Miljömålsarbetet i byggbranschen- Att bygga en hållbar framtid

72  Download (0)

Full text

(1)

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology

701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

MILJÖMÅLSARBETET I

BYGGBRANSCHEN

- Att bygga en hållbar framtid

Joakim Månsson och Hampus Nevdahl

Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro vårterminen 2021

Examinator: Camilla Persson

THE WORK WITH ENVIRONMENTAL TARGETS IN THE CONSTRUCTION

INDUSTRY

(2)

FÖRORD

Genomgående i utbildningen har vi frekvent stött på den stora miljöfrågan som ständigt har

varit ett återkommande moment i de kurser vi har läst. Samma röda tråd har vi stött på när vi

varit på diverse studiebesök och hört personer inifrån byggbranschen pratat. Den röda tråden

är ett faktum och i samband med att frågan blir allt större så är vi tacksamma att utbildningen

har inkluderat miljöaspekterna frekvent. Eftersom det är vi som är en del av branschens

framtid är det skönt att ha miljötänket i bakhuvudet och därmed alltid ha det i åtanke när vi

väl kommer ut i branschen.

Vi vill först och främst börja med att rikta ett stort tack till Susanne Nordström och Mats

Eriksson på Asplundsgruppen AB för att vi har fått skriva vårt examensarbete tillsammans

med er, samt att ni ständigt varit närvarande och hjälpsamma.

Vi vill även passa på att tacka vår handledare Amir Sattari vid Örebro Universitetet för ett

smidigt och framgångsrikt samarbete.

Dessutom vill vi tacka alla lärare på Byggingenjörsprogrammet för dessa tre lärorika år och

den teoretiska grunden ni har bidragit med.

Slutligen vill vi rikta ett sista tack till Niklas Jakobsson på Fastighetsnätverket och Ted

Wentzel på Asplundsgruppen AB som båda deltog i varsin intervju och bidrog med väsentlig

information till studien.

(3)

SAMMANFATTNING

I samband med att miljöfrågan blir allt viktigare så ställs även hårdare krav på aktiva aktörer

och företag i branschen. Med ursprung i de globala målen från FN ända ner till kommunal nivå

jobbar alla mot samma mål, en hållbar framtid.

Studiens syfte innefattar att granska hur miljömålsarbete utförs i branschen samt att undersöka

hur företag arbetar mot de krav som ställs från kommunala, regionala och nationella instanser.

För att besvara de frågor som ställts nyttjades olika metoder. Främst utfördes en litteraturstudie

för att erhålla den vitala kunskapen om de krav som ställs på aktörerna i branschen. Därefter

utfördes en fallstudie hos Asplundsgruppen AB för att få ytterligare insyn av hur ett företag i

branschen arbetar i sitt hållbarhetsarbete samt hur de har kommit fram till sina miljömål.

Studiens resultat redovisar de mest väsentliga krav och mål som ställs från Boverket, BBR,

Agenda 2030 och Färdplan 2045 för att ge aktörerna i branschen en förenklad mall med de

viktigaste punkterna. I resultatet presenteras även ett exempelmål som är baserat på

litteraturstudien, målet är följande, Företag A ska sänka sina totala växthusgasutsläpp med 5%

årligen fram till 2030, jämfört med 2020.

I slutsatsen presenteras att det är viktigt för de aktiva företagen i branschen att följa de mål som

ställs från Boverket, BBR, Agenda 2030 och Färdplan 2045, då de på ett tydligt sätt informerar

vad som behöver genomföras för att nå en hållbar framtid. Slutsatsen redogör även att arbetet

mot en hållbar framtid är väldigt svår att uppnå om branschen inte är enad och samarbetar mot

samma slutmål.

(4)

SUMMARY

In conjunction with the environmental issue becoming increasingly important the deands grow

stricter on the industry companies. With origin in the globally set environmental objectives

stated by UN all the way down to communal levels, everyone is working towards the same

target of a sustainable future.

The purpose of the study includes examination of environmental target work in the construction

industry and of different business work towards the requirements stated from communal,

regional and national instances. To answer the questions stated in the purpose the study used

different methods. First and formal it performed a literature study to obtain the most vital

information about the deands placed on the industry. The study continued with a case study of

the company Asplundsgruppen AB to get an insight how a company works towards

environmental sustainability and examined how Asplundsgruppen reached the conclusion on

their environmental targets.

The result of the study presents the most vital deands and targets accordingly to Boverket, BBR,

Agenda 2030 and Färdplan 2045 to give industry participants a simplified template with the

most important environmental objectives summarized from the sources mentioned above. The

result contains an example target based on the literature study, the goal is as follows, Company

A shall reduce its total greenhouse gas emissions by 5% annually, until 2030, compared to 2020

emissions.

The conclusion presents that it is important for the active industry companies to work towards

the deands and targets declared from Boverket, BBR, Agenda 2030 and Färdplan 2045, because

they inform in a clear way what must be done to maintain a sustainable future. The conclusion

also includes that the industry needs to be united and work together towards the same end.

Keywords: Environmental objectives, Environmental target work, Sustainable development,

Construction industry

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ... i

SAMMANFATTNING ... ii

SUMMARY ... iii

BETECKNINGAR ... iv

1

Inledning ... 1

1.1

Bakgrund ... 1

1.2

Syfte ... 1

1.3

Avgränsning ... 2

1.4

Metodik ... 2

1.4.1

Litteraturstudie ... 2

1.4.2

Fallstudie ... 2

2

Teori ... 3

2.1

Agenda 2030 – Globala Målen för hållbar utveckling ... 3

2.2

Färdplan 2045 ... 4

2.3

Krav från Boverket ... 4

2.4

Miljömålsarbetet i Örebro Kommun ... 6

2.4.1

Örebro kommunkoncern ... 6

2.4.2

Fastighetsnätverket ... 7

3

Fallstudie – Asplundsgruppen AB ... 9

3.1

Nuvarande miljömål ... 9

3.1.1

Växthusgaser ... 11

3.1.2

Miljömål 1 ... 11

3.1.3

Miljömål 2 ... 12

3.2

ISO 14001 ... 12

3.3

Nuvarande miljömålsarbete ... 12

3.4

Miljöarbete i produktion ... 13

4

Resultat ... 14

5

Diskussion ... 16

6

Slutsatser ... 18

REFERENSLISTA ... 19

BILAGOR ... 21

(6)

BETECKNINGAR

FN – Förenta nationerna

AB – Aktiebolag

BBR – Boverkets byggregler

BNP – Bruttonationalprodukt

PBL – Plan- och bygglag

ÖBO AB – ÖrebroBostäder AB

LCC - Livscykelkostnadsanalys

ROT – Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad

ISO – Internationella standardiseringsorganisationen

VD – Vice direktör

AC – Arbetschef

PC – Platschef

GHG – Greenhouse Gas

WRI – World Resources Institute

WBCSD – World Business Council for Sustainable Development

PRIO – webbaserat verktyg vid prioritering av farliga ämnen.

(7)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Miljöfrågan blir alltmer aktuell i byggbranschen och det ställs hårdare krav på företag och

aktörer som verkar i branschen. Av de totala växthusgasutsläppen i Sverige kommer 20,6 %

från bygg- och fastighetssektorn år 2018 enligt Boverket. Den procentandelen motsvarar en

mängd på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Bygg- och fastighetssektorn står även för

35 % av totalt avfall i Sverige, vilket motsvarar en mängd på 12,4 miljoner ton avfall varav 0,6

miljoner ton består av farligt avfall (1).

På nationell nivå har de ansvariga myndigheterna, på begäran av riksdagen, uppfört 16

nationella miljömål, varav tre mål berör bygg- och fastighetssektorn, God bebyggd miljö,

Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Miljökvalitetsmålen grundar sig ur fem

grundläggande värden,

- Människors hälsa

- Biologisk mångfald

- Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

- Ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga

- En god hushållning med naturresurser

Utöver de tre målen som berör bygg-och fastighetssektorn finns det ett antal delmål i God

bebyggd miljö som även påverkar branschen, såsom uttag av naturgas, inomhusmiljö och

energianvändningen i byggnader (2).

De nationella målen skulle år 2020 vara avklarade, men idag är de flesta målen långt ifrån

uppnådda. Detta har lett till att regeringen i januari 2021 har begärt att åtta delmål ska träda i

kraft och därmed ställa hårdare krav på att målen följs upp samt att de uppnås för att bryta den

negativa trenden (1).

Kraven som idag ställs nationellt på aktörer och företag är grundligt baserade på flera av de 17

globala målen som ingår i Agenda 2030. Agenda 2030 antogs den 25 september 2015 på ett

möte lett av FN och är ett ramverk för hur de olika samarbetsländerna ska arbeta för att uppnå

ett hållbart samhälle i framtiden (3).

1.2 Syfte

Den här studien syftar att undersöka hur miljömålsarbetet ser ut i byggbranschen och hur olika

företag arbetar mot de krav som ställs från kommunala, regionala och nationella instanser.

Därefter tas exempel fram på hur företag skulle kunna utveckla sitt miljömålsarbete.

Följande frågor kommer besvaras i rapporten:

• Vilka krav ställs på byggföretagen?

• Hur arbetar företagen i sitt miljömålsarbete?

• Hur kan miljömål för ett företag se ut?

(8)

2

1.3 Avgränsning

Studiens fokus ligger i att granska de mål och krav som företagen bör förhålla sig till i deras

miljömålsarbete. I studien kommer Asplundsgruppens miljömålsarbete presenteras i form av

en fallstudie, den kommer även innefatta hur Asplundsgruppen arbetar för att uppfylla sina

miljömål ute i produktion. Det som exkluderas från studien är en bredare utredning av fler

företags måluppfyllelse och hur deras miljömål ser ut. Studien kommer även behandla hur det

arbetas på kommunal nivå i Örebro, då studien är begränsad till 10 veckor är studien avsmalnad

och kommer inte visa en helt korrekt bild av hur miljömålsarbetet ser ut i alla företag utan mer

fokusera på vilka riktlinjer som företag bör arbeta efter.

1.4 Metodik

I studien genomförs först en litteraturstudie, där fakta tagits fram gällande de miljömål som är

aktuella för branschen idag. Detta görs främst utifrån myndighetsrapporter och digitala källor.

Därefter utfördes två intervjuer med Fastighetsnätverkets Niklas Jakobsson och

Asplundsgruppen Susanne Nordström utföras, för att få en ytterligare bild av hur arbetet går till

i branschen. En fallstudie utförs på Asplundsgruppen utifrån tilldelade dokument samt ett

platsbesök, för att se hur arbetet med miljömålen realiseras ute i produktion.

Anledningen till valet av både litteraturstudie och fallstudie är för att få kunskap av området

från två olika synvinklar. Litteraturstudie för att få kunskap om de lagar och krav som ställs

från myndigheter och internationella organisationer. Fallstudie för att få inblick hur branschen

jobbar utifrån de krav och lagar som finns.

1.4.1 Litteraturstudie

För att få en djupare förståelse om ämnet och besvara de frågor som ställts i syftet, inleds studien

med en litteraturstudie. Den första frågeställningen besvaras genom att presentera relevanta mål

från Agenda 2030, Färdplan 2045, krav som ställs från Boverket samt lagar knyta till BBR. Vi

har även undersökt hur arbetet kommunalt i Örebro genomförs. För att få fram relevant

information till litteraturstudien har vi använt oss av statliga organisationers hemsidor och

rapporter från Boverket gällande miljö och hållbarhet.

1.4.2 Fallstudie

I fallstudien granskas Asplundsgruppens miljömålsarbete genom tillhandahållen information

från företaget. Fallstudien har i uppgift att besvara frågeställning två samt delvis den tredje

frågeställningen. Genom observation och granskning av företagets verksamhetssystem och

hållbarhetsrapport ges en tydlig överblick av miljöarbetet och dess vision. Ytterligare

information kompletteras med intervju av en platschef och företagets hållbarhetschef.

(9)

3

2 Teori

Det här kapitlet kommer kort förklara vad Agenda 2030 samt Färdplan 2045 innebär. Kapitlet

kommer även innefatta krav och riktlinjer från Boverket. Samt hur Örebro kommuns

miljömålsstrategi ser ut inom byggsektorn.

2.1 Agenda 2030 – Globala Målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 är de globala mål för en hållbar utveckling som innefattar 17 globala mål

uppdelade i 169 delmål, som FN:s medlemsländer enades om år 2015. Målen har tagits fram

för att medlemsländerna tillsammans ska bekämpa hot i form av klimatförändringar, fattigdom

och krig. Av dessa 169 delmål är det enligt Boverket följande nio delmål som berör bygg- och

fastighetsbranschen nationellt,

”3.9 Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier

Till 2030 väsentligt minska antalet döds-och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier

samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark.” (4, s.15).

”4.a Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer

Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med

funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en

trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandeiljö för alla.” (4, s.16).

”7.3 Fördubbla ökningen av energieffektivitet

Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.” (4, s.19).

”11.2 Tillgängliggöra hållbara transportsystem för alla

Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och

hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut

kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta

situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

11.4 Skydda världens kultur- och naturarv

Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur-och naturarv.

11.5 Mildra de negativa effekterna av naturkatastrofer

Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av

katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska

förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt.

Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.

11.6 Minska städers miljöpåverkan

Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna

särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

11.7 Skapa och säkra inkluderande grönområden för alla

Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga

grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och

personer med funktionsnedsättning.” (4, s.23).

”15.9 integrera ekosystem och biologisk mångfald i nationell och lokal förvaltning

Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella

och lokala planerings-och utvecklingsprocesser, i strategier för fattigdomsminskning samt

i räkenskaper.” (4, s.27).

(10)

4

2.2 Färdplan 2045

Färdplan 2045 är en vision om att år 2045 vara klimatneutrala, detta innebär att nettoutsläppet

av växthusgaser år 2045 ska vara lika med noll. Färdplanen är uppdelad i ett antal olika delmål,

där det första målet är att åren 2020–2022 ska aktörer inom bygg- och anläggningssektorn

kartlägga sina utsläpp och inrätta klimatmål. År 2025 ska utsläppen av växthusgaser visa på en

tydlig minskning. År 2030 ska utsläppen ha minskat med 50 % jämfört med år 2015. År 2040

ska utsläppen ha minskat med 75 % jämfört med år 2015 och år 2045 ska detta nettoutsläpp av

växthusgaser vara ett nollutsläpp (6).

2.3 Krav från Boverket

Boverket är den myndighet i Sverige, på uppdrag av staten, som ansvarar för samhällsplanering,

byggande och boende. Boverket arbetar mot hållbart byggande enligt de tre

hållbarhetsparametrarna:

• Ekologisk hållbarhet

• Ekonomisk hållbarhet

• Social hållbarhet

Ekologisk hållbarhet avser att jobba mer med livscykelperspektiv, vilket leder till effektivt och

resurssnålt byggande samt minskad miljöpåverkan. I arbetet behandlas även avfallshanteringen

och dess effektivitet, där miljö- och hälsorisker minimeras vid en gynnsam avfallshantering.

Det ekonomiska perspektivet berör bland annat kostnaden på bostäder, den bör ligga på en

rimlig nivå och samtidigt ska resurser hushållas med. I det långa loppet ska befintliga resurser

inte slösas vid byggnation, samt vara ekonomiskt hållbart.

Social hållbarhet omfattar tillgängligheten och användbarheten vid byggande av bostäder,

byggandet ska gynna alla människor och den byggda miljön ska vara tillfredställande enligt de

krav som ställs (7, 8).

Utifrån de lagar som riksdagen har beslutat om har Boverket sammanställt BBR, som är

föreskrifter och allmänna råd till den person som vill bygga inom de ramverk som existerar.

PBL beslutades av riksdag 2010 och är en av de lagar som ligger till grund för BBR, lagens

syfte är följande, ”I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om

byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet,

främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god

och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande

generationer.” (9, 1. kap. 1 §).

En annan lag som influerat BBR är Miljöbalken, vars mål är,

”Miljöbalken skall tillämpas så att

1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa

orsakas av föroreningar eller annan påverkan,

2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,

3. den biologiska mångfalden bevaras,

4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell

och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och

(11)

5

5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och

energi främjas så att ett kretslopp uppnås.” (10, 1. kap. 1 §).

De båda lagarna behandlar miljöfrågan såväl som hållbart byggande och spelar en tydlig roll i

hur miljömålsarbetet i Sverige utvecklas.

Boverket tillsammans med bland annat Naturvårdsverket ansvarar för ett av de 16 nationella

miljömålen, God bebyggd miljö, som syftar att skapa en god och hälsosam livsmiljö i städer,

tätorter och annan bebyggd miljö. På så sätt kan den regionala och globala miljön bevaras och

på sikt utvecklas mot det hållbara. Arbetet med att förbättra livsmiljön pågår ständigt och för

närvarande är de mål som uppsatts icke uppnådda. För att skapa en konkret riktning på det

arbete som pågår beslutade regeringen 2012 om tio förtydliganden om hur arbetet mot God

bebyggd miljö ska utföras, för att nå de mål som ställts, de tio är följande,

”Hållbar bebyggelsestruktur: en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats

både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning,

förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart

utformade,

Hållbar samhällsplanering: städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och

landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala,

ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor,

Infrastruktur: infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och

avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att

lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att

minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen

till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet,

Kollektivtrafik, gång och cykel: kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva

och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar,

Natur och grönområden: det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till

bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet,

Kulturvärden i bebyggd miljö: det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form

av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används

och utvecklas,

God vardagsmiljö: den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger

skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,

service och kultur,

Hälsa och säkerhet: människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen,

ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker,

Hushållning med energi och naturresurser: användningen av energi, mark, vatten och

andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på

sikt minska och att främst förnybara energikällor används, och

Hållbar avfallshantering: avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda

för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som

uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för

hälsa och miljö minimeras.” (1, s.373).

(12)

6

Orden hållbar och effektivitet florerar med jämna mellanrum i texten och summerar avsikten

med målet God bebyggd miljö väl. Tanken om att sträva mot ett hållbart samhälle och göra det

på ett effektivt sätt är väldigt viktig för att bevara miljön och bibehålla de resurser som redan

existerar.

En ytterligare vital del i Boverkets arbete mot ett hållbart klimat är arbetet kring minskad

klimatpåverkan från byggnader och specifikt från byggskedet. Det finns för närvarande ett

lagförslag som är planerat att verkställas vid årsskiftet 2021/2022 där det krävs att, vid

uppförande av ny byggnation har byggherren ett ansvar att klimatdeklarera till Boverket för att

ge en inblick över byggskedets klimatpåverkan (11). Följande delar måste redovisas i

klimatdeklarationen,

• Råvaror.

• Tillverkning av byggprodukter.

• Arbete på byggarbetsplats.

• Transporter.

• Byggnadens klimatskärm.

• Bärande konstruktionsdelar och innerväggar.

Huvudsakligen är det byggnadens utsläpp av växthusgaser som man vill hålla koll på så de icke

överskrider otillåtna nivåer, detta arbete är en åtgärd för att nå det uppsatta målet om noll

nettoutsläpp av växthusgaser enligt Färdplan 2045 (6).

2.4 Miljömålsarbetet i Örebro Kommun

2.4.1 Örebro kommunkoncern

Koncernen består av flera bolag, helägda av Örebro kommun. Deras övergripande mål är,

”Byggnader som uppförs av Örebro kommunkoncern ska ha lägre miljöpåverkan än vad som

krävs av aktuell lagstiftning, ha långsiktiga perspektiv i säkerhetsfrågor och ekonomiska

kalkyler, samt bidra till positiva upplevelser och livsbetingelser i närområdet.”

För att minska miljöpåverkan från byggsektorn har Örebro kommunkoncern beslutat om ett

antal interna mål för nybyggnation, ombyggnation och tillbyggnation. Att ha egna krav som

skiljer sig från andra kommuner kan vara en svårighet vid mötet med byggentreprenörer, Örebro

kommunkoncern har därför beslutat om en miljöbyggnadscertifiering på byggnader inom

kommunen. Certifieringen är dock begränsad till främst energi, inomhusmiljö och materialval.

För att täcka resterande aspekter inom miljöanpassat byggande har därför koncernen fått besluta

om kompletterande mål kring träbyggnationer, lekplatser, utemiljö och byggavfall.

Målansvariga är ÖBO AB som är ett allmännyttigt bostadsbolag, Futurum fastigheter AB som

förvaltar förskolor, skolor och brandstationer sedan Örebroporten AB som förvaltar

kommersiella lokaler såsom Behrn arena och kulturkvarteret.

”1. Från och med 2018 utgår all projektering för nyproduktion och tillbyggnad från

kriterierna för Miljöbyggnad silver. Undantag ska motiveras utifrån en LCC-analys eller

andra omständigheter som gör att kriterierna inte är tillämpbara.

2. Till 2025 ska respektive bolag bygga minst två nya bostadshus, skolbyggnader respektive

kommersiella lokaler med stommar i trä.

(13)

7

3. Från och med 2018 utgår all projektering för ombyggnation från Miljöbyggnad silvers

kriterier för befintliga byggnader. Endast de kriterier som påverkas av ombyggnationens

inriktning tillämpas. Kriteriet energianvändning undantas här (se i stället mål 4).

4. Vid omfattande ROT-renovering bör energianvändningen halveras. Undantag ska

motiveras utifrån en analys, om varsamhetskrav medför negativt utfall av

LCC-analys, eller om energiåtgärderna har stor negativ inverkan på boende eller

verksamhetsmiljön. Med omfattande ROT-renovering menas ombyggnation som omfattar

klimatskalet, värmesystem, ventilation, fastighetsel och varmvatten.

5. Mängden byggavfall ska minska. Det kan t.ex. ske genom att vid upphandling hänvisa

till ”Kretsloppsrådets resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning” för att

förebygga avfall.”

6. Utemiljön på kommunkoncernens nybyggda fastigheter ska bidra till en trygg, hälsosam,

estetisk och motståndskraftig stad. Bilaga 3 kan inspirera till vilken typ av inslag det kan

innebära på fastigheten. För Futurums utemiljöer hänvisas till mål 7.

7. Futurums projektering av 3 nya förskole- och skolgårdar ska ge välfungerande utemiljöer

med möjlighet att leka och utvecklas i hälsosamma och inspirerande sammanhang. Det kan

åstadkommas genom att utgå från den nationella vägledningen ”Gör plats för barn och

unga!”

8. Lekplatser som uppförs och underhålls av kommunkoncernen ska vara giftfria utifrån en

kravspecifikation som tas fram av Kommunstyrelseförvaltningen, Futurum fastigheter och

Tekniska förvaltningen.” (12, s.9–10).

För att kunna uppfylla det övergripande målet har Örebro kommunkoncern kommit fram till

en

del förutsättningar som krävs. Miljömålen måste kunna sammanbindas med de affärsmässiga

målen, företagen måste ha tillgång till den kompetens som miljömålen förutsätter vid bland

annat certifieringskriterier, företagens upphandlade personal måste ha den drivkraft, kompetens

och resurser som krävs för att lyckas styra entreprenörer mot att förebygga avfall och arbeta

mot grönare utemiljöer samt användandet av miljövänliga produkter. Upphandlingskraven och

målen måste följas upp (12).

För att uppfylla målen har kommunstyrelseförvaltningen även tagit fram en strategi som

innefattar en undersökning om det behövs en viss stödkompetens centralt i koncernen, vid

efterfrågan från företagen, anordnas utbildningar som stödjer målen. Samt samarbete mellan

upphandlade enheter om hur hållbarhetskraven kan utvecklas (12).

2.4.2 Fastighetsnätverket

Fastighetsnätverket är ett nätverk som arbetar till största del med övergripande miljöarbete inom

region Örebro. De har omkring 60 medlemmar, med den största delen på beställarsidan.

Fastighetsnätverket drivs likt en ekonomiskförening men ligger under ekonomikontorets

paraply. Deras huvudsakliga syfte är att ta företagen som ligger i framkant i fastighetsbranschen

och få de att presentera hur de har gått till väga samt dela med sig av deras erfarenheter till

andra företag som inte har kommit lika långt. Genom detta arbete hoppas Fastighetsnätverket

att minska den tröskel som finns för att påbörja miljöarbetet, de bidrar även med relevant

information till företagen så att beställarna har den kunskap som krävs för att kunna beställa

(14)

8

projekt på ett miljöanpassat sätt. Örebro kommun är anslutna till Fastighetsnätverket och en del

av Fastighetsnätverkets arbete finansieras direkt av Örebro kommun, även de kommunalt ägda

bolagen i Örebro kommunkoncern är med i Fastighetsnätverket. Se bilaga 1 för vidare läsning.

(15)

9

3 Fallstudie – Asplundsgruppen AB

Asplundsgruppen är ett företag som grundades år 1931 och är idag aktiva i området runt

Mellansverige med kontor i Örebro, Västerås, Skövde och Jönköping. Med en omsättning på

ca 800 miljoner kronor 2020 och 139 anställda placerar sig företaget i gruppen mellanstora

företag. Företagets kunder består av en mix olika typer, där både statliga instanser i olika

former, samt privata och offentliga fastighetsbolag ingår.

3.1 Nuvarande miljömål

Asplundsgruppen nuvarande miljömål har grundats på de lagkrav som finns samt de

branschkrav som finns. Genom att göra en riskvärdering på de miljöaspekter som identifieras

genom ISO 14001:2015 har en tydlig bild klarlagts om vilka som går att påverka.

Riskvärderingen utförs genom att bedöma allvarlighetsgrad, kvantitet/omfattning samt

möjligheten att kunna styra och påverka, dessa tre miljöpåverkan bedöms sedan på en skala 1–

5 poäng och sedan adderas de tre och ger ett värde på skalan 3–15 poäng, se tabell 1. De

miljöaspekter som får högst poäng hamnar i fokus, således har Asplundsgruppen valt att rikta

in sig på är kemikalieanvändning och hantering av restprodukter.

Tabell 1 Riskvärderingen på de tre miljöpåverkan.

Miljö-

påverkan

1 poäng

2 poäng

3 poäng

4 poäng

5 poäng

Allvarlighets-

grad

Obetydlig

miljöpåverkan

Liten

miljöpåverkan

Miljöpåverkan Stor

miljöpåverkan

Mycket stor

miljöpåverkan

Kvantitet/

omfattning

Försumbara

mängder

Små mängder Medelstora

mängder

Stora

mängder

Mycket stora

mängder

Vi har

möjlighet att

styra och

påverka

Vi har inga

möjligheter

att styra och

påverka

Begränsade

möjligheter

att styra och

påverka

Möjligheter

finns till att

styra och

påverka

Goda

möjligheter

finns till att

styra och

påverka

Mycket goda

möjligheter

finns till att

styra och

påverka

I tabell 2 nedan visas en sammanställning och utvärdering av de miljöaspekter som berör

Asplundsgruppen vilket resulterade i två miljömål. Miljöaspekterna utvärderas varje år av

ledningen då uppdateras och revideras miljömålen.

(16)

10

Tabell 2 Asplundsgruppens bedömning av betydande miljöaspekter.

Denna utvärdering tar hänsyn till vad som är möjligt för de själva att styra och vad som är

rimligt ekonomiskt samt tekniskt möjligt. Utefter detta bedöms ovanstående punkter som

Asplundsgruppens betydande miljöaspekter, som grundar sig i företagets miljöpolicy.

Aktivitet Miljöpåverkan A llvarl ig h et sg rad ( 1 -5) O mfa tt n in g ( 1 -5) R is kvärd e ( all varl ig h e ts gra d + o mfa tt n in g) Mö jli gh et att s tyr a/ påve rk a ( 1 -5) (R iskv är d e + m ö jl ig h e t sty ra/ p åv e rka) Ko mmen tar PRODUKTION INKÖP

Materialval Förbrukning av ändliga

resurser 2 4 6 2 8 Val av UE och konsulter 2 4 6 2 8 KEMIKALIER

Val av kemikalier Spridning av giftiga ämnen 4 2 6 4 10 Lagkrav – Miljömål 1

TRANSPORTER

Transporter Förbrukning av ändliga

resurser Växthuseffekt Risk för negativ hälsopåverkan

4 2 6 2 8

Resor till och från arbetet 4 1 5 2 7 ENERGI Uppvärmning och uttorkning Nettoökning av CO2 till atmosfären Växthuseffekt 3 4 7 2 9 RESTPRODUKTER

Avfall/Emballage Förbrukning av ändliga resurser

Brutna kretslopp

Spridning av giftiga ämnen

4 3 7 3 10 Branschkrav – Miljömål 2

Spill 3 3 6 3 9

Rivningsmaterial 3 3 6 2 8

Farligt avfall 4 3 7 4 11 Lag- och branschkrav

– Miljömål 2

FASTA ANLÄGGNINGAR/KONTOR

Avfall Förbrukning av ändliga

resurser Brutna kretslopp

Spridning av giftiga ämnen

3 1 4 4 8

Energi Nettoökning av CO2 till

atmosfären Växthuseffekt

3 2 5 2 7

Brand Risk för förorening av mark

och vatten

(17)

11

Asplundsgruppen väljer att fokusera sitt miljöarbete utifrån sin miljöpolicy som i sin tur

används som hjälpmedel till att välja de mest betydande miljöaspekterna. Miljöpolicyn som

även ligger till grund för övergripande/detaljerade miljömål, de har valt att inrikta sitt

miljömålsarbete på kemikalier och restprodukter vilket de anser som de mest betydande

miljöaspekterna. Miljöaspekterna utses för att på bästa sätt kunna tillgodose ett minskat

klimatavtryck utifrån policyn. Det långsiktiga och kortsiktiga miljömålsarbetet utformas efter

miljöutredningen och miljöpolicyn som sedan meddelas ut i organisationen, se bilaga 2.

3.1.1 Växthusgaser

Asplunds jobbar utifrån protokollet vid kartläggning av växthusgasutsläpp.

GHG-protokollet är en standard som går att använda vid mätning, hantering och rapportering av

växthusgasutsläpp. De tre stegen i protokollet hanterar,

• Scope 1: Köpt el och energi för eget bruk.

• Scope 2: Egna anläggningar och fastigheter.

• Scope 3: 15 ytterligare kategorier som bidrar med växthusgasutsläpp.

GHG-protokollet framställdes av WRI och WBCSD 2001, med syftet att göra det lättare för

företag att beräkna sina växthusgasutsläpp samt kunna jämföra utsläppen med andra företag

(13).

För närvarande har Asplundsgruppen endast presenterat utsläppen i scope 1 & 2 men planerar

att börja arbetet med scope 3 den kommande tiden. Tanken är däremot att i framtiden, ha ett

miljömål som berör företagets växthusgasutsläpp, vilket framgår i bilaga 3. Asplunds har även

föregående år anslutit sig till Färdplan 2045 hos Byggföretagen, vilket innebär att ett gediget

arbete kring utsläppen bör verkställas inom en snar framtid, vilket även bekräftas i intervjun, se

bilaga 3, med Asplundsgruppens hållbarhetschef Susanne Nordström.

Den tydligaste skillnaden som går att se i Asplundsgruppens hållbarhetsrapport 2020 är

jämförelsen mellan scope 1 & 2 2019 och scope 1 & 2 2020, där syns en minskning av

koldioxidekvivalenter som kommer enbart från ett byte av elleverantör, se bilaga 4. Vilket visar

att enkla åtgärder kan minska företagets växthusgasutsläpp och därmed ta ett steg närmare målet

i Färdplan 2045.

3.1.2 Miljömål 1

Asplundsgruppens första mål är att minska användandet av farliga kemikalier i deras

verksamhet för att på så sätt minska skador på människor och miljö från hälso- och miljöfarliga

produkter. De kemikalier som nyttjas på Asplundsgruppens arbetsplatser noteras på

kemikalieföreteckningar och förvaras i kemikaliepärmar vilka uppdateras regelbundet och finns

tillgängliga för de som arbetar med produkterna så att kemikalierna kan hanteras utifrån sin

produktinformation. När det går skall alltid farliga kemiska produkter ersättas med mindre

farliga produkter. För att ta beslut angående val av kemikalier använder Asplundsgruppen sig

av kemikalieinspektionens PRIO-databas vilken ger beslutsunderlag vid kemikalieprioritering,

se bilaga 2.

”MILJÖMÅL 1: Vi ska minska vår användning av kemikalier med farosymbol (T, C, X

och/eller N) från 35% till 30% av totala antalet kemiska produkter vi använder försedda med

farosymbol”, enligt bilaga 5 .

(18)

12

3.1.3 Miljömål 2

Asplundsgruppens andra miljömål behandlar det avfall som går till deponi och specifikt är

målbilden att andelen avfall som går till deponi ska minskas med 5 % varje år. De främsta

åtgärder som görs för att nå målet årligen är att det utförs mer källsortering på byggarbetsplatsen

samt att hantera och identifiera den mängden farligt avfall som uppkommer på

byggarbetsplatsen. För att källhanteringen på byggarbetsplatsen ska gå smidigt och utföras på

ett vettigt sätt har Asplundsgruppen tagit fram en checklista med de punkter som bör följas.

Det finns även ett ekonomiskt syfte att ha en god och kontrollerad källsortering eftersom mer

källsortering leder till en mindre mängd avfall till deponi som i sin följd minskar beloppet som

måste betalas vid deponistation. Källsorteringen ger också en överblick av vilka olika sorts

avfall som slängs mest frekvent, vilket i sin tur kan ge en bättre bild över hur stor andel inköpt

material i slutändan blir avfall. Med den kunskapen i hand kan ett mer effektivt inköpande,

vilket i slutändan leder till minskat avfall.

Ur den ekologiska och miljömässiga synpunkten leder en god avfallshantering till ett mer

resurssnålt byggande, vilket är viktigt för en hållbar utveckling.

Avfall som gick till deponi år 2020 ökade en aning, alltså uppfylldes inte det satta målet.

Anledningen till detta var den ökade mängden ROT-arbeten som företaget utförde.

”MILJÖMÅL 2: Minska mängden restprodukter som går till deponi med 5 %/år.”, enligt

bilaga 6.

3.2 ISO 14001

Asplundsgruppen är certifierade enligt ISO 14001:2015 som är en miljöledningsstandard den

finns till för att förse företag med ett ramverk och för att hjälpa företagen att reagera på

miljöförändringar i balans med olika målgruppers ekonomiska förutsättningar. ISO 14001

hjälper även företagen att utveckla och uppnå de resultat de sätter upp i sitt miljöledningssystem

genom specificerade krav i standarden (14).

3.3 Nuvarande miljömålsarbete

Asplundsgruppens miljömålsarbete riktas utifrån den satta miljöpolicyn samt de miljömål som

tagits an. För att förtydliga arbetet med miljöpolicyn arbetar Asplundsgruppen utifrån ett

Verksamhetssystem som beskriver ett systematiskt miljöarbete och hänvisar till diverse

separata dokument för ytterligare klargörande tillägg, se bilaga 7.

För att klargöra strukturen för hur miljöarbetet ska gå till har en miljöorganisation tillsatts.

Ansvarshierarkin inom miljöorganisationen visas i figur 1.

VD - övergripande ansvar för miljömålsarbete

AC - övergripande ansvar vid varje kontorsort

PC - övergripnade ansvar på byggarbetsplatsen

(19)

13

Figur 1 Ansvarshierarkin i miljöorganisationen hos Asplundsgruppen.

Asplundsgruppen har det föregående året anslutit sig till Färdplan 2045 hos Byggföretagen,

vilket intygar på att företaget kommer behöva lägga mer fokus på att kartlägga och få fram

värden på de växthusgasutsläpp som finns i byggkedjan hos företaget. Därav ligger ett miljömål

som behandlar växthusgasutsläppen väldigt bra i tiden och bör vara det företaget strävar efter.

3.4 Miljöarbete i produktion

Ute i produktionen jobbar Asplundsgruppen ständigt med de två uppsatta miljömålen, minska

antalet kemikalier med farosymboler och minska mängden avfall till deponi.

Arbetet med det första av de två målen följs upp genom att dels försöka leta fram och använda

produkter som inte är klassificerade med farosymboler. Detta genomförs med hjälp av

databasen BSO, som används vid identifiering av farliga kemikalier. Vid de tillfällen som

kemikalier med farosymboler behöver användas finns det tidigare upprättade rutiner. Arbetarna

har givits kunskap om hur hantering av dessa kemikalier ska hanteras på ett säkert sätt, samt

vilken eventuell utrustning arbetarna bör ha för att minska riskerna.

Arbetet med att minska avfallet till deponi fortgår enligt de riktlinjer och rutiner som finns,

mycket av arbetet går ut på att källsortera de olika materialen som tillkommer som avfall vid

byggarbetsplatsen. Av den anledningen att Asplundsgruppen det föregående året jobbade med

väldigt många ROT-arbeten så syns en förhöjning av avfall till deponi, eftersom en del av

avfallet från rivning identifieras som hälsofarliga produkter och inte får användas enligt lag i

Sverige (till exempel asbest). För vidare information, läs intervjun i bilaga 8.

(20)

14

4 Resultat

Utformningen av miljömål bör ligga i linje med de riktlinjer och lagar beslutade av Boverket

och BBR. Det bör även grundas av de mål som formuleras i Agenda 2030 och Färdplan 2045,

för att säkerställa en hållbarutveckling. Miljömål måste vara genomförbara och mätbara för att

de ska kunna uppnås av byggföretag. Därför kommer de mest relevanta målen och kraven från

respektive källa listas nedan. Listan bör företag se över innan beslut om nya miljömål tas, för

att få inspiration och följa den inslagna vägen. I denna sammanställning antas företagen vara

anslutna till Färdplan 2045 eller är villiga att arbeta efter färdplanen den ligger därför till grund

i bedömningen av dessa krav och mål.

De miljömål från Agenda 2030 som anses vara relevanta för byggföretagen att jobba med är

följande,

”3.9 Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier

Till 2030 väsentligt minska antalet döds-och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier

samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark.” (4, s.15).

”7.3 Fördubbla ökningen av energieffektivitet

Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet.” (4, s.19).

”11.4 Skydda världens kultur- och naturarv

Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur-och naturarv.

11.6 Minska städers miljöpåverkan

Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna

särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.” (4,

s.23).

Företagen anses också följa de delmål som ställs i Färdplan 2045 och är följande,

”2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser.

2040: 75 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015).

2030: 50 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015).

2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydlig minskande trend

2020–2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt

klimatmål.” (6, s.7).

Slutligen så är det följande mål från Boverket som förväntas vara en del av grunden till

miljömålsarbetet,

”Hållbar bebyggelsestruktur: en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats

både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning,

förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart

utformade,

God vardagsmiljö: den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger

skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,

service och kultur,

Hälsa och säkerhet: människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen,

ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker,

(21)

15

Hushållning med energi och naturresurser: användningen av energi, mark, vatten och

andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på

sikt minska och att främst förnybara energikällor används, och

Hållbar avfallshantering: avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda

för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som

uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för

hälsa och miljö minimeras.” (1, s.373).

Exempel på ett miljömål baserat på de ovanstående kraven och delmålen från tidigare nämnda

källor kan se ut på följande sätt, företaget ska sänka sina totala växtgasutsläpp med 5% årligen

fram till 2030, jämfört med 2020. Detta då baserat på att företagen som är anslutna till färdplan

2045 ska kartlägga sina utsläpp under åren 2020–2022 för att fortsatt ligga i linje med

färdplanen anses detta vara ett rimligt mål som även omfamnar många av de andra kraven och

delmålen.

(22)

16

5 Diskussion

Grundstenarna i det arbete som pågår både internationellt och nationellt presenterades i

teoridelen. För att branschen ska kunna ta ytterligare kliv i rätt riktning är det viktigt att aktiva

företag och organisationer samarbetar kring arbetet inom området. Därmed är det viktigt att det

ständigt kommer nya verktyg för företag som ger stöd att förenkla det arbete som behöver

genomföras när det kommer till exempelvis Färdplan 2045. Utan en enad bransch kommer

målen inte att uppnås.

De målen som är valda i resultatet anser vi vara de mål som byggföretagen bör implementera i

sitt miljömålsarbete för att utveckla deras hållbarhetsarbete. Vid framtagande av företags

miljömål bör företagen knyta an till dessa och använda som grundstenar för att erhålla ett

gediget miljömålsarbete som ligger i linje med Agenda 2030, Färdplan 2045 samt att uppfylla

de krav och lagar som ställs från Boverket.

I resultatet uteslöts ett antal delmål från både Boverket och Agenda 2030. De uteslutna målen

anses vara viktiga för branschen i sin helhet, men då studien har valts att avgränsas till

byggföretag anses dessa mål inte vara genomförbara för det enskilda byggföretaget. Dessa mål

anses vara enklare att styras av beställaren eller i kommunernas detaljplaner. Alternativt att de

kan vara applicerbara när byggföretagen är sina egna beställare men då det inte alltid är fallet

kan det vara svårt att ha de målen som övergripande miljömål i ett byggföretag.

De avgränsningar som valts i studien baseras på den tidsram vi har arbetat efter för att få fram

ett rimligt resultat. Hade vi haft mer tid på oss hade vi valt att granska arbetet i fler kommuner

samt att vi hade kunnat titta mer på beställarsidan och knutit samman beställare och entreprenör

på ett mer noggrant sätt. Vi hade även vid en större tidsram valt att granska fler företags

miljöarbete för att få fram fler exempel på hur miljömål för byggföretag kan se ut. I denna studie

blir resultatet inte en helhetsbild på hur det faktiskt ser ut i branschen utan den del som ska

återspegla hur byggföretag arbetar i sitt miljömålsarbete speglar ett enskilt företags arbete. Vi

hoppas ändå att vår studie kan ge andra företag idéer på hur de kan utveckla sitt miljömålsarbete

utefter de mål och riktlinjer som ställs och har presenterats i vår studie. För att branschen ska

uppnå de mål som finns i bland annat i Färdplan 2045, gäller det att de samarbetar över hela

fältet ifrån tillverkare till beställare och entreprenör. Vidare att företagen både på beställarsidan

och entreprenörsidén gör sin del och tar fram miljömål som är grundade på de internationella

målen från Agenda 2030 och ansluter sig till Färdplan 2045, där det finns en tydlig

handlingsplan på vart de bör vara i sitt miljömålsarbete utefter specifika tidsramar.

Utifrån våra erfarenheter från branschen är ett vanligt problem bristen i kommunikation och

samarbete mellan de olika parterna. Vad som är anledningen är svårt att sätta fingret på, kanske

är det brist på initiativ eller brist på vilja. Däremot har vi efter denna studie fått kunskap om att

arbetet är på gång, mycket av detta beror på de kommande kraven från Boverket om att

klimatdeklarera byggnader för att kartlägga växthusgaser. Kravet lägger press på de som agerar

byggherrar i branschen och är ett startskott för det kommande arbetet mot Färdplan 2045.

(23)

17

Vi har under studien varit i kontakt med Fastighetsnätverket och deras arbete med att minska

tröskeln som finns när det kommer till att påbörja ett hållbarhetsarbete, vilket känns viktigt för

att fler företag ska kunna utveckla sitt miljöarbete. Ett exempel är de studiebesök de anordnar

så att företag får besöka olika projekt digitalt eller fysiskt där de kan ta lärdom om hur större

företag, som ligger i framkant, går till väga. Företagen i Örebro kommunkoncern ingår i

Fastighetsnätverket och deras arbete med miljöbyggnad samt kompletterande mål är något som

flera kommuner bör arbeta med om det inte redan genomförs.

Studien anses vara användbar för de företag som vill börja utveckla eller vidareutveckla sitt

miljömålsarbete. Det är inte en fullskalig mall, men den innehåller många av de mål och krav

som ställs både på internationell och nationell nivå. Därmed kan studien anses vara en bra grund

till det underlag som företagen behöver. Utöver detta så bör tilläggas att vi är långt ifrån några

experter i området, utan förmedlar bara den informationen som getts ut av de aktiva

organisationerna.

Vidare ser vi gärna att arbetet med miljömål vidareutvecklas och för att få en bättre bild av

arbetet i den svenska branschen kan ytterligare fördjupade undersökningar utföras. Eftersom

området är relativt nytt och att det hänt så mycket de senaste åren, så består en stor del av det

framtida arbetet med att förmedla kunskap och nya lärdomar mellan olika parter i branschen.

(24)

18

6 Slutsatser

Syftet med studien i sin helhet var att undersöka hur miljömålsarbetet i byggbranschen ser ut

och hur företag arbetar mot de krav och mål som ställs från kommunala, regionala och

nationella instanser.

Metoden för studien valdes huvudsakligen till litteraturstudie kompletterat med intervjuer och

en fallstudie av Asplundsgruppen AB. I litteraturstudien togs fakta fram gällande vilka krav och

mål som ställs på byggföretagen, främst från Boverket, BBR, Agenda 2030 och Färdplan 2045.

För att sedan få en bild av hur det arbetas mot dessa krav och mål ute i produktion och hos

företagen valdes det att göra två intervjuer samt en fallstudie av Asplundsgruppen där studien

granskade deras hållbarhetsarbete för att få bild av hur företag kan arbeta i sitt miljömålsarbete.

Av de krav och mål som redovisats i studien från Boverket, BBR, Agenda 2030 och Färdplan

2045 skildras de som enligt studien är mest relevanta för byggföretag i resultatet. I

bedömningen av dessa mål har en viktig punkt varit att företagen själva måste kunna påverka

målet. Ett miljömål måste även vara mätbart för företaget, företag som är anslutna till Färdplan

2045 håller idag på att kartlägga sina växthusgasutsläpp detta på grund av att i början på 2022

kommer det införas krav på en klimatdeklaration. I och med att företagen kartlägger sina

växthusgasutsläpp kommer därför det vara möjligt för företagen att sätta miljömål som

behandlar utsläppen.

Baserat på den information och den branschkunskap som delgivits under studien anses att ett

framtida mål ska behandla dessa utsläpp. Målet bör ligga i linje med Färdplan 2045 samt

inkludera många av de andra krav och mål som ställs. I resultatet redovisar studien ett sådant

mål.

(25)

19

REFERENSLISTA

1. Naturvårdsverket. Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2021 –

Med fokus på statliga instanser [Internet]. Stockholm: Naturvårdsverket; 2021.

Naturvårdsverket rapport; 6968. [citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/6900/978-91-620-6968-1.pdf?pid=28319

2. Boverket. Bygg- och fastighetssektorns miljöarbete [Internet]. Karlskrona: Boverket; 2007.

Bygg- och fastighetssektorns miljöarbete-rapport; 1. [citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

bygg_och_fastighetssektorns_sektorsansvar.pdf (boverket.se)

3. Regeringen. Agenda 2030 för hållbar utveckling [Internet]. Stockholm: Regeringen; 2016

[uppdaterad 2016-01-11; citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

Agenda 2030 för hållbar

utveckling - Regeringen.se

4. Regeringen. Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling [Internet].

Stockholm: Regeringen; 2016. Svensk översättning av FN:s Transforming our world: The

2030 agenda for sustainable development; 1. [citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckling.png.pdf (regeringen.se)

5. Svenska FN-förbundet. Vanliga frågor och svar om Agenda 2030 och de globala målen för

hållbar utveckling [Internet]. Stockholm: Svenska FN-förbundet [citerad 2021-04-15].

Hämtad från:

https://fn.se/vi-gor/utveckling-och-fattigdomsbekampning/vanliga-fragor-och-svar-om-agenda-2030/

6. Byggföretagen. Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Bygg- och anläggningssektorn

[Internet]. Stockholm: Byggföretagen; 2018. Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Bygg-

och anläggningssektorn; 1. [citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/Fardplan_for_fossilfri_bygg-_och_anlaggningssektor_20181228-1.pdf

7. Boverket. Om Boverket [Internet]. Karlskrona: Boverket; 2020 [uppdaterad 2020-09-30;

citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/

8. Boverket. Hållbart byggande och förvaltning [Internet]. Karlskrona: Boverket; 2019

[uppdaterad 2019-08-07; citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/

9. Plan- och bygglag (SFS 2010:900) [Internet]. Stockholm: Finansdepartementet [citerad

2021-04-15]. Hämtad från:

Plan- och bygglag (2010:900) Svensk författningssamling

2010:2010:900 t.o.m. SFS 2020:603 - Riksdagen

10. Miljöbalk (SFS 1998:808) [Internet]. Stockholm: Miljödepartementet [citerad 2021-04-15].

Hämtad från:

Miljöbalk (1998:808) Svensk författningssamling 1998:1998:808 t.o.m. SFS

2020:1174 - Riksdagen

11. Boverket. Klimatdeklaration av byggnader [Internet]. Karlskrona: Boverket; 2021

[uppdaterad 2021-03-29; citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

Klimatdeklaration av

byggnader - Boverket

(26)

20

12. Örebro Kommun. Strategi för miljöanpassat byggande för Örebro Kommunkoncern

[Internet]. Örebro: Örebro Kommun; 2016. Miljöanpassat byggande i Örebro

Kommunkoncern; 1. [citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a11/1484207064629/Strategi

%20milj%C3%B6anpassat%20byggande%20f%C3%B6r%20%C3%96rebro%20kommun

koncern.pdf

13. World Resources Institute & World Buisness Council for Sustainable Development.

Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions [Internet]. Washington DC/Genève:

World Resources Institute & World Buisness Council for Sustainable Development; 2013.

Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions; 1. [citerad 2021-04-15]. Hämtad

från:

Scope3_Calculation_Guidance_0.pdf (ghgprotocol.org)

14. Svenska Institutet för Standarder. Detta är ISO 14001 [Internet]. Stockholm: Svenska

Institutet för Standarder; 2015 [uppdaterad 2015-11-19; citerad 2021-04-15]. Hämtad från:

(27)

BILAGOR

Bilaga 1

Intervju med Niklas Jakobsson, Fastighetsnätverket

HN: Hampus Nevdahl JM: Joakim Månsson NJ: Niklas Jakobsson

HN: Vad gör Fastighetsnätverket och hur ser eran verksamhet ut?

NJ: Vad gör Fastighetsnätverket? det är en jäkla massa saker, men det fungerar som om det vore en ekonomisk förening. Vi driver det på samma sätt som om det vore en bostadsrättförening, vilket vi inte är, utan vi ligger under Energikontorets paraply. Men vi har årsstämma samt en styrelse och så vidare. Det vi gör är att rigga en massa olika aktiviteter där folk kan mötas, vilket är spännande i dessa tider, då vi försöker mötas digitalt istället. Syftet är att ta företag som ligger i framkant inom fastighetsbranschen, få dem att presentera hur dem har gjort och deras erfarenheter, till andra som kanske inte har provat på det, för att pusha dem framåt och få fler att göra mer. Jag brukar beskriva det som att min roll är den där tröskeln du måste kliva över för att göra någonting. Oavsett vad det handlar om, om det är digitalisering, mer energieffektivisering eller fler solceller, så är min roll att försöka slipa ner tröskeln så den blir så låg som möjligt.

HN: Hur många medlemmar har Fastighetsnätverket?

NJ: Vi är ganska exakt 60 medlemmar i Fastighetsnätverket. Framför allt fastighetsägare, det är både privata och kommunala företag, som Castellum, ÖBO och mindre fastighetsföretag. Sen är de den del som jobbar mot arkitekter, konsulter och leverantörer.

HN: Jobbar ni med byggföretag också?

NJ: Ja, litegrann. Fast inte så himla mycket utan mer de som är beställare. Vi har inte med Skanska, NCC eller Peab i nätverket men har väl en ambition om att få med dem så.

HN: Ni är där och kontaktar dem eller?

NJ: Ja, det är inte helt ovanligt att de är med på olika aktiviteter. Ibland så kanske de också håller information på olika sätt, ibland så har vi studiebesök och då har dem ju ofta varit med och byggt eller haft en del i projektet men dem är inte medlemmar.

HN: Har ni något samarbete med Örebro kommun?

NJ: Ja, de är med i nätverket. Mycket av det som vi gör på Fastighetsnätverket finansieras av EU-projekt, där är ju dem med och där måste man ha motfinansiering. För att förenkla, så kan man säga att man får hälften av pengarna ifrån EU och sen måste man ju hitta resten av pengarna någon annanstans, alltså andra hälften. Där är Örebro kommun med och finansierar ett projekt som pågår nu. Sen så har vi ju alla de andra kommunala bolagen i Örebro som är medlemmar i

Fastighetsnätverket, ÖBO, Örebroporten samt Futurum och mycket av samarbete med dem är kopplat till Tamarinden som pågår just nu.

(28)

HN: Vilka typer av miljöfrågor arbetar ni mest med? Har ni några frågor som är extra viktiga just nu eller är det mer allmänna miljöfrågor?

NJ: Ja, men det är ganska brett, men det ligger väl mer tyngd mot energieffektivisering. Men de är ju både nyproduktion och befintliga byggnader, det kan vara sådant som ligger utanför också alltså incitament. Ta Gröna hyresavtal som exempel, vi hade i januari någonting som handlar om

klimatsäkrande av byggnader som handlar om hur vi kan minska kostnader och skador på fastigheter genom att jobba med att ta hänsyn till att det kommer bli mer skyfall och värmeböljor och sådana saker. Miljöklassning utav byggnader, miljöcertifiering och fuktproblematik, så ganska brett. Men om man skulle säga någonting så är det väl ändå tyngd på energieffektivisering och miljöfrågor. Tittar man på det som händer i Örebro, där vi ligger i framkant så är det ju främst arbetet med Tamarinden, att man delar energi mellan olika fastighetsägare. Där ligger vi, om man tittar nationellt, långt fram och utmanar de lagar och regler som finns idag. Det dem försöker göra finns det ju inte lagstöd för just nu. Och likadant med effektstyrning, effektstyrning av fjärrvärme där ligger vi långt fram tillsammans med EON.

HN: Det kommer snart de här nya med krav på klimatdeklaration, är det något ni har kollat på? Det skall träda i kraft i årsskiftet.

NJ: Klimatdeklaration träder ju i kraft första januari 2022 och de blir ju lite på samma sätt som energideklarationerna. Men klimatdeklarationen kommer ju ställa mer fokus på ett bredare

perspektiv, inte bara energi utan även LCA-tänk och materialval. Men också den typen av saker som egentligen hänger mer ihop med miljöklassning av byggnader, för de är ju oftast bredare än bara energi även om energi är med där också.

JM: Kan du förklara Örebro kommunkoncern och vad det är för någonting?

NJ: Ja kanske, Örebro kommun är ju kommunen i sig, sen har de även ett antal kommunala bolag som är helägda av Örebro kommun. Det är Örebro kommun som agerar moder till bolagen sen så blir det som dotterbolag. Och då har de ett antal bolag, de har tre kommunala fastighetsbolag och det är Örebroporten som förvaltar kommersiella lokaler till exempel, Behrn arena och kulturkvarteret som nu byggs. Sen så har de ÖBO, som är ett allmännyttigt bostadsbolag och sen så har de Futurum som förvaltar förskolor, skolor och brandstationer. De har även ett bestånd till ett fastighetsbestånd som ligger direkt under Örebro kommun, typiska fastigheter som står på en mark där man ännu inte har bestämt vad marken ska användas till för nya etableringar

JM: Så dem här företagen agerar alltid beställare i kommunens namn kan man säga?

NJ: Ja, så kan man säga, varje år får dem kommunala bolagen ett brev motsvarande ett

regleringsbrev där det står vad deras uppdrag är. Sen så har de kommunala bolagen en styrelse på samma sätt som ett privat bolag. Men när dem söker pengar till att bygga en ny skola till exempel, så blir det kanske Örebro kommun som söker pengarna till projektet. Dem har ett uppdrag att se till att det byggs bostäder och där är det politikerna som kan bestämma att nu vill vi att ÖBO bygger fler bostäder och att dem höjer takten så där har ju dem politiken bakom sig.

HN: De krav och mål som Örebro kommun ställer med miljöbyggnad och som Örebro kommunkoncern ställer på sina byggprojekt det gäller i hela kommunen?

NJ: Ja, om det inte står uttryckligen någonting annat så är det ju så, då sätter ju dem spelreglerna oftast så gör man ju de i samråd dem kommunala bolagen genom att man har en dialog med varandra. Och ibland kan det ju vara så att man tycker olika jag har själv varit på den sidan, jag var med och drog igenom solelsmålen som kom och det var inte så att dem jublade men det gör dem nu. Så att ibland har man lite olika agendor det var väl ingen som direkt tyckte att det var fel, utan det som dem reagera på var att kommunen inte puttade till extra medel för att kunna klara målen.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :