SVERIGES ORTNAMN
ORTNAMNEN 1
VÄSTERNORRLANDS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN
DEL III
ÅNGERMANLANDS VÄSTRA DOMSAGAS TINGSLAG
TERRITORIELLA NAMNAV
TORSTEN BUCHT
ARBETET BEKOSTAT AV SVENSKA STATEN OCH STIFTELSEN J. C. KEMPES MINNE
Förkortningar:
aa= anförda arbete.
Almquist, Lokalt örvaltn.=Almquist, Joh. Ax., Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630. 1-4. Sthm 1917 -1923.
ANH=Arkiv för norrländsk hembygds-forskning. Arg. 1-. Hsand 1917-. a.st.=anförda ställe.
avskr.= avskrift. best. = bestämd (a). bet. ==betydelse (n).
Bucht, Språket i Hsand=Bucht, T., Språ-ket i Härnösand (=Skr. utg. av Nämnden för svensk språkvård, 25). Sthm 1962.
Bureus, Suml.= J. Th. Bureus, Sumlen (hand-skrift från 1600-talet, i urval utg. i SL Bih. 1:2, Sthm 1886).
BygdM, Herdaminne=Byg&n, Leonard, Härnösands stifts herdaminne. Upps. o. Sthm 1923-26.
c.= cirka.
Collinder, Ordb. Sv. la. ortn.= Sveriges ort- namn. Ordbok till Sveriges lapska ortn. av Björn Collinder. Upps. 1964. da.= dansk (t) , danska.
Dahlstedt, Vilheln-tinamdlet=Dahlstedt, K.-H., Det svenska vilhelminamålet. 1, 2. Upps. 1950, 1962.
dat.=dativ.
DD =Diplomatarium Dalekarlicum. Sthm 1842-1853.
dial.= dialekt (er) , dialektal (t) , dialektala. dipl.= diplom.
DN=Diplomatarium Norvegicum. 1847 ff. doms. = domsaga (s) .
eg.= egentlig (a) , egentligen.
Ehrenmalm, Resa=Arwid Ehrenmalms Resa Igenom Wäster-Norrland . . 1741. Sthm 1743.
ek.= ekonomiska.
f.=förra; följande; femininum. ff.= följande.
fi.= finsk (t) , finska.
fsv.= fornsvensk (t) , fornsvenska.
f vn.=f ornvästnordisk (t) , fornvästnordiska. föreg.= föregående.
G=Generalstabens karta över Sverige. g. = gång (en) .
G I:s reg.=Konung Gustaf den förstes registratur 1-29. Sthm 1861-1916. gen.= genitiv.
ghj=gärder och hjälper (i KA). got.= gotisk (t) , gotiska.
Grundström, Lulela. ordb.=Grundström, Harald, Lulelapsk ordbok. (=Skr. utg. gm ULMA Ser. C: 1). Lund o. Upps. 1946-54.
Hedblom, Ortn. pd säter=-Hedblom, Folke, De svenska ortnamnen på säter. Akad. avh. Lund 1945.
Hellquist, Et. ordb.= Hellquist, Elof, Svensk etymologisk ordbok. 3:e uppl. Lund 1948.
Hellquist, Sjön.= Studier öfver de svenska sjönamnen af Elof Hellquist (=SL XX). Sthm 1903-06.
HL=Hälsingelagen (citerad efter Schlyters uppl. i Samling af Sweriges Gamla Lagar 6. Sthm 1844).
hmn=hemman.
HSkH= Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1-40. Sthm 1816-1865. Hälphers, Jämtl.=Hillphers, Abrah., Saml.
til eti Beskrifn. öfwer Norrland. 2. Om Jämtland. Västerås 1775. Hälphers, Ang.=-Hillphers, Abrah., Saml.
tu l en Beskrifn. öfwer Norrland. 4. Om Ångermanland. Västerås 1780. Häls.= Hälsingland.
Härj.=Härjedalen.
härj.=härjedalsk (t) , härjedalska.
Ihre, Dialectlex.=Ihre, Johan, Swenskt Dialect Lexicon. Upps. 1766. is/. = isländsk (t) , isländska.
jb= jordeboken, -böcker (na) . Jordeböcker för följande år ha företrädesvis an-vänts: 1542-1550, 1555, 1559, 1570, 1580, 1590, 1609, 1627, 1639, 1690, 1714, 1723, 1795, 1825, 1879. jfr= jämf ör.
JHD = Jämtlands och Härjedalens diplo-matarium, utg. av Jämtlands biblio-teks diplomatariekommitt6 I: 1-3. Upps. 1943-56. jr= jordregistret. Jämtl.= Jämtland (s) . jämtl.= jämtländsk (t) , jämtländska. KA.--Kammararkivet. ka=karta. kb =kyrkoboken.
kG=konceptblad till generalstabens karta över Sverige, norra delen.
kr=krono. /.=län.
la.= lapsk (t) , lapska. Lappl.=Lappland. led.=leden. lht (r) = lägenhet (er) .
Lind, Dopnamn= Norsk-isländska dop-namn och fingerade dop-namn från medeltiden. Samlade ock utg. av E. H. Lind. Upps. 1905-15. Litt.=Littera.
link= lantmäterihandling (ar). lmk= lantmäterikarta.
0. Lundberg, Fornstig= Lundberg, Oskar, Fornstig, väg och bygd. Särtr. ur En vägbok för Uppsala län. Upps. 1937. Lundgren, Personn.= Svenska personnamn från medeltiden. Antecknade ock ordnade av Magnus Lundgren, Erik Brate, E. H. Lind. Upps. 1892-1934. m.=meter; maskulinum.
MASO=Meijerbergs arkiv för svensk ord-forskning. 1-. Gbg 1937-.
mell.= mellersta. m/=-- mantalslängd.
SVERIGES ORTNAMN
ORTNAMNEN
1
VÄSTERNORRLANDS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN
DEL III
ÅNGERMANLANDS VÄSTRA DOMSAGAS TINGSLAG
TERRITORIELLA NAMNAV
TORSTEN BUCHT
ARBETET BEKOSTAT AV SVENSKA STATEN OCH STIFTELSEN J. C. KEMPES MINNE
Manuskriptet till beskrivningen av ortnamnen i Ångermanlands västra dom-sagas tingslag har utarbetats av fil. dr Torsten Bucht, som även själv utfört excerperingen av jordeböcker samt tiondelängder och andra längder. Arbetet har granskats i manuskript och korrektur av professor emer. Jöran Sahlgren, professor Harry Stähl och förste arkivarien Bertil Flemström samt i korrektur av kammarrådet Nils Edling. Kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordeboken i huvud-sak upphörde att föras, ha ej iakttagits. I den borgerligt kommunala indelningen fr.o.m. år 1952 inom Ångermanlands västra domsagas tingslag motsvaras kommunen
Fjällsjö av Bodums och Fjällsjö socknar och kommunen Ramsele av Edsele och Ramsele socknar samt kommunerna Helgum, Junsele, Tdsjö och Adalsliden av resp. Helgums, Junsele, Tåsjö och Adalslidens socken.
LUND 1967
Bodum
bödom bödttm y.; jfr bynamnet Bodum nedan.
I Fjällsjö sn, vilken till 1837 som annex hörde under Ramsele sn, uppfördes 1798-99 i Bodums by en kyrka på begäran av invånarna i byarna Bodum, Bölen, Hällvattnet, Norrnäs, Näset, Orrnäs, Skirsjönäs och Ön. Då Ramsele sn 1837 delades, bildades av bl.a. de nämnda byarna Bodums pastorat, under vilket Tåsjö och Fjällsjö snr till de första åren av 1900-talet lydde som annex. Se Bygdffi, Herdaminne 1:125. Om sockennamnet se bynamnet Bodum nedan.
Jordeboksform: Bodums socken 1879.
Övriga namnformer: Bodums församling kb Bodum G.
Berg ban. — Berg 1825 1879 jb. — Berg G. Första g. jb 1825. Kronopark och jordlägenheter. Byn ligger vid ett rätt högt berg.
1 kronopark 1 kr. Kallas även Gammalberg ~Mån. ‘N.,
Kronojägarboställe och flera torpställen. 2 kronopark kr. Kallas även Nya Berg 91.a-ban, eller van!. Nyberga nOdrja. — Nyberga kb. Flera torpställen.
Bodum bi,ta ä. (jfr Nordlander i SFmT 9:313, NS I: 144), bödom bödum y. -- Boda 1543 1545 Bode 1544 Bod(h)om 1546-1559 Budum 1555 Bodhum 1627 1639 Bodum 1570-1879 jb. — Bodum kb G. ", Jb 1543 upptar 7 sel. Namnet är pl. (formerna på -um dat.) av ordet bod
i bet. 'fäbod'. Flera byar ha trol. haft fäbodar i Bodum. Vok. u i första stav. av formen Budum 1555 och det äldre dialektuttalet visar överens-stämmelse med jämtmål och andra västligare mål.
1 7/24, 2 Iht, 3 lht sk.
1 Bosundet bösha 1 sk. — Bosund(et) 1825 Bosund 1879 jb. — Bosund kb Bosundet G. Första g. jb 1825, krononybygge, omfört till sk 1869. F. led. är ordet bod 'fäbod'. Byn ligger vid Hotingsåns ut-lopp ur Hotingssjön. Den har tidigare kallats Åstadbodarna, till Åstaden gista, best. sg. av ordet dstad f. 'båtstad vid älven'.
1 Bovattnet bövdtna (böv4k) 17/45 sk. — Bovattnet 1825 1879 jb.
— Bovattnet kb G. ••••• Första g. jb 1825. Ligger vid sjön Norrvangen el. Långvangen, som väl avses med Boewattntresker 1571 (Modin, Gamla Tåsjö, s. 69). F. led. är säkerligen bod 'fäbod'. Byn har även kallats
Grössjöberget efter det närbelägna berget Grössjöberget (se natur-namnen).
Bölen ban. — Bölen 1542 Bölz 1543-1545 Böle(t)t(h) 1546-1639 Böledt 1590 Bö(h)lom 1690 1714 Böhlen 1723-1825 Bölen 1879 jb. — Bö(ö)lett 1557 tl 1569 ml Böhle 1835-1886 Thulin, Eckles. bost. 2:341,
4
344, 346, 350 Böle kb Bölen G. ", Jb 1543 upptar 20 sel. Delar av byn ha sedan länge varit ecklesiastik boställsjord, se Thulin, aa 2:331 ff. Namnet är böjd resp. oböjd form av fsv. böle n. 'boning, bostad', mot-svarande fvn. bceli 'bostad, gård' m.m. Formen Böten är urspr. best. dat. sg. *böleno; Bölom är dat. pl. Jfr t.ex. Bölen i Nora (SOVn 1:30) samt i Junsele och Ramsele nedan; jfr även Bökestad nedan under Försvunna namn.
1 61434, 2 61/192, 3 47/394, 4 47/192 sk. 5 942 kr. ••••• Kyrkoherde-boställe.
1 Flyn firyn '12 sk. — Flyns Nybygge 1805 1815 Flyn 1825 1879 jb. Flyn kb G. -", Första g. jb 1805. Namnet är best. sg. av norrl. dial. (n.v. Äng., s. Lappl., n. och ö. Jämt!., v. Mp.) fly m. 'lugnvatten (»sel») i älv, vidgat, lugnare ställe i älv' och avser en utvidgning av Röströms-älven med lugnare vatten. Jfr Flyn i Ramsele nedan.
1 Grundsjö grinilå 5/9 sk. — Grundsjö 1825 1879 jb. — Grundsjö kb G. Första g. jb 1825. Byn skall ha börjat anläggas vid den på ett par km:s avstånd belägna sjön Grundvattnet (Grundwattnett 1817 lmh; se naturnamnen) och senare flyttats till den nuvarande platsen.
Gårdvattenberget gdkvatnibårg. — Gårdvattenberget 1825 1879 jb. Gårdvattenberget G. Första g. jb 1825. Byn ligger vid det nära sjön Gårdvattnet belägna berget Gårdvattenberget (se naturnamnen). F. led. avser de älggårdar (inrättningar för fångst av älg), som funnits vid sjön.
1 1 sk. 2 kronopark kr. Uteslutet ur jb 1891.
1 Hocksjön hålsfon 1 sk. — Hocksjön 1825 Hocksjö 1825 1879 jb. — Hocksjö G. Första g. jb 1825. Byn har namn efter den ett par km ö. om byn belägna sjön Hocksjön. Namnet är oklart. Det synes knap-past vara identiskt med Högsiön 1568 (NS I: 19), och f. led. samman-hänger väl ej med Högarna Noa, namn på ett tidigare fäbodställe
(under Bölens by) i trakten av lugnvattnet Bäselet (jfr Bäsele nedan under Försvunna namn). Snarare är f. led. fågelnamnet hök, ång. dial.
hk . Jfr följ. och Hocksjön i Ramsele nedan samt Högsnös i
Häggd-ånger (SOVn 1:18).
Hocksjö, Norra och Södra Litt. Zb och Za kr. Även Hocksjömon
hålsfism4n. — Hocksjö, Norra och Hocksjö, Södra 1879 jb. —
Hocksjö-mons kronopark kb S. HocksjöHocksjö-mons krp kG Kronoparken Hocksjömon S. Hocksjömon G. ", Lägenheterna omfördes 1899 till krono under all-män disposition och förvaltas såsom kronopark. Jfr föreg. och beträf-fande s. led. mon t.ex. bynamnet Mo i Junsele sn nedan.
Hällvattnet hckfråk ä., halvdtna hålvettna. — Hällwattnet 1761 Hellvattnet 1825 Hällvattnet 1795-1879 jb. — Hällwattnets Nybygge 1782 lmh Hällvattnet kb G. Första g. jb 1761. Ligger vid sjön St.
Hällvattnet (Stora Hellvattnet 1783 lmh) eller Hällvattensjön (se natur-
namnen) nära gränsen till Alanäsets sn i Jämtl. Trol. med rätta har detta namn identifierats med ett sjönamn i en medeltida svensk-norsk gränsurkund: i Hellu sio 1273? JHD 1: 7 avtr. i Hällusio 1482 HSkH 29:46 or. j Hellusio 1482 DN 16:301 or. (se t.ex. Hamnström i ANH 1919, s. 35 och Ahnlund i Jämt!. o. Härj. hist. 1:197), i fiskelängd 1569
Hellesiö [träsk], 1570 Helgesiö tresk (NS 1:24). F. led. är norrl. ordet hälla 'häll', här kanske om ett berg, som höjer sig nästan lodrätt över
byn (NS I:144), eller också om hällar vid sjön. 1 1/9, 2 1/9 sk.
Ang. v. doms. tg: Bodums sn 5 Miltallberget, Västra och Östra miltolbdr,ka Litt. Mab kr. —
Mil-tallberget Westra och östra 1879 jb. — MilMil-tallberget kb Kronoparken Miltallberget G. ^, Lägenheterna omfördes 1899 till krono under all-män disposition och förvaltas såsom kronoparker. Till Miltallen milt6ln, en tall med ett inhugget kors, på ö. sidan av landsvägen 1/2 km s. om siffran 241,4 å G, räknade man tydligen en mil, ovisst från vilket ställe i bygden.
1 Nagasjöhöjdenncigafeh6gda någafilmsigda 7he sk. Binamn: Höjden
heigda. — Nagasjöhöjden 1825 1879 jb. — Nagasjöhöjden kb G. ",
Första g. jb 1825. Skall ha varit fäbodar till Nagasjökälen, se följ. Byn ligger vid ett berg nära Nagasjön.
Nagasjökälen. Kallas Nagasjön neigaftitt. nilgdfon. — Nagasjötjälen
1815 1825 1879 jb. — Nagasjötjählen 1782 (1856) hnh Nagasjötjälen kb G. 'N, Första g. jb 1815. S. led. -kälen, som eg. betecknar byns ut-mark, är best. sg. av ordet käl i bet. 'något försumpad granskog', se C. Lindberg, Terrängordet köl, s. 96. Byn ligger vid sjön Nagasjön
ncigaidn någdfon (Nagesiötresk 1567 1570 Negesiötresk 1569 NS 1: 28
Nagasiö 1571 Modin, Gamla Tåsjö, s. 69 Nega Sjön 1782 Näga Sjön 1783 lmh; se naturnamnen. Detta namn brukar identifieras med ett medeltida sjönamn: i Neigar sio 1273? JHD 1: 7, j Naggar sio 1482 or. DN 16:301 (se t.ex. NGL 5:816, Hamnström i ANH 1919, s. 35 och Ahnlund i Jämtl. o. Härj. hist. 1: 197), men ur språklig synpunkt är sammanställningen vansklig. Ett försök till förklaring ges av Bucht i Fjällsjö krönika 1964, s. 45. F. led. Neigar är möjl. gen. av ett ånamn
*Neig f. 'den brant fallande', vilket passar utmärkt för den från sjön
kommande ån, som har en mycket stor fallhöjd (E. Hallström). Jfr Hellquist, Sjön. 1: 441.
1 1 sk. Litt. Gb kr. — Kronop. Nagasjökäl G. Kronopark.
Benämnes enligt beslut av Kammarkollegium 1913 Nagasjömarken nr 1.
1 Norrnäs ninds, y. nbrng.9 1/4 sk. — Nolnes 1543-1545 Norrenes
1559 Nörnes 1570 Nornä (ä) s(s) 1580-1714 Nordnäs 1590 Norrnääs(s) 1639 1690 Norrnäs 1714-1879 jb. — Nordnäs 1569 si Norrnäs kb G.
Jb 1543 upptar 51/2 sel. Byn ligger vid en udde (ett »näs») på n.v. stranden av Bölessjön rakt norr om Bodums kyrka. Uttalet nör- åter-går på fsv. nörpre.
Näset nåsa.— Nes 1535 ghj. — Nes 1542 Näs(s)z 1543-1549 Nesz
1546 Nä(ä)ss 1550-1639 Nässet 1555 Näs 1559 1580 Näsett 1690 Näset 1690-1879 jb. — Nässith 1555 si Neszett 1558 tl Nääs 1569 Nääszett 1599 si Näset kb G. ^, Jb 1542 upptar 26 sel. Byn ligger vid en udde (ett »näs») i Bodumssjön. Se även under Smedsby och Smedsböle i Fjällsjö nedan.
1 31/72, 2 91/288, 3 35/96 sk. Litt. H kr. — Näsets krp. G.
Kronopark. Benämnes enligt beslut av Kammarkollegium 1913
Näsmarken nr 1. Binamn: Lillmyrkilen li4myuiln, efter myren Lillmyren
Orrnäs drnds brnds. Ormenes 1542 Ormnes 1543-1570 Ormnesz
1546-1549 Ormmenä(ä)s 1550 1555 örnes 1559 Ormnä (ä)s(s) 1580-1639 örr Nääss Orr Nääs 1690 Orrnäs 1714-1879 jb. — Ormnes 1558 tl Orm- näs 1569 si Orrnäs kb G. Jb 1542 upptar 35 sel. F. led. är urspr. djurnamnet orm, som i v. Ang. uttalas med öppet å-ljud. Senare har
6
namnet anslutits till ordet orre. — Binamn (i ä. tid) : Västand vå,stad,
— Westenaa 1535 ghj. — Vestanå 1557 tl. Ghj 1535 upptar 7 bönder. Byn ligger v. om Röströmsälven. Jfr NS 1:201. — Härunder (även under On) : Rossön rb,507l nis4n. — Rossön st" G. ^, Jvst samt en mängd lhtr och avsöndringar i synnerhet på ön Rossön (Rossöhn 1782 lmh). F. led. motsvarar fvn. hross 'häst'. Jfr Rossö i Nordanåkers by, Ytterlännäs sn (SOVn 2:70).
1 171/424, 2 247/848, 3 247/848, 4 13/48, 5 171/848 sk. Litt. Mac kr. "•-• Kronopark. Benämnes enligt beslut av Kammarkollegium 1913
Orrnäsmarken nr 1.
Rensjö. Kallas Rensjönäs(et) rdnfong,s Hnfoncksa. — Rehnsjö 1879 Rensjö 1825 1879 jb. — Rensjö(näs) kb Rensjönäs G. 'N, Första g. jb 1825. Ligger nära sjön Rensjön (se naturnamnen). F. led. är väl djur-namnet ren. Vad -näs åsyftar, är ej fullt klart.
1 1 sk. Litt. Ra kronopark kr. — Krp. Rensjönäs G.
Benäm-nes enligt beslut av Kammarkollegium 1913 Rensjömarken nr 1.
1 Skavbergstjärn
shibayk 1
/4 sk. — Skafberg (s)tjern 1825hergstjern eller Stafbergstjern 1879 jb Skavbergstjärn 1943 jr. — Skaf-berget 1835 lmh Skafbergtjärn G Skavbergstjärn kb. ", Första g. jb 1825. Bebyggelsen har namn efter den lilla tjärnen Skavbergst järn 814-,129491a. F. led. är väl att ansätta som Skavberget, fastän något berg med detta namn ej uppgivits. I bergnamnet är f. led. norrl. dial. skav n. 'avskavd bark (av asp el. rönn) som använts till att dryga ut kreaturs-foder med' (jfr C. Lindberg, Terrängordet köl, s. 56, 87).
1 Skavbergsmarken kronopark kr. — Skafbergstjern Westra och
Östra 1879 Skavbergsmarken 1899 jb. '••• Jfr föreg.
Skirsjöedet, Västra och östra Litt. Hc kr. — Skirsjöede Westra,
Östra 1879 jb. Enligt beslut av Lantmäteristyrelsen 1950 uteslöts Skirsjöedet Västra ur jr. Det är ovisst, vilka områden namnen avse.
Skirsjöedet i Tåsjö (se nedan) ligger rätt långt från gränsen till Bodum. Jfr följ.
1 Skirsjönäset fjondsa 3/4 sk. — Skirsjönäs 1825 1879 jb. — [Jfr
Skifsjö Nybygge 1782] Skirsjönäs Nybygge 1832 lmh Skirsjönäs kb Skyrsjönäset G. ", Första g. jb 1825. Byn ligger på en udde (ett »näs») i St. Skirsjön stimitson Stora Skisjön 1801 1854 lmh (se naturnamnen). F. led. kan möjl. vara adj. skir i bet. 'klar', eftersom sjöns vatten upp-ges tidvis vara rätt klart (jfr NS I: 144 men även Modin, Gamla Tåsjö s. 121).
Stamsele se under Ströms sn, Jämtl. län.
1 Stavsjö sktvfo(n) 1/3 sk. — Stafsjö 1805 Stafsjön 1815 1825 Staf-sjö 1825 1879 jb. — StafStaf-sjö krono Nybygge 1817 lmh StafStaf-sjö G Stav-sjö kb. ^, Första g. jb 1805. En del av byn ligger i Dorotea sn, Vb. 1. F. led. är möjl. ordet stav i bet. 'gränsmärke'. Jfr dock namnet Stavers-vattnet skivajsik (Norra Stafves Wattne östra Staves Wattne 1817 lmh) om tre sjöar i närheten av byn (se naturnamnen).
1 Stenhällan ~håla 1 sk. — Stenhällan 1825 1879 jb. — Sten- hällan kb G. Första g. jb 1825. S. led. är best. sg. av det norrl. ordet
hälla f. 'häll'. Bebyggelsen ligger högt uppe på ett berg.
Stenhällan, Norra och Södra Litt. Ib resp. la kronopark kr. —
Äng. v. doms. tg: Bodums sn 1 Sund Mus Sundet 1 sk. — Sundet Sund 1825 Sund 1879 jb. — Sund kb Sundet G. Första g. jb 1825. Byn ligger vid den jämförelse- vis smala Sundsjön, en fortsättning av Röströmssjön.
1 Svanabyn 1 kr. — Svanabyn 1825 1879 jb. — Svanabyns krono- park kb Krp. Svanabyn G. Första g. jb 1825. Kronopark. I jb 1825 krononybygge, sålt till skatte 1878, inköpt för kronans räkning 1892, upptaget bland kronolhtr under allmän disposition 1893. Namnet efter den angränsande byn Svanabyn svanablin i Dorotea sn, Vb. 1., vid sjön Svanavattnet. F. led., böjd form av fågelnamnet svan, är i gårdnamnet snarast en »redukt» av Svanavattnet.
1 Tallnäset 1/4 kr. — Tallnäset 1825 Tallnäs 1879 jb. Första g. jb 1825. I jb 1825 krononybygge; 1876 ställt under skogsstatens vård och förvaltning. Tydligen kameralt namn, kanske okänt i orten.
Tannsjön kinjon. — Tannsjö 1825 1879 jb. — Tannsjö kb G. ^, Första g. jb 1825. Byn ligger vid sjön Tannsjön (se naturnamnen), som möjl. åsyftas med skrivningarna Tensiö tresk 1566, Tänsiö tresk 1569
[?Tanflo tresk 1570] Tansiötresk 1571 (NS I: 29). Bet. av f. led. är ej fullt klar. Se Norrtann flo i Resele (SOVn 2:40).
1 1 sk. 2 kronopark kr.
Taxan se under Ströms sn, Jämt!, län.
Vallsjöberget völfebana. — Wallsjöberget 1825 1879 jb. — Vallsjö-berget kb G. ^, Första g. jb 1825. Byn ligger nära sjön Storvallsjön st(kvaltkn (se naturnamnen); jfr Vallesiönn 1566 Vallesiötresk 1569 (NS
I: 26). Bet. av f. led. Vall- är ej klar. Jfr Vallen t.ex. i Junsele och Ram-sele nedan. — Samma namn är trol. Wdhlsjöberget, i jb 1825 ett ny-bygge eller en »kronoallmänningstract», som tydligen hörde under On nedan.
1 1/2 sk. Litt. La kronopark kr. — Vallsjöbergets kronopark kb Vallsjöbergets krp. G. "i Benämnes enligt beslut av Kammarkol-legium 1913 Vallsjömarken nr 1.
Ön dej ä., 9.n. Inbyggarnamn: t ara best. pl. — i önne 1535 ghj. — ön 1542-1546 öen (n) 1547-1580 önn 1559 1590 Öön 1609-1690 öönn 1627 öhn 1714-1825 Ön 1879 jb. — önn 1555 1599 öenn 1569 si ön kb G. ".• Jb 1543 upptar 151/2 sel. Byn ligger på två öar i Bo-dumssjön. Formen önne 1535 är best. form dat. sg.
1 31/96, 2 31/9Ø sk. 3 lht sk. ^, Avsöndrad från nr 11871. 4 lht sk. ^, Avsöndrad från nr 2 1873.
Försvunna eller ur jordeboken uteslutna namn:
Bäsele. — Besele 1825 jb. ^‘, Jb 1825 upptar 7 sel., utjord under Bölen. Området har legat vid Bäselet bås:ala, ble. (Bästselet G), ett lugnvatten (»sel») i Röströmsälven (Norrån). I Bäselet mynnar den från sjön Bävattnet kommande 'Män ut; se vidare naturnamnen.
?Bökestad. — Bökesstadz 1535 ghj. ", Då bönderna i denna by ha samma namn som bönderna i Bölen ovan i jb 1542, är Bökesstadz trol. en missuppfattning av ett *Bölesstadz el. dyl., vilket skall ha funnits på 1500-talet som biform till Bölen (E. Hallström).
1 Jansjö kr. — Jansjö 1879 jb. Allmänningstrakt, utesluten ur jb 1888, 1891. Har tydligen legat i anslutning till Jansjö i Fjällsjö nedan (se detta).
8
Lövsjö. — Löfsjö 1825 jb. Under avradsland upptas i jb 1825 »En tract å Löfsjö kronoallmänning», 1869 utesluten ur jb. Namnet kunde (enligt U. Persson) möjl. höra samman med sjönamnet
Les-sjön 14fan.
Ihibbleforsen. — Rabble forssm 1825 jb. I jb 1825 upptaget dels under nybyggen som »kronoallmänningstract», dels under avrads-land. Som ägare eller brukare anges personer i Flyn och Stavsjön. Namnet är kanske en förvrängning av Rubbeforsen rgafkm, eg. väl
Råbergforsen, namn på en fors i Röströmsälven vid berget Råberget ej
långt från Flyn. Bergnamnet har tro!. samma härledning som Råberget i Röström, Tåsjö sn nedan.
Sandsjö. — Sandsjö 1825 jb. I jb 1825 står under avradsland upptagen en »tract emellan Sandsjö och Bölens områden». Namnet ej identifierat.
Stavsjöherget. — Stafsjöberget 1825 jb. Upptaget i jb 1825 under nybyggen som »kronoallmänningstract» vid Stavsjöberget öster om Flyns och Stavsjö (jfr ovan) skatteskogar. Som ägare eller brukare anges byamän i Svanabyn, Dorotea sn i Vb.
Edsele
ålla (Ula ä., dsela, y., 4dsele, norrl. rspr.
Edsele socken har troligen tillkommit under slutet av medeltiden men omtalas först på 1500-talet. Den var från denna tid ända in på 1900-talet annex under Ramsele. Är 1804 inrättades i Edsele en e.o. predikantbefattning, som på 1830-talet ombildades till komministratur. Socknen avskildes 1912 som eget pastorat. Se Byg~, Herdaminne 3: 128 f.
Sockennamnet är säkerligen identiskt med Edslan 4la (Mia (Edsle-Än 1753-57 lmh), namn på en rätt stor å, som ett par km s. om Edsele kyrka faller ut i Faxälven; se B. Flemström i Härnösands stift i ord och bild, s. 111. övergången från å- till bebyggelsenamn (sockennamn) är ej klar i detaljerna. Möjl. har Esle först sammanfattande betecknat två byar, dels ödsgård, som ligger mellan kyrkan och Edslan, blott någon km från ån, och som av ålder delvis varit kyrkojord, dels By. Namnet
Edslan kan tänkas motsvara ett av Lundahl i NoB 1952, s. 77 f. be-handlat ä. västgötskt ånamn *Esla, trol. 'den snabbt framilande', en bet. som torde passa även för Edslan, vilken har en fallhöjd av c. 100 m. (F. Bergvall). Alternativt kunde antas, att Edslan är identiskt med sjönamnet Edslan i Tössbo sn i Älvsborgs län, som i SOÄ 17:2 f., 115 (jfr 20:41 a) jämställes med det no. älvnamnet Eltia, vilket av Bugge hos Rygh, NE s. 38 förbindes med no. dial. eitel m. 'svulst, körtel' (se Torp, Nyno. et. ordb.) och förmodas betyda 'den svällande' (jfr Hellquist, Sjön., s. 102 f. och Lida' i NoB 1932, s. 238 f.). Denna bet. passar möjl. också för Edslan, vilken har en bred flodbädd, som torde fyllas vid högvatten (B. Flemström). Nom. i obest. form av ånam-net bör ha hetat *Esla, och Esle o.d. kan ha uppkommit genom för-svagning av änd.-vok. i en oblik form *Eslo. I senare tid har namnet anslutits dels till de många namn, som innehålla ordet ed (t.ex. socken-namnet Ed, SOVn 2: 17), dels till de i det inre av Äng. förekommande namnen av typen Långsele, Ramsele (Nordlander i SL 2.6:9 f.). Det ytterligare tillagda -ö åsyftar möjl. en i Faxälven utanför ödsgård liggande liten ö men är snarast en meningslös uppsnyggning. Annor-lunda Nordlander i SFmT 9:304 f. och Palm i Äng.-Mp. 1937, s. 57 f.
Namnform före 1542: aff Essxledh Sokne 1535 ghj.
Jordehoksformer fr.o.m. 1542: Äsle 1542 Esle S. o.d. 1543-1555 Äesledh s. 1546 Esledsz s. 1547 Äsledh s. 1548 Eszledh s. 1549 Es(z)lee s. 1550 1559 E (e) dzle S. 1570-1639 Eesle S. 1580 Edzlle S. 1609 E(e)dz-lö(ö) S. 1690-1723 Edslö (S.) 1795 1825 Edsele 1825 Edsleö socken 1825 1879 _jb Edsele 1940 jr.
Ovriga namnformer: Esle S. 1555 sl Eszled 1557 Äsle S. 1558 tl Eeszle S. 1569 E (e)dzle S. 1569 si 1635 NS 10:25 Edslö (ö) 1694 Thulin, Eckles. bost. 2:319 1763 VAH ka Tab. XI Edsele kb G.
10
1 Backe Nib 23/48 sk. — Backke 1535 ghj. — Backa 1542-1639
Backee 1690 Backe 1546-1879 jb. — Backa 1555 1569 Baka 1599 si Backen 1813-14 lmh Backe kb G. Jb 1542 upptar 111/2 sel. Bebyggel-sen ligger vid en eller två backar. Formen Backa kan vara pl. eller möjl. oblik form sg.
1 Berg 5/6 sk. Binamn: Hälsjöberget Ittifabchria Izeifabgrja, ä., ber)
— Berg 1825 Berg eller Håsjöberg 1879 jb Berg 1954 jr. — Kro-
nonyb. Berg 1822-54 lmh Berg kb G. Första g. jb 1825. Byn ligger vid Hälsjöberget ett par km från den på gränsen till Jämtland belägna sjön Hälsjön (Halasjön kG Hälsj. G; se naturnamnen), som genom
Hälsjöbäcken och Hålan (Hälån) rinner ut i Indalsälven. F. led. i Häl-sjön är väl detta ånamn med oviss bet.; jfr H. Geijer i SoS 6:231.
1 Björkå bibrkgt byårko 314 sk. — Björkå 1825 1879 jb. — Björkå kb
G. Första g. jb 1825. Byn ligger vid övre loppet av den från s. i Eld-
sjön utmynnande B (D örkan eller Björkån bra biårkin (se naturnam-nen), längs vilken det växer rikligt med lövskog (B. östlund). Ånamnet bra återgår tydligen på ett *Birkiön el. dyl., bildat till stammen i ordet björk (jfr fsv. birke samt t.ex. Björknäs i Strinne, Bjärtrå sn och
Björking i Sollefteå, SOVn 1: 11, 2:81).
1 Björnberget 4M/ban/a 5/8 sk. — Björnberg 1825 Björnberget 1825 1879 jb. — Björnberget kb G. Första g. jb 1825. Bebyggelsen ligger
nära berget Björnberget (se naturnamnen).
1 Brudbäcken brgbabsan ä., briAbakan briAbak 114 sk. — Brudbäcken 1795-1879 jb. — Brudbäcken kb G. Första g. jb 1825. Bebyggelsen
ligger vid bäcken Brudbäcken (se naturnamnen), som mynnar ut i Fax-älven. F. led. är oklar (jfr NS I: 153 f.).
1 By by 23/48 sk. — By 1543-1570 Bynn 1550-1590 Byen(n)
1559-1639 Byy 1690 1714 By 1723-1879 jb. — Bynn 1569 si By 1555 sl kb G. ^, Hur namnet By här skall förstås, är ovisst. Möjl. ha By och ödsgård, som tillsammans bildat centrum i socknen, burit namnet Edsele (se ovan). När detta överflyttades på socknen, fick centralbyn kanske heta
By, och då en del av By kom att ligga öde, kallades den ödsgård (se
nedan), medan By kvarstod som namn på en av de största gårdarna.
1 Eldsjö «fån «fon 4-, y. WO 5/8 sk. — Eldsjö 1825 1879 jb. —
Eldsjö kb G. ", Första g. jb 1825. Bebyggelsen ligger några km från sjön Eldsjön (Eldsjön 1786 lmh; se naturnamnen). Då sjön avvattnas genom ån Edslan (se sockennamnet ovan), har väl dess namn urspr. varit *Eslusjö *all- el. dyl., vars f. led kanske genom dissimilatorisk påverkan från sje-ljudet i s. led. förlorat l eller direkt anslutits till ordet eld. Namnets bet. är alltså trol. 'sjön varifrån Edslan kommer'.
1 Fjällbohög fjal.bolou figtboh4g; även Fjällbohöjden fpilboksigda
1/3 sk. — Fjellbohög 1795-1879 jb. — Fjellbohög, nybygge 1786 lmh
Fjällbohög kb G. ^, Anlagt efter resolution 1777. Första g. jb 1795. I jb 1795 upptas ett nybygge Rensiö eller Fällbodarne, vilket enligt jb 1805 är detsamma som Fjällbohög. Det är därför ovisst, om f. led. urspr. varit ordet fälle n. 'ställe i skogen där träd (fällts el.) blåst omkull, vindfälle' (jfr t.ex. Innerfälle i Säbrå, Ytterfälle i Kramfors, SOVn 1: 72, 113) eller ordet fjäll i den i norrl. dial. vanl. bet. 'den inre delen av en socken, det skogbeväxta och obebyggda område där fäbodarna ligga' (jfr sockennamnet Fjällsjö nedan). Då formen Fjäll- är tidigast belagd, synes det senare alternativet mest sannolikt. Mellanleden -bo- i
Fjäll-bohög och s. led. i Fällbodarne syftar väl på de fäbodar, som enligt
Äng. v. doms. tg: Edsele sn 11 liksom -höjden avse ett berg i närheten av byn, Fjällbohöghöjden. Något mot Rensiö svarande naturnamn är ej anträffat.
1 Gammelmo ~Am, 7/24 sk. — Moo 1544-1795 Mo 1546-1825 Mo eller Gammalmo 1825 Mo eller Gammelmo 1825 1879 jb. — Krono-hemmanet Moo 1757 Gamla Mo 1813-14 lmh Mo eller Gammelmo kb Mo kG Gammelmo G. Jb 1544 upptar 7 sel. I lmh 1754 sägs: »Moo ödeshemman 7 seland kan man ännu ej utröna hwarest den want . . utan förmenes at dess ägor skall wara intagna uti Norrnäs». Huru byn kommit att förläggas till den nuvarande platsen en halvmil längre upp vid Faxälven, är oklart. F. led. Gammel- innebär kanske, att den gamla byn upptagits på nytt efter att länge ha legat öde. Ordet mo m. betyder i ång. ortnamn ofta '(område med jämförelsevis slät) grus- eller sand-mark, vanl. beväxt med tallskog'. Jfr Ovanmo i Barnsele nedan.
Gldeåberg idabdrj. — Gidåberget 1763 Gideåberg 1795-1879 jb. — Gjdeåberg 1786 lmh Gideåberg kb G. ^, Första g. jb 1763. Byn ligger nära berget Gidedberget (se naturnamnen), förbi vilket Gidedn jedn o.d. (Giån 1753-57 Gideån Gedeån 1792-93 Geån 1813 lmh; se naturnamnen) flyter. Härledningen av f. led. Gide- är oviss. Den synes vara ett i Edsele förekommande adj. .7b (F. Bergvall) om människa: 'häftig, våldsam, som arbetar häftigt, gnatig', om å: 'strid, forsande, hastigt uppflödande'. Ån har ett stritt lopp. Adjektivet synes förutsätta ett *gidh-, av ovisst ursprung. Ett ä. *gidh- torde föreligga i t.ex. Gissjö i Kramfors (j Gide-siö 1400t.; jfr SOVn 1: 108) ävensom bynamnet Gided 'la i Björna sn och sockennamnet Gided, bägge efter Gideälven, ä. jiga. Jfr Gässjö
nedan. — Härunder: Meåstrand ng.etstråll. — Meåstrand-Torpet 1813 lmh Meåstrand G. Gårdar, urspr. ett »änge», d.v.s. en utäng, vid Fax- älven. F. led. Me- återgår på fsv. mik- 'mellan-' och torde syfta på att Meåstrand ligger vid Meå'forsen i ett »mellanparti» av »ån» (Faxälven), d.v.s. den segelbara sträckan från Utanede till Helgumssjön (H. Geijer). Jfr Med fors i Ramsele nedan.
1 3/8, 2 3/8 sk. En fastighet utan nr. Fastigheten, som ny- bildats 1915, består av 2 sel. från vardera Utanede nr 1, 2 och 3.
1 Grundtjärn gritt(j))94, 7/16 sk. — Grundtjern 1825 1879 jb. — Grundtjern 1814 lmh Grundtjärn kb G. "», Första g. jb 1825. Urspr. nybygge till Norrnäs by. Ligger nära den lilla tjärnen Grundtjärn
(Grundtjern 1786 lmh; se naturnamnen). F. led. är adj. grund.
1 Gässjö idfifrn 'On jaje 13/48 sk. — Gässjö 1795-1879 jb. — Gissiö el. Gesjö Nybygge 178-6 lmh Gässjö kb G. ^, Första g. jb 1795. Byn ligger ett par km från sjön Gässjön jdfn etc. (Giässiön 1738 lmh; se naturnamnen). Denna har sitt namn av Gideeln (se Gidedberg ovan), som bildar dess avlopp.
Håsjöberg se Berg.
1 Hällingsås haksgis haltgnis 3/16 sk. — Hellingzåsz 1548 1549 Helningzååsz 1550 [?Henningzås 1555] Helingzåås 1559 Helungzås 1570 Hellungzås (s) 1580 1590 [Helsingååhs 1609 ?Helsingh 1627] Hellingz-ååss 1639 Hällingåhs 1690 Hellingzsås 1723 1795 Hällingsås 1723 1825
1879 jb. — Hellingszås 1557 tl [Helungznäs 1569] Helingzåsz 1599 si Hällingsås kb G. ", Jb 1548 upptar 4 sel. F. led. hälling (genus ovisst) är trol. bildad till stammen i verbet hälla, eg. 'bringa att luta', även intr. 'luta', jfr fvn. adj. hallr 'lutande'. Den torde alltså betyda 'lutning, sluttning' och har syftat på den starka sluttningen från gården ned mot åkern. Jfr Hällingsdfallet, vattenfall i Frostvikens sn, n. Jämtl.,
12
och det no. gårdnamnet Helling (NG 5: 136 f.). Samma ord är väl ett
källing i lmh från 1870, »Beskrifning . . öfver Norrnäs by», där det
upprepade gånger talas om »Skogsmark, hälling» (jämte »Skogsmark, tjälland, Sk. stenbunden, Sk. myra, Sk. backe» o.s.v.).
1 Hällåsen håltfist& 19/24 sk. — Hällåsen 1805-1825 Hällås 1825 1879 jb. — Hällås kG Hällåsen 1810 lmh kb G. ^, Första g. jb 1805.
Fr.o.m. 1888 överflyttat från Ramsele sn. Bebyggelsen ligger nära berget
Hällåsen (se naturnamnen). F. led. är norrl. hälle f. 'häll', här med
syftning på en stor, brant klippa vid byn. Jfr Hällåsens kronopark i Ramsele nedan.
Hälsjöberget se Berg.
1 Knapperberget -ggciparbc'erja ä., kncipabcbrja y. 7/24 sk. — Knaper-berget 1825 KnapperKnaper-berget 1825 1879 jb. — KnapperKnaper-berget kb G. ••••, Första g. jb 1825. Bebyggelsen ligger nära berget Knapperberget (se naturnamnen). F. led. är kanske ett ord knapper, besläktat med sbst.
knapp och åsyftande en knappliknande formation på berget, eller också
sv. dial. (Rietz 333 b) knaper n. koll. 'småsten, runda stenar (t.ex. i en åker) '.
1 Kyrkjorden prckstbo:ka Prästbordet 5/24 kr. — . . [1708 (Thulin, Eckles. bost. 2: 318)] Eedzlö kyrkioiord 1714 Edzlö Kyrkiojord 1723 Kyrkojorden 1795 1825 Kyrkjorden 1879 jb. — Prästebordet 1738 lmh. Kyrkoherdeboställe. Om kyrkojorden i Edsele i ä. tid se Thulin, Eckles. bost. 2:318 ff. Jfr ödsgård nr 4 nedan. — Härunder: Kyrko-
gården nr 1. 1912 avsöndrad lht (jb).
1 Lövåsen /4v4sta laveisp, 1 sk. — Löfåsen 1815 1825 Löfås 1879 jb.
— Löfåhsen 1786 lmh Lövåsen kb G. Första g. jb 1815. Bebyggelsen ligger på en ås, tidigare beväxt med lövskog.
Mo se Gammelmo.
1 Nordanåker nokadkar, y. nokaölsar 11/16 sk. — Nolanåcker 1542
Nolanå (å) 1546-1550 Nordanå (å) 1548 1555 Nordanacker 1609 -åcker 1639 Nordanåker 1559-1879 jb. — [?Nordanö 1557 tl] Nordanåker 1555 si kb G. ", Jb 1546 o. följ. uppta 161/2 sel. Bet. av s. led. är oklar. Byn ligger ö. om Faxälven, i orten kallad Ån, och s. led. kunde urspr. vara -d (jfr formerna 1546-1555), i vilket fall -åker vore en senare om-bildning. Ett urspr. -åker skulle ha kunnat syfta på Kgrkjorden; jfr
Näsåker i Ådalsliden nedan. F. led. Nordan- 'norr om' i st. f. *Östan..
beror på att i mell. Norrl. älvarna ansetts flyta i västlig-östlig riktning; jfr t.ex. östergransjö i Helgum nedan.
1 Norrboholm nörbohökm nörbohökm 9/6 sk. — Norrboholm 1825 1879 jb. — Norrboholm kb G. ", Första g. jb 1825. Ungt namn, vars
s. led -holm möjl. syftar på en i Faxälven utanför byn liggande holme; bet. av Norrbo- är oviss.
1 Norrby nelrby ä., nörby 1/6 sk. — Norrby 1825 1879 jb. —
Norr-by kb G. Första g. jb 1825. Tydligen ungt namn. Jfr följ.
1 Norrnäs nes n491,42 43/48 sk. — Nolnes 1542 östernolnes 1543 Ytternolnes 1544 1545 Nölnesz 1546 1547 Nörnesz 1548 1549 Nörnä(ä)s 1550-1570 Nörrenäs 1559 Nornä (ä) s 1580-1723 Nordnä (ä) s 1590 1609 Norrnääss 1639 Norrnäs 1714-1879 jb. — Nörnäs 1555 Nordnäs(s) 1569 1599 sl Norrnäs kb G. Jb 1544 upptar 26 sel. Namnet står i motsätt- ning till Näs (se följ.), vilket i ä. tid ofta kallats Södernäs. Byarna ligga på ö. resp. v. stranden av Faxälven; om den felaktiga orientationen se
Nordanåker ovan. Uttalet med ö förutsätter en fsv. komparativ nörPre
Äng. v. doms. tg: Edsele sn 13 Näs nerg ncps. — Nes 1535 ghj. — Vestarmes 1542 Nes 1543 Söder-nes(z) 1544-1570 Nääsz 1550 Söd(h)ernä(ä)s(s) 1555-1639 Nääs 1690 1714 Näs 1723-1879 jb. — Södernäs 1569 Nääs 1599 Näs 1555 si kb G. Jb 1542 upptar 331/2 sel. Byn ligger vid en rundad udde (ett »näs») på v. stranden av Faxälven mittemot Norrnäs ovan.
1 5/s, 2 5/12, å 17/48 sk.
Hamna reorina rånina. — [Rane 1535 ghj.] — Ramnå 1542-1580 [Ranå 1544 1545] Ramna 1546-1549 Rarma 1547 Rama 1550 Ramnåå 1559-1690 Ramåå 1627 Rammåå 1639 Ramnå 1714-1879 jb. — Ramn-å(å) 1555 1599 sl Ramna 1782 lmh Ramneå kb Ramna G. ", Jb 1544 upptar 9 1/2 sel. Byn ligger vid utflödet av Ramnaån i Faxälven (jfr Nordlander i VHAAM 1895, s. 110). Bynamnet är väl urspr. best. form av åns gamla namn Ramna. Skrivningarna Ramna 1546-1549 kunna återge denna form (< *Ramnan) eller också vara obest. form. I former som Ramnd torde ordet å f. ha tillagts. Änamnet är bildat till det fsv. fågelnamnet ramn 'korp'; jfr sockennamnet Ramsele nedan och t.ex.
Ramsjö i Högsjö (SOVn 1:25). 1 45/64, 2 15/64 sk.
1 Salsjön s4pn %Ib 23/24 sk. — Sahlsjö 1825 Salsjö 1825 1879 jb. — Sahlsjön 1814 lmh Salsjö kb G. ", Första g. jb 1825. Byn ligger vid sjön Salsjön (Salsjön 1786 lmh; se naturnamnen), föreningspunkten mellan socknarna Edsele, Helgum, Resele och Ädalsliden. F. led. är oklar. Den ingår möjl. också i bergnamnet Salåsen .9.41489i i Helgum, men då avståndet mellan sjön och berget är c. en halv mil, stå namnen knappast i samband med varandra. — Om bynamnet Saluböle i Grund-sunda, n. Äng., jfr Markström, Utveckl. av ä frfr u, s. 103.
1 Skog sker s1C2g 19 /48 sk. — Skogen 1825 1879 jb. — Skogen kb
Skog G. ", Första g. jb 1825. Ligger i ett stort skogsparti.
1 Stensjö Åk» stbbso 3/4 sk. Binamn: Stensjölandet sksolåtta ä., stbisolcina. — Stensjölandet 1815 Stensjö 1825 1879 jb. — Krononyb.
Stensjö 1822 lmh Stensjö kb G. ^, Första g. jb 1815. Ligger vid sjön
Stensjön (jfr Stensjö Myran 1793 lmh; se naturnamnen), i vars s.ö. del det skjuter upp stora stenar, som äro synliga på långt håll.
1 Stormyråsen st4rmyråstt sOymyrko 11/24 sk. — Stormyråsen 1825 1879 jb. — Stormyrås kG Stormyråsen G. ^, Första g. jb 1825. Bebyggelsen ligger på en höjd, som är omgiven av en stor myr.
Strocknäset strålsndsa stranctsa. — Strocknäset 1825 1879 jb. — Krononyb. Strocknäset 1829-37 lmh Stråcknäset G Strocknäset kG. Första g. jb 1825. Bebyggelsen ligger nära udden Strocknäset (se natur-namnen) i Faxälven. Namnet av Strocken el. Åstrocken, det starka strömdraget utanför udden (till striks m.; se Nordlander, Multråmålet 2. *stråke).
1 1 sk. Lift. Pa kronoöverloppsmark kr. ", Benämnes enligt beslut av Kammarkollegium 1913 Strocknäsmarken nr 1.
1 Tjärnbotten yinböfei Onb6te2 3/16 sk. — Tjernbottn 1790 Tjärn-bottn 1795 Tjernbotten 1825 1879 jb. — Vthbys Jorden TiärnTjärn-bottn 1738 lmh Tjärnbotten kb G. ", Tillstånd att anlägga nytt hemman gavs 1781. Första g. jb 1790. På byns ägor skall fordom ha funnits en tjärn, som var skild från Faxälven genom en sandås, Remmen, men som trol. för
14
ett par århundraden sedan bröt igenom sandåsen och torrlades, varefter byn tillkom på den gamla tjärnbottnen (F. Bergvall).
1 Tynnerås Unix« tån4rejs 112 sk. — Tvnderås 1542-1544 Tunderås
1545 Tunneåsz 1546-1548 Tunneråsz 1549 Tynneråås 1550 Tynderå(å)s 1555 1559 Tind(h)erå(åh)s 1570-1609 Tynneråss 1627 -åhs(s) 1690 1714 Tynderååss 1639 Tynnerås 1723-1879 jb. — Tynderås(z) 1557 1558 tl Tinderås 1569 si Tynnerås kb G. ", Jb 1542 upptar 12 sel. Byn räknas 1557 och 1558 till Barnsele. F. led. är ång. dial. tålas n. 'fnösksvamp, fnöske', »eldticka» (jfr Nordlander, Multråmålet), om en på träd växande svamp, som använts vid eldslagning och som torde ha före-kommit på den ås, där byn ligger. Jfr t.ex. sockennamnet Tynderö i ö. Mp. och det da. stadsnamnet Tonder (Danmarks Stednavne 5:3, s. 1 f.) ävensom Kvästa i Dals sn (SOVn 2: 16). Beträffande vok. i första stav. jfr Sunnanåker i Ytterlännäs (SOVn 2:71).
Utanede iitåe ?Ack. — [?Wtthan Moo 1535 ghj.] — [Vttanöö 1542]
Vttaned 1543 1544 [Vttanö 15451 Vtane(e)dh 1546-1559 Vthane(e)dh 1570 1580 1639 Vttan Edh 1590 Wttan Edh 1609 Wtaneedh 1627 [Ut(h)anö(ö) 1690-1723] Utanede 1795-1879 jb. — Vt (h)aned(h) 1555 1569 Wthanedh 1599 si Utenedh 1635 NS 10:25 Utanede kb G. ^, Jb 1542 upptar 22 1/2 sel. S. led. är fsv. edh i bet. 'ställe el. landsträcka vid fors där man vid färder måst gå (och draga båtarna)'; jfr t.ex. socken-namnet Ed (SOVn 2: 17). Nära Utanede går nedre gränsen för ett parti av Faxälven, som är fyllt av forsar, och f. led. Utan- betecknar, att byn ligger utanför el. nedanför detta parti; jfr Meåstrand under Gideåberg ovan. Skrivningen -ö är tydligen en tidig ombildning av -ed; jfr östanö i Nora (SOVn 1:39). Formen -ede tycks ha uppstått genom anslutning till namn på -ede i andra trakter. Jfr Gideåberg.
1 23164, 2 23/64, 3 19/32 sk. 4 15/64 sk. Nybildad 1915 av delar av Utanede nr 2 och 3.
1 Vike 0.1ca 9/16 sk. — Wike 1825 1879 jb. — Krononyb. Wike 1822 lmh. Första g. jb 1825. Består av Västervike vdstarvflea v&starvika V. Vike G och östervike starvike, pstarvika Ö. Vike G. Anledningen till namnet är ej klar. Till närmaste vik av den lilla sjön Vägersjön är avståndet inemot en km från V. Vike och ytterligare ett par km från Ö. Vike. Enligt en tradition i orten skall byn ha uppkallats efter en person Vikström.
1 Vägersjön v6g9fon vckgarOn 1/s sk. — Wägersiön 1790 1795
Wägersjön 1825 1879 jb. — Wägersjö Nybygge 1786 lmh (jfr Vägersiö-kullens Nybygge 1793 lmh) Vägersjö kG Vägersjön kb G. ^, Första g. jb 1790. Byn ligger en eller annan km från sjön Vägersjön (se natur-namnen). Jfr Värsjön (Vägersjön), Stora i Helgum nedan (under För-svunna namn) samt Vägersta i Själevads sn, n. Äng.
1 Åkerö &kadi eilsarh 2/3 sk. — Äckre 1544 1545 Åker 1546-1690
Äkre 1549-1723 Sunnanåker 1570 Å(å)eker 1609 1639 Åkerö 1795-1879 jb. — Åkred 1757 Åkre 1813-14 lmh Åkerö kb G. Jb 1544 upptar 20 sel. Namnet är ordet åker och formen Äkre snarast gammal dat. sg., senare tolkad som Åkerö (jfr Edslö, Edsleö och liknande former av sockennamnet ävensom under Utanede ovan).
Ås tis. — Aas 1535 ghj. — Ås 1542 1544 As 1543 Åås 1545-1590
Ås(s)z 1546-1549 Ååsz 1550 1559 Ååss 1555-1690 Åss 1627 Ähs 1714-1825 Ås 1879 jb. — Åås 1555 1569 si Åsz 1557 1558 tl Ååsz 1599 si Ås kb G. ^, Jb 1542 upptar 19 sel. Byn ligger på en moränås. — Här-
Äng. v. doms. tg: Edsele sn 15
under: Strännebacken strenekikan strebnabillsan. — Strenebacken kG
Strinnebacken G. ^, Torpställen vid backen Strännebacken på lands-vägen nära ö. stranden av Faxälven. F. led. är ång. dial. (Edsele)
stränne m. 'strandbrink (skild från älven av ett »änge»)' eller jämt!. dial. (grannsocknen Ragunda) stränne n. 'strandområde, strandslåtter', bägge bildade till ordet strand.
1 23148, 2 3/3 sk.
1 Åsen gint 3/16 sk. — Åsen 1825 1879 jb. — Åsen lmh 1814 G. Första g. jb 1825. Gården har legat på en bergås.
ödsgård kg64. åt9s6k.— Odessgardh 1535 ghj. — ödes gård 1542 Ödesgåll 1544 1545 öszgål 1546 Oensgård 1547 öeszgål 1549 ödz-gård(h) 1550-1690 ödhesgård ödhis- 1555 Odisgårdh 1570 1580 Odiis-gård 1570 ödisOdiis-gårdh 1580 1590 ÖdzOdiis-gård(h)en 1639 1714 ödes-gårdhen 1639 ödsgård 1723-1879 jb. — Ödsgård 1557 tl ödisgård 1569 Odzgårdh 1599 si Östgård 1738 1786 lmh ödesgård kG ödsgård kb ödsg. G. Jb 1542 upptar 26 1/2 sel. Av jorden i byn har alltsedan 1500t. 5 sel. varit ecklesiastik boställsjord, se Thulin, Eckles. bost. 2:318 f. Namnet betecknar, att byn uppstått ur en ödesgård, d.v.s. en gård, som legat öde. Jfr By ovan ävensom ödsgard i Helgum nedan (under Försvunna namn).
1 55/144, 2 55/144, 3 55/144 sk. 4 5/24 kr. ", Kyrkoherdeboställe. Jfr Kyrkjorden ovan.
Försvunnet namn: Rensjö eller Fällbodarne se Fjällbohög ovan.
Fjällsjö
bay19
Fjällsjö socken omtalas ej förrän på 1500-talet men torde här-stamma från medeltiden. Jämte dotterförsamlingarna Bodum och Tåsjö
var den fram till 1837 annex under Ramsele och kom vid detta pasto-rats delning som kapell och annex under Bodum. Är 1908 erhöll Fjäll-sjö egen pastoratsrätt och följande år sin förste kyrkoherde. Se Byg&n, Herdaminne 1: 225 f.
Socknen har namn efter den långsträckta utvidgning av Fjällsjö-älven, kallad Fjällsjön, vid vilken kyrkan ligger. F. led. Fjäll- kan ej betyda 'högt, kalt berg' utan måste ha den i ång. dial. vanliga inne-börden 'den inre delen av en socken, det obebyggda och skogbeväxta område, där fäbodarna ligga'; se NS 1:21 och Zetterholm i NoB 1936, s. 225 ff. Enligt Uno Persson i Fjällsjö krönika 1950, s. 22, har namnet »kanske från början avsett hela systemet av sjöar från Bodums- och Bölensjöarna . . till Fjällsjön».
Namnform före 1542: aff Fellessijö Sokne 1535 ghj.
Jordeboksformer fr.o.m. 1542: Ffiälsiö (Sockn) 1542-1545 Ffialsiö S. 1543 Fiels(z)iö s. 1546-1590 Fielsjö 1550 -sio 1555 Fiellessziöö S. 1559 Fiellesiö S. 1570 Fiellsiö S. 1609 Fielsiöö S. 1627 1639 Fiällsiö(ö) S. 1690 1723 -sziö 1714 Fjällsiö S. 1795 -sjö 1825 Fjellsjö socken 1879. Övriga namnformer: Fiällesiö s. 1548 G I:s reg. 19: 261 avskr. Fiels (z)iö S. 1555 1599 si Fiälsziö 1557 tl Fiel(s)siöö (s.) 1558 Almquist, Lokalförvaltn. 3:218 1637 NS 10:40 Fiellesiö S. 1569 si Fjällsjö kb G.
Backe bellsa betlsa. — Backe 1542-1549 Backa 1545-1639 [?Becka
1550 Brecka 1570 Bäcke 1723] Backe 1690-1879 jb. — Backa 1555 1569 Baka 1599 si Backe 1557 tl kb G. Jb 1543 upptar 35 sel. I jb 1825 förekommer Backe Allmänning 2 sel. Äldsta gårdarna i byn, som är centrum i Fjällsjö sn, torde ha legat på en sluttning nära kyrkan. Formen Backa kan vara pl. men också oblik form sg. Jfr Smedsby och
Smedsböle nedan.
1 1999/1020, 2 107/288, 3 107/288, 4 2639/2880 sk.
1 Berg ban ä. 11/48 sk. Kallas vanl. Svartberget svettbarg. — Berg
1825 1879 jb. Svartberget kb G. ••••, Ligger n. om berget Svartberget (se naturnamnen) på det område, som hört till Smedsby (se nedan). F. led. Svart- åsyftar kanske den mörka granskog, som växt på berget.
Bergsjö beef« Unik. — Bergsjö 1825 1879 jb. — Bergsjö kb G. ••••• Första g. jb 1825. Bebyggelsen ligger vid sjön Bergsjön bålen (se naturnamnen), som är omgiven av berg.
Ang. v. doms. tg: Fjällsjö sn 17 Bergsjöåsen bk(o)gisti. — Bergsjöås 1825 1879 jb. — Krononybyg-get Bergsjöås 1830 lmh Bergsjöås kb Bergsjöåsen G. ^•, Första g. jb 1825. Bebyggelsen ligger på en höjd vid sjön Rudsjön några km från sjöarna L. och St. Bergsjön (se naturnamnen).
1 1 sk. LM. Fa kronopark kr. Benämnes enligt beslut av Kammarkollegium 1913 Regarnsjö nr 1 rOatz,949. — Regarnsjö krp kG Reg. krp G. Ligger vid sjön Regasjön (se naturnamnen). Jfr Rikasjö (under Försvunna namn nedan). LIM Fb kronopark kr. Benämnes enligt beslut av Kammarkollegium 1913 Tallarant nr 1
tålarant tåranint (tårarcint). — Tallerant 1825 jb. — Tallarants
öfl. mark G. ", F. led. är (enligt G. Pellijeff) kanske gen. av fi.
tala (s) 'ställning för att torka fisk, lave i träd för att lura på
vild-djur' m.m. (jfr Modin, Gamla Tåsjö, s. 77 f.), s. led. trol. fi. ranta 'strand' m.m. Tallarant ligger vid sjön Rudsjön.
1 Björnberget bAnbana, y. b) hbierja 19/24 sk. — Björnberget 1825
1879 jb. — Björnberget kb G. ", Första g. jb 1825. Byn ligger invid berget Björnberget (se naturnamnen).
1 Bofors be2f6.5 1 sk. — Boforss 1825 1879 jb. — Bofors kb G. ^,
Första g. jb 1825. Bofors ligger vid en fors i Vängelälven och gränsar till byn Forsds i Ramsele. F. led. Bo- tyder på att byn uppstått ur ett fäbods tälle.
1 Bonäset med Malmön böndsa 7/s sk. — Bonäset med Malmön
1825 1879 jb. — Bodnäset G Bonäset kb kG. Första g. jb 1825. Byn ligger nära en utbuktning på n. stranden av St. Mårdsjön någon km från inflödet av Malmån. Beträffande f. led. Bo- jfr föreg. Malmön
nietkm@n,vanl. ön @n, är en avsöndring på ön Malmön (se naturnamnen)
i St. Mårdsjön (Vängelälven).
Edsta .sta. — Edsta 1815 1825 1879 jb. — Edstan 1774 Edsta
Nybygge 1783 lmh Edsta krp. kb G. ^, Första g. jb 1815. Byn ligger vid Fjällsjöälven nära ett ed 'ställe (landsträcka) vid fors där man vid färder måst gå' (se t.ex. sockennamnet Ed, SOVn 2: 17). Den best. for-men Edstan 1774 synes visa, att s. led. är ordet stad 'båtstad'. Namnet är på lmk 1774 utsatt s. om Edsta Forssen i Fjällsjöälven. Jfr Norr-och Söredsta nedan.
1 sk synes vara detsamma som Söredsta nedan. 2 kronopark kr. ^, Uteslöts ur jb 1891. Litt. Ab kr. Förvaltas sedan 1899 som kronopark. Ligger 1/2 mil ö. om älven.
1 Grytån g/Vgin (uttal efter skriften) 2/3 sk. Binamn: Grytdnäset,
Grytdbrännan g2Vandsa ä., gtVeibrana. — Grytån 1825 1879 jb. —
Grytåns Nybygge 1827-32 lmh Grytån kb Grytåbrärman G. Första g. jb 1825. Byn ligger vid den från Grössjön kommande ån Grytdn (se naturnamnen). F. led. är ordet gryt 'sten' och syftar på att marken vid ån (och särskilt vid Grössjön) är mycket stenig (C. Lindberg). Beträf-fande s. led. -brännan jfr Krabrännan nedan.
Jansjö 24ritso Milo. — Janssijö 1535 ghj. — Iansiö Jansiö 1542-1723 Iansziö(ö) 1548 1549 1559 Jans (s)iö(ö) 1550-1795 Jannssiö 1580 [Sand-siöö 1590] Jens[Sand-siöö 1627 Jan[Sand-siöön 1639 Iänsiö Jänssiö 1714 Jansjön 1825 Jansjö 1825 1879 jb. — Jans(z)iö 1555 1599 sl Jansjö kb G. ", Jb 1543 upptar 14 sel. Byn ligger vid sjön Jansjön (lansiö träsk 1569 NS I: 18; se naturnamnen). F. led. är möjl. mansnamnet Jan (Johan). Jfr Jansjö i Bodum ovan (under Försvunna namn) och Jansjön i 2
18
Ådalsliden nedan. Se även under Smedsby och Smedsböle nedan. — Härunder: Smulen smiskan kronopark kr. — Smulen krp. kG Smulen kronop. G. Namnet hör tydligen samman med Smulehållan smeka-
håla, namn på ett närbeläget berg (se naturnamnen) och trol. med ortsdialektens smul (väl n.) 'dunder, brak', småla 'bullra' (jfr Bucht i SL B. 22:17, 79) ; det skall ha spökat i trakten i gamla tider. Formen
Smulen synes vara en gammal best. dat. sg.
1 43/72, 2 27/48 sk. 3 Iht sk. År 1872 avsöndrad från nr 1.
1 Kråkbrännan krickbrana 11/48 sk. — Kråkbränna 1795-1879 sk. — Kråkbränna Nybygge 1796 lmh. ", Ett v. om byn Sunnansjö lig-gande skogsområde, tidigare avradsland, där ingen bebyggelse utan blott fäbodställen funnits. Ett av dessa har hetat Kråkan kika. —
Krå-kan el(le)r Witsiön 1790 1795 -sjön 1825 jb. — Kråkås fäb. G. ^%, Första g. jb 1790. 1777, 1780 upptaget till 3 sel.; sedermera skattlagt under namnet Kråkbränna. Fäbodstället Kråkan är uppkallat efter den i närheten rinnande Kråkan el. Kråkån (Kråkan Kråkå(h)n 1783 1796 lmh), vars namn är bildat till fågelnamnet kråka. Kråkbrännan har väl urspr. betecknat en bränna 'avbränt skogsområde' vid ån. Vad nam-net Witsiön etc. avser, är ovisst.
1 Kyrkojorden 1/8 kr. — Fiälsziö Fiällssiö kyrckiojord(h) 1689
1690 Fiällsiö kyrckioiord 1714 [Fiallsiö Kyrkjord 1723] Kyrkojorden 1795-1879 jb. ^, Första g. jb 1689. Kyrkoherdeboställe. Se Thulin, Eckles. bast. 2: 337 ff.
Mårdsjön m4s,on. — Mårdsjö 1795 Mårdsjön 1825 1879 jb. — Mårdsjön kb G. ", Första g. jb 1795. Byn, som 1849 överflyttades från Barnsele sn, ligger vid sjön (St.) Mdrdsjön, en utvidgning av Vängel-älven (Store måle träsk 1568 Storemålltresk 1569 Stormåle träsk 1570
NS 1:28 f.; se naturnamnen). F. led. är väl djurnamnet ång. dial. mqk
m. 'mård'. Annorlunda NS I: 28 f.
1 5/24 sk. 2 lht sk. ", År 1873 avsöndrad från nr 1.
1 Mörtkullnäset måtkiulndsa 1 sk. — Mörtkullnäset 1825 1879 jb. — Mörtkullnäset 1782 (1856) lmh kb G. ^, Första g. jb 1825. Ligger vid ett par uddar (»näs») i Nagasjön. Innebörden av f. led.
Mörtkull-är oklar.
1 Norrby nerby, y. nörby1 sk. — Norrby 1825 1879 jb. — Norrby kb G. ^•• Första g. jb 1825. Tydligen ett ungt namn. Beträffande uttalet
ner- jfr följ. Byn har tidigare hetat Lökåssundet lkkasåtta. Den ligger på sluttningen av St. Lökåsberget (se naturnamnen) vid ett sund i Vängelälven. F. led. Lök- är besläktad med f. led. i Lökom, överlärmäs sn (SOVn 2: 77 f.), och med det forna bynamnet Lok (se nedan under Försvunna namn).
1 Norredsta nekesta nerista, y. nbre:sta 1 sk. — Norr Edsta 1825
1879 jb. — Norr Edsta kb G. ", Första g. jb 1825. Jfr Edsta ovan. Namnet står i motsats till det sydligare Söredsta (se nedan). Beträf-fande uttalen 44.-, ner- jfr fsv. komparativerna ~fire, nörre.
1 Näset n4sa 1 sk. — Näset 1825 1879 jb Vängelnäset 1953 jr. —
Näset kb G. Första g. jb 1825. Byn ligger på en udde (ett »näs») i Vängelälven.
Regarnsjö se Bergsjöåsen.
Rudsjön rågan rickftin Kifo. — Rösiö(ö)n 1641 1656 Rusiön 1690 1723 Rusziön 1714 Ruasiön 1795 Rudsjö(n) 1825 Rudsjön 1879 jb. —
Äng. v. doms. tg: Fjällsjö sn 19 [Ryssiö Finn Torp 1704 lmh] Rudsjö G Rudsjön kb. Första g. jb 1641. Byn ligger vid sjöarna Rudsjön och Ö. Rudsjön (Rudsiönn 1566 Rudesiö träsk 1568 Rudsiötresk 1569 NS I: 23; Rugsiön 1645 Kr A. XX, nr 4; se naturnamnen). Skrivningarna på 1500-talet synas visa, att f. led. är fisknamnet ruda, ång. dial. r f. Fisken torde nu ej finnas i sjöarna, men den kan ha förekommit där i ä. tid, eller också har rud (a) beteck-nat någon närstående fiskart. Jfr Smedsby och Smedsböle nedan.
I 7/18, 2 61/144 sk.
1 Sikselet siksea, 1 sk. — Siksele(t) 1825 Sikselet 1879 jb. — Sik- selet kb G. Första g. jb 1825. Byn, som 1849 överflyttades från Ram- sele sn, ligger vid lugnvattnet Sikselet (se naturnamnen), en utvidgning av Vängelälven. Jfr t.ex. sockennamnet Ramsele nedan. F. led. är fisknamnet sik.
Sil sg. — Sij11 1535 ghj. — Säll 1542-1590 Sill 1546-1570 Sill 1549
Sij11 1550-1609 Seell 1627 Syll 1639 Sijhl 1690-1723 Sihl 1795 1825 Sil
1879 jb. — Sell 1555 sl Sill 1557 1558 tl 411 1569 1599 si Sil kb G. Jb 1542 upptar 20 sel. Namnet är oklart. Byn ligger vid ett lugn-vatten (»sel»), en utvidgning av Fjällsjöälven. Då Si! måste antas ha urspr. långt i-ljud, kan det ej vara identiskt med det sel (av sil), som förekommer i många norrl. ortnamn (jfr t.ex. föreg.) ; jfr sv. (dial.)
sila 'rinna sakta', se Hellquist, Et. ordb. sel, 2. sil.
1 9/18, 2 13/48 sk.
1 Silsjönäs siljendsa 1/2 sk. — Sihlsiö 1790 1795 Sihlsjönäs
1805-1825 Silsjönäs 1879 jb. — Sihlsiönäs Crono Nybygge 1799 lmh Silsjönäs kb G. Första g. jb 1790. Byn ligger på det »näs» (den udde), som skiljer sjön Silsjön sigfen sillen (även kallad Västersjön; se naturnam-nen) från huvuddelen av lugnvattnet vid byn Si! (se föreg.).
1 Smedsby sm4by 1/4 sk. — Smedsby 1916 jr. De delar av jbenheterna Backe nr 1-4, Jansjö nr 1-2, Rudsjön nr 2 och Sunnansjö nr 1 i Fjällsjö sn samt Näset nr 1-2 i Bodums sn, vilka tillhopa bildade det s.k. Smedsby ödeshemman om 6 sel. i Fjällsjö sn, upptas enligt beslut av Kammarkollegium 1916 i jr under benämningen Smedsby. Se vidare under Smedsböle nedan.
Smedsböle sm4bok sm4boh, y. smbsbdka; vanligen kallat Smeds-by sm4Smeds-by eller (särskilt nr 1) Bleken bNka. — SmidzSmeds-byn 1546 1547
Smidhzbyen 1548 Smidzbölet 1549 Smedzbyn (n) 1550-1609 Smedz-böleth 1555 Smedzbyen 1559 1690 Smetzbynn 1580 [Fundzbynn. 1627 Sundzbyen 1639] Smedzbyn Utiord 1714 Smedsby Utgods 1795 Smeds-by SmedsSmeds-byn 1825 Smedsböle 1825 1879 jb. — Smedsby Smedsböle Smedsböle krp. G. Jb 1546-1825 uppta 6 sel. sk, jb 1825 dessutom 4 sel. kr, skattelösta el. omförda till skatte 1858-1875. Namnet
Smeds-böle betyder 'smedens bostad, smedsgården'; beträffande s. led. jfr Bölen i Bodum ovan. Smedsby torde ha samma bet. som Smedsböle.
Jfr en sägen hos Hiilphers, Äng., s. 210, och se Uno Persson i Fjällsjö krönika 1950, s. 17, 19 ff., 28 f., 36. Namnet Smedsby har betecknat ett område v. om Fjällsjöälven nära dennas krök vid Äsjön (jfr Berg ovan), Smedsböle ett område strax n. därom, och Smedsböle krp. utgör ett område ännu längre mot n.
Litt. Eb kr. Enligt beslut av Kammarkollegium 1915 skall litt. Eb, en kronopark, benämnas Smedsböle nr 1. Bleken är eg. namn på höjder (Väster-, österbleka; se naturnamnen) inom kronoparken. 2.
20
^, Den s.k. Smedsby ökeskatt, i lmh benämnd Smedsböle, om 4 sel., som enligt beslut av Kammarkollegium 1870 fördelats på jb-enheterna Backe nr 1-4, Jansjö nr 1 och Rudsjön nr 1-2 i Fjällsjö sn samt Näset nr 1-2 i Bodums sn, upptas enligt beslut av Kammarkollegium 1915 i jr under benämningen Srnedsböle nr 2.
1 Stensvattnet stksvettna stksvåtna, y. st&svåtna 1 sk. — Stens-vattnet 1825 1879 jb. — Stensvattnet kb G. ^, Första g. jb 1825. Byn ligger vid sjön Stensvattnet (se naturnamnen). F. led. är knappast personnamnet Sten utan torde vara appellativet sten.
Sunnansjö skaf sk1,40. — Sijnnen,ssijö 1535 ghj. — Svnnansiö 1542 1544 -sio 1543 Sunans(z)iö 1545 1559 Sunnans(z)iö 1546-1795 -s(s)iöö 1627 1639 Sönn.ansiö 1570 1609 Sunnansjö 1825 1879 jb. — Sunnansiö 1555 1569 si Syrmansziö 1557 1558 tl Sunans (s)iö(ö) 1599 si NS 10:51 Sunnansjö kb G. Jb 1542 upptar 36 sel. Byn ligger på s. (s.v.) stranden av Fjällsjön. Beträffande vok. i första stav. jfr Tynnerås
i Edsele ovan. Jfr även Smedsby ovan. 1 7/12, 2 13/48, 3 13/48, 4 9/32, 5 9/32 sk.
Svartberget se Berg.
1 Söredsta s,doresta 1 sk. — Sör Edsta 1825 1879 jb. — Sör Edsta kb G. Första g. jb 1825. Jfr Edsta och Norredsta ovan.
Tallarant se Bergsjöåsen.
Tjärnnäset Jgceg4sa, y. §11«sa. — Tiernäset 1761 1795 Tjärrnäset 1775 Tjernnäset 1790 Tjernäset 1825 1879 Tjärnäset 1879 jb. — Tjär-näset kb TjärnTjär-näset G. ", Första g. jb 1761. Byn 1849 överflyttad från Ramsele sn. Den ligger nära en udde (ett »näs») på s. stranden av Vängelälven. F. led. är ordet tjärn och åsyftar en eller två vattensam-lingar, som funnits på udden.
1 1/4, 2 5/24 sk.
Vängel vaka/ ä., v&ea/. — Wengghell 1535 ghj. — Vengel 1542 Vengell 1543-1559 Wengil 1546-1549 Uängill 1570 Vengill 1580 1590 Wängill 1609 Wängell 1627-1723 Wängiell 1690 -äll 1714 Wängel
1795-1879 jb. — Vengell 1555 1569 si Vengill 1557 Vängill 1558 tl (jfr ?Vänige [fresk] 1569 Vängill tresk 1571 NS 1: 29) Wängill 1599 si Vängeln kb G. Jb 1542 upptar 16 sel. Byn 1849 överflyttad från Ramsele sn. Vängel har kanske urspr. varit namn på (en del av)
Vängeldn, Vängelälven el. Vängelvattnen, som byn ligger vid; jfr Dahl-stedt, Vilhelminamålet 2 A: 126. Namnet är tro!. bildat till stammen i ordet vång, fsv. van ger 'område, gärde' m.fl., eg. 'böjning' (se Hell-gnist, Et. ordb. vång). Vängelälven, som är en bifurkation mellan Faxälven och Fjällsjöälven, bildar ett par tvära krökar. Se vidare Dahl-stedt a.st. En annan möjlighet (påpekad av Uno Persson) vore, att namnet bildats till ordet vang i bet. 'liten rund sjö' (se Dahlstedt a.st.) och att denna vang skulle vara den rundade viken. Rofjärden vid byn Vängel.
1 1/2, 2 1/3 sk.
1 österåsen bstargisti 1 sk. — österåsen 1825 1879 jb. — österåsen kb G. ", Första g. jb 1825. Byn, som varit fäbodställe till byn Trång-åsen i Ströms sn, Jämtl. 1., ligger vid ett rätt högt berg. Namnet är kanske givet från byn Långåsen i Ström eller också konstruerat.
Ang. v. doms. tg: Fjällsjö sn 21 Försvunna eller ur jordeboken uteslutna namn:
Bastunäset. — Bastunäset 1795 Badstu(gu)näset 1825 jb. Jb 1795 upptar 2 sel. Läget okänt. Jfr Modin, Gamla Tåsjö, s. 143.
Landsom kalssm. — Landzem 1546-1549 Landzsim 1555 Landzam 1559 Landzön(n) 1570-1590 [Ländzö(ö)nn 1609 1627] Landzöön 1639 -öhn 1690 Landzön äng 1714 Landsön 1795 Landsöhn 1825 jb. Jb 1546 upptar 8 sel. Namnet har (jfr Uno Persson i aa, s. 20 f., 25) be-tecknat en del av byn Backe s.v. om Landsomberget, Lansän-, Lans-sonnberget (Nordlander i SFmT 9:317 f.) Landsundb. kG Långsundb. G. Landsom är också namn på byar i Sundsjö, .As och Myssjö snr i Jämt!., skrivna resp. j Lanzämna 1396, j Landzämpne 1421, a Landz-ämpne 1450; om motsvarande eller liknande gårdnamn i Norge se NG 4. 2:239 f., 13:423, 15:51 f., 234, 277. S. led. i de jämt!. och åtminstone två av de no. namnen är fsv. ämpne, fvn. efni 'ämne (till uppodling)', d.v.s. '(obrukad) odlingsbar mark (lämplig till anläggande av en ny gård, av ett nybygge)'; se Nordlander a.st. och Li4Mn i ANF 27: 270 ff. F. led. Land- torde betyda 'odlat stycke jord' el. dyl. (jfr t.ex. Nässland
i Säbrå och Nyland i bl.a. Ytterlännäs SOVn 1: 75, 2:70). Jfr det lik-tydiga fsv. byä ämpnä i HL.
Lok 1Q/e. — Locke 1543 1544 Loch 1546-1549 Look 1555-1690 Loock 1570 1639 Loocha 1590 Look äng 1714 Lokäng 1795 Lockäng 1825 Lock 1545-1825 jb. Jb 1543-1545 uppta 17 sel., jb 1546-1555 8 sel., jb 1570-1825 9 1/2 sel. Lok har varit namn på den del av den nutida byn Backe, som ligger ovanför Kyrkojorden (se Uno Persson i aa, s. 20 f.; jfr s. 25 f.) vid en numera utdikad mindre vattensamling, ång. dial. lok m.; jfr t.ex. det forna Loka i Långsele sn (SOVn 2:31).
Lomtjärnmyren och Björkudden. — Lomtjernmyran och Björk- udden 1825 jb. Avradsland, 1869 uteslutet ur jb. Läget okänt.
Rikasjö. — Rikasiö 1795 Rikasjö Nybygge 1825 jb. Uppges i jb höra till Rudsjö byamän. Namnet är väl detsamma som Regarnsjö
vid Regas j ön nära Rudsjön, se ovan under Bergs jödsen. Härledningen av f. led. okänd. Jfr Rigtegen, Rigviken 1783 lmh.
Sveden, Svedje. — Suijddije 1535 ghj. — Swedenn 1555 jb. Namnet (namnen) är (o) böjd (a) form (er) av ordet sved f. 'avbränt skogsområde'.
Helgum
Utom, y. hålgam, norr!. rspr. heakjam
Helgums socken omtalas först under förra hälften av 1500-talet men torde under senare delen av 1400-talet ha funnits till som annex under Ramsele. På 1500- och 1600-talen var komministern i Ramsele statio-nerad i Helgum, samtidigt som han upprätthöll gudstjänsten i Edsele. Genom beslut 1835 och 1837 blev Helgum eget pastorat med kyrko-herde. Se Bygde'n, Herdaminne 1:335. Socknen är uppkallad efter byn
Helgum (se nedan).
Namnform före 1542: Helghijöm 1535 ghj.
Jordeboksformer fr.o.m. 1542: Helgom (Sockn) 1542-1545
Heli-(j)em sokn 1546-1550 Helgem S. 1555 1559 Helgum S. 1570-1639 Hell-gum S. 1609-1795 Häl(1)Hell-gum S. 1690 1723 HällHell-gums S. 1825 HellHell-gums socken 1879 jb Helgum 1940 jr.
Övriga namnformer: Helghim 1544 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 171
Helgem (S.) 1555 1569 si Hälgom 1635 1644 NS 10:26, 107 Hälgum 1635 NS 10:32 Helium 1640 NS 10:71 Helgum 1569 si G.
Fannbyn fönzby ä., floyby fealby. — Fforneby 1535 ghj. — Ffan-byn 1542 Ffanby 1543-1545 FanFfan-byn 1546 1547 Fanbyen (n) 1548-1555 Fonbyen(n) 1559 1609 Fonby 1570 Fonbynn 1580 1627 Funk 1590 Fandbyen 1639 Fånbyen 1690 Fånbyn 1714 1723 Fanbyn 1546-1879 jb Fannbyn 1963 jr. — Fanbyenn 1555 si Fonby 1558 tl Fanbynn 1569 Fondby 1599 si Fanby kb kG Fannby G. ^, Jb 1542 upptar 18 sel. Som skrivningen 1535 visar, är f. led. urspr. adj. forn (jfr t.ex. Fann-byn i Sollefteå, SOVn 2: 82). Det är oklart, hur växlingen mellan d-och a-vokal i uttalet av f. led. skall förstås. Möjl. har s. led. by (n) här betytt 'gård', och kanske har Fannbyn liksom Öden urspr. varit en del av den närbelägna byn Näs. Fannbyn har i så fall från början beteck-nat den äldsta gården och Öden gård (ar), som en tid legat öde. Jfr Sigurd Erixon, Svenska byar, s. 122.
1 1/3, 2 1/3 sk.
1 Fjärdingen fAthfiyan, dat. po fighga ä., fp_lbgan 41/43 sk. — Fjerdingen 1825 1879 jb. — Fjerdingen 1803-1822 lmh kG Fjärdingen kb G. Första g. jb 1825. Byn ligger vid den mot n. gående viken
Fjärdingen av Kälsjön, en vik som torde ha ansetts vara en fjärdedel (»fjärding») av hela sjön.
Gagnet getenat, y. gnat gård. — Gangnatt 1545 Gangnat 1547 Gan(n)gnåt(th) 1548 1559 Gagnat (t) 1549-1627 -adtt 1555 Gagnät(t) 1590-1723 Gaghnatt 1639 Gangnet 1795 Gagnet 1714-1879 jb. — Gang- nat(t) 1557 1558 tl Gagnat 1569 si Gagnet 1639 NS 10: 53 kb G. Jb 1547 upptar 23 sel. Gagnet tycks vara identiskt med det no. gård-
