"Skulle det se annorlunda ut?" : En kvalitativ studie om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och uppdrag

57 

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

___________________________________________________________________

”Skulle det se annorlunda ut?”

En kvalitativ studie om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och uppdrag

Lisa Hjalmarsson och Andreas Lindell

Pedagogik på avancerad nivå/Specialpedagogik som forskningsområde Uppsats, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

(2)

Sammanfattning

Specialpedagogens yrkesroll och uppdrag kan upplevas otydligt i de styrdokument som staten författar. Det är någonting som påverkar den specialpedagogiska professionen men även synen på yrkesrollen och uppdraget från andra aktörer inom skolan. Specialpedagogen grunduppdrag är det samma oavsett vilken huvudman som ansvarar för skolan. Friskolans vara eller icke vara debatteras i media, vilket lyfter frågan, hur ser specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag ut inom friskolan. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag inom friskolans sfär. Studien har två frågeställningar som berör specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta

specialpedagoger verksamma inom olika friskolor. Frirumsteorin användes för att synliggöra de yttre och inre gränserna som sätter ramarna för specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag, samt se hur och vilket handlingsutrymme de får däremellan. Resultatet visar att

specialpedagogens uppdrag och handlingsutrymmet ser olika ut på de aktuella friskolorna i studien. Det visar sig i att tjänstens utformande påverkar specialpedagogens

handlingsutrymme. Det vill säga hur stor del av tjänsten som är riktad mot det

specialpedagogiska uppdraget. Resultatet visar på att handlingsutrymmet blir större för specialpedagogen på friskolan om rektor och organisationen också förstår gränserna för yrkesrollen och uppdraget, samt att tid ges till uppdraget. När alla aktörer, specialpedagog, lärare och rektor har en samsyn resulterar det i en position för specialpedagogen inom friskolan som är mer övergripande. Specialpedagogen skapar då ett handlingsutrymme och möjlighet att på organisation-, grupp- och individnivå bedriva ett utvecklingsarbete.

Nyckelord

Specialpedagogik, Specialpedagog, friskola, yrkesroll, uppdrag, Frirumsteorin, frirumsmodellen

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 2 1.2 Definitioner av begrepp... 3 1.2.1 Yrkesrollen ... 3 1.2.2 Uppdraget ... 3 1.3 Arbetets disposition ... 3 2. Bakgrund ... 5 2.1 Friskolan i Sverige ... 5 2.2 Specialpedagogens yrkesroll ... 6 2.2.1 Skollagen ... 7 2.2.2 Läroplanerna ... 7 2.2.3 Examensförordningen... 8 2.3 Specialpedagogens uppdrag ... 9 3. Tidigare forskning ... 11

3.1 Sökning av tidigare forskning ... 11

3.2 Forskning om specialpedagogens yrkesroll och uppdrag på friskolor ... 11

3.3 Forskning om specialpedagogens yrkesroll och uppdrag ... 13

3.4 Sammanfattning av forskningsområdena ... 17

4. Teori ... 18

4.1 Frirumsteorin ... 18

4.2 Förändringen av Frirummet i den svenska skolan... 19

4.3 Frirumsmodellen ... 19

5. Metod ... 20

5.1 En kvalitativ intervjustudie ... 20

5.2 Urval och genomförande ... 20

5.3 Analysförfarande ... 22

5.4 Forskningsetiska principer ... 23

5.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 24

6. Resultat ... 27

6.1 Frirummets yttre gränser ... 28

6.1.1 Specialpedagogernas beskrivningar av sin yrkesroll ... 28

6.1.2 Examensförordningens påverkan för specialpedagogens yrkesroll ... 29

6.2 Frirummets inre gränser ... 31

6.2.1 Uppdraget inom organisationen ... 31

(4)

6.2.3. Skolkulturens påverkan på specialpedagogens upplevda situation ... 35

6.3 Sammanfattning av resultatet ... 36

7.1 Metoddiskussion ... 38

7.2 Resultatdiskussion ... 40

7.2.1 Specialpedagogens yrkesroll - yttre gränser ... 40

7.2.2 Specialpedagogens uppdrag - inre gränser ... 41

7.2.3 Specialpedagogens handlingsutrymme... 43

7.3 Förslag på vidare forskning... 46

8. Referenser ... 47

(5)

1. Inledning

I den svenska skolan så ska alla barn och ungdomar få möjlighet till utbildning då skolan är obligatorisk. Skolan ska vara anpassad utifrån den enskilde individens behov vilket skollagen och läroplaner belyser (SFS 2010:800 4 §, Lgr 11 s. 6, Gy11 s. 2). Specialpedagogik menar Bengt Persson (2013) behövs och kompletterar den vanliga pedagogiken när behoven finns. På varje skola ska specialpedagogisk kompetens finnas enligt skollagen ”ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.” (SFS 2010:800 25§). Med andra ord så spelar det ingen roll vilken

huvudman en skola har utan att specialpedagogiskkompetens ska finnas på alla skolor. Det specialpedagogiska uppdraget inom friskolan skiljer sig därmed inte från den kommunala skolan.

Som framkommer i skollagen så har alla elever rätt till en likvärdig skolgång ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet...” (SFS 2010:800 8§). Den svenska skolreformen med

införandet av Lpo94 under tidigt nittiotal kom bland annat att innebära att den svenska skolan gick från en statligt styrd skola till att ansvaret för undervisningen lades på olika huvudmän, det vill säga kommuner och privata aktörer menar Ingemar Gerrbo (2012). I och med

decentraliseringen av skolan så skapades det möjlighet för privata aktörer att starta skolor i en betydligt större omfattning än tidigare. Där även möjligheten ökade för eleven att kunna välja den skola som man vill gå på enligt Ninni Wahlström (2008). I dag finns det cirka 2100 olika friskolor på grund och gymnasienivå i Sverige och cirka 20% av Sveriges barn och ungdomar får sin utbildning i en friskola (friskola.se, 2021).

I media lyfts ett ifrågasättande mot friskolor där bland annat förekomsten av religiösa

friskolor samt hur friskolor kan välja sitt elevunderlag har ifrågasatts. Där de pekats ut för att välja bort elever i behov av särskilt stöd. I SVT:s undersökande program Uppdrag granskning kunde man 2013 se ett reportage om hur vissa friskolor väljer bort elever i behov av särskilt stöd som söker till sig till friskolorna i reportaget (Magnus Sandelin, 2019). Vilket skapade en medial debatt om friskolornas vara eller icke vara. Samtidigt finns det friskolor som tar emot elever med särskilt stöd och aktivt söker efter dessa elever för att få tillgång till de

tilläggsbelopp utöver skolpengen som kommunen betalar till skolorna för att öka sin

(6)

att friskolor är selektiva i sitt mottagande av elever i behov av särskilt stöd när de söker skolplats, men belyser hur andelen elever i behov av särskilt stöd varierar mellan friskolorna vilket Kerstin Göransson, Gunnlaugur Magnússon och Claes Nilholm (2013) och Joacim Ramberg (2015) belyser.

Då den svenska skolan har intentionen att vara en skola för alla där inkluderingstanken, det vill säga att alla oavsett vilka eventuella svårigheter eleven kan befinna sig i, ska vara välkommen till den. Detta är någonting som bland annat Claes Nilholm (2003), Persson (2013), Gerrbo 2012 och Ann Ahlberg (2017) betonar. Ur det perspektivet blir det intressant att rikta fokus på friskolan och specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag ser ut gentemot det som framkommer i den offentliga debatten som tidigare omnämnts i textens inledning. Hur ser det specialpedagogiska utdraget ut inom friskolan? Genom att undersöka

specialpedagogernas beskrivningar av sin yrkesroll och uppdrag skapas därmed en bild av hur det specialpedagogiska uppdraget tar sig uttryck i den samma. Utifrån den bild som ges i media som nämndes ovanför och i samhällsdebatten kan således det specialpedagogiska uppdraget till synes bli ifrågasatt, vilken roll får specialpedagogerna i en sådan organisation och vilket arbete utför de är en fråga som väcks. Det är i denna verklighet som

specialpedagogen ska utföra sitt uppdrag. Hur specialpedagoger ser på sin yrkesroll och uppdrag inom friskolan är en bild som inte förs fram i den aktuella debatten om friskolorna men är även till stor del outforskad.

1.1 Syfte

Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten.

Genom att använda oss av styrdokument, den specialpedagogiska examensordningen (SFS 2017:1111) och tidigare forskning på området synliggör vi i vår studie specialpedagogens yrkesroll och uppdrag inom friskolan. I analysen kommer Frirumsteorin att användas som ett analysverktyg för att belysa specialpedagogernas handlingsutrymme utifrån sin yrkesroll och uppdrag inom friskolan. Arbetet syftar till att synliggöra specialpedagogerna inom friskolans syn på sin yrkesroll och uppdrag. Av den anledningen kommer inte någon jämförelse med specialpedagoger inom den kommunala skolan att göras i detta arbete.

(7)

Utifrån syftet framträder följande två frågeställningar, vilka ligger till grund för denna intervjustudie.

• Hur ser specialpedagoger på friskolor på sin yrkesroll utifrån examensordningen för specialpedagoger samt rådande lagar och styrdokument?

• Hur beskriver specialpedagogerna på friskolor sitt uppdrag och sin organisatoriska position i verksamheten?

1.2 Definitioner av begrepp

Nedan följer en beskrivning av för studien relevanta begrepp. Dessa används och

problematiseras ytterligare i arbetet, men avsikten med begreppsförklaringarna är att skapa förståelse för vårt sätt att definiera och använda dem i arbete.

1.2.1 Yrkesrollen

Yrkesroll som begrepp i det här arbetet tolkas utifrån de dokument som styr och definierar vad en specialpedagog ska arbete med. Dokument som det handlar om är i det här avseendet är rådande examensförordning för specialpedagoger (SFS 2017:1111), skollagen (SFS 2010:800) och läroplaner (Lgr 11; Gy 11). Med andra ord rådande politiska beslut som sätter ramarna för vad en specialpedagog ska ha kunskap om samt att utföra i verksamheten där den arbetar. Denna definition av begreppet kan främst kopplas till vår första forskningsfråga. 1.2.2 Uppdraget

“Uppdrag” (2021) definieras enligt nationalencyklopedin som “arbetsuppgift (av viss

betydelse) som någon tilldelats för utförande under viss tidsrymd”. Enligt skollagen är det upp till varje enskild rektor att se till att det på skolan finns specialpedagogisk kompetens (SFS 2010:800). I arbetet kommer således specialpedagogens uppdrag att förstås som de

arbetsuppgifter som specialpedagogen tilldelas av respektive rektor eller organisation. Begreppet, uppdrag, kopplas utifrån vårt syfte och frågeformuleringar främst till vår andra forskningsfråga.

1.3 Arbetets disposition

Arbetet att inleds med bakgrundsfaktorer som är relevanta för studiens syfte. Det rör sig om en beskrivning av friskolan i Sverige och beskrivningar av de dokument som hjälper att staka

(8)

ut de yttre gränserna enligt Frirumsteorin samt beskrivning specialpedagogens uppdrag. I arbetets tredje kapitel, tidigare forskning presenteras vad som framkommit i forskning kring specialpedagogens yrkesroll och uppdrag inom friskolan, men även professionen i allmänhet då det finns begränsat med forskning som berör specialpedagoger inom friskolor specifikt. I teorikapitlet presenteras Frirumsteorin som ligger till grund för arbetes teoretiska ramverk. Frirumsteorin bidrar till att synliggöra specialpedagogernas handlingsutrymme inom friskolan. Därefter presenteras studiens metod, kvalitativa semistrukturerade intervjuer och genomförande följt av analysförfarandet, forskningsetiska principer samt resonemang kring arbetets validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Därefter presenteras resultatet som redovisas utifrån studiens två frågeställningar, hur ser specialpedagoger på friskolor på sin

yrkesroll utifrån examensordningen för specialpedagoger samt rådande lagar och styrdokument och hur beskriver specialpedagogerna på friskolor sitt uppdrag och sin organisatoriska position i verksamheten. Dessa frågeställningar kommer i resultatet att

placeras in under huvudrubrikerna frirummets yttre gränser och frirummets inre gränser. Det avslutande diskussions kapitlet inleds med en metoddiskussion följt av resultatdiskussion där studiens resultat diskuteras i relation till vad som framkommit i tidigare forskning och bakgrund. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning inom området.

(9)

2. Bakgrund

I bakgrunden presenterar vi delar som sätter in arbetets forskningsfrågor i en kontext. Kapitlet börjar med en kortare beskrivning av friskolornas framväxt i det svenska skolsystemet. Efter det kommer specialpedagogens yrkesroll samt uppdrag att behandlas.

2.1 Friskolan i Sverige

Då arbetets syfte är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och uppdrag beskrivs här en kortare bakgrund till friskolornas framväxt i Sverige. Under 1980-talet diskuterades huruvida den svenska skolan var tillräckligt effektiv både ur ett ekonomiskt och utbildningspolitiskt synsätt. Den offentliga debatten kom under samma tid att gå ifrån elevernas motivation, lust och glädje till att fokusera på skolans bristande effektivitet och produktivitet. Det ledde till att en rad utredningar gjordes där man fastslog att den

svenska skolan var ineffektiv. Genom att införa valfrihet i skolsystemet var tanken att det skulle bli konkurrens om eleverna för att på så sätt höja effektiviteten och kvaliteten inom skolan menar Jan Morawski (2010). Det menar Gunnar Berg (2015) ledde att skolorna behövde komma med resultat vilket nedanstående citat visar på:

Följden av detta är att ”bra” respektive ”dåliga” skolor definieras på grundval av hur

framgångsrika enskilda skolor är att locka till sig elever och få dem att stanna kvar; tillgång och efterfrågan blir här liksom i annan marknadsstyrd verksamhet de väsentliga ledorden. (Berg, 2015)

Införandet av friskolorna kan även ses i den ideologiska tanke om medborgarens valfrihet, där eleven själv ska kunna välja skola utifrån förutsättningar och intressen menar Maria Olson (2008). 1991 decentraliserades skolan och kom att gå till den mål och resultatstyrda skola som än idag är det rådande idealet. Skolan gick ifrån att vara statligt styrd till att ansvaret nu lades hos olika huvudmän som friskolor och kommuner. Enligt Hanna Eklöf (2017) ledde det till att den svenska skolan gick med andra ord mot en mål-och resultatstyrd skola som övriga

västvärlden. Med det menas att både skolan och dess huvudmän liksom eleven har uppsatta mål från staten som ska nås. Denna måluppfyllelse blir måttstocken vad som gör en skola bra eller dålig (Berg, 2015). Ann Quennerstedt (2008) lyfter hur marknadstänk riskerar att minska likvärdigheten i den svenska skolan då val kan göras utifrån religion, idrott och musik.

(10)

de “andra”, det vill säga elevers olikheter riskerar att minska när man söker sig till likasinnade utifrån de val som görs. Vidare belyser hon hur olika de politiska partierna i Sverige ser olika på friskolan vilket syns i debatten om friskolan vara eller icke vara (Quennerstedt, 2008). Gunnlaugur Magnússon, Kerstin Göransson och Claes Nilholm (2018) pekar på att

friskolorna inte bara fick en stämpel som segregerande i debatten, de tillskrevs också rollen som utvecklare av nya pedagogiska idéer och metoder.

Idag är friskolorna väl etablerade i det svenska skolsystemet, ungefär 14% av eleverna inom grundskolan och 26 % av eleverna på gymnasienivå går på en friskola. En stor andel av friskolorna tillhör koncerner till skillnad från när reformen genomfördes då majoriteten av friskolorna var mindre enskilda skolor (Magnússon et al 2018). Friskolorna lyder under samma lagar och förordningar, med några få undantag som offentlighetsprincipen eftersom de inte tillhör den offentliga sektorn som är staten, kommunerna och landstingen menar

Gunnlaugur Magnússon (2019). De måste med andra ord uppfylla samma likvärdighet i utbildningen som den kommunala skolan (SFS, 2010:800 9§). Kommunerna finansierar utbildningen för eleverna genom en skolpeng som följer med eleven oavsett vilken skola denna väljer att gå på. Hur denna skolpeng ser ut skiljer sig åt mellan kommunerna, det är upp till den kommunala huvudmannen att bestämma (Magnússon, 2019). Elever kan således välja mellan att gå på kommunala eller fristående skolor, men det kan skilja sig mellan olika städer och kommuner hur många friskolor som finns etablerade och därmed är valbara för eleven. Fristående skolor har precis som de kommunala skolorna en skyldighet att ta emot elever, de kan därmed inte välja sitt elevunderlag. Vad friskolorna däremot kan göra är att begränsa möjligheten för elever att söka till skolan genom att erbjuda olika typer av profiler som riktar sig till en viss målgrupp (Magnússon, 2019).

2.2 Specialpedagogens yrkesroll

Specialpedagogens yrkesroll kan förstås utifrån definitionen av begreppet som beskrevs i kapitlet inledning. Specialpedagoger kan ha olika arbetsplatser varav en är inom friskolan. Däremot är de lagar och styrdokument som råder inom skolan de samma oavsett om specialpedagogen arbetar på en friskola eller inom någon annan skolform. Den starkaste styrningen av specialpedagogens yrkesroll är de lagar, förordningar och rekommendationer som staten sätter utifrån rådande politiska ideologier (Gerrbo, 2012). Det är dessa som kommer att presenteras i det här avsnittet.

(11)

2.2.1 Skollagen

Specialpedagoger nämns aldrig i skollagen som yrkesgrupp vilket kan problematisera

tolkningen av dennes yrkesroll. Det som finns att läsa det hänseendet är att det ”ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.” (SFS 2010:800 25§). Det yttersta ansvaret när det gäller åtgärder för elever som är i behov av särskilt stöd som exempelvis anpassad studiegång och åtgärdsprogram osv ligger på ansvarig rektor (Gerrbo, 2012). Rektorn tillsammans med huvudmannen åläggs med andra ord att se till att kompetensen finns för att ett elevhälsofrämjande arbete genom att specialpedagogisk kompetens ska finnas tillgängligt på varje skola (SFS 2010:800 25§; Socialstyrelsen & Skolverket, 2017). Rektor tillsammans med huvudman i from av

kommunen eller den fristående skolan blir således i kombination med den statliga styrningen ansvariga för verksamheten menar Ingrid Hylander och Pia Skott (2020)

2.2.2 Läroplanerna

Precis som i skollagen nämns aldrig specialpedagoger i läroplanerna. I läroplanen för

grundskolan och gymnasieskolan (Lgr11, Gy11) läggs fokus på lärarens och rektorns roll för att elever ska få möjligheterna att nå de mål som är uppsatta både övergripande samt i respektive ämne vilket kallas för målnivå. Dock kan man finna formuleringen att ”alla som arbetar i skolan ska – uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och – samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.” (Lgr 11, s. 14, Gy 11, s. 6) som kan kopplas till elevhälsan. Det här citat kan å ena sidan tolkas som regelnivå, anledning till den beskrivningen är att alla som arbetar i skolan ska, osv. Å andra sidan så kan det också tolkas som hur verksamheten ska utformas, skolan ska vara en god miljö för

lärande. Ahlberg (2017) menar att nuvarande läroplan precis som tidigare tar upp elever i behov av särskilt stöd och deras rättigheter till det, dock utan att ge några riktlinjer till hur stödet kan se ut. Vidare belyser hon även hur internationella konventioner och

överenskommelser påverkar den svenska skolan som exempelvis barnkonventionen och Salamanca deklarationen (Ahlberg, 2017). Då Sverige är ett land som har undertecknat dessa och fört in bankonventionen inom svensk lag, så förbinder sig Sverige att följa dessa

internationella avtal. Det vill säga att dessa får en påverkan för de statliga styrdokument som skolan ska följa.

(12)

Utöver skollag och styrdokument publicerar Skolverket olika stödmaterial och allmänna råd som är användbara inom respektive yrkesroll. Stödinsatser i utbildningen (Skolverket, 2014a) samt Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014b) är användbara för specialpedagoger som stödmaterial i sitt arbete kring elever i behöv av särskilt stöd.

2.2.3 Examensförordningen

Maja Lindqvist (2017) skriver att ur ett historiskt perspektiv finns det inte mycket beskrivet om specialpedagoger och speciallärare, först 1962 infördes en statlig utbildning som inriktade sig på elever med olika funktionshinder och inlärningssvårigheter det som kom att bli

speciallärarutbildningen. Under denna tid utgick man från synen att det var barnet som vara bärare av svårigheterna, och det var speciallärarens uppdrag att utbilda dessa barn som inte befann sig inom det område som ansågs vara normalt. I början av 1990-talet ersattes speciallärarprogrammet med specialpedagogiska programmet och fokuset flyttades från individen till lärmiljön. Gerrbo (2012) beskriver hur ändringen av den tidigare ettåriga utbildningen av speciallärare till nuvarande 1,5 års utbildning formades av idén om en skola för alla. Syftet var att komma bort från det särskilda dvs. fokuset på elevers läs- och

skrivsvårigheter och mattesvårigheter till att istället försöka ändra pedagogiken inom ett klassrum.

I examensförordningen för specialpedagoger (SFS 2017:1111) kan man läsa att studenten efter avslutad utbildning bland annat ska visa kunskap och förståelse inom specialpedagogiska områden som, den vetenskapliga grunden, aktuell forskning och utveckling, samt förstå vikten av sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare ska studenten även ha

färdigheter och förmågor inom en rad olika områden så som, förebyggande arbete, skriva pedagogiska utredningar, skriva och utvärdera åtgärdsprogram, vara en kvalificerad

samtalspartner med mera. Gunilla Lansheim (2010) skriver att specialpedagoger ofta, trots de tydliga målen i examensordningen för specialpedagoger, upplever att det finns många olika tolkningar lokalt om vad det specialpedagogiska uppdraget innebär. De kunskaper som specialpedagoger förväntas besitta efter genomgången utbildning styrs av examensordningen som beslutats av staten. Behovet av denna yrkesgrupp har med andra ord inte uttalats av verksamma inom skolan. Det finns inte heller någon som kontrollerar specialpedagogers arbetsuppgifter i någon större utsträckning menar Kerstin Göransson, Gunilla Lindqvist, Nina

(13)

Klang, Gunnlaugur Magnússon, och Claes Nilholm (2015). Som nämnts tidigare så nämns inte yrkesgruppen heller i skollagen (SFS 2010:800). Den som styr över och formulerar specialpedagogens yrkesroll är den som styr över organisationen menar Göransson et al (2015).

2.3 Specialpedagogens uppdrag

Specialpedagogens uppdrag inom friskolan såväl som andra skolformer, som definierades i inledningen av arbetet, kan kopplas till de arbetsuppgifter som specialpedagogen tilldelas av respektive rektor eller organisation. Inom forskningen har det framkommit att det kan finns olika syn på specialpedagogens uppdrag och att det påverkas av organisationens syn på specialpedagogen och dennes uppdrag. Forskning inom området som ligger till grund för det här avsnittet är inte bedriven inom friskolan specifikt utan berör det specialpedagogiska uppdraget som professionen har inom skolan oavsett huvudman.

Lindqvist (2017) beskriver hur en del av specialpedagogens uppdrag handlar om konsultation och rådgivning till arbetslag och ledningsgrupp. Specialpedagogen har även kunskap om skolutvecklingsfrågor och förebyggande arbete samt även sin styrka i utredning och kartläggning av elevers skolsvårigheter. Dock poängterar hon att dessa kunskaper ofta inte används i det vardagliga arbetet utan att uppdraget blir mer fokuserat på en individnivå, det vill säga enskilt arbete med elever i behov av stöd. Specialpedagogen har svårt att få anspråk på sitt specialpedagogiska uppdrag i organisationen. Det kan bero på hur man ser på

skolproblematiken, i sin bok visar hon hur specialpedagogerna ser problemen i lärmiljön medan lärare och rektorer lägger problemen hos den enskilde elev (Lindqvist, 2017). Denna otydlighet kring det specialpedagogiska uppdraget påverkas av förutfattade meningar av professionella i deras omgivning vilket påverkar deras position inom organisationen och möjligheten till att påverka uppdraget (Lansheim, 2010; von Ahlefeld Nisser, 2009; Lindqvist, 2013). Desirée von Ahlefeld Nisser (2009) beskriver att de specialpedagoger som har en centralroll inom organisationen också har större möjligheter att påverka och starta utvecklingsprocesser inom organisationen.

För att tydliggöra olika professioner uppdrag inom skolan behövs en samsyn kring dessa påpekar Lindqvist (2017). Det kan göras genom en systematisk process där allas åsikter och tolkningar kring de olika uppdragen lyfts fram. När begreppen klargjorts kan en samsyn skapas och personalen inom skolan slipper känna en osäkerhet kring sitt uppdrag, vilket kan

(14)

leda till mindre konflikter om vem som ska göra vad. (Lindqvist, 2017; von Ahlefeld Nisser, 2014). I en organisation där det finns en samsyn kring det specialpedagogiska uppdraget finns det en större möjlighet för specialpedagogen att få ägna sig åt sådana saker som bidrar till att skapa en förändring inom organisationen menar Anna Bengtsson och Ida Necovski (2021). Gerrbo (2012) menar att det kan bli problematiskt när det finns brister i förståelse mellan de centralt förväntade och det lokalt utförda, det vill säga att det som staten initierar genom skollag och läroplan inte alltid tolkas på det sett som tanken var från början i verksamheten. Gerrbo (2012) lyfter fram ”en skola för alla”, det vill säga den inkluderingstanke och ett salutogent förhållningssätt som den svenska skolan ska sträva efter inte slagit igenom som det var tänkt. Detta kan även bli överfört på specialpedagogens uppdrag som inte finns tydligt uttalat i de statliga styrdokumenten. Istället blir det upp till varje huvudman samt rektor att tolka uppdraget och att välja hur man ska använda sig av det och tillsätta det inom

organisationen (Gerrbo, 2012). I det hänseendet blir forskning kring hur det specialpedagogiska uppdraget kan tas till vara och bidra till att utveckling inom

organisationen viktig. Den specialpedagogisk kompetensen tillsammans med ett vetenskapligt förhållningssätt kan bidra till att utmana, stödja och utveckla en organisation (Bengtsson & Necovski, 2021). Det är organisationen tillsammans med specialpedagogens kompetens som blir avgörande för hur gynnsamt det blir i den enskilda organisationen. Men att utforma och driva ett uppdrag är ingenting som den enskilda specialpedagogen kan göra, vilket har framgått i avsnittet. För att specialpedagogens uppdrag ska bli tydligt krävs en samsyn inom skolan men även på en statlig nivå (Gerrbo, 2012).

(15)

3. Tidigare forskning

De studier som redovisas i följande avsnitt behandlar specialpedagogens yrkesroll och uppdrag vilket är i linje med syftet för detta examensarbete. För att betona det som specifikt har lyfts fram i forskning kring den specialpedagogiska yrkesrollen och uppdraget på friskolor lyfts det fram i ett eget avsnitt. Inledningsvis beskrivs sökningsprocessen efter det följer generell forskning kring specialpedagogens uppdrag och yrkesroll på friskolor att behandlas. Därefter behandlas vad som framkommit i forskning kring den specialpedagogiska

yrkesrollen och uppdraget. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

3.1 Sökning av tidigare forskning

Sökningar av tidigare forskning har gjorts i den internationella databasen, Eric (EBSCO) och Örebro universitets bibliotekskatalog. Vid sökningar i den internationella databasen har nyckelorden ”independent schools” (friskolor), ”special education” använts. För att begränsa antalet träffar kryssades Peer Review och länk till fulltext i samt att sökningen avgränsades till åren 2011–2021. Avgränsningen av årtal har gjorts då nuvarande skollag och läroplaner ses som relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Sökningen gav 329 träffar varav fyra visade sig vara relevanta för vår studie. En sökning på “SENCO” (special educational needs coordinator) med samma avgränsningar gjordes också, vilket genererade 61 träffar varav flera var av relevans för vår studie. Denna sökning gjordes för att hitta fler artiklar och

avhandlingar som behandlade den specialpedagogiska yrkesrollen och uppdraget. Det gjordes då vi fann det svårt att finna tillräckligt med relevanta artiklar vid sökningar i databaserna. Av den anledningen har även snöbollsurval gjorts utifrån referenslistor i såväl de internationella som de nationella artiklarna som vi fan utifrån vår sökning i ERIC EBSCO. Det har gjorts då vi i de internationella och nationella artiklarna hittade flera hänvisningar till relevanta artiklar för vår studie.

3.2 Forskning om specialpedagogens yrkesroll och uppdrag på

friskolor

Vid sökningar på området har vi funnit förhållandevis få studier som behandlar

specialpedagogers yrkesroll och uppdrag på friskolor. En studie som gör det är Gunnlaugur Magnússon, Kerstin Göransson och Claes Nilholms (2018), “Varying access to professional, special educational support: a total population comparison of special educators in Swedish

(16)

independent and municipal schools”. I studien har Magnússon et al (2018) undersökt och jämfört arbetsförhållanden för specialpedagoger på friskolor och kommunala skolor. Det gjordes i studien genom att titta på deras arbetssituation och de värderingar de uttrycker kring specialpedagogiska frågor. Studien är en hel populations enkätstudie där enkäter har skickats ut till alla som examinerats från specialpedagogprogrammet efter 2001.

Vad som framkommer i studien är att specialpedagoger i kommunala skolor och i friskolor uttrycker liknande värderingar avseende specialpedagogiska frågor, men att deras

arbetsförhållanden ser olika ut. Specialpedagogerna som arbetade i friskolor hade överlag färre år i yrket än sina kollegor på kommunala skolor. De arbetade i större utsträckning deltid eller hade andra uppdrag på skolan inom sin tjänst, till exempel som förstelärare. Detta bekräftas också av Magnússon (2019) som i en artikel har sammanfattat vad som har framkommit i empiriska studier på området, tillhandahållande och organisering av

specialpedagogiska åtgärder och utveckling av inkludering när det gäller specialundervisning. Magnússon (2019) såg i dessa studier att det skiljer sig mellan skolor när det kommer till specialpedagogiska resurser. Det visar sig främst i andelen utbildade specialpedagoger och speciallärare på skolorna och att friskolor mer sällan anställer dessa professioner eller oftare anställer dem på deltid. Ramberg (2015) såg också dessa tendenser när han i en enkätstudie undersökte specialundervisningen på gymnasieskolor och hur specialundervisningen fördelas på skolorna, såväl kommunala som fristående gymnasieskolor. I studien belyser Ramberg att friskolor på gymnasienivå i större utsträckning saknade eller erbjöd mindre

specialpedagogiskt stöd jämfört med kommunala gymnasieskolor. Enligt Ramberg erbjöd kommunala gymnasieskolor tre gånger så mycket specialpedagogiskt stöd jämfört med fristående gymnasieskolor. En faktor som påverkar omfattningen av specialpedagogiskt stöd är skolornas storlek. Mindre skolor erbjöd generellt sett mindre specialpedagogiska resurser jämfört med en större skola om man ser till stöd per elev (Ramberg, 2015; Göransson et al 2013; Magnússon, 2019). Göransson et al (2013) lyfter fram en annan faktor och det är att en hög andel av friskolorna inom grundskolan uttrycker att de inte får ta del av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd i samma utsträckning som kommunala grundskolor. I samma studie visade det sig att 15% procent av friskolorna hade nekat elever på grund av bristande resurser.

Göransson et al (2013) belyser också det faktum att antal elever i behov av särskilt stöd varierar stort mellan friskolorna. Waldorfskolorna visade sig ha en hög andel av elever i behov av särskilt stöd, medan andra skolor med specifika ämnesprofiler exempelvis friskolor

(17)

med språkinriktning har den minsta andelen av elever i behov av särskilt stöd. Andelen elever i behov av särskilt stöd på skolan påverkas inte bara av skolans profil, koncerner som äger flera skolor visade sig i studien också ha en låg andel av elever i behov av särskilt stöd. Det kan även vara påverkat av att elever i behov av särskilt stöd i stor utsträckning kommer från socioekonomiskt svaga områden och att de i mindre utsträckning utnyttjar det fria skolvalet. Med andra ord söker dessa elever sig inte till friskolor i samma utsträckning som elever i socioekonomiskt starka områden. Ytterligare en faktor som framkom i studien som påverkade antalet elever i behov av särskilt stöd på friskolorna var att friskolorna upplevde att de medel de fick tilldelade från kommunen var mindre än inom kommunala skolan (Göransson et al, 2013; Magnússon, 2019). Det har också påverkats av att distributionssystemet och vikten av en diagnos för att få för extra resurser för specialstöd varierar mellan kommuner. Magnússon (2019) menar att det fria skolvalet snarare har varit begränsande och segregerande för elever i behov av stöd då de nekats plats på skolor med hänvisning till skolans ekonomi,

organisatoriska svårigheter i skolan, eller skolans profilering inte riktar sig till dessa elever, samtidigt som det finns friskolor som profilerar sig särskilt mot elever i behov av stöd som exempelvis fristående särskolor (Magnússon, 2019). Magnússon (2019) menar att även om det finns en variation kring organiseringen av specialundervisning inom friskolan så har införandet av det fria skolvalet snarare lett till en ökad skolsegregation. Det fria skolvalet kan med andra ord ha lett till att det finns en större homogenitet hos eleverna på vissa skolor och att elever i behov av särskilt stöd har begränsade valmöjligheter när det kommer till att välja skola. Samtidigt finns det friskolor som riktar sig mot elever i behöv av stöd (Magnússon, 2019).

3.3 Forskning om specialpedagogens yrkesroll och uppdrag

Då det finns begränsat med forskning på området hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten kommer här en presentation av vad som har framkommit i forskning kring yrkesrollen och uppdraget.

I en samtalsstudie av (von Ahlefeld Nisser (2014) som tittade på olika synsätt kring speciallärares och specialpedagogers yrkesroller. I studien intervjuades rektorer,

specialpedagoger och speciallärare. Syftet var att belysa och synliggöra olika föreställningar om specialpedagogers och speciallärares yrkesroller och uppdrag. Studien genomfördes i olika samtalsgrupper under en period av två år Någonting som har framkommit i

(18)

och att det kan medföra att de i sin yrkesroll kommer till att arbeta med saker som inte ingår i deras profession. Detta leder till att det finns olika förståelse kring specialpedagogens och speciallärarens yrkesroller och att det kan leda till konsekvenser för det pedagogiska arbetet. I studien visade det sig att det även kan leda till att en osäkerhet sett till organisationen som helhet. Vad som framkom i denna studie var att det fanns en större samsyn när det kom till samtal om speciallärarens yrkesroll än om specialpedagogens (von Ahlefeld Nisser, 2014). Något som sågs som viktigt i samtalen var möjligheten, och utrymme i organisationen för specialpedagogerna att föra kvalificerade samtal. Det var däremot någonting som deltagarna i studien uttryckte att de inte fick tillräckligt med tid och utrymme till, såvida deras rektorer inte tydligt gav dem det uppdraget. För att motverka det lyfter von Ahlefeld Nisser (2014) i sitt resultat att det är viktigt att föra regelbundna diskussioner och att problematisera den specialpedagogiska yrkesrollen. För ett väl fungerande specialpedagogiskt arbete behöver det finnas en flexibilitet i organisationen och att det är betydelsefullt att skapa samtalsarenor på flera olika nivåer såväl organisations-, grupp- som individnivå menar von Ahlefeld Nisser (2014).

Gunvie Möllås, Katarina Gustafson, Nina Klang och Kerstin Göransson (2017) menar i sin tur att den akademiska kunskapen som en specialpedagog får efter genomgången utbildning påverkar den grad av legitimitet som specialpedagogen får gentemot andra aktörer inom organisationen. Det framkom i en studie där de valt ut sex specialpedagoger utifrån en tidigare genomförd enkätstudie för en vidare fallstudie. Specialpedagogerna observerades,

intervjuades samt förde loggböcker som forskarna tog del av. Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagogrollen tar sitt uttryck i en lokal skolkontext (Möllås et al, 2017). Vad som framkom i denna studie var, utöver den akademiska kompetensen, fyra andra teman som specialpedagogerna lyfte fram som viktiga för sin kompetens och som påverkade deras legitimitet. De teman om lyftes fram var personlig och professionell kompetens där

specialpedagogerna utöver akademisk kunskap pekade på vikten av deras egna styrkor i form av specifika intressen och personliga egenskaper. Nästa tema var relationsskapande och

närvaro. Vilket Möllås et al (2017) såg var ett genomgående tema i alla fallstudierna,

specialpedagogerna tryckte på vikten av att bygga och upprätthålla relationer med olika personer och professioner. Främst nämns relationen med lärare och elever, men även samverkan med föräldrar lyftes fram som viktigt. Det tredje temat var självständigt och

initiativtagande ledarskap där specialpedagogerna uttryckte att de ibland kände behovet av att

(19)

övertygelser. Det fjärde och sista temat som framkom i studien var rollen som

sambandscentral och stödjande länk. Tema är sammanbunden med det föregående temat och

visar på att specialpedagogerna ofta såg sig som en länk mellan olika kontexter inom skolan. Möllås et al (2017) lyfter fram att temana visar hur specialpedagogen tar tillvara på det friutrymme som uppstår mellan olika kontexter i skolan. Detta gör de genom att erbjuda och ta tillvara på sina tjänster inom organisationen. Genom sin helhetsbild av eleven kan de bli, och ses som en slags sambandscentral som länkar mellan olika arenor inom organisationen. Samverkan med ledningen, handledning och samtal med pedagoger och kontakt med vårdnadshavare är några exempel på dessa arenor. Utöver det så bidrar specialpedagogerna med att tolka och förmedla andra aktörers yrkesspråk, som till exempel logopedutredningar för att göra dem tillgängliga och begripliga för lärare och föräldrar (Möllås et al, 2017).

Gerrbo (2012) lyfter fram i sin avhandling hur lite specialundervisning, specialpedagogik, specialpedagog och speciallärare benämns i skollagen och styrdokument. Det har Gerrbo (2012) kommit fram till genom att intervjua lärare på fem olika skolor. Vidare menar Gerrbo (2012) att specialpedagogens examensförordning kan ifrågasättas som ett styrdokument då den inte är vida känd bland övrig skolpersonal som ovan nämnda skollag och läroplaner. Lansheim (2010) har i en kvalitativ intervjustudie med specialpedagoger kombinerat med att ha tagit del av och analyserat specialpedagogers loggböcker. Hon menar att det finns en otydlighet och osäkerhet då det gäller vad den specialpedagogiska yrkesrollen konkret innefattar. Den roll specialpedagogen får efter genomgången utbildning påverkas av den grundutbildning som specialpedagogen har. Kunskaperna och tolkningen av den

specialpedagogiska utbildningen sker således utifrån de referensramar och den förförståelse man har innan man läser utbildningen. Decentraliseringen och resursneddragningar inom den svenska skolan har i sin tur medfört ökade belastningar på arbetslagen vilket också har

påverkat specialpedagogens uppdrag inom organisationen. Lansheim (2010) menar att det har lett till en komplex situation inom det pedagogiska verksamhetsfältet och ökat upplevelsen av brist på tid och resurser inom skolan. Det har i sin tur lett till att specialpedagoger upplever svårigheter när det kommer till att påverka sitt uppdrag.

Detta menar Göranson et al (2015) i sin tur kan vara påverkat av att yrkesrollen inte preciseras i exempelvis skollagen. Vilket har lett till att utbildningen inte nödvändigtvis leder till att specialpedagogen får arbeta med de kunskaper som man har tagit till sig under utbildningen och det som framgår i examensförordningen (Möllås et al, 2017). De såg i en analys av sex

(20)

fallstudier att det snarare handlar om en lokal fördelning av arbetsuppgifter snarare än att arbeta med det som enbart ses tillhöra arbetsuppgifter för sin egen profession. Vad som däremot blev tydligt i fallstudierna enligt Möllås et al (2017) var att utbildningen bidrog till att specialpedagogerna genom sina akademiska kunskaper kunde sätta gränser gentemot andra för att hävda sin profession. Utöver att utbildningen hjälpte specialpedagogerna att hävda och sätta gränser i sin profession såg man i samma studie att ledarskapets tydlighet inom

organisationen färgar den kultur som råder på skolan. Skolkulturen får också en stor påverkan på vad specialpedagogen arbetar med. När det i kulturen på skolan finns förväntningar på att specialpedagoger ska arbeta på ett traditionellt sätt med enskilt stöd till elever får den samma svårt att få arbetstiden till att räcka till proaktivt arbete och organisationsutveckling.

Specialpedagogens arbetsuppgifter påverkas således av skolkulturen och rektorns syn på och kunskap om vad den specialpedagogiska kompetensen innebär vilket sker inom både friskolan och den kommunala skolan. Men i detta arbete görs kopplingen till den specialpedagogiska yrkesrollen och uppdraget inom friskolan (Möllås et al, 2017). För att finna en lösning på det menar Möllås et al (2017) att det behövs tydligare riktlinjer på en nationell nivå för att tydligare klargöra för rektorer och andra beslutsfattare vad som gäller för de olika yrkesprofessionerna, deras specifika uppdrag och grunder för anställningsformer.

Det är inte bara studier genomföra i Sverige som ser den specialpedagogiska yrkesrollen som otydlig. Även amerikanska studier har visat att yrkesrollen är otydlig, överbelastad och motstridig. Det framkommer i en metaanalys av 21 amerikanska studier av Mathews et al (2017). I analysen visade det sig att nyexaminerade speciallärare såg behov av stöttning i att tolka skolkulturer, normer och rutiner såväl implicita som explicita. Att få stöd och nätverka med andra specialpedagoger sågs som viktigt, men främst nämndes det informella stödet inom organisationen från specialpedagogiska kollegor men också från andra professioner inom elevhälsan som kurator och psykolog (Mathews et al, 2017).

I den amerikanska metastudien framkom också att lärarkollegorna kunde vara stressfaktorer på grund av olika syn på inkludering, anpassningar och elevers olika behov. Den samverkan som behövs professionerna emellan för att skapa inkluderande lärmiljöer kunde av den

anledningen påverka relationen mellan specialpedagogen och läraren. Istället för att samarbeta för en inkluderande lärmiljö kunde fokus hamna på de olika synsätten och i att utmana

(21)

samverkan kring elever i behov av särskilt stöd visade sig vara stressfaktorer för specialpedagogerna (Mathews et al, 2017).

3.4 Sammanfattning av forskningsområdena

De studier som har berörts i avsnittet visar sammantaget att det finns oklarheter avseende den specialpedagogiska yrkesrollen och uppdraget inom skolan och att det finns utrymme för att tolka det olika. När det kommer till vad som framkommit inom forskningen avseende specialpedagoger på friskolor behandlar forskningen att friskolor överlag erbjuder mindre specialpedagogiskt stöd jämfört med kommunala skolor och att det ofta saknas

specialpedagogiska resurser. Andelen elever i behov av särskilt stöd skiljer sig mellan skolorna men det fria skolvalet snarare lett till en ökad skolsegregation. Specialpedagoger på friskolor har jämfört med specialpedagoger inom den kommunala skolan generellt sätt färre år i yrket och har ofta en kombinerad tjänst med andra uppdrag på skolan. Det som inte

framkommer är hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten i någon vidare utsträckning. Det som framkommer handlar till stor del av bristen av specialpedagoger eller brister i erbjudandet av särskilt stöd. Den tidigare

forskningen ger en bild av hur förutsättningarna för specialpedagoger på friskolor kan se ut. Däremot säger den lite om deras syn på sin yrkesroll och uppdrag. Därför ser vi att denna kvalitativa studie kan ses som ett inlägg i forskningsområdet. Detta då denna studie har gett specialpedagoger på friskolor möjlighet att komma till tals genom kvalitativa

semistrukturerade intervjuer om hur specialpedagoger på friskolor ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten. Genom att ställa dessa beskrivningar i relation till lagar,

styrdokument med beskrivningar av specialpedagogernas vardagliga arbete ser vi en möjlighet att genom att använda Frirumsteorin för att analysera och diskutera vidare kring specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag inom friskolan. En beskrivning av Frirumsteorin och dess teoretiska ramverk följer i nästa kapitel.

(22)

4. Teori

I det här kapitlet presenteras frirumsmodellen som ligger till grund för det här

examensarbetets teoretiska ramverk. Nedan följer en redogörelse av vad som avses med frirum och hur det kan förstås genom för examensarbete relevanta begrepp utifrån Frirumsteorin. Sist i kapitlet görs en redogörelse för frirumsmodellen som är den teoretiska modell som vi har använt oss av i arbetet.

4.1 Frirumsteorin

Frirumsteorin utvecklades av Gunnar Berg på 1970-talet och syftar till att definiera skolans handlingsutrymme sett till de gränser som skolan har att förhålla sig till och agera inom (Berg, 2003, 2018). Berg menar att det är inom Frirummet som verksamma inom skolan har

möjlighet att agerar inom. Genom att erövra det tillgängliga Frirummet kan skolutveckling bedrivas. Detta frirum är föränderligt över tid då styrdokument, lagar och förordningar som styr skolan förändras med jämna mellanrum (Berg, 2012).

Berg (2018) beskriver att skolan behöver identifiera det frirum som definieras av yttre och inre gränser som styr skolan. De yttre gränserna består av skollag, styrdokument och politiska beslut. Medan de inre definieras i form av skolans organisation och den

enskilda skolans kultur (Berg, 2018). Det är de gränser som enligt Berg kan bidra till att förtydliga och definiera det handlingsutrymme som skolan kan agera inom och det är inom det utrymmet som skolutveckling kan bedrivas (Berg, 2018, 2012). Berg (2003) beskriver att kunskapen om de yttre gränserna bidrar till att staka ut färdriktningen och ger möjlighet till framförhållning. I och med att dessa sätter upp de ramar som skolor har att förhålla sig till. När det gäller de inre gränserna måste dessa skärskådas för att man inom en organisation ska kunna få grepp om hur det ser ut i den specifika verksamheten och vilken utvecklingspotential som finns. Det är också inom denna organisation som specialpedagoger bedriver och utvecklar sitt uppdrag. Med andra ord definierar frirummet inte bara spelplanen för organisationsutveckling utan kan även bidra till att identifiera en professions utrymme och arenor för utveckling. Detta kan i kombination med vad specialpedagogerna uttrycker bidra till att definiera det frirum och utrymme som specialpedagogen har att agera inom organisationen.

(23)

4.2 Förändringen av Frirummet i den svenska skolan

Berg (2003) menar att den decentralisering som skedde av skolan i början av 1990-talet har påverkat skolans frirum. Denna förändring ledde till att relationen mellan staten och skolan som institution förändrades. Skolan blev mer marknadsorienterad och de centralt utformade detaljreglerna ersattes av en mer mål- och resultatstyrd skola, en skola med möjlighet att göra urval och karriärvägar på ett annat sätt än tidigare. Berg (2003) beskriver att den mer regel och ramstyrda skolan som fanns innan 1990-talet gav mer makt till staten avseende politiska beslut och implementeringen av nya beslut i skolan. Den mål och resultatstyrda skolan som istället började råda gav större makt till de enskilda verksamheterna när det kommer till implementeringen av nya beslut. Det öppnar med andra ord upp för de enskilda verksamheterna att “ta saken i egna händer” genom att tolka målbeskrivningarna och genomföra dessa i förhållande till den egna verksamheten (Berg (2003).

4.3 Frirumsmodellen

Nedanstående modell illustrera ramarna för frirumsmodellen och professionernas utrymme att agera inom och förhålla sig till.

Modellens yttre gräns representerar statliga och kommunala styrdokument, mål- och resultatstyrningen av skolan. Medan den inre gränsen symboliserar det vardagsnära arbetet och situationen inom skolan, den enskilda skolans kultur. Utrymmet som finns däremellan står för det frirum som professionerna har att agera och bedriva skolutveckling inom. Frirumsteorin ger utifrån vårt val av ansats ett verktyg för att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten.

(24)

5. Metod

I det här kapitlet kommer studiens metod och genomförande att redovisas. Först kommer val av ansats och metod för datainsamling motiveras, efter det följer en redogörelse för urval och genomförande samt presentation av respondenterna. Därefter presenteras intervjuernas

genomförande och analysförfarande. Vi avslutar med forskningsetiska principer och validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.

5.1 En kvalitativ intervjustudie

Då syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten har vi valt att använda en kvalitativ datainsamlingsmetod, kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer ser vi kan bidra till att specialpedagogerna får möjlighet att uttrycka åsikter om sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten samtidigt som intervjuguiden ger struktur menar Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014). Denna metod ger också möjlighet till att ställa följdfrågor, för att på så vis kunna få fördjupade och preciserade svar utifrån arbetets syfte och frågeställningar (Kvale & Brinkmann, 2014). Därför ser vi att en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som erbjuder en mån av flexibilitet till intervjuerna samt en möjlighet till att få fördjupade och preciserade svar, vilket synliggör specialpedagogerna bild på sin yrkesroll och uppdrag inom friskolan är ett lämpligt metodval vilket är i linje med vad Martyn Denscombe (2018) och Jan Trost (2010) lyfter fram. Detta metodval, kvalitativa semistrukturerade intervjuer, menar vi också kan synliggöra de yttre och inre gränserna samt handlingsutrymmet som specialpedagogerna har i verksamheten sett till Frirumsteorin som är studiens teoretiska ramverk.

5.2 Urval och genomförande

För att hitta kandidater till intervjuerna, specialpedagoger på friskolor, utgick vi från en sida på nätet som heter skollistan.eu, där finns en sammanställd lista över friskolor i landet. Utifrån den listan har vi sedan besökt skolornas hemsidor. Där har vi sökt efter kontaktuppgifter till skolans specialpedagog. Då syftet med arbetet, som tidigare nämnts är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger inom friskolan beskriver sin yrkesroll och uppdrag, har således friskolor utan specialpedagog eller där kontaktuppgifter till specialpedagog saknats valts bort. Ingen annan personal på friskolorna har således kontaktats än de berörda specialpedagogerna.

(25)

Vi har vid urval av respondenter strävat efter att få en spridning av deltagare i studien mellan grundskolor och gymnasieskolor, där vi också gjorde ett urval för att få en spridning mellan olika friskolekoncerner, ekonomiska föreningar och stiftelser. Då syftet med det här arbetet har varit hur specialpedagoger på friskolor ser på sin yrkesroll och uppdrag inom friskolan såg vi inte att det fanns skäl till att begränsa oss till något speciellt stadium utan såg möjligheten till att intervjua specialpedagoger från grundskolan upp till gymnasiet. Vi har inte tagit någon hänsyn till geografisk position i vårt urval då det inte är något som skulle kunna påverka syftet med arbetet. Det här urvalet har gjort att vi har vad Staffan Larsson (2009) menar fått en bredd i intervjumaterialet. Detta tillvägagångssätt kallar Denscombe (2018) för ett explorativt tillvägagångssätt och det bidrar till ett subjektivt urval. Tanken med det har inte varit att jämföra dessa med varandra utan främst för att få en spridning bland respondenterna och därmed variation i svaren (Larsson, 2009).

Vi valde att kontakta och tillfråga respondenterna via telefon och via mejl. Respondenterna informerades om syftet med examensarbetet och de etiska aspekterna vid den initiala kontakten (se beskrivning i stycket etiska principer). I samband med att respondenterna tackade ja till deltagande i studien mejlades ett missivbrev med information om förfarandet och hur materialet skulle hanteras. De informerades också om möjligheten att de när som helst avbryta sitt deltagande i studien. Inför intervjuerna skapades en intervjuguide där frågor utifrån studiens syfte och frågeställningar samt valda teori, Frirumsteorin, formulerades. Intervjuerna genomfördes på distans och spelades in i programmet ZOOM, ett digitalt program för möten. Det digitala mötesprogrammet valdes på grund av att det rådande

pandemiläge när studien genomfördes inte gjorde det möjligt att genomföra fysiska intervjuer. Programmet Zoom har en inspelningsfunktion som vi har använt oss av, filerna från

intervjuerna sparades sedan lokalt på datorn.

Innan intervjuerna genomfördes en pilotintervju med en specialpedagog på en fristående grundskola med syfte att pröva intervjuförfarandet och intervjuguiden. Efter pilotintervjuvn bearbetades intervjuguiden då vi fann att några av våra frågor upplevdes som otydliga av respondenten. Pilotintervjun bidrog också till möjligheten att testa inspelningsutrustningen för att se att det fungerade på ett tryggt sätt vilket Ulla Eriksson-Zetterqvist och Göran Ahrne (2015) menar är viktigt. Vi genomförde alla intervjuerna utom en tillsammans, då en av oss på kort varsel fick förhinder att kunna deltaga vid intervjutillfället. Vi valde att genomföra

intervjuerna tillsammans då en del av analysarbetet kan enligt Cato R. P. Bjørndal (2018) ses börja redan vid själva intervjun. Då intervjuerna genomfördes digitalt har vi inte befunnit oss

(26)

på samma plats som respondenterna i studien. Det finns fördelar med denna intervjuform menar Kvale och Brinkmann (2014), då inspelade intervjuer med bild bidrar till att man kan se varandra under själva intervjutillfället och på så vis göra en säkrare analys då även kroppsspråket till viss del syns. Detta kan även bidra till att respondenten själv kan välja en trygg och ostörd plats för intervjun (Descombe, 2018).

I studien har åtta specialpedagoger från åtta olika friskolor deltagit. Vi valde att bara intervjua en specialpedagog per skola för att få en spridning i intervjumaterialet. Friskolorna som specialpedagogerna arbetar på är olika stora och tillhör ekonomiska föreningar, stiftelser eller koncerner. Fem av skolorna tillhör skolkoncerner varav fyra är inom gymnasiet och en på högstadiet. En annan skola har en kristen religiös profil och är en F-9 skola. Ytterligare en skola är en låg och mellanstadieskola som drivs av en förening och den sista skolan är en liten byskola som har elevspannet F-6. Den geografiska spridningen är över stora delar av landet, men även från landsbygd till medelstora svenska städer. Av de åtta specialpedagoger som intervjuats har alla påbörjat specialpedagogutbildningen. Två av dem har dock inte vid tiden för intervjun slutfört sin utbildning. Alla specialpedagogerna har påbörjat sin utbildning enligt den senaste examensförordningen. Tre av respondenterna har arbetat som specialpedagog i mer än fem år medan de övriga är relativt nyexaminerade och har inte så lång erfarenhet av yrket som specialpedagog.

5.3 Analysförfarande

Intervjuerna transkriberades efter genomförandet, vilket Kvale och Brinkmann (2014) menar krävs för att kunna analysera av intervjuerna. Eftersom att transkribera handlar om att återge en situation finns risk att det som sägs under intervjun tolkas olika, eftersom analysen av materialet redan påbörjats vid själva intervjutillfället (Bjørndal, 2018). Inför transkriberingen av intervjuerna kom vi därför överens om hur de skulle skrivas ut samt vilka tecken vi skulle använda oss av, icke-verbal kommunikation som till exempel pauser (Bjørndal, 2018). På så vis ser vi att vi har kunnat säkerställa att intervjuerna transkriberats på ett lika sätt då vi hade en samsyn hur transkriberingen skulle utföras.

Efter transkribering skapades ett översiktsdokument där respondenternas svar på respektive fråga fördes in i kolumner, en kolumn för varje respondent. Översiktsdokumentet skapades för att vi på ett tydligare sätt skulle kunna se mönster och skapa kategorier. Det hjälpte oss att se likheter samt avvikelser i informanternas svar på frågorna. Vid analysen av den insamlade

(27)

empirin har vi utgått från frirumsmodellen som beskrivits i arbetets teorikapitel. Frirumsodellen har hjälpt oss att skapa kategoriseringar utifrån arbetets syfte och

frågeställningar, det vill säga att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och uppdrag. Kategorierna har skapats för att synliggöra de yttre och inre gränserna. Vi har genomgående i detta arbete valt att använda begreppet

specialpedagogens yrkesroll i koppling till de yttre gränserna, styrdokument och lagar. Uppdraget har vi valt att använda kopplat till de inre gränserna, det vill säga skolkultur och synen på specialpedagogen i organisationen (Berg, 2003). Kvale och Brinkmann (2014) menar att det är viktigt att ställa sig frågan hur intervjuerna ska analyseras redan innan analysen. De menar likt Bjørndal (2018) att analyserna påbörjas redan i ett initialt skede av processen. Därför är det viktigt att redan vid utformandet av intervjuguiden ha en bild av hur analysmetoden eftersom denna kommer att styra intervjuguiden, intervjuprocessen och själva intervjuerna. Detta kan beskrivs som att analysen sker “allteftersom” (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 230). De menar att analysförfarandet inte bara gör själva analysen lättare och mer hanterlig utan också bidrar till att analysen kommer att vila på en säkrare grund. I det här arbetet har Frirumsteorin genomsyrat hela analysprocessen.

I resultatdelen kommer det som berör specialpedagogens yrkesroll att lyftas under rubriken frirummets yttre gränser det vill säga styrdokument, lagar och examensförordningen, medan specialpedagogerna uppdrag behandlas under rubriken frirummets inre gränser. De yttre gränserna kan ses staka ut färdriktningen för specialpedagogerna medan de inre gränserna behöver skärskådas för att för att synliggöra specialpedagogernas handlingsutrymme. De inre gränserna omfattar skolans organisation, specialpedagogens uppdrag inom organisationen och skolkultur (Berg, 2018, 2012). Underrubrikerna används för att synliggöra de olika aspekterna som utgör gränserna i frirummet. Vi vill med detta tydliggöra att det som tidigare i arbetet fallit in under specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag här efter kommer att gå in under de yttre och inre gränserna av frirumsmodellen (Berg, 2003) som är en del av den teori vi använt oss av i arbetet.

5.4 Forskningsetiska principer

I det här arbetet har vi utgått ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017). Respondenterna informerades om syftet med intervjun, intervjuförfarandet och att

intervjuerna spelades in i ZOOM. Innan själva intervjun informerades deltagare om att deras deltagande i arbetet var frivilligt och att de närsomhelst kunde ta tillbaka sitt deltagande om

(28)

de så önskade genom ett missivbrev som mejlades ut och muntligt innan själva intervjun påbörjades. Vid intervjutillfället informerades de om att de när som helst kan avbryta sitt deltagande, även under och efter själva intervjun. I missivbrevet informerades de om hur materialet skulle användas i studien och att de själva och skolan de arbetar på kommer att avidentifieras i studien samt att det inspelade materialet kommer att förstöras efter det att arbetet är examinerat. För att skydda informanternas har särskild hänsyn tagits till anonymitet och konfidentialitet vid hantering och redovisning av empirin (Vetenskapsrådet, 2017). Vi har under hela arbetets process strävat efter att “att göra gott” (Kvale & Brinkmann, 2014, s.110). Detta genom att vi i studien utifrån forskningsetiska principer samt att vi har varit noggranna med att informanterna inte på något vis ska påverkas negativt utifrån sitt deltagande i studien, vilket vi ser att vi har kunnat undvika genom att utgå från och förhålla oss till god

forskningssed genom hela studiens process (Vetenskapsrådet, 2017). Med hänsyn till respondenternas har vi valt att inte skilja mellan skolformerna, koncerner, stiftelser och ekonomiska föreningar i analysen. Därför görs inte heller någon särskiljning mellan de olika respondenterna i resultatet utan specialpedagogerna benämns alla som R (respondent). För att särskilja mellan de olika respondenterna har vi gett dem varsitt nummer mellan 1–8.

5.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

En fråga som ställs avseende validiteten i kvalitativa studier är huruvida man undersöker det man tror sig undersöka i studien. I det här avseendet är forskarens trovärdighet och

hantverksskicklighet av betydande roll (Kvale & Brinkmann, 2014). I det här avseendet har vi i vår studie strävat efter att vara transparanta i förmedlandet av genomförandeprocessen av studien samt utgått ifrån de forskningsetiska principerna. Som stöd under hela processen har vi använt oss av Kvale och Brinkmanns (2014) “validering på sju stadier” (s. 297).

1.Tematisering – vi har utgått från Frirumsteorin vid skapandet av vår intervjuguide och i analysprocessen.

2.Planering – Se redogörelse för planeringen att arbetet i avsnittet urval och genomförande. 3.Intervju – Vi har varit noggranna vid planerandet och genomförandet av intervjuerna. 4.Utskrift – Vi har tillsammans kommit överens om hur vi skulle transkribera intervjuerna. 5.Analys - Vi ser att genom att använda frirumsmodellen som analysram genom hela processen hållit oss inom avsedda forskningsområde.

(29)

6.Validering – Detta har vi säkerställt genom att vara noggranna i planeringen och genomförandet av studien samt att fortlöpande föra en dialog med handledare. 7.Rapportering – Vi ser att resultatet besvarar studiens syfte och frågeställningar.

Vi är medvetna om att olika stadier i processen kan ha påverkat validiteten i denna studie. Det rör sig om urval av respondenter samt analys och bearbetning av intervjumaterialet.

Reliabilitet berör forskningsresultatets innehåll och tillförlitlighet. En fråga som ställs i

sammanhanget är om resultatet kan reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare. I intervjusammanhang handlar det om huruvida den intervjuade skulle ge annorlunda svar till en annan intervjuare i ett annat sammanhang (Kvale & Brinkmann, 2014). Samtidigt påvisar Descombe (2018) att när det gäller kvalitativ forskning kan reliabiliteten vara svår att uppnå fullt ut då forskaren blir en del i forskningen, det vill säga att forskaren själv blir en del av processen och därmed blir det svårare att reproducera resultatet. Därför blir det extra viktigt att vara tydlig med att visa vilka val man har gjort och hur man gått tillväga för att andra forskare ska kunna avgöra om reliabiliteten, tillförlitligheten är god (Descombe, 2018). Vi har följt vår intervjuguide under genomförandet av vår empiriska datainsamling samt redogjort för arbetets tillvägagångssätt i detta kapitel. Detta är ett sätt att visa på och vara transparenta i vårt genomförande av studien. En påverkansfaktor för resultatet i vår studie är den pågående pandemin i världen. Respondenterna talade flera gånger under våra intervjuer hur denna har påverkat deras vardagliga arbete framförallt när det råder personliga kontakter i det vardagliga arbetet. Dock har vi valt i vårt analysarbete att välja bort beskrivningar utifrån den rådande pandemin då de främst berörde beskrivningar av digitala möten och kontakter. Vi ser inte att det som specialpedagogerna beskrev i det avseendet påverkar yrkesrollen och uppdraget utifrån vårt syfte. Därför har vi i resultatet valt att inte fokusera på upplevelser kopplade till pandemin utan valt att lyfta fram specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i stort och över tid på den aktuella friskolan.

Generaliserbarhet avser huruvida resultatet i studien kan appliceras på situationer, personer, händelser eller fall som inte har ingått i studien (Thornberg & Fejes, 2019). Generaliserbarhet är ett problem som måste beaktas inom kvalitativ forskning och som kräver att man som forskare använder lämpliga resonemang när det kommer till generalisering (Larsson, 2009). Vi har i denna studie haft det i beaktande samt gjort ett explorativt urval av respondenter (Denscombe, 2018). Samt att vi har strävat efter att få en bredd bland informanterna från olika stadier och olika typer av friskolor. Det gör att vi ser att vi har fått en bred bild av hur

(30)

specialpedagoger på friskolor upplever sin yrkesroll och uppdrag (Larsson, 2009). Detta gör att vi ser det som framkom i intervjuerna kan ses som ett representativt urval i kategorin specialpedagoger som arbetar på friskolor utifrån vårt syfte och frågeställningar. Att göra mer generella beskrivningar utifrån hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten utöver vårt syfte och frågeställningar är utifrån det insamlade materialet svårt att göra.

(31)

6. Resultat

I följande kapitel redovisas resultatet av analysarbetet av genomförda intervjuer att presenteras. Det kommer att göras utifrån studiens syfte, att bidra med kunskap om hur specialpedagoger på friskolor beskriver sin yrkesroll och sitt uppdrag i verksamheten samt utifrån studiens forskningsfrågor, hur ser specialpedagoger på friskolor på sin yrkesroll

utifrån examensordningen för specialpedagoger samt rådande lagar och styrdokument och hur beskriver specialpedagogerna på friskolor sitt uppdrag och sin organisatoriska position i verksamheten. Utifrån syfte, forskningsfrågor samt användandet av Frirumsteorin så har ett

antal kategorier skapats som vi kommer ta upp i följande resultatdel. Vi vill med detta tydliggöra att det som tidigare i arbetet fallit in under specialpedagogernas yrkesroll och uppdrag inom friskolan här efter kommer att gå in under de yttre och inre gränserna av frirumsmodellen (Berg, 2003).

Kapitlets huvudrubriker är utformade efter studiens teori, Frirumsteorin, för att synliggöra frirummets yttre och inre gränser. De underliggande rubrikerna kan kopplas till studiens forskningsfrågor. Resultatdelen fokuserar på de gränser som formar specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Underrubrikerna till frirummets yttre gränser kopplas till vår första forskningsfråga och de inre gränserna kopplas till den andra forskningsfrågan. I avsnittet frirummets yttre gränser används underrubrikerna, specialpedagogernas beskrivningar av sin

yrkesroll, och hur respondenterna beskriver att statliga och lokala styrdokument påverkar

deras yrkesroll. Den andra underrubriken är examensförordningens påverkan för

specialpedagogernas yrkesroll. Därefter kommer avsnittet frirummets inre gränser som har

följande underrubriker, uppdraget inom organisationen, organisatoriska förutsättningar samt

skolkulturens påverkan på specialpedagogens upplevda situation.

Inom Frirumsteorin har skolkultur en stor påverkan på den enskilda skolan i stort, det handlar bland annat om synen på olika yrkesroller men även hur skolkultur påverkar

handlingsutrymmet på skolan när det gäller utvecklingsarbetet både på individ- och organisationsnivå. Även om skolkulturen påverkar inre gränser överlag har vi valt att utgå från frirumsmodellen och dessa kategorier (se frirumsmodellen s.19), vilket innebär att ett enskilt avsnitt som heter skolkultur skapats i resultatdelen även om skolkultur kan ses påverka de övriga kategorierna inom de inre gränserna. I resultatet kommer specialpedagogernas beskrivningar av sin yrkesroll och uppdrag behandlas. Dessa beskrivningar ligger sedan till

(32)

grund för den tolkning av handlingsutrymmet för specialpedagogerna inom friskolan som vi sedan lyfter i vår resultatdiskussion.

I resultatredovisningens citat benämns intervjuare för (I) och specialpedagogerna som

respondenter (R). För att särskilja mellan specialpedagogerna på friskolorna (respondenterna) har de tilldelats nummer mellan 1–8.

6.1 Frirummets yttre gränser

I detta av avsnitt redogör vi för det som framkommit i intervjuerna utifrån de yttre gränserna i frirumsmodellen, med andra ord de olika styrdokument som formar specialpedagogens yrkesroll inom friskolan.

6.1.1 Specialpedagogernas beskrivningar av sin yrkesroll

Det som framkommer i intervjuerna är att specialpedagogerna inte nämner de dokument som utgör yttre gränsen så som skollagen eller läroplaner/kursplaner i någon större omfattning. Istället lyfter specialpedagogerna fram de lokala elevhälsoplanerna, eller koncernernas elevhälsoplaner som också är en del av frirummets yttre gränser, vilket nedanstående citat visar.

R1: Ja, det har vi, vi har en lokal som är tydlig också. Den blir som ett uppslagsverk också för pedagogerna, så att de kan gå in och läsa, så att de ska se vår yrkesroll, vår profession vårt uppdrag. Men om det händer någonting så tittar vi i det, vi använder oss utav det. Vad är det vi säger? Vad är det vi ska göra? Vad säger skollagen i det här?

Det här är ett av de få exempel där en respondent nämner de statliga styrdokumenten som en påverkansfaktor för yrkesrollen och hur dessa elevhälsoplaner påverkar elevhälsans

vardagliga arbete. Det visar sig att centrala styrdokument så som, skollag, förordningar och läroplaner inte i sig sätter en tydlig yttre gräns. Däremot nämner specialpedagogerna att den lokala planen bygger på statliga styrdokument. Den tydligaste yttre gränsen för

specialpedagogen inom friskolan blir således de lokala styrdokumenten. Flera av de specialpedagoger som arbetar inom koncerner lyfter fram organisationens centrala styrdokument som vägledande för yrkesrollen inom koncernens skolor.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :