”Han var så mesig…”
- en studie om professionella fotbollsspelares
uppfattning av sina tränares ledarskap under sina
ungdomsår
Patrick Ortega & Kevin Yildiz Edlund
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete nivå 64:2020
Ämneslärarprogrammet 2017–2022
Handledare: Victoria Blom
Examinator: Leif Yttergren
Sammanfattning Syfte och Frågeställning
Syftet med denna undersökning var att belysa på vilket sätt ledarskapet under fotbollsspelares ungdomsår har varit en bidragande faktor till deras karriärutveckling.
Frågeställningar
- Vad upplever spelare som framgångsrika faktorer under deras ungdomsår? - Om tränaren är en betydelsefull faktor, vilka egenskaper och beteenden är det
fotbollsspelarna värdesätter och inte värdesätter hos tränaren?
- Vilka likheter och skillnader av beteenden som värdesätts hos tränaren finns hos kvinnor och män?
Metod
Utifrån studiens vetenskapliga perspektiv beslöt vi oss för att nyttja en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Eftersom målet är att ”undersöka” och dyka djupare inom ämnesområdet och de aspekterna grundar sig i det hermeneutiska och psykologiska perspektivet. Vi intervjuade fyra fotbollsspelare som har spelat i högsta nivån i Sverige i minst ett år.
Resultat
Samtliga fotbollsspelare ansåg att tränaren var en betydelsefull faktor till deras utveckling. Mönstret som identifierandes var att det även fanns andra framgångsrika faktorer utöver tränaren. En av det faktorerna var ”det egna drivet” som samtliga fotbollsspelare nämnde som en essentiell faktor.
Diskussion
Den transformella ledarstilen verkar vara den ledarstilen som spelarna värdesätter högst under deras ungdomskarriär. Dock finns det många aspekter att ta hänsyn till, bland annat ifall spelaren själv upplever att hen kommer få speltid eller inte, att spelaren känner en relation till tränaren och även spelarens inre/yttre motivation. Utifrån spelarnas perspektiv kan studien upplysa vilken tränarstil som uppskattas under ungdomskarriären för att som spelare nå elitnivå.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Idrottsmiljöer ... 3
1.3 Urval inom selektering samt avhopp ... 4
1.4 Definition av elit och elitidrott ... 5
1.5 Ledarskap och ledarskapsstilar... 6
1.6 Tidigare forskning ... 6
1.6.1 Ledarskap i olika perspektiv ... 6
1.6.2 Fotbollstränarens centrala roll ... 7
1.6.2 Fotbollsspelares uppfattning av ledarskap ... 8
1.6.3 Fotbollsspelarnas uppfattning om skillnader i ledarskap ... 9
1.7 Teori ... 10
1.7.1 Grid-modellen ... 10
1.7.2 Transformella ledarskapet ... 12
2 Syfte & frågeställning ... 14
2.1 Metod ... 14
2.2 Urval ... 15
2.3 Procedur ... 16
2.4 Databearbetning ... 16
2.5 Etiska förhållningssätt ... 17
2.6 Validitet & reliabilitet ... 17
3 Resultat ... 18
3.1 Tränaren – en betydelsefull faktor ... 19
3.2 Andra framgångsrika faktorer ... 19
3.3 Idealiserat inflytande ... 20 3.3.1 Respektens påverkan ... 21 3.4 Inspirerande motivation... 21 3.5 Intellektuell stimulation... 22 3.6 Individualiserad hänsyn... 23 4 Diskussion ... 24 4.1 Resultatdiskussion ... 25
4.2 Begränsningar... 31 4.3 Framtida forskning ... 31 4.4 Slutsats ... 32 Käll- och litteraturförteckning ... 32 Bilaga 1 Litteratursökning Bilaga 2 Informationsbrev Bilaga 3 Frågebatteri Tabell- och figurförteckning Figur 1 Grid-modellen………...12
Tabell 1 Resultatsammanställning utifrån om tränaren är en betydelsefull faktor och andra betydelsefulla faktorer………..18
1
1 Inledning
Ledarskapets betydelse har uppmärksammats alltmer, vilket har lett till att forskare söker djupare och mer omfattande förklaringar kring ledarskapet betydelse. Tidigare forskning visar att det finns vissa ledarstilar eller beteenden som främjar eller försvagar idrottarnas
psykosociala utveckling (Gomes et al., 2020). Innebörden av detta är att det existerar en relation mellan tränarens beteende och idrottarens individuella eftersökta
prestation/resultat. Men hur kan ledarrollen och dess stil påverka spelaren? Ledarrollen är mer än att bara vara en ledare. Relationen mellan att vara en ledare och tränare är betydelsefull och kan ha en stark påverkan på spelaren. En ledare kan påverka spelares psykologiska dimensioner som exempelvis självkänslan, upplevd kompetens, motivation,
tillfredsställelse samt att det påverkar spelarens välbefinnande (Gomes et al., 2020). Idrotten vill, som är ett viktigt dokument inom Riksidrottsförbundet (RF) nämner också att ledarrollen i sig inte bara innebär att man är en ledare, utan i rollen förekommer också ett
förtroendeuppdrag. Där förtroendeuppdraget exempelvis handlar om att ledare följer
Barnkonventionen, som utvecklades fram av Förenta nationerna (FN) till att värna om barnets rättigheter, samt ett demokratiskt och jämlikt samhälle (Idrotten vill, 2009).
Utifrån Idrotten vill tydliggörs visionen för svensk idrott och det är att utveckla den till ”världens bästa idrott” och för att det ska kunna bli en realitet krävs det att Sverige bland annat utbildar blivande ledare. Ledare ska erbjudas optimala förutsättningar genom rätt utbildning och kunskap för att forma ledare som kan upprätthålla Idrottens vill´s värderingsgrunder. Sveriges vision för den ´optimala ledaren´, inkluderar att
ledaren förmedlar idrottens grundläggande värderingar. Glädje och gemenskap, som trycker på att det är viktigt att ha kul och ständigt utvecklas under livet. Demokrati och
delaktighet, som i centrala delar handlar om barnkonventionen, det vill säga att spelarna ska få känna sig hörda genom att exempelvis få uttala sina åsikter om laget i alla aspekter. Allas rätt att vara med, innebär att varje människa har rätten att vara med oavsett människans
individuella förutsättningar, som exempelvis etnicitet eller kultur; skall inte påverka ens rätt till att få delta i aktiviteten. Rent spel, handlar om att alla ska tävla på lika villkor som
exempelvis följa idrottens matchregler, sträva efter antidopning och matchfixning. Med andra ord kan det förklara den fjärde värdegrunden som etiken och moralen som ledare och
föreningar ska lyfta fram och synliggöra för föreningsmedlemmar och spelare. (Idrotten vill, 2009).
2
Mer specifikt inom tävlings- och träningsverksamhet för ledaren inom eliten
handlar ledarskapet inte bara om att vinna matcher eller mästerskap. Det essentiella berör den kontinuerliga utvecklingen av individernas prestationsförmåga, i samma veva sträva efter ett långsiktigt utövande och lärande till sina spelare. Samtidigt som ett gott välmående, såväl som fysisk och psykiskt eftersträvas. Det grundläggande syftet handlar om att underlätta och hjälpa idrottare med sina dubbla karriärer, det vill säga deras idrottskarriär samt karriären efter idrotten (Idrotten vill, 2009).
Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ledarskapet under fotbollsspelarens ungdomsår har varit en bidragande faktor till deras karriärutveckling. De bakomliggande orsakerna till studiens syfte, handlar om en stor nyfikenhet kring visionen inom Idrotten vill, om hur den svenska idrottsrörelsen skall gå tillväga i förhållande till ungdomsidrotten och ledarskapet roll i ungdomsidrottens arena/kontext. Då det har tydliggjorts att ledarskapets roll kan påverka ungdomar från olika synvinklar blir detta ett starkt motiv att undersöka
ledarskapets betydelse och relevans. Eftersom ledare är aktörer som står i centrum tillsammans med de aktiva, samt att meningsfullheten i ledarens roll kommer att vara en viktig faktor för att idrottsrörelsens vision skall kunna bedrivas ute i verksamheten.
Denna studie kommer ge möjlighet till att fotbollstränarna får vetskap och kännedom om hur elitfotbollsspelare uppfattade sina tidigare tränare under deras ungdomsår. Även få kännedom om vilka konsekvenser deras ledarstilar kan ha haft. Där denna kunskap kan tas in av tränarna för att sedan appliceras i deras egnas ledarstil i syfte att forma den bästa tränarversionen av sig.
1.1 Bakgrund
Svenska fotbollförbundet (SvFF) har arbetat fram tränarutbildningar som skall ge tränarna förutsättningar att utveckla sig bland annat inom ledarskap och spelet såväl som tekniskt och taktiskt. Detta skall leda till en förståelse om hur hanterandet av barn och ungdomar skall gå till för att utveckla dem till fotbollsspelare.
SvFF:s utbildningar är uppdelade genom en progression, det vill säga utbildningar som går från att träna barn och breddidrott till att träna vuxna och elitspelare. Det som är viktigt att ha
3
kännedom om är att vissa av dessa utbildningar ger en direkt möjlighet till att få tränarlicens, som även öppnar upp dörrarna för att kunna få ett tränaruppdrag internationellt. Dessa utbildningar är klassade som Union of European Football (UEFA) utbildningar. UEFA är en fotbollkonfederation i Europa (Svensk fotboll, 2020).
Utbildningarna är följande:
- Tränarutbildning C, utbildning för tränare och ledare på alla nivåer (3 vs 3), där du som deltagare ska få en grundläggande förståelse för fotbollens områden.
- Tränarutbildning B är nästa steg som fördjupar sig inom fotbollens olika områden, är riktat mot barn och ungdomstränare (7 vs 7).
- Tränarutbildning A Ungdom, är vidareutbildning som fokuserar på hur tränare stöttar sin spelare i relation till utvecklingsområden (11 vs 11)
- UEFA B, utbildning för distrikts och förbundsserier. Nästa utvecklingssteg inom utbildningsalternativen. Bygger vidare på SvFFs spelarutbildning plan för 11 vs 11.
- UEFA A, utbildning för tränare som vill träna på en hög seniornivå (div 2 dam och div3 herr eller högre) eller ungdomstränare som coachar på hög elitnivå 16–19 år. Denna utbildning handlar om att problematisera och fördjupa om hur man coachar ett lag
- UEFA Elite Youth A, utbildning för tränare som coacher 16–19 åringar på elitnivå eller är skolinstruktörer inom en NIU verksamhet. Central inriktning på hur tränare ska förberedda 16–19 åriga elitidrottare för att optimera deras utveckling.
- UEFA Pro, utbildning för tränare på professionell eller hög nationell nivå. Samma innehöll som tidigare utbildningar men större fördjupning inom dessa områden + media och
fackliga/juridiska frågor.
- UEFA CBA Elit, utbildning för spelare eller före detta spelare med erfarenhet från högsta nationella nivå som har ambitioner att bli tränare. Består av två delar. Första delen behandlar en kursmodell med fokus på barn och ungdomsfotboll. Sedan fortsätter det med ledarskap och fotbollsfys innan det fördjupande innehållet från Uefa B introduceras. (Svensk fotboll, 2020)
1.2 Idrottsmiljöer
Miljön i idrottsarenan i Sverige är en kontext som är väldigt viktig att ta hänsyn till när det kommer till att fostra framtida fotbollsspelare på elitnivå. Det finns ett flertal faktorer som forskningen visat att man skall ta hänsyn till och som är avgörande för att utvecklingen skall
4
gå framåt. Exempel på detta är en kultur präglat av tydlig struktur, helhetssyn på den idrottande individen, god fysisk miljö, tränarens kompetens och träningsgruppens sammansättning och samverkan (Fahlström et al., 2016).
För att kunna uppnå en framgångsrik idrottsmiljö med fokus på talangutveckling är det väldigt viktigt med en förening som kan hantera sina resurser på bästa sätt. Tränarens roll att hantera sina resurser i den idrottsliga miljön är därmed mycket viktigt. Vikten av tränarens engagemang och kunskap är avgörande för spelarnas utveckling, bland annat eftersom det krävs olika typer av tränare vid olika perioder av ens karriär (Brown, 2001).
1.3 Urval inom selektering samt avhopp
Inom svensk idrott och svensk fotboll sker det ständigt ett urval och selektering för att nå fram till de bästa fotbollsspelarna. Talangsökandet är under den senaste tiden mycket populärt, med en tydlig verksamhetsplan i föreningarna för barn och ungdomarna, där tränare och
talangscouter står i centrum. Det finns tre olika perspektiv på att se på talang som på elitnivå är ett begrepp som nämns kontinuerligt. Det finns tre perspektiv på talangutveckling. Det första är det biologiska perspektivet som handlar om att det finns spelare med födda kvalitéer. Det psykologiska perspektivet som betonar att kunskaper och färdigheter erhålls hos spelarna genom tränarnas aktiva beslut inom idrottsaktiviteter som skapar chans till utveckling. Sedan finns det sociala perspektivet som är beroende på prestationer från motståndare då det leder till att krav ställs på spelarna (Fahlström et al., 2016).
Talangverksamhet och talangutveckling är processer som det ägnats mycket tid och energi åt inom svensk idrott. Processen syftar till att identifiera och finna talanger i ett tidigt stadie för att kunna sortera ut och handplocka individerna med färdigheter på en nivå där de exempelvis skall kunna representera det svenska ungdomslandslaget vid 15-årsåldern
(Riksidrottsförbundet, 2013).
Nackdelarna och konsekvenser av systemet/perspektivet handlar om att barn och ungdomar som har potentialen för att bli professionella fotbollsspelare blir bortselekterade i ett tidigt stadie som möjligen leder till avhopp inom idrotten. Dessa spelare kallas för ”late bloomers” och är ofta sent födda på året som ofta innebär att de ligger efter i den fysiologiska
5
existerar tydliga kriterier för talangidentifiering, om det ens går att identifiera vad talang är? (Fahlström et al., 2015).
Andra möjliga anledningar till avhopp är att de finns två olika kontextuella betydelser som kan vara orsaker till de tidiga avhoppen. Den första kontexten är den yttre kontexten som berör förhållanden till verksamheten och sociala faktorer som till exempel det geografiska perspektivet, i detta fall kan det vara platsen man utför sin verksamhet vilket kan leda till att spelarna bor långt bort från idrottsanläggningen. Sedan spelar även den socioekonomiska delen in, det vill säga familjers ekonomi. Den interna kontextuella betydelsen handlar om tränarens roll i verksamheten. Tränaren har möjligheten att påverka och bidra med ifall spelare fortsätter att utöva sin idrottsliga aktivitet eller om de väljer den andra vägen som är avhopp (Fahlström et al., 2015).
Ytterligare en sak som kan påverka den interna kontextuella betydelsen är spelarnas egen motivation, det vill säga ifall spelaren har en större inre eller yttre motivation. Den inre och yttre motivation kommer ifrån den självbestämmande teorin, där den yttre motivation handlar om belöningar/bestraffningar, medan den inre motivation handlar om att individen finner engagemang och en mening i det som utförs inom sig själv (Lindwall et al., 2019).
1.4 Definition av elit och elitidrott
I idrottsligt avseende beskriver man elit som ett urval som har förmånen att ha de högsta positionerna utifrån rangskalor i diverse område (Nationalencyklopedin, 2020). Det som även kännetecknar elit inom huvudgruppen är att eliten utgör ett litet urval inom en huvudgrupp, där urvalet består av de yttersta individerna och skickligaste talangerna. De högsta
positionerna inom idrottsvärlden från lagperspektiv är att laget spelar på den högsta nivå i seriespelet inom den specifika idrotten, som i det här fallet är Herr- och Damallsvenskan i fotboll. Från ett individperspektiv handlar det mer om varierande roller inom både
lagperspektiv samt organisationsperspektiv inom föreningen, inom båda dessa perspektiv berör det roller som exempelvis sportchef, huvudtränaren, lagkapten, vice lagkapten eller numret man har på sin matchtröja.
6
1.5 Ledarskap och ledarskapsstilar
Ledarskap i den här studien definieras som en process där ledarens ansvarsområde handlar om att utveckla gruppen. För att utveckla en grupp krävs det att ledaren nyttjar olika didaktiska och pedagogiska nycklar som exempelvis kan handla om kommunikation, planering i relation till träning, att kunna motivera gruppen med visioner och målsättningar, eller att som ledare kunna ta alla typer av beslut.
Utifrån handlingarna ovan formas en bild av ledarens egen ledarskapsfilosofi och i
ledarskapet kan det också utvecklas en kulturell påverkan. Den kulturella påverkan i sig kan skapa en viss meningsfullhet, genom visionerna och målsättningar gruppen har, det vill säga; ”nuet” och ”vad vi ska uppnå” som påverkar gruppens värderingar och beteenden
(Nationalencyklopedin, 2020).
1.6 Tidigare forskning
Forskningen kring ledarskap i dagens tid och paradigm är omfattande. Vi har utifrån
trattmodellen utgått från en överblick kring fotbollstränares ledarskap. Till att sedan centrera det på spelarnas uppfattning av hur olika faktorer påverkar ens egna utveckling i förhållande till tränaren och deras beteende och egenskaper.
1.6.1 Ledarskap i olika perspektiv
Gomes et al. (2018) undersökte ledarskapsprocessen utifrån ett annorlunda perspektiv.
Perspektivet forskarna ville undersöka var tre huvudområden som bestod av var tränarfilosofi, träning och ett effektivitetskriterium. Forskarna var intresserade av relationen mellan
aspekterna för att få en mer djupgående inblick om fenomenet/området. För insamling av data valde forskarna att nyttja en kvalitativ metod i form av intervjuer, där de intervjuade totalt 10 elittränare.
Resultaten visade att det existerade en ´gyllene indikator´ förframgång utifrån tränarens perspektiv. Innebörden är att sportresultat motsvarar en tränares framgång utifrån andra perspektiv som till exempel publik, sponsorer och chefer. En annan slutsats i förhållande till detta var att tränare möjligen upplever att deras förmågor om hur de applicerar deras
7
träningsfilosofi inte väger lika mycket som vikten av prestation och att vinna (Gomes et al. 2018). I samband med det bekräftades att en tränare som ses som en ”förebild” bygger mer på tränarens förmåga och kompetens, än spelarnas motivation av att spelarna får spela
fullständiga matcher. Detta visar att motsatta förmågor väger olika mycket beroende på situationen samt vilket perspektiv man utgår ifrån.
Gomes et al (2018) förklarar även att tränarna i studien värderade personliga egenskaper såsom känslomässig stabilitet, värderingar och hög motivation före de praktiska förmågorna och att slutsatsen är att vikten av goda relationer till sina spelare är väldigt relevant då relationerna utvecklas genom en optimal feedback, detta i form av positiv feedback. Den tidigare forskningen framhäver därmed vikten av goda relationer och positiv feedback till sina spelare, där grundtanken med feedbacken är att stärka idrottarnas självförtroende genom att förstärka idrottarnas prestationer och ansträngningar i relation till träning/tävling (Gomes et al. 2018).
1.6.2 Fotbollstränarens centrala roll
En annan studie om ledarskapsfenomenet inom fotbollen utfördes av Hyun-Duck Kim et al. (2016) meta-analys om relationen mellan tränares beteenden, lagsammanhållning och idrottares individuella tillfredställelse och behov.
Utifrån meta-analysen existerar en idealtränare som bör uppfylla behovet av att bygga relationer till sina spelare. Utvecklingen av att bygga tränar- och spelarrelationer handlar centralt om att tränaren skall kunna tillföra inspiration till sina spelare. Där inspirationen kan resultera i en ökad motivation hos spelarna när det gäller deras upplevelser av att känna individuell framgång samt lagets gemensamma mål.
De relevanta huvudbegrepp är lagsammanhållning som i studien definieras som en process som innefattar två dimensioner; uppgifts- och sociala dimensionen. Tillfredställelse begreppet berör mer den psykologisk aspekten i förhållande till spelarnas individuella upplevelser i relation till utvärderingar av resultat, processer och strukturer. Det gemensamma för begreppen är att tränaren har möjligheten att påverka utifrån tränarens ledarskapsstil och strukturering (Hyun-Duck Kim et al. 2016)
8
Hyun-Duck Kim et al. (2016) resultat visade även att alla ledarskapsstilar hade ett positivt samband med spelarnas tillfredställelse oavsett om tränaren använde sig av en demokratiskt eller autokratisk ledarstil. Det huvudsakliga är att tränaren ska ha kunskap om att de skall fokusera på att utveckla deras spelare, detta genom kontinuerlig träning och uppföljning som baserar på systematisk träning med fokus på att utveckla deras förmågor.
Angående könfaktorn identifierades två faktorer som kunde påverka sannolikheten till att nå elitnivå. Ena faktorn var att spelarna var manliga utövare. Andra faktorn var att spelarna hade en hög mognadsnivå vilket leder till höga ambitionsnivåer. Ledaregenskaperna de föredrar är en välorganiserad tränare som inte är rädd att ta beslut, samt som är auktoritär i sin ledarstil. Även om det existerar en likhet mellan könen bör tränaren tänka efter över hur de väljer att handla i försök till att motivera spelarnas sammanhållning (Hyun-Duck Kim et al. 2016).
Analysen visade också att spelarnas uppfattning om tränarens förmåga att uppfylla spelarnas behov och på så sätt öka tillfredställelse för spelarna skilde sig åt mellan män och kvinnor. Kvinnorna föredrog i högre grad en tränarstil som bygger på positiv feedback, socialt stöd, demokratisk beteende, instruktioner och utbildning; vilket motsvarar en demokratisk ledarstil medan män i större drag föredrar en mer autokratisk tränarstil som nämndes tidigare i stycket (Hyun-Duck Kim et al. 2016).
1.6.2 Fotbollsspelares uppfattning av ledarskap
Hoigaard, Gareth & Derek (2008) gjorde en studie i Norge på fotbollsspelare för att undersöka hur spelarna upplevde sin tränare i olika sammanhang. Dessa fotbollsspelare spelade i Norges högsta liga vilket betyder att tränarna bör ha en hög utbildning (UEFA PRO). Spelarna fick ta ställning genom en enkät baserad på 40 frågeställningar och
hypotetiska scenarion gällande ledarnas tränarbeteende. Resultaten i denna studie var bland annat att självkritiska beteenden inte var att föredra vid icke framgångsrika situationer. Samt att åldern på spelarna och erfarenheten på spelarna påverkade relationen och den sociala supporten från tränarna.
Denna studie är relevant för vår studie av anledning av användandet av Leadership Scale for Sports (LSS) som innehåller fem delskalor. Skalorna mäter beteende vid träning
9
beteenden innebär beteenden som strävar efter att låta spelarna i laget delta i beslut som är relaterade till gemensamma mål och träningsinnehåll, självkritiskt beteende innebär;
beteenden vid beslut som har blivit tagna vid stressiga situationer, social stödbeteende handlar om beteenden om att fokusera på spelarnas välbefinnande och positiv feedback, att spelarna blir bekräftade och uppmärksammade vid bra prestationer. LSS sammanfattar olika
ledarskapsstilar som författarna menar finns ute i idrottsvärlden och visar att självkritiska beteenden inte var att föredra vid kritiska situationer. Detta gör att det kan bli en faktor till att man som framgångsrik fotbollsspelare kan hantera det även om man det inte är att föredra. Likaså antas socialt stöd vara en faktor till att bli framgångsrik fotbollsspelare i Sverige (Hoigaard, Gareth & Derek, 2008).
1.6.3 Fotbollsspelarnas uppfattning om skillnader i ledarskap
Gomes et al., 2020 påvisade tre typer av ledarskap som var transformella, transaktionella och besluttagande. Det Tranformella ledarskapet utvärderas utifrån fyra dimensioner: 1.
Idealiserat inflytande 2. Inspirerande motivation 3. Intellektuell stimulering 4. Individuell hänsyn. Det Transaktionella ledarskapet utvärderades från tränarens tendenser och
användning av positiv och negativ feedback, i förhållande till hur spelare levde upp till de förväntade målen eller beteendena. Det beslutfattande ledarskapet utvärderas utifrån variabeln av hur tränaren väljer att ta sina beslut, det vill säga, tas beslut genom ett aktivt/passivt beslut eller sker beslutet neutralt tillsammans med sina spelare (Gomes et al., 2020).
I studien framkom en ”optimal ledarskapsprofil” som kännetecknades av ett resultatmönster som innefattade alla dimensioner av det Transformella ledarskapet. En dimension från transaktionella ledarskapet (positiv feedback) och bägge dimensionerna av det beslutfattande ledarskapet (aktiv ledning). Resultatet stärker de positiva effekterna av det Transformella ledarskapet och effekterna av de andra ledarskapsstilarna (Gomes et al., 2020).
Vad krävs av en tränare för att uppfattas utifrån den optimala ledarskapsprofilen? Det forskarna visade var att spelare behövde ha en god uppfattning av den individuella
måluppfyllelsen och lagmålsuppfyllelse. Spelare som presterar bra uppfattar tränaren på ett mer positivt sätt i jämförelse med spelare som inte prestera på samma höga nivå. Spelare som prestera bra uppfattar sina tränare som mer motiverande och intellektuellt stimulerande i jämförelse med de som inte presterar lika väl. Forskarna kunde dock se om tränaren fortfarande ställde krav på spelarna som inte presterade bra och kunde se tränaren som
10
motiverande samt inspirerande under säsongen. Men om de inte kunde leva upp till kraven blev tränaren mer auktoritär i sin ledarstil och beteende, vilket ledde till att tränarna började använda mer av negativ feedback mot sina spelare (Gomes et al., 2020).
1.7 Teori
Ledarskapsteorier handlar om olika uppfattningar, värderingar gällande ledarskapsfilosofi och handlingsbeteende i relation till vad som anses vara ”den optimala ledarskapsstilen”. För studiens teori selekterades två teorier från dagens existerande teorier. Dessa teorier är Grid modellen och det Transformella ledarskapet.
Det Transformella ledarskapet berör en specifik del av ledarskapsprocessen och för att komplettera har vi även valt att ta med Grid-modellen, som utökar djupet och bredden för ledarskapsprocessen genom att den tillför fler dimensioner kring ledarskapsprocessen. Det Transformella ledarskapet existerar inte i Grid-modellen. Grid-modellens ideala ledarskap kan ses som väldigt identiskt till det Transformella ledarskapet i förhållande till vad som
karaktäriserar ledarstilens beteende. Valet av Grid-modellen byggs på att modellen
utvecklades för att identifiera vad en ”bra” ledare är, samtidigt som modellen ser ledarskap som en levande process, vilket var en anledning till valet av teorin.
1.7.1 Grid-modellen
Grid är en modell som har identifierat och ökat förståelsen kring ledarskap i ett 40-tals länder med olika kulturer, värderingar och politiska system. Detta har resulterat till att förståelsen av ett starkt ledarskap har ökat, eftersom Grid-modellen har påvisat att ett starkt ledarskap främjar mänskliga relationer (Blake & McCanse, 1991). Relationer som främjas är effektiva och inte bundna av yttre faktorer som till exempel kulturella värderingar, skillnader och bakgrunder. Aspekten som påverkar handlar mer om beteenden om hur vi människor väljer att handla och bete oss i olika kontexter/situationer. Med hjälp av modellen kan dessa beteenden identifieras och sammanlänkas med hur vi jobbar för att nå resultat med och genom andra människor. Under processen klargörs även den subjektiva uppfattningen om sitt ledarskap och en objektiv uppfattning utifrån medarbetarnas uppfattning. Identifikationen av sitt ledarskap kan vidga vyerna kring hur vi betraktar våra egna och andra antaganden, samt hur vi blir betraktade av andra i relation till våra beteenden för att nå resultat (Blake & McCanse, 1991).
11
Grid-modellens systematiska funktion och struktur utgörs av att modellen består utav fem olika egenskaper som är beroende av varandra och som bildar en helhet. Egenskaperna är; konfliktlösning, initiativförmåga, lyhördhet, beslutfattande och konstruktiv kritik (Blake & McCanse, 1991).
Dessa egenskaper utvecklar och fastställer grunden för de fem olika ledarskapsstilarna i Grid-modellen som är Trivselledaren, uppmärksamheten ägnas åt människors behov av att ha bra relationer och känna en trivsam och vänlig atmosfär samt befinna sig i en miljö med behagligt arbetstempo. Idealledaren, menar att resultat kommer av delaktiga människor, detta genom ömsesidig då genom förankrande mål leder till relationer präglade av förtroende och respekt. Diplomaten, tillräckliga prestationer fås genom att man balanserar arbetskraven med
människornas behov av goda relationer. Den osynlige, minsta möjliga ansträngning för att få erfordrat arbete utfört räcker för att få stanna i organisationen. Den auktoritäre, effektivitet och resultat bygger på att ordna arbetet så att mänskliga faktorer stör så litet som möjligt. (Blake & McCanse, 1991).
Ledarstilar placeras sedan i modellen som består av tre olika dimensioner; 1. Inriktning på produktion som utgör x-axeln och (uppgiftsorientering) 2. Inriktning på människor som utgör y-axeln (relationsorientering). Dessa två dimensioner har en niopunktskala (1–9) där 1
innebär mycket låg inriktning och 9 innebär mycket hög inriktning som resulterar till antingen låg eller hög. Den tredje dimensionen är en bipolär dimension, det vill säga; ”har en
plus/positiv ände som markerar vad vi vill uppnå samt en minus/negativ ände som markerar vad vi försöker undvika”. Denna dimension består av frågeställningen: Varför gör jag om jag gör? (personliga drivkrafter) I modellen existerar även en mittpunkt, mittpunkten betraktas som den neutrala zonen av den bipolära axeln, det vill säga, det finns varken positiva eller negativa drivkrafter (Blake & McCanse, 1991). Kartläggning av ledarstilarna i modellen beror på hur de olika ledarstilarna förhåller sig till de fem olika egenskaperna som nämndes
tidigare. Vissa egenskaper associeras starkare till produktion av relationer (y-axeln) eller uppgiftsorientering (x-axeln), men alla fem egenskaper innefattar både x & y axeln samt den bipolära dimensionen.
12
På grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilden i den elektroniska utgåvan.
Figur 1 Förklaring på Grid-modellens olika dimensioner. En ledare kan befinna sig på olika stadier beroende på hur pass resultat- eller uppgiftsorienterad denne är. (Blake & McCanse, 1991)
1.7.2 Transformella ledarskapet
Utifrån SvFF:s utbildningar innehåll och material som ett sätt att försöka utbilda och innefattar sätt att försöka utbilda tränaren utifrån en mer Transformell ledarstilen eftersom SvFF:s utbildningar mot elitidrotten handlar om den kontinuerliga utvecklingen av
individernas utvecklingsförmågor och lärande som skall leda till ett långsiktigt utövande och ett gott välmående (Idrotten vill, 2009). Det Transformella ledarskapet grundar sig i en demokratisk anda, där ledaren fokuserar på spelarnas behov och allas utveckling än enbart en individs mål. Ledaren skall skapa relationer till sina spelare, samt ses som en förebild genom sina handlingar och egenskaper som inspirerar och motiverar spelarna.
Visioner som de skall sträva efter är till exempel, att spelarna skall kunna ta sina egna beslut och blir självständiga individer. De fyra grundpelarna för det Transformella ledarskapet är följande 1. Idealiserat inflytande, 2. Inspirerande motivation, 3. Intellektuell stimulering och 4. Individualiserad hänsyn/övervägande (Stenling & Tafvelin, 2014).
Idealiserat inflytande är den första dimensionen av det transformella ledarskapet. Definitionen handlar om att den transformella ledaren skall påvisa ett självförtroende och beslutsamhet i förhållande till hantering av problem och utmaningar. Detta i sig kommer bidra till att spelarna kommer kunna skapa en idealbild av ledaren. Detta leder till att den transformella ledaren är en person som ständigt är aktiv och har inflytande i händelser, på detta sätt kommer ledaren att visa att hinder som uppstår kan och kommer att övervinnas (Bass och Riggio, 2006).
Inspirerande motivation är en faktor som är av stor vikt och betydelse för den transformella ledarens kompetensförmåga är att sprida motivation och inspiration till sina deltagare. Detta sker genom att den transformella ledaren ger utmaningar och även en mening i varför uppgiften skall tas an och lösas. Utmaningarna kommer leda till att det gemensamma målet som är satt för gruppen kommer att uppnås, då dessa utmaningar är nödvändiga att gå igenom.
13
Den transformella ledaren har en stor betydelse i detta sammanhang, då ledaren är den som är inspirerar och motiverar till att fullfölja utmaningarna genom engagemang (Bass & Raggio, 2006).
Intellektuell stimulering definieras som att vara kreativ, lösningsorienterat och intelligent. Dessa är egenskaper som en person skall besitta för att kunna hantera problem. Detta är egenskaper som den transformella ledaren hjälper sina deltagare att uppmärksamma genom att stödja och aktiv coacha de för att utveckla. Att vara nytänkande och lösningskreativ med nya idéer är något som en intellektuell stimulerande ledare ska uppmuntra och sträva efter (Bass, 1999).
Individualiserad hänsyn menar man att individen blir sedd i en grupp, det är en egenskap som en transformell ledare skall besitta. Detta kräver att den transoformella ledaren enbart inte fokuserar på att behandla och inrikta sig på gruppens specifika behov och mål, utan även individens behov och mål är något som man som ledare tar hänsyn till (Bass, 1999).
Det som karaktäriserar den Transformella ledaren är att denne ständigt utgår från visioner och mål som existerar i den gemensamma gruppen, i detta fall är det ett lag eller en del av
organisationen i klubben. Detta resulterar i en utgångspunkt där den transformella ledaren omvandlar sina spelare värderingar i förhållande till de visioner och mål som gruppen har. Detta kräver också att miljön är ett klimat med normer och acceptans som leder till att goda relationer bildas (Stone, Rosell och Patterson, 2004).
En annan aspekt som karaktäriserar den Transformella ledaren är hur denne hanterar och agerar i en svår miljö. I dessa situationer agerar den transformella ledaren genom att hjälpa spelarna i form av att utmana deltagarna, samt att få de att känna sig delaktiga. I slutet kommer stöd och inspiration att vara avgörande faktorer när de gäller deltagarnas hantering av den svåra miljön som kan uppstå (Bass och Raggio, 2006).
Kunskapsluckan studien syftar till att uppfylla är en ämnesmässig lucka. Eftersom
forskningen som framförallt existerar i nuläget i förhållande till det Transformella ledarskapet hör till en organisations- och militärkontext. Denna studie vill vidga vyerna ytterligare och utöka kunskapen av det Transformella ledarskapet effekt, detta genom att sätta in det i idrottsvärldens praktik för att sedan kunna analysera hur ledarskapsstilen fungerar inom
14
idrottensvärld (Transformational Leadership and Well-Being in Sports: The Mediating Role of Need Satisfaction)
Ytterligare en kunskapslucka som studien kommer att utöka är i relation till en
populationsmässiglucka, detta då utifrån vår datasökning i stora generella drag så existerar det inte ett sådan kunskap. Vår studie kommer uppfylla luckan genom att söka svar hos
fotbollsspelare på högsta nivå inom svensk fotboll. Där det kommer att söka svar på
ledarstilar och dess betydelse genom att ta del av fotbollsspelares erfarenheter och upplevelser från ungdomsåren som är en period som är väldigt essentiell i förhållande till hur långt en spelare når i deras fotbollskarriär.
2 Syfte & frågeställning
Syftet med denna undersökning är att belysa på vilket sätt ledarskapet under fotbollsspelares ungdomsår har varit en bidragande faktor till deras karriärutveckling.
Frågeställningar:
- Vad upplever spelare som framgångsfaktorer under deras ungdomsår?
- Om tränaren anses vara en betydelsefull faktor, vilka egenskaper och beteende är det fotbollsspelarna värdesätter och inte värdesätter hos tränaren?
- Vilka likheter och skillnader av beteenden som värdesätts hos tränaren finns hos kvinnor och män?
2.1 Metod
Utifrån studiens vetenskapliga perspektiv beslöt vi oss för en kvalitativ ansats, detta inom den hermeneutiska traditionen. Hermeneutiken etablerar sig via en subjektiv syn på̊ människan där tolkning och förståelse är traditionens grund (Patel & Davidson, 2011).
Valet av ansatsen bidrog med en insamling av data. Som ledda till en ökad förståelse i det vi undersöker, då metoden för insamlingen av skedde via intervjuer. Anledningen till detta beror på att intervjuvens syfte var att samla in data, som innefattar djupare svar och tillför fler nyanser samt olika insikter angående undersökningens ämne (Gillham, 2008). Frågorna (bilaga 2) var öppna och kunde ge upphov till nya frågor och samtal mellan respondenterna
15
och vi som ställde frågorna. Med andra ord använde vi oss av en semistrukturerad intervju för insamlingen av data. En semistrukturerad intervju innebär att det finns områden som skall behandlas, dock lämnas det ett stort utrymme för deltagaren till tolkningen av frågorna som ställs och genom sin tolkning besvara frågan (Patel & Davidson, 2011).
Intervjuerna baserades på ett antal grundfrågor som följde samma mall till alla deltagare, i detta fall fotbollsspelare. Efter dessa grundfrågor kunde underfrågorna skiftas från deltagare till deltagare utifrån svaren vi fick. De olika frågorna som ställdes syftar till att låta
konversation flyta på ett ̊enkelt och adekvat sätt; detta generaliserade bättre djup i svaren gällande ämnet (Gillham, 2008).
2.2 Urval
Urvalsprocessen genomfördes genom att eftersöka deltagare på den högsta elitnivån inom svensk fotboll som definieras som Allsvenskan för respektive kön och sedan Superettan för män och Elitettan för kvinnor. Orsaken till att studien försökte nå eliturvalet var för att spelarna på den nivån har lyckats att nå den högsta framgången inom svensk fotboll. Därav blev urvalet intresseväckande då studien försökte belysa vad som utvecklar
elitidrottsspelare till att nå den högsta nivån och om tränaren är en möjlig påverkande faktor.
Studien etablerades utifrån två urvalskriterier som är följande:
1. Ska spela/spelat i Allsvenskan/Superettan på herrsidan och på damsidan gäller Damallsvenskan/Elitettan.
2. Spelarerfarenhet minst 1 år på professionell nivå.
Urvalet för studien blev totalt fyra elitfotbollsspelare; därav två män och två kvinnor. Medelåldern för samtliga deltagare är 28,25 år med en genomsnittlig spelarerfarenhet på elitnivå på 12,5 år. Anledningen till att två män och två kvinnor har tagits med är för att granska ifall respektive kön värdesätter liknande tränarbeteenden eller om det existera en skiljaktighet. Vi hade även reservdeltagare för att planera emot potentiella avhopp under undersökningen. Detta behövde vi inte nyttja, då samtliga fotbollsspelare genomförde hela intervjun.
16
2.3 Procedur
Ett informationsbrev (bilaga1) som innehöll information om studien, hur intervjuerna skulle gå till, syftet till studien och förfrågan till deltagande; skickades ut till de potentiella
deltagarna innan intervjumötena bokades in i. Detta skickades ut till var och en två veckor innan intervjuveckan skulle genomföras, detta för att samtliga skulle få samma tid att förbereda sig inför intervjun. Samtliga intervjuer genomfördes via samtal och de spelades in via en Iphone 8. Intervjuerna genomförde inom 45–60 minuter. Förklaringen till handlingsval tydliggörs av Jäppinen (2020) som handlar om deltagarnas samtycke, det vill säga, att
deltagarna måste bekräfta deras samtycke som innebär att de frivilligt väljer att delta i studien. Samtycket spelades in digitalt, då detta är en åtgärd utifrån covid-19 restriktionerna. Genom dessa handlingsval skall vi också uppfylla det andra kravet från Vetenskapsrådet fyra huvudregler (Vetenskapsrådet, 2018).
Även två inofficiella pilotintervjuver genomfördes för att vi skulle bekanta oss med frågebatteriet och utveckla detta ytterligare. Detta genomfördes innan första officiella
intervjun ägde rum och det var fotbollsspelare som har spelat i division 1 inom svensk fotboll.
2.4 Databearbetning
Efter intervjuerna transkriberade vi empirin ned i ett dokument, för att sedan kunna analysera data tillsammans och finna möjliga mönster kring respondenternas svar. Fotbollsspelarna kodades om till fotbollsspelare 1, fotbollsspelare 2, fotbollsspelare 3 och fotbollsspelare 4. De kommer även att benämnas på det sättet under denna studies gång.
Empirin som ansågs vara relevant för besvarandet av studiens frågeställningar presenteras i resultatdelen genomen tematisk analys.
Databearbetning skedde genom en tematisk analys. Genomförandet skedde genom
användningen av meningsbärande enheter i vår resultatdel för att finna koder i form av olika beteendemönster (se tabell 1 och 2). Analys av koderna formades till olika teman som koderna går under. Det vill säga att koderna placerades in inom ett specifikt tema som högst sannolikt bestod av underrubriker för att specificera och konkretisera koden. Sedan använde vi detta som underlag på diskussionsdelen. I diskussionen använde vi empirin efter analys och bearbetning i förhållanden till tidigare existerande forskning. Från den tematiska analysen
17
framkom vissa meningsbärande enheter som tydliggörs i resultatdelen genom citat som anses vara relevanta för att kunna besvara studiens frågeställningar. Utifrån meningsbärande enheter bildades olika koder från citaten som till exempel: självförtroende, kommunikation och socialt stöd. Utifrån koderna bildades det fem teman som är följande: Idealiserat inflytande,
Inspirerande motivation, Individualiserad hänsyn, Intellektuell stimulation plus Komponenten om tränaren är en betydelsefull faktor. De fyra första temana utgjordes av det Transformella ledarskapets grundpelare.
2.5 Etiska förhållningssätt
Studien behandlade etiska aspekter och personlighetsuppgiftsbehandlingar, detta genom riktlinjerna från Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet har utvecklat fram etiska
forskningsprinciper som består av fyra huvudkrav. Syftet med riktlinjerna är att kraven ska forma en grund i relation till individskyddet. De följande kraven är 1. informationskravet 2. samtyckeskravet 3. konfidentialitetskravet och 4. nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
I studien framgick informationskravet genom en framställning av ett informationsbrev som innehöll information kring studiens syfte och på vilket sätt deras deltagande är en
betydelsefull roll för kunskap inom området. En annan aspekt som tydliggjordes var att deltagandet är frivilligt, vilket inkluderar att de hade rätten att avbryta sitt deltagande när de vill oavsett anledning (krav 3 & 4). Sedan tydliggörs även hur deras personuppgifter
nyttjades, som till exempel, för- och efternamn. Dessa användes och behandlas som koder utifrån studien syfte. Anledning till att personuppgifterna som för- och efternamn behövdes berodde på att studien vill påvisa att data kommer från existerande människor. Deltagande kommer dock vara helt anonyma under studien och deras uppgifterna raderas bort efter studien är avklarad (Jäppinen, 2020).
2.6 Validitet & reliabilitet
Problem som möjligen kunde uppstå är att vi inte skulle få tillräckligt med data från våra interjuver, detta kunde uppstå på grund av att vårt frågebatteri inte fyllde ut väl med exempelvis följdfrågor som kunde leda till mer specifika och beskrivande svar från våra respondenter. Detta undveks genom att vi gick igenom frågebatteriet med vår handledare och
18
även genom att ha så kallade pilot-intervjuer för att kunna analysera och förbättra
frågebatteriet. Bidragandet av den appliceringen ledde till att validitet och reliabilitet höjdes.
Ett annat problemområde handlade även om respondenternas minne, där komplikationen berör deltagarnas minne, det vill säga, minns de verkligen det de minns eller har de
minnesluckor/svaga minnen från deras ungdomsperiod. Detta är även aspekt som påverkar studiens reliabilitet. En annan faktor som också påverkade är deltagarnas ålder, det vill säga, hur länge sedan var det de kunde identifieras som ungdomar. Ifall det är en yngre spelare vid till exempel 20–22 års ålder kommer sannolikheten att den deltagaren har starkare och mer pålitliga minnen från sin ungdomsperiod än en spelare runt 28–30 års ålder. Den simpla anledningen till det handlar om durationen mellan vart de är nu och deras ungdomsperiod. En åtgärd för detta skulle ha varit att eftersträva efter deltagare som är lite yngre exempelvis mellan 20–25 års åldern för att försöka förstärka reliabilitet på data.
3 Resultat
I denna del kommer resultatet från vår studie att redogöras utifrån empirin vi har samlat in från våra intervjuer med fotbollsspelarna. Koderna kommer presenteras tydligare i tabell 1 och 2, samt genom de meningsbärande exemplen i resultat delen.
Tabell 1 Studiens tematiska analys gällande tränaren som en betydelsefaktor.
Tema: Tränaren en betydelsefull faktor
Koder: Koder:
Kunskap
Tema: Andra framgångsrika faktorer
Det egna drivet Talang Glädje Disciplin Dedikation Ledarstil Liksidiga värderingar Relation till tränaren
Utveckling Engagemang
19
Tabell 2 Studiens tematiska analys utifrån Transformella ledarskapet som utgångspunkt.
3.1 Tränaren – en betydelsefull faktor
Samtliga fotbollsspelare ansåg att tränaren var en betydelsefull faktor till deras utveckling. Två fotbollsspelare nämner aspekten; ”om vilken typ av ledare man har” samt
kompetensförmågan hos ledaren som viktiga aspekter för att utvecklas under ungdomsåren. En av deltagarna nämnde även ´tur´ som en framgångsrik faktor, då tur relateras i relation till hur man “klickar” med sin tränare - samt möjligheten till att kunna delta i ett lag med en sådan bra tränare. En annan aspekt som “liksidiga värderingar” var något som kunde påverka ens egna relation till tränaren.
“Sen handlar det också om tur, tur i form av att ” att klicka med tränaren” (fotbollsspelare 1)
”Få möjligheten att ha en tränare som är kunnig inom fotboll och engagerad i att vilja utveckla oss.” (fotbollsspelare 1)
3.2 Andra framgångsrika faktorer
Mönstret vi identifierande var att det även fanns andra framgångsrika faktorer förutom endast tränaren. En av det faktorerna var ”det egna drivet” som samtliga fotbollsspelare nämnde som en essentiell faktor genom olika konkreta exempel. Ytterligare beskrev de också att ´talang´, ´den psykologiska aspekten´ och ´glädjen´ var faktorer som kunde påverka graden av att nå ens maximala potential och framgång under större delar av ens ungdomskarriär.
Koder: Koder: Koder: Koder:
Tema: Inspirerande motivation Tema: Intellektuell stimulation
Respekt Öppenhet Karamatiskt Tydlighet Övertygande Feedback
Tema: Idealiserat inflytande
Kommunikation Självförtroende Sedd och hörd
Individuell kunskap Öppna frågor Stöttning Motivationsbeslutande Ärlighet
Ledarstilar Speltid Socialt stöd Förtroende Tränarens delaktighet
20
”De viktiga nycklarna är att man själv har ett eget driv, ett driv som leder till att man tränar extra, jobbar lite hårdare på träningarna.” (fotbollsspelare 1)
”Den egna ambitionen eller inställningen att ta tiden att vilja träna och att vilja kämpa och utvecklas och att inte ge upp, det är en talang i sig att ha den inställningen, den här drivet alltså att det skulle jag säga är det viktigaste.” (fotbollsspelare 2)
”Måste vara beredd på att det kostar mycket fritid och man måste vara väldigt dedikerad till fotbollen och alltså det blir ju ens liv.” (fotbollsspelare 3)
”Kände att detta var någonting som var sjukt kul liksom, att jag var bra på det.” (fotbollsspelare 3)
“Liksom mycket egen träning, disciplin att själv vilja liksom bli bättre…” (fotbollsspelare 4)
”Får den typen av mentala träningen så tror jag det kommer hjälpa väldigt många spelare att kunna ta nästa kliv och hålla sig kvar längre” (fotbollsspelare 4)
3.3 Idealiserat inflytande
Två av deltagarna nämner att ett beteende som gott ´självförtroende´ är en relevant aspekt hos en tränare ifall tränaren vill få spelarnas respekt, uppmärksamhet och få dem att lyssna. Sedan nämner en av deltagarna att tränaren även skall förmedla självkänsla och självförtroende till sina spelare. Ett gott självförtroende hos tränaren resulterar till en större sannolikhet till att man tar in vad tränaren säger.
“När han snackade så hade han ett självförtroende i det han sa och liksom det lät som att han visste vad han pratade om och det var det som fick oss att lyssna och tro på det han sa”. (fotbollsspelare 1)
21
”Den tränaren har var karismatisk så att han var övertygande, han fick med spelarna det var någonstans tråkigt att lyssna på, han vara intressant man ville lyssna när han öppnade munnen.” (fotbollsspelare 2)
3.3.1 Respektens påverkan
Samtliga deltagare förklarar att det är viktigt att spelarna känner en viss respekt för tränaren. Respekten kan skapas genom olika sätt till exempel genom: tränarens auktoritet, kunskap och självförtroende.
“att en tränare har auktoritet är viktigt för att skapa den här respekten för att få spelarna att lyssna och dra åt samma håll som tränare.” (fotbollsspelare 2)
”han var så mesig…haha...han var såhär att han kunde bli såhär…han hade ingen tydlig tanke så det var liksom att andra kunde styra och ställa ganska mycket med honom, liksom i laget…så det ändrades ganska mycket beroende på vad vissa personer tyckte…och då sjunker det här liksom, för mig i alla fall, då tappar jag liksom respekt, att det är andra som ska få bestämma när det är du som har yttersta ansvaret.” (fotbollsspelare 3)
“Det var respektfull åt båda hållen, och det var ju då man blommade ut för man hade tränare som trodde på en och var man där av en anledning”. (fotbollsspelare 4)
3.4 Inspirerande motivation
Motivationsaspekten var en aspekt som respektive deltagare nämnde som väldigt central för den egna utvecklingen under ungdomsåren. De nämnde också olika sätt på hur motivationen kunde påverkas av en tränares olika beteenden. Beteenden kunde antingen leda till en förstärkning eller försvagning av spelarnas motivation. Exempelvis kunde det handla om engagemang från tränarna, socialt stöd, delaktighet, speltid och den mentala aspekten - som samtliga nämnde som en mycket viktig aspekt. Vi kan även se att respektive kön upplyser liknande exempel på beteenden som värdesätts och som påverkar motivationen; både positivt och negativt. Den främsta skillnaden mellan könen är att kvinnorna nämner vikten kring den mentala aspekten hos spelaren och vilken kunskap tränaren behöver för att stärka
22
mentalitet/psyket hos sina spelare, detta för att spelaren ska nå så långt som möjligt i sin utveckling. Dock nämnde två fotbollsspelare att öppna frågor/kort är en påverkande faktor på deras motivation. Att tränaren tror på sina spelare; eller att tränare ser eller bryr sig om spelaren var en stark motiverande faktor hos samtliga fotbollsspelarna.
“Känslan när man kom ned till träningarna…liksom till omklädningsrummet som att man blev sedd liksom och inte bara det här att det är bara en spelare utan att man kände att man har en viktig roll i laget och man kände att de verkligen brydde sig om en både fotbollsmässigt och utvecklingsmässigt som en människa.” (fotbollsspelare 4)
“inställning gjorde att man såg honom som en förebild och man kände att man ville vara aktiv på träningarna, även när man var trött och sliten, så kunde han få ut det lilla extra från en.” (fotbollsspelare 1)
” han var motiverande på träningarna då han pushade en hela tiden och ville att man alltid skulle försöka göra lite mer och bättre än vad man kunde.” (fotbollsspelare 1)
“Han var delaktig i träningarna och visade karaktär som gjorde att man blev typ inspirerad och fokuserad.” (fotbollsspelare 1)
“jag kände att jag blev åsidosatt på träningarna och jag kände också att han duckade lite, frågor kring varför jag inte fick spela och sådant, jag kände att han försökte undvika alla möjliga möten där vi kunde snacka om sådant.” (fotbollsspelare 2)
3.5 Intellektuell stimulation
Utifrån den här aspekten existerar det en konsensus mellan deltagarnas upplevelser och värderingar. Då samtliga deltagare beskriver att kommunikation utifrån en tränare ledarstil är essentiell, eftersom det i stora drag kan påverka deltagarnas motivation. Då motivation kunde påverkas utifrån tränarens ledarstil, ifall spelarna upplevde att de blev sedda och att det existerar en bra kommunikation från tränarens sida.
23
“jag fick aldrig någon förklaring till varför jag inte fick chansen, jag fick ingen uppföljning från honom om hur det gick eller om jag utvecklades liksom”. (fotbollsspelare 2)
“se och höra alla samtidigt som han var bra på att pusha en när man väl behövde det liksom.” (fotbollsspelare 3)
“alltså öppenhet och kommunikation. Det är väl det jag tror tycker att det är väldigt många tränare som brister, de kommunicerar för lite, man kan aldrig prata för lite. Det är svårt när man har många spelare men alltså det är en grej en tränare måste lägga vikt vid för att få en bra relation till sina spelare…alltså det behöver inte vara att man ska blir bästis, men att man formar någon form av intresse för en person…så
kommunikation är a och o” (fotbollsspelare 3)
“han väldigt tydlig att man skulle förstå spelidén som vi skulle fokusera på men att man också kunde prata, då var man så ung så man kanske hade mycket i skolan till exempel, alltså långt hemifrån. Då kände man att man kunde bolla saker, alltså balansera fotbollen alltså med privatlivet.” (fotbollsspelare 4)
“Mycket feedback, alltså kritik på rätt sätt… och får liksom spelarna att förstå vad det är man vill få fram, inte bara ”det här har du gjort dåligt” utan mer att man ställer frågan till spelarna… så att man själv får liksom bli inblandat så delaktigt i svaret och inte bara få att det här gjorde du fel och här gjorde du det bra, utan att man ställer några frågor där man får tänka till själv för liksom alla tar inte information och instruktioner på olika sätt.” (fotbollsspelare 4)
3.6 Individualiserad hänsyn
Respektive deltagare ser individualiserat hänsyn som ett beteende som en tränare skall ha förmågan av - utifrån att det i stora drag kan påverka det idealiserade inflytande och motivationen hos spelarna och som möjligen kan påverka deras utveckling.
24
”Det kändes som att han brydde sig och därav tyckte jag att allt han har sagt till mig som; att jag är duktig och sådär, att han visar sin ärlighet genom att vara delaktig och engagerad, men också genom att han lät mig spela mycket.” (fotbollsspelare 1)
“Att man skapar tydliga roller i laget, rent taktiskt hur man ska jobba och hur varje lagdel ska jobba, hur varje position ska arbeta, sådana grejer är viktigt så att det blir konkret och tydligt för alla, vad som gäller.” (fotbollsspelare 2)
”Jag tror det var viktigt att de kände mig och vet vad jag svarar bäst på liksom. Pushning och stöttning, samt veta vad man behöver just då under hela min karriär.” (fotbollsspelare 3)
”han kunde ha löst det så enkelt genom att bara få mig att känna mig sedd, genom att ha pratat med mig liksom och sagt ”detta behöver utveckla” man fick aldrig liksom aldrig höra vad man behövde utveckla eller vad jag var bra på.” (fotbollsspelare 3)
“man vill ha en tränare som tror på en och det kan verkligen skada många unga spelare om man inte känner det även fast man känner att man spelar bra och laverar bra så får man inte den approachen från tränare så kan det förstöra väldigt mycket.” (fotbollsspelare 4)
“Viktigt att både tränare och ledare vet att alla inte tar in instruktioner på samma sätt, visa kanske behöver individuella samtal lite oftare och vissa snapar upp det på en gång.” (fotbollsspelare 4)
4 Diskussion
Syftet med denna undersökning är att belysa på vilket sätt ledarskapet under fotbollsspelares ungdomsår har varit en bidragande faktor till deras karriärutveckling. Den sammanfattande analysen för studien är att tränaren är en bidragande faktor till framgång under dessa fotbollsspelares ungdomsår. Men det existerar även andra betydelsefulla faktorer som påverkar spelarnas framgång. De andra faktorerna som identifierades var inre faktorer som berörde spelarnas personlighet och karaktärsdrag som exempelvis det egna drivet och mentala styrkan.
25
Mönstret vi observerade var att tränaren hade en större chans att uppfattas som den ideala ledaren ifall de fyra grundpelarna från det Transformella ledarskapet uppnåddes. Detta
ledarskap definieras utifrån studiens resultat som den optimala ledarstilen. För att bilda denna ledarstil krävs det att alla fyra delar uppfylls av det Transformella ledarskapet. Anledningen till detta beror på att vår analys framhävde att de olika delarna utgör en helfunktion. Som tillsammans innebär att varje del måste uppnås till en viss nivå för att spelarna skall kunna karaktärisera det Transformella ledarskapet hos tränaren. Dock noterade vi att uppfylla behoven av varje grundpelare till högsta grad är komplicerat, då vi alla är människor med olika styrkor och svagheter, vilket leder till att vi alla är olika och unika i vårt beteende och egenskaper.
4.1 Resultatdiskussion
Resultatdelen synliggjorde även beteende som hade en påverkande faktor på hur spelarna uppfattade sin tränare under deras ungdomsår. Beteendena som hade en påverkande faktor var självförtroendet, relationen till tränaren, beslutsamheten, respekten, känslan av att känna sig sedd, kön, socialt stöd och kommunikation.
En annan aspekt som vi kan se ur resultatdelen är att tränaren är en central påverkande faktor. Dock är tränaren inte den enda faktor som är betydelsefull för spelarna under deras
ungdomsår. Då respektive fotbollsspelare nämnde inre faktorer som essentiella under
ungdomsåren. Detta kunde exempelvis handla om mentala styrkan, glädjen, höga ambitionen, talangen till sporten och det egna drivet. Ifall vissa av dessa beteenden inte existerar hos spelaren ökar det chansen till att den interna kontextuella betydelsen minskar, samt att sannolikheten att spelaren inte når sin fulla potential eller framgång minimeras (Fahlström et al., 2016). Genom datainsamlingen kunde det iakttas att tränaren har möjligheten att påverka dessa faktorer genom sina beteenden till en viss grad. Den påverkande effekten kommer skilja sig från fall till fall eftersom det kommer handla om spelarna drivs av en inre eller yttre motivation. Ifall den yttre motivation är större kommer tränaren ha en större påverkande effekt och vice versa eftersom spelarnas motivation kommer från dem själva.
Gällande tränaren som en betydelsefull faktor ansåg samtliga fotbollsspelare sig se tränaren som betydelsefull. Fotbollsspelarna förklarade att det handlade om att tränaren skulle ha
26
kunskap inom fotbollen. Även vara engagerad när det gällde spelarens utveckling och att relationen med tränaren var väsentlig. Det framställs också då Hyun-Duck Kim et al. (2016) visade att den ideala tränaren ska sträva efter att bygga goda relationer till sina spelare. Ett annat resultat var att tränaren även kan påverka spelarna genom sin ledarstil och sin förmåga att inspirera sina spelare som kan leda till en ökad motivation. En annan fotbollsspelare var också inne på samma spår och förklarade att det finns en större chans att bilda en god relation till en tränare ifall tränaren uppfyller spelarens individuella behov, som i detta fall var att bli sedd och att bry sig om fotbollsspelarens utveckling. Detta indikerar att en tränare som är kunnig och engagerad har större chans till att bilda goda relationer till sin spelare, eftersom de har en större kunskapsbas kring hur det kan uppfylla spelarnas behov.
Tidigare studier har visat olika resultat om vad som primärt bygger goda relationer och utifrån vilka aspekter. Hoigaard, Gareth & Derek et al. (2008) menar i sina resultat att det sociala stödet är en framgångsrik faktor. Med sociala stödet syftas det på att bekräfta och
uppmärksamma sina spelare. Gomes et al. (2018) forskning förklarade också vikten av den goda relation till spelarna, men skillnaden mellan forskningarnas resultat är att goda relationer bildas genom en positiv feedback. Men utifrån vår empiri drar vi slutsatsen att en tränare bör utveckla goda relationer med sina spelare, då det är ett centralt område för att optimera spelares utveckling och framgång. Detta eftersom respektive fotbollsspelare nämner att en god relation till sin tränare är viktigt.
En fotbollsspelare nämner även att aspekten gällande uppfyllandet av individuella behoven i stora drag kan påverka spelarnas motivation positivt. Men det kan även leda till en annan effekt om det inte uppnås. Spelarnas motivation är ytterligare en aspekt som en Transformell ledare skall beakta i sina handlingar. Inom det Transformella ledarskapet kallas den aspekten för ´den inspirerande motivationen´. Som innefattar att ledaren ska sprida motivation och inspiration till sina deltagare genom att dela med sig av visioner, utmana dem till utmaningar samt ge spelarna en tydlig mening med alla de praktiska handlingarna (Bass & Raggio, 2006).
Fotbollsspelarna berättar att öppenhet är väldigt viktig och kommunikation är a och o för en framgångsrik relation. Medan en fotbollsspelare tyder på att tränarens delaktighet på träningar är en viktig faktor som spelar in. Kommunikationen var något som respektive fotbollsspelare nämnde. Mönster vi fann från empirin gällande kommunikation var att fotbollsspelarna ville få ett ”varför” till situationer som till exempel, varför man inte får spela eller varför tränaren
27
anser att spelaren behöver utveckla en förmåga. Men kommunikation handlade inte bara om det fotbollsspecifika, utan även den vardagliga kommunikationen. Som också är viktig för att uppfylla känslan av det sociala stödet. Det vi kom fram till var att fotbollsspelarna i stora drag söker en tränare som nyttjar sig av positiv och konstruktiv feedback. Detta är något som Gomes et al (2018) forskning också visade då den positiva feedbacken förstärkte idrottarnas prestationer och motivation. Angående den andra aspekten, social stödet, handlar det primärt om tränarhandlingsval och kunskap om sina spelare som i slutändan kommer påverka
relationen till sina spelare. Detta är även något som Gomes et al (2018) och Hoigaard, Gareth & Derek (2008) bekräftade i deras forskningsresultat. Kunskapen underlättar för hur tränaren ska agera i olika situationer, till exempel, pushning eller stöttning. Spelarna ska också kunna känna en trygghet att prata om saker som inte berör fotbollen utan mer om det privata livet. Detta ifall spelaren skulle öppna upp sig för sådana typer av konversationsämnen. Ifall spelarna gör det kan det vara ett tecken på att tränaren har ett idealiserat inflytande på spelaren, samt att spelaren känner en god trygghet och respekt till tränaren.
Ett annat resultat som denna studie kom fram till handlar tränaren inte lyckas uppfylla spelarnas individuella behov eller bilda goda relationer. Resultatet framhävde att tränarens förutsättningar att ses som den idealledaren utifrån Grid-modellens ledarskapsstil (figur 1) minskades ifall tränaren inte kunde uppfylla dessa områden. En orsak till detta berör vad fotbollsspelarna förklarade genom att beskriva att tränaren använde beteenden som inte främjande deras utveckling, individuella behov eller relationer, som inte synliggör ett starkt ledarskap (Blake & McCanse, 1991). I förhållanden till detta exempel visar det på att en tränares beteenden påverkar betydelsen av spelarnas inre motivation negativ. Detta leder till att chansen till avhopp ökar (Fahlström et al., 2016). Brown (2001) menar att en tränare med minimal kunskapsbas och engagemang inte kan uppfyller de två väsentliga komponenter som är avgörande för spelares utveckling. Gomes et al (2018) forskningsresultat konkretiserar att tränaren har mindre förutsättningar till att skapa goda relationer om tränaren inte förstärker spelarnas prestation eller ansträngningar i den mån det krävs med hjälp av positiv feedback.
Resultat från stycket ovan påverkar även spelarnas uppfattning i relation till deras individuella måluppfyllelse. I det här fallet visade empirin att de fick en lägre uppfattningsgrad och
anledningen till det anses grundas i att spelarna inte känner sig sedda av tränaren.
Konsekvensen av den lägre uppfattningsgraden är att spelarna inte uppfattar tränaren utifrån den ´optimala ledarskapsprofilen´. Ledarskapsprofilen innefattar bland annat de respektive
28
dimensioner av det Transformella ledarskapet. För att en tränare skall kunna betraktas från den ledarskapsprofilen, krävs det att spelare känner en hög individuell måluppfyllelse (Gomes et al., 2020). Om vi vänder på perspektivet existerar även en sannolikhet att spelare som inte har en hög individuell måluppfyllelse fortfarande kan känna en viss motivation under
säsongen. Motivering till detta grundas i att tränaren fortfarande kan ställa krav på spelarna under säsongen. Konsekvensen ifall spelaren inte kan leva upp till förväntningarna är att tränaren i högre grad kommer övergå till en mer auktoritär ledarstil och använda sig av negativ feedback (Gomes et., 2020). Det vi även kan se är att uppfyllandet av spelarnas behov och vikten av att bygga relationer, kan vi länka till ´den inspirerande motivation´ och ´intellektuella stimulation´ i det Transformella ledarskapet. Men för att kunna utföra dessa tränarbeteenden krävs det att tränaren också besitter förmåga att ta hänsyn till den tredje grundpelaren som är individualiserad hänsyn (Bass, 1999).
Den individualiserade hänsynen är att den aspekten som ökar sannolikheten
att spelarna upplever att de två första grundpelarna uppfylls inom det Transformella ledarskapet. Innebörden av det är att spelarna förhoppningsvis får en högre individuell måluppfyllelse. Även en större lagmåluppfyllelse genom att tränaren tydliggör rollerna för lagdelarna samt respektives position i laget som fotbollsspelare 2 nämner. Detta är den psykologiska effekten Hyun-Duck Kim et al. (2016) nämner i sitt forskningsresultat som handlar om tillfredställelse begreppet, som syftar på utvärderingar av resultat och processer. Orsaken till att tillfredställelse begreppet uppfylls beror på att tränaren får spelare att uppleva att de blir individuellt sedda i laget trots att det är en stor grupp av spelare (Bass, 1999). En tränare som uppfyller behoven av dem tre grundpelarna höjer sannolikheten att tränaren använder bra och eftersträvande beteenden som uppskattas av spelarna. Med andra ord ökar chansen till att tränaren skall ses som en idealtränare från spelarnas perspektiv, som är ledarstilen som anses vara den optimalaste ledarstilen (Blake & McCanse, 1991). Å andra sidan kan de tränarna påverka den interna kontextuella betydelsen positivt genom att tränaren har en positiv påverkan på spelarna (Fahlström et al., 2016).
Ifall uppfyllandet av de tre grundpelarna uppfylls är chansen att den sista grundpelaren (idealiserat inflytande) från det Transformella ledarskapet uppnås. Inflytandet syftar på att tränaren skall visa ett visst självförtroende och beslutsamhet, som i sig kan leda till att spelare ser upp till tränaren som en förebild (Bass och Riggio, 2006). Viktig notering är att vi ser
