Miljömålen

(1)

RAPPORT 6608 • MARS 2014

Årlig uppföljning av Sveriges

miljökvalitetsmål och etappmål 2014

(2)

Miljömålen

Årlig uppföljning av Sveriges

miljökvalitetsmål och etappmål 2014

(3)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

E-post: natur@cm.se

Postadress: Arkitektkopia AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6608-6

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2014 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2014 Grafisk produktion: BNG Communication AB

Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar English translation: Martin Naylor

(4)

Förord

I DENNA ÅRLIGA MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING presenterar vi hur miljön mår, hur

miljö-arbetet går och goda exempel som kan tjäna som inspiration för det fortsatta arbetet. Vi pekar också på nödvändiga insatser för den samhällsomställning som behövs för att nå miljömålen och ett hållbart samhälle.

När vi återigen ser att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås till år 2020 är det lätt att få en mörk bild av utvecklingen i miljöarbetet och miljö-tillståndet. Samtidigt kan vi se att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning. Naturvårdsverket ser en viktig uppgift i att visa på framgångar och att det görs många goda insatser på alla plan och av många aktörer i samhället – och att det ger resultat.

I Naturvårdsverkets slutsatser konstaterar vi samtidigt att miljömålen behöver väga tyngre i krockar mellan samhällsintressen i komplexa frågor som planering av långsiktiga infrastruktursatsningar och avvägningar mellan exploatering och bevarande av mark. Prioriteringar och samordning mellan miljömålen och andra samhällsmål behövs för ett effektivare arbete och en bättre måluppfyllelse.

Som vi även lyfte fram i 2012 års fördjupade utvärdering av miljömålen ut-vecklas konsumtionsmönstren på ett ohållbart sätt. Nya affärsmodeller behövs för att göra det mer lönsamt att konsumera smartare och slänga mindre. Återvinning bör bli mer fördelaktigt än utvinning.

Det kommer en ny fördjupad utvärdering 2015 där vi ytterligare kommer att analysera förutsättningarna att nå miljömålen utifrån olika fokusområden, bland annat hållbar konsumtion.

Årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen är ett resultat av ett nära samarbete med de målansvariga myndigheter, som har ett uppföljningsansvar för respektive mål, och med landets länsstyrelser. Varje myndighet ansvarar för sin redovisning och bedömning. Andra samverkande myndigheter och organisationer har bidragit med underlag och synpunkter. Naturvårdsverket bidrar också med övergripande slutsatser och analyser. Det är ett stort och viktigt arbete alla de som medverkar gör.

Stockholm i mars 2014

(5)

Innehåll

Förord 3

Naturvårdsverkets slutsatser 5

Bedömningar av miljökvalitetsmålen 11

The Swedish Environmental Protection Agency's conclusions 14 Assessments of the environmental quality objectives 21

DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 25 Begränsad klimatpåverkan 26 Frisk luft 40

Bara naturlig försurning 50 Giftfri miljö 60

Skyddande ozonskikt 82 Säker strålmiljö 88 Ingen övergödning 104

Levande sjöar och vattendrag 116 Grundvatten av god kvalitet 136

Hav i balans samt levande kust och skärgård 150 Myllrande våtmarker 170

Levande skogar 184

Ett rikt odlingslandskap 196 Storslagen fjällmiljö 208 God bebyggd miljö 222 Ett rikt växt- och djurliv 236

REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER

I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE 249

Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 262

UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN 265

Etappmål om begränsad klimatpåverkan 266 Etappmål om luftföroreningar 269

(6)

Naturvårdsverkets slutsatser

Miljömålen behöver få en starkare ställning

Naturvårdsverket konstaterar att miljötillståndet i vissa delar utvecklas i positiv riktning tack vare insatser av många aktörer. På många områden är dock kon-flikterna med andra samhällsintressen stora. Ett aktuellt exempel där miljömålen och andra samhällsintressen krockar är långsiktiga infrastrukturfrågor. Nuvarande styrmedel är fortfarande inte tillräckliga eller tillräckligt effektiva. 14 av 16 miljö-kvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Naturvårdsverket föreslog i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen (2012) tre fokusområden för miljöpolitiken:

• Säkerställ att redan fattade beslut genomförs • Utveckla strategier för en hållbar konsumtion

• Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete Dessa är fortsatt aktuella områden. I den kommande fördjupade utvärderingen kommer hållbar konsumtion att bli ett fokusområde eftersom konsumtions-mönstren fortsätter att utvecklas på ett ohållbart sätt. Naturvårdsverket drar också slutsatsen av årets uppföljning att Sverige för att nå miljömålen behöver uppmärksamma och driva på utvecklingen i EU och internationellt. Det visar inte minst betydelsen av de internationella klimatförhandlingarna, det framgångsrika luftvårdsarbetet och Montrealprotokollet. Havsmiljödirektivet, liksom den gemen-samma jordbruks- respektive fiskeripolitiken inom EU är exempel på överens-kommelser som kan få stor betydelse för förutsättningarna att nå de svenska miljö- målen. Avgörande är hur dessa överenskommelser utvecklas och genomförs. Både nationella och regionala myndigheter redovisar också en oro för att EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygdsprogram kan komma att leda till färre miljöinsatser.

Hur styrmedel och åtgärder genomförs och konflikter med andra intressen tas om hand såväl nationellt som regionalt och lokalt är också avgörande för miljö-utvecklingen.

Summering av miljökvalitetsmålen

14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Det är samma bedömning som gjordes i föregående årliga uppföljning liksom i den fördjupade utvärdering som gjordes 2012. Ett miljökvalitetsmål

(7)

kom-mer att nås till år 2020 (Skyddande ozonskikt), medan ett miljökvalitetsmål är nära att nås till år 2020 (Säker strålmiljö).

För 7 av 16 miljökvalitetsmål syns ingen tydlig utveckling av miljötillståndet. För 4 miljökvalitetsmål är utvecklingen av miljötillståndet positiv, medan miljö-tillståndet utvecklas negativt för 4 av miljökvalitetsmålen. För 1 miljökvalitetsmål saknas tillräckligt underlag för att göra en bedömning av hur miljötillståndet utvecklas över tid.

Summering av etappmålen

Flertalet av de 19 etappmål som redovisas är svåra att nå eller svåra att bedöma. Många etappmål, exempelvis de som rör farliga ämnen, är beroende av inter-nationella och politiska överenskommelser. Resurser styr takten i genomförandet av de insatser som krävs för flera etappmål, inte minst inom biologisk mångfald. Fem nya etappmål antogs under 2013 och för dem har tiden varit knapp att be- döma läget. De fem etappmål som beslutades om i februari 2014 har inte bedömts.

Etappmålet Ökad resurshushållning i byggsektorn bedöms kunna nås till 2020. Bedömningen bygger på att de styrmedel som Naturvårdsverket har i uppdrag att föreslå under 2014 blir framgångsrika. Minst 214 åtgärdsprogram bedöms vara igång under 2015 varför även Hotade arter och naturtyper bedöms nås.

Trots tufft läge, det finns många goda exempel

Trots att möjligheterna att nå många av miljökvalitetsmålen till år 2020 är små i dagsläget, finns det styrmedel, åtgärder och avtal som har och har haft en positiv effekt på miljöutvecklingen och på förutsättningarna att uppnå de svenska miljö-kvalitetsmålen. Internationella överenskommelser har framförallt varit betydelse-fulla för de miljökvalitetsmål som är beroende av att begränsa utsläpp till luft, men även till vatten.

Ett välkänt framgångsrikt exempel är Montrealprotokollet som sedan 1989 kraftigt har minskat de globala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till atmos-fären. Avtalet har varit helt avgörande för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet

Skyddande ozonskikt.

Mängden svavel och kväve som faller ned över Sverige via luftföroreningar och bidrar till övergödning och försurning minskar stadigt. FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och andra internationella avtal har bidragit till denna effekt. I de så kallade svavelkontrollområden, som inrättats i Östersjön och Nordsjön, minskade till exempel utsläppen av svaveldioxid från internationell sjöfart med 33 procent mellan 2009 och 2011. Utvecklingen ökar förutsättningarna för att nå flera miljökvalitetsmål.

För vattenanknutna miljökvalitetsmål som Ingen övergödning, Grundvatten

(8)

åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen blir steg framåt för en bättre miljö. Det faktiska genomförandet får avgörande betydelse. Den långsiktiga trenden är också att utsläppen av kväve och fosfor minskar från både jordbruksmark och renings-verk, vilket visar att insatser ger effekt. På motsvarande sätt är förhoppningen att havsmiljödirektivet ska få stor betydelse för Hav i balans samt levande kust och

skärgård.

På nationell och regional nivå finns det förstås andra styrmedel som har haft betydelse för utvecklingen av miljökvalitetsmålen. Medel till LOVA (Lokala vatten- vårdsprojekt) och LONA (Lokal naturvårdssatsning) har varit viktiga styrmedel som har stärkt åtgärdsarbetet för flera miljökvalitetsmål. Några andra positiva exempel:

• Inom Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn har målbilder för god miljöhänsyn tagits fram, vilket anses öka samsynen mellan myndigheter och andra aktörer.

• Många lokala åtgärder sker för att restaurera vattendrag. Ett exempel är Vattenlandskapet Voxnan i Gävleborgs län, där Sveaskog och Bergvik driver arbete för ökad biologisk mångfald.

• I Skåne har nästan samtliga kommuner genomfört åtgärder för ökat resande med kollektivtrafik under de senaste åren, vilket gett önskad effekt. Kör-sträckorna med bil i länet har minskat med fem procent jämfört med 2008. • Arbetet med att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner har varit positivt

för att förbättra kunskapen om grundvatten och få in grundvattenfrågorna även i andra planarbeten.

• Den totala energianvändningen (per areaenhet) för bostäder och lokaler har minskat med nästan åtta procent mellan 1995 och 2011. Minskningen beror bland annat på konvertering av uppvärmningssystem och energieffektivise-rande åtgärder.

• De flesta fjällsamebyarna har tagit fram terrängkörningsplaner för att minska skadorna på våtmarker och andra känsliga områden.

• I den regionala uppföljningen anger Stockholms län att halterna av kvicksilver, kadmium, bly och PAH i reningsverken har sjunkit. Även Värmlands län tar upp sjunkande halter av kvicksilver och kadmium liksom PCB och dioxin.

(9)

Viktiga händelser och beslut för miljömålen under 2013

Under året har Sverige och andra medlemsländer inom EU rapporterat bevarande-status för viktiga arter och naturtyper inom EU:s art- och habitatdirektiv. Inga större förändringar har skett för de listade 164 arterna och 89 naturtyperna i Sverige sedan den senaste rapporteringen 2007. Hälften av arterna och tre fjärde-delar av naturtyperna har inte gynnsam bevarandestatus i Sverige.

Positivt är att utvecklingen av den nya gemensamma fiskeripolitiken kan bidra till ökad miljöhänsyn i fisket och därmed öka förutsättningarna att nå Hav i

balans samt levande kust och skärgård.

På kemikalieområdet togs flera viktiga beslut under 2013 som på sikt kommer att ha positiva effekter på svensk miljö och på miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Framför allt ska EU, inom ramen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet, utveckla en åtgärdsstrategi för att minimera befolkningens exponering för farliga ämnen. Strategin, som ska tas fram senast 2018, kommer sannolikt att ha stor betydelse för möjligheten att nå de svenska etappmålen om farliga ämnen.

För många av miljökvalitetsmålen knyts förväntningar på att Miljömålsbered-ningens uppdrag med att föreslå strategier och åtgärder inom olika områden ska kunna lyfta miljöarbetet framåt. Beredningens förslag i det första delbetänkandet om långsiktigt hållbar markanvändning är dock inte tillräckliga och ger inte de förbättringar som behövs för bland annat skydd och hänsyn till värdefull natur. Konflikter som rör markanvändning har uppmärksammats under året, bland annat när det gäller gruvdrift och annan exploatering i eller nära fjällmiljö.

De nya etappmål regeringen beslutade om i februari 2014 kan bli viktiga för flera av miljökvalitetsmålen, bland andra för Ett rikt växt- och djurliv, Levande

skogar, Myllrande våtmarker och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Statskontoret har under 2013 i sin delredovisning i uppdraget att granska myn-digheternas arbete inom miljömålssystemet konstaterat att genomförandeansvaret är otydligt. Statskontoret ser därför bland annat ett behov av att analysera hur man kan få ett tydligare systemperspektiv i genomförandet av miljöarbetet i likhet med det som finns för uppföljningen av miljökvalitetsmålen.

Regional bedömning

De regionala bedömningarna stämmer i hög grad överens med bedömningen på nationell nivå. Många länsstyrelser lämnar dock en mer negativ bedömning än tidigare. Jämfört med förra årets uppföljning gör tio länsstyrelser en mer negativ bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Fyra länsstyrelser gör en mer positiv bedömning än föregående år medan sju länsstyrelser har en oföränd-rad syn. Den snabba utvecklingen i storstadsområden tycks ge sämre möjligheter att klara miljökvalitetsmålen än i andra regioner.

(10)

Bristen på resurser återkommer ofta som förklaring till varför målen inte uppnås. Det är särskilt tydligt i de miljökvalitetsmål där naturskydd är en viktig del, exempelvis Myllrande våtmarker och Levande skogar, samt när det gäller genom-förandet av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen. Många länsstyrelser anger att LOVA-medlen har varit ett viktigt styrmedel inom flera miljökvalitetsmål, främst Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust

och skärgård. Många län uttrycker en oro över att landsbygdsprogrammet inte

längre ska bidra lika mycket till sådana åtgärder som behövs för att miljömålen ska kunna nås.

Inför årets uppföljning har RUS (Regional utveckling och samverkan i miljö-målssystemet) på eget initiativ tagit fram en vägledning för hur kulturmiljö- aspekter bättre kan speglas i uppföljningen. Jämfört med 2012 års uppföljning märks i år en viss förbättring. Generellt är dock avståndet långt till flertalet kultur-miljöinriktade miljökvalitetsmål och preciseringar inom miljökvalitetsmål. För att åstadkomma en tydligare uppföljning av kulturmiljön krävs inte minst utökad samordning och bättre metodstöd men också konsekvent insamling av data.

Genomförandeunderskottet – konflikter med motstridiga intressen?

En anledning till svårigheter att nå miljökvalitetsmålen handlar om ett ineffektivt tillämpande av styrmedel. Det finns ett så kallat genomförandeunderskott, det vill säga styrmedel och andra åtgärder är beslutade och finns på plats men tillämpas inte i tillräcklig omfattning. Detta problem framhölls även i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen från 2012.

Att styrmedel inte får den verkan som det var tänkt beror ofta på konflikter mellan motstridiga intressen, inte sällan miljömässiga och ekonomiska. Detta har belysts i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 men även i tidigare fördjupade utvärderingar. Under 2013 har även Riksrevisionen i en granskning pekat på att klimatmålen bör samordnas bättre med andra övergripande samhälls-mål för att arbetet ska bli effektivare och att samhälls-målen ska kunna nås utan att kostna-den blir alltför hög.

Vid uttag av grenar och toppar (”grot”) i skogsbruk kan askåterföring minska försurningspåverkan. Arealen med askåterföring har dock minskat markant från 2011 till 2012. Ökad risk för försurning påverkar bland annat möjligheterna att nå målen Bara naturlig försurning och Levande skogar. Ett annat exempel som lyfts fram inom några miljökvalitetsmål, bland andra Levande sjöar och

vatten-drag och Myllrande våtmarker, är att tillämpningen av befintlig lagstiftning för

strandskydd respektive torvtäkter skulle kunna vara skarpare så att miljöhänsyn prioriteras bättre.

Att åtgärder inte genomförs kan också bero på bristande resurser, kunskap och kompetens. Det faktum att uppemot 90 procent av all CFC i gammal byggisolering

(11)

fortfarande inte tas om hand när byggnader rivs, uppmärksammas i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighetsägare vid omhändertagande pekas i en rapport ut som orsaker. När det gäller statligt finansierade naturvårdsåtgärder som skydd, skötsel och restaurering av värdefull natur avgör resurser takten i att nå preciseringar inom flera miljö- kvalitetsmål, bland andra Myllrande våtmarker, Levande skogar samt Levande

sjöar och vattendrag.

I andra fall har befintliga styrmedel inte tillräcklig effekt. Utvecklingen inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är negativ, trots olika miljöinsatser inom landsbygdsprogrammet. Inte minst minskar arealerna av de mest värdefulla markerna. För arbetet med flera miljökvalitetsmål finns det dessutom en oro för EU:s nya jordbrukspolitik och den svenska tillämpningen av EU:s landsbygdsprogram som riskerar att innehålla färre miljöinsatser.

Brister i kunskap och information kan leda till att miljöfrågor varken priorite-ras eller synliggörs i styrning och planering av olika verksamheter. Kunskapsbrist bromsar exempelvis miljöarbetet inom fysisk planering och i arbetet med att minska miljöpåverkan från farliga ämnen, kemikalier och läkemedelsrester. Andra exempel är bristfällig övervakning av grundvatten och av främmande arter i havs-miljön.

I den regionala uppföljningen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning fram-håller jordbrukslänen att styrmedel som rådgivning, bidrag och tillsyn ofta kräver lokal kunskap och behöver samordnas i högre grad i framtiden.

Det finns också en rad fall där beslutade styrmedel och åtgärder helt enkelt inte räcker till och där det finns behov av helt nya styrmedel. Det gäller bland annat

Begränsad klimatpåverkan. För att nå regeringens vision om ett Sverige utan netto-

utsläpp av växthusgaser år 2050 räcker inte dagens insatser för att sänka de svenska utsläppen så att Sverige ska lyckas bidra med sin del av ansvaret i det internationella klimatarbetet. På kortare sikt, att klara etappmålet för 2020 kom-mer Naturvårdsverket och Energimyndigheten att presentera en noggrannare bedömning inom ramen för uppdraget att ta fram underlag för kontrollstation 2015.

Bland styrmedel som kan driva på utvecklingen i samhället så miljökvalitets-målen kan förverkligas nämns bland annat den nya omgången med strukturfonder 2014–2020. Hur dessa kommer att användas i Sverige blir en viktig miljöfråga.

(12)

Bedömningar av

miljökvalitetsmålen

MILJÖMÅLSSYSTEMET BESTÅR AV generationsmålet, 16 miljökvalitetsmål,

precise-ringar till varje miljökvalitetsmål och 24 etappmål. 5 av etappmålen beslutade regeringen om den 27 februari 2014 och därför följs de inte upp denna gång. Bedömningarna av om miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020 och hur tillståndet i miljön utvecklas ansvarar respektive myndighet för och har sin grund i reger-ingens proposition 2009/10:15, Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete samt i regeringens beslut år 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen. Bedömningen av miljökvalitetsmålen görs med något av alternativen för be- dömningen av måluppfyllelse till år 2020:

• JA. Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda

före 2020.

• NÄRA. Målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före

2020.

• NEJ. Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade

styrmedel.

När det gäller bedömning av utvecklingen i miljön används dessa alternativ: • POSITIV. Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har

betydelse-fulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de när-maste åren.

• NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut var-andra.

• NEGATIV. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren.

• OKLAR. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte

(13)

Belastningen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men återhämtningstiden är lång. För att närma oss målet behöver utsläppen minska ytterligare, dels i länderna runt våra havsområden, dels från internationell sjö-fart.

7. Ingen övergödning

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN?

MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.

Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Orsaken är i huvudsak utsläpp från el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. För att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan krävs en internationell klimatöverenskommelse. I den behöver de globala ut-släppen mer än halveras till 2050 och sänkas till omkring noll vid seklets slut. Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitets- målet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partik-lar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck. Tillståndet har förbättrats något i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen från internationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar.

* målår 2050 i en första etapp.

Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att det åter börjat växa. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.

Vissa miljögifter minskar men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halterna förändras. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs. 1. Begränsad klimatpåverkan*

6. Säker strålmiljö 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning

5. Skyddande ozonskikt 4. Giftfri miljö

JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade

styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns

i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig

riktning för utvecklingen i miljön.

NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till

2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning

(14)

MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos för år 2020.

Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har ännu inte gynn-sam bevarandestatus på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet. Restaure-ring av vattendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs. Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruks-områden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grund-vattenresurser går framåt men takten måste öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas. De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.

Många intressen nyttjar naturresurser i den känsliga fjällmiljön. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal terrängfordon ger fler skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.

Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främ-mande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka inter-nationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt. Odlingslandskapet fortsätter att minska och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara godtagbar men måste fortsätta att följas. Det behövs ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet som kan leverera livsmedel och natur- och kulturmiljö-värden, samtidigt som den negativa påverkan på miljön fortsätter att minska.

Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhälls-planeringen och skydda kulturvärden. Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.

Inom skogsbruket finns ökad ambition att leva upp till sektorsansvaret och många framåtsyftande åtgärder har vidtagits. För flera skogstyper är bevarande-statusen dålig eller otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. För att nå målet behöver bland annat miljöhänsynen förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre sikt. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetation förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning av våtmarker har tagits bort. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka liksom hänsynen i olika verksamheter.

15. God bebyggd miljö 14. Storslagen fjällmiljö

16. Ett rikt växt- och djurliv 13. Ett rikt odlingslandskap 8. Levande sjöar och vattendrag

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

(15)

The Swedish Environmental

Protection Agency’s

conclusions

Environmental objectives need to carry more weight

The Swedish Environmental Protection Agency notes that, in certain respects, trends in the state of the environment are positive, thanks to efforts by a wide range of stakeholders. In many areas, however, significant conflicts exist with other interests in society. Infrastructure is a topical example of how environmental objec-tives and other societal interests can collide. Existing policy instruments are still inadequate or insufficiently effective. Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be achieved by 2020 with the instruments currently decided on.

In the most recent in-depth evaluation of the environmental objectives (2012), the Environmental Protection Agency proposed three focus areas for environmental policy:

• Ensure that decisions already taken are implemented. • Develop strategies for sustainable consumption.

• Communicate and inform more effectively about the opportunities environmental efforts represent.

These areas remain highly relevant. Sustainable consumption will be one of the focus areas of the next in-depth evaluation, since consumption patterns continue to develop in an unsustainable way. The Agency also concludes from this year’s follow-up of progress that, in order to achieve the environmental objectives, Sweden needs to be attentive to and drive forward developments at the EU level and internationally. This is made clear, not least, by the significance of the interna-tional climate negotiations, the successful action taken on air pollution, and the Montreal Protocol. The Marine Strategy Framework Directive and the Common Agricultural and Fisheries Policies of the EU are examples of agreements that could have a significant impact on progress towards Sweden’s environmental objectives. The crucial factor is how these agreements develop and are implemented. Both national and regional authorities also express concern that the EU’s new agricultural policy and Sweden’s implementation of EU rural development policy could result in fewer environmental measures than before.

(16)

How policy instruments and measures are implemented and conflicts with other interests addressed, nationally, regionally and locally, will also decisively affect environmental trends.

Summary of progress towards the environmental quality objectives

Of the 16 environmental quality objectives, 14 will not be met by 2020 with the policy instruments currently decided on. This is the same assessment as in the last annual follow-up and in the in-depth evaluation undertaken in 2012. One object-ive (A Protectobject-ive Ozone Layer) will be attained by 2020, while another (A Safe

Radiation Environment) is close to being achieved by that date.

For seven of the 16 environmental quality objectives, no clear trend in the state of the environment can be seen. For four of the objectives the environmental trend is positive, while for another four it is negative. For one objective, there are in-sufficient data to assess how the state of the environment is developing over time.

Summary of progress towards the milestone targets

The majority of the 19 milestone targets reported on are difficult to meet or difficult to assess. Many of these targets, such as the ones relating to dangerous substances, are dependent on international and political agreements. For several of the milestone targets, not least in the area of biodiversity, resources determine the pace at which the necessary measures can be implemented. Five new milestone targets were adopted in 2013, and for them there has been little time to assess progress. The five milestone targets decided on in February 2014 have not been assessed.

The milestone target for Construction and demolition waste is judged to be achievable by 2020. This assessment is based on the policy instruments which the Environmental Protection Agency is tasked with proposing in 2014 proving successful. The target for Threatened species and habitat types is also expected to be met, with at least 214 action plans in progress by 2015.

Challenging situation, but many good examples

Although the prospects of reaching many of Sweden’s environmental quality objectives by 2020 are limited at present, there are policy instruments, measures and agreements that are having, and have had, a positive impact on environmental trends and the potential for progress towards the objectives. International agree-ments have been of significance, above all, for the environmental quality objectives that are dependent on reducing emissions to air, but also for those requiring lower emissions to water.

A well-known success story in this respect is the Montreal Protocol, which since 1989 has substantially reduced global emissions of ozone-depleting substances to

(17)

the atmosphere. This agreement has been absolutely crucial to progress towards the environmental quality objective A Protective Ozone Layer.

The quantities of sulphur and nitrogen deposited in Sweden from air pollution, contributing to eutrophication and acidification, are steadily decreasing. This is partly thanks to the UNECE Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and other international agreements. In the Sulphur Control Areas estab-lished in the Baltic and North Seas, for example, sulphur dioxide emissions from international shipping fell by 33 per cent between 2009 and 2011. These trends enhance the prospects of attaining several of the environmental quality objectives.

For objectives linked to water, such as Zero Eutrophication, Good-Quality

Groundwater and Flourishing Lakes and Streams, there are hopes that the

pro-grammes of measures introduced under the Water Framework Directive will be steps in the direction of a better environment. The decisive factor will be how they are actually implemented. Nitrogen and phosphorus emissions from both farm-land and wastewater treatment plants in fact show a long-term decline, demon-strating that the measures taken are having an effect. Similarly, the hope is that the Marine Strategy Framework Directive will be of major significance for A Balanced

Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos.

At the national and regional levels there are of course other policy instruments that have contributed to progress towards the environmental quality objectives. Grants for LOVA (local water management) and LONA (local nature conservation) projects have been important instruments, promoting measures of significance for several of the objectives. Other positive examples that may be noted:

• As part of the Swedish Forest Agency’s Dialogue on Environmental

Consideration, ‘goal descriptions’ of what constitutes good environmental

consideration have been developed. These, it is believed, make for greater consensus between the authorities and other stakeholders.

• A wide range of local action is under way to restore rivers and streams. One example is the Voxnan Water Landscape in Gävleborg county, where Sveaskog and Bergvik are driving efforts to increase biodiversity.

• In Skåne, almost all local authorities have introduced measures in recent years to encourage greater use of public transport. This has had the desired effect, cutting distances travelled by car in the county by 5 per cent compared with 2008.

• Efforts to develop regional water supply plans have been beneficial, promoting better understanding of groundwater and ensuring that ground-water issues are also taken into account in other planning processes.

(18)

• Total energy consumption (per unit area) in homes and non-residential premises fell by almost 8 per cent between 1995 and 2011. Factors behind the decrease include conversion of heating systems and energy-efficiency measures.

• Most mountain reindeer husbandry districts have developed plans for off-road driving, aimed at reducing damage to wetlands and other sensitive areas.

• In regional follow-up of the objectives, Stockholm county reports reduced concentrations of mercury, cadmium, lead and PAHs at sewage treatment plants. The county of Värmland, too, refers to falling levels of mercury and cadmium, as well as of PCBs and dioxins.

Key events and decisions affecting the objectives in 2013

During the year, Sweden and other EU member states have reported on the conservation status of important species and natural habitat types under the EU Habitats Directive. No major changes have occurred for Sweden’s 164 listed species and 89 listed habitat types since the last report in 2007. Half the species and three-quarters of the habitats are not in favourable conservation status in Sweden.

More positively, development of the new Common Fisheries Policy may help to ensure greater consideration for the environment in the fisheries sector, enhancing the potential to achieve A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal

Areas and Archipelagos.

In the area of chemicals, several important decisions were taken in 2013 which will in the long term benefit the Swedish environment and progress towards the environmental quality objective A Non-Toxic Environment. In particular, as part of its Seventh Environment Action Programme, the EU is to develop a strategy that will minimise people’s exposure to hazardous substances. The strategy, to be drawn up by 2018, will probably be of great significance for the prospects of reaching the Swedish milestone targets for these substances.

For many of the environmental quality objectives, there are expectations that the strategies and measures which the All Party Committee on Environmental Objectives is tasked with proposing in different areas will drive forward relevant environmental efforts. However, the proposals set out in the Committee’s first interim report on long-term sustainable land use do not go far enough and will not bring about the improvements needed, for example as regards consideration for and protection of valuable natural areas. Conflicts over land use have been in the limelight during the year, relating for instance to mining and other develop-ment in or close to mountain areas.

(19)

The new milestone targets adopted by the Government in February 2014 could prove important for several of the environmental quality objectives, including

A Rich Diversity of Plant and Animal Life, Sustainable Forests, Thriving Wet-lands and A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos.

The Swedish Agency for Public Management, in an interim report in 2013 on its review of the work of government agencies within the environmental objectives system, notes a lack of clarity about what the agencies’ responsibility for imple-menting the objectives entails. It therefore identifies, among other things, a need to analyse ways of developing a clearer system approach to the implementation of environmental action, similar to that in place for follow-up of the environmental quality objectives.

Regional assessments

The regional assessments made agree largely with the assessment at the national level. Many county administrative boards, though, are more negative in their appraisals than before. Compared with last year’s follow-up, ten of them take a less favourable view of progress towards the environmental quality objectives. Four county administrative boards arrive at a more positive assessment than last year, while the views of seven boards remain unchanged. The rapid development of major urban areas seems to be linked to poorer prospects of meeting the objectives, compared with other regions.

Lack of resources is frequently cited as an explanation for the objectives not being achieved. This is particularly clear as regards the environmental quality objectives for which nature conservation is a major factor, such as Thriving

Wet-lands and Sustainable Forests, and when it comes to implementing programmes

of measures in the area of marine and freshwater management. Many county administrative boards report that the LOVA grant scheme has been an important instrument for several objectives, notably Zero Eutrophication and A Balanced

Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. Many counties

express concern that the Rural Development Programme will no longer make as significant a contribution to the types of measures needed to reach the environ-mental objectives.

Prior to this year’s review of progress, RUS (Regional Development and Co-operation within the Environmental Objectives System) drew up guidelines, on its own initiative, on how cultural heritage concerns could be better reflected in follow-up. Compared with the 2012 review, some improvement may be noted this year. Generally though, for most of the cultural heritage-oriented environmental quality objectives and specifications of objectives, the ‘distance to target’ is considerable. To achieve clearer follow-up of cultural heritage, there needs to be,

(20)

above all, greater coordination and better methodological support, as well as con-sistent collection of data.

The implementation deficit – conflicts with competing interests?

One reason for the difficulties in meeting the environmental quality objectives is ineffective application of policy instruments. There is an ‘implementation deficit’, that is to say, instruments and other measures have been decided on and put in place, but are not being applied on a sufficient scale. This is a problem that was also highlighted in the last in-depth evaluation of the objectives in 2012.

Where policy instruments fail to have the intended effect, it is often due to conflicts between competing interests, not uncommonly environmental versus economic. This was illustrated in both the 2012 and earlier in-depth evaluations. In 2013, a review by the Swedish National Audit Office also pointed to the need for climate objectives to be better coordinated with other overarching societal goals, to ensure greater efficiency and avoid excessive cost in realising the objectives.

In forestry, the acidifying effect of harvesting forest residues (tops and branches) can be reduced by recycling wood ash to the land. From 2011 to 2012, however, there was a marked decrease in the area to which ash was recycled. An increased risk of acidification affects progress towards objectives such as Natural

Acidifica-tion Only and Sustainable Forests. Another example highlighted in relaAcidifica-tion to

some of the environmental quality objectives, including Flourishing Lakes and

Streams and Thriving Wetlands, concerns legislation on shore protection and peat

extraction, which could be more stringently applied so as to make consideration for the environment a higher priority.

Failure to implement measures may also be due to inadequate resources, knowledge and expertise. In this year’s follow-up of the environmental quality objective A Protective Ozone Layer, it is noted that getting on for 90 per cent of all CFCs in old building insulation materials are still not recovered when buildings are demolished. A report attributes this to a general lack of knowledge among stakeholders, under-resourced supervisory authorities, and the high costs of recov-ery for property owners. Regarding state-funded nature conservation measures such as protection, management and restoration of valuable natural areas, avail-able resources determine the pace of progress towards specifications for several of the objectives, among them Thriving Wetlands, Sustainable Forests and

Flourish-ing Lakes and Streams.

In other cases, the policy instruments in place are not sufficiently effective. Trends for the environmental quality objective A Varied Agricultural Landscape are negative, despite a range of environmental actions under the Rural Develop-ment Programme. In particular, the areas of the most valuable types of land are

(21)

declining. In relation to several of the objectives, moreover, there is concern about the EU’s new agricultural policy and Sweden’s implementation of EU rural development policy, which could provide less scope for environmental measures than before.

Inadequate knowledge and information may result in environmental issues being neither given priority nor made visible in the management and planning of different activities. A lack of knowledge is, for instance, slowing both environ-mental efforts in the context of physical planning and action to reduce the environmental impacts of dangerous substances, chemicals and pharmaceutical residues. Other examples of this problem are insufficient monitoring of ground-water and of alien species in the marine environment.

In regional follow-up of the environmental quality objective Zero

Eutrophica-tion, counties with a predominance of agriculture point out that instruments such

as advice, grant schemes and supervision often require local knowledge and will need to be more coordinated in future.

There are also a number of cases in which the policy instruments and measures adopted are simply not sufficient and entirely new instruments are required. This is true, for example, of Reduced Climate Impact. When it comes to realising the Government’s vision of Sweden as a country with no net greenhouse gas emissions by 2050, current measures are not enough to reduce Swedish emissions to such a degree that the country is able to take its share of the responsibility for interna-tional action on climate change. In the shorter-term perspective of reaching the milestone target for 2020, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Energy Agency will be presenting a more detailed assessment as part of the analysis they are tasked with preparing for the Checkpoint 2015 review.

One policy instrument that could drive the development of society in such a way that the environmental quality objectives can be realised is the new round of structural funds for 2014–20. How these funds come to be used in Sweden will be an important environmental issue.

(22)

Assessments of the

environmental

quality objectives

SWEDEN’S SYSTEM of environmental objectives consists of a generational goal, 16 environmental quality objectives, specifications for each of the environmental qual-ity objectives, and 24 milestone targets. Five of the milestone targets were adopted by the Government on 27 February 2014 and are therefore not followed up in the present review of progress. Assessments of whether the environmental quality objectives can be achieved by 2020, and of trends in the state of the environment, are made by the government agencies responsible for each of the objectives. The prospects of meeting the environmental quality objectives by 2020 are assessed using one of the following alternatives:

• YES. The objective will be achieved with policy instruments already decided on and with measures implemented before 2020.

• CLOSE. The objective is close to being achieved, based on existing plans for policy instruments that will be decided on before 2020.

• NO. It is not possible to achieve the objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned.

To assess trends in the state of the environment, the following alternatives are used: • POSITIVE. The trend in the state of the environment is positive. Significant

measures have been taken in society in recent years which are judged to benefit the state of the environment and/or it is possible to see a positive trend in the state of the environment, now and in the next few years.

• NEUTRAL. No clear trend in the state of the environment can be seen. Nothing

of significance has occurred in recent years and/or it is not possible to see a clear trend in the state of the environment, now or in the next few years; alternatively, positive and negative trends relevant to the objective cancel each other out.

• NEGATIVE. The trend in the state of the environment is negative. Measures

have been taken in society in recent years which obstruct progress towards the environmental quality objective and/or it is possible to see a negative trend in the state of the environment, now and in the next few years.

(23)

Nutrient loads are falling and in some areas symptoms of eutrophication are abating, but much of Sweden is still affected. Conditions are worst in the Baltic Sea. Action to curb nutrient emissions has produced results, but recovery is slow. To move closer to the objective, emissions must be further reduced, both in other countries bordering on Swedish sea areas and from international shipping. 7. Zero Eutrophication

WILL THE ENVIRONMENTAL QUALITY OBJECTIVES BE ACHIEVED?

OBJECTIVE Assessment of prospects of meeting the objective. Forecast for 2020.

Atmospheric concentrations of greenhouse gases are rising, owing mainly to emissions from power and heat generation, industrial processes and transport. To avoid warming of more than 2 °C and reduce the risk of dangerous climate change, an international climate agreement is needed. In it, global emissions need to be more than halved by 2050 and reduced to around zero by the end of the century.

Air pollution still causes significant damage to human health, vegetation and cultural heritage. Further action is needed to meet this objective. Internationally, steps must be taken to reduce concentrations of particles and ground-level ozone. At a national level, additional action is required to curb emissions of nitrogen oxides and of particulates from the use of studded tyres.

Some improvement has occurred in the acidification status of surface waters, but not in that of forest soils or groundwaters. Further international action is called for, chiefly to reduce emissions from international shipping. At a national level, measures are mainly needed to mitigate the effects of forestry. The EU Commission has adopted a new policy package to cut air pollutant emissions.

Positive progress can be seen on many aspects of this objective. However, the incidence of skin cancer has increased over a long period. To reduce exposure to ultraviolet radiation, lifestyles and attitudes to sunbathing and personal appearance need to change. Even if exposure declines, cancer incidence will go on rising for a time, as it can take decades for skin cancer to develop.

Thinning of the ozone layer has stopped, with much to suggest that ozone is increasing again. There are uncertainties in the assessment, however, linked to both the scientific data and ozone’s natural variability. There is also an ongoing threat to the ozone layer from the future influence of climate, continued use of ozone-depleting substances, and emissions from end-of-life products.

Some toxic pollutants are declining, but persistent ones are a major problem. In many cases, there is no basis for assessing how levels are changing. Growing global consumption is increasing production of chemicals and other products, and with it diffuse release of dangerous substances. The EU has begun to restrict use of substances of very high concern. Policy instruments are developing favourably, but more action is needed.

1. Reduced Climate Impact*

6. A Safe Radiation Environment 2. Clean Air

3. Natural Acidification Only

5. A Protective Ozone Layer 4. A Non-Toxic Environment

YES: The environmental quality objective will be achieved

with policy instruments already decided on and with measures implemented before 2020.

POSITIVE: The trend in the state of the

environment is positive.

CLOSE: The environmental quality objective is close to being

achieved. Plans now exist for policy instruments that will be decided on before 2020.

NEUTRAL: No clear trend in the state of

the environment can be seen.

NO: It is not possible to achieve the environmental quality

objective by 2020 on the basis of policy instruments already decided on or planned.

NEGATIVE: The trend in the state of the

environment is negative.

UNCLEAR: Insufficient data are available to

assess the trend in the state of the environment.

No No No No No No Yes Yes Close Close

(24)

OBJECTIVE Assessment of prospects of meeting the objective. Forecast for 2020.

Many lakes and watercourses lack good ecological status. Acidification has eased, but still affects fresh waters. Physical disturbance and fragmentation are problems throughout Sweden. Many species have yet to achieve favourable conservation status, owing to poor habitats and water quality. River restoration is under way, but progress is slow. Greater environmental consideration is needed. Problems of polluted groundwater exist countrywide, especially in farming and urban areas. Better monitoring is needed to be able to describe, prioritise and address the right problem in the right place. Efforts to protect groundwater resources are progressing, but must be stepped up. More effective measures are needed in the areas of supervision, planning, water management and agriculture. Eutrophication, toxic pollutants and weak fish stocks remain major problems for the marine environment. Other concerns are marine litter, oxygen depletion on the seabed, alien species, and disturbance or destruction of sensitive habitats and cultural heritage. To achieve this objective, much remains to be done to develop and implement key policy instruments, in Sweden and at EU level.

Natural resources in sensitive mountain areas are used by a variety of interests. Wind power, mining and other activities can also disturb reindeer grazing and its benefits for biodiversity. Growing use of off-road vehicles is increasing damage to soil and vegetation. More needs to be known about mountain cultural heritage, and about how much disturbance ecosystems can withstand. Current climate change also has an impact.

Many species and habitats are at risk and ecosystems are becoming impoverished. Alien species continue to expand. Resources must be used with greater care, and natural areas better protected and managed. Sweden must also give a lead internationally. Instruments are not in place or not being used, and resources are The farmed landscape is still contracting, and many habitats and species are not in favourable conservation status. Farmland productivity is judged acceptable, but must continue to be monitored. Sustainable, viable agriculture, capable of delivering food and natural and cultural values, is needed throughout the coun-try, while adverse impacts on the environment continue to be reduced.

Homes are becoming more energy-efficient. Radon remediation is under way in many, but much needs to be done to tackle noise and poor indoor environments, enhance planning and protect cultural heritage. Growth in road transport is adding to noise and reducing air quality. Urban green space is contracting, and quantities of waste continue to grow. Overall, more action and new instruments are needed.

Forestry is now doing more to live up to its sectoral responsibility and has taken many forward-looking measures. The conservation status of several forest types is unfavourable, and many forest species are threatened. To meet the objective, better environmental consideration is needed, along with more protection and conservation management. Some action will only have effects in the longer term. Damage to valuable wetlands and vegetation change are still occurring, impacting natural and cultural values and ecosystem services. Effects of drainage, climate change, alien species and nitrogen deposition remain a problem. Support for wetland creation has been withdrawn. Conservation measures, e.g. protection, management and restoration, and environmental care in different sectors need to be stepped up.

15. A Good Built Environment 14. A Magnificent

Mountain Landscape

16. A Rich Diversity of Plant and Animal Life

13. A Varied Agricultural Landscape 8. Flourishing Lakes and Streams 10. A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos 11. Thriving Wetlands 12. Sustainable Forests 9. Good-Quality Groundwater No No No No No No No No No

(25)

(26)

2013

De 16 miljökvalitetsmålen

(27)

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har till-sammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Riksdagen har fastställt två preciseringar:

TEMPERATUR:Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst

2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

KONCENTRATION:Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter).

MÅLET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.

UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV.

Sammanfattning

De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är framför allt förbränning av fossila bränslen, i huvudsak i el- och värmeproduk-tion, industriprocesser och för transporter. En global klimatöverenskommelse krävs för att mer än halvera utsläppen (jämfört med dagens nivåer) till år 2050 och sänka dem till omkring noll vid seklets slut. Det kan hålla den globala tempe-raturökningen till under två grader och därmed begränsa risken för farlig klimat-påverkan.

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

Å

(28)

Resultat

Temperatur och koncentration

Enligt riksdagsbeslut är miljökvalitetsmålets innebörd att den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst två grader Celsius jämfört med för-industriell nivå (det så kallade tvågradersmålet1_{). För att klara det ska den svenska}

klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljondelar) koldioxid-ekvivalenter2_.

1 IPCC:s kunskapsöversikt visar att temperaturökningar även under två grader kan ha betydande effekter.

2 Koldioxidekvivalent är mängden av en växthusgas, t.ex. metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.

ppm

Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989–2012

KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAMMET KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD

350 0 355 360 365 370 375 380 385 390 395 400 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av mänskliga utsläpp och avskogning. Trenden under de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent. Den förindustri-ella nivån var ca 290 ppm.

(29)

Koldioxidhalter över 400 ppm uppmättes på många håll under 20133_{, vilket är}

högre än vad halten har varit på minst 800 000 år. Den sammanlagda halten av växthusgaser4_{är idag cirka 470 ppm}5_{koldioxidekvivalenter, och ökar för varje år.}

Figur 1 visar utvecklingen för koncentrationen av koldioxid, den mest betydelse-fulla av de växthusgaser människan släpper ut. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet6_{. Sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel}

sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av partikel-utsläppen uppskattas vara kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimat-påverkande gaser och partiklar i atmosfären motsvara cirka 415 ppm koldioxid-ekvivalenter.

Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre jämfört med medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft (Figur 2). Vart och ett av de senaste tre årtiondena har varit varmare än samtliga föregående årtionden så långt tillbaka som det finns globala mätdata7_{. Det senaste årtiondet har varit det varmaste}

under perioden. Paleoklimatologisk8_{forskning visar att den nuvarande}

genom-snittstemperaturen på norra halvklotet sannolikt är den högsta på minst 1 400 år. Hösten 2013 antogs vid ett möte i Stockholm delrapport I 9_{i FN:s klimatpanel}

IPCC:s femte utvärdering om klimatförändringarna. Delrapport I beskriver de naturvetenskapliga grunderna, medan delrapport II (som kommer i mars 2014) beskriver effekter, anpassning och sårbarhet, och delrapport III (som kommer i april 2014) beskriver åtgärder för att begränsa utsläppen.

Klimatmodellerna som ingår i delrapport I visar på en ökning av den globala medeltemperaturen i intervallet10_{3,2–5,4 grader (jämfört med förindustriell tid)}

till slutet av detta sekel (och fortsatt uppvärmning därefter) om utsläppen fort- sätter att öka med nuvarande takt11_{. Samtidigt visar modellerna att det med}

kraftiga utsläppsreduktioner fortfarande är möjligt att hålla temperaturökningen under två grader.

3 http://www.wmo.int/pages/mediacentre/news/documents/400ppm.final.pdf

4 De gaser som avses är koldioxid, metan, lustgas och de fluorerade gaserna HFC, PFC, SF6 och NF3 (den så kallade Kyotokorgen), samt de växthusgaser som hanteras under Montrealprotokollet.

5 Europeiska Miljöbyrån, 2014. http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/ atmospheric-greenhouse-gas-concentrations-3/assessment

6 Partiklarna är kortlivade i luften och har därför inte samma långvariga påverkan som de flesta växthusgaser har.

7 Ca år 1850

8 Paleoklimatologi är läran om klimatet under perioder före observationer med meteorologiska instrument

9 IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change 10 Intervallet anger sannolik förväntad temperaturökning för scenariot, vilket innebär en

uppskattad probabilistisk sannolikhet på över 66 %.

Avvikelser (°C) i förhållande till 1961–1990

Figur 2. Observerade avvikelser av global genomsnittlig yttemperatur

för land och hav 1850–2012

−0,6 −0,4 −0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 Årsgenomsnitt −0,6 −0,4 −0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 1850 1900 1950 2000 1850 1900 1950 2000 Tioårsgenomsnitt

KÄLLA: IPCC, 2013: CLIMATE CHANGE 2013: THE PHYSICAL SCIENCE BASIS. CONTRIBUTION OF WORKING GROUP I TO THE FIFTH ASSESSMENT REPORT OF THE INTERGOVERNMENTAL PANEL ON CLIMATE CHANGE

Observerade avvikelser för globala genomsnittliga yttemperaturer för land och hav från 1850 till 2012 från tre dataserier. Övre fältet: årsmedelvärden. Nedre fältet: tioårsgenomsnitt, samt med skuggning uppskattad osäkerhet för en av dataserierna (den i svart). Avvikelserna är i förhållande till genomsnittet för 1961−1990.

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

Å

(30)

Miljötillstånd

Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatförändringen även i observationer av exempelvis tillbakagången för majoriteten av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster (för Nordeuropas del generellt ökad nederbörd) och minskningen av istäcket i Arktis.12

Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående för- surning av världshaven, då en del av den tillförda koldioxiden löses i haven.

12 WMO 2013: The Global Climate 2001-2010 samt EEA 2012: Climate Change, impacts and vulnerability in Europe 2012.