Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden

(1)

FEBRUARI 2014

BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND – FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 10648 STOCKHOLM

TEL: 010-6981000 FAX:010-6981099

E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE

Bilagor till Naturvårdsverkets rapport 6601

Utvärdering av efterbehandling

av förorenade områden

En detaljerad genomgång av samtliga tio utvärderade områden finns i bilaga 4 Utvärdering av studieprojekt.

BILAGOR:

1. Kontaktuppgifter vid utvärdering av studieprojekt sid 2 2. Matriser för bedömning av miljöeffekter sid 4

3. Matriser för bedömning av sociala effekter sid 12 4. Utvärdering av studieprojekt sid 19

(2)

(3)

Projekt Kontaktperson(er) Funktion E-post Telefonnummer Personen kontaktad av (från Sweco eller Enveco)

Senaste datum för kontakt

Solveig Andersson Kommunchef solveig.andersson@bengtsfors.se Gerda Kinell 130513

Crister Blüme Verksamhetsansvarig, föreningen Dalslands turisminfo@kanotmaraton.se Gerda Kinell 130513

Anna-Karin Davidsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Anna-Karin.Davidsson@lansstyrelsen.se Gerda Kinell 130611

Boh Tivesten Beställarombud/kommunens kontaktperson för projektet, Bengtsfors kommunboh.tivesten@bengtsfors.se Gerda Kinell 130925

Fredrik Hansson Projektledare, Empirikon fredrik.hansson@empirikon.se Gerda Kinell 130529

Kristina Jeppson Vice projektledare, Svalövs kommun kristina.jeppsson@svalov.se 0418-47 53 93 Gerda Kinell 131112

Eva Sköld Projektledare, Svalövs kommun eva.skold@svalov.se Gerda Kinell 131108

Hans Tapper Framtidssmedjan, Kulturzon + Galleri Tapper-Popermajerinfo@kulturzon.se Gerda Kinell 130904

Värderingar baserade på tidigare genomförd ekonomisk analys och hållbarhetsanalys (NV Rapport 5836 och NV Rapport 5891)

Karin Söderström Länsstyrelsen Västerbotten, Verksamhetsledare Miljöenhetenkarin.soderstrom@lst.se 010-225 4402 Åsa Soutukorva 2013-12-18

Gunnar Richter markägare lukas.richter@telia.com 070-753 12 90 Tore Söderqvist 2013-06-13

Kjell Hansson var projektledare kjell.hansson@empirikon.se Tore Söderqvist 2013-05-20

Conny Jansson tf bygg- och miljöchef 'conny.jansson@vastervik.se' Tore Söderqvist V20-2013

Christer Hermansson handläggare på miljökontoret 'christer.hermansson@vastervik.se' Tore Söderqvist Senaste e-post 130611

Anders Kjellberg Lst Kalmar anders.kjellberg@lansstyrelsen.se Tore Söderqvist E-post 2013-05-17

Anders Svennson lst Kalmar, 010- Ingela Forssman 130612

Paul Herbertsson Mark- och planeringschef paul.herbertsson@vaxjo.se 0470-415 33 Ingela Forssman, Åsa Soutukorva Mail 130611

Håkan Ström Entreprenör, utförde grävningarna hakan.strom@hentrab.se 0521-31225 Ingela Forssman 130611

Bevego Nuvarande verksamhetsutövare Ingela Forssman Telefonkontakt 130625

Jerry Persson var handläggare på Flens kommun jerry.nvvf@gmail.com 076-80 57 055 Tore Söderqvist 2013-09-10

Henrik Erdalen var projektledare henrik.erdalen@trafikverket.se 010-123 67 79 Tore Söderqvist V19-2013

Ragnar Boman ordförande för Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheterragnar.boman@telia.com 070 – 349 22 46 Tore Söderqvist 2013-12-22

Mikael Boman miljöchef, Flens kommun mikael.boman@flen.se Tore Söderqvist V19-2013

Johan Hörnsten Uppdragsledare MRM-konsult somutförde huvudstudien 0920-730 33 Claes Thureson V25

Gustaf Sjölund Uppdragledare WSP som ledde saneringen 010-722 50 00 Claes Thureson V25

Maria Gustavsson Handläggare på Länsstyrelsen maria.l.gustavsson@lansstyrelsen.se Ingela Forssman mailkontakt 5/29/2013, telefonsamtal 130613

Gunilla Rådman Lerums kommun MoH Ingela Forssman Diskussion med Gunilla 130625 ang antal

personer som vistats på platsen

Jan Nilsen Konsult på Sweco i Karlstad jan.nilsen@sweco.se 070 514 17 15 Ingela Forssman, Tore Söderqvist IF: Telefonsamtal 130531, bokat tid för genomgång av arket den 5/6 kl 13. TS: e-post från JN 2013-06-13.

Carola Sångberg Miljöinspektör Örnsköldsviks kommun carola.sangberg@ornskoldsvik.se 0660-888 11 Åsa Soutukorva Mailat Carola 17 juni och Katrina Mähler Miljöinspektör Örnsköldsviks kommun katrina.mahler@ornskoldsvik.se 0660-887 23 Åsa Soutukorva fick svar att Katrina åter-kommer efter semestern. Hanssons såg Lerum Hagfors Köpmanholmen EKA Bengtsfors Robertsfors Örserumsviken Skomakaren 1 Hälleforsnäs bruk BT Kemi

(4)

(5)

MARK (LAND OCH MARKMILJÖ)

Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt: –1

Försumbar eller obefintlig effekt: 0

Möjlig positiv effekt: +1 Trolig positiv effekt: +2

Troligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området

Exempel

Markens kemiska och fysiska egenskaper försämras med negativ effekt för den ekologiska funktionen

eller

Biotop/habitat förändras så att djur och växter inte längre kan leva där

eller

Landskapets ekologiska funktion försämras (t ex pga att barriärer hindrar djurs rörelsefrihet eller att sammanhängande stråk av en viss biotop avbryts)

eller

Biologisk mångfald minskar

Möjligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området Exempel

Markens kemiska och fysiska egenskaper riskerar att försämras

eller

Biotop/habitat kan förändras så att djur och växter får sämre möjlighet att leva där

eller

Landskapets ekologiska funktion riskerar att bli sämre

eller

Biologisk mångfald riskerar att minska

Försumbar påverkan sker på land och mark som påverkar ekosystem, livsbetingeler, flora eller fauna, markens kemiska eller fysiska egenskaper, landskapets form och funktion eller övrigt

Möjligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området

Exempel

Markens kemiska och fysiska egenskaper kan bli bättre

eller

Biotop/habitat kan förändras så att djur och växter får bättre möjlighet att leva där

eller

Landskapets ekologiska funktion kan bli bättre

eller

Biologisk mångfald kan öka

Observera

Ingen negativ effekt får uppstå samtidigt

Troligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i området

Exempel

Markens kemiska och fysiska egenskaper förbättras med positiva följder för den ekologiska funktionen

eller

Biotop/habitat förändras så att djur och växter får bättre möjlighet att leva där

eller

Landskapets ekologiska funktion förbättras (t ex pga att hindrande barriärer försvinner eller att biotopstråk länkas samman)

eller

Biologisk mångfald ökar

Observera

Ingen negativ effekt får uppstå samtidigt

Nyckelfrågor :

- Hur påverkas ekosystemen i området av efterbehandlingen? - Har området ett identifierat naturvärde?

- Vilka djur och växter finns och kan påverkas? Har en biologisk inventering gjorts? Har känsliga (t ex rödlistade) arter identifierats på platsen. Är biotopen känslig för påverkan? Ovanlig?

Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Giftfri miljö

- Ett rikt växt- och djurliv

Informationskällor:

Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och kommunens naturvärdesinventeringar och databaser Kommunala planer (t ex naturvårdsområden i översiktsplan)

(6)

GRUNDVATTEN

Trolig negativ effekt -2 Möjlig negativ effekt:–1 Försumbar eller obefintlig effekt: 0

Troligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas negativt.

Exempel

Grundvattnets kvalitet blir tydligt försämrad

Grundvattnet påverkar djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten.

Stort uttag av grundvatten kommer att försämra grundvattenmagasinets ekologiska värden.

Stort uttag leder till sättningar som påverkar byggnader i närområdet.

Möjligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas negativt.

Exempel

Grundvattnets kvalitet blir möjligen försämrad

Grundvattnet påverkar möjligen djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten.

Uttag av grundvatten kommer möjligen att försämra

grundvattenmagasinets ekologiska värden.

Uttag leder möjligen till sättningar som påverkar byggnader i närområdet.

Ingen eller försumbar effekt på grundvattnet

Möjligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas positivt

Exempel

Grundvattnets kvalitet blir möjigen förbättrad.

Grundvattnets påverkan på djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten minskar möjligen.

Uttag av grundvatten som kan försämra grundvattenmagasinets ekologiska värden minskar möjligen. Uttag som leder till sättningar som påverkar byggnader i närområdet minskar möjligen.

Troligen kommer grundvattnets kvalitet och/eller växter och djur som nyttjar grundvatten att påverkas positivt

Exempel

Grundvattnets kvalitet blir troligen förbättrad.

Grundvattnets påverkan på djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmade grundvatten minskar troligen.

Uttag av grundvatten som kan försämra grundvattenmagasinets ekologiska värden minskar troligen . Uttag som leder till sättningar som påverkar byggnader i närområdet minskar troligen.

Nyckelfrågor :

- Vilken jordart finns i området?

- Hur påverkas grundvattennivåerna i området av efterbehandlingen? - Finns det kända spricksystem i berget?

- Vilken roll spelar det lokala grundvattnet i områdets ekosystem ?

Huvudsakliga miljömål som påverkas:

- Grundvatten av god kvalitet - Giftfri miljö

SGU:s jordartskarta samt grundvattenkarta med klassning av grundvattentillgångar, inkl kemisk och fysisk status Vattenmyndiheternas Vattenkarta, samt klassning/karaktärisering av vattenförekomsten/avrinningsområden Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området Riskbedömning och Åtgärdsutredning.

(7)

YTVATTEN

Troligen påverkas ytvatten med negativa konsekvenser för den ekologiska funktionen

Exempel

Ytvattendragets vattenkvalitet blir försämrad.

eller

Vattennivån, strömningshastigheten eller omsättningstiden i vattendraget förändras med negativ effekt för ekosystem.

Möjligen påverkas ytvatten med negativa konsekvenser för den ekologiska funktionen

Exempel

Ytvattendragets vattenkvalitet riskerar att bli försämrad. Effekter minskas av en stor utspädning i recipienten och/eller ett av att recipienten är mindre känslig.

Vattennivå, strömningshastighet eller omsättningstid kan påverkas vilket kan påverka den ekologiska funktionen. Påverkan på ytvattenkvalitet är försumbar och Påverkan på vattennivå, strömningshastighet/flöde och omsättningstid är försumbar

Möjligen påverkas ytvatten med positiva konsekvenser för den ekologiska funktionen

Exempel

En minskning av utsläpp till ytvatten kan ske, med en möjlig förbättring av ekologiska livsbetingelser som följd.

eller

Vattennivån, strömningshastigheten eller omsättningstiden i vattendraget kan förändras med en möjlig positiv effekt för ekosystem på platsen. Åtgärderna kan t ex bidra till en återställning till naturliga(icke-mänskligt påverkad) vattennivå, strömningshastighet, omsättningstid med en möjlig förbättring av ekologisk funktion som följd.

Observera

Inga negativa effekter får uppstå samtidigt

Troligen påverkas ytvatten med positiva konsekvenser för den ekologiska funktionen

Exempel

Ytvattendragets vattenkvalitet blir troligtvis förbättrad

eller

Vattennivån, strömningshastigheten eller omsättningstiden i vattendraget förändras med trolig positiv effekt för ekosystem på platsen. T ex kan åtgärderna bidra till en återställning till naturlig (icke-mänskligt påverkad) vattennivå, strömningshastighet, omsättningstid.

Observera

Inga negativa effekter får uppstå samtidigt

Nyckelfrågor :

· Vilken påverkan kan ske till recipienten?

- Vad är det för typ av recipient, vilken utspädning kan ske? - Vilken känslighet har recipienten?

- Vilken ekologisk status har recipienten?

- Levande sjöar och vattendrag

- Hav i balans samt levande kust och skärgård - Ett rikt växt- och djurliv

(8)

SEDIMENT

Troligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment.

Exempel

Sediment blir troligen påverkat av förorening vilket leder till en tydlig negativ effekt för den ekologiska funktionen

Sedimentlevande flora och fauna påverkas negativt.

Möjligen försämras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment

Exempel

Sediment kan bli påverkade av förorening vilket leder till en möjlig negativ effekt för den ekologiska funktionen

Sedimentlevande flora och fauna kan möjligen påverkas negativt.

Ingen eller försumbar påverkan på sediment

Sedimentlevande flora och fauna påverkas inte.

Möjligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment

Exempel

Förutsättningarna för ekologiska funktioner kan förbättras i sedimentet Förutsättningarna för

sedimentlevande flora och fauna kan förbättras

Troligen förbättras funktion och förutsättningar för livskraftiga ekosystem i sediment

Exempel

Förutsättningarna för ekologiska funktioner kommer att förbättras i sediment

Förutsättningarna för

sedimentlevande flora och fauna kommer att förbättras

Nyckelfrågor :

- Hur påverkas ekosystemen i området av efterbehandlingen? - Påverkas sedimentets sammansättning?

- Påverkas den ekologiska funktionen i sedimentet? - Påverkas flora och fauna positivt eller negativt?

- Ett rikt växt- och djurliv (-) Levande sjöar och vattendrag

(9)

LUFT

Troligen ökar utsläpp till luft med negativa konsekvenser för globala, regionala eller lokala ekosystem

Exempel

Åtgärderna leder troligtvis till en ökning av växthusgaser, i form av utsläpp från förbränning, från transporter eller från frigörande av växthusgaser tex pga markberedning, avverkning el dyl med mer än 50% jämfört med en fullständig bortgrävning av alla föroreningar i området

eller

En ökning av utsläpp av försurande eller övergödande ämnen (te x NOx och SOx) är trolig, som genom senare depositon kan påverka omgivande ekosystem negativt

Möjligen ökar utsläpp till luft med negativa konsekvenser för globala, regionala eller lokala ekosystem

Exempel

Växthusgaser riskerar att frigöras i mindre omfattning, mellan 10- 50% jämfört med en fullständig bortgrävning av alla föroreningar i området.

eller

Utsläpp av försurande eller övergödande ämnen riskerar att ske

Förändringen av utsläpp till luft och/eller konsekvenser av denna är försumbara.

Möjligen minskar utsläpp till luft, vilket kan ge positiva effekter för globala, regionala eller lokala ekosystem.

Exempel

Utsläpp av växthusgaser kan minska

eller

utsläpp av försurande eller övergödande ämnen kan minska

eller

åtgärder innebär att ekosystemets förmåga att ta upp koldioxid kan öka (fungera som kolsänka)

Observera

Ingen negativ effekt får ske samtidigt

Troligen minskar utsläpp til luft, vilket kan ge positiva effekter för globala, regionala eller lokala ekosystem

Exempel

Utsläpp av växthusgaser minskar troligtvis

eller

utsläpp av försurande eller

övergödande ämnen minskar troligtvis

eller

åtgärder innebär att ekosystemets förmåga att ta upp koldioxid ökar (fungera som kolsänka) troligtvis

Observera

Ingen negativ effekt får ske samtidigt

Nyckelfrågor :

· Vilken typ av utsläpp till luft kan ske?

- I vilken omfattning kommer åtgärdena innebära förbränning av fossila bränslen?

- Sker någon typ av markberedning som kan påverka nedbrytning eller frigörelse av växthusgaser?

Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Frisk luft

- Giftfri miljö

- Begränsad klimatpåverkan - Bara naturlig försurning - Skyddande ozonskikt

Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området Riskbedömning och Åtgärdsutredning.

(10)

PRODUKTION AV EJ ÅTERVINNINGSBART AVFALL

Genom EBH-åtgärderna producareas mer än 50% av ej återvinningsbart avfall, jämfört med bortgrävning och deponering av alla förorenade massor i området.

Genom EBH-åtgärderna producareas 10-50% av ej återvinningsbart avfall, jämfört med en fullständig

bortgrävning och deponering av alla förorenade massor i området.

Genom EBH-åtgärderna producareas försumbar mängd

icke-återvinningsbart avfall, < 10% jämfört med en fullständig

bortgrävning och deponering av alla förorenade massor i området.

Ej relevant för detta kriterium. Ej relevant för detta kriterium.

Nyckelfrågor :

- Kommer betydande mängder icke återvinningsbart avfall att produceras?

Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Begränsad klimatpåverkan

- Frisk luft - Giftfri miljö

(11)

FÖRBRUKNING AV ÄNDLIGA NATURRESURSER

Troligen kommer förbrukningen av ändliga naturresurser att öka.

Exempel

Ändliga naturresurser som sand och grus förbrukas troligen.

Betydande förbrukning av icke förnyelsebar energi, ex fossila bränslen.

Användningen av vattenresurser nu och/eller i framtiden begränsas.

Möjligen kommer förbrukningen av ändliga naturresurser att öka

Exempel

Ändliga naturresurser som sand och grus förbrukas möjligen

Viss eller möjlig förbrukning av icke förnyelsebar energi, ex fossila bränslen.

Viss begränsning i användningen av vattenresurser nu och/eller i framtiden.

Försumbar effekt på områdets naturresurser, exempelvis grund- eller ytvatten som kan nyttjas idag eller nyttjas i framtiden för

vattenförsörjning. Ändliga naturresurser som sand och grus påverkas inte. Försumbar energiförbrukning av icke förnyelsebar energi.

Möjligen kommer förbrukning av ändliga naturresurser att minska.

Exempel

Föroreningsrisken reduceras för grund - eller ytvatten vilket leder till att vattenförsörjningen i dag eller i framtiden i området påverkas positivt. eller

Föroreningsrisken reduceras för ändliga naturresurser exempelvis sand och grus. Åtgärden lan leda till minskad energiförbrukning.

Troligen kommer förbrukningen av ändliga naturresurser att minska

Exempel

Föroreningsrisken reduceras för grund - eller ytvatten vilket leder till att vattenförsörjningen idag eller i framtiden i området påverkas positivt. eller

Föroreningsrisken reduceras för de ändliga naturresurser exempelvis sand och grus. Mindre energiförbrukning förväntas framöver.

Nyckelfrågor :

- Har området identifierade naturresurser? - Kommer områdets naturresurser påverkas?

- Kommer vattenförsörjningen att påverkas i området? Kommer ändliga naturresurser att förbrukas? - Kommer betydande mängder icke förnyelsebar energi att förbrukas?

Huvudsakliga miljömål som påverkas: - Grundvatten av god kvalitet

- Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft

(-) Levande sjöar och vattendrag

SGU:s jordartskartor och grundvattenkartor Grusinventeringar

Kommunala planer (t ex översiktsplan eller detaljplan) som underlag för dicksvattenbehov. befintliga bostäder eller verksamheter. Eventuell miljökonsekvensbeskrivning eller annan utredning tillhörande efterbehandlingen/det förorenade området

(12)

(13)

KULTURVÄRDEN (inkl. landskapsbild)

Trolig negativ effekt:–2 Försumbar eller obefintlig

effekt: 0

Trolig positiv effekt: +2

Troligen missgynnas kulturmiljön.

Exempel: Alternativet leder till

att en byggnadminnesmärkt industribyggnad på området rivs.

Kulturmiljön varken gynnas eller missgynnas.

Troligen gynnas kulturmiljön.

Exempel : Alternativet leder till att

en byggnadsminnesmärkt industribyggnad på området bevaras.

Nyckelfrågor: Vilka typer av kulturmiljövärden finns på området? Finns det något på området som berättar om människors historia? Finns det någon materiell eller immatriell företeelse på området som ger uttryck för kulturhistoria? Finns det kulturhistoriska värden i form av enskilda objekt (t.ex. fornlämningar, byggnadsminnen eller Q-märkta objekt) eller helhetsmiljö? Har kulturmiljön varit föremål för klassning?

Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta kommunen och granska t.ex. översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och kulturmiljöprogram. Kontakta länsstyrelsen och granska t.ex. förekomsten av riksintressen, världsarv, kulturreservat, objekt skyddade av lagen om kulturminnen m.m. (fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen), regionala kulturmiljöprogram och strategiska miljöbedömningar.

Möjlig negativ effekt:–1 Möjlig positiv effekt: +1

Möjligen missgynnas kulturmiljön.

Exempel: Alternativet leder till att

en byggnadsminnesmärkt industribyggnad på området möjligen måste rivas.

Möjligen gynnas kulturmiljön.

Exempel : Alternativet leder till att

en byggnadsminnesmärkt industribyggnad på området möjligen kan bevaras.

(14)

LOKAL MARKANVÄNDNING

effekt: 0

Troligen kan det åtgärdade området eller dess omedelbara närhet inte användas för den önskade typen av

markanvändning.

Exempel: Området är

detaljplanelagt för bostäder, men alternativet leder troligen till att området inte kan bebyggas med bostäder.

Alternativet påverkar inte möjligheten att använda området eller dess omedelbara närhet för den önskade typen av

markanvändning.

Troligen kan området eller dess omedelbara närhet användas för den önskade typen av

markanvändning.

detaljplanelagt för bostäder, och alternativet leder troligen till att området kan bebyggas med bostäder.

Nyckelfrågor: Vad önskar aktörerna i EBH-projektet att området skulle kunna användas till? Vilken markanvändning anges i kommunala planer eller program? Leder EBH till att området kan användas för den användning som anges i kommunala planer eller program?

Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta markägare/exploatör. Kontakta kommunen och granska översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt eventuella specialdokument om önskad markanvändning i t.ex. översiktsplaneunderlag eller stadsbyggnadsprogram.

Möjligen kan området eller dess omedelbara närhet inte användas för den önskade typen av markanvändning.

detaljplanelagt för bostäder, men alternativet leder möjligen till att området inte kan bebyggas med bostäder.

Möjligen kan området eller dess omedelbara närhet användas för den önskade typen av

markanvändning.

detaljplanelagt för bostäder, och alternativet leder möjligen till att området kan bebyggas med bostäder.

(15)

RÄTTVISA

effekt: 0

Troligen missgynnas någon grupp (existerande eller framtida) i samhället.

Exempel: Intressentanalyser eller

samråd tyder på att det finns starka lokala konflikter kring alternativet.

Observera: Förorenings- eller

EBH-ansvariga och

verksamhetsutövare ska inte tas med i bedömningen av denna huvudeffekt.

(Värde 0 är ej relevant för denna huvudeffekt, eftersom plussidan har operationaliserats som att ingen grupp i samhället missgynnas.)

Troligen missgynnas ingen grupp (existerande eller framtida) i samhället.

Exempel : Intressentanalyser eller

samråd tyder på att det råder en lokal acceptans för alternativet.

EBH-ansvariga och

Nyckelfrågor: Vilken inverkan har alternativet på olika grupper idag? Vilken inverkan har alternativet på olika grupper i framtiden? Finns det någon grupp som missgynnas av alternativet eller anser sig missgynnas? Finns en lokal acceptans för alternativet eller råder det konflikter? Oroar sig någon grupp för alternativet? Vilka blir de troliga långsiktiga konsekvenserna av alternativet? I vilken grad tar man hand om föroreningarna? Om alternativet innebär att föroreningarna får ligga kvar, är föroreningen av en typ som bryts ned långsamt eller snabbt i naturen?

Informationskällor: MKB (om sådan finns). Resultat från t.ex. intressentanalyser och samrådsförfaranden. Vidare kan analyser av fördelningseffekter inom ramen för kostnads-nyttoanalyser ge information.

Möjligen missgynnas någon grupp (existerande eller framtida) i samhället.

samråd indikerar att det kan finnas starka lokala konflikter kring alternativet.

EBH-ansvariga och

Möjligen missgynnas ingen grupp (existerande eller framtida) i samhället.

samråd indikerar att det kan finnas en lokal acceptans för alternativet.

EBH-ansvariga och

(16)

REKREATION

effekt: 0

Troligen missgynnas rekreation och friluftsliv.

(fortsatta) restriktioner för allmänhetens tillträde till ett område som har stora potentiella rekreationsvärden.

Exempel : Alternativet leder till en

sämre eller fortsatt dålig rekreationskvalitet, exempelvis genom att människors oro för att använda en badplats i

omgivningen troligen kvarstår.

Rekreation och friluftsliv varken gynnas eller missgynnas.

Troligen gynnas rekreation och friluftsliv.

ökad tillgänglighet för

allmänheten till ett område som är lämpligt för rekreation.

Exempel: Alternativet leder till en

högre rekreationskvalitet, exempelvis genom att en badplats i omgivningen kan användas utan oro för föroreningar.

Nyckelfrågor: Vilka (potentiella) rekreationsvärden har området? Är det intresse för promenader, motion, bad, svamp- och bärplockning eller annan typ av rekreation? Vilka fritidsanläggningar och friluftsområden finns i omgivningen?

Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta kommunen och granska översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt eventuella specialdokument om friluftsliv i t.ex. översiktsplaneunderlag. Kontakta länsstyrelsen och granska t.ex. förekomsten av riksintressen för det rörliga friluftslivet, strandskydd och strategiska miljöbedömningar. Observera att somliga naturreservat är inträttade framför allt för friluftslivets behov.

Möjligen missgynnas rekreation och friluftsliv.

Exempel: Alternativet leder

möjligen till (fortsatta) restriktioner för allmänhetens tillträde till ett område som har potentiella rekreationsvärden.

Exempel: Alternativet kanske leder

till en sämre eller fortsatt dålig rekreationskvalitet, exempelvis genom att människors oro för att använda en badplats i omgivningen kanske kvarstår.

Möjligen gynnas rekreation och friluftsliv.

ökad tillgänglighet för allmänheten till ett område som kan användas för rekreation, men det är osäkert om det kommer att användas.

Exempel: Alternativet kanske leder

till en högre rekreationskvalitet, exempelvis genom att en badplats i omgivningen möjligen kan börja användas utan oro för föroreningar.

(17)

HÄLSA MED AVSEENDE PÅ OMRÅDETS FÖRORENINGAR

effekt: 0

Troligen ökar hälsoriskerna för allmänheten (netto)

Exempel: Spridningen av

cancerframkallande ämnen kvarstår eller ökar, vilket troligen leder till en ökad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen.

Hälsoriskerna för allmänheten är oförändrade (netto)

Troligen minskar hälsoriskerna för allmänheten (netto).

hälsoskadliga ämnen minskar, vilket troligen leder till en minskad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen.

Nyckelfrågor: Vilka typer av effektbaserade hälsorisker finns inom området och i omgivningen? Hur många är exponerade för hälsoriskerna? Är riskerna akuta eller icke-akuta? Hur ser riskbedömningen ut och hur hanteras riskerna? Vilka typer av föroreningar rör det sig om? Flyktiga eller mer stabila? Hur är föroreningshalterna och -mängderna i jämförelse med lokala eller regionala bakgrundshalter?

Informationskällor: MKB (om sådan finns). Riskbedömningen, information från t.ex. länsstyrelsen, Boverket och Naturvårdsverket om miljökvalitetsnormer, riktvärden och bakgrundshalter.

Möjligen ökar hälsoriskerna för allmänheten (netto)

hälsoskadliga ämnen kvarstår eller ökar, vilket möjligen leder till en ökad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen.

Möjligen minskar hälsoriskerna för allmänheten (netto).

hälsoskadliga ämnen minskar, vilket möjligen leder till en minskad cancerrisk för människor på platsen eller i omgivningen.

(18)

ANDRA SOCIALA EFFKTER

effekt: 0

Troligen medför EBH-åtgärderna negativa lokala sociala effekter.

Exempel: Åtgärderna har medfört en minskad mängd arbetstillfällen lokalt

eller

begränsade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet.

EBH-åtgärderna medför

försumbara lokala sociala effekter.

Troligen medför EBH-åtgärderna positiva lokala sociala effekter.

Exempel: Åtgärderna har medfört en ökad mängd arbetstillfällen lokalt

eller

ökade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet.

Nyckelfrågor: Vad önskar aktörerna i EBH-projektet att området skulle kunna användas till? Vilken markanvändning anges i kommunala planer eller program? Leder EBH till att området kan användas för den användning som anges i kommunala planer eller program?

Informationskällor: MKB (om sådan finns). Kontakta markägare/exploatör. Kontakta kommunen och granska översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt eventuella specialdokument om önskad markanvändning i t.ex. översiktsplaneunderlag eller stadsbyggnadsprogram.

Möjligeen medför EBH-åtgärderna negativa lokala sociala effekter.

Exempel: Åtgärderna har medfört en minskad mängd arbetstillfällen lokalt

eller

begränsade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet.

Möjligeen medför EBH-åtgärderna positiva lokala sociala effekter.

Exempel: Åtgärderna har medfört en ökad mängd arbetstillfällen lokalt

eller

ökade möjligheter för lokalt näringsliv att bedriva sin verksamhet.

(19)

(20)

1

Bilaga 4

(21)

2

Innehåll

1 EKA BENGTSFORS 7

1.1 Allmänt om det förorenade området 7

1.2 Föroreningssituation 8

1.3 Identifierade risker 9

1.4 Genomförande 11

1.5 Resultat av EBH 12

1.6 Miljö-och hälsoeffekter av EBH 12

1.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH 15

1.7.1 Nyttor 17

1.7.2 Kostnader 23

1.7.3 Nettonytta 26

1.8 Sociala effekter av EBH 27

1.9 Hållbarhetsanalys 31

1.10 Goda exempel 31

2 BT KEMI (NORRA OMRÅDET) 34

2.2 Föroreningssituation 35 2.3 Identifierade risker 36 2.3.1 Hälsorisker 36 2.3.2 Miljörisker 36 2.4 Genomförande 36 2.5 Resultat av EBH 37

2.6 Miljö-och hälsoeffekter av EBH 37

2.7.1 Nyttor 41

2.7.2 Kostnader 45

2.7.3 Nettonytta 48

3 HANSSONS SÅG 54

(22)

3 3.3 Identifierade risker 54 3.3.1 Hälsorisker 54 3.3.2 Miljörisker 55 3.4 Genomförande 55 3.5 Resultat av EBH 55

3.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH 55

3.7.1 Nyttor 59

3.7.2 Kostnader 61

3.7.3 Nettonytta 64

3.9.1 Goda exempel 66

4 HÄLLEFORSNÄS BRUK 70

4.7.1 Nyttor 74

4.7.2 Kostnader 77

4.7.3 Nettonytta 79

5 KÖPMANHOLMEN 86

(23)

4

5.7.1 Nyttor 91

5.7.2 Kostnader 94

5.7.3 Nettonytta 95

6 LERUMS F.D. KEMTVÄTT 102

6.7.1 Nyttor 109

6.7.2 Kostnader 110

6.7.3 Nettonytta 111

7 ROBERTSFORS 117

7.2 Föroreningssituation 117 7.3 Risker 119 7.3.1 Hälsorisker 119 7.3.2 Miljörisker 119 7.4 Genomförande 119 7.5 Resultat av EBH 120

7.7.1 Nyttor 124

7.7.2 Kostnader 125

(24)

5

8 SKOMAKAREN 1 132

8.7.1 Nyttor 136

8.7.2 Kostnader 140

9 ÖRSERUMSVIKEN 148

9.7.1 Nyttor 154

9.7.2 Kostnader 157

(25)

6

(26)

7

1 EKA Bengtsfors

1.1 Allmänt om det förorenade området

Tidigare verksamhet inom EKA-området i Bengtsfors har bidragit till att mark och byggnader har förorenats. En kloralkali-fabrik byggdes 1897 för produktion av kemikalier med hjälp av elektrolys. Delägare var EKA Nobel och fabriken kom att kallas ”EKA Nobel”. Fabriken vid Bengtsbrohöljens östra strand var beroende av den anläggning för vattenkraftproduktion som anlades i anslutning till områdets norra del, se Figur 1. Det förorenade området (”området”) utgörs av EKA-tomten, Brandts bilanläggning och det södra området, se Figur 1. Verksamheten vid kloralkali-fabriken pågick fram till 1924 – 1925 då företaget valde att flytta (Empirikon, 2013).

Figur 1 Översikt över det förorenade området i Bengtsfors (Empirikon, 2013). Elproduktionen vid kraftverket fortsatte under namnet Bengtsfors Kraft- och Indu-stri AB. På området startades också med tiden nya verksamheter i form av snickeri och bageri. Snickeriverksamheten utökades något och under åren mellan 40-talet och 60-talet arrenderades sågverket ut. Mellan 60-talet och 80-talet tog firman Bengtsfors Sågverk över. Omkring 1980 sålde Bengtsfors Sågverk den del av tom-ten där sågen stod och fortsatte sin verksamhet genom försäljning av byggnads-material på ett trä- och byggvaruhus. I början av 1990-talet bytte verksamheten namn till Bengtsfors trä. Bengtsfors Sågverk ska, enligt historiska inventeringar, ha

(27)

8

bedrivit träimpregneringsverksamhet inom området (Empirikon, 2013). Innan sane-ringen bedrevs en bilverkstad på området. Det fanns en bensinstation, bussgarage och en bilhandlare i anslutning till åtgärdsområdet.

I Tabell 1 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna i Bengtsfors. Tabell 1 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder EKA Bengtsfors.

1.2 Föroreningssituation

Föroreningarna dominerades av kvicksilver och dioxiner som härrör från tiden då en kloralkalifabrik var i drift i området. Senare verksamheter med bland annat träimpregnering och kemtvätt har också bidragit med föroreningar såsom tungme-taller, polyaromatiska kolväten (PAH) samt perkloretylen (PCE) och dess nedbryt-ningsprodukter (Arnér et al, 2005).

Undersökningar av föroreningar i mark, grundvatten och sediment har genomförts i flera olika omgångar. Den utökade provtagningen av jord som genomfördes hösten 2004 och våren 2005 (Arnér et al, 2005) bekräftade och gav en mer detaljerad bild av utbredningen av dioxiner och kvicksilver. Kvicksilver bedömdes huvudsakligen föreligga som elementärt kvicksilver och som lättlösliga kvicksilversalter. En över-siktlig beräkning av mängden tungmetaller, PAH samt dioxiner redovisas i Tabell 2. Mängden kvicksilver beräknades år 2005 (Arnér, 2005) uppgå till ca 8,5 ton. Kvicksilvret konstaterades av Arnér et al (2005) kunna spridas från EKA-området på flera sätt. Utöver grundvattentransport och erosion av strandlinjen antogs att kvicksilver kunde spridas med damm och genom avgivning i gasform. De senare transportvägarna var mycket svåra att kvantifiera men bedömdes troligen vara av mindre betydelse än grundvattentransport och erosion. Erosion av strandlinjen bedömdes ha störst potential att orsaka kraftig spridning av kvicksilver till Bengts-brohöljen. Skillnaden mellan erosion vid låga flöden och höga flöden bedömdes vara stor. Transporten av metylkvicksilver från EKA-området till Bengtsbrohöljen

Projektets namn EKA Bengtsfors Platsens yta (m2) 20 000

Huvudsakliga föroreningar Kvicksilver Dioxin Verksamhet innan EBH

Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH

Total saneringskostnad (Mkr) 296.1

Barriär för föroreningstransport. Partikelfilter mellan grundvatten och ytvatten.

Ex situ extraktion av frifas kvicksilver vid behandlingsanläggning utomlands. Typ av Sanering

Industri och handel Grönytor och miljörum Industrimark

Grönytor och hårdgjorda ytor

Grävsanering med extern deponering. Sortering och tvättning av massor före borttransport.

Hydrologiska barriärer. Uppströms avskärande dränering. Horisontella tätskikt.

(28)

9

beräknadess vara liten jämfört med den mängd metylkvicksilver som når sjön från den uppströms belägna sjön Lelången. Slutsatsen av de genomförda undersökning-arna (Arnér et al, 2005) var att erosion av högkontaminerat material i strandzonen är den typ av spridning som är mest angelägen att förhindra på grund av potentiellt stora mängder som kan erodera.

Tabell 2 Beräknad föroreningsmängd för olika ämnen (Arnér et al, 2005)

Förorening Total mängd (kg) As 460 Cd 20 Co 940 Cu 6 300 Hg 8 500 Ni 15 000 Pb 1 500 Sn 8 300 V 840 Zn 6 500 PAH canc 360 PAH övr 520 Dioxin* 255

*Dioxinmängder och koncentrationer angiva i g I –TEC

Laktester och analys av fältdata visade att dioxinkoncentrationerna i vatten var betydligt lägre än den teoretiska vattenkoncentrationen. Detta antogs kunna tyda på att systemet inte är i jämvikt och att det finns en potential för en ökad mobilitet (Arnér et al, 2005). Kompletterande undersökningar visade inget signifikant sam-band mellan koncentrationen av dioxiner i jord och grundvatten. De högklorinerade kongenerna är hårt fastlagda till organiskt kol i jord och suspenderat material me-dan vattenlösligheten av de mer mobila lågklorinerade kongenerna ökar med ökad koncentration löst organiskt kol (DOC). Teoretiska resonemang kring dioxinhalter i grundvatten och lakvatten ledde till slutsatsen att ca 90 % av allt dioxin (räknat som toxiska ekvivalenter) är bundet till suspenderade partiklar medan resten före-kommer som fria molekyler i lösning eller bundet till DOC (Arnér et al, 2005). En ökning av DOC-halten bedömdes teoretiskt kunna leda till att maximalt 50 % av allt dioxin skulle vara bundet till DOC.

1.3 Identifierade risker

Utförda undersökningar och utredningar visade att det inom EKA-området fanns nuvarande och framtida miljö- och hälsorisker som är så stora att ett behov av risk-reduktion föreligger. Följande risker, kopplade till höga koncentrationer av kvick-silver och dioxiner, bedömdes som styrande (Arnér et al, 2005):

Kortsiktiga risker:

 Hälsorisker vid arbete eller tillfällig vistelse i delar av cellhallsbyggnaden.

 Risk för människors hälsa vid vistelse i området relaterade till höga förore-ningskoncentrationer i ytlig jord.

(29)

10

 Risk för spridning av föroreningar till Bengtsbrohöljen, framförallt via erosion.

Risker på medellång till lång sikt:

 Ökad spridning och exponering för föroreningar i cellhallsbyggnaden och underliggande jord, särskilt vid eftersatt underhåll eller rivning av byggna-der och skyddande tätskikt.

 Förändrad markanvändning som kan leda till ökad exponering och sprid-ning.

 Brand och olyckor som medför ökad spridning (släckvatten, ledningsbrott inom eller uppströms området, oljeläckage från drivmedelscisterner och tankbilsolyckor).

 Fortgående spridning av föroreningar till recipienten under mycket lång tid p.g.a. de stora föroreningsmängderna.

 Ökad spridning av föroreningar till ytvattensystemet p.g.a. ändrade klimat- och vattenföringsförhållanden.

Övriga risker:

 Kvicksilvermetylering. Fördjupade utredningar visade att spridningen av metylkvicksilver från landområdet till Bengtsbrohöljen var liten i jämfö-relse med den mängd som kommer via den uppströms belägna sjön Le-lången. Metyleringspotentialen inom landområdet är låg och särskilda ef-terbehandlingsåtgärder för att minska metyleringen prioriterades därför inte.

 Spridning av dioxiner. Spridningen av dioxiner var innan saneringen låg och i huvudsak partikulär. En ökad koncentration av löst organiskt kol (DOC) i grundvatten ökar spridningen av den fraktion som finns löst eller kan bindas till DOC. Teoretiskt kan en ökad DOC-halt öka den totala spridningen från området med ca 50 %, om inga efterbehandlingsåtgärder vidtas. Det fanns inget som indikerade att framtida DOC-halter i grundvat-ten inom området kommer att förändras väsentligt. Reducerad mängd di-oxin inom området i kombination med partikel- och sorptionsfilter bedöm-des i det närmaste eliminera risken för spridning av dioxiner i partikulär och löst fas eller bunden till DOC efter genomförda åtgärder.

 Risken för ökad framtida spridning av dioxiner genom förekomst av PCE i grundvatten har utretts genom provtagningar inom området och lakförsök. Det fanns inget samband mellan uppmätta halter av PCE och dioxiner i grundvatten. Den framtida risken bedömdes som liten, men behäftad med osäkerheter. Osäkerheten och risken för spridning bedömdes reduceras ge-nom att planerade åtgärder skulle medföra att större delen av de dioxinför-oreningar som kan komma i kontakt med PCE-förorenat grundvatten schaktas bort samt genom installation av sorptionsfilter.

 Perkloretylen (PCE) med nedbrytningsprodukter förekom på större djup i grundvatten inom åtgärdsområdet. Fri fas påträffades i en brunn i anslut-ning till cellhallen. Föroreanslut-ningsförekomsten bedömdes kunna medföra en

(30)

11

miljö- och hälsorisk med det tidigare områdesutnyttjandet, under sane-ringsarbetet samt genom spridning av kvarlämnade föroreningar.

 Risken för spridning av gas till byggnader konstaterades kunna elimineras genom planerade rivningar. PCE som påträffas i fri fas under rivnings- och markarbeten skulle omhändertas. Säkerhetsåtgärder skulle vidtas för att minimera de arbetsmiljörisker (hälsa, brand/explosion, luktolägenheter) som skulle kunna uppkomma vid t.ex. markarbeten på större djup. Det no-terades särskilt att djupa schakter under grundvattenytan ökar denna risk.

 Föroreningen bedömdes innan saneringen utgöra en låg risk för recipien-ten. Analyserade ytvattenprover visar halter som väsentligt underskrider kriterier för skydd av akvatiskt liv. Det påpekades dock att den stora för-oreningsmängden medför att spridning till recipienten kommer att ske un-der lång tid. Förekomst av PCEs nedbrytningsprodukter visade att en na-turlig nedbrytning sker, vilket successivt kommer att minska källtermen. Risken för hälsofarlig exponering av gasformiga föroreningar vid framtida vistelse inom området bedömdes som liten.

1.4 Genomförande

Saneringsprojektet i Bengtsfors pågick under mycket lång tid. Från initiala under-sökningar till slutrapport gick det mer än 15 år. En rad innovativa åtgärdsmetoder har använts. En projektgrupp från ett flertal olika konsultföretag med toppkompe-tens inom många skilda områden har arbetat i projektet. En extern projektledare och projektstöd till kommunen rekryterades. Projektet har kännetecknats av ett mycket nära samarbete mellan tillsynsmyndighet och kommunen som har varit mycket välvilligt inställd och samarbetat i hög rad under hela projektet. Projektet har också involverat långgående samarbeten med universitet och högskolor. EBH-åtgärderna har omfattat flera olika tekniker, i huvudsak följande:

 Grävsanering och extern deponering. Detta omfattade ett flertal olika steg där grövre massor sorterades bort och tvättades före återfyllning. Grävning skedde delvis i djupa spontade schakt under grundvattenyta. I vissa schakt-gropar fälldes kolloidala partiklar ut för att säkerställa att schaktvatten inte hade för höga föroreningshalter. Jord med fri fas kvicksilver plockades bort delvis för hand för extern behandling (troligen elektrokemisk) utom-lands.

 Vertikal filterbarriär med syfte att stoppa spridning av partikelbundet kvicksilver och dioxin till den angränsande recipienten (Bengtsbrohöljen). Material i filterbarriär var moränkross med en specifik kornstorlekfördel-ning som valts ut efter uppmätt och beräknad filtreringskapacitet samt hyd-rogeologiska krav (filtret fick inte vara för tätt).

 Hydrologiska vertikala och horisontella barriärer. Avskärande dräneringar uppströms, samt tätskikt användes för att minimera infiltration och trans-port av förorenat grundvatten. Utformningen av dessa barriärer baserades

(31)

12

på detaljerade och utförliga undersökningar av grundvattentransport (mo-dellberäkningar och spårämnesförsök).

1.5 Resultat av EBH

Följande slutsatser om saneringens effekter dras i den projektrapport som är under slutförande (Empirikon, 2013):

 C:a 90 % av kvicksilvret (Hg) beräknas ha avlägsnats från EKA-området (åtgärdsområdet). Dock finns dock möjlighet att både borttagna och kvar-lämnade Hg-mängder kan skilja sig från de beräknade.

 Spridningsbenägenheten för det kvarlämnade kvicksilvret bedöms vara mindre än för den totala Hg-källtermen före åtgärd, främst på grund av in-stallerade skyddsbarriärer. Detta innebär att målsättningen att

Hg-spridningen skulle minskas med mer än 90 % är uppfylld, givet att redukt-ionen av Hg-källtermen inte har överskattats mer än marginellt.

 Reduktionen i spridning av dioxin, vilken till ännu större del än för Hg be-ror på reducerad partikelspridning, bedöms också ha uppfyllt målen, med tanke på kombinationseffekten av reducerad källterm (med 65 %) och minskad partikelspridning.

 Det finns av allt att döma fortfarande metalliskt Hg kvar i området där cellhallen låg och i närheten av detta. Det metalliska kvicksilvret ger inom området ifråga upphov till höga koncentrationer löst Hg i grundvattnet.

 Relativt stora mängder av både Hg och dioxin har lämnats kvar ute på ”Udden” (det s.k. A-området) på grund av att sponten inte kunde drivas ner under den nivå som hade krävts för att kunna ta bort alla förorenade mas-sor på ett säkert sätt. De kvarlämnade förorenade masmas-sorna ligger dock så djupt att spridningsrisken bör vara marginell.

 Förekomsten av PCE har inte minskats och troligen inte heller spridningen av PCE från EKA-området. Någon djupare analys av risker med PCE är inte gjord.

 Spridningen av löst Hg till Kraftverkskanalen via den avskärande dräne-ringen utgör en betydande del av den kvarvarande Hg-spridningen från EKA-området, men den är inte större än att den kan tolereras, med tanke på att dräneringen totalt sett bedöms minska spridningen av både Hg och dioxin.

 Åtgärderna på EKA-området kommer leda till en minskad tillförsel av Hg och dioxin till Bengtsbrohöljen. Detta kommer dock inte märkbart påverka kontamineringsläget i sjön, eftersom sedimenten redan före åtgärd var kraf-tigt kontaminerade och även då orsakade huvuddelen av föroreningsflö-dena i sjön.

1.6 Miljö-och hälsoeffekter av EBH

Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av EKA-området i Bengtsfors redovisas i Tabell 3. Kvantifieringarna baseras på det

(32)

till-13

gängliga underlagsmaterialet i form av huvudstudie, utkast till projektrapport och resultat från genomförda intervjuer.

Tabell 3 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter EKA Bengtsfors

Positiva Effekter (+) EKA Bengtsfors

Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde

Mängd sanerad jord eller sediment ton 61 630

Volym sanerad jord eller sediment m3 35 000

Sanerad yta totalt m2 _{34 780}

Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m2 10 000 Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m2 10 000 Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m2 0

Ekosystemnyttor jord enhet värde

Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m2 10 000

Areal som i högre grad stödjer växtliv m2 10 000

Areal med högre ekosystemvärden m2 _{10 000}

Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 0 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde

Total mängd sanerade föroreningar kg 13 491

Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 13 490

Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg 13 491

Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 0.67

Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 13 491

Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0.67

Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde

Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 630 720 000 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 0.14 Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 13.8 Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 0.01

Minskad föroreningshalt i ytvatten %

-Miljönytta - grundvatten enhet värde

Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 22000

Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 0.14

Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 13.8

Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 0.01

Minskad förorening i grundvatten %

-Nytta för befolkning 100 år enhet värde

Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar

Boende på område antal 0

Arbetar på område antal 10

Bor nära område antal 300

Rör sig tillfälligt på området antal 3000

Antal minskade cancerfall antal 0.63

Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0.03 Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 390

Negativa Effekter (-)

Utnyttjande av naturresurser enhet värde

Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 0

Emissioner vid åtgärder enhet värde

Emission av koldioxid (CO2) från transportfordon ton 515

Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton 0.0006 Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 3

Emission av partiklar från transportfordon ton 0.06

Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton 0.0003

Emission av PAH från transportfordon ton 0.0001

Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde

(33)

14

En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 4. Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter.

Tabell 4 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid EKA Bengtsfors.

Mark

EBH-åtgärderna har medfört en påtaglig förbättring avseende livsbetingelserna för markens ekosystem i området. Effekterna med avseende på kriterium Mark har därför bedömts till ”+2 Trolig positiv”.

Grundvatten

Grundvattnets kvalitet har åtminstone till viss del förbättrats. Effekterna för krite-rium Grundvatten har därför bedömts till ”+1 Möjlig positiv”.

Ytvatten

Åtgärderna har lett till en minskad belastning från EKA-området på ytvattenrecipi-enten Bengtsbrohöljen. Detta gäller främst spridning av kvicksilver och dioxin.

Miljömässiga effekter

Kriterium Effekt

Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen?

Exempelvis livsbetingelser för markekosystem.

Trolig positiv

Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten.

Möjlig positiv

Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag.

Trolig positiv

Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats?

Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag.

Möjlig positiv

Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO2, SOx, NOx och partiklar.

Trolig negativ

Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor.

Trolig negativ

Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning.

(34)

15

Dock kvarstår andra källor för tillförsel av dessa ämnen till Bengtsbrohöljen. Ef-fekten med avseende på kriterium Ytvatten har dock bedömts till ”+2 Trolig posi-tiv”.

Sediment

Åtgärderna har medfört en reducering av spridning av föroreningar från området och därmed till en på sikt förbättrad föroreningssituation för sjöns ytliga sediment. Det finns dock stora mängder förorenade sediment kvar i sjön och fisk från sjön ska inte ätas. Bedömningen av effekten med avseende på kriterium är ”+1 Möjlig positiv”

Luft

EBH-åtgärderna har inneburit omfattande transporter och betydande emissioner har skett jämfört med vad som skulle varit fallet med en fullständig schaktsanering av området. Bedömningen av effekter med avseende på kriterium Luft är därmed ”-2 Trolig negativ”.

Avfall

De genomförda åtgärderna har medfört betydande produktion av icke återvinnings-bart avfall genom stora mängder deponerade förorenade jordmassor. Bedömningen av kriterium Avfall är därmed ”-2 Trolig negativ”.

Naturresurser

Omfattande transporter har medfört förbrukning av fossila bränslen, men genom åtgärder med barriärer har behovet av nya massor för återfyllning minskat. Den samlade bedömningen med avseende på kriterium Naturresurser är ”-1 Möjlig negativ”.

1.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH

Som tidigare nämnts har den samhällsekonomiska analysen av efterbehandlingen i EKA Bengtsfors gjorts något mer fördjupad jämfört med motsvarande analys för övriga nio objekt. Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av EKA Bengtsfors består. liksom som för övriga nio objekt, av huvudstudien (Arnér & Carlsson 2004), en arbetsversion av projekt och erfarenhetsrapporten (Empirikon 2013), aktuell ekonomisk rapportering (Kvartalsrapport för EKA-Bengtsfors, kvar-tal 1, 2013) och kvantitativa data rörande miljö- och hälsoeffekter, se ovan. Detta material innehåller få uppskattningar av värdet av icke-marknadsprissatta nyttor och kostnader av efterbehandlingsprojektet, vilket återspeglas i den kvantitativa bedömningen.

Dessutom har ytterligare datainsamling gjorts för EKA Bengtsfors, bestående av ett möte i Bengtsfors den 13:e maj 2013. På mötet deltog Solveig Andersson (kom-munchef, Bengtsfors kommun), Crister Blüme (verksamhetsansvarig, föreningen Dalslandsturism), Anna-Karin Davidsson (ansvarig för tillsyn och bidrag,

(35)

Länssty-16

relsen i Västra Götalands län), Boh Tivesten (beställarombud/kommunens kontakt-person för projektet, Bengtsfors kommun) och Niklas Törneman (miljökemist i projektet, Sweco). Mötet leddes av Gerda Kinell (Enveco Miljöekonomi AB). Möte startade med ett besök på EKA Miljörum, med guidning av Boh Tivesten. Vid detta möte diskuterades effekter av saneringen av EKA-området utifrån tabel-lerna Tabell 5, 6 och 7 nedan. Ett protokoll från mötet i Bengtsfors redovisas i Bilaga 5.

Eftersom Empirikon projektlett hela efterbehandlingsarbetet var det viktigt att även deras synpunkter beaktades. Datainsamlingen kompletterades därför med en inter-vju med Fredrik Hansson på Empirikon den 29:e maj 2013. Eftersom Empirikon varit projektledare för efterbehandlingsinsatsen var det relevant att stämma av re-sultaten från mötet i Bengtsfors samt att ge möjlighet till ytterligare komplettering-ar. I huvudsak föranledde detta möte inga justeringar av slutsatserna från mötet i Bengtsfors.

Den samhällsekonomiska analysen av EKA Bengtsfors omfattar inga primärstu-dier, såsom exempelvis scenariostudier för att exempelvis kvantifiera och monetarisera miljönyttor. Istället har samhällsekonomiska analyser från andra svenska efterbehandlingsobjekt, såsom Oskarshamn, Robertsfors, Hexion och Lyftkranen, studerats. Detta för att undersöka om dessa kan användas för att ex-emplifiera nytto- och kostnadsposter som uppkommit även vid saneringen av EKA Bengtsfors. Det bör dock påpekas att dessa inte direkt kan överföras för att gälla även för EKA-området utan bör ses som exempel för att illustrera motsvarande effekter för efterbehandlingen av EKA Bengtsfors.

Potentiellt stora poster som endast beskrivits och värderats kvalitativt är nyttopos-ter rörande rekreation samt andra nyttor (se B4). Det skulle vara särskilt motiverat att hitta exempel på monetära skattningar för dessa poster eftersom dessa åter-kommit som stora nyttor med efterbehandlingen av EKA Bengtsfors. Rosén et al (2008) gör en kostnads-nyttoanalys för efterbehandlingen av Robertsfors som är en f.d. impregneringsanläggning i Västerbotten (och ingår som ett studieprojekt inom denna utvärdering) samt för efterbehandlingen av Lyftkranen som är ett f.d. indu-strifastighet i Bromma, Stockholm. Denna analys innefattar dock inga kvantifie-ringar rörande rekreation. Dock innefattar analysen av Lyftkranen beräkningar av kostnaden för utsläpp vid behandling av förorenade massor vilket skulle kunna vara användbart för EKA Bengtafors. Landström & Östlund (2011) gör även de en kostnads-nyttoanalys för efterbehandlingen av Hexion i Mölndal där det b.la. före-kommit olika typer av kemikalieframställning. Inte heller denna studie innehåller några monetära skattningar gällande rekreation. Rosén et al. (2005) gör en kost-nads–nyttoanalys för efterbehandlingen av Oskarshamns hamnbassäng. Denna studie är dock inte tillämpbar på EKA Bengtsfors eftersom det främst handlar om förorenade sediment i en hamnbassäng.

(36)

17

Vid mötet i Bengtsfors diskuterades vilket referensalternativ som är aktuellt för EKA-området, dvs. vad som skulle ha hänt med området och hur det skulle ha utvecklats om efterbehandlingen inte genomförts. De kostnader och nyttor som identifierats nedan antas uppstå i jämförelse med referensalternativet. Det aktuella referensalternativet för EKA-området är att det skulle ha fortsatta att vara en bräd-gård och en trävaruaffär på området. Trävaruaffären ville inte flytta, vilket den senare blev tvungen till när området skulle saneras. Det diskuterades dock om om-rådet skulle klassas som miljöriskområde, vilket i så fall skulle ha medfört restrikt-ioner för området (möte i Bengtsfors 2013-05-13). Referensalternativet antas såle-des vara ett s.k. ”business as usual”-scenario, dvs. att området hade fortsatt använ-das som en brädgård och en trävaruaffär om efterbehandlingen inte hade ägt rum. Kolumn 2 i tabellerna över kostnader och nyttor sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandling av EKA Bengtsfors utan att sätta kronor på dem. Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, ”(X)” indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan ”0” indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i tabellerna anges kronor för de nytto- och kostnadspos-ter där det varit möjligt att monetarisera dessa.

1.7.1 Nyttor

Tabell 5 beskriver de nyttor som identifierats för EBH-åtgärderna vid EKA Bengts-fors. Det som före saneringen var EKA-området är idag omvandlat till EKA Miljö-rum vilket är ett centralt beläget park- och rekreationsområde i Bengtsfors. EKA Miljörum invigdes i juni 2010, se även B3 nedan.

Tabell 5. Identifiering av nyttor – EKA Bengtsfors

Nyttor (B) MKr

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker.

(X)

B2. Positiva effekter på hälsa

B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0

B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.

B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro

X 0

3,8

B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.

B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området.

X

B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. X

B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X

B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X

Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.

(37)

18

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker

I Bengtsfors kommun är trycket på fastighetsmarknaden efter ny mark troligen begränsat, vilket gör att ökningen i markvärde efter genomförd sanering kan bli mycket liten eller ingen alls även om saneringen har gjort det möjligt att utnyttja marken på ett nytt sätt. Hänsyn bör ändå tas till att en potential har skapats för framtiden och markvärdesökningen kan bli större än noll i framtiden, om sanering-en har möjliggjort sanering-en ny typ av markanvändning. I nuläget är EKA-området sanerat men området har restriktioner för vad det får användas till. Området får ex. inte exploateras. Detta beror på att en del av föroreningarna ligger kvar och är inkaps-lade i marken. Markvärdesökningen bedöms därför vara av mindre betydelse, vil-ket illustreras av ”(X)” i Tabell 5. Denna positiva effekt har dock inte kunnat kvan-tifieras.

Även för omgivningen antas markvärdesförändringarna vara av mindre betydelse, b.la. eftersom området inte ligger i direkt anslutning till bostadshus (möte i Bengts-fors 130513).

B2. Positiva effekter på hälsa

Inga akuta hälsorisker identifierades. Definitionen av ”akuta hälsorisker” på områ-det innebär att ett barn skulle äta jord och bli sjukt omgående. Sådana hälsorisker förekommer inte på EKA-området, därför illustreras nyttopost B2a med ”0” i Ta-bell 5.

På EKA-området låg en trävaruhandel före saneringen. Trävaruhandeln hade fem anställda och verksamheten var förhållandevis välbesökt eftersom det var den enda som fanns inom en tiomilsradie (möte i Bengtsfors 130513). Miljö- och hälsorisk-bedömningen visade att det innebar hälsorisker att vistas på området pga. höga koncentrationer av kvicksilver och dioxiner (Empirikon 2013). Från kvantifiering-en av miljö- och hälsoeffekter i Tabell 3 kan det konstateras att saneringkvantifiering-en gett upphov till 0,63 i förväntat minskade cancerfall. Enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten så kan nuvärdet av den årliga nyttan av detta beräknas till 3,8 MSEK. De ca 0-390 färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrappor-ten. För icke-akuta hälsorisker uppstår således nyttor till följd av saneringen, därför illustreras nyttopost B2b även med ”X” i Tabell 5.

Efterbehandlingen av EKA-området gav inte upphov till någon oro hos lokalbe-folkningen. Det har blivit särskilt tydligt nu när ett annat område i kommunen sane-ras som till skillnad mot saneringen av EKA-området har gett upphov till oro hos ortsborna. Nyttopost B2c illustreras därför med ”0” i Tabell 5.

B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster

Efter saneringen har EKA Miljörum upprättats på ett hektar av det efterbehandlade området. EKA Miljörum är ett park- och rekreationsområde, det invigdes i juni