• No results found

Gröna klimatskal - fuktsäkerhet och energianvändning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gröna klimatskal - fuktsäkerhet och energianvändning"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gröna klimatskal – hur fungerar det med tanke på fuktsäkerhet och påverkar det byggnadens energian-vändning? Det är två frå-gor som studeras inom Vinnovaprojektet c/o City. På en fasad i Borås frodas bland annat lingon, gräslök och edelweiss. Men den gröna väg-gen är mer än ett dekorativt in-slag. Med hjälp av noggranna mätningar utvärderas vad som händer i träväggen bakom. Provväggen är placerad på en fasad i sydläge.

Det finns ett intresse av att öka andelen gröna ytor i sta-den, bland annat för att man ser stora fördelar med bland annat en ökad biodiversitet samt utjämning av belastning-en på dagvattbelastning-ennätet i sam-band med skyfall. Miljöcertifi-eringssystem ställer också krav på grönytefaktor och fastig-hetsägare visar intresse för att se i vilken mån ytorna på väg-gar och tak kan bidra till att öka denna mät- och uppfölj-ningsbara faktor.

Väggar och tak klädda med växter börjar synas i allt fler sammanhang, men där gröna tak är mer vanligt förekom-mande. När det gäller ytterväg-gar klädda med kassetter som man planterar i har vi i Sverige

inte så stor erfarenhet av hur detta funge-rar. Därför finns ett behov av att göra en grundlig utvärdering redan nu innan an-vändningen är spridd. Blir det populärt vill vi veta mer om hur lösningen fungerar med tanke på fukt- och temperaturförhål-landen. Vi vill också se i vilken mån byggnadens energianvändning kan påver-kas med tanke på de klimatskal vi i Sveri-ge vanliSveri-gen bygSveri-ger, det vill säga väl vär-meisolerade.

Sensorer ger kontinuerlig mätdata Växtväggen består av fyra aluminiumkas-setter med planteringshål. Allt som allt finns det plats för ett sjuttiotal plantor. Ett tidsstyrt bevattningssystem och en

kapil-lärfördelande filt transporterar ut vattnet till växterna. Nio härdiga växtsorter har valts ut med hjälp av experter på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vi planterade växterna i juli förra sommaren och alla har överlevt utom järneken.

Försöket kommer att pågå fram till sommaren 2014. Under tiden görs konti-nuerliga fältmätningar. Ett flertal trådlösa sensorer har placerats på olika positioner i

väggen, både bakom växtkas-setterna och på en bredvidlig-gande referensdel. Dessa är se-dan uppkopplade mot ett webb-system som kontinuerligt log-gar mätdata. Sensorerna mäter relativ fuktighet i isoleringen, fuktkvoten i träreglarna samt temperatur, även inne och ute. Resultaten från mätningarna kommer att sammanställas och rapporteras i oktober 2014. Inverkan på energi-användning och termisk komfort

En effekt av växtväggen som vi hittills sett är att dygnsvaria-tionerna i temperatur har jäm-nats ut – både sommar som vinter. Om ett klimatskal inte är så väl värmeisolerat så kan en sådan utjämnande effekt möjligen påverka energian-vändningen och den termiska komforten inomhus på ett po-sitivt sätt. Om det däremot, som i Sverige, är en väl vär-meisolerad vägg eller tak kom-mer sannolikt inte energian-vändningen och den termiska komforten att påverkas nämn-värt. Påverkan av gröna kli-matskal på temperaturer i kon-struktionen och inne kartläggs i ett pågående arbete med att si-mulera olika konstruktioner med växter på klimatskalet. Si-muleringar (som genomförs med finansiering från bland annat SBUF) kommer att visa på samban-den mellan isolertjocklek, temperaturer och gröna klimatskal.

Gröna väggar kan även påverka mikro-klimatet på gatunivå positivt. Andra forskningsprojekt har visat att växterna hjälper till med att kapa temperaturtop-parna. Men variationerna blir antagligen större på referensväggen som vi har i Bor-ås eftersom referensfasaden är svart.

50 Bygg & teknik 5/14

Gröna klimatskal – fuktsäkerhet

och energianvändning

Faktaruta: c/o City

c/o City är ett Vinnova UDI-projekt som lyfter fram värdet av naturen i staden. De ekologiska, sociala och ekonomiska värdena. Renande våtmarker, prunkande parker och bullerdämpande buskage. Projektet vill inspirera och övertyga, skapa nya modeller och verktyg och visa upp konkreta exempel. Målet med c/o City är att ta fram verktyg och metoder för kvantifieringar, värdering och synliggörande av ekosystemtjänster. Vi utvärderar även byggnadstekniska aspekter, som till exempel gröna tak och väggar. c/o City är en konstellation av aktörer från olika organisatio-ner och branscher.

Artikelförfattare är Eva Sikander och

Carl-Magnus Capener, SP Sveriges

Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

References

Related documents

Tillsammans med Railvac kommer Ballast Feeder att bli ett effektivt industrikoncept för ballastbyten.. Som ett led i arbetet med att ytterligare utveckla och förbättra bolaget

Planerar, leder och samordnar den övergripande pedagogiska verksamheten inom förskola och annan verksamhet som bedriver barnomsorg, i samråd med högsta chef, chefer för

Till grund för skissarbetet låg en konstplan 1 med bland annat visioner för förskolan och byggnadens gestaltning.. Min utgångspunkt och idé i arbetet blev boken Lille prinsen

- Högskoleutbildning inom medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande - Vara en god skribent med vana av att producera texter för olika kanaler. - Kunskap och erfarenhet

Tusentals rättningar av fornminnesinfo   Innan sommaren kommer tusentals rättningar att ha gjorts för att förbättra

Syftet med förslaget är att göra det möjligt för nämnda myndigheter att till exempel pröva och utveckla ny teknik för att kunna uppfylla de krav som ställs enligt

I dagsläget är priset på elcertifikat väldigt låga och om priserna på elcertifikat blir varaktigt låga och närmar sig administrationskostnaderna anser branschföreningen Svensk

Vi vill beräkna vätskeflödet genom randytan till det beskrivna området, här kallat K. Vår yta Y är en paraboloid med y-axeln