• No results found

Män med ätstörningar : En integrativ litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Män med ätstörningar : En integrativ litteraturstudie"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2020

Män med ätstörningar-

en integrativ litteraturstudie

Författare: Hornbek, Rasmus Waern, John Handledare: Lia, Ahonen Examinator: Nylander, Per-Åke

(2)

Män med ätstörningar-

En integrativ litteraturstudie

Författare: Hornbek, Rasmus & Waern, John. Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2020

Sammanfattning

Denna studie är en integrativ litteraturöversikt som undersöker skillnader i orsaksförklaringar och symtomyttringar gällande ätstörningar hos män och kvinnor. Syftet med litteraturstudien är att problematisera gruppen ‘’män med ätstörningar’’ ur ett sociokulturellt perspektiv. Totalt 16 artiklar har inkluderats inkluderats i studien varav två har rapporter från Socialstyrelsen. Innehållet i artiklarna har gått igenom en tematiseringsprocess vilket har legat till grund för studiens resultat. Analysen av detta resultat genomförs senare med hjälp av socialkonstruktivism och Goffmans stigmateori. Resultatet visar på skillnader i orsaksförklaringar och

symtomyttringar av ätstörningar hos män och kvinnor. Dessa skillnader beskrivs i forskning utgöra en grund i den sociala problematik män med ätstörningar utsätts för. Forskning visar på att ätstörningar anses som en kvinnosjukdom vilket leder till att dessa skillnader skapar en extra utsatthet för män, då upptäckten av sjukdomen försvåras och den hjälp de kan få blir lidande. Enligt forskning kan dessa problem motverkas genom att mer forskning bedrivs inriktad på mäns specifika problemområden och att det sker en diskursförändring kring ätstörningar. Detta kan leda till att mörkertalet minskar och att adekvata behandlingsinterventioner utvecklas.

(3)

Men with eating

disorder-An integrative literature review

Author: Hornbek, Rasmus & Waern, John Örebro University

School of law, psychology and social work The social work program

Social work, C Essay, 15 credits Spring 2020

Abstract

This study is an integrative literature review that examines differences in causes and symptoms regarding eating disorders in men and women. The aim of this study is to problematise the group ‘’men with eating disorders’’ from a sociocultural point of view. A total of 16 articles were included in the study and two of these were reports from Socialstyrelsen. The contents of the articles were presented thematically which has been the basis for the study’s results. The analysis of the results was done with social constructivism and Goffman’s stigma theory. The results showed a difference regarding causes and symptoms in men and women. These differences are described, in earlier articles, as a reason for the social problems men with eating disorders face. Research shows that eating disorders are portrayed as a women’s condition which amplifies the exposure for men with this condition, because the discovery and treatments are hampered. According to research this problem can be solved by further research in this area and a change in discourse regarding eating disorders. This can lead to a decrease in unrecorded cases and

development of adequate treatment interventions.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Problemformulering ... 2 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 2. Bakgrund ... 3

2.2 Kriterier för ätstörningsdiagnoser enligt DSM-5 ... 3

2.3 Ätstörningar i relation till det sociala arbetets praktik ... 4

3. Tidigare forskningsöversikter och studier ... 5

3.1 Diagnostiseringsverktyg vid ätstörningar anpassade efter det kvinnliga könet ... 5

3.2 Mäns upplevelser av ätstörningar och den behandling de får... 6

3.3 Orsaksförklaringar till ätstörningar hos tonårspojkar och unga vuxna män ... 7

3.4 Män med ätstörningar – en underdiagnostiserad, underbehandlad och missförstådd grupp ... 8

3.5 Orsaksförklaringar till ätstörningar ... 9

4. Teoretiska utgångspunkter ... 10

4.1 Socialkonstruktivism ... 10

4.2 Goffmans stigmateori ... 11

5. Metod... 12

5.1 Litteratursökning ... 12

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier ... 12

5.3 Urvalsmetod ... 13

5.4 Validitet ... 13

5.5 Sammanställning och analysförfarande ... 13

5.6 Källkritik ... 14

5.7 Etiska överväganden ... 14

6. Resultat ... 15

7. Analys utifrån socialkonstruktivism och stigmateori ... 24

6. Slutsatser och diskussion ... 26

8.1 Studiens styrkor och svagheter ... 28

8.2 Praktiska implikationer för socialt arbete ... 28

8.3 Förslag till vidare forskning... 29

Referenslista ... 30

(5)

1. Inledning

Studier har visat hur mörkertalet gällande personer som lider av någon form av ätstörning är stort oavsett vilket kön som studeras men det har kunnat konstateras att de dolda fallen är flest i den manliga populationen (Doumit, Sanchez-Ruiz & Zeeni, 2016). Ätstörningar är ett samlingsnamn på ett flertal olika diagnoser som kan pågå under en hel livstid och vara livshotande för individen som drabbas. Ett insjuknande innebär ofta stora somatiska besvär i kombination med

psykologiska bekymmer som exempelvis känslor av skam och skuld (Socialstyrelsen, 2019). Det finns ett flertal olika tänkbara orsaksförklaringar till att en individ utvecklar en ätstörning.

Vanligtvis så finner vi förklaringen i en kombination av biologiska, sociala och psykologiska faktorer vilka i samspel med sociokulturella faktorer kan ligga till grund för en ätstörning. Sociokulturella faktorer som kan påverka är exempelvis en önskan om att passa in i

kompisgruppen eller en utsatthet för mobbning (Socialstyrelsen, 2019). Vi menar med grund i den forskning som studerats att fokus inte läggs i tillräckligt hög utsträckning på de

sociokulturella faktorer som kan ligga till grund för utvecklandet av en ätstörningsproblematik. Istället tenderas det att fokuseras kring den medicinska aspekten av ätstörningar. Begrepp som genus, stigmatisering och normer bör få mer utrymme i diskussionen eftersom den sociala aspekten visat sig vara av stor vikt gällande orsaksförklaringar och symtomyttringar vilket framgått i genomgången av tidigare forskning gällande aktuellt ämne.

Vidare har studier visat att mörkertalet gällande personer som lider av någon form av ätstörning är stort oavsett vilket kön som studeras men det har kunnat konstateras att de dolda fallen är flest i den manliga populationen (Doumit, Sanchez-Ruiz & Zeeni, 2016). I den totala befolkningen i Sverige lider uppskattningsvis 190 000 människor av någon form av diagnostiserad ätstörning (Socialstyrelsen, 2019). Vad gäller män lider 15 -17 % av störda ätbeteenden som riskerar att utvecklas till en diagnostisering (Hansson, 2017). Forskningsfokus inom området har till största del varit inriktat på kvinnor vilket har medfört att gruppen ’’män med ätstörningar’’ har

förbisetts. Detta är problematisk då beräkningar visar att 10-25 % av de människor som lider av en ätstörningsproblematik är av det manliga könet och det är långt ifrån så många män som faktiskt upptäcks och får adekvat behandling (Feldman & Crandall, 2007). En av de vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och sjukdomstillståndet ses, av såväl professionella

behandlare som samhället i stort, ofta som en sjukdom vilken tätt förknippas med kvinnor och forskningen är bristfällig gällande män som lider av denna sjukdom (McVittie, Cavers & Hepworth, 2005). Att ätstörningar i så stor utsträckning ses som ett ”kvinnligt problem” kan tänkas bidra till stigmatiseringen av ätstörningsproblematik hos män. Forskning visar tydligt att stigmatisering kan bidra till social problematik som exempelvis socialt utanförskap och/eller svårigheter i arbetslivet (Bunnell, 2015).

Ätstörningsproblematik är tätt förknippat med synen på den egna kroppen som till stor grad påverkas av samhällets ideal och normer. Det finns ett flertal olika orsaksförklaringar till att en ätstörning utvecklas och en av de mest centrala förklaringarna är låg självkänsla som ofta grundar sig i svårigheter att uppfylla individens egna upplevda krav och omvärldens förväntningar. I dagens samhälle ställs höga krav på individen och vid ett misslyckande att uppfylla dessa upplevda eller verkliga krav så kan det utmynna i att individen försöker ta kontroll över något annat, exempelvis sitt matintag. Det finns även andra orsaksförklaringar till att dessa beteenden utvecklas. Det kan handla om en komplicerad familjesituation, problem med

(6)

att uttrycka känslor, traumatiska upplevelser eller svårigheter med att hantera stress och/eller press. Vanligt förekommande är att den som utvecklar en ätstörningar gör det på grund av en kombination av ovan nämnda faktorer (Iles, 2012). Då det råder stora skillnader gällande den ideala manskroppen kontra kvinnokroppen så skiljer sig därmed de upplevda kraven och upplevelserna åt mellan könen. I generella termer pratas det om hur kvinnor ofta upplever sig som överviktiga medan män tenderar till att sträva efter en mer muskulös kropp. Detta leder till att en negativ kroppsuppfattning och självkänsla utvecklas och ätstörningsproblematiken som kan komma till följd av detta gestaltar sig ofta på olika sätt beroende på vilket kön individen tillhör (Rogers, Faure, Chabrol, 2009).

1.1 Problemformulering

Då ätstörningar oftast diskuteras ur ett medicinskt perspektiv förbises många gånger sociokulturella faktorer. Detta anses problematisk då dessa har en stor påverkan på såväl symtomyttringar som orsaksförklaringar. Wright, Haise & Levy (2015) förklarar vidare hur forskning visar på ett uppenbart samhällsproblem där en stor del av dagens ungdomar och vuxna känner ett missnöje med den egna kroppen som alltså riskerar att utvecklas till en ätstörning. På senare tid har det gjorts en del studier gällande gruppen “män med ätstörningar” och resultat från studier har visat att det existerar tydliga skillnader mellan könen gällande såväl

orsaksförklaringar och symtomyttringar (Wright et al., 2015). Forskning visar också på en tydlig stigmatisering av män med psykisk ohälsa vilket försvårar för denna grupp i sökandet efter hjälp från såväl professionella aktörer som stöd ifrån anhöriga (Russel & Laszlo, 2013). En

sammanfattning av existerande studier har visat hur män med ätstörningar utgör en förbisedd grupp, och inte ges samma utrymme som kvinnor i diskussionerna. Med tanke på hur omfattande och allvarliga konsekvenserna, på både kort och lång sikt kan vara till följd av ätstörningar, fokuserar föreliggande studie på att samla och presentera den aktuella kunskapen som finns om män med ätstörningar samt hur detta är viktigt att uppmärksamma inom ramen för socialt arbete.

1.2 Syfte

Syftet med föreliggande integrativa litteraturstudie är att uppmärksamma den manliga delen av populationen som lider av en ätstörning och undersöka varför det är en sådan liten del av den aktuella gruppen som får hjälp. Studien kommer också att, med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, undersöka orsaksförklaringar samt hur symtom på ätstörning skiljer sig åt mellan de olika könen. Förhoppningen är att studien kan resultera i större möjligheter att i framtiden, i högre utsträckning, uppmärksamma denna utsatta grupp.

1.3 Frågeställningar

• Vilka är de mest vanligt förekommande orsaksförklaringarna till ätstörningar för män respektive kvinnor?

• Finns det skillnader i män och kvinnors symtomyttringar, och hur beskrivs dessa i tidigare forskning?

• På vilket sätt bidrar möjliga skillnader i (definitioner av ätstörningsdiagnoser), orsaksförklaringar och symtomyttringar vid upptäckten av ätstörningar hos män respektive kvinnor?

(7)

2. Bakgrund

I följande avsnitt definieras de diagnoser som är mest förekommande, och som också nämns genomgående i föreliggande uppsats. Vi har valt att ge exakta definitioner av de vanligast förekommande ätstörningar i syfte att underlätta för läsaren.

2.1 Vanligt förekommande ätstörningar

Tidigare har ätstörningsdiagnoser delats upp i tre olika kategorier där anorexia nervosa, bulimia nervosa samt andra ospecificerade ätstörningar ingått, men DSM- 5 lade år 2013 även till hetsätning som en specificerad ätstörning. Den ätstörning kring vilken det bedrivits mest forskning är anorexia nervosa vilken kännetecknas av ett lågt energiintag och låg vikt i relation till ålder och kön. Detta kombineras ofta med en rädsla för att gå upp i vikt samt en störd

kroppsupplevelse avseende vikt och/eller form. En annan uppmärksammad ätstörning är bulimia nervosa vilken kretsar kring hetsätning. Bulimia nervosa innebär att individen äter onormala mängder mat under en begränsad tid vilket resulterar i en upplevelse av kontrollförlust. Utöver hetsätning så ingår även ett kompensatoriskt beteende för att undgå viktuppgång vilket kan ske genom kräkningar eller missbruk av laxermedel. Som tidigare konstaterats har även hetsätning blivit en specificerad ätstörning. Symtomen är liknande bulimia nervosa, i relation till perioder av hetsätning, dock förekommer det inte något kompensatoriskt beteende för att undvika viktuppgång. Slutligen så används diagnosen ospecificerad ätstörning när den kliniska bilden präglas av symtom på en ätstörning som orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion gällande det vardagliga- och/eller arbetslivet alternativt inom andra viktiga funktionsområden, men där kriterierna för de specificerade ätstörningarna inte helt uppfylls (American Psychiatric Association, 2013).

2.2 Kriterier för ätstörningsdiagnoser enligt DSM-5

DMS-5 definierar anorexi nervosa med:

A. Otillräckligt energiintag i förhållande till behoven vilket medför en signifikant låg kroppsvikt med beaktande av ålder, kön, tillväxtkurva och kroppslig hälsa.

B. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, eller ett ihållande beteeende som motverkar viktökning, trots att personen är klart underviktig.

C. Störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikten eller form, eller förnekar ihärdigt allvaret i de låga kroppsvikten (American

Psychiatric Association, 2013).

Vidare stadgar DSM-5 kriterier för bulimia nervosa enligt följande,

A. Upprepade episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av både kriterium (1) och (2): 1. Personen äter under en avgränsad tid (t ex inom 2 timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter. 2. Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t ex en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).

B. Upprepade olämpliga kompensatoriska beteenden för att inte gå upp i vikt, t ex

självframkallade kräkningar, missbruk av laxermedel, diuretika eller andra läkemedel: fasta; eller överdriven motion.

(8)

C. Både hetsätningen och de olämpliga kompensatoriska beteenden förekommer i genomsnitt minst en gång i veckan under 3 månader.

D. Självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

E. Symtomen förekommer inte enbart under episoden av anorexia nervosa (American Psychiatric Association, 2013).

Hetsätningsstörning innehåller kriterierna:

A. Upprepade episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av både kriterium (1) och (2): 1. Personen äter under en avgränsad tid (t ex inom 2 timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter. 2. Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t ex en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).

B. Under hetsätning episoderna föreligger minst tre av följande: 1. Äter mycket fortare än normalt.

2. Äter så mycket att det uppstår en behaglig mättnadskänsla. 3. Äter stora mängder mat utan att känna sig fysisk hungrig. 4. Äter i ensamhet på grund av skamkänslor för att äta så mycket.

5. Äcklas över sig själv, känner sig deprimerad eller har starka skuldkänslor efteråt. C. Hetsätningen medför ett påtagligt lidande.

D. Hetsätningen förekommer i genomsnitt minst en gång i veckan under 3 månader.

E. Hetsätning är inte förknippad med upprepade olämpliga kompensatoriska beteenden som vid bulimia nervosa eller anorexia nervosa (American Psychiatric Association, 2013).

Utöver dessa tre tidigare nämnda specificerade ätstörningar finns det även ospecificerade ätstörningar enligt DSM-5. Denna kategori används för att beskriva ett sjukdomstillstånd när symtom på ätstörningar finns, men en eller flera kriterier inte uppfylls för att kunna definieras som en av de tre specificerade ätstörningar. De symtom som personen lider av orsakar ett signifikant lidande eller försämrad funktion inom det sociala, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden (American Psychiatric Association, 2013).

2.3 Ätstörningar i relation till det sociala arbetets praktik

Författarna till denna uppsats är intresserade av att i framtiden arbeta inom psykiatrin och är överens om hur socionomens specifika kunskaper samt det holistiska synsätt som

socionomutbildningen givit har en betydande roll i arbetet med psykisk ohälsa. Vid en

genomgång av forskningen inom det aktuella området har vi identifierat kunskapsluckor som kan påverka arbetet inom hälso- och sjukvården. Kuratorer inom vården behöver ytterligare kunskap vad gäller de specifika orsaksförklaringar och symtomyttringar som är knutna till det manliga könet och ätstörningar för att i förlängningen kunna anpassa bemötande och utveckla adekvata behandlingsmetoder. Socionomens kunskaper kring samhälleliga problemområden och dess påverkan på individen är en viktig faktor i arbetet med enskilda personer. Strother et al., (2012) menar att i dagens samhälle anses emotionell sårbarhet som något icke-eftersträvansvärt för en man eftersom det går emot den samhälleliga bilden av maskulinitet. Detta försvårar männens benägenhet att söka hjälp för en ätstörningsproblematik. Ett samhällsklimat där män kan prata om sina bekymmer med mat och sin egen kroppsbild skulle underlätta för gruppen att våga

(9)

erkänna problematiken för sig själv och sin omgivning, bli uppmärksammade av samhället och sedermera få adekvat hjälp. Den typen av samhällsklimat skulle gynna denna grupp och kan uppnås genom att större fokus läggs på att lyfta orsaksförklaring och symtomyttringar som är specifika för män (Strother et al., 2012). Vi har utifrån kunskaper vi skaffat oss genom socionomutbildningens gång diskuterat hur denna typ av problematik inte uteslutande bör förklaras utifrån ett medicinskt perspektiv. Detta då sociala faktorer också har konstaterats ha en stor påverkan. Genom att undersöka tidigare forskning har denna bild förstärkts eftersom det sociala perspektivet lyfter fram viktiga orsaksförklaringar samt påvisar hur samhällets

uppbyggnad förstärker bekymmer för gruppen män med ätstörningar. Ätstörningar ses som ett socialt problem eftersom de kan förklaras och förstås genom samhälleliga förklaringsmodeller. Exempelvis kan påverkan av synen på vad som är eftersträvansvärt enligt rådande samhälleliga ideal undersökas. Det går exempelvis att undersöka vilken syn män kontra kvinnor har gällande vad som är en eftersträvansvärd kropp. Ätstörningar drabbar många människor och innebär stort lidande för individen och dennes omgivning och kan i förlängningen även tänkas leda till sociala problem i form av missbruk och/eller arbetslöshet. Socialstyrelsen (2019) lyfter också upp en tydlig korrelation mellan ätstörningar och andra psykiska besvär, exempelvis depression, vilket i sig skapar ett socialt problem som samhället kommer att behöva adressera. Just gruppen män med ätstörningar har länge blivit förbisedd då denna typ av problematik varit och fortsatt är tätt förknippad med det kvinnliga könet vilket är ett starkt argument för att uppsatsen skrivs. Denna studie har använt sig av de två sociologiska teorierna socialkonstruktivism och stigmateorin vilka är tänkta att påvisa den koppling som finns mellan ätstörningar och de sociokulturella faktorerna som finns i samhället. Genom att använda dessa två teorier har sociala perspektiv framhävts och ger en bredare och djupare inblick i varför män drabbas och hur symtomen yttrar sig.

3. Tidigare forskningsöversikter och studier

I detta avsnitt kommer tidigare forskningsöversikter och centrala studier att presenteras.

3.1 Diagnostiseringsverktyg vid ätstörningar anpassade efter det kvinnliga

könet

Stanford & Lemberg (2012) skriver i sin studie om hur ätstörningar länge ansetts vara en kvinnosjukdom, men på senare tid har forskning visat att 5 till 10% av de som lider av anorexia nervosa är män, och procentantalet är ännu högre när det kommer till bulimia nervosa där män står för 10- 15% av de diagnostiserade. Senare forskning har visat att män står för hela 25% av alla diagnostiserade fall av ätstörningar (Stanford & Lemberg, 2012). Det verktyg som idag används vid en diagnostisering är eating disorder inventory- 3 (EDI-3), men detta verktyg beaktar främst kvinnors orsaksförklaringar och symtomyttringar. Det har på senare tid blivit tydligt att mäns orsaksförklaringar och symtomyttringar skiljer sig från kvinnors och med den senaste forskningen som påvisar det stora antalet män som lider av en ätstörning anser Stanford & Lemberg (2012) att en studie som undersöker EDI-3’s precision vid en diagnostisering av en ätstörning hos män är befogad.

I Stanford & Lembergs studie (2012) inkluderades 108 deltagare (78 män och 30 kvinnor) som var inlagda på ett behandlingshem för ätstörningar eller missbruk av narkotika, sex eller spel. Samtliga deltagare fick göra EDI-3 testet, vilket görs genom att besvara olika frågor med en 6-gradig svarsskala, alltid- vanligtvis- ofta- ibland- sällan- aldrig. EDI-3 kretsar kring tre centrala teman vilka anses centrala i att avgöra huruvida individen är i en riskzon för att utveckla en

(10)

ätstörning eller redan lider av en ätstörning. Dessa tre centrala teman är en strävan efter smalhet, kompensatoriska handlingar för att inte gå upp i vikt och missnöjdhet med sin kropp (Stanford & Lemberg 2012). För att avgöra EDI-3 precision valdes deltagare ut så att ungefär hälften av männen och hälften av kvinnorna var diagnostiserade med en ätstörning, medan den resterande hälften inte var det.

Resultatet visade i enlighet med den formulerade hypotesen att EDI-3 var ett precist verktyg för att fastställa om kvinnor led av en ätstörning, men detsamma gällde inte för män. Vid ett

jämförande av svaren från kvinnor som redan var diagnostiserade med de kvinnor som inte led av en sådan diagnos kunde en signifikant skillnad konstateras. Stanford & Lemberg (2012) förklarar att studien visade att resultatet av EDI-3, när detta verktyg användes på män, gav spridda resultat och signifikanta skillnader av svaren kunde inte konstateras. Anledningen till detta anses vara att de tre centrala teman, som EDI-3 är utvecklat för att undersöka, inte är lika relevanta gällande män som för kvinnor. Forskning visar att medan kvinnor strävar efter en smal kropp så strävar män istället efter att bli mer muskulösa. I linje med detta upplever män och kvinnor även olika typer av missnöje med sina kroppar, där kvinnors fokus generellt ligger på midjan och neråt medan mäns fokus ligger på midjan och uppåt. Det har visat sig att det finns fem centrala teman som oftast är gemensamma bland män med ätstörningar: oro för vikten, mat- och träningsfixering, kroppsbildsoro och störda ätbeteenden. Dessa gemensamma nämnare bör vara centrala teman i ett verktyg för män när det gäller att identifiera en möjlig ätstörning eller risken för ett utvecklande av en ätstörning. Studiens resultat påvisar forskarnas hypotes om att orsaksförklaringar och symtomyttringar skiljer sig åt när det kommer till män och kvinnor som lider av ätstörningar. Därför behövs det ett verktyg som är specifikt utformat för män med denna problematik. Därigenom minskas risken att målgrupp inte får den hjälp de behöver och att mörkertalet inte växer sig större än vad det är idag (Stanford & Lemberg, 2012).

3.2 Mäns upplevelser av ätstörningar och den behandling de får

Studien utförd av Robinson, Mountford & Sperlinger (2012) fokuserar på att undersöka den upplevelse män med ätstörningar har av sin diagnos och den behandling de får. All behandling för ätstörningar är grundad på den vetskap som finns om kvinnor, och interventioner är

följaktligen inriktade på denna målgrupp. I dagsläget finns det ännu inga tydliga riktlinjer för hur behandling av män med ätstörningar bör genomföras. Även om den existerande

behandlingsmetoden kan hjälpa män med ätstörningar, har begrepp som stigmatisering och isolering på senare tid dykt upp i forskningen. Detta bör tas i beaktning eftersom män sannolikt kan ha annorlunda upplevelser av sjukdomstillståndet och har ett annat behandlingsbehov än kvinnor (Robinson, Mountford & Sperlinger, 2012).

Robinson och kollegor utförde en kvalitativ studie som var baserad på telefonintervjuer med åtta män som under tiden var under behandling för “svår ätstörningsproblematik” på ett

behandlingshem. Fokus låg på att undersöka dessa mäns upplevelser av livet med ätstörning, hur det är att söka vård samt hur det är att få behandling. Samtliga deltagare led av någon form av samsjuklighet, där depression var den mest förekommande diagnosen. Många deltagare ansåg att det svåraste de hade genomgått under sjukdomsperioden var att erkänna för sig själva att de led av en ätstörning och sedermera även att låta sin omgivning veta det. Detta skiljer sig åt mellan män och kvinnor (Robinson et al., 2012). Att erkänna sig att lida av en ätstörning är inte något kvinnor benämner som en lika stor utmaning. En anledning till denna skillnad förklarar Robinson

(11)

et al., (2012) kan bero på att män med ätstörningar är osynliga i samhället. Denna sjukdom anses av samhället vara en kvinnosjukdom vilket gör att män med denna sjukdom inte känner sig sedda av samhället. Idén om att detta endast är en kvinnosjukdom späds på av forskning och andra vetenskapliga texter. Det leder till att män som upplever problematik med sin kropp och/eller mat inte hittar adekvat information. I tillgängliga texter är orsaksförklaringar och

symtomyttringar ofta desamma oavsett kön. En majoritet av männen uttryckte oro att ett erkännande för omgivningen skulle kunna komma att mottas med skratt, förminskning och oförståelse. Detta är en naturlig följd av den okunskap och stigmatisering som grundar sig i samhällets syn på ätstörningar som ett kvinnligt problem.

En annan förklaring till männens svårigheter att erkänna att de lider av en ätstörning är enligt Robinson et al. (2012) att de ansåg ätstörningen som en lösning på ett tidigare problem. Detta benämner studien som ett separat subtema; svårigheter att se ätstörningen som ett problem när det också är en lösning. Intervjupersonerna beskrev tidigare problem som stresshantering, kontrollförmåga, obekvämlighet, undantryckt sexualitet och distansering av människor som något som deras ätstörningsproblematik hjälpt dem med. De förklarar vid ett tidigt stadie av deras ätstörningsproblematik tillkom mer positiva än negativa effekter. Därav var det till en början svårt att erkänna ätstörningen som ett eget problem. Den beskrevs istället som ett

beroende: att tillhandahålla en quick-fix-lösning men som förvärrade livssituationen på lång sikt. Utöver detta beskrev samtliga av männen att de tidigare i sina liv upplevt någon form av

identitetsförvirring som gjorde det svårt för dem att veta och acceptera vilka de var. Samtliga beskrev att de var väldigt beroende av hur omvärlden såg på dem och därmed känsliga för huruvida människor i deras omgivning dömde dem som mindre värda. De beskriver att de kände att det var något fel på dem och att detta behövdes kompenseras på något sätt. Drivkraften blev en strävan efter att ha en visuellt fin kropp. Genom att uppnå belåtenhet med den egna kroppen upplevde de sig mer attraktiva för sin omgivning samtidigt som deras övriga upplevda

tillkortakommanden minskade (Robinson et al. 2012).

Studien utmynnar i en diskussion där dessa tre delar; svårigheten att erkänna ätstörningen som en diagnos, män med ätstörningar är osynliga i samhället samt svårigheter att se ätstörningen som ett problem eftersom den också är en lösning. Detta beskrivs som viktiga faktorer när det kommer till det mörkertal som finns bland män med ätstörningar. Genom att dessa tre faktorer, av studien att döma, är väldigt omfattande när det kommer till män som lider av ätstörningar blir även konsekvensen att färre män söker och får den hjälp de behöver. Både individen och

samhället ser ätstörningar som en kvinnosjukdom vilket leder till att specifik kunskap om männen blir lidande. Studien beskriver att mer forskning inom detta område behövs för att höja kunskapen i samtliga samhällsnivåer. Detta skulle innebära att fler män förlikar sig med sin sjukdomsproblematik. Stigmatiseringen skulle minska och behandlingsinterventionerna skulle bli mer anpassade till männens behov (Robinson et al. 2012).

3.3 Orsaksförklaringar till ätstörningar hos tonårspojkar och unga vuxna

män

Studien, som är författad av Musie, Stein och Arbess (2003), är en litteraturöversikt som inriktar sig på ätstörningar hos tonårspojkar och unga vuxna män samt orsaksförklaringar till dessa. Författarna framhäver att även om de studier som inkluderats i litteraturöversikten skiljer sig åt finns det en del gemensamma faktorer som lyfts fram som centrala. En av dessa faktorer är att en

(12)

stor del av männen som deltagit i undersökningar är missnöjda med sin kropp och att detta missnöje kunde urskiljas redan i tidig ålder. Litteraturöversikten har även resulterat i ett konstaterande av hur ätstörda beteenden är vanligt förekommande hos unga pojkar medan fullt utvecklade ätstörningar som Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa och hetsätning är mer

förekommande i vuxen ålder. Musie et al. (2003) lyfter också upp en problematik kring aktuella DSM-kriterier för ovanstående ätstörningar och hur tonårspojkar sällan uppfyller samtliga av dessa. Författarna menar att dessa pojkar inte får de professionella hjälp de faktiskt behöver för att undvika att i framtiden utveckla en fullskalig ätstörning.

Musie et al. (2003) inriktar sig vidare på olika riskfaktorer till utvecklandet av ätstörningar hos män och en av dessa är en historia av fetma. Ytterligare en riskfaktor är deltagande i någon form av sport. Anledningen till detta konstaterats vara en riskfaktor är att det i många sporter

förekommer viktkontroller som syftar till att individen ska kunna prestera så bra som möjligt och då anses en god kost- och vikthållning vara av stor relevans. Studier indikerar att fler män än kvinnor med annan sexuell läggning än den normativa heterosexualiteten lider av en

ätstörningsproblematik. Författarna menar dock att detta område behöver utforskas ytterligare för att några slutgiltliga slutsatser ska kunna dras. Musie och kollegor (2003) klargör slutligen hur studier visat att män skäms över att lida av ätstörningsproblematik eftersom detta är tätt

förknippat med det kvinnliga könet. Författarna spekulerar även kring att denna skam kan tänkas leda till att dessa män väljer att inte söka hjälp.

3.4 Män med ätstörningar – en underdiagnostiserad, underbehandlad och

missförstådd grupp

Studien av Strother, Lemberg, Stanford & Turberville (2012) inriktar sig på

ätstörningsproblematik kopplad till det manliga könet. Författarna konstaterar att gruppen män med ätstörningar är underdiagnostiserad, underbehandlad samt missförstådda av många

professionella aktörer. Strother och kollegor (2012) fastslår att dessa män lider av stigmatisering vilket resulterar i en försummelse av såväl diagnostisering som behandling. Även den här studien lyfter fram hur normer kring ätstörningar tar utgångspunkt i kvinnliga uttryck. Författarna lyfter upp könsrelaterade problem- och riskområden gällande ätstörningar och det manliga könet. De hittade bland annat vikthistoria, sexuella övergrepp, trauman, sexuell läggning, depression och skam, träning och kroppsbild, co-morbid kemiskt beroende och medial press.

Strother et al. (2012) börjar med att lyfta upp hur vikthistorian ofta skiljer sig åt mellan män och kvinnor som utvecklat en ätstörning. De flesta män som utvecklar en ätstörning har tidigare lidit av fetma medan kvinnor ofta säger sig ha “känt sig” överviktiga trots att de varit normalviktiga. Kompensatoriska beteenden i form av exempelvis träning används också mer av män i syfte att undvika medicinska komplikationer medan kvinnor som använder kompensatoriska beteenden oftare gör så i en strävan att uppnå en smal kropp. Det är även vanligt att män arbetar för att gå ner i vikt för att uppnå sportsliga/atletiska mål. Strother et al. (2012) förklarar vidare att 30 % av ätstörningspatienter har visat sig ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Män som blivit utsatta för antingen sexuella övergrepp och/eller andra trauman, exempelvis mobbning, reagerar ofta på detta genom att försöka förändra sin kropp i syfte att bli mer maskulin. Denna förändring syftar till att kunna skydda sig själv mot liknande övergrepp i framtiden. En annan faktor som lyfts i studien och anses vara en riskfaktor är sexuell läggning. Författaren skriver om hur studier har

(13)

kunnat visa att symtom relaterade till ätstörda beteenden är tio gånger mer vanligt förekommande hos homosexuella eller bisexuella män än vad de är hos heterosexuella.

Strother et al. (2012) skriver vidare om hur män med ätstörningar ofta drabbas av depressioner och en känsla av skam. Författarna poängterar hur män förväntas dölja sina sårbara sidor vilka exempelvis kan vara en ätstörning eller en depression då de associeras med stigmat av att vara feminin. Vad gäller träning och kroppsbild konstateras det att män med ätstörningar ofta ägnar sig åt överdriven träning vilket kan vara beroendeframkallande. Studier har visat att vissa män använder träning i syfte att kompensera för sitt kaloriintag medan andra istället hamnat i en förödande träningsmani som grundar sig i en strävan efter att främja sin hälsa. Dessa beteenden riskerar att utvecklas till att individen sedermera svälter sig själv. Utöver att den fysiska hälsan påverkas negativt drabbas även andra aspekter av personens liv så till exempel jobb, sociala aktiviteter och det vardagliga livet i stort. Utöver detta är det även vanligt förekommande att män med en skev kroppsuppfattning använder sig av olika former av steroider och tillväxthormoner vilka kommer med en mängd psykiska samt fysiska bieffekter.

Strother och kollegor (2012) konstaterar vidare att människor som lider av en ätstörning ofta också missbrukar någon form av drog. En koppling mellan ätstörning och drogmissbruk är att missbruket grundar sig i ett försök att kontrollera vikten. Gällande medial press så har analyser av populära tidningar visat att bilder av lättklädda män är betydligt mer vanligt förekommande idag än de varit de senaste 30 åren. Detta i kombination med det populärkulturella fokuset på muskler har inneburit en stor påverkan på idealbilden av manskroppen. Vidare påvisas också ett samband mellan ovannämnda faktorer; kroppsmissnöje och depression. Dagens ideala kroppsbild för män blir alltmer orealistisk och kan tänkas ytterligare påverka frekvensen av män som är missnöjda med sin egen kropp och därav ägnar sig åt en överdriven träning och ett bruk av steroider.

3.5 Orsaksförklaringar till ätstörningar

Studien av Herman & Polivy (2002) poängterar hur mängder av studier och böcker har tagit sig an uppgiften att försöka klargöra vilka de faktiska bakomliggande orsakerna är till att människor utvecklar ätstörningar. Den mest vedertagna förklaringsmodellen är den

biopsykosociala-modellen som tar hänsyn till allt ifrån kulturella faktorer till biologiska sådana. De faktorer som anses vara mest centrala och som oftast lyfts upp i diskussionerna är de kulturella,

familjeförhållanden, sociala förhållanden, personlighet, kognition och fysiologi. Ätstörningar yttrar sig på olika sätt beroende på i vilka kulturer som studier genomförs. Den ideala

kroppstypen skiljer sig åt bland annat beroende på hur tillgången gällande mat ser ut. I kulturer där tillgången till mat är stor är ofta idealet en smal kropp medan en större kropp är

eftersträvansvärt i kulturer där maten är en bristvara. Idealen gällande kroppstyp kretsar kring det som är ”svårare” att uppnå. En betydande faktor till att allt fler människor utvecklar ätstörningar är det mediala samhällsklimatet. Media i västvärlden förmedlar ofta en idealbild av kroppen som smal hos kvinnor och muskulös hos män. En annan faktor vilken forskning ofta återkommer till är grupptryck eftersom ungdomar alltmer pratar om vikten av att vara smal, muskulös och/eller och att gå på dieter (Herman & Polivy, 2002).

Herman och Polivy (2002) förklarar vidare hur både familjer och vänner riskerar att mer eller mindre medvetet kan komma att bidra till utvecklandet av en ätstörning genom att berömma

(14)

familjemedlemmen/vännen som visar på disciplin i sin strävan att uppnå sin önskade kroppsform. Detta oavsett om det tar sig uttryck i form av begränsat matintag och/eller

överdriven träning. Patienter som lider av en ätstörningsproblematik beskriver utöver detta ofta en kritisk familjemiljö där föräldrarna använder sig av såväl tvång som hot i hemmet. Andra riskfaktorer i hemmet var bristfällig kommunikation, omsorgssvikt och sexuellt, fysiskt och/eller psykiskt våld. Man fann också att föräldrar, främst mödrar, som själva lider av en

ätstörningsproblematik riskerar att föra denna vidare till sina barn genom deras attityder och beteenden. Det kan handla om att barnen exempelvis får mat vid oregelbundna tider. Studier har visat att 50 % av de barn som växer upp med en mamma med en ätstörningsproblematik

utvecklar någon form av psykiatrisk störning (Herman & Polivy, 2002).

Sammanfattningsvis visar forskningen på området att det finns skillnader mellan könen gällande såväl orsaksförklaringar som symtomyttringar. En stor del av den forskning som har studerats framhäver också problematiken kring hur ätstörningar är så tätt förknippat med det kvinnliga könet vilket innebär att de män som drabbas upplever mer problem än endast sjukdomen i sig. Dessa problem kan handla om svårigheter att erkänna sjukdomen för sig själv och i

förlängningen även för andra då stigmat är stort. Kriterier för diagnostisering av en ätstörning samt behandling har också konstaterats vara utformade efter kvinnors symtom- och behovsbild vilket ses som bekymmersamt. Vi anser att forskningsgenomgången har resulterat i ett

konstaterande av hur ytterligare forskning gällande mäns specifika symtomyttringar och adekvata behandlingsmetoder för denna grupp behöver fördjupas.

4. Teoretiska utgångspunkter

Under denna rubrik presenteras de två teoretiska utgångspunkter som kommer ligga till grund för analys av studiens resultat.

4.1 Socialkonstruktivism

Socialkonstruktivismen utgår från tanken om att det som individen ser som verkligheten och kunskap är sociala konstruktioner som är skapade genom sociala processer (Barlebo Wenneberg, 2001). Den sociala kontext som individen lever i påverkar alltså hur denne ser på såväl

verkligheten som kunskap. Perspektivet innebär att sociala beteenden och/eller handlingar inte är “naturligt givna” eftersom de kan se annorlunda ut beroende på vilken kontext den handlande individen befinner sig i. Inom detta perspektiv har språket en central roll eftersom det är genom just språket som omvärlden ges mening och begripliggörs. Socialkonstruktivismen innebär att innebörden av begrepp såsom genus, femininitet och maskulinitet är socialt konstruerade av människor, vilket också innebär att de förändras över tid. Barlebo Wenneberg (2001) har i sin bok delat upp det social konstruktivistiska perspektivet i fyra olika former vilka benämns som I, II, III och IV. Den första formen (I) kretsar kring tanken om hur allt i vår värld skulle kunna ha sett annorlunda ut och därmed ska ingenting tas för givet. Denna form handlar till stor del om sociala handlingsmönster och språkbruk. Den andra formen (II) är lik den första men inriktar sig istället mer på sociala institutioner. Författaren skriver om hur människan ofta ser dessa

institutioner som givna men teorin uppmanar till att istället se dessa som något skapat av

människan och därmed inte finns naturligt. Den tredje formen (III) inriktar sig på språkets makt och hur denna bidrar till skapandet av den verklighet vi lever i och därmed och diskurser. Slutligen så berör den fjärde formen (IV) den fysiska verkligheten genom att dess naturlighet ifrågasätts (Barlebo Wennerberg, 2001). Denna teori har valts ut för kommande analys då den

(15)

anses vara ett gångbart verktyg i att förklara problematiken kring den aktuella gruppen män med ätstörningar ur ett socialt perspektiv med fokus på begreppet genus. De nutida konstruktionerna av män och kvinnor har visats sig ha en stor påverkan på denna grupps utsatthet. Konstruktionen av hur en man bör vara i kombination med en ätstörningsproblematik skapar svårigheter för den här gruppen att såväl våga söka hjälp som att få adekvat behandling av professionella aktörer. Av de olika former som finns av socialkonstruktivism kommer analysen till största del utgå från (I) och (III) där språkbruket ses som det centrala.

4.2 Goffmans stigmateori

De gamla grekerna, som var väldigt fokuserade på den starka kroppen och sinnet, var de första som myntade ordet stigma. Stigma sågs då som något som sattes på ens kropp för att uppvisa dåliga egenskaper eller tidigare handlingar, så som att vara slav, kriminell eller förrädare. Genom att bränna eller skära något i en persons hud stigmatiserade samhället personen för att på ett visuellt sätt visa att denne på något sätt var mindre värd och därför borde undvikas (Goffman, 1963). Begreppet stigmatisering myntades för flera tusen år sedan och det är fortfarande högst relevant även i dagens samhälle. Erving Goffman är den person som oftast förknippas med detta begrepp då han vigde en stor del av sitt liv åt att betrakta och analysera samhällen, bland annat utifrån just begreppet stigma. Han anses idag vara fadern till den definition många

samhällsämnen nu använder sig av när de bearbetar begreppet stigmatisering (Persson, 2012). Goffman (1963) talar om identitesvärden som finns i samhället, där egenskaper hos en person värderas antingen positivt eller negativt av samhället. Egenskaper som smart och trevlig värderas högt medan ointelligent och otrevlig värderas lågt. Genom att en person erhåller en eller flera egenskaper som samhället värderar negativt ökar risken för att personen ska bli stigmatiserad. Därav uttrycker Goffman sig som att stigma är förhållandet mellan människor och samhällets identitetsvärden. Samhället är domaren och människan är den åtalade. Värderingarna i samhälle upprätthålls av individerna i samhället, vilket skapar en mer eller mindre formell kontroll av medmänniskor. Denna kontroll och värdering sker ofta omedvetet på en individuell nivå och blir oftast först synlig när en direkt fråga om egenskapers eller personers värderingar ställs. Hur egenskaper ska värderas, antingen positivt eller negativt, är normativa men också institutionella bestämmelser skapade av de förväntningar människor inom samhället har på varandra. Dessa identitetsvärden är ofta inofficiella men kan också finnas i officiella former så som lagstiftning. Alltså, en stigmatiserad person avviker på ett eller flera sätt från samhällets värden och ses därför som en person av mindre värde i exempelvis sociala eller arbetssammanhang (Goffman, 1963). Persson (2012) menar att stigmatisering skapas genom att samhället värderar en individs eller en grupps egenskaper som negativa/oönskade, vilket kan resultera i att människor med psykiska och/eller fysiska funktionsnedsättningar riskerar att bli utsatta. Detta förklarar Goffman när han skiljer på tre typer av stigma: kroppslig, karaktärsstigma och stambetingande stigma. Det kroppsliga stigmat handlar om personens fysik skiljer sig från samhällets normer medan karaktärsstigman talar till personens karaktär som avvikande. Den stambetingande stigmat innebär de skillnader som görs på personer där exempelvis tillhörighet som ras, etnicitet och religion värderas olika (Goffman, 1963). Stigmateorin anses vara lämplig i analyserandet om hur och varför män med ätstörningar är en utsatt grupp i ett samhället där lidandet av en ätstörning på många plan går emot vad samhället anser som manligt. Genom att lida av en sjukdom som oftast förknippas med det kvinnor och att uppvisa svaghet går denna grupp direkt emot de sociala

(16)

konstruktioner som bestämmer manligt beteende. Detta medför gruppen utsätts för stigmatisering av samhället, vilket riskerar i att skapa en känsla av skam. Konsekvensen kan bli att många män undviker att erkänna sin sjukdom, visa den för omvärlden och därför inte får den hjälp de behöver. En dialog om stigmatiseringen i samhället gällande denna grupp skulle främja vetskapen och minska mörkertal.

5. Metod

Genom att utföra en systematisk litteraturstudie av integrativ karaktär så har studiens syfte samt frågeställningar besvarats. Att en litteraturstudie är av integrativ karaktär innebär att såväl kvalitativa som kvantitativa studier och forskningsartiklar inkluderas (Booth, Papaioannou & Sutton, 2012). En systematisk litteraturstudie ger också möjlighet att förmedla en bredare

kunskap om det aktuella ämnet eftersom data från såväl empiriska som teoretiska källor används. Den systematiska ansatsen innefattas av två aspekter; metod och presentation. Den systematiska metoden innefattas av fyra steg; genomförandet av sökningen, bedömning, syntes och analys. Presentationen syftar å sin sida till att redogöra för dessa ovan nämnda steg (Booth et al., 2012). I föreliggande metodavsnitt redovisas litteratursökning, inklusions- och exklusionskriterier, urval, validitet, sammanställning och analysförfarande, källkritik och etiska överväganden.

5.1 Litteratursökning

Den litteratursökning som genomförts har gjorts under perioden 25/3 2020- 29/4 2020. Under litteratursökningens gång har Örebros universitetsbiblioteks databaser använts. De databaser som valts ut har varit följande: Social service abstract, Social science premium collection, SwePub och Sociological abstract. Sökord som använts har varit eating disorder (AND) male, man, gender differences (AND) ätstörningar, eating disorder (AND) cause, eating disorder (AND) symotom. Sökorden har valts ut i relation till studiens syfte och frågeställningar och därav har de varit inriktade på män med ätstörningar och eventuella skillnader mellan könen gällande

orsaksförklaringar och symtomyttringar. Den systematiska litteraturgenomgången av tidigare forskning presenteras i en tabellform under resultatavsnittet. Där presenteras den tidigare forskningen utifrån författare med studiens namn och årtal, urval, studiens design, dess syfte samt resultat. Ett fåtal studier tillhandhölls av studiens handledare, och genomgick samma systematiska granskning för relevans och kvalitet som övriga studier. Den litteratursökning som gjordes finns att läsa i detaljerad form i bilaga 1.

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier

Booth et al. (2012) förklarar hur det första steget i genomförandet av en litteraturstudie är att sökord bildas utifrån den aktuella studiens syfte och frågeställningar vilka sedermera kommer vara en del av inklusionskriterierna. Inklusionskriterierna i denna studie har varit att studierna ska ha undersökt ätstörningar och dess definitioner, orsaksförklaringar och/eller

symtomyttringar. I huvudsak har studier inriktade på det manliga könet eftersökts men studier inriktade på kvinnor har även inkluderats eftersom dessa används i syfte att uppmärksamma skillnader mellan könen. De studier som valts ut har varit skrivna på engelska eller svenska. Avgränsningen har också gjorts gällande när studierna får vara publicerade och studier före år 2000 togs inte med i sökprocessen då samhället sedan dess genomgått en stor förändring och fenomenet ätstörningar diskuteras numera ur ett bredare perspektiv. Exklusionskriterier syftar istället enligt Booth et al. (2012) till de kriterier som gör att vissa studier inte anses vara lämpliga

(17)

att inkludera. I denna studie har alltså exklusionskriterierna varit studier skrivna på ett annat språk än svenska och engelska samt studier författade före år 2000.

5.3 Urvalsmetod

De studier som ligger till grund för den data som användes i uppsatsen söktes fram i Örebros universitetsbiblioteks egna databaser där studierna genomgick ett antal inklusions- och

exklusionskriterier för att säkerhetsställa deras validitet och relevans till vår egna litteraturstudie. Genom att använda oss av en systematisk litteratursökning bearbetades artiklarna genom titel-, abstract- och textsållning. Detta innebar att när en granskning gjordes av samtliga artiklar så granskades först titeln för att få en uppfattning om dess relevans. Om titeln ansågs relevant undersöktes därefter studiens abstract och bedöms även denna vara av intresse för det valda ämnesområdet lästes artikeln i fulltext. Genom att använda en litteraturstudie av integrativ karaktär insamlades data om män och kvinnor som lider av en ätstörning i form av hård fakta (kvantitativa studier), men även mjuk fakta (kvalitativa studier) (Booth et al., 2016). Detta resulterade i att litteraturöversikten fick fram mätbar fakta exempelvis i form av statistik om hur utbrett ätstörningar är bland män och kvinnor genom kvantitativa studier. De kvalitativa

studierna gav en mer djupgående inblick om hur män och kvinnor upplever denna sjukdom och hur den kommer till uttryck. Den litteratursökning som utfördes mynnade ut i 24 studier som lästes i fulltext och därefter valdes 14 studier ut till uppsatsen utifrån formulerade inklusion- och exklusionskriterier.

5.4 Validitet

Validitet innebär att forskaren studerar vad som är avsett att studeras. Genom att utgå ifrån de inklusionskriterier som forskaren har skapat minskas risken att studiens resultat inte uppfyller studiens mål, att svara på de frågeställningar som studien vilar på. Genom att följa dessa kriterier ökar därför studiens validitet (Bryman, 2011). Forskarens fördomar och förutfattade meningar kan också komma att påverka studiens validitet. Det är viktigt att forskaren är medveten om dessa för att inte studien ska få ett vinklat resultat där endast fokus ligger på att forskarens egen hypotes ska verifieras och det inte ges något utrymme för en möjlig falsifiering. Därav är det viktigt att studier inte endast inkluderas som talar för forskarens egna förutfattade meningar utan även studier som kan tänkas tala emot dessa. Genom att vara medveten om sina eventuella fördomar och förutfattade meningar kring det område studien undersöker ökar chansen för en högre validitet (Bryman, 2011). I ett tidigt skede av vår egen litteratursökning hade vi några förutfattade meningar kring vad vi trodde studiens resultat skulle mynna ut i och vilka svar vi skulle hitta i tidigare forskning till våra frågeställningar. Det kändes därför lätt att endast inkludera de studier som verifierade vår egen hypotes och exkludera de som gav andra

förklaringar till problemet vi studerade. Genom att detta skulle minska vår egen studies validitet var vi tvungna att hela tiden tvungna att ha detta i åtanke och aktivt försöka inkludera studier som talade emot våra förutfattade meningar. Vi anser att vi gjorde detta i bästa möjliga mån och detta har gjort att denna studie vi presenterar som vår C-uppsats uppfyller validitetskriteriet och därav är en studie av god kvalité.

5.5 Sammanställning och analysförfarande

Efter att litteratursökningsprocessen färdigställts så sammanställdes samtlig litteratur som ansetts vara av relevans för studien för att sedermera föras in i en tabell. Resultaten i de studier som valts för inklusion i litteraturstudien studerades därefter noggrant för att se vilka gemensamma

(18)

teman som kunde finnas. De teman som valdes ut gjordes så utifrån dess relevans för studiens frågeställningar och syften. Att noggrant granska och dela upp den insamlade data underlättar den syntetisering av resultat som sedan gjordes. En syntetisering innebär att studiernas resultat sammanställs och jämförs för att hitta mönster, likheter och skillnader mellan dessa (Booth et al., 2012). Studiens resultat presenteras under tre teman vilka plockats fram med hjälp av en

tematiseringsprocess. Genom att granska och dela upp den data vi inhämtat i olika teman

förenklas processen att identifiera vilka studier som svarar på vilka frågeställningar. Utöver detta fanns det även studier som ingick i samma tema, men där resultatet skilde sig åt. Detta var något som ledde analysen och diskussionen vidare där tänkbara anledningar på olika resultat gavs. Dessa teman som identifierades låg, som tidigare nämnts, till grund för vår analys där de valda teman sattes i relation till våra teoretiska utgångspunkter. De valda teoretiska utgångspunkterna var socialkonstruktivismen och Goffmans stigmateori och dessa valdes utefter deras relevans till studiens ämne. Genom att använda oss av socialkonstruktivismen, med särskilt fokus på genus, gavs förklaringar till varför människor drabbas av ätstörningar ur ett socialt perspektiv där samhällets syn och diskurs bidrar till denna problematik. Genom att ha läst tidigare forskning kring ätstörningar och med ett särskilt fokus på män med denna problematik kunde en

stigmatisering av denna målgrupp identifieras som ökade problemets komplexitet. De två teoretiska utgångspunkter vi valde hjälpte till att framhäva denna studies relevans till det sociala arbetet och gav intressanta förklaringsmodeller vilka kunde användas som verktyg i

analysförfarandet. Studiens analys bygger på de frågeställningar samt syfte som formulerats och med hjälp av tidigare forskning samt valda teoretiska perspektiv så har orsaksförklaringar, symtomyttringar och specifika problemområden män med en ätstörningsproblematik behöver ta sig an analyserats.

5.6 Källkritik

Eftersom denna studie är en litteraturstudie inhämtades endast data från vetenskapliga artiklar. För att säkerhetsställa att den data som användes var av god kvalité användes endast studier som var vetenskapligt granskade, peer reviewed. Samtliga 14 studier som inkluderades var

vetenskapligt granskade och utöver detta krav på studierna granskade vi själva deras metodavsnitt för att identifiera eventuella brister. Efter att ha gjort det ansåg vi att de 14

studierna vi använde oss av uppfyllde de krav vi hade på dess källkritik. Utöver dessa 14 studier, som är internationella och vetenskapligt granskade, användes två svenska studier gjorda av Socialstyrelsen. Dessa två studier är inte vetenskapligt granskade och därför kan dessa anses ha en längre klassificering än de andra studierna. Dock är Socialstyrelsen en myndighet som består av experter på många områden vilka bedriver forskning på uppdrag av Sveriges regering med syfte att utveckla kunskap inom den sociala arbetets ramar (Socialstyrelsen, 2019).

Socialstyrelsens arbete och forskning bör anses som väl underbyggda där den data och

argumentering som framförs i deras studier är av stor vikt, och att de uppfyller kraven på urval, validitet och reliabilitet. Vi betraktar därför dessa studier som legitima och kan på god grund användas i vår studie.

5.7 Etiska överväganden

Alla personer som medverkar i forskning i form av forskningsobjekt skyddas genom individskyddskraven. Det finns fyra huvudkrav vilka är följande: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetkravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Utöver detta ska också forskaren vara hederlig med sin redovisning av resultatet, vilket gör att studien

(19)

inte blir förvrängd, vilseledande eller förfalskad (Vetenskapsrådet, 2017). Genom att följa dessa etiska krav säkerhetsställer en att de objektspersoner som ingår i forskningen behandlas med den respekt och integritet varje människa förtjänar. Genom att skriva en litteraturstudie där endast vetenskapliga studier används kommer det till viss del antas att forskarna för dessa studier redan beaktat dessa etiska krav. Dock krävs det av oss att kunna identifiera om några av studierna förkastat dessaetiska riktlinjer och då bör studien ej anses lämplig för användning. Vid ett misslyckande med detta riskerar vår studie att inte uppfylla det krav på hederlighet och saklighet som forskning bör. Detta anses vara ett etiskt problem eftersom en förvrängd bild av män med ätstörningar kan gestalta sig. I förlängningen kan det leda till negativa konsekvenser för målgruppen. Gällande den forskning som inkluderats i våran litteraturstudie så finns det inga indikationer på att några forskningsetiska principer blivit förbisedda. Vidare anser vi också att den information som vi förmedlar i uppsatsen är sanningsenlig då vi varken har förvrängt eller förfalskat materialet.

6. Resultat

I detta avsnitt presenteras studiens resultat vilket görs genom att frågeställningarna besvaras i kronologisk ordning. Därefter presenteras en tabell (tabell 1) där de studier som inkluderats i litteraturstudien beskrivs utifrån dess urval, design, syfte och resultat. Slutligen analyseras studiens resultat utifrån valda teoretiska utgångspunkter.

Vanligt förekommande orsaksförklaringar hos män respektive kvinnor

Tidigare forskning visar att det finns en del generella orsaksförklaringar, vilka kan tillämpas på både män och kvinnor, till utvecklandet av en ätstörning. Socialstyrelsen (2019) tar ett brett grepp om ätstörningar när de beskriver hur biologiska, sociokulturella och psykologiska faktorer enskilt eller i samspel med varandra kan ligga till grund för ätstörningsproblematik. Herman & Polivy (2002) beskriver i enlighet med Socialstyrelsen (2019) att den mest förekommande

förklaringsmodellen är den biopsykosociala-modellen. Iles (2012) är i sin studie mer specifik och framhäver att låg självkänsla är en av de vanligast förekommande orsaksförklaringarna oavsett vilket kön som studeras. Författaren skriver vidare att även traumatiska upplevelser, komplicerad familjesituation, problem med att uttrycka känslor och svårigheter med att hantera stress/press är vanliga förklaringar. Polivy & Herman (2002) framhåller mediala faktorer genom att belysa hur idealbilden, vilken media ofta visar, av män och kvinnor är svåruppnåelig. Det kan leda till att individer i sina försök att uppnå denna utvecklar ätstörda beteenden som senare utvecklas till en fullskalig ätstörning. Studien lyfter också upp, likt Iles (2012), familjeförhållanden och menar att bristfällig kommunikation i hemmet och omsorgsbrist är riskfaktorer. Polivy & Herman (2002) menar att barn till föräldrar som själva lider av en ätstörningsproblematik riskerar att komma att utveckla liknande bekymmer då de anammar föräldrars attityder och beteenden kopplade till mat.

Studier visar dock även att det finns orsaksförklaring och riskfaktorer som är mer vanligt förekommande hos män än kvinnor och vice versa. Strother et al. (2012) beskriver exempelvis hur män som tidigare lidit av fetma är en riskgrupp medan kvinnor ofta istället utvecklar en ätstörning efter att ha levt med en förvrängd kroppsbild där de uppfattat/’’känt sig’’ överviktiga trots att de varit normalviktiga. Herman & Polivy (2002) förklarar också hur män i sin strävan efter att bli muskulösa kan komma att utveckla en ätstörning medan kvinnor tenderar att göra så i sin strävan efter att bli smal. Musie et al. (2003) beskriver i sin studie att det finns vissa

(20)

form av sport där viktkontroller är vanligt förekommande. Dessa män riskerar då att utveckla en ätstörning i sin strävan efter att uppnå sportsliga mål. Strother et al. (2012) menar vidare att män som blivit utsatta för någon form av sexuellt övergrepp och/eller blivit utsatta för mobbning ligger i riskzonen för att utveckla en ätstörning. Dessa män sägs reagera på traumat genom att försöka bli fysiskt större i syfte att kunna skydda sig själva från liknande övergrepp i framtiden. Musie et al. (2003) beskriver i sin studie att män med en annan sexuell läggning än den

normativa heterosexualiteten i högre utsträckning än kvinnor med en icke-normativ läggning lider av ätstörningar. Strother et al. (2012) diskuterar också sexuell läggning i relation till ätstörningar genom att beskriva hur studier visat att ätstörda beteenden är tio gånger mer vanligt förekommande hos homosexuella eller bisexuella män än vad det är hos heterosexuella.

Skillnader mellan män och kvinnor gällande symtomyttringar

I DSM-5 står det skrivet de olika kriterierna som ska uppfyllas för att en person ska bli

diagnoserad med någon form av ätstörningar, alltså ett flertal symtom som ska existera parallellt. Då DSM-5 är det internationella verktyget för att avgöra om en person lider av en ätstörning eller inte finns det därav tydliga definitioner på vilka symtom som tillsammans bildar diagnosen ätstörning (American Psychiatric Association, 2013). Då DSM-5 appliceras på de båda könen innebär detta i praktiken att samhället och dess experter inte anser att det finns skillnader i symtomyttringar mellan könen, dock visar tidigare forskning inom detta område på motsatsen (Wright et al., 2015). Genom att identifiera att det finns skillnader i orsaker till varför män och kvinnor drabbas av en ätstörning är det föga förvånande att detta också påverkar hur sjukdomen manifesterar sig. Tidigare studier genomförda av Socialstyrelsen (2019) har visat på att bulimia nervosa är den mest utbredda ätstörningsdiagnos, ändå har tidigare forskning fokuserat mer på anorexia nervosa. Anledningen till detta kan tänkas vara att fastän kvinnor är överrepresenterade i båda diagnoserna finns det en tydlig skillnad när det kommer hur många män som drabbas av anorexia nervosa och bulimia nervosa. Majoriteten av männen som lider av en specificerad ätstörning lider av just bulimia nervosa. Detta kan förklaras med de symtom som skiljer dessa två diagnoserna åt. Anorexia nervosa kretsar kring svält och bulima nervosa kretsar kring hetsätning följt av ett kompensatoriskt beteende (American Psychiatric Association, 2013).

Rodgers et al. (2009) beskriver de symtom som yttrar sig vid bulimia nervosa som mer manliga än exempelvis de som yttrar sig i anorexia nervosa. Författarna förklarar att symtom som hetsätning och ett eventuellt kompensatoriskt beteende efteråt ligger mer i linje för vad män vill uppnå för skillnad på sin kropp än vad svält gör. Vidare visar tidigare forskning på att den tredje specificerade ätstörningsdiagnosen, hetsätning, är något som är mer förknippat till män än kvinnor (Muise et al., 2003). Dock är det vanligaste hos båda könen inte att lida av någon av de specificerade ätstörningsdiagnoserna utan att lida av en ospecificerad diagnos. Även om detta är liknande hos båda könen beskrivs män drabbas hårdare än kvinnor genom att inte uppfylla de kriterier som finns för en specificerad diagnos. Muise et al. (2003) talar vidare om att pojkar i tonåren uppvisar i större utsträckning störda ätbeteenden än vad flickor gör i samma ålder. I vuxen ålder är det vanligt att män inte uppfyller de krav som finns för en diagnosering. Anledningen till detta anses vara att de symtom pojkar och män uppvisar är mer spretiga och passar inte in på någon diagnos. Detta anses skilt från flickor och kvinnor som oftare uppvisar symtom som är kategoriserade för en specifik diagnos.

(21)

Stanford och Lemberg (2012) förklarar att tre centrala teman vid en undersökning om en person lider av en ätstörning eller inte är: strävan efter smalhet, kompensatoriska handlingar för att inte gå upp i vikt och missnöjdhet med sin kropp. De förklarar dessa som användbara vid en

undersökning på kvinnor eftersom symtomen uppfattas som vanligast. Det gäller däremot inte hos män. Missnöjdhet med sin kropp är symtom som båda könen uppvisar. Dock grundar sig denna missnöjdhet i olika anledningar och därför skiljer sig strävan efter en bättre kropp och hur de kompensatoriska handlingarna utförs för att uppnå önskad effekt. Män strävar generellt efter att få en mer muskulös kropp där de kompensatoriska handlingarna drivs och utformas av denna strävan. Utöver detta visar forskning på att kvinnors missnöjdhet oftast är midjan neråt medan mäns är midjan uppåt, vilket också påverkar hur det kompensatoriska beteenden uttrycks. För män identifieras istället fem andra centrala teman vilka är viktoro, mat- och träningsfixering, kroppsbildsoro och störda ätbeteenden. Detta bekräftar även Strother et al (2012) i sin studie där de beskriver att män oftare än kvinnor utvecklar en ohälsosam fixering vid träning och

matkontroll i syfte att uppnå atletiska konsekvenser istället för en strävan efter smalhet. Många pojkar och män hamnar därför i en sorts träningsmani. Antingen för att uppnå en mer muskulös kropp eller för att genom ett kompensatoriskt beteende undvika viktuppgång. Detta observeras mer sällan ser hos flickor och kvinnor. Vidare beskriver Strother et al. (2012) att korrelationen mellan en ätstörning och ett missbruk av någon typ av drog är vanligare hos män. Vanligtvis används preparat som steroider och tillväxthormoner. Missbruket av steroider och

tillväxthormoner ger ofta psykiska och fysiska bieffekter, där den skeva kroppsuppfattningen och ätstörningen riskerar att bli värre.

Skillnader i orsaksförklaringar och symtomyttringar och dess påverkan vid upptäckten av ätstörningar hos män respektive kvinnor

Vad gäller upptäckten av ätstörningar så har det kunnat konstateras att mörkertalet är stort gällande såväl kvinnor som män. Studier har dock visat att dessa siffror är som störst när det gäller den manliga populationen (Doumit et al, 2016). En viktig bakomliggande orsak till detta är att forskningsfokus inom detta område till stor del har varit inriktad på kvinnor, vilket resulterat i att männen har förbisetts (Feldman & Crandall, 2007). Detta styrker Stanford & Lemberg (2012) i sin studie där de beskriver att såväl diagnostiseringprocessen som behandlingen för ätstörningar är utvecklat utifrån kvinnors bakomliggande orsaksförklaringar samt symtomyttringar. Musie et al. (2012) beskriver i sin studie att detta får problematiska konsekvenser eftersom exempelvis DSM-5 är strukturerad på ett precist sätt. Detta medför att kriterierna för att bli diagnostiserad är hårda. Detta resulterar i att unga killar, vilka visar på mer spridda ätstörningssymtom, inte tas på allvar och kan i förlängningen leda till ökade hälsorisker och sociala svårigheter. Författarna menar att detta måste ses över för att i fortsättningen kunna fånga upp drabbade killar innan hälsotillståndet förvärras.

“What they see in the papers is young girls trying to get themselves down to size zero. Do you ever read about men trying to do that? I don’t.

It just doesn’t get a mention. There’s no visibility there” (Robinson et al, 2012, s.180)

Strother et al. (2012) beskriver i sin studie gruppen män med ätstörningar som

underdiagnostiserad, underbehandlad och missförstådda av många professionella aktörer. Robinson et al. (2012) skriver i linje med detta att ätstörningar ses av samhället som en

(22)

att männen själva har svårt att erkänna sin problematik för sig själva och för sin omgivning. De beskriver en oro att vid ett accepterande av denna problematik skulle omgivningen svara med skratt, förminskning och oförståelse.

“It was pretty tough admitting it to myself, and then admitting it to my parents, I think the rest of it was quite easy after that” (Robinson et al, 2012, s.179)

Att den tidigare forskningen och litteraturen kring denna sjukdom till stor del är inriktad på kvinnors upplevelser försvårar också upptäckten för såväl männen själva som de professionella. I studier uttrycker männen att den information som finns om ätstörningar sällan preciserar deras egna upplevelser utan förklarar generellt de orsaksförklaring och symtomyttringar som är vanligast hos kvinnor. Detta resulterar i att männen känner sig förvirrade gällande vilken problematik de faktiskt har. Strother et al. (2012) menar att utöver att männen förbises av

samhället och professionella aktörer försvåras situationen ytterligare av att ett undantryckande av sårbarhet premieras som manligt.

“Most people are more socially aware then to say “but you’re male” but a lot of people are surprised if you,

you know, if you are a male with a eating disorder…” (Robinson et al, 2012, s.180). Vidare visar forskning på att män i stor utsträckning till en början upplever en

ätstörningsproblematik som positiv, eftersom det fungerar som en preliminär lösning på ett annat problem. Det är inte sällan att män som utvecklar denna typ av problematik har tidigare problem med till exempel stresshantering, kontrollförmåga, dålig självkänsla och social ångest. Genom att ingå i en fixering av kaloriintag och kompensatoriska beteenden ansåg de själva att det till en början hjälpte dem med vad de tidigare kände var “felet”. Genom att uppnå, vad de själva ansåg, vara en fin kropp kände de sig mer accepterade av sin omgivning och fick en bättre bild av sig själva. Genom att se utvecklingen av en ätstörning som något positivt samt en lösning på tidigare problematik, försämrades deras egna sjukdomsinsikt och vägen till acceptans och hjälp blev därför längre (Robinson et al., 2012).

“Suddenly because I looked different, wasn’t chubby or fat any more, people reacted to me in a different way, people wanted to get to know me

better, wanted to get to know me full stop” (Robinson et al., 2012, s. 181) Tabell 1.1

Tabellen nedan summerar de studier som legat till grund för resultaten i föreliggande studie. Den är tänkt att ge läsaren en överblick av de studier som inkluderats

Författare & Studiens namn

Urval Design Syfte Resultat Polivy, J. & Herman, P (2002) Causes of eating disorders Litteratur och tidigare forskning gällande orsaksförklaring till Litteraturstudie. Undersöka orsaksförklaringar till ätstörningar sett till olika perspektiv. Författarna lyfter många tänkbara orsaksförklaringar och förmedlar vikten av att ha ett

References

Related documents

Unlike the distinct differences observed in the disaggregation assays and the heat shock survival, all ΔclpB complemented with the M-domain variants of clpB showed similar

Patienters föreställningar om den manliga sjuksköterskan är enligt analysen av fundamental betydelse för den manliga sjuksköterskans självbild. Patienters uppfattningar om

Teoretiskt sett tror vi att det är mönster vi kommer att möta kring särskilt begåvade elever och där av behöver förhålla oss till, för att kunna möta deras behov. Vi

Slutsatsen av detta är att de skillnader i beteende mellan kvinnor och män som vi tycker oss kunna observera ofta är ”kontextberoende”; bete- endet speglar inte

Även om diktatorspelet är negativt korrelerad med lönen och därmed i linje med Franks teori om altruistiska yrken är det svårt att tolka resultatet som annat än att vårt mått

Fler studier behövs för att få en mer övergripande bild om hur sjukgymnaster ser på sin egen roll inom neurorehabilitering samt för att andra yrkeskategorier ska få en

När sjuksköterskor är välutbildade för att utföra intravitreala injektioner, har de alla förutsättningar att utföra behandlingen på ett säkert sätt för patienterna

Vilhelm Ekelund hade föga till övers för sin litterära samtid. Detta faktum är välbelagt, både av Ekelundforskningen och av vittnesmål från människor i hans närhet. 12