• No results found

Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Föreställningar om elevhälsans ledning och organisering"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för Beteendevetenskap och lärande Forum för organisations- och gruppforskning

Föreställningar om

elevhälsans ledning

och organisering

Ingrid Hylander & Elisabeth Ahlstrand

(2)

Abstract

Hylander, I. & Ahlstrand, E. (2013). Föreställningar om Elevhälsans ledning och

organisering. (FOG-Report no 73). Linköping: Department of Behavioural Sciences and

Learning (IBL), Linköping University.

This report is part of the research project Integration of knowledge and professional

learning. Multi-professional collaboration and negotiation of meaning in relation to student health. The aim of the project was to extend knowledge about school based student health

teams’ partnership, collaboration and interprofessional learning. This report focuses on professionals’ representations of how student health services are organized and

managed. Four models of student health organization and management were delineated. These models differ in several aspects of importance for the meaning and ”gestalt” of student health services. The professional groups typically preferred one or the other of these organizational models and differed in their interpretation of their advantages and disadvantages. One important difference was if they preferred a local school-based organization or a central organization.

(3)

Bakgru nd

D en nya Elevhälsan

Begrep p et Elevhälsa lanserad es i en statlig u tred n ing som lad es fram år 2000 (SOU 2000:19). Syftet var att kartlägga elevvård ens och skolhälsovård ens verksam het och fu nktion i d en svenska skolan sam t ge förslag p å läm p liga åtgärd er i syfte att höja verksam hetens kvalitet och effektivitet. Bakgru nd en till u tred ningsu p p d raget var bland annat att elevvård en och skolhälsovård en a rbetad e p arallellt i skolan, och en sam ord ning av resu rser och kom p etens sku lle ku nna öka m ålu p p fyllelsen i skolan för alla elever.

I elevvård su tred ningens kartläggning konstaterad es tyd liga brister inom båd e elevvård en och skolhälsovård en, bland annat at t d et saknad es ett helhetstänkand e, m ål för verksam heten och kontinu erliga form er för u p p följning. Utred ningen visad e också att skolor brister i att ge föru tsättningar för yrkesgru p p er att sam verka för att verksam heten ska bli så bra som m öjligt. (Mynd igheten för skolu tveckling 2003, s. 13)

Utredningens betänkande SOU (2000:19) fick titeln: ”Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främ jar lu st att lära, hälsa och u tveckling ”. Titeln syftar p å att arbetet m ed lärand e, hälsa och u tveckling sku lle integ reras och att skolhälsovård och elevvård inte längre sku lle vara åtskild a.

I regeringens p roposition, ”H älsa, lärand e och trygghet, betyd elsen av att utveckla goda lärmiljöer” (Utbildningsdepartementet 2001) drogs riktlinjer upp för hu r arbetet sku lle organiseras. N är Elevhälsan som ett nytt verksam hetsom råd e sku lle införas förväntad es att en ny organisation och led ning för arbetet sku lle u tvecklas. I regeringens d irektiv (Regeringskansliet, 2005) u nd erströks att föränd ringen hand lad e inte bara om en ny benäm ning u tan också om en ny

inriktning för arbetet från vård (elevvård , hälsovård ) till hälsa, d är begrep p et hälsa innefattar såväl skolans hela lärand em iljö som ind ivid ens p sykiska och fysiska hälsa. I Elevhälsans arbete sku lle ingå p ersonal m ed olika bakgru nd och kom p etens, m en d et var p ersonal som red an fanns inom skolan som skolläkare, skolsköterska, p sykolog, ku rator, sp eciallärare och sp ecialp ed agog .

Det u tvecklingsarbete som sattes igång i land ets kom m u ner kring organisation och innehåll i Elevhälsan skild rad es i rap p orten ”Blick för elevens hälsa”

(Mynd igheten för skolu tveckling, 2003). I rapp orten p resenterad es tankar från båd e skolans trad itionella elevhälsop ersonal och skolans p ed agoger som ger bild er av att elevvård en tid igare i m ånga fall fu ng erat isolerat från skolans hu vu d verksam het d .v.s. lektioner, u nd ervisning och lärand e.

Båd e elevvård ens trad itionella p ersonal och p ed agogerna kan se en styrka i att Elevhälsan som begrep p , organisation och innehåll lyfts fram och u tvecklas. Sam tid igt har alla involverad e erfarenheter och kom p etens u tifrån ett annat arbetssätt och m öts nu m ed d essa erfarenheter sam t olika kom p etenser. En avgörand e d el i arbetet är att se behovet av att vid areu tveckla sin kom p etens i p ersp ektivet skolans u p p d rag, att tillsam m ans u tveckla verksam heten m ot d et övergrip and e m ålet för skolan. Det föru tsätter sam verkan och att m an tillsam m ans arbetar för elevens hälsa, lärand e och trygghet. Sam tid igt är d et väsentligt att få känna trygghet i d en egna p rofessionen för att

(4)

ku nna m ötas i d et m ångp rofessionella team et och ha något att ge d är och tillsam m ans u tveckla arbetet d är. (Mynd igheten för skolu tveckling , 2003, s. 13)

Sam tid igt beskrevs ett nytt p ersp ektiv som u tgår från att stöd ja barn och u nga så att d e kan stå em ot d e risker d e u tsätts för. Perspektivbytet innebär en övergång från ohälsa som kännetecknas av sju kd om , p roblem och risker till en betoning av hälsa och u tveckling.

Den nya skollagen blev em ellertid u p p skju ten och antogs inte förrän 2010 (Skollagen 2010:800) m ed verkställighet 1 ju li 2011. Lagtexten skiljer sig inte

näm nvärt från d en tid igare föreslagna lagtexten m en d ärem ot finns d et skillnad er i förarbetet till lagen som skrevs fram i den nya propositionen med titeln ”Kunskap, Valfrihet och Trygghet”(Prop osition 2009/ 10:165). Det är fortfarand e en sam m an -hållen Elevhälsa som föreslås m en helhetstanken betonas inte p å sam m a sätt och sam band et m ellan hälsa och lärand e är inte lika fram träd and e. Istället lyfts skolans m ålu p p fyllelse u p p och d et är fram för allt d e elever som inte når m ålen som ska ha tillgång till Elevhälsa. Rektors ansvar för d e elever som inte u p p når m ålen

förtyd ligas. Det är rektor som ansvarar för att åtgärd er sätts in när elever inte u p p når skolans m ål och vid behov ska d å Elevhälsans p ersonal involveras. Det fram hålls att m ålet är att främ ja lärand em iljön och att foku s är förebyggand e och hälsofräm jand e insatser i ett bred are persp ektiv. Det förtyd ligas också att d et ska finnas läkare, sju ksköterska, p sykolog och ku rator u töver sp ecialp ed agogisk kom p etens.

Organisering av Elevhälsa

N är d et gäller organiseringen av Elevhälsan läm nas d etta till d e lokala hu vu d m ännen. Och m an m enar att d et kan ske p å m ånga olika sätt, genom anställningar d irekt p å skolan, i olika resu rscenter eller genom att en skola köp er tjänster från olika hu vu d m än.

Det har blivit alltm er vanligt förekom m an d e m ed centraliserad e resu rsteam för Elevhälsans p ersonal, vilket innebär att d e arbetar m er eller m ind re friståend e i förhålland e till d e lokala skolorna (Backlu nd , 2007). Enligt SOU 2000:19 visad e sig såd ana resu rsenheter m ed egen led ningsbefattning ha b ättre stru ktu rer för

d oku m entation, u p p följning och u tvärd ering. Sam tid igt m ed d essa resu rsenheter kom också elevhälsoarbetet i högre u tsträckning att innebära förebyggand e,

hand led and e och konsu ltativt arbete gentem ot lärarna (Backlu nd , 2007). En nackd el som fram förts är att centraliseringen kan m ed föra en risk att Elevhälsan u p p levs som m ind re tillgänglig för d e lokala skolorna.

Resu rstillgång varierar såväl m ellan kom m u ner som inom kom m u ner. År 2009 fanns d et ca 4. 600 sp ecialp ed agoger, 2. 200 skolsköterskor, ca 1. 500 ku ratorer, knap p t 600 p sykologer och ca 90 skolläkare (SKL, 2010). Backlu nd konstaterad e att d et är skillnad m ellan högstad ieskolor och flerstad ieskolor. Skolsköterskor och ku ratorer är i högre grad koncentrerad e till högstad ieskolor m ed a n d et m otsatta gäller p sykologerna. Det finns ett p ositivt sam band m ellan ku ratorsresu rs och skolsköterskeresu rs, m ed an d et råd er ett om vänt sam band m ellan p sykologresu rs och ku ratorsresu rs. Ju färre ku ratorer d esto fler p sykologer och tvärtom . Även när d et finns centrala resu rsteam kan t.ex. skolsköterskor och ku ratorer vara anställd a av enskild a skolorna. Det förekom m er också att d et finns sp ecialp ed agoger båd e inom

(5)

d en centrala resu rsenheten och p å d en lokala skolan. I Backlu nd s u nd ersökning d är hon intervju ad e rektorer i 48 slu m p m ässigt u tvald a gru nd skolor (m ed högstad iu m ) visad e d et sig att 75% av p sykologerna, 55% av ku ratorerna och 37% av

skolsköterskorna var anställd a i resu rsenheter. Även om d e var anställd a i en resu rsenhet ku nd e d e em ellertid vara p lacerad e p å en lokal skola. Detta gör att rektors led arskap över Elevhälsan varierar från att vara chef för elevhälsop ersonalen till att beslu ta om någon från en central resu rsenhet ska tillfrågas om hjälp . Ofta är d et så att vissa p rofessioner är d irekt u nd erställd a rektor m ed an and ra är

u nd erställd a and ra chefer. Detta m ed för också att d en inre organiseringen i form av team -sam m an kom ster varierar i betyd and e grad .

Enligt tid igare lagstiftning skild e m an p å d en lokala nivån m ellan elevvård s-konferenser som var beslu tand e och d är lärare, föräld rar och elever ofta d eltog och team -m öten (elevvård sgru p p , elevhälsoteam sm öte, stöd team sm öte etc.) d är end ast elevhälsop ersonalen ingår. Dessa m öten led s av rektor p å d en lokala skolan. Enligt d en nya lagen, d är rektors ansvar för elever m ed behov av särskilt stöd har

förtyd ligats, försvinner elevvård skonferensen. I d e centrala team en, (resu rsteam , stöd team , elevhälsoteam ) förekom m er team -m öten led d a av enhetens chef eller en sam ord nare. Syftet m ed d essa m öten är antingen att d isku tera och förd ela enskild a ärend en eller att d iskutera m er övergrip and e frågor . Olika ru tiner för hu r lärare tar kontakt m ed d et lokala elevhälsoteam et och hu r skolans kontakt m ed centrala team förekom m er. För en u tförligare beskrivning av d essa ru tiner och d e olika

yrkeskategoriernas föreställningar om d essa ru tiner se Einarsson (2011).

För att ku nna d isku tera och förstå d e olika aktörernas skild a föreställningar om led ning och organisering av Elevhälsan krävs ett hänsynstagand e d els till d e olika p rofessionernas u p p d rag i Elevhälsan och d els till vem s u p p d rag d e arbetar p å, d .v.s. föräld rarnas u p p d rag eller skolans u p p d rag. Eftersom d enna stu d ie gjord es när skolhälsovård och elevvård enligt lagen fortfarand e var två olika verksam heter, m en d är intentionerna från p rop ositionen om en sam lad elevhälsa (SOU 2000:19) var känd a, finns här oklarheter. Trad itionellt sågs skolhälsovård en som en fortsättning av Barnhälsovård en , som u tgick från föräld rars u p p d rag, m ed an elevvård en u tgick från skolans u p p d rag.

Mångprofessionellt teamarbete

Gem ensam t för ett team kan sägas vara att d e arbetar tillsam m ans, har kom p lett-erand e ku nskap er, ett gem ensam t m ål sam t är öm sesid igt beroend e av varand ra (Blom qvist, 2009). McGrath, (2000) beskrev ett team som ett antal personer m ed olika p rofessioner som väljs och u tru stas för att kontinu erligt u tföra en viss u p p gift. Ett vanligt sätt att beskriva team är u tifrån p ersonernas beroend e av varand ra , d .v.s. i vilken grad d e har gem ensam m a arbetsu p p gifter och har att ta hänsyn till varand ras p ersp ektiv. I multidiciplinära team arbetar m ed lem m arna p arallellt m ed olika

d elu p p gifter. I interdiciplinära team träffas team m ed lem m arna för att lösa

gem ensam m a u p p gifter. I transdiciplinära team är gränserna m ellan m ed lem m arnas arbetsu p p gifter flytand e (Thylefors, Persson & H ellström , 2005). Enligt tid igare forskning om elevvård steam (Granström , 1986 , Backlu nd , 2007) är d et m ycket oklart hu r team en är organiserad e, hu r beroend et gestaltas och i vilken u tsträckning

(6)

u p p gifter är gem ensam m a, varför d et synes läm p ligt att som Blom qvist (2009) använd a term en m ångp rofessionella team , som anger att beroend et kan vara av varierand e art.

En p rofession kan d efinieras p å olika sätt t.ex. ”en yrkesgru p p s strävan att u p p nå exklusiva samhälleliga fördelar och tolkningsföreträden” (Selander, 1989) eller

”exklusiva grupper av individer som tillämpar tämligen abstrakt kunskap på

specifika fall” (Abbot, 1988). Friedson (1994) angav fem grundläggande element som ingåend e i p rofessionalism som innefattar p rofessionens kontroll av ku nskap ,

arbetsförd elning, m eriter, u tbild ning och id eologi. Enligt d et essentiella

professionsperspektivet (Macd onald , 1995) är d et end ast läkare och p sykolog i

elevhälsoteam en som har statu s av p rofession. Detta p ersp ektiv har em ellertid kritiserats och begrep p som m akt, m aktu tövning och closure, d .v.s. att stänga and ra yrkesgru p p er u te från ett fält har lyfts fram i p rofessionsforskning (Abbot, 1988; Macd onald , 1995). Med en yrkesgru p p s jurisdiktion m enas rätten att inom ett visst om råd e ställa d iagnos genom att klassificera , att d ra slu tsatser sam t att u tifrån d etta behand la p roblem en (Abbot, 1988). Abbot m enad e att nya yrken skap as när d et finns en lu cka som inte fylls av etablerad e professioner eller d är en yrkesgru p p inte håller p å ju risd iktionen. Vid are m enad e han att efter u p p nåd d au tonom i m åste en

p rofession ständ igt bevaka och u töka sin aktivitet för att behålla sin ju risd iktion. I d en m eningen är sam tliga d e i Elevhälsan ingåend e yrkesgru p p erna att anse som p rofessioner. Det är d etta senare p ersp ektiv som vi använd er. Yrkesgru p p ,

yrkeskategori och p rofession kom m er att använd as p arallellt och synonym t. I SOU 2000:19 finns en beskrivning av d e kom p etenser som bör ingå i

Elevhälsan, m en inte vilka yrkeskategorier som ska inneha d essa kom p etenser. I skollagen har d etta em ellertid förtyd ligats. Det fram hålls att generellt för alla

yrkeskategorier är ha ku nskap och m ed vetenhet om p sykosociala p åverkansfaktorer. I d en nya skollagen (Skollagen, 2010) har m an istället för att beskriva kom p etenser valt att benäm na d e sp ecifika yrkeskategorier som ska finnas tillgängliga , d .v.s. läkare, p sykolog, ku rator och sju ksköterska . Dessu tom ska d et finnas sp

ecial-p ed agogisk kom ecial-p etens, m en d enna kom ecial-p etens tillskrivs inte en secial-p ecifik yrkesgru ecial-p ecial-p . Eftersom d etta nu är lagstiftat är d et viktigt att skap a ku nskap om vilka erfarenheter och föreställningar d essa olika p rofessioner har om organisering och led ning av Elevhälsoarbete, d els d et p rofessionssp ecifika och d els d et team gem ensam m a.

Ett organisationsteoretiskt perspektiv

Det har gjorts m ånga försök att beskriva olika typ er av organisering och led arskap för att kom m a fram till effektiva organisationer. Många forskare skiljer p å m ekaniska eller byråkratiska organisationer och organiska organisationer, (Weisboard , 1991), där mekaniska organisationer präglas av regelstyrning och ”top -down”

beslu tsfattand e m ed an organiska organisationer p räglas av m ålstyrning,

p roblem inriktning och d em okratiska beslu tsp rocesser. Granström (2006) skiljd e p å tre olika form er av organisationsled ning. I en Hierarkisk organisation, är chefen viktig, d et är han eller hon som har ansvaret och hans eller hennes främ sta u p p gift är att fatta beslu t. Gru p p led are har led arskap för sektioner och bistår chefen när d et gäller att verkställa beslu t. I en matrisorganisation, finns föru tom en högsta ansvarig led ning

(7)

p rojektgru p p er m ed eget ansvar för p rojektet eller chefer som har ansvar för en d el av verksam heten som inte är inord nad i en linjeorganisation. Det finns alltså båd e horisontell och vertikal led ning. I en teamorganisation finns en led ningsgru p p som sam ord nar d e olika team en m en team en förfogar över egna resu rser och fattar egna beslu t om verksam heten. Rep resentanter för d e olika team en ingår i led nings–

gru p p en. I team en fattas gem ensam m a beslu t om verksam heten. Granström m enad e att båd e team organisationen och m atrisorganisationen ku nd e betecknas som

organiska m ed an d en hierarkiska m od ellen utgjord e en m ek anisk organisation. De flesta forskare är nog i d ag ense om att d et inte finns en p erfekt organisationsstru ktu r u tan att d et krävs en anp assning båd e till typ av u p p gift och om givand e krafter, vilket överensstäm m er m ed ett system teoretiskt synsätt d är orga nisationen ses som ett m er eller m ind re öpp et system som interagerar m ed om givningen

(Boalt-Boethiu s, S. & Jern, S., 1996). Det har sagts att en byråkratisk organisation klarar sig bäst i en oföränd erlig om givning m ed an d en organiska blir m est effektiv i e n

föränd erlig om givning. Vad som u tgör en effektiv organisation beror em ellertid inte bara p å typ en av organisering u tan även p å tyd ligheten i organisering och led ning. Såväl en hierarkisk organisering som en team organisering eller m atrisorganisering kan vara tyd lig eller otyd lig. Men d et kanske är lättare att beskriva en hierarkisk organisering i tyd liga term er. Om m an arbetar i en otyd lig team organisation och u p p lever p roblem kan d et d å bli lätt att tro att lösningen p å p roblem en är en hierarkisk organisation istället för en tyd lig team organisering.

Som ovan beskrivits finns m ånga oklarheter när d et gäller elevhälsans organisering, vilket gjord e att vi såg d et som viktigt att u tforska hu r olika p rofessioner u p p fattad e att elevhälsan styrd es och organiser ad es sam t vilka

önskem ål d e had e om d ess styrning och organisering. Det är svårt att få en överblick d els p .g.a. bristand e d oku m entation och d els p ga. varierand e organisering

(Backlu nd , 2007, SOU2000:19) inte bara m ellan kom m u ner u tan även inom

kom m u ner. Backlu nd s ovan beskrivna stu d ie beskrev följand e trend er, när d et gälld e elevvård ens organisering: en p ågåend e stru ktu rering av elevvård en, en

centralisering av resu rser (även om d ecentralisering också förekom ), en betoning av konsu ltativt arbete sam t en tend ens båd e till inklu d ering och till ett ökat antal sp ecialgru p p er. Genom nya skollagen förtyd ligas rektors u p p d rag. Det är rektors ansvar att, elever som inte når m ålen, får sina behov av särskilt stöd u tred d a och att d etta sker i sam råd m ed Elevhälsans p ersonal om d et inte är u p p enbart obehövligt. Det står em ellertid inte hu r organiseringen av Elevhälsa ska gå till eller hu r

Elevhälsan ska led as u tan d etta läm nas till kom m u nernas och skolornas led ning. Det finns alltså anled ning att tro att även i fortsä ttningen kom m er organiseringen av Elevhälsa att variera. Därem ot kom m er kraven p å u p p följning och u tvärd ering av Elevhälsans insatser att öka i och m ed att d et nu är en lagstad gad verksam het. Den här stu d ien har genom förts u nd er en tid när förslaget om en ny Elevhälsa

d isku terad es m en inte had e vu nnit laga kraft. Det betyd er att p rofessionernas

föreställningar om led ning och organisation gru nd ar sig p å en organisering d är t.ex. beslu tand e elevvård skonferenser kvarstår, m en d är nya p ersp ektiv i olika grad beaktats.

I en annan rap p ort i föreliggand e p rojekt (H yland er, 2011) fram gick att rektorer gick att ind ela i två gru p p er u tifrån sina föreställningar om sam verkan i

elevhälsoteam en. Den ena gru p p en såg sig som led are av elevhälsoteam en, m ed an d en and ra gru p p en betraktad e sig som ståend e u tanför m ed avsaknad av kontroll.

(8)

Det visad e sig också att p rofessionerna inom Elevhälsan had e m ycket högt ställd a förväntningar p å rektorernas led arskap inte bara när d et gälld e att fatta beslu t och ansvara för resu rser u tan också för att förstå och fram hålla p rofessionernas olikheter och d eras sp ecifika bid rag till elevhälsoarbetet . Det fram står d ärför som viktigt att u tforska p rofessionernas föreställningar om led arskap av Elevhälsan.

Syfte

Syftet m ed stu d ien var att få ökad ku nskap om vilka föreställningar som d e olika p rofessionerna som ingår i Elevhälsan har om Elevhälsans organisering och led ning.

Metod

D esign

Denna rap p ort ingår i ett större projekt inom vilket d ata har sam lats in för att belysa olika p rofessioners föreställningar om elevhälsa. För att u p p nå syftet för d enna d elstu d ie har ett u rval av d ata gjorts, så att alla u tsagor som p å något sätt berör organisation och led ning har legat till gru nd för analysen. För en u tförligare beskrivning av m etod en se Einarsson (2011).

Foku sgru p p er blev ett natu rligt val av d atainsam lingsm etod eftersom foku s var gru p p föreställningar och d e d ata som sam las in genom foku sgru p p er ju st u tgörs av resu ltat av sociala interaktioner och m eningsskap and e. Varje yrkesgru p p gav

u nd erlag till två foku sgru p p er sam m anlagt 14 gru p p er, se tabell 1. En intervju gu id e m ed öp p na frågor använd es till alla gru p p er u tom lärare. Inform anterna d isku terad e u tifrån frågor om elevhälsans innebörd , d et sp ecifika bid raget från d en egna

p rofessionen till Elevhälsan, sam t förväntningar p å and ra yrkesgrup p er i Elevhälsan. En sp ecifik intervju gu id e använd es till lärarna m ed öp p na frågor om innebörd en av elevhälsa sam t om d eras erfarenhet av sam verkan m ed elevhälsan.

Foku sgru p p erna varad e i 1,5 tim m e, m od ererad es av en av forskarna i forskningsteam et, sp elad es in p å lju d band sp elare och skrevs u t ord agrant.

Informanter

Ansträngningar har gjorts att i så stor u tsträckning som m öjligt intervju a

yrkesp ersoner från olika d elar av land et och i olika typ er av kom m u ner. N är d et gäller rektorer, läkare, p sykologer och ku ratorer har d etta lyckats eftersom d essa intervju er gjorts i sam band m ed nationella konferenser eller u tbild ningar. N är d et gäller skolsköterskor och sp ecialp ed agoger har u rvalet em ellertid varit m er

begränsat. Inom ram en för p rojektet har vi d ärför gjort ytterligare

foku sgru p p sintervju er m ed sköterskor och sp ecialp ed agoger, som använts för att p röva resu ltatens trovärd ighet (Reu tersw ärd , H yland er, Mattiasson, 2013). Lärarna, klasslärare i år 1-9 intervju ad es i sam band m ed en ku rs p å u niversitetet.

(9)

Tabell 1. Deltagare i fokusgrupperna

Gru p p Deltagare Åld er År i yrket

Kvinnor Män Tid Geografisk

sp rid ning Läkare 14 40-65 2-29 11 3 H öst 2007- Vår 2008 Region/ N ation Sköterskor 11 30-65 2-30 11 H öst 2007- Vår 2008 Kom m u n/ Region

Ku rator 12 30-60 1-30 10 2 H öst 2007 Kom m u n/ N ation

Psykolog 19 35-65 2-40 19 H öst 2007 N ation Sp ecialp ed . 8 40-60 2-9 8 H öst 2007-H öst 2008 Kom m u ner Rektor 9 30-55 1-6 5 4 Vår 2008 Region Lärare 9 40-60 2-26 9 Vår 2007-Vår 2008 Region

Fortsättningsvis red ovisas d e olika yrkesgru p p ernas föreställningar om Elevhälsans organisation och led ning. Det är u tifrån d eltagarnas yttrand e i gru p p intervju erna som slu tsatser d ras. Från varje yrkesgru p p finns som tid igare näm nts två gru p p -intervju er, d en första betecknas som I och d en and ra m ed II. Skolläkare har beteckningen L och varje läkare har ett nu m m er. Ett u ttaland e från gru p p intervju nu m m er ett m ed läkare fyra ser alltså u t p å följand e vis: I L4. Skolsköterskorna betecknas SS, skolp sykologerna SPS, kuratorerna K, sp ecialp ed agogerna PS, rektorerna R och Lärarna Lär. Citaten har ju sterats för begrip lighetens sku ll så att p au ser, skratt och om tagningar har tagits bort.

Analys av data

Vi har använt en kvalitativ och ind u ktiv analysm etod (Graneheim & Lu nd m an, 2003). Tillvägagångssättet p åm inner såväl om fenom enologi (Giorgi, 2009) som IPA (Sm ith, J. & Eatou gh, 2006). Men i m otsats till IPA som stu d erar ind ivid u ella

u p p levelser är vårt intresse att stu d era gruppföreställningar. Vi har velat u nd ersöka om d et finns gem ensam m a gru p p föreställningar när d et gäller olika yrkeskategorier, m en också om d et finns and ra typ er av m önster av gem ensam m a föreställningar som går tvärs över yrkesgru p p erna. I d en här rapp orten foku seras p å d e föreställningar som är sp ecifika för varje yrkesgru p p . Vi ser gru p p föreställningar som u tryck för ett interaktivt m eningsskap and e. För att ku nna förstå vilka föreställningar som d e enskild a u tsagorna ger u ttryck för har vi också tolkat utsagorna. Det p raktiska tillvägagångssättet, vilket beskrivs n ed an har m ycket gem ensam t m ed såväl fenom enologi som IPA, m en kan också helt enkelt begränsas till att benäm nas kvalitativ innehållsanalys.

 Ord agrann transkribering av intervju er m ed m arkering av skratt, em fas och p au ser.

(10)

 Sep arera d e m eningsbärand e enheterna och inte göra d essa så kortfattad e att föreställningar blir obegrip liga.

 Gå igenom d e m eningsbärand e enheterna och göra en sam m anfattand e innehållsbeskrivning av varje m eningsbärand e enhet.

 Beskriva innehållet i d e m eningsbärand e enheterna p å en m er reflexiv nivå. Detta görs u tifrån d e beskrivand e sam m anfattningar vi gjort i steg 3.

 Sam m anföra d e m eningsbärand e enheter som u tifrån d en tid igare reflexiva tolkningen hör sam m an och skap a tem an för varje yrkeskategori.

 Utifrån tem an från varje yrkeskategori form u lera d e generella tem an som finns i hela m aterialet.

 Analysera varje tem a u tifrån d ess ingåend e m eningsbärand e enheter och skap a u nd erkategorier.

 Beskriva varje tem a u tifrån d ess u nd erkategorier för varje yrkeskategori sep arat och gem ensam t

 Gå igenom texten igen m ed foku s p å d e u nd erkategorier som fram kom m it och lägga till m eningsbärand e enheter som m issats eller tid igare tolkats p å ett annat sätt

Processen kan alltså beskrivas som att m an först syntetiserar och sed an analyserar, d vs. först förenklar för att sed an kom p licera förenklingarna.

Elevhälsans organisering och led ning

Varje yrkesgru p p u ttalad e sig om Elevhälsans organisering m ed olika infallsvinklar och intensitet. Särskilt rektorer, skolläkare och skolp sykologer had e en livlig

d isku ssion i sina resp ektive gru p p er om ju st organisation och organisering. Det finns ett gem ensam t m önster i d e olika föreställningar som kom fram i intervju erna, d els att organiseringen av Elevhälsan ser olika ut i olika kommuner vad gäller benäm ning, m ötesstru ktu r, led ning, lokalisering, bem anning och d els att elevhälsoarbetet sker p å

olika nivåer i kommunerna. Flera d eltagare i foku sgru p p erna t.ex. rektorer,

sp ecialp ed agoger och ku ratorer, beskrev i första hand en organisation som gäller för d en enskild a skolan. And ra beskrev också en central nivå som antingen bestod av en om råd esorganisation, d är flera rektorsom råd en och skolor inbegrips eller en

kom m u növergrip and e organisation. Fram för allt läkare u p p ehöll sig vid d en centrala kom m u növergrip and e organisationen. Deltagarna p end lad e m ellan d essa olika nivåer när d e u ttryckte sina föreställningar om Elevhälsans organisation, vilket gör u ttaland en svårtolkad e, m en m otsvarar sam tid igt d en faktiska verksam heten, d är d et inte alltid är självklart p å vilken eller vilka nivåer ett ärend e behand las .

De slu tsatser som d ras om d e olika yrkesgru p p erna är p rototyp iska

föreställningar, d .v.s. d et som vi ku nnat u tläsa som gem ensam m a föreställningar, m en i texten p resenteras också enskild a yrkesu tövares föreställningar för att även beskriva variationen inom resp ektive yrkeskategori.

(11)

D et ser olika ut

Konstaterand et att d et ser olika u t kan sägas vara ett resu ltat i sig. Det finns inte en föreställning om Elevhälsans organisation u tan många föreställningar. Detta tycks d els bero p å faktiska olikheter i organisationerna t .ex. kom m u nstorlek d els p å att olika yrkeskategorier betraktar organisationen från olika p ersp ektiv beroend e p å var d e har sin hu vu d sakliga arbetsp lats.

IIPS1: I vår kom m u n har vi en u tvärd ering eller revision när d et gäller hu r m an hanterar d et här m ed barn i behov av särskilt stöd . Och d et ser väld igt olika u t p å olika skolor

Som ett resu ltat av att d et ser olika u t m enad e m ånga att d e saknar gem ensam m a m ål och strategier för arbetet. Ku ratorer m enad e att d et id ag sker m ycket

p arallellarbete och att d etta blir ineffektivt och sp littrat och u ttryckte sig d ärför p ositivt om d en n ya Elevhälsan d är olika yrkesföreträd are ska sam verka.

IK3. Vi är m itt u p p e i en sån organisation d är var och en har kört sitt eget race . Ute p å skolan har m an m ånga gånger också arbetat d u bbelt, m an vet inte vad d en vänstra och högra hand en har gjort. Sp ecialp ed agoger har varit inne i ett ärend e och så kom m er en skolsköterska eller psykologen och jobbar med sam ma ärend e…när specialped agogen går ut kom mer psykologen in….”

Men d et fram kom också att d et ku nd e vara natu rligt att d et såg olika u t. En skolp sykolog som u ttryckte att d et ser olika u t p å olika skolor tyckte att d et var naturligt och ”ganska bra att det kan få göra det”.

Det är inte heller självklart att en om organisation för att förtyd liga hu r m an hanterar barn i behov av särskilt stöd får genklang i vard agsarbetet. Det betyd er att även om d et ser lika u t p å p ap p ret behöver d et inte göra d et i verksam heten. En p sykolog som varit m ed om en om organisation efter att skolan fått kritik för sin verksam het för barn i behov av särskilt stöd sa:

IIPS2: Men själva vard agsarbetet har egentligen inte i gru nd en föränd rats, som jag ser d et. Det lever sitt eget liv, i relation till d e här organisationsföränd ringarna.

Det är inte bara organiseringen som skiljer sig åt u tan även benäm ningen av verksam heten varierad e kraftigt. Sam m a benäm ning kan gälla för skild a

organisationer och skild a benäm ningar kan gälla för id entiska organisationer. I hu vu d sak tycks d e olika beskrivningarna ku nna d elas in i (a) Elevhälsa p å central eller om råd esnivå och (b) Elevhälsa p å d en lokala skolan.

IIPS7: Vi är två nivåer p å Elevhälsa, d els elevhälsoteam u te i lokala rektorsom råd ena och sen en central fu nktion som heter d en centrala Elevhälsan.

Det finns även d e som beskr ev tre nivåer, en central och kom m u növergrip and e Elevhälsa, en om råd esorganisation och slu tligen en lokal organisering. I citatet ned an beskrev en p sykolog en såd an organisation d är d en centrala Elevhälsan kallas ”barn i behov av särskilt stöd”, områdesorganiseringen ”resursteam” och den lokala nivån ”elevvårdsteam”

IIPS3: Det finns något som heter ’Barn i behov av särskilt stöd ’ som är en särskild sektion, p å en nivå u nd er biträd and e förvaltningschef. Och sen har vi något som heter Resu rsteam , d et är u p p d elat i två resu rsteam d är p sykolog och sp ecialp ed agog ingår. Och d et är d om begrep p som använd s, resu rsteam och Elevvård steam u te p å skolorna, så d et är väl ett alternativ d å till d et som p å and ra ställen kallas för Elevhälsa.

(12)

N ed an beskrivs yrkesgru p p ernas föreställningar om organisering av Elevhälsan u tifrån Central och Lokal nivå. Ibland näm nd es även en tred je nivå, en om råd esnivå. Denna nivå har förts till d en centrala nivån i beskrivningen ned an.

Elevhälsa på lokal nivå

Benämning

N är olika yrkesgru p p er beskrev sina tankar om och erfarenheter av Elevhälsa finns flera olika benäm ningar m ed i sam talet. Resursteam är en term som använd s för att beskriva båd e en gru pp som arbetar p å d en lokala skolan (Lokala resu rsteam ) och en gru p p som arbetar för hela kom m u nen (Centrala resu rsteam et). Det sam m a gäller

stödteam. And ra nam n som använd s p å d en lokala nivån är elevvårdsteam (EVT) och elevhälsoteam. Elevvård sgru p p (EVG) och elevvård skonferens (EVK) använd s för att

beteckna sam m ankom sterna i team en.

IISS4: Och d et ser ju olika u t också eftersom vi kallar d et resu rs team p å vissa ställen, m an tar d e resu rser m an har från skolan och försöker sam la d om i d et har team et för att försöka få en så bred bild som m öjligt när m an p ratar om d om här barnen som behöver sp eciellt stöd .

Bemanning lokal niv å

Skolp sykologer, ku ratorer, skolsköterska talp ed agog och sp eciallärare/ sp ecial-p ed agoger u ecial-p ecial-p gav att d e var involverad e i d e lokala team en . Psykologerna är inte så vanliga p å högstad ieskolorna och ku ratorer inte lika vanliga p å d e lägre stad ierna. Yrkesvägled are näm nd es ibland . I d e lokala team en kan vissa yrkesgru p p er vara rep resenterad e m ed an m an m åste ansöka om att få stöd från and ra yrkesgru p p er. Vissa skolor skiljer p å ”liten elevhälsogru p p ”, d är bara d e som är d irekt anställd a p å skolan är m ed och ”stor elevhälsogru p p ” d är även p ersoner från d et centrala team et d eltar.

Skolläkarna u p p gavs m ycket sällan vara m ed och flera lärare och rektorer visste inte vem skolläkaren är. Vissa läkare m enad e att d e kan sitta m ed i elevhälsoteam en gång p er term in, en annan sa sig vara m ed en gå ng p er m ånad p å varje skola.

ILÄK: Antingen blir m an kallad till en elevvård skonferens….d et är väld igt få egentligen d är m an vill ha skolläkare m ed . Det vanligaste för m ig egentligen är d et som vi kallar för startkonferens d är m an tar u p p en elev till d isk u ssion, är d et här något som vi ska gå vid are m ed ? Jag har två –tre stycken såd ana i veckan.

En rektor berättad e om sittningar m ed skolläkare två gånger p er läsår d å d et hand lad e om d et förebyggand e arbetet m en också enskild a elever. Sam tliga

p rofessioner som är centralt anställd arbetar p å lokal nivå och d et är d å bru kligt att d e ingår i d e lokala elevhälsoteam en. Oberoend e om d e är anställd a lokalt eller centralt kan d e ha sina ru m p å d en lokala skolan. Det tycks vanligt att skolsköterskor och ku ratorer har sina ru m p å d en lokala skolan, m ed an vissa sp ecialp ed agoger sitter centralt och and ra lokalt. Skolp sykologer som har fler skolor än övriga aktörer tycks oftare sitta centralt, vilket också skolläkare gör.

(13)

Teamarbet et lokal niv å

Att m an ska klara sina elever p å enheten i så stor u tsträckning som m öjligt, är en åsikt som m ånga gav u ttryck för. Först genom att p rata om p roblem som u p p står i arbetslaget och d ärefter genom att d isku tera i d et lokala elevhälsoteam et.

IISP2: Det är ju bara såna ärend en som vi ser att d et här kan m an inte klara av i arbetslaget efter flera försök som d et tas u p p i EVG.

Fram för allt rektorer m enad e att d e m åste klara sina elever p å enheterna, m en att lärare kan vara snabba att anm äla ärend en m ed begäran om m er resu rser. H är hand lar d et enligt rektorerna istället om att aktivt försöka organisera arbetet så att alla elever når ku nskap sm ålen.

IR4: Där har d e byggt u p p såna här lokala stöd team , ….m eningen är att m an ska klara sina elever p å enheten i så stor u tsträckning som m öjligt m en klarar m an inte d et så får m an ansöka till d et lokala elevhälsoteam et d å för att få stöttning.

Oavsett vad d e inform ella m ötena p å lokal nivå kallas tycks m öten ske relativt ofta, en gång var eller varannan vecka. Utöver d essa m öten finns d et även önskem ål om att ha träffar vid sid an av schem alagd a m öten.

IIPS1: Där jag jobbar d å är d et bestäm t att varje skola har sitt t eam och d et ser ju olika u t. Vi p sykologer är p å flera skolor, d är / p å skolan/ ska m an också ha en sån d är sam råd stid och p å d om större skolorna är d et en gång i veckan, en och en halv tim m e och p å d e m insta skolorna är d et en gång i m ånad en. Och d et liksom är navet i hu r u p p d rag kom m er, d är är rektor och sp ecialp ed agog. Sen finns d en här p arallella önskan tyck er jag från kanske ku rator och skolsköterska, att vi bord e träffas vid sid an av d et här.

Man skiljd e p å Elevvård skonferens (EVK) och elevvård steam (EVT). Den sistnäm nd a gru p p en kan ses som ett slags arbetsu tskott, en inform ell gru p p d är m an försöker hantera p roblem m ed an EVK är en form ell gru p p . Till EVK går form ell kallelse u t, föräld rar är m ed och form ella beslu t tas, t.ex. om eleven ska ha sp ecialu nd ervisning, eller anp assad u nd ervisning. Uttaland en från flera yrkesgru p p er tyd er p å att

team m öten u p p levs som arbetand e m öten d å m an tillsam m ans försöker hantera p roblem som u p p stått.

Det varierar hu r d e olika yrkeskategorierna up p gav att d e d eltog i arbetet p å d en lokala skolan och i d et lokala team et. Psykologer u ttryckte att d et är i eller från d en lokala arbetsgru p p en d e får sitt u p p d rag. De m enad e att d essa m öten är tillräckligt frekventa, d e kan inte vara m ed varje vecka eftersom d e har flera skolor, m en att d et finns en önskan från and ra yrkesgru p p er att ha fler m öten av m er inform ell karaktär.

IPS5:De lokala elevhälsoteam en träffas varje vecka och vi är inte så m ånga så vi kan inte vara m ed varje vecka för vi jobbar p å u p p d rag också, vi försöker en gång p er m ånad p er skola, m en sen är d et lite beroend e p å, ibland d yker vi u p p när d et behövs

Skolsköterskor och sp ecialp ed agoger tycks ofta få fu nktionen av att agera länk m ellan lärare och d et lokala elevhälsoteam et, m en rektor kan också vara första kontakten.

ILär1: Det är via skolsyster d å för hon är ju m ed , så har vi d et nu att vi har skolsy ster m ed vid varje sånt elevvård sm öte, även om d et bara är ett första m öte när vi träffar rektor och kanske skolp sykologen så sitter alltid hon m ed som en kop p ling för skolan i d ess helhet.

(14)

Läraren i ovanståend e citat m enad e alltså att skolsköterskan har en elevvård s-sam m anhålland e fu nktion p å skolan, och d et är hon som kan hjälp a läraren att ta u p p ett elevärend e i ett elevvård sm öte och d essu tom u tgör hon länken till

skolläkaren. Lärare önskad e d ärför att skolsköterskan inte sku lle behöva d elas m ellan flera skolor. Många m enad e att sp ecialp ed agoger anställd a p å d en lokala skolan också fick en såd an sam m anlänkand e fu nktion.

IISP2: Och d är tar vi d å u p p ärend en som vi i vår tu r har fått från arbetslaget. Jag har ansvar för vissa arbetslag. Det är en gång i veckan som d et team et träffas.

O rganisering och ledning på lokal niv å

De flesta u p p fattad e rektor som d en självklara led aren p å lokal nivå. Men d et fanns också ifrågasättand e och u p p levelse av brist p å led ning.

Rektor leder elevvårdskonferensen

Rektor är led are för d et lokala resu rsteam et och elevvård skonferensen. Enligt rektorerna själva har d e ett ansvar för att led a, förd ela, d oku m entera, och bem anna elevvård skonferenser sam t p rioritera vilka ärend en som ska tas u p p .

IIR3: Mitt ansvar är väl lite grann också att vi gör d et vi ska, att vi d oku m enterar och att konferenserna blir sam m ansatta m ed rätt p ersoner

IIR4: Vi har d et, så u p p lagt att ku ratorn och jag träffas alltid en tim m e p å sp eciell tid varje vecka d å EVK-p rotokollen, jag har gjort m innesanteckningar, d e gör vi tillsam m ans så att vi är överens. Det är ju rätt viktigt hu r d e skrivs att vi också går igenom gången hu r vi går vid are m ed vissa ärend en.

Det betyd er att rektorer m enad e att d e ska ha kontroll över u p p följning, d oku m en -tera, slu ssa vid are, och konsu ltera annan p ersonal efter behov. Denna bild av rektors led arskap p å lokal nivå stäm m er m ed lärarnas u p p fattning.

Lärare1: H an kom m er alltid tillbaka p å nästa m öte och säger jaha, d u sku lle ha gjort d et och d u d et, hur har d et gått?”

Det är särskilt u nd er elevvård skonferenserna som rektorerna m enad e att d e u tövad e sitt led arskap . N ed anståend e rektor fram höll att d e oftast var överens p å

elevvård skonferenserna m en om d e inte va r d et så ku nd e rektorn styra d et.

IIR1: Vi är oftast överens. Dom / övriga i elevhälsan/ kom m er m ed förslag och sen kör vi p å d et, m en ibland behöver d et styras u p p rejält.

Det fanns m ycket varierand e u p p fattningar om hu r styrand e rektor är och vem s u p p fattning som gäller. En rektor m enad e t.ex. att d et var hans veto som gälld e, m ed an flera av d e övriga yrkesgru p p erna had e erfarenheten av att d e kan kom m a m ed förslag, som rektor lyssnar p å och sen följer m ajoritetens förslag.

IISP2: Men sen är d et ju , jag m enar d et kan vara när d et gäller beslu t inom ram en här p å skolan så kan d e (rektorerna) tycka en sak och vi and ra en sak och d et blir som vi har bestäm t.

(15)

Rektor håller i resurser

Flera yrkeskategorier u ttryckte en m ed vetenhet om att rektors u p pgift är att hålla i resu rser, vilket betyd er att d et ku nd e u p p stå m eningsskiljaktigheter när resu rser ställd es m ot elevers behov. Men, d etta led d e också till att Elevhälsans p ersonal känd e sig fri att tala för elevernas behov och sen fick rektor avgöra vad som var m öjligt. Såväl lärare som sp ecialp ed agoger u ttryckte att d e u p p levd e rektors led arskap av elevvård skonferenser sam t hålland e i resu rser som en trygghet.

II Sp 2: För m ig är d et så självklart att d om (rektorerna) ska vara m ed för d om har d et yttersta ansvaret….d et känns bara tryggt i d e frågorna ( t ex när en elev behöver särskilt stora resu rser) att d et är d e som har ansvaret.

Rektor som ledare för ett mångprofessionellt team

Det fram kom ett starkt behov av led ning när d et gälld e att sam m anjäm ka d e olika p rofessionerna när d et råd d e d elad e m eningar och att använd a sig av

p rofessionernas olika kom p etens. Man förväntad e sig att rektor skulle ha kom p etens att lyssna på de olika aktörerna och göra en helhetsbedömning ”det behövs ju

led ning för att få ihop d et d är team et”. En p sykolog m enad e att m an riskerar att bli ensam om d et inte finns en såd an fu nktion i team et.

IPS2: Men i gru nd och botten hand lar d et väl om led ning, alltså hu r rektor kan använd a sig av d e här kom p etenserna. Och d är kan m an ju bli väld igt, som p sykolog, ensam om inte rektor p å något vis tänker att ’ja men jag får lyssna på d en och lyssna på d en’ och sen gör någon slags bed öm ning av d e här olika kom p etenserna.

Ku ratorer och p sykologer u p p lev d e brist p å led ning när d et gälld e d en lokala Elevhälsan. En p sykolog gav ett exem p el p å vikten av att rektor tar ställning när d et blir konflikter om p rioriteringar t.ex. vid kallelse till en elevvård skonferens, d är d et är u p p gjort vilka p ersonalkategorier som ska vara m ed m en ytterligare aktörer vill d elta. Psykologer tyckte att rektorer inte alltid klarar att använd a och sam ord na olika kom p etenser u tan att d et u p p står situ ationer d är m eningarna är d elad e om hu r ett ärend e ska d rivas u tan att d etta d isku teras. Även ku ratorer u p p levd e att d et

saknad es led ning p å d en lokala skolan, vilket gjord e att resu rserna inte u tnyttjad es p å d et sätt d e sku lle ku nna. Dessu tom beskrevs negativa gru p p rocesser som

u tvecklad es i brist p å led arskap .

IK2: Elevhälsoteam et använd s ju väld igt valhänt id ag, ibland blir team et bara en inform ationsp lats, d är krävs d et att led ningen förstår att elevhälsoteam et inte bara är en inform ationsp lats u tan ett arbetand e team och d å kan våra roller sam verka p å ett helt annat sätt

IK5: Då satt vi d är själva och jobbad e och d et blev väld igt jobbigt att vara ett elevhälsoteam utan en ord entlig led ning….jobbigt när man inte har någon led are, d ärför att m an blir liksom hänvisad till sina egna gru p p rocesser.

Ku ratorer m enad e att d et viktigaste var rektors inställning till Elevhälsa att d et fick stor betyd else för ku ltu ren p å skolan och blev avgörand e för elevhälsoarbetet p å lokal nivå.

IK4: Det som är absolu t avgörand e hos oss är rektorn, rektorns inställning till d etta även om han inte är vår chef, har m öte m ed Elevhälsan, d isku terar hu r vi skall arbeta inom d en här enheten, …..och om inte rektor är med , d et går ju inte, rektor har ju nyckeln , så d et är rektor som är avgörand e för d etta.

(16)

Av ovanståend e citat fram går att oberoend e av om m an som elevhälsop ersonal är d irekt u nd erställd rektor eller inte så u p p levs rektor ha en avgörand e betyd else för led ningen av Elevhälsan p å skolan.

Fördelar när det gäller organisering och ledning på lokal niv å

Lärare, rektorer och skolsköterskor är d e som främ st fram h öll förd elar m ed att elevhälsoarbetet är organiserat p å lokal nivå. Rektorer u ttalad e att d e önskar att åtgärd er från Elevhälsan ska vara konkreta och op erativa helst i klassru m m et. Team p å d en lokala nivån ger en närhet till lärare, som lättare kan kontakta team et. Trots d etta tycks d et som att d en kontakten oftast går genom skolsköterskan, rektorn eller sp ecialp ed agogen. Psykologerna u ttryckte u p p skattning över sp ecialp ed agogernas insatser i d e lokala team en när d e förbered d e ärend en innan d e kom u t och också ku nd e följa u p p d et som d isku terad es.

Farhågor när det gäller organisering och ledning på lokal niv å

De farhågor som fram kom när d et gälld e ett d ecentraliserat led arskap och

organisering p å lokal nivå var att Elevhälsans p rofessioner sku lle p rioriteras bort av rektor eller bara köp as in vid enstaka tillfällen, att p ed ago giken får för stort

inflytand e, att p rofessionerna blir för beroend e av lärarkollegiet p å d en lokala skolan och att d et hälsofräm jand e arbetet inte prioriteras eftersom enskild a ärend en och d et konkreta arbetet i klassru m m en blir alltför resu rskrävand e.

N edprioritering av Elevhälsans professioner

Fram för allt läkarna u ttalad e farhågor kring rektorernas starka ställning p å lokal nivå. De m enad e att d et kan ku llkasta en u p p byggnad av en Elevhälsa d är sam tliga fu nktioner finns, vilket kan ske om rektorerna inte anställer d essa eller beställer d eras tjänster. En läkare berättad e att eftersom d et var u p p till rektor att bestäm m a vilka p rofessioner som sku lle arbeta p å skolan, had e d etta lett till att d et inte fanns några p sykologer i kom m u nen. En annan läkare m ed sam m a erfarenhet m enad e att d et tog några år för rektor att u p p täcka att d e/ p sykologerna/ behövs.

ILÄK4: Den situ ation som d u ham nat i nu har vi haft i flera år. Och nu börjar liksom rektorerna förstå att d e m åste faktiskt ha en skolp sykolog … Det lönar sig ju inte att ha d om här för enstaka u tred ningar. Dels är d et d yrt och så blir d et inte så bra kvalité.

Rektorer som led are för Elevhälsan riskerar att ham na i ekonom iska övervägand en som inte gynnar d et långsiktiga arbetet i Elevhälsan och kan d å anställa d en p ersonal som blir billigast som en skolsköterska u ttryckte d et. Det är också stor risk m enad e flera yrkeskategorier att tjänster end ast köp s in vid aku ta tillfällen som t.ex. för p sykologu tred ningar. Fram för allt skolläkarna var bekym rad e över d etta och

m enad e att Elevhälsans u tvecklingsarbete och m etod u tveckling d ärm ed avstannad e.

Pedagogiken dominerar

En skolläkare m enad e att d et fanns risk för att d et bara blir ”p ed agogisk Elevhälsa” p å lokal nivå. En annan läkare hävd ad e att Elevhälsa och inte p ed agogik egentligen bord e vara skolans kärnverksam het. Men blev d ock m otsagd av and ra skolläkare.

(17)

ILÄK6:Det är rektorerna som får bestäm m a. Ska m an ku nna u tveckla Elevhälsa m ed hälsa som gru nd , d å talar m an om skolans kärnverksam het. Och d å säge r m an att skolans kärnverksam het är p ed agogik. Men d et är rent fel alltså. Bara för att kärnorna inne i d et p äronet (sitter m ed ett p äron i hand en) är väld igt sm å. Så kärnverksam heten d et är Elevhälsan. Sed an är bara d et p ed agogiska d å är bara stöd jevävnad . Och d et är flyktigt, försvinner. Men hälsan d et är d et som kan få livet att fortsätta. Så d ärför sku lle jag vilja säga att d et är vi som är kärnverksam heten m ed an d ärem ot hela skolan ru nt om kring, d et är bara stöd vävnad och d en föränd rar sig väld igt m yck et från ku ltu r till ku ltu r d essu tom .

Ovanståend e u ttaland e får nog ses som en extrem åsikt för att förtyd liga ett

ställningstagand e och inte något som om fattad es av övriga skolläkare. Men klart är att skolläkarna betonad e hälsa som Elevhälsans kärnbegrep p . Skolläkarna m enad e att rektor enbart står för d et p ed agogiska p ersp ektivet och d ärför inte d elar d et p ersp ektiv som övriga i Elevhälsan har. Det kan innebära, m enad e skolläkarna att rektor inte kan se övriga yrkeskategoriers kom p etens när d et gäller att u tveckla verksam heten så att fler elever når m ålen. Rektorerna m enad e å and ra sid an att arbetet m ed eleverna sker bäst d irekt i klassru m m et också av Elevhälsans

företräd are. Rektorerna ville alltså ha en Elevhälsa u tifrån p ed agogiska ram ar m ed an skolläkare vill ha en Elevhälsa som är en egen verksam het d är hälsoasp ekter är styrand e. Bland läkarna u ttrycktes ett ifrågasättand e av rektors förm åga att led a p rofessioner som är förankrad e i H älso- och sju kvård slagen .

ILÄK6 I stället för att vara till för eleven så blir m an till för rektorn och för skolled ningen, Och d et är m ånga skolsköterskor som känner d en här faran att vi får inte u tveckla oss i vår p rofession, vi får inte göra d et som vi är bra p å att göra u tan vi ska sitta och skriva p rotokoll. Vi ska sitta och göra saker som egentligen rektor ska göra.

Konkret och akut arbete prioriteras före hälsofrämjande

Psykologer u p p levd e svårigheter m ed att vara anställd a p å d en lokala nivån p .g.a. att d e tyckte att d et förebyggand e och hälsofräm jand e arbetet d å kom p å u nd antag. De m enad e att d e m åste stå fria i förhålland e till rektor och skola för att ku nna använd a sin kom p etens till hela skolan.

IPS4: Vad ska jag säga, m an har sänkts lite i d et här att m an sitter u te u nd er rektor och jag känner m ig väld igt u p p äten av enskild a u p p d rag. Och m an hinner inte riktigt att m ed att lyfta och förebygga och så.

Sp ecialp ed agogerna m enad e också att d eras d om inerand e arbetsu p p gift bord e vara inriktad e p å skolans m iljö och konsu ltation och hand led ning till lärare m en att d et var svårt att åstad kom m a d etta, eftersom d e d els u p p levd e tid sbrist d els u p p levd e att d et inte fanns forum för att d isku tera p å d en lokala skolan.

IISP1: Det finns inga m öjligheter att hinna p rata och ha d en här fu nktionen som d å i viss m ån hand led and e, bollp lank, föra in nytt och hjälp a till och tolka och så. Det finns inte tid , m an sp ringer ru nt som i ekorrhju l allihop och d å faller d et ganska m ycket d et här att vara sp ecialp ed agog

Även om rektorer förord ad e ett lokalt och konkret arbete d irekt i klassru m m et så fram förd es också farhågor p .g.a. att stöd d irekt i klassru m m et är resu rskrävand e. Rektorerna m enad e att lärare kan ha svårt att se att p roblem som u p p står i en klass, i ett arbetslag, sku lle ku nna hanteras och lösas d är om lärarp ersonal had e lättare att p rioritera om i sitt arbete.

(18)

IR2: Det är ju att lära sig att p rioritera för jag u p p lever u ngefär likad ant, att d en första tanken som kom mer: jamen vi har ju inte tid , vi behöver mer personal…. Det är ju d är som m an får lägga energin p å att d isku tera vad ä r d et som vi ska p rioritera och hu r ska vi använd a d en tid en vi har? Ekonom in är ram en och oftast, ska jag säga, går d et inte att göra så m ycket åt d et.

Sp ecialp ed agogerna u ttryckte fru stration över att d eras kom p etens inte kan u tnyttjas till fu llo p å gru nd av att m an p å d en lokala skolan inte riktigt visste hu r d e sku lle använd as och inte id entifierad e d em som sp ecialp ed agoger m ed särskild kom p etens.

IISP5: Man vet fortfarand e inte riktigt vart m an ska göra av alla sp ecialp ed agoger, m an sätter d om i lite olika sm ågru p p er….jag tror inte alla p å skolan ens vet vilka som är sp ecialp ed agoger.

Beroende av lärare som kollegor

En annan sp ecialp ed agog som har sin p lacering p å en skola betonad e att

sp ecialp ed agoger och lärare har olika u p p d rag och att hon saknad e kollegor av sam m a p rofession. Fram för allt fram hölls risken av att inte ku nna u ttala avvikand e p ersp ektiv om m an arbetad e alltför tätt tillsam m ans. Det fanns en farhåga att m an blev alltför beroend e av sina lärarkollegor och d ärm ed inte ku nd e u tföra sit t u p p d rag p å ett p rofessionellt sätt.

SP3: Är m an för nära d om (lärarna) m an ska hand led a och ge råd till, d et kan ju hand la om som jag sagt tid igare obekväm a saker d å är d et en p roblem atik i att m an sitter p å ett såd ant m öte och sen ska m an gå u t och d ricka kaffe ihop .

Splittrad arbetssituation

En skolsköterska kan vara p å flera skolor och alltså ha flera chefer även om hon arbetar d eltid . Detta gäller i ännu högre u tsträckning skolp sykologer som har fler skolor att betjäna. Skolläkarna såg d etta som ett argu m ent m ot att skolsköterskorna sku lle ha lokal rektor som chef.

Elevhälsa på central och områdesnivå

Benämning

Den centrala organisationen beskrevs som en organisation som finns p arallellt m ed lokala team . Föru tom d e nam n som tid igare näm nts centralt stödteam och resursteam använd s stöd och hälsa, m en m ånga kallad e d en centrala organisationen för Elevhälsa.

IIPS4: H os oss finns en särskild verksam het som heter Elevhälsan, m en jag tillhör inte d en u tan jag har en central p lacering d irekt u nd er förvaltningschefen. Därem ot är ju befattningshavare som finns i Elevhälsan, d et är ju m ina arbetskam rater och inform ellt så har vi ju nära kontakt. Och vi stöter ihop i olika sam m anhang i såna här elevvård steam , elevvård sgru p p er, m en jag står fri från d en verksam he ten.

Bemanning cent ralt

I allt visad e d et sig att d et ser olika u t. Det gälld e vilka yrkeskategorier som finns centralt p lacerad e och vilka som är anställd a p å skolan och d et gälld e hu r sam verkan

(19)

m ellan d en centrala och d en lokala nivån ser u t. Och fram för allt gäller d et hu r m an u p p fattar d en organisation som finns. De centralt anställd a yrkeskategorierna får sina u p p d rag från d e lokala elevhälsoteam en, m en d e kan också vara p lacerad e p å en eller flera lokala skolor. De flesta som är centralt p lacerad e t ycks d elta i lokala

team m ötena om än inte i alla. Så här beskrev två skolsköterskor organisationen i kom m u nen.

IISS1: …. enskild a enheter p å skolan, d är heter vi ju olika. Men sen finns d et ju en organisation centralt som heter Elevhälsan här p å kom m u nen, m en jag vet inte riktigt om jag tycker att vi har någon tillhörighet d it. Alltså vi har vår chef p å skolan, rektor, och så finns d et en chef för Elevhälsan centralt, som är chef för vissa av p ersonerna, som m an kan tycka ingår i Elevhälsan, m en d är är inte vi, organisationsm ässigt

IISS1: Det är ju bara skolp sykologer, skolläkare och talp ed agoger som hör till d en centrala, så d om köp er m an in från skolan.

Teamarbet e på cent ral och områdesniv å Likvärdighet

Skolläkare beskrev att d et är i och m ed d en statliga u tred ningen och förslaget om d en nya Elevhälsan som skolläkare p laceras p å central nivå. Och d ärigenom kan också en likvärdighet skap as i kom m u nerna, vilket inte är fallet när olika

befattningshavare köp s in av rektorerna.

IILÄR7: En annan anled ning som vi had e m ed oss när vår Elevhälsa bild ad es var att d et sku lle va en likvärd ighet i kom m u nen. För innan fanns d et d å d et här köp och sälj sättet och d å köp te varje skola väld igt olika.

Läkarna u p p fattar en central Elevhälsa som nöd vänd ig för likvärd igheten i kom m u nen. De m enad e att rektorsom råd ena har svårt att bem anna m ed d e olika kom p etenser som krävs för att Elevhälsan ska ku nna bistå m ed en likartad

servicenivå till alla skolor .” Även lärare fram höll likvärd ighetsp rincip en

IILÄR5: Man fick inte, d et fick inte va hu r olika som helst…..m ycket är ju d et här m ed kom p etensen. Att u p p rätthålla en kom p etens inom om råd en som inte är p ed agogisk Elevhälsa och ku nskap . Det är svårt för varje enskild skola att d riva d et.

Samverkan mellan Elevhälsa på olika nivåer

N är d et lokala arbetet inte räcker till räknad e m an m ed att få stöd av ett centralt team m ed and ra yrkesgru p p er och kom p etenser än d e som finns i d et lokala arbetet. Det beskrevs som att d e centrala team en arbetar p å u p p d rag d vs. får beställning från d en lokala skolan. Detta tycks också innebära att team en eller enskild a yrkesföreträd are i högre u tsträckning arbetar m ed konsu ltation och hand led ning t ill lärare och m ind re d irekt m ed eleverna. En rektor gav u ttryck för hu r han/ hon u p p lever att Elevhälsans organisation finns p å olika nivåer.

IR3: Jag kan se d et i flera nivåer. Alltså så finns d et säkert d e p ersoner som jobbar som resu rs, alltså m er sp eciallärare, alltså d en typ en, sen är d et en kategori ovanför som innefattar kanske lite m er yrkesroller. Jag som kom m er från d en lilla kom m u nen d är har vi ju en elevhälsovård som är över hela kom m u nen och d är sitter ju p rofessioner som p sykologer, sp ecialp ed agog, talp ed agog, alltså d en d elen. Och d e jobbar m er m ed konsu ltation, hand led ning….u p p d ragsbaserat.

(20)

Elevhälsa en egen verksamhet

Skolläkare m enad e att eftersom d et m åste finnas flera kom p etenser än d e rent

p ed agogiska för att ku nna stöd ja alla elevers hä lsa och lärand e i skolan krävs en egen organisation och en egen led ning. De m enad e vid are att Elevhälsan m åste ku nna råd a över förutsättningarna själva och d ärigenom också u tveckla ett gem ensam t synsätt p å barnen.

ILÄK2: och d å ska vi också ha, tänker jag, en organisation, en verksam het, en verksam hetschef som är chef för Elevhälsan och som ju st sätter eleven i foku s, barnet i foku s.

Skolläkare m enad e också att d et var nöd vänd igt att ku nna träffas p rofessionellt för att p rofessionerna och Elevhälsan sku lle u tvecklas.

ILÄK6: Om m an inte har en organisation d är m an d å kan träffas och ha p rofessionella sam tal, d et är att d et blir d å heller ingen u tveckling i p rofessionen.

En skolläkare beskrev en central Elevhälsa d är m an had e ett eget hu s för hela

verksam heten m ed en egen verksam hetschef. En av skolläkarna berättad e att d e har Elevhälsans hu s d it även skolsköterskor är knu tna. Där ska finnas lokaler för alla p rofessioner så att också skolsköterskorna kan sitta d är m ed vissa u p p gifter som jou rnalarbete eller sp eciella p rojekt. Detta fram stod p ositivt för skolläkarna m en end ast en had e erfarenhet av d et. De m enad e att när lokaler finns p å sam m a ställe som i Elevhälsans hu s m öjliggörs också ett inform ellt sam arbete kring barnen, inte bara form ella m öten en gång p er m ånad .

ILÄK2: Vi har ju nu så tyd liggjort att vi har ett hu s. Det är väld igt så d är att alla är anställd a i sam m a enhet, vi har en verksam hetschef som d river och u tvecklar. Vi så att säga bor och har våra lokaler i ett eget hu s. Och d är m öts m an d å. Alla är u te p å sina u p p d rag p å skolorna m en m an m öts d å och d å. Och en d el slinker in till lu nch, en d el kaffe, m an har d agar m an är p å kontoret och skriver. Då m öts ju vi rent fysiskt så att d et blir också ett inform ellt sam arbete kring barnen, inte bara d e h är, bara en gång i m ånad d å m an har ett m öte för någonting.

Ledning på cent ral niv å Förankring högt upp

I och m ed att Elevhälsa är ett nytt verksam hetsom råd e betonad e m ånga vikten av en tyd lig led ning för att åstad kom m a gem ensam m a m ål och gem ensam p olicy sam t u tveckla ett m ångprofessionellt sam arbete. Vikten av förankring högt u p p i

organisationen, betonad es. Eftersom Elevhälsa är något nytt m enad e d e att d et krävs en central led ning som d river elevhälsofrågor. En p sykolog berättad e om erfarenhet av en central chef som had e d isku terat och förankrat och trots att han inte var kvar fanns arbetssättet kvar och d ärför m enad e hon att d e nu d rog åt sam m a håll i elevhälsoteam et. En ku rator beskrev sam m a typ av erfarenhet och hu r en förvaltningschef d rivit ett förtyd ligand e av Elevhälsans yrkesfu nktioner.

IK1: I m in hem kom m u n d å har p rop ositionen verkligen p åverkat gru nd synen och sättet att tänka, förvaltningschefen d rev hårt och vi fick fu nktionsbeskrivningar och d et tyd liggjord es u tifrån en kvalitetssäkring våra olika fu nktioner.

(21)

En central ledning kan ge förutsättning för professionellt arbete och utveckling

En central styrning av Elevhälsan kan också gynna d et p rofessionella ku nnand et hos flera yrkeskategorier. Psykologer had e en u ttalad önskan att p laceras centralt m ed annan chef än lokal rektor för att p å d et sättet ku nna arbeta jäm likt m ed rektorer och använd a sin p sykologiska kom p etens när d et gälld e skolan som helhet.

IIPS4: N är jag vill ha d en här p laceringen att finnas centralt / …/ d et är ju också ett m er effektivt sätt att ku nna finnas m ed i d isku ssioner och p åverka d et rektorerna ser och hanterar, olika frågor, så d et tyck te jag var en väld ig förd el och d et var d et som , var nog gru nd en i att jag d rev igenom d et. Och att jag had e en chef som tyckte att d et var helt riktigt och bra.

Psykologer uttryckte att rektorer använder dem som ”bollplank”, men för att kunna u tföra d et arbetet p å ett bra sätt så m enad e d e att d e inte kan sitta d irekt u nd er en eller flera rektor.

IPS6: Jag tror att d e (rektorerna) känner ett stort ansvar / …/ så d om har en (psykologen) som nån slags p artner som ska ord na till d et, och d et är ju bra att d om har d et för d å slip p er d om bli u tbränd a, så d å gör vi d et.

Det ku nd e också vara så att p sykologer u p p levd e att d e inte had e sam m a u p p fattning som rektor om p sykologens roll och att d et d å blev svårt att sitta i u tvecklingssam tal m ed rektor. Det kan t.ex. g älla att p sykologen up p lever att rektor vill ”sop a p roblem u nd er m attan”.

IPS4: För m an ska ju ha u tvecklingssam tal m ed sin rektor, sin chef. Då har jag u p p täckt att d är har inte vi riktigt sam m a syn, p å vilket sätt är d u bra för verksam heten. H an tänker ju verksam heten hela tid en. Och någonstans, han har inte sagt d et , m en m an får ju känslan att han tycker att vi ska sop a golvet och se till att d et går som han vill. Su m m a su m aru m , han vill att så m ånga som m öjligt ska gå u t m ed betyg, för att han får p oän g.

För p sykologer var d et också viktigt m ed en central organisation som stöd d e ett konsu ltativt och förebyggand e/ hälsofräm jand e arbetssätt d är relationen till lärarna sätts främ st.

IIPS9: Alltså d et är så viktigt tänker jag, d et är ju vår, alltså ja, m er konsu ltation, alltså vår relation till lärare som vi kan bygga u p p . Men d å m åste organisationen, ram en, göra d et m öjligt för oss.

Psykologens erfarenhet är att organisationen, ram en, kan u nd erlätta eller försvåra d et konsu ltativa arbetssättet och att d en centrala nivån gör att d e står friare gentem ot d e lokala skolorna. Psykologerna föred rog en central p lacering eftersom d e ansåg att d eras främ sta u p p gift inte är åtgärd er gentem ot enskild a elever u tan ind irekt stöd via lärare i arbetet m ed elevvård . Men p sykologerna m enad e också att d e m åste hjälp a till att stru ktu rera arbetet p å lokal nivå så att d e själva inte ”får ärend en i knät” och end ast u p p d rag att d iagnosticera enskild a elever.

IPS4: N u sitter vi ofta m ed p å EVG, m en d et är inte m eningen att jag sk a få ett ärend e i knät d å u tan, sen ska d e göra några olika saker, och sen skickar d om in ett u p p d rag till resu rsteam et. Så d et ska hu nnit kristallisera sig u nd er vägen, vi begär att d om skri ver bakgru nd och historia d å, m en d et är d e väld igt d åliga p å u ta n oftast står d et ’vi önskar WISC-test’

Psykologerna tyckte att d e fick käm p a m ed att få stru ktu r, vilket blev extra svårt när d e är u nd erställd a rektor p å resp ektive skolor. Trots gem ensam t beslu t om en

(22)

ärend egång händ er d et en ligt p sykologer ofta att lär are inte d isku terat m ed sina kollegor och eller i sitt arbetslag om hu r m an bäst kan förstå elevens behov, vem som kan hantera d et eller hu r m an kan arbeta m ed eleven inom befintliga resu rser. I stället får p sykologen ett obearbetat p roblem d irekt till sig m ed en beställning p å test. Psykologer m enad e att d et var lättare att få till en stru ktu rering av arbetet och en sam ord ning m ellan central och lokal nivå när d e själva var organiserad e centralt och had e en gem ensam led ning.

IPS6: Så d et är, d et är en fråga om hu r m an är organiserad , ett starkt centralt team tror jag p å d är m an har skju ts och m and at och sen förtroend e inifrån. Men d et är ett jättesvårt jobb att va skolp sykolog.

Skolläkare m enad e att skolsköterskorna bör finnas centralt i Elevhälsan och led as av skolläkare som chef. Skolsköterskornas p rofessio nella u tveckling sku lle p å d et sättet u nd erlättas och d eras ställning i rektorsom råd ena sku lle stärkas enligt skolläkarna.

ILÄK1: Det är viktigt m ed föru tsättningarna för hu r vi ska bed riva vårt hälsofräm jand e arbete och d å att ha en Elevhälsa ser jag som en bättre gru nd för d et bästa stöd et för barnen, än om m an har en u p p sp littrad skolhälsovård och skolsköterskor i sm å enskild a öar, d är alla jobbar p å m en d et finns inte en enhet.

H u r led ningen av d en centrala Elevhälsan kan gestaltas och hu r d en u p p fattas finns många uttalanden om i gruppintervjuerna. För skolläkarna är begreppet “hälsa” avgörand e och några m enad e att d et är skolläkarna som bäst kan led a arbetet när hälsa står i centru m . Men skolläkare ku nd e också tänka sig and ra som chefer, m en d et fanns en gem ensam föreställning hos skolläkarna att Elevhälsan inte gynnad es av rektor som chef.

Fördelar med organisering och ledning på cent ral niv å

Sammanfattningsvis u ttrycktes följand e föreställningar om förd elar m ed d e centra la

team en. De borgad e för en jäm likhet i kom m u nerna så att skolorna fick sam m a m öjlighet till stöd . En central och sam m anhållen Elevhälsa kan ge u p p hov till ökad interp rofessionell sam verkan, interp rofessionellt lärand e och m etod u tveckling. Om Elevhälsan finns i sam m a lokaler ger d et en utökad m öjlighet till inform ell

sam verkan. En central Elevhälsa u p p levd es också ku nna stöd ja ett konsu ltativt arbetssätt och ge föru tsättningar för arbete även p å system nivå. Det är främ st skolläkare som argu m enterad e för en central och sam m anhållen Elevhälsa. Psykologer betonad e vikten av att d e som p r ofession var organiserad e centralt. Skolsköterskor uttryckte d elad e m eningar liksom ku ratorer, m ed an rektorer och lärare var d e som fram för allt förord ad e en lokal organisering och led ning.

Farhågor med organisering och ledning på cent ral niv å För långt från lokal skolledning

Det är fram förallt rektorerna som visad e oro för att Elevhälsan styrs av en organisation och led ning som är centralt p lacerad och att för rektor viktiga

p ersonalgru p p er har annan led ning än d en som finns p å skolan. Rektorer u ttalad e att d e känd e sig u tanför d en centrala Elevhälsan.

References

Related documents

WA-24C19FS, valmistaja: Asian Power Devices Inc., WA-24C19FN, valmistaja: Asian Power Devices Inc., DA-24B19, valmistaja: Asian Power Devices Inc., AD10560LF, valmistaja: PI

ADS-40SG-19-3 19025G tyyppinen, SHENZHEN HONOR ELECTRONIC valmiste, Tai ADS-40FSG-19 19025GPG-1 tyyppinen, SHENZHEN HONOR ELECTRONIC valmiste, Tai ADS-40FSG-19 19025GPBR-1

J Använd inte olika batterityper eller redan använda och nya batterier samtidigt.. J Kontrollera regelbundet att batterierna

Hvis det er sterke lyskilder i nærheten, kan det føre til at produktet lyser svakere eller ikke tennes i det hele tatt.. • Hold

Stödet ger personer som riskerar att få eller har stora tandvårds- behov möjlighet att få tandvård till sjukvårdsavgift.. I den här broschyren hittar du information om vilka

Endast behörig installatör får utföra nyinstallation eller utökning av befi ntlig installation (montera fast el-materiel i eller på väggar och tak) samt byta ut fast el-materiel

Armaturen finns i tre olika utföranden, QB standard dimbar, QB med två 16A uttag dimbar och QB med skymningsrelä ej dimbar!. Bilderna nedan visar på möjligheterna med

Utilizar exclusivamente braçadeiras adequadas ao diâmetro do cabo de alimentação para a ligação ao terminal. Se forem utilizados terminais errados, isto poderá causar uma quebra