ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
____________________________________________________________________________
“Naturvetenskaplig undervisning utifrån barns intresse”
- barnens intresse blir en start på vägen till kunskap som leds av förskolläraren.
Zana Crnkic och Maria Eriksson
Förskolepedagogik V
Självständigt arbete
15 högskolepoäng
Vårterminen 2021
Sammanfattning - Abstract
Denna studie handlar om naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Naturvetenskap är ständigt närvarande och en del av barnens vardag i förskolans verksamhet, men hur uppmärksammas barnen i den naturvetenskapliga undervisningen och hur beskriver förskollärare undervisningen?
Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares uppfattning av undervisning och synen på barn i naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från en kvalitativ metod med fokus på halvstrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med sex verksamma förskollärare. Agency, Being och Becoming låg till grund för tematiseringen av det empiriska materialet. Utifrån dessa begrepp analyserades materialet. Studiens resultat visar att förskollärare uppmärksammar barnen i naturvetenskaplig undervisning, genom deras intresse och hypoteser lyfts dem som intressanta samt att barnen har något att bidra med. Vidare visar studiens resultat att fyra teman trädde fram när förskollärare beskriver undervisning i naturvetenskap; arbeta med verb, projekterande, dokumentation som fördjupning och läroplanen som styrning mot mål. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning.
Nyckelord
INNEHÅLL
1. INLEDNING ………..……….…….. 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ………..……….…….………. .2
3. BAKGRUND ……….………….………....……….………...3
3.1 Användbara begrepp ……….………….……….….………….………….. 3 3.2 Naturvetenskap i förskolan …..……….……….…………..…….………...4 3.3 Barnkonventionen .……….……….……….……….…….………. 7 3.4 Undervisning .……….……….……….……….………….………. 8 3.5 Sammanfattning .……….……….……….………. 114. TIDIGARE FORSKNING ………...………12
4.1 Litteratursökning …….……….……….…....………….………... 124.2 Tidigare forskning om naturvetenskap i förskolan ……….……….…………..12
4.3 Sammanfattning av tidigare forskning …….……….…………....……….……..….. 17
5. METOD ………..………...……18
5.1 Metodval ……….………….………….…………...………….…….……….…………. 18
5.2 Urval ……….………….………….………….………….………....….……...….…18
5.3 Förberedelse och genomförande av intervjuer ……….………….………....….…....19
5.4 Etiska ställningstaganden ……….………….………….………….………....…………...20
5.5 Trovärdighet och användbarhet ……….………….………….………….………..21
5.6 Analys ……….………….………….………….………….………….…………...……...21
6. RESULTAT ………...………..………….23
6.1 Barns idéer uppfattas som intressanta ……….…...23
6.2 Roligt att följa barnen ……….24
6.3 Naturvetenskaplig undervisning i förskolan ……….…... 25
6.4 Arbeta med ämnet via verb ………....…26
6.5 Projekterande, ett sätt att undervisa ………28
6.6 Dokumentation ………...…...……28
7.DISKUSSION………... 31
7.1 Barn ses som roliga och intressanta ….………31
7.2 Förskollärares beskrivning av naturvetenskaplig undervisning ……….…………..33
7.3 Olika aspekter av naturvetenskaplig undervisning ………..33
7.4 Avslutande reflektioner …….………...36
8. METODDISKUSSION ………37
9.VIDARE FORSKNING……….………....39
REFERENSER ……….40
BILAGOR ……….45
Bilaga 1 ………...45 Bilaga 2 ………...46 Bilaga 3 ………...47 Bilaga 4 ………...481.Inledning
Naturvetenskap är ett område i förskolan som det forskats mycket om under de senaste åren, forskningen har bidragit med ny kunskap inom området. Naturvetenskapen är den del av barnens vardag i förskolans verksamhet och framträder i olika sammanhang och miljöer i förskolan. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) betonar naturvetenskapens betydelse och dess position i förskolan samt att varje barn ska få rätt förutsättningar till utveckling och lärande. Barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i utbildningen i förskolan, förskolläraren behöver skapa möjlighet och uppmärksamma barnen för att sedan kunna inkludera deras intressen och ge dem inflytande över undervisning i naturvetenskap. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ” förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik” (Skolverket 2018, s.14). Förskollärare ska erbjuda barn undervisning genom olika uttrycksformer, kommunikation beskrivs som en uttrycksform att förmedla kunskap
Förskolans styrdokument har förändrats under tid, detta har inneburit bland annat att somliga tidsepoker får en del ämnen större plats i läroplanen medan andra mindre, detta har inneburit bland annat att naturvetenskap idag getts större utrymme i förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Läroplanen reviderades 2010 och då fick naturvetenskapen en större och omfattande roll i förskolans verksamhet. Denna förändring i samband med revideringen medförde ett växande ansvar hos förskollärare i undervisning i naturvetenskap (Thulin, 2017). I dagens läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) anges direktiv i arbetet med undervisning genom skrivna riktlinjer. Begreppet undervisning har givits en mer framträdande skrivning i dagens läroplan, förskolläraren besitter ett stort ansvar över undervisning som beskrivs i förskolan.
Thulin (2017) beskriver att barns intressen utgör en motivation till undervisning i naturvetenskap, barn vill vara aktiva i sin omvärld och utforskande ligger i deras natur. Barns intresse behöver således uppmärksammas för att sedan kunna inkluderas och motivera till undervisning i naturvetenskap. Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) anger att förskolläraren ansvarar för att inkludera barns intressen i spontana och planerade undervisningstillfällen, samt i de vardagliga rutinerna. Utbildningen ska genomsyras av barns intresse och uppmuntra till nyfikenhet hos barnen. Med denna utgångspunkt blir det således
intressant att synliggöra hur förskollärare uppmärksammar barn i naturvetenskaplig undervisning samt belysa hur de beskriver arbetet med undervisning. För att synliggöra detta kommer sex verksamma förskollärare från fem olika förskolor intervjuas genom halvstrukturerade intervjuer.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med det här examensarbetet är att skapa kunskap om hur naturvetenskaplig undervisning utformas i förskolan och på vilket sätt förskolläraren uppmärksammar barnen i undervisningen med naturvetenskap.
● Hur beskriver förskollärare naturvetenskaplig undervisning?
● På vilket sätt uppmärksammas barn i naturvetenskaplig undervisning?
Vi har valt i denna studie att skriva både förskollärare och pedagoger för att i tidigare forskningen har forskarna valt att använda ordet pedagoger vid vissa tillfällen.
3 Bakgrund
I detta kapitel redogörs för begreppen Being - Becoming och Agency, dessa begrepp kommer sedan användas för att analysera samt diskutera resultatet. Vidare presenteras naturvetenskap i förskolan, FN:s konvention om barns rättigheter och slutligen undervisning.
3.1 Användbara begrepp
Tre användbara begrepp har valts ut som verktyg att analysera vår studie. Dessa begrepp är valda för att synliggöra hur förskollärare uppmärksammar barnen i nuet för att sedan guida barnet till utveckling i naturvetenskaplig undervisning i förskolan. De tre valda begreppen presenteras i avsnittet.
Pernilla Lagerlöf, Cecilia Wallerstedt och Anne Kultti (2019) beskriver att Agency innebär att se barn som en egen grupp i ett samhälle där vuxenvärlden är den som styr men de påpekar att det samtidigt är viktigt att barns rättigheter är en viktig aspekt. Agency utgår ifrån barns egna val samt deras eget utrymme att agera självständigt. Författarna hävdar att barns Agency har fått ett bredare utrymme i forskningen som gäller barn, detta anser de kan vara en effekt av tidigare forskning där barnsynen var mer inriktad på barns utveckling.
Lagerlöf et al. (2019) lyfter att barns Agency i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har blivit mer synligt genom att förskolan ska utgå ifrån demokratisk värdegrund samt att förskolan ska ge barn förutsättningar att vilja ta ansvar för att bli aktiva samhällsmedborgare. Deras tolkning är att detta stycke i läroplanen har en syn på barn som både finns och agerar här och nu men att barn sedan ska utveckla sina kunskaper för att bli aktiva goda samhällsmedborgare.
Barndom och barn kan ses på utifrån två perspektiv, being eller becoming. Innebörden av being är enligt Mats Trondman (2013) det som finns här och nu, det handlar således om att barnet redan är en individ rustad med egna handlingar, tankar samt känslor. Gunilla Halldén (2007) beskriver att being karaktäriseras av en syn på barnet som kompetent, barnperspektivet betonas. Barnet ska bli lyssnad på och sedd, då barnet ses som being anses hen kompetent samt jämlik den vuxne här och nu.
Becoming beskrivs som en utveckling från barn till vuxen, Being är ett relativt nytt etablerat
begrepp som framkommit genom forskning, Agneta Jonsson, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson (2017) beskriver begreppet som att barnet är på väg att bli någon, men ändå inte ses som kompetens ännu förrän den är vuxen. Becoming ses som den väg barnet har framför sig med hjälp av en vuxen, den vuxna ska vägleda och hjälpa barnet då den vuxna är den kompetenta (Halldén, 2007).
3.2 Naturvetenskap i förskolan
Naturvetenskap är den tredje av EU:S åtta nyckelkompetenser, den tredje nyckelkompetensen innefattar matematiskt kunnande, grundläggande vetenskaplig samt teknisk kompetens. Nyckelkompetenser är väsentliga för varje individs personliga utveckling, sociala integration, medborgarskap och sysselsättning. Definitionen av kompetens beskrivs som en sammanställning av kunskap, färdighet samt attityd gentemot ett ämne. Nyckelkompetenserna är alla av samma betydelse, ingen är viktigare än den andre. Alla kompetenser behövs för att utveckla ett lyckat liv i ett kunskapssamhälle (Skolverket, 2014). Förskolan är en arena där barn ges förutsättningar för att utveckla naturvetenskaplig kunskap genom undervisning, förskolan inkluderar således den tredje nyckelkompetensen (Skolverket, 2018).
Naturvetenskapen har genom historien alltid haft en position i förskolan enligt Thulin (2017) även om den har varit föränderlig över tid. Författaren hävdar att naturvetenskapens roll i förskolan förstärktes genom den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010). I den reviderade läroplanen betonas fysik, kemi, teknik och hållbar utveckling till skillnad från tidigare skrivelser i Lpfö 98 (Skolverket, 1998) som enbart betonade natur, ekologi och miljöfrågor enligt Thulin (2017).
Läroplan för förskolan belyser barnets rättigheter, barns rätt till inflytande lyfts i skrivelsen, Utbildningen ska grundas i barnets bästa samt främja barnets förmåga att uttrycka tankar och idéer. Barnets tankar och idéer ska sedan inkluderas i utbildningen, således ges barnen förutsättningar att bilda sig egna uppfattningar och val utifrån sina egna förutsättningar. Barnets tilltro till dess egna förmåga stärks, samtidigt skapas delaktighet och inflytande över utbildningen. Det framgår att barnet ska inkluderas i undervisningen i förskolan genom att bland annat bli lyssnad på, utöver det ska utbildningen bidra till ett stigande intresse för natur
och hållbar utveckling. Utbildningen som sker i förskolan ska genomsyras av en positiv framtidstro (Skolverket, 2018).
Eva Ärlemalm Hagsér (2014) beskriver att naturen har varit en betydelsefull del i förskolans verksamhet sedan start. Fredrich Fröbel, en naturfilosof och pedagog förespråkade naturen i förskolan starkt. Plantor användes som ett verktyg att skapa förståelse och placera barnet i en fostrande miljö. Patrik Grahn (2007) menar att Fröbels pedagogik beskriver naturen som en kunskapskälla, naturen beskrivs som en tillgång för barnet där kunskap om världen samt sig själv kan inhämtas. Ärlemalm Hagsér (2014) lyfter att barnträdgårdslärarinnorna i början av 1900 talet ansåg likt Fröbel att naturen var en viktig del i förskolan. Således planerades utflykter till skogen med barnen. Naturen i förskolans verksamhet har levt kvar sedan dess och under 35 år har naturen varit en del av förskolans styrdokument. Grahn (2007) menar att barnets möte med naturen är betydelsefullt, sinnesintryck såsom till exempel dofter och ljud påverkar barnets uppfattning om naturen och upplevelsen. Platser i naturen lämnar avtryck på de som besöker platserna, barn som äter bär i skogen minns smaken av blåbär och känslan. En plats i naturen kan således innebära mycket känslor för olika personer.
Barn tillägnar sig kunskap på olika sätt och det finns en stor variation av didaktiska val i naturvetenskaplig undervisning. Iakttagelser hjälper barn att samla information om omvärlden och anses vara en viktig förmåga hos barn i förskolan. I ett klassrum iakttar barnen samma fenomen likväl uppmärksammar barnen olika saker. Tillräckligt med tid och rikligt med material underlättar iakttagelser för barn. Iakttagelser beskrivs som ett hjälpmedel för barn att tillägna sig naturvetenskaplig kunskap (Harlen & Symington, 1996). Grahn (2007) menar att tid är betydelsefullt i barns naturvetenskapliga undervisning. Tillräckligt med tid möjliggör att barnet kan upptäcka utan att tiden är ett hinder eller störningsmoment. Tillräckligt med tid möjliggör även reflektion hos barnet, reflektion i sin tur skapar möjlighet för barnet att fördjupa kunskapen. Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner och Christina Wehner Godee (2014) menar likt Grahn (2007), Harlen och Symington (1996) att tiden är en betydelsefull aspekt i förskollärares undervisning i naturvetenskap. I undervisning med yngre barn upplever förskollärare en känsla att tiden inte varit tillräcklig, barnens undersökande har fortskridit för fort fram vilket försämrat lärandet. Rikligt med tid skapar goda förutsättningar för yngre barn att tillägna sig lärande, yngre barn vill upprepa en sak flera gånger vilket kräver tid.
Elfström,Nilsson, Sterner och Wehner Godee (2014) lyfter likt Wynne Harlen och David Symington (1996) betydelsen av material i naturvetenskaplig undervisning. Vardagliga och enkla material kan skapa en intresseväckande lärsituation för barnet. När barnet blir presenterad för nya material till exempel förstoringsglas blir barnet nyfiken och vill bekanta sig med det nya materialet. Barnet vill undersöka vad hen kan göra med det nya materialet. I barnets bekantande och utforskande med materialet kan barnet upptäcka nya naturvetenskapliga fenomen eller kunskap. Material kan utmana samt stimulera barnets naturvetenskapliga undervisning, val av material blir således betydelsefullt.
Jos Elstgeest (1996) beskriver frågor som en väg till naturvetenskaplig kunskap. Förskollärares val av frågor bör grundas i en vilja att inspirera barnens tankar, frågor som syftar att ge ett bestämt svar eller ord ska undvikas. Lyhörda förskollärare uppmärksammar hur barnen reagerar på olika frågor och tar sedan till sig av den reaktion barnen visar. Sheila Jelly (1996) menar att förskolläraren ansvarar för att skapa ett positivt klimat där barnen uppmuntras, barnens frågor ska besvaras på ett positivt sätt.
Wynne Harlen (1996) hävdar att undervisning i naturvetenskap kan starta i en uppmuntran när barnet stöter på ett problem. Förskolläraren ska vägleda barnet till en metod att lösa problemet, barnen kan göra detta i bland annat mindre grupper där de får möjlighet att planera, diskutera och tänka i en grupp. Roger Osborne (1996) menar att barnens tankar och idéer om naturvetenskap ska bemötas med respekt, barn är inte alltid öppna för att ändra sin uppfattning om naturvetenskap men då finns det riktlinjer att inspireras av som förskollärare. Barnens idéer och tankar kan testas i en undersökning och därmed skapas en möjlighet till förändring av barnets tankar om naturvetenskap. I diskussioner med barn ska förskolläraren uppmuntra barnet att förklara sina tankar och idéer, samt uppmuntra barnet att framföra bevis för sina tankar om naturvetenskap. Osborne (1996) beskriver vidare riktlinjer för uppmuntran i barns naturvetenskapliga undervisning. Förskolläraren kan fördjupa kunskapen hos barn genom att uppmuntra till diskussioner mellan barnen. Olika åsikter bemöts med respekt och accepteras, förskolläraren kan uppnå fördjupad kunskap genom att tillåta barnen att ifrågasätta det hen undervisar.
3.3 FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:S konvention om barnets rättigheter blir relevant för denna studie då den lyfter barns rättigheter och uppmärksammar barns delaktighet. Den svenska skollagen och läroplanerna har barnkonventionen som avstamp i utformningen av dessa enligt Skolverket (2020). I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) lyfts FN:s konvention om barnets rättigheter fram tydligt i skrivelsen, FN:s konvention om barnets rättigheter lyfter barnets rättigheter vilket sedan speglas i läroplan. Det betonas att
Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen bör utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter (Skolverket,2018, s.5)
Utbildningen i förskolan ska således utgå i från FN:s konvention om barnets rättigheter och barnets bästa ska vara i fokus. På grund av detta blir FN:s konvention om barnets rättigheter betydelsefullt för förskolan och förskollärare som bedriver undervisningen i förskolan, förskolläraren besitter ansvaret för undervisningen och ansvarar således för att barnets bästa är en utgångspunkt i undervisningen i förskolan samt att barnet blir delaktigt. Barn i förskolan har rätt till att vara delaktiga och de ska finnas utrymme att ge dem inflytande. I FN:s konvention om barnets rättigheter preciseras inte artiklarna och detta kan göra det svårt att förstå hur artiklarna står i relation till varandra. Det är huvudmannens ansvar att skapa förutsättningar att FN:s konvention om barnets rättigheter efterföljs (Skolverket, 2020). Elisabeth Arnér och Britt Tellgren (2006) beskriver att FN:s konvention om barnets rättigheter grundsyn är att vuxna och barn har samma värde, de beskriver vidare att det dock finns en oro att barnen trots detta kan få en roll som mindre värda på grund av vuxenvärldens barnsyn.
3.4 Undervisning
I samband med revideringen av förskolans läroplan träder begreppet undervisning in i förskolan men begreppet har å andra sidan funnits i skollagen sedan 2010. Den svenska skollagen definierar utbildning på följande sätt ”den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål” (1 kap. 3 § skollagen). Karakteristiskt för undervisning i förskolan är att den utgår från ett planerat innehåll eller att det uppstår spontant i samrörelse med barnets ständiga lärande och utveckling. Förskollärare besitter ansvaret för undervisningens pedagogiska innehåll, samt att arbetet gynnar barns utveckling och lärande. Innehållet i Förskolans läroplan ska styra undervisningen, det innebär att arbetslaget förväntas vara kunniga och grundligt insatta i läroplanen (Skolverket, 2021).
Utbildningen förskolan bedriver ska utgå från hela läroplan, undervisning om naturvetenskap ska inte bedrivas utifrån könsstereotypiska normer och föreställningar, det går emot förskolans normer och värden. Utbildningen i förskolan ska utgå från ett helhetsperspektiv. Undervisningen av hög kvalitet ska utgå från förskolans normer och värden, det är betydelsefullt och grundläggande. Undervisning kan sammanfattas i “Fyra U” upptäcka, uppleva, utforska och uttrycka. Används dessa fyra U blir lärandet fördjupat och mindre allmänt. Barnet upptäcker nya begrepp och till exempel språk och tanke utvecklas, aktiviteter med ett bidrag i form av nya upplevelser ökar barnets upplevelser och möjliggör ett fördjupat lärande, undersökande situationer där barnet sedan blir återberättad eller att kunskapen gestaltas återupplever lärandet. Barn kan använda språk, fantasi och till exempel känslor som ett verktyg till bearbetning. Förskolläraren kan med olika metoder stötta barnet genom “fyra U”. Undervisning kan ske på flera olika sätt, bekräftande av barnets joller i vardagliga situationer är ett sätt att undervisa. Förskolläraren bekräftar barnets joller som en del av en målinriktad process mot ett specifikt mål (Eidevald & Engdahl,2018).
Christian Eidevald och Ingrid Engdahl (2018) beskriver att det är skillnad mellan lärande och undervisning, de menar att förskollärare inte alltid skiljer på begreppen. De hävdar att de båda begreppen har ett samband men att de ändå inte innebär samma sak. Lärande innebär att personalen på förskolan inriktar sig på barnen medan förskolläraren besitter ansvaret att bedriva undervisningen. Författarna beskriver en skillnad mellan dessa två begrepp.
Undervisning innebär en målstyrd process utifrån läroplanens intentioner. Därmed innebär det inte att all undervisning leder till lärande. En viktig aspekt som lyfts av författarna är att det inte alltid är undervisning bara för att en förskollärare är med i ett lärande. Undervisning kan ske planerat och spontant utan tidigare planering.
Eidevald och Engdahl (2018) menar att utbildning och undervisning som bedrivs i förskolan behöver relatera till barnens vardag, vara meningsfullt och stimulera barnets upplevelser under en dag. Förskolläraren behöver ta hänsyn till barnets intressen men även det pedagogiska intresset i undervisningen. Förskollärare behöver hitta och skapa en balans mellan dessa två intressen. Barnet ska inkluderas genom att bli lyssnad på, barnets känslor och handlingar ska uppmärksammas. Förskolläraren behöver se, förstå och handla, denna kedja som uttryck myntade förskole pionjären Ulla Britta Bruun.
Eidevald och Engdahl (2018) lyfter fram kännetecknande aspekter av undervisning i förskolan utifrån tre perspektiv. Barnperspektiv är ett av de tre beskrivna perspektiven. Barns lärande och utveckling ska ses som meningsfull process som finns i barns språk, lek och handlingar. Barnets rätt till delaktighet och inflytande lyfts, samt att barnet skapar mening i samband med andra och själv. Olikheter i kulturer ska ses som en tillgång i förskolans undervisning. Förskollärarperspektivet är det andra perspektiv författarna belyser. Fyra aspekter beskrivs under detta perspektiv, förskollärarna ska besitta kompetens att följa läroplanen i undervisningen, samt besitta en didaktisk kompetens som bidrar till en miljö som positivt påverkar barnens lärande. Vidare beskrivs det att förskolläraren ska fånga barnets intressen och ta vara på barnets intresse i undervisningen. Tredje perspektivet som lyfts är undervisningsperspektivet, förväntningar på undervisningen presenteras. Undervisningen ses som en social process där barns lek och erfarenheter är betydelsefulla. Ett livslångt lärande förespråkas med motivering att förbereda barnen inför dagen och morgondagens dilemman.
Sonja Sheridan och Pia Williams (2018) beskriver att barn i dagens förskola bör stå i centrum för lärandet. De menar att undervisningen utgår från barns intresse och att förskolläraren är den som skapar möjligheterna för utveckling med barnen som utgångspunkt. De beskriver vidare att medvetenhet om det som sker omkring är en viktig aspekt för att skapa bra förutsättningar för barn i undervisningen.
Mats Areskoug, Margareta Ekborg, Maria Rosberg och Susanne Thulin (2016) lyfter vikten av att barns intresse är betydelsefullt i naturvetenskaplig undervisning. De beskriver vidare att barn försöker skapa förståelse om ting och fenomen utifrån tidigare erfarenheter. Det är viktigt att förskollärare uppmärksammar vad barn lägger märke till, de beskriver vidare att forskning har visat på att människor har olika uppfattningar om ett visst ting beroende på tidigare erfarenhet. Förskollärarens roll är av stor vikt för att barn ska få förutsättningar att skapa kunskap i naturvetenskap, författarna påstår att barns perspektiv bör uppmärksammas under hela undervisningsprocessen.
Naturvetenskap fungerar som en metod för barn att förstå omvärlden menar Harlen (1996), barnet behöver dock fylla på sitt förråd av begrepp, utveckla kunskaper om informationsinsamling och hur den organiseras samt testa idéer innan naturvetenskapen kan hjälpa barnet förstå omvärlden. Naturvetenskap är viktigt för barnet likt andra förmågor såsom att läsa och skriva. Elstgeest (2014) betonar vikten av ett positivt bemötande och uppmuntran till barnen vid deras upptäckande, ett positivt bemötande och uppmuntran har visat på positiva följder i arbetet med barn.
Osborne (1996) konstaterar att barn besitter tankar och idéer om naturvetenskap innan de börjar förskolan. Barnens tankar och idéer överensstämmer i många fall inte med vetenskap om naturvetenskap, likväl är barnens förklaringar självklara för dem. Det är inte givet att barnets tankar går att ändra på, undervisning i naturvetenskap kan påverka och ändra barnets tankar men det är inte alltid det går. Undervisning i naturvetenskap som inte resulterar i lärande hos barnet kan påverkas av flera faktorer, till exempel att barn inte är villiga att ändra på sina tankar och idéer om naturvetenskap och att förskollärare har bristande kunskap. Förskollärare är inte alltid medvetna om att barn besitter tankar och idéer om naturvetenskap när de börjar förskolan och förväntar sig att barnen deltar på undervisningen utan förkunskaper och inställningar om naturvetenskap. Bristfällig kommunikation mellan barn och förskollärare påverkar lärandet hos barn negativt, val av begrepp och språk är betydelsefullt då det påverkar barnets förståelse av naturvetenskap. Använder förskolläraren för svåra begrepp riskerar barnet att inte förstå vad förskolläraren vill förmedla (Osborne, 1996).
Kommunikationen har en betydande roll i undervisning i förskolan påstår Eidevald och Engdahl (2018). De beskriver att kommunikation och att ställa frågor sker dagligen i förskolan, men att det också kan användas avsiktligen av förskolläraren i ett undervisningssyfte. Samtal
och reflektion med barnen lyfts som betydelsefullt för att synliggöra barnens lärande och utveckling, barns rätt till kommunikation och reflektion lyfts även i läroplan för förskolan (Skolverket, 2018)
3.5 Sammanfattning:
EU:S tredje nyckelkompetens innefattar naturvetenskap, den beskrivs som nödvändig i formande av individer som framgångsrikt ska leva i ett kunskapssamhälle. I förskolans läroplan ges direktiv i arbetet med naturvetenskap, förskolläraren ska erbjuda barnet undervisning i naturvetenskap. Förskolläraren besitter ansvaret över förskolans pedagogiska innehåll, undervisning är följaktligen förskollärarens ansvarig över. Vidare framgår det i läroplan för förskolan att barnet ska ges inflytande över undervisning som sker i förskolan, det blir således tydligt att barnet borde ha inflytande över naturvetenskaplig undervisning som förskolan bedriver. Barnets tankar och idéer ska lyssnas till och sedan inkluderas i undervisningen. Skollagen och förskolans läroplan genomsyras av barnkonventionen, barnets rättigheter och värden är två ämnen som barnkonventionen till exempel lyfter. Förskolan ska således ge barn rättigheter till inflytande och delaktighet, samt placera barnets bästa i fokus.
4. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för tidigare forskning inom det aktuella ämnet. I första stycket redogörs för hur sökningen har gått tillväga sedan presenteras tidigare forskning och avslutningsvis sker en sammanfattning.
4.1 Litteratursökning
För att söka efter tidigare forskning användes olika databaser för att få fram relevant litteratur till vår studie, det var främst avhandlingar och artiklar. Via Örebro Universitets biblioteket gavs tillgång till olika databaser. De databaser som användes var ERIC EBSCO ( databas med inriktning på pedagogik och lärande, Nb-ecec.org (databas med inriktning på skandinavisk forskning inom förskole området), Swepub (databas med inriktning på vetenskapliga publiceringar vid Svenska lärosäten) och Primo (databas med Örebros biblioteks samlingar av till exempel artiklar och avhandlingar).
Peer Reviewed valdes i sökningarna, vilket innebär att artiklar och avhandlingar är vetenskaplig granskad forskning. Genom att använda begrepp på både svenska och engelska gjordes en första sökning (urval), rubrikerna gav en första inblick sedan valdes ett antal artiklar ut som granskades genom läsning av abstract. De artiklar som var relevanta för vår studie studeras mer ingående sedan gjordes en avgränsning i sökningen. Utifrån vår studie valde vi relevanta begrepp som naturvetenskap, preschool och natural science.
4.2 Tidigare forskning om naturvetenskap i förskolan
Bodil Sundberg, Sofie Areljung, Karin Due, Christina Ottander och Britt Tellgren (2018) har genom en studie där de utför intervjuer med förskollärare kommit fram till resultatet att arbetande i förskolan uttrycker ett självförtroende i arbetet med naturvetenskap. Självförtroendet grundar sig starkast i att respondenterna anser sig ha den pedagogiska kompetens som behövs för att möta och fånga barnens intressen och initiativ och utforska naturvetenskap. Annika Elm Fristorp (2012) menar å andra sidan att en stor andel barn inte deltar i utbildningsaktiviteter i naturvetenskap, författaren hävdar att förskolans organisation har en betydande roll i naturvetenskaplig undervisning för att barn ska få ett meningsfullt lärande. Genom att videoobservera visar Elm Fristorp (2012) att barns ålder är av stor vikt när
det gäller deltagande i naturvetenskapliga aktiviteter. Förskollärarna använde barns tal som ett sätt att mäta vad barnet tagit med sig från undervisningen. När förskollärarna fick den respons de förväntade sig från barnen tolkades det som kunskap. Elm Fristorp (2012) är kritiskt till detta och hävdar att det finns risk att barns meningsskapande inom naturvetenskapen försummas. Vidare lyfter författaren ett annat viktigt resultat som har påvisats i studien, att barn har en egen kunskapsproduktion och att pedagogerna vid vissa tillfällen blev överraskade av barnens kunskap.
I en studie gjord av Sofie Areljung, Christina Ottander och Karin Due (2016) visar resultatet att förskollärare arbetar med naturvetenskap på en rad olika sätt i förskolan. Barnen erbjuds således en variation i lärandet av naturvetenskap, samt att barn tillägnar sig naturvetenskap på en mängd varierande sätt med kroppen, bland annat experiment och dans. Deltagande förskollärare i studien beskriver naturvetenskap som ett enkelt ämne att arbeta och undervisa barnen i, läroplansmålen om naturvetenskap beskrivs som enkla att uppnå. Studiens resultat visar även att majoriteten av deltagarna i studien anser att förskolläraren ska agera aktivt med barnen när de undersöker. Mindre än hälften ansåg att förskollärarna skulle agera passivt. Studiens författare beskriver detta som att förskollärarna vill att barnet ska genomgå en process på vägen till svar eller slutsats. Förskollärarna menar att de inte ska ge barnet ett svar direkt (Areljung et al. 2016).
Susanne Thulin (2011) visar i sin studie att pedagoger bör vara uppmärksamma på barnet i lärande situationer, barnets språk kan således skapa en möjlighet för förskolläraren att skapa ett mindre avstånd mellan barnets upplevelse och naturvetenskapligt lärande. Förskolläraren är i en position då hen kan förhindra eller främja barnets naturvetenskapliga lärande. Studien lyfter att förskollärare använder ett antropomorfiskt språk, vilket innebär djur tilldelas mänskliga egenskaper, för att kommunicera naturvetenskapligt innehåll till barn, det antropomorfiska språket riskerar dock att försvåra barnets lärande om naturvetenskap då barnet kan fastna i detta tänk och språk och således försumma naturvetenskapen.
Stig Broström (2015) har genomfört en observationsstudie med kunskaps bidraget att barn lär sig tillsammans med förskolläraren, samt att barnet ses som betydelsefullt. Vikten av att inkludera barnen i undervisningsprocessen, barnets erfarenheter och perspektiv är centralt i resultatet. Förskolläraren och barnet lär sig i en gemensam och social process där förskolläraren förmedlar kunskap och vetenskap kopplat till barnets perspektiv. Barnets vardag förs in i
naturvetenskapliga undervisningen och bidrar positivt till lärande. Förskolläraren kommunicerar vetenskapligt innehåll till barnet, bland annat genom barnets vardagserfarenheter.
Ytterligare en studie som behandlar undervisning har genomförts av Agneta Thörner (2017), hon har under 54 dagar undersökt hur pedagoger främjar barns lärande i relation till barns intresse och påvisar i sitt resultat att pedagoger använder sig av två olika sätt för att undervisa. Studiens resultat visar att ett av sätten är att pedagoger följer barns intresse och sedan följer upp intresset med guidning från pedagogerna. Det andra arbetssättet som påvisades i studien är att pedagoger försöker locka barn till kunskap utifrån barns intresse om olika fenomen. Genom barns intresse försöker således pedagoger att skapa undervisningstillfällen. Författaren beskriver att barns intressen kan överensstämma med utbildningsaktiviteter i förskolan men att barns intresse inte alltid överensstämmer med förskolans utbildningsaktivitet och då behöver pedagogen guida barnet till kunskapen som överensstämmer med målen. Studien visar även att pedagogerna har barnens intresse och läroplanens mål som utgångspunkt, men att det finns en utmaning i detta för pedagogerna. Thörner (2017) konstaterar således att det inte alltid kan utgå ifrån barns intresse om dem ska överensstämma med utbildningen, utan pedagoger behöver locka fram och rikta in intresset på rätt väg till kunskap. Vidare hävdar Thörner (2017) att barnen får inflytande men också styrs av pedagogerna i förskolan. Pedagogerna försöker hittar en balans mellan barnens intresse och målen för förskolan, och att detta görs på fler sätt, ett sätt att göra detta på är att skapa bra lärmiljöer för barnen. En utmaning som lyfts av författaren är att barnen har många olika intressen och således blir det en utmaning för pedagogerna att ta vara på alla intressen.
I en intervjustudie med 10 förskollärare visar Susanne Westman och Ulrika Bergmark (2014) att det naturvetenskapliga arbetet sker på flera olika sätt i förskolan. Förskollärarna betonar att det är viktigt med den kroppsliga och känslomässiga relation som barn har till omgivningen när barnen ska undersöka vetenskapliga fenomen. Resultatet visar även att förskollärarna kombinerar faktakunskap och undersökningsprocessen i det naturvetenskapliga arbetet med fokus på demokrati, estetik, experiment och reflektion. Studien syftade främst till att undersöka hur förskollärare uppfattar de ökade kravet på naturvetenskaplig undervisning i förskolan, resultatet visar att förskollärarnas strategi för att handskas med det ökade utbildningskravet i förskolan innebar att de var mer uppmärksamma på barnen och vad de undersöker samt vad de finner intressant.
I en studie baserad på observationer på barn och förskollärare visar Laila Gustavsson och Niklas Pramling (2014) att naturvetenskaplig undervisning kan genomföras på olika sätt. Studien lyfter att förskollärare diskuterar naturvetenskap med barnen på tre skilda sätt. Ett fenomen inom naturvetenskapen väljs ut med syfte att bidra med kunskap till barnen. Till exempel två djur väljs ut som barnen sedan får jämföra utseendemässigt. Antal ben räknas och således tillägnar sig barnet kunskap om skillnader. En annan förskollärare använder ett annat sätt att undervisa i naturvetenskap. Detta sätt kännetecknas av att förskolläraren väljer ut ett fenomen som hen tror är gemensam kunskap hos barnen, sedan förklarar hen fenomenet för barnen. Problematiken med denna metod är att förskolläraren riskerar att missbedöma vad barnen besitter för tidigare kunskap vilket resulterar i bland annat förvirring hos barnet. Ett tredje sätt att undervisa barn i naturvetenskap är att förskolläraren skapar en lek utifrån barnens upptäckter i naturen, förskolläraren går in i en roll och talar med barnen likt ett groddjur, barnen blir intresserade och engagerade i leken. Resultatet visar dock att barnet inte tillägnat sig ett lärande om groddjur. Tre olika sätt att undervisa ger barnen möjlighet att lära sig på olika sätt, resultatet lyfter den första kommunikationsformen som mest framgångsrik.
Laila Gustavsson och Susanne Thulin (2017) redogör i en studie baserat på enkätsvar, arbetslags rapporter och fem öppna frågor om förskollärares uppfattning om naturvetenskap i förskolan att förskollärare använder tre kategorier av undervisningsinnehåll i förskolans undervisning. De framlyfta kategorierna är naturen, sociala frågor och värderingar, samt att göra. De deltagande i studien beskriver naturen som ett möjligt undervisnings innehåll i förskolan, hållbar utveckling och omsorg relaterat till naturen framlyfts specifikt som tänkbara innehåll. Innan aktivitetens start lyfts ett att-göra perspektiv, till exempel sjunga eller leka och inte endast samtala om fenomen. Ytterligare en kategori framträder sedan, naturvetenskapliga fenomen. Deltagarna lyfter tydliga exempel på naturvetenskapliga fenomen att inkludera i undervisningen. De deltagande beskriver undervisningen på olika sätt under undersökningens gång, till en början beskrivs undervisning som ett moment som genomsyrar hela dagen i förskolan. Deltagarnas definition av undervisning förändras under tiden och de definierar kompetensområden när de beskriver undervisning. Barnets perspektiv som betydelsefullt belyses i svaren.
När undervisning beskrivs i förskolor som beskrivs som Reggio Emilia inspirerade har inte mål samma fokus för riktningen på undervisning. Anne Lowry (2018) beskriver att förskollärare
besitter en viktig roll i barns naturvetenskapliga undervisning, Lowey (2018) menar att detta arbetssätt tenderar att leda förskollärare till överraskande spår. Genom att uppmärksamma barnets frågor kan förskollärare som utgår från ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt därmed hamna på ett annat spår än vad hen tänkt. Förskolläraren och barnet arbetar gemensamt och söker svar på barnets fråga, barnets tankar om vad som händer och varför är intressanta för den vuxna. Dokumentation lyfts som ett betydelsefullt verktyg för att vidareutveckla kunskap i studien beskriver författaren att de gick tillbaka till tidigare dokumentation för att återkoppla till tidigare erfarenhet och undervisning.
Ytterligare en forskare som intresserat sig för Reggio Emilia inspirerat arbete är Hatice Zeynep Inan, Kathy Trundle och Rebecca Kantor (2010). De framhåller en tilltro till barns förmåga då barn uppmuntras att uppleva vetenskapliga sammanhang på flera olika sätt. Lärande i naturvetenskap i denna Reggio Emilia inspirerade förskola överträffade en del av Ohios riktlinjer för förskolan. Inan, Trundle och Kantor (2010) beskriver en barnsyn som präglas av en tilltro till barnet, barn ska uppmuntras att diskutera, interagera och argumentera med varandra och vuxna i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Genom dessa olika sätt att interagera med andra kan barn tillämpa kunskap, det är således betydelsefullt att förskollärare är införstådda med detta. En syn på barn som intelligenta, starka och ambitiösa förespråkas, även goda relationer mellan barn, lärare och vårdnadshavare förespråkas. Vidare visar resultatet från studien att naturvetenskaplig utbildning existerar som en naturlig del av barns upplevelser i förskolan. Författarna redogör att det kan bero på barnets tidigare upplevelser som sedan har satts i en förskole kontext (Inan, Trundle & Kantor, 2010). Valerie Trew och Kimberly Squires (2019) visar i sin studie genom observationer att Reggio Emilia inspirerade förskolor använder ett utvecklat språk med barnen, diskussioner som ägde rum med barnen var i nivå med en diskussion som kunnat gjorts med en vuxen. Inan, Trundle och Kantor (2010) kom fram till att barnet i Reggio Emilia inspirerade förskolor ses som intelligent vilket går i linje med vad Trew och Squires (2019) kom fram till angående förskollärarnas utvecklade diskussioner med barnen.
4.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen visar att barnens intresse har en stor betydelse av naturvetenskaplig undervisning i förskolan, den påvisar också att barnen uppmärksammas genom sina intressen för att förskollärarna bland annat ska kunna bygga vidare på barns intresse och således guida dem till utveckling och kunskap. Forskningen påvisar även att barns intressen inte alltid överensstämmer med förskolans mål och då behöver förskolläraren styra barnet i rätt riktning. En annan viktig aspekt som den tidigare forskningen visar är tilltron till barnen framträder, att barnen är kompetenta och besitter stor potential att utveckla sina kunskaper. Barn behöver uppleva naturvetenskaplig undervisning i förskolans vardag för att utveckla den tidigare erfarenheten de besitter, den kan visa sig på fler olika sätt exempelvis genom estetik. I vår tidigare forskning skildras olika sätt att bedriva naturvetenskaplig undervisning, fördelar och nackdelar belyses kring de olika sätten att kommunicera kunskap till barn. Jämföra olika djur och fenomen ansågs som det mest framgångsrika sättet, då barnet tillägnas kunskap om skillnader.
Forskningen som valdes att belysas ovan består av kvalitativ och kvantitativ forskning, majoriteten av forskningen består av kvalitativ forskning vilket går i linje med den valda metoden i vår studie. Valet av en kvalitativ metod i vår studie motiverades av tidigare forskning då den ger oss forskare olika insynsvinklarpå det empiriska materialet.. Vårt resultat kommer jämföras med den tidigare forskningen, således synliggörs eventuella likheter och skillnader. Utifrån detta använder vi en kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare naturvetenskaplig undervisning? Samt på vilket sätt uppmärksammas barn i naturvetenskaplig undervisning?
5 METOD
I detta kapitel redogörs val av metod, urval, förberedelse och genomförande av intervju, trovärdighet och användbarhet, etiska aspekter och analys.
5.1 Metodval
För att besvara studiens frågeställningar användes halvstrukturerade intervjuer med förskollärare, valet av intervju motiveras i dess möjlighet till informativa svar. Halvstrukturerade intervjuer ger respondenterna ett bredare utrymme att förklara svaret på frågan och detta innebär att den som genomför intervjun kan skapa sig en djupare tolkning av svaret från respondenten (Nilsson, 2014). Kvalitativa intervjuer behöver inte innebära att intervjuaren och respondenten träffas, även om det är oftast förekommande enligt Matthew David och Carole D Sutton (2016). De påstår att det går bra att intervjua via telefon eller dator. På grund av pandemin i världen med Covid-19 genomfördes alla våra intervjuer via dator och det digitala kommunikations verktyget zoom.
5.2 Urval
David och Sutton (2016) beskriver viktiga aspekter att ta hänsyn till vid urval, författarna förklarar urval som den process där forskaren väljer ut deltagare till forskningen. En viktig aspekt i valet av respondenter för vår studie var att förskollärare ska vara verksam i förskolan idag, således valdes verksamma förskollärare ut. Vidare valdes förskollärare för att vår frågeställning utgår från undervisning och enligt läroplan för förskolan (Skolverket,2018) är förskollärare ansvariga för undervisningen i förskolan.
Vi började med att skicka ut missivbrev till 20 olika förskolor till olika kommuner i mellan Sverige. Till följd av Covid-19 upplevde vi svårigheter med att etablera kontakt med förskollärare. Förskollärarna som deltog i intervjuerna tillfrågades ifall de kunde vidare förmedla vårt missivbrev till kollegor. Således etablerades kontakt med fler förskollärare som sedan deltog i intervjuer. Totalt intervjuades sex förskollärare från fem olika förskolor. Då vi valde halvstrukturerade intervjuer var vår ambition att ställa följdfrågor för att skapa oss en djupare förståelse för respondentens svar, av detta skäl valde vi bort de förskollärare som erbjöd sig att svara skriftligt på våra intervjufrågor
5.3 Förberedelse och genomförande av intervju
Vid förberedelsen av intervjun gjordes specifika frågor om vårt intresseområde, undervisning i naturvetenskap i förskolan till respondenten. Övergripande öppna frågor skapades för att sedan kunna ställa följdfrågor samt utvecklade svar från respondenten och för att bilda oss en djupare förståelse för respondenternas svar. När de första frågorna var klara genomfördes en pilotundersökning, vilket innebar att frågorna ställdes till två stycken kurskamrater för att få feedback (David och Sutton, 2016). Feedbacken gav oss insikt i att vissa frågor behövde formuleras om till mer öppna frågor, vilket bidrog till att vi modifierade de frågor som ansågs mindre öppna. När vi hade formulerat om några av frågorna testade vi dem igen på våra kurskamrater. Efter den sista modifieringen av frågorna ansåg vi att dem var klara, således blev vår intervjuguide färdigställd.
Efter etablerad kontakt med förskollärare anordnades ett möte på det digitala kommunikations verktyget Zoom på överenskommen tid, förskolläraren blev väl informerad om dess rättigheter samt tillfrågad om intervjun tilläts spelas in (Vetenskapsrådet, 2017). Ytterligare viktiga etiska aspekter lyfts nedan under en enskild rubrik. Vi upplevde att det var en svårighet med det digitala verktyget zoom vid vissa tillfällen på grund av tekniken. Detta bidrog till att en viss försening vid några av intervjuerna, för att undvika detta problem med de kommande intervjuerna testade vi tekniken innan intervjun. Denna åtgärd vidtogs för att framställa vår professionalitet samt att påvisa för respondenten att vår studie var uppriktig.
Intervjun inleddes med ett avslappnat samtal med ambitionen att skapa en avslappnad stämning för respondenten, detta bidrog således att vi som studenter, forskare och respondenter blev mer bekväma i våra roller. Sedan inleddess intervjun och frågorna som ställs var öppna frågor, det skapade utrymme för djuplodande svar, stängda frågor undveks eftersom vår ambition var att skapa ett avslappnat klimat för att skapa oss en djupare förståelse. Intervjun var halvstrukturerad vilket öppnade möjlighet för följdfrågor eller andra relevanta frågor som blev aktuella under samtalets gång (Nilsson, 2014). Då samtalet spelades in gavs möjligheten för båda oss två att delta engagerat i intervjun, vilket visade sig vara en stor fördel för att fler följdfrågor kunde ställas för att kunna få mer utvecklade svar.
5.4 Etiska ställningstaganden
Etik innebär i korta drag vad som separerar ett gott och ett dåligt beteende (David & Sutton, 2016). I avgörande av forsknings kvalitet är etiska överväganden och riktlinjer betydelsefullt. Varje deltagande person i forskningsprocessen ska således ta hänsyn till etiska överväganden och riktlinjer. Forskningsetiska övervägande är till exempel kunskapsintresset, vilket innebär att forskningen som genomförs syftar att skapa ny kunskap som är värdefull och främjar samhället och individens utveckling.
Vetenskapsrådet (2017) lyfter viktiga faktorer och krav i en god forskningssed. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är fyra krav som tagits hänsyn till i vår studie. Informationskravet tog vi hänsyn till genom att informera respondenterna om studiens syfte och tydliggöra att deras deltagande är frivilligt och att deltagandet kan avbrytas när som helst respondenten önskar. Missivbrev skickades ut där syftet med studien och hur studien skulle genomföras beskrivs. Innan intervjuns start skickades Zoom-länk till respondentens mejl och då bifogas ett följebrev där syftet med studien och samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet beskrevs. Respondenten gav sitt medlåtande att delta i intervjun samt rättigheter att bestämma över sin medverkan, således inkluderades samtycke i processen. Vår ambition var att vara ärliga mot respondenten och inte dölja någonting om studien, vid ett flertal tillfällen upprepade vi dessa krav för att påminna respondenten och för att säkerställa att respondenten vill fullfölja intervjun.
Respondentens identitet hanterades med största försiktighet, dess anonymitet förklarades både innan, under och efter intervjun och detta krav följdes från studiens start till slutet (konfidentialitetskravet). Det empiriska materialet som samlats sparades på ett USB sticka vilket försvårar tillgången för obehöriga. Den aktuella USB- stickan förvarades i ett låst skåp hos en av oss student forskare för att säkerställa respondentens identitet.
Nyttjandekravet i vår studie upprätthålls genom att det empiriska materialet enbart användes i forskningssyfte för vår studie. Forskningen ska från början till start genomsyras av ett professionellt förhållningssätt, det innebär bland annat att det insamlade materialet inte ska förfalskas eller förvrängas (David & Sutton, 2016). Under studiens gång har vi intagit ett professionellt förhållningssätt mot alla dem som varit delaktiga i den. Vi har även under hela studien varit transparenta och har således vidtagit största försiktighet för att inte förfalska eller förvränga vår studie.
Respondenterna som deltog i studien blev informerade innan, under och efter intervjun att studien kommer att publiceras på Diva, vilket är en söktjänst för forskningspublikationer och studentuppsatser och att det empiriska underlaget kommer att kasseras när studien är betygsatt och publicerad.
5.5 Trovärdighet och användbarhet
Anders Fejes och Robert Thornberg (2015) beskriver validitet som en mätning av forsknings kvalitet, i vilken grad lämpliga metoder valts och om forskningen studerar det som är planerat påverkar validiteten. Forskningens kvalitet kan även mätas genom trovärdighet, vilket innebär att påvisa ett systematiskt arbete och en noggrannhet under hela studiens process. Fejes och Thornberg (2015) beskriver att forskningens användbarhet ska ge kunskap och bli användbar för läsaren.
Studiens validitet kontrolleras genom att välja en metod som ger goda resultat i förhållande till frågeställning, genom att vara transparenta i redovisningen av studiens process påvisas en trovärdighet i forskningen. Ambitionen med vår studie är att resultatet ska bli användbart för läsaren samt förskollärare och att studien ska bidra med ny kunskap till förskolans utbildning.
5.6 Analys
Vi har utgått från en induktiv metod, vilket innebär att empirin är utgångspunkten som sedan bryts ned och analyseras enligt Anders Arnqvist (2014). Inledningsvis lyssnade vi på det inspelade empiriska materialet, därefter delades det empiriska materialet upp och transkriberades hälften vardera. Vi transkriberade via programmet Word och sedan sammansattes all transkribering i ett gemensamt dokument för att skapa en helhetsbild av transkriberingen.
David och Sutton (2016) beskriver att kodning i en kvalitativ analys är av stor vikt. De beskriver vidare att kodning handlar om att hitta ord eller stycken i datan som har en betydelse
för den egna studien. Det gemensamma dokumentet med transkriberingen användes som underlag till markering av betydande ord för vår studies syfte.
Betydande ord som trädde fram i transkriberingen var läroplan, undervisning, lyhördhet, barns intressen, projekt, dokumentation och ämnen. De kodord som hörde till barn markerades med en färg och kodorden som hörde till undervisning markerades med en annan färg. Vi kodade alla meningar som sa något om barn, till exempel
Det handlar om att se vad barnen är intresserade av och vara uppmärksamma på det som sker i barnens lek och aktiviteter.
Allt som kunde ringas in höra ihop med undervisning kodades, till exempel läroplansmål
Varje tillfälle man ser kan vara undervisning och kopplas till läroplanens mål
Simon Lindgren (2014) menar att koderna har en relation till varandra och att synliggöra dessa med hjälp av tematisering är betydande del för analysen. De teman som blev synliga utifrån första frågeställningen är att barn uppfattas som intressanta och att barn är roliga att följa. Utifrån den andra frågeställningen synliggjordes fyra teman, arbeta med verb, projekterande, dokumentation och styrning mot läroplanens mål. Efter detta steg drogs slutsatser när analysprocessen ansågs färdig. Studiens syfte att skapa kunskap om hur naturvetenskaplig undervisning utformas i förskolan och på vilket sätt förskolläraren uppmärksammar barnen i undervisningen med naturvetenskap och frågeställningarna hur beskriver förskollärare naturvetenskaplig undervisning? och på vilket sätt uppmärksammas barn i naturvetenskaplig undervisning? ligger till grund för de valda teman i analysen.
6 Resultat
I detta avsnitt kommer vi att presentera de teman som vi har analyserat fram, Inledningsvis kommer frågan “På vilket sätt uppmärksammas barn i naturvetenskaplig undervisning?” redogöras. Vidare kommer frågeställningen “Hur beskriver förskollärare naturvetenskaplig undervisning?” besvaras.
6.1 Barns idéer uppfattas som intressanta
Samtliga respondenter beskriver barnen som de viktigaste deltagarna i undervisningen om naturvetenskap, barnens intresse och synen på barnet som kompetent präglas genomgående i respondenternas svar. Utöver barns intresse så uttrycks en bild av barn som intresserade och villiga att lära.
Deras tankar och idéer är så roliga att följa (förskollärare 4)
Förskollärare 4 framställer en tilltro till barn som aktiva i utbildningsprocessen, barns hypoteser lyfts som intressanta och att barnen har något att komma med. Förskollärarens uppfattning är att barnen är roliga att följa. Vår tolkning av det empiriska materialet är att övriga respondenter delar denna barnsyn, vilket delges och beskrivs i intervjusvaren. En annan förskollärare uttrycker:
Barnen vill så mycket, vi måste bara se och förstå det (Förskollärare 6).
Förskollärare 6 uttrycker att barnen vill lära sig om fenomen de är intresserade av just nu, förskollärares uppfattning av barnen i naturvetenskaplig undervisning är att barnen är villiga att lära sig. Detta tolkas som att det är förskollärare som behöver vara lyhörda gentemot barnet för att kunna förstå vad barnet vill förmedla. Det blir således förskolläraren som behöver uppmärksamma vad barnet vill och tolka det för att skapa sig en förståelse.
Barn vill och är ivriga till att lära sig om saker och ting och det är bara vi som måste erbjuda dem möjligheterna till att göra det och att utvecklas (Förskollärare 1)
Förskollärare 1 uppmärksammar barnen genom att vara mottaglig för deras vilja att lära sig, samt att barnen är ivriga till ny kunskap om naturvetenskap. Vidare kan detta tolkas som att
förskollärare är dem som ska möjliggöra och skapa förutsättningar för barnen att utvecklas, det är dem som ska erbjuda barnen men även uppmärksamma dem.
Lyssna på barnet. Reflektera med barnet så får du in deras tankar (Förskollärare 4)
Ovanstående citat visar att barn uppmärksammas i naturvetenskaplig undervisning genom att bli lyssnade på. Att lyssna på barnen är en gemensam faktor förskollärarna lyfter i vår studie, det ansågs vara en av de viktigaste punkterna för att uppmärksamma barn i naturvetenskaplig undervisning. Förskollärare 4 resonerar att genom reflektion tillsammans med barnet så blir barnet lyssnat på och genom att lyssna på barnet går det att uppmärksamma vad barnet finner intressant. Vidare kan detta tolkas som att förskolläraren besitter en central roll i lyssnandet för att således uppmärksamma barnets tankar.
6.2 Roligt att följa barnen
Barn beskrivs som roliga att följa, deras tankar och idéer framgår i förskollärarnas svar som viktiga. Genom att följa barnen uppmärksammas de, vilket sedan kan inkluderas i naturvetenskaplig undervisning i förskolan i form av till exempel barns intressen.
Vi ser på barnen att de är intresserade då de tar initiativ till det och visar med bland annat kroppsspråk och gester såväl som de upprepar och kan återskapa det som de har gjort. (Förskollärare 1)
Förskollärare 1 beskriver vidare att barns intressen kan uppmärksammas genom olika former, till exempel gester och kroppsspråk. Detta innebär att barns intressen går att urskilja genom fler faktorer än enbart språk, för att möjliggöra detta behövs förskollärare som är lyhörda och uppmärksamma på barnen. Förskollärare 1 resonerar att de ser att barnen är intresserade för att de tar initiativ och att det är då dem kan uppmärksamma att barnen är intresserade av naturvetenskap. Detta kan tolk som att förskolläraren tycker att barnen är intressanta och således uppmärksamma barnen på olika sätt i den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan.
Vi jobbar till exempel med projekt på min förskola och där vi hela tiden tittar på vad barnen är intresserade av för att utifrån det skapa och planera aktiviteter såväl som vi styr in dem dit vi vill/den riktningen.” (förskollärare 2)
Förskollärare 2 beskriver vidare att projektarbetet i hens förskola styrs utifrån barns intresse, barns intressen lyfts återigen som viktiga och har genomsyrat hela empirin i studien. Förskolläraren beskriver att de tittar på vad barnen är intresserade av för att planera undervisningen, sammanfattningsvis kan det tolkas som att barnet står i centrum för undervisningen och att det är deras intressen som uppmärksammas av förskolläraren.
Sammanfattning:
I resultatet går det att utläsa att barnen uppmärksammas på ett positivt sätt av förskollärare i naturvetenskaplig undervisning. Förskollärare uppmärksammar barnen genom deras intressen för att sedan följa och inkludera dem i den naturvetenskapliga undervisningen. Barnets intresse beskrivs som roligt att följa vilket antyder att barnet har något att bidra med, det blir tydligt att barn har ett agentskap, det kan vara med och påverka. Barnen kan göra egna val och agera självständigt, avslutningsvis uppmärksammar förskollärarna att barn kan uttrycka naturvetenskap genom olika former. Vidare påpekar förskollärarna en aspekt de anser är viktig, genom att lyssna på barnen går det att uppmärksamma vad de är intresserade av. Lyhördhet är en annan viktig aspekt flera av förskollärarna nämner när de beskriver hur de uppmärksammar barnen i naturvetenskaplig utbildning.
6.3 Naturvetenskaplig undervisning i förskolan
Förskollärarna upplever en utmaning med att beskriva vad naturvetenskap är för dem å andra sidan uttrycker förskollärarna välformulerade svar på frågorna som ställs i intervjun. Vi tolkar det som att förskollärarna är obekväma med att sätta ord på och beskriva naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Naturvetenskaplig undervisning i förskolan beskrivs genomgående i svaren av respondenterna som väldigt brett och svårdefinierat område. Vi har försökt att ringa in fyra teman som trädde fram när förskollärare beskriver undervisning i naturvetenskap i förskolan. Förskollärarna ringar in olika aspekter av undervisning, följande teman framträdde:
● Arbeta med ämnet via verb
● Dokumentation som fördjupning av undervisning ● Styr barnen mot läroplanens mål
6.4 Arbeta med ämnet via verb
Ett sätt att beskriva undervisning i naturvetenskap ringar förskollärarna in genom att lyfta verb, vilket betyder något som en gör eller någonting som händer. Verb används som ett tillvägagångssätt att beskriva hur naturvetenskaplig undervisning i förskolan arbetas med. En av respondenterna uttryckte ett nyanserat svar:
Naturvetenskap för mig är när man pratar om ämnena kemi, fysik och biologi. Jag tänker även mycket på olika verb kopplade till enskilda ämnen som till exempel fysik där verben kan vara rulla, falla, studsa och snurra/rotera. Kemi där verben kan vara smälta, frysa, separera, färga och fastna/limma. Och till sist biologi där verben kan vara växa, gro, mögla, ruttna eller kanske förmultna. Alla dessa verb förekommer och kan fördjupas enskilt i undervisningen med naturvetenskap och bidrar till att sätta ord på olika fenomen som barnen möter på och får uppleva (Förskollärare 1).
Förskollärare 1 beskriver att barnen behöver uppleva och möta olika fenomen, barnet behöver inkluderas och bli en del i naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Vidare beskriver förskollärare 1 att naturvetenskap är ett brett område och besitter således en stor potential då språk kan kopplas till ämnet. Förskolläraren uttrycker i sitt svar att språket har en del i undervisningen med naturvetenskap i förskolan och att undervisningen i naturvetenskap kan synliggöras på fler olika sätt. Förskolläraren beskriver naturvetenskaplig undervisning i termer av ämnen, till exempel kemi och fysik. I övriga respondenternas svar genomsyras bilden av naturvetenskap som en del av barnens vardag, en av förskollärarna uttrycker:
Att utforska, ha naturen nära, naturligt element i förskolan, ha det i miljöer, projekt.
Vi vill ta in naturen till oss. Naturligt för barnen att uppleva och samtala om varje dag. Hela tiden ett aktivt ämne som sätts ord på (förskollärare 4)
Förskolläraren 4 beskriver att naturvetenskap ständigt ska vara ett aktivt ämne i förskolan där det blir en del av barnens vardag i förskolan, således skapas möjligheter till samtal och diskussioner med barnen. Förskolläraren beskriver att naturen ska finnas nära, meningen är tvådelad då det kan innebära att naturen ska vara en del av barnens närmiljö alternativt eller som förskolläraren beskriver i citatet ovan att de tar in naturen i sin verksamhet. Det blir tydligt i citatet att naturen har en viktig funktion i förskollärarens naturvetenskapliga undervisning då
det skapar tillfällen att arbeta med ämnet via verb. Förskollärare 4 hävdar också att det är av stor vikt att barnet får vara medskapare i förskolans innehåll. Vi tolkar förskollärare 4 svar som att naturvetenskaplig undervisning i förskolan beskrivs som ett ämne som ska genomsyra vardagen och ständigt omringa barnet. Förskollärare 3 uttrycker
Att vistas i naturen med barnen har positivt påverkat min naturvetenskapliga undervisning, jag kan samtidigt göra tillsammans med barnen och sätta ord på det. Det är så bra med skogen, där kan vi använda oss av många ämnen att arbeta med. Till exempel blir biologi och kemi naturligt och enkelt att arbeta med. För oss är det viktigt att vara ute i naturen för att barnen får hoppa, rulla och till exempel uppleva naturens gång (förskollärare 3).
Vi tolkar att förskollärare 3 resonerar liknade med de föregågene respondenterna, att naturen och miljön är en stor tillgång i arbetet med ämnet via verb. I naturen finns det en stor potential för förskollärare att erbjuda barnen möjlighet att uppleva fenomen och sätta ord på. Förskolläraren beskriver till exempel att skogen är en plats där barnet kan lära genom verb tillexempel att barnet får rulla och således tillägnas kunskap om fysik. En annan respondent resonerar om naturvetenskap liknande
Naturvetenskap för mig är precis som ordet beskriver vetskap om vår natur. Det är först när vi har kunskapen om naturen vi kan fördjupa oss i den och förstå olika sammanhang i vardagen (förskollärare 5).
Likt förskollärare 3 uttrycker förskollärare 5 en bild av naturvetenskaplig undervisning i förskolan som en betydande och aktiv roll i barnens vardag i förskolan. Förskollärare 5 beskriver naturvetenskap som en väg till en bredare förståelse och kunskap om omvärlden. I förskollärare 5 svar blir det tydligt att naturvetenskapen besitter stor potential till möjligheter att nå kunskap. Vår tolkning av förskollärarens svar är att vetskap om naturen beskrivs som ett verktyg till kunskap, och detta uppnås genom naturvetenskaplig undervisning genom bland annat att barnet får uppleva fenomen, detta går i linje med förskollärare 3 svar. Kunskapen som barnet tilldelas genom naturvetenskaplig undervisning används sedan som ett redskap att möta sin omvärld och fungera i olika sammanhang, samt öka barnets förståelse över vardagen. Vi tolkar förskollärarens svar som att naturvetenskapen är en grund till något mycket större, genom naturvetenskapen får barn tillgång till mer kunskap.
6.5 Projekterande, ett sätt att undervisa
I det empiriska materialet framkom projekt som en aspekt av undervisning i naturvetenskap i förskolan. Förskollärare använder projekt som ett medel att undervisa barn i förskolan, projektet styrs utifrån barns intresse.
Projekt är något som är vanligt förekommande på den förskolan jag arbetar på. Projektet utgår alltid ifrån vad barnen finner intressant. Vi försöker ta reda på vad barnen är intresserade av för att kunna planera vår undervisning och verksamheten i helhet. Men det är utifrån barnens intresse om naturvetenskap vi styr mot
förskolans mål. (Förskollärare 1)
Förskollärare 1 uttrycker att barnens intresse har en betydande roll i förskolans undervisning i naturvetenskap och i det projekterande arbetet. Hen uttrycker att barns intressen fungerar som en sorts styrning, då deras intresse kan användas i undervisning. Vår tolkning av förskollärarens svar är att barns intresse beskrivs som en viktig aspekt i förskollärarens beskrivning av naturvetenskaplig undervisning och att barns intressen används i projekt för att fånga barnen. Sammantaget kan vi utläsa att förskollärare 1 beskriver naturvetenskaplig undervisning som ett resultatav barns intressen och en viktig aspekt i projekterande arbete med barn. En annan förskollärare beskriver projekterande “Vi jobbar i projekt som baserar på barnens intressen och nyfikenhet. “(förskollärare5). Förskollärare 5 beskriver naturvetenskaplig undervisning utifrån projekt. I respondenternas svar återkommer projekt som ett svar på frågan hur de beskriver naturvetenskaplig undervisning. Vi tolkar såldes projekt som en viktig aspekt i förskollärarnas undervisning i förskolan. Barnens intressen och nyfikenhet är det som förskolläraren utgår ifrån när projektet ska påbörjas.
6.6 Dokumentation
Dokumentation har betydande roll för att synliggöra förskolans undervisning. Respondenterna resonerar om att dokumentation är en viktig och betydande aspekt att lyfta när det gäller undervisningen i förskolan. Genom att dokumentera går det att se utvecklingen hos barn och således synliggöra vilken undervisning förskolan erbjuder barnen.
Vi går igenom all dokumentation och tittar på vilka lärprocesser barnen har fått med sig (Förskollärare 5).
