• No results found

Mödrar i anstalt : En kvalitativ undersökning ur ett personalperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mödrar i anstalt : En kvalitativ undersökning ur ett personalperspektiv"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt Arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2013

Mödrar i anstalt

- En kvalitativ undersökning ur ett personalperspektiv

Författare: Klaesson, Maria & Lind, Robin Handledare: Per-Åke Nylander

(2)

MÖDRAR I ANSTALT

Klaesson, Maria och Lind, Robin Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt Arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2013

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats var att undersöka mödrars situation i anstalt utifrån ett personalperspektiv inom Kriminalvården. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnombud, kriminalvårdare, enhetschef, programansvarig och kontaktman. Intervjuerna skedde både personligt och genom telefon med personal vid anstalterna Hinseberg, Sagsjön och Färingsö. Fokus har legat på hur mödrar blir påverkade av att få besök samt inte få besök av sina barn. Resultatet har påvisat att mödrarnas situation är komplex och påverkas av flertalet faktorer. Många mödrar är skuld- och skamfyllda över den situation de hamnat i och träffar av den anledningen inte sina barn. Under en förälders anstaltsvistelse påverkas anknytningen till barnet avsevärt. Flera respondenter har påpekat den problematik som föreligger med att bibehålla en anknytning under en anstaltsvistelse. Det finns inget program på anstalterna som syftar med att främja anknytningen, istället försöker personal inom Kriminalvården uppmuntra mödrarna till att behålla kontakt med sina barn, men bara om det ligger i barnets bästa. Många mödrar har haft ett tufft liv innan anstaltsvistelsen med drogmissbruk vilket lett till att många barn blivit tvångsomhändertagna. Av den anledningen är det en svår situation som uppstår när mödrarna under anstaltsvistelsen återtar kontakten med sina barn.

(3)

MOTHERS IN PRISON

Klaesson, Maria and Lind, Robin Örebro University

Department of law, psychology and Social work Social Work C, 30 Hp

C-essay, 15 Hp Fall, 2013

Abstract

The purpose of this essay was to investigate mothers situation in prison from a staffs perspective within Kriminalvården. Five semi-structured interviews were conducted both in person and through telephone. The interviews were conducted with staff in womens prisons Hinseberg, Färingsö and Sagsjön. Focus in this essay was on the effect children’s visit had on their mothers. The results point to the mothers complex situation and it is affected by multiple factors. Many mothers suffer from strong feelings of guilt and shame over their situation and because of these feelings they tend to disclaim their right to visits. During the time in prison the attachment to the children is affected considerably. The situation is problematic considering the maintaining of attachment during time in jail. The results shows that no program in prison is made for supporting the attachment, instead the staff tries to encourage mothers to maintain contact with their children. Many mothers had a rough life before their time in prison with problems like drug abuse witch often leads to children being in foster care. It is a hard situation that occurs for these mothers during time in jail when they try to maintain contact with their children.

(4)

Innehåll

INLEDNING ... 6

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7

BAKGRUND ... 7

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ... 7

Fängelselag (2010:610) ... 7 ANSTALTSBESKRIVNINGAR ... 8 Hinseberg ... 8 Sagsjön ... 8 Färingsö ... 8 TIDIGARE FORSKNING ... 9

Effekten på mödrar som inte har sina barn hos sig ... 9

Mödrar med barn på anstalt ... 10

Mödrars påverkan och tankar om besök på anstalten ... 10

Rollförlust hos mödrar i fängelse ... 11

TOLKNINGSRAM & TEORETISKA BEGREPP ... 12

Anknytningsteori ... 12

Kristeori & Resiliens ... 13

Rollteori ... 14

METOD ... 15

Metodval ... 15

Insamling av tidigare forskning ... 15

Källkritik ... 16

Urvalsmetod ... 17

Datainsamlingsteknik och överväganden ... 17

Datainsamlingsunderlag... 18

Dataanalys ... 18

Överförbarhet och pålitlighet ... 19

Studiens begränsningar ... 19

Etiska överväganden ... 19

RESULTAT OCH ANALYS ... 20

Mödrars situation som nyintagna på anstalt ... 20

Socialtjänstens delaktighet ... 22

Mödrar med barn på anstalt och fosterhemsplacering ... 22

Hur mödrar påverkas av att vara utan sina barn på anstalt ... 24

(5)

Mödrars kontakt via telefonsamtal & brev ... 28

Bemötande och permissioner ... 29

Mödrars behandling och återanpassning ... 30

DISKUSSION ... 33

Slutdiskussion ... 35

FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 35

REFERENSLISTA ... 36

INTERVJUGUIDE ... 5

(6)

6

INLEDNING

Kvinnor är en outforskad och liten grupp när det handlar om kriminella sammanhang. Under tio års tid ökade antalet lagförda kvinnor i Sverige med 3 300 personer (Brottsförebyggande rådet 2002; 2012) (BRÅ). Utifrån den statistik som presenteras över lagförda personer år 2012 framkommer det att kvinnor representerar 17 % av alla lagförda personer i Sverige. Detta innebar i siffror att det var 86 300 färre kvinnor än de 108 000 män som var lagförda. Dessa siffror påvisar tydligt att kvinnor utgör en mindre grupp kriminella vid en jämförelse med män.

I slutet av år 2012 fanns 272 kvinnor som avtjänade fängelsestraff i Sverige (Kriminalvården, 2013b). Av Kriminalvården (2013) framkommer det att kvinnor utgör 7 % av alla som blev intagna till anstalt under 2012. På grund av det låga antalet kvinnor som avtjänar ett straff i Sverige finns få anstalter för kvinnor i jämförelse med hur många anstalter det finns för män. Det är sex anstalter av Sveriges idag 48 som är till för kvinnor (Kriminalvården, 2013a). De kvinnoanstalter som finns är Färingsö, Hinseberg, Ljustadalen, Ringsjön, Sagsjön och Ystad (Kriminalvården, 2013a). Av dessa är Hinseberg den största anstalten med 93 platser och den anstalt som har kvinnornas riksmottagning för strafftider över två år i Sverige.

Det ökade antalet kvinnor i anstalt har medfört att Regeringen börjat arbeta på fler åtgärder riktade till kvinnliga intagna (Kriminalvården, 2013b). Åtgärderna berör bland annat

samarbete mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen för att kvinnorna ska ha en enklare väg tillbaka till samhället efter avtjänat straff. Av kvinnorna som avtjänar fängelsestraff har ca 60 % egna barn. Det finns därför åtgärder som riktas mot mödrar i anstalt och dessa syftar till att de ska utvecklas i situationen som föräldrar på distans. Tanken är att mödrarna ska ha en god kontakt med sina barn efter avtjänat straff och därför är dessa åtgärder viktiga

(Kriminalvården, 2013b). Ericson (2009, s. 252) skriver att mödrar behöver extra hjälp med sin föräldraroll i anstalt eftersom de tenderar att ha ett större ansvar för barnen än vad männen har när de befinner sig utanför anstalten. Mignon och Ransford (2012, s. 82) menar att

föräldraprogram på anstalt är viktigt eftersom det skapar positiva effekter på mödrar när det gäller att ha kontakt med sina barn.

De separationer som sker från barnen vid en anstaltsvistelse är en komplex fas som kan leda till psykisk störning1 hos mödrar. Detta gäller särskilt de som haft en god relation med sina barn innan anstaltsvistelsen. Enligt Schen (2005) kan olika psykiska störningar uppstå i en situation som denna och vanligen är det depressioner. Flera studier påvisar (se bl. a Lindberg, 2005; Boudin, 1998) att modern genomgår en rollförändring under hennes vistelse på anstalt eftersom hon t. ex inte kommer att kunna vara en del av barnets högtider, så som

skolavslutningar och födelsedagar. Det kan även uppstå en krisperiod eftersom mödrarna är med om en förlust när de inte kan vara delaktiga i sina barns liv. Vid dessa krisperioder är det viktigt att mödrarna får stöd för att klara vardagen eftersom det är vanligt att de känner sig ensamma.

Eftersom kriminalvårdspersonal är den grupp som står mödrarna närmast under fängelsetiden (Kriminalvården, u.å.2) blir det logiskt att de ska fungera som ett emotionellt stöd för dem. Det är också kriminalvårdarna som kan se hur mödrars situation ser ut på de olika anstalterna utifrån deras perspektiv. När det sedan handlar om att kunna behålla ett barnperspektiv i verksamheten är det viktigt att det finns barnombud på anstalterna. Barnombuden har i

1 Psykisk störning omfattar bland annat affektiva störningar, så som depression och mani

(Nationalencyklopedin, 2013)

(7)

7

arbetsuppgift att se till att barnens perspektiv och deras bästa alltid tas i beaktning när det handlar om besök på anstalten (Kriminalvården, 2013c).

Denna studie har ambitionen att tillföra mer kunskap om mödrar i anstalt. Det finns få studier gjorda i Sverige som behandlar denna specifika och målgrupp denna studie är avsedd till att undersöka. Ambitionen och förhoppningen är att studien ska bidra till ett ökat intresse och vidareforskning inom ämnet för att på så vis kunna förbättra tiden för de mödrar som sitter på anstalt.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna uppsats är att undersöka mödrars situation vid kriminalvårdsanstalter ur ett personalperspektiv.

För att kunna besvara syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:

- Hur anser personalen att det fungerar för kvinnor på anstalt att vara förälder till ett barn utanför anstalt?

- Hur ser kontakten vanligen ut mellan mödrar och barn? - Hur påverkas mödrar i anstalt av att få vara ifrån sina barn?

- Hur påverkas de mödrar som får besök till skillnad från de som inte får besök?

BAKGRUND

Nedan kommer information att presenteras om aktuella lagrum för att kunna ge ett förtydligande till vissa paragrafer som används i analysen.

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga är den lag som används vid tvångsplacering. Många barn som har sina biologiska föräldrar i anstalt är tvångsplacerade enligt denna lag och därför är denna lag viktig i detta sammanhang.

Lagen är till för att skydda unga personer, det vill säga personer under 18 år. Alla åtgärder som tas med hjälp av denna lag ska alltid beakta barnets bästa. Barn som har föräldrar på anstalt kan bli tillämpade Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) enligt 2§, beredande av vård:

Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. (SFS 2012:777)

Fängelselag (2010:610)

Fängelselagen (2010:610) förtydligar alla regler som gäller för en anstaltsvistelse. I

Fängelselagen 5§ (SFS 2010:610) framgår det att modern har rätt till att ha sitt spädbarn hos sig under anstaltstiden. Detta gäller dock endast ”om det kan anses vara till barnets

bästa.”(SFS 2010:610) och upp till barnets ettårsdag.

I 10 kapitlet 1§ finns regler kring permission och vad som krävs för att en intagen ska kunna bli beviljad permission:

1. minst en fjärdedel av strafftiden, dock minst två månader, har avtjänats, och

2. det inte finns en påtaglig risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt missköta sig. (SFS 2010:610)

(8)

8

ANSTALTSBESKRIVNINGAR

Nedan följer bakgrundsbeskrivningar om de anstalter som intervjuats till denna studie.

Hinseberg

Hinseberganstaltens historia börjar på 1400-talet och är idag Sveriges största anstalt för kvinnor. Anstalten ligger i Frövi och har 93 platser i säkerhetsklass två vid studiens genomförande. De intagnas sysselsättningar varierar mellan arbete, utbildning och

behandlingsprogram där bland annat föräldrautbildning ingår (Kriminalvården, 2013d). Vad det gäller utbildning kan kvinnorna läsa på grundskolenivå, gymnasienivå och även en del universitetsstudier på distans.

Det finns ett behandlingsprogram som döpts till Hedvig dit kvinnorna får ansöka om att bli antagna till. Hedvig är ett 12-stegsprogram där ca tio kvinnor får delta (Lindberg, 2005, s. 23). Innan en kvinna blir intagen på Hedvig krävs dock ett motivationsprogram, så kallat Ebba. På Ebba får kvinnorna information om vad Hedvig innebär och vilka förväntningar som finns på dem. Ytterligare program som används på anstalten är Cognitive Skills (CS), Beteende-Samtal-Förändring (BSF) och Agression Replacement Training (ART).

Sagsjön

Sagsjön ligger söder om Göteborg och har 38 platser fördelade på säkerhetsklasserna två och tre. Anstalten inriktar sig mot personer som missbrukar (Kriminalvården, 2013i). På grund av anstaltens inriktning arbetar Sagsjön enligt Kriminalvårdens arbete mot narkotika. Arbetet innebär bland annat att de intagna får genomföra regelbundna urinprov och det sker visitationer av utrymmen på anstalten (Kriminalvården, 2013e).

Under dagarna är kvinnorna sysselsatta med olika aktiviteter som arbete, utbildning eller behandling. I arbetet får kvinnorna bland annat tvätta och montera. Utbildningsmässigt kan kvinnorna läsa på grundskolenivå, gymnasienivå samt svenska för invandrare (SFI)

(Kriminalvården, 2013e).

På Sagsjön finns sju olika behandlingsprogram vilka är Enhanced Thinking Skills (ETS), Motiverande samtal i Kriminalvården-Beteende-Samtal-Förändring/Motiverande samtal, Prime for life, Programme for reducing individual substance misuse (Prism), Vinn, Våga välja och återfallsprevention. Det finns ett stort utbud med missbruksprogram med tanke på att anstalten har 38 platser. Det finns även en föräldrautbildning för kvinnorna som ingår i behandlingsavdelningen (Kriminalvården, 2013f). Sagsjön har ett stort utbud med fritidsaktiviteter. På anstalten erbjuds de intagna bland annat fiske och har tillgång till en fotbollsplan (Kriminalvården, 2013f).

Färingsö

Färingsöanstalten ligger väster om Stockholm och har 55 platser som är fördelade på säkerhetsklasserna två och tre. Målgruppen för anstalten är kvinnor med

missbruksproblematik och därför är anstalten inriktad på behandling med flertalet

behandlingsprogram. Likt Sagsjön arbetar även Färingsö enligt Kriminalvårdens arbete mot narkotika (Kriminalvården, 2013g).

Under dagtid är de intagna sysselsatta med arbete, utbildning eller behandling.

Utbildningsmöjligheterna finns i form av grundskolenivå, gymnasienivå, SFI och även ”läs- och skrivträning” (Kriminalvården 2013g)

(9)

9

TIDIGARE FORSKNING

Nedan kommer den tidigare forskningen att presenteras i olika teman.

Effekten på mödrar som inte har sina barn hos sig

Hairston (1991, s. 9) lyfter fram att mödrar som avtjänar ett fängelsestraff ofta är oroliga över barnens välmående. Den huvudsakliga oron kan handla om att barnen ska ha en trygg närvaro och en god utbildningsmöjlighet (Mignon & Ransford, 2012, s. 77). Det är därför viktigt att mödrar kan få bekräftelse på att deras barn har en bra tillvaro, i form av exempelvis brev eller telefonsamtal. Uteblir dessa kontaktsätt eller om kontakten sker med ojämna mellanrum riskerar modern att hamna i en depression. Det handlar även om moderns förhållande till barnen och hur förhållandet utvecklas medan hon inte kan vara där för sina barn men det är också en saknad efter barnen under en anstaltsvistelse. I en studie av Berry och Smith-Mahdi (2006, s. 115) tillfrågades 110 kvinnor om vad de saknade mest medan de var ifrån sina barn. En av kvinnorna svarade enligt följande:

Oh God, I love and miss them. I want to hold them, brush their hair, help at homework and see them everyday. (Berry & Smith-Mahdi, 2006, s. 115)

Enligt studien saknade mödrarna inte enbart den fysiska kontakten med barnen, utan de saknade allt som medföljde med att vara förälder, som exempelvis att göra läxor med dem. Det finns flertalet psykiska åkommor mödrar kan drabbas av efter att ha blivit separerade från sina barn. Schen (2005) menar att åkommorna ser olika ut beroende på hur länge separationen varar. Är separationen långvarig kan en förlustprocess påbörjas som ofta domineras av

depression. Wilson (2010) menar att depression troligen orsakas av att modern känner

ensamhet. För att hantera situationen använder sig vissa mödrar av en försvarsmekanism som stänger av känslorna vilket vanligen sker när de lider av sorg.

Det är inte föräldern som avgör om kontakten ska upprätthållas med barnet eller inte, utan det är upp till en bedömning om vad som är bäst för barnet (Lindberg, 2005, s. 89). I Lindbergs (2005, s. 90) studie framkommer det att frihetsberövade mödrar, eller mödrar som av någon annan anledning inte kan vara en del i sina barns liv, ofta lider av känslomässig stress. Att inte heller få vara en del av stora händelser i barnets liv som födelsedagar och första skoldagen kan utlösa skuldkänslor (Lindberg, 2005, s. 90). Även Boudin (1998) påvisar att mödrar påverkas i negativ riktning av att få vara ifrån sina barn.

Det är ofta sorg som präglar mödrarnas känslor, men sorgen kan gradvis förändras till ilska som är riktad mot barnens fosterföräldrar, vilket beror på att modern måste släppa en del av sitt föräldraskap (Boudin, 1998). Dock menar Wilson (2010) att nära hälften av mödrarna i hans studie hade ett positivt förhållande till barnens fosterfamilj. Ofta berodde det på att barnen blivit placerade hos en familjemedlem, vilket mödrarna ofta var tacksamma över om sådant var fallet (Mignon & Ransford, 2012, s. 77). Det vanligaste är att barnen befinner sig i en fosterfamilj utan släktskap till modern när de är över 18 månader och hos en annan

familjemedlem när barnet är under 18 månader (Gregoire, Dolan, Birmingham m. fl, 2010, s. 384). Det är få barn som befinner sig hos sina fäder. Det är vanligt att modern känner skuld när barnet bor hos familjemedlemmar på grund av det ekonomiska perspektivet (Hairston, 1991, s. 18). Skuldkänslorna handlar även om hur förändringar för barnen ser ut, desto mer barnen behöver förändra i sin tillvaro desto mer skuld känner mödrarna.

(10)

10

I en studie av Hairston (1991, s. 17) beskriver en moder hur hon ser på separationen från sina barn och hur hon missar stora händelser i barnens liv:

”First of all, I’m missing the first part of my daughter’s senior year in high school. My son plays football, but I won’t see his games. My youngest just started in high school. I should be there for her support.”(Hairston, 1991, s. 17)

Från den studie som genomfördes av Hairston (1991, s. 17) framkommer det att 70 % av mödrarna ansåg det svåraste med att avtjäna ett straff i fängelse var just separationen från barnen. En ytterligare svårighet för mödrar på anstalt är att de har svårigheter med att vara ärliga mot sina barn om att de avtjänar ett fängelsestraff (Lindberg, 2005, s. 90). Detta på grund av att mödrarna är rädda för att barnen inte ska vilja upprätthålla kontakt med dem.

Mödrar med barn på anstalt

Eloff och Moen (2003, s. 712) påvisar vikten av anknytningen som sker mellan mor och barn under barnets första levnadsår. Under första året är det viktigt barnets anknytningsperson utstrålar trygghet och kärlek till barnet. Studiens resultat påvisar att den roll som en mor innehar kan bringa en positiv effekt för modern som avtjänar straff på anstalt. Den positiva effekten utmärker sig genom att hon eventuellt kan finna mening med sitt liv, vilket annars kan vara svårt enligt studien.

Anstaltsvistelser är väldigt restriktiva vad det gäller regler. Allt som modern gör med barnet övervakas på anstalten och hon måste hålla sig till de regler som är angivna (Eloff & Moen, 2003, s. 716). Det blir därför problematiskt för mödrarna som ständigt är övervakade med sina barn eftersom de aldrig får vara ensamma med dem. En annan problematik är den begränsade tillgången till utomhusvistelse. Det framgår av studien att mödrarna endast har tillåtelse att gå en promenad i utomhus per dag.

Mödrars påverkan och tankar om besök på anstalten

Enligt Hairston (1991, s. 10) är besök en åtgärd för både mödrar som sitter i anstalt och deras barn. Hon menar att besöken handlar om att både mödrar och barn ska få ut en positiv effekt av anstaltstiden och detta görs genom besök. Oavsett om kontakten med barnen sker genom besök, telefon eller brev menar Tuerk och Loper (2008, s. 37) att kontakten minskar moderns eventuella stress som kan uppkomma vid en anstaltsvistelse. Kontakten är även viktig för anknytningen som finns mellan mor och barn, vilket påpekas i Hairstons (1991, s. 10) studie. Hon lyfter fram att det är viktigt att anknytningen mellan mor och barn hålls intakt under anstaltsvistelsen. Främst sker det genom att modern får visa kärlek till sitt barn under besöket samtidigt som hon kan visa att hon är välmående och att barnet inte har något att oroa sig över under anstaltstiden (Hairston, 1991, s. 10).

Enligt en studie av Casey-Acevedo och Bakken (2008) såg de flesta mödrar fram emot att få besök av sina barn på anstalten. Vanligtvis var dock mödrarna väldigt nedstämda och ledsna efter besök av sina barn. Men studien påvisade ändå att intagen, kriminalvårdare och besökare gemensamt trodde på att det fanns en positiv aspekt med besök. Ett besök ger mödrar

möjlighet till mer kontakt med barnen än vad ett brev eller ett telefonsamtal gör (Case

Acevedo & Bakken, 2008). Den fysiska kontakten kan ge en känsla av trygghet för barnet om modern exempelvis kramar om honom eller henne.

Mignon och Ransford (2012, s. 78) skriver att besök ger modern en mer positiv inställning över tillvaron på anstalten och hon tenderar att uppvisa ett bättre beteende efter besök. Dock skriver Casey-Acevedo, Bakken och Adria tvärtom (2004, s. 425) och menar att mödrar som får besök tenderar att vara mer delaktiga i bråk än de mödrar som inte får besök av sina barn.

(11)

11

Anledningen kan vara den känslomässiga smärta om modern får genomgå efter en ytterligare separation från barnet efter besöket. Det kan i vissa fall dröja för en mor att få träffa sitt barn igen och vetskapen om detta kan bli smärtsamt och leda till aggressioner. En annan anledning till det aggressiva beteendet kan vara den information modern får om barnets nuvarande situation som hon inte kan kontrollera. Det kan exempelvis handla om problem i skolan som modern inte kan hjälpa sitt barn med att lösa och det kan ge en känsla av maktlöshet (Karle, 2004, s. 426). Besök kan även riva upp gamla sår och göra mödrar sårbara efter besöket. Det kan ta i uttryck i att de överreagerar i vissa situationer och kan inte dämpa känslorna med alkohol, droger eller andra metoder som de använde för att dämpa liknande känslor innan anstaltsvistelsen (Casey-Acevedo, Bakken & Adria, 2004, s. 425).

Hur ofta en intagen får besök är relaterat till hur lång anstaltsvistelsen är menar Hairston (1991, s. 19). En intagen som ska avtjäna ett längre straff på anstalt tenderar att få fler besök än en intagen som ska avtjäna en kortare tid, det vill säga några månader. Det finns även de mödrar som avstår kontakt med sina barn (Hairston, 1991, s. 19). Detta synsätt visade på ett samband med frekvensen på besöken. Hade en mor inga besök var det stor sannolikhet att hon inte heller ville ha besök. Hade hon däremot flera besök på kontinuerlig basis var

sannolikheten hög för att hon skulle vilja ta emot besök. Andra anledningar till att mödrar inte ville ta emot besök handlade ofta om skam och skuld. En moder från en studie uttryckte skammen såhär:

I just won’t put my daughter through that. They watch you like a hawk up there [in the visiting room]. Would you have your daughter visit you here? (Hairston, 1991, s. 21)

Andra mödrar ansåg att besöken var alldeles för jobbiga för barnen och valde att inte ta emot fler besök (Hairston, 1991, s. 19). Det problematiska i situationer som dessa är att barn vill veta vart deras föräldrar är enligt Lindberg (2005, s. 90). Enligt Hairston (1991, s. 20) är en vanlig förklaring till barnet att föräldern ligger på sjukhus eller att hon inte arbetar på hemorten. Vanligen sker dessa förklaringar på grund av skam över att en familjemedlem avtjänar straff på anstalt (Mignon & Ransford, 2012, s. 80). För att upprätthålla en fasad om att barnets förälder är på sjukhus eller arbetande på annan ort menar Hairston (1991, s. 20) att barnets vårdnadshavare ibland skickar vykort från den stad eller det land som modern påstås befinna sig i.

Rollförlust hos mödrar i fängelse

Utifrån Moe och Ferraros (2006, s. 143) studie framkommer det att mödrar ofta sätter en standard för moderskap. Vid en studie fick kvinnorna på anstalt tillfället att beskriva hur de ansåg att en moder bör vara. Kvinnorna beskrev en mor som en omsorgs- och kärleksfull person gentemot sina barn (Berry & Smith-Mahdi, 2006, s. 101). Hon beskrevs även som en förebild för sina barn samtidigt som hon var deras bästa vän.

Vid en studie påvisades det att mödrar som fick prata om sig själva som goda föräldrar tenderade att bli mer positiva. Genom att mödrarna fick prata om sig själva utifrån en mer positiv bemärkelse kunde de lägga undan sin kriminalitet för stunden (Moe & Ferraro, 2006, s. 143). Lindberg (2005, s. 95) menar att rollförlust är ett vanligt förekommande fenomen hos mödrar som avtjänar straff anstalt. Detta kommer ofta till ytan då barn kommer på besök. Det föreligger en problematik kring att upprätthålla föräldrarollen vid en anstaltsvistelse eftersom modern inte alltid kan vara där för sitt barn fysiskt. Möjligheten till telefonsamtal och brev finns men är inte tillräckliga för ett upprätthållande av den roll som modern önskar sig ha för sitt barn (Lindberg, 2005, s. 95). Flertalet mödrar som avtjänar ett straff anklagar sig själva för att inte kunna leva upp till en föräldraroll. Denna rollförlust kan leda till att mödrarna blir deprimerade, känner självförakt, skuld och skam. Lindberg (2005, s. 95) spekulerar kring att

(12)

12

de två sistnämnda känslorna kan ha att göra med samhällets förbestämda syn på hur mödrar ska vara. I extrema fall väljer modern själv att säga upp sin roll som förälder genom att skriva in barnet för adoption för att barnet ska ha chans att adopteras inom familjen (Wilson, 2010). Vid en studie framkom det att mödrarna uppfann olika identiteter för sin mödraroll under anstaltsvistelsen. Dessa identiteter var följande: ”self-improving incarcerated mother, optimistic incarcerated mother, spiritual incarcerated mother” och ”traditional incarcerated mother” (Berry & Smith-Mahdi, 2006, s. 114). ”Self-improving incarcerated mother” var de kvinnor som jobbade med att förändra sig själva under anstaltstiden. Kategorin ”Optimistic incarcerated mother” bestod av de kvinnor som valde att fokusera på det positiva genom att sysselsätta sig med att författa brev utifrån ett positivt perspektiv eller målade glada

teckningar. ”Spiritual incarcerated mother” var de som spenderade mycket tid till att be för sina barn och diskuterade vad ödet hade för mening. Den sista kategorin av mödrar var ”traditional incarcerated mother” vilka var de som uttryckte sin kärlek till sina barn under anstaltsvistelsen (Berry & Smith-Mahdi, 2006, s. 114).

TOLKNINGSRAM & TEORETISKA BEGREPP

Nedan kommer den teoretiska urvalsramen presenteras i olika teorier och teoretiska begrepp. Eftersom anknytningsteorin är en stor och genomgripande teori har vi valt att lägga

fokusering utifrån ett perspektiv, vilket är anknytning i vuxen ålder och inte barnets anknytning. Resiliens är ett teoretiskt begrepp som vi kommer att använda som ett

analysverktyg i resultat- och analysdelen. Detta teoretiska begrepp är likt anknytningsteorin genom att det ofta fokuserar på barnet och personens tidiga år. Men det finns även vissa delar i begreppet som fokuserar på hur resiliens ser ut i vuxen ålder.

Anknytningsteori

Även om anknytningsteorin i många avseenden utgår från barnets anknytning till dess vårdnadshavare finns perspektiv som utgår från en förändring i anknytningen hos den vuxne personen (Se t. ex Broberg m. fl, 2006; Payne, 2008; Hart & Schwartz, 2010). Bowlby ansåg inte anknytningsteorin som en anpassad teori till barndomen, utan en teori som är tillämpbar under hela livet, oavsett ålder (Hart & Schwartz, 2010, s. 74). Bowlby menade att de personer som har en trygg bas, en trygg anknytning, är de som kommer att kunna utnyttja sina

tillgångar på bästa sätt i livet. En trygg anknytning utgår från att det finns en ömsesidighet vilket innebär att det finns någon som frivilligt fungerar som den trygga basen (Jerlang, 2009, s. 163).

I Bowlblys anknytningsteori framkommer det att förnekande ofta är den första reaktionen på en förlust (Hart & Schwartz, 2010, s. 102). Den förnekande reaktionen har en tendens att uppkomma om förlusten sker oväntat (Broberg m.fl., 2006, s. 262). Förnekande blir sedan en apatisk reaktion som innehåller en längtan till det som avlägsnas. Den vuxna vill inte

acceptera den separation som ägt rum och har en tendens att vara desorganiserad enligt Broberg m. fl (2006, s. 262). Under denna fas är det vanligt med depressiva symtom som kan vara upp till flera år men avslutas med ett accepterande av situationen. Efter att ett

accepterande ägt rum menade Bowlby att det var en ”hälsosam form av sörjande” (Broberg m. fl, 2006, s. 263). I en förenklad version menade Bowlby att den vuxna, likt barnet, genomgick tre olika faser vid en separation. Faserna innebär att personen ska acceptera förändringen som sker och därefter låta alla känslor ta plats. Det sista som sker är en

förändring av det inre hos personen. Broberg m. fl (2006, s. 265) skriver att det är näst intill omöjligt att genomgå dessa ovan beskrivna faser om separationen inte berör en

anknytningsperson. Det är en betydligt mindre komplex situation som uppstår för en person vars släkting dött om personen inte haft någon anknytning till den avlidna.

(13)

13

I de fall en anknytningsperson separeras eller avlägsnas från personen är det vanligt att en sorgereaktion uppstår och vanligtvis finns aggression med i bilden (Hart & Schwartz, 2010, s. 102). Aggressionen har dock en positiv inverkan på framtiden eftersom den har en funktion som gör det möjligt för återförening med det som avlägsnats. Aggressionen har även en förhindrande effekt för att liknande situationer ska uppstå igen (Hart & Schwartz, 2010, s. 102).

En förälder som har ett känslomässigt band till sitt barn kan vid vissa tillfällen föra över sin oro till barnet vid en separation. Oron kan uppkomma när barnets ansvar ska lämnas över till någon annan (Broberg m.fl, 2006, s. 180). Oron präglas främst av tankar som berör barnets välbefinnande i en annan miljö och i värsta fall kan denna oro utvecklas till ambivalens som överförs till barnet och utlöser separationsbesvär. I en studie framkom det att mödrar ofta beskyller sig själva i sådana situationer och inte känner sig som tillräckliga föräldrar.

Kristeori & Resiliens

Enligt Angelöw och Jonsson (2000, s. 193) uppstår psykiska kriser om en person hamnar i en livssituation där tidigare erfarenheter och mönster inte räcker till för att begripa och psykiskt behärska situationen. I krissituationer finns fyra olika perspektiv som påverkar, vilka är: vad det är som framkallar krissituationen, personens bakgrund, hur personens liv ser ut vid det aktuella tillfället samt familjesituationen och de sociala förutsättningarna personen har

(Angelöw & Jonsson, 2000, s. 193). Krissituationer kan delas upp i två olika sorter, den ena är den traumatiska krisen och den andra utvecklingskrisen.

Utvecklingskrisen framkallas av yttre moment som kan vara en del av det vardagliga livet, men som ändå kan vara påverkande i enskilda fall, så som att bli förälder (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 193). Den traumatiska krisen kan uppstå på grund av en av tre nedan

nämnda orsaker. Den första orsaken kan vara genom att förlora någon/något eller att det finns ett hot om en förlust, det andra är ifall en person blir kränkt eller om det finns hot om

kränkning och det tredje är om personen varit med om en och går igenom en katastrof (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 194).

Kränkningar kan starta kriser av kraftiga slag genom bland annat förolämpningar mot

personen, personen misslyckas offentligt eller de fall där personen utsätts för situationer som medför skam. Att gå från att ha ett jobb till att vara arbetssökande kan betraktas som en kränkning hos vissa. Att bli utsatt eller vara nära en katastrof kan vara starten på starka krisreaktioner (Angelöw & Jonsson, 2000, s.194).

Det finns fyra faser som ingår i det krisförlopp som kristeorin använder sig av. Dessa är chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas, Att förloppet delas upp i faser är för att lättare kunna se var personen befinner sig och kunna förstå förloppet av krisen (Angelöw & Jonsson, 2000, s, 194). Under chockfasen används personens psykiska energi till att lokalisera tillvaron. Personen som drabbas av krisen behöver inte vara synbart påverkad av det inträffade men kan inombords vara berörd. Vissa personer kan få en kraftig reaktion vilket kan leda till att personen skriker, virrar omkring eller blir panikslagen. Denna fas kan hålla i från en timme upp till en dag (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 194). Efter chockfasen går personen in i reaktionsfasen, vilken ger utlopp för smärta som händelsen förde med sig. Personen kan befinna sig i denna fas från några veckor till flera månader. Fasen kan förorsaka sömnproblem, tappad matlust, kroppsliga reaktioner, förbrukande av alkohol eller lugnande medel och kan även visas i form av depression och ångest. Påbörjandet av bearbetning sker gradvis (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 194). Efter reaktionsfasen går personen in i

bearbetningsfasen som kan pågå mellan sex och tolv månader. Här börjar personen gradvis att återgå till livet som var innan den inträffade krissituationen och personen börjar även planera

(14)

14

framtiden. Nyorienteringsfasen som är den sista fasen, håller på resten av livet. Personen bär med sig det som hänt men låter inte det förhindra livskontakten (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 194). Utöver de olika faser som en person genomgår under ett krisförlopp kan även olika reaktioner yttra sig, både emotionella och kognitiva (Axelsson, 2010, s. 37f). Dessa kan bland annat visa sig genom ilska, ledsamhet, nedsatt minne och svårigheter med att ta in

information.

För att kunna återhämta sig från kriser krävs det, utöver de olika krisförloppen som måste gås igenom, att personen kan återhämta sig. Resiliens är en process som hjälper en person till att återhämta sig vid svåra situationer (Turesson, 2009, s. 64). Återhämtningen handlar om vilka risk- och skyddsfaktorer en person besitter. Resiliens kommer från det engelska ordet

resilience, vilket enligt Nationalencyklopedin (2013) bland annat betyder

återhämtningsförmåga. Resiliens är en förmåga att kunna återhämta sig efter bland annat kriser menar Walsh (1998, i Turesson, 2009, s. 63). Resiliens kan både vara en

engångsföreteelse men även en fortlöpande process hos en person (Borge, 2005, i Turesson, 2009, s. 63). Det finns tre aktuella begrepp inom resiliens. Det första är att återupprätta, vilket innebär att en person kan återgå till sitt normala liv efter att en krissituation uppstått

(Turesson, 2009, s. 63). Det andra begreppet, upprätthålla, handlar om personer som under långa perioder levt under svåra livsförhållanden men lyckas trots detta upprätthålla en god psykisk hälsa. Det sista begreppet, förbättra, innebär att personer som levt under svåra

livsförhållanden under en längre period i vissa fall kan förbättra sin psykiska hälsa (Turesson, 2009, s. 63).

För att en person i vuxen ålder ska kunna erhålla resiliens menar Borge (2012, s. 186f) att personen måste komma till en vändpunkt. Men en vändpunkt behöver inte leda till en

vändning som är positiv. Istället kan en vändpunkt innebära att personen blir förvärrad av det han eller hon tidigare återhämtat sig ifrån. Men personen kan också komma till en vändpunkt som är positiv. Den vändpunkten innebär att personen får mer stabilitet i livet. Något som är viktigt att notera är att det inte är just vändpunkten som utlöser något positivt eller negativt, istället är det vad som kommer med vändpunkten som avgör utfallet. Exempelvis kan en vändpunkt innebära att ett äktenskap leder till ett positivt utfall menar Borge (2012, s. 202). I äktenskapet är det inte själva giftermålet som gör det hela positivt, istället är det vad

äktenskapet för med sig som utlöser det positiva. Exempelvis kan äktenskapet innebära att paret planerar att skaffa barn, åka på smekmånad eller flytta till ett hus.

Rollteori

Rollteori innebär användandet av personers interaktioner med varandra och hur de agerar utifrån olika förväntningar och tolkningar som finns på dem från omgivningen (Payne, 2008, s. 246).

Payne (2008, s. 246) skriver att rollteorin inbegriper det komplement som sociala förklaringar har till de uppfattningar som finns psykologiskt om personers olika personligheter. Det finns två olika varianter av rollteori, strukturfunktionalistisk rollteori och dramaturgisk rollteori. Den strukturfunktionalistiska rollteorin innebär att personer har olika status i olika sociala kontexter, vilket medför att statusen har olika förväntningar beroende på vilken kontext den är i. Status har olika hög grad i olika sammanhang och personen beter sig utifrån vilken position dennes status har i den aktuella kontexten. Payne (2008, s. 247) anser att personens möjlighet till att tolka sin status i olika kontexter påverkar hur denna manövrerar förändringar.

Den dramaturgiska rollteorin säger att roller agerar enligt de förväntningar som finns i socialt bundna positioner. Payne (2008, s. 247) skriver att alla personer tar åt sig signaler om andra personer, vilket påverkar hur andra uppfattar oss, något som vi styr genom att välja vilken

(15)

15

information vi delar med oss av. På det sätt som personen uppför sig på påverkar om ett lämpligt intryck skapas och idealiseras för att inkludera sociala förväntningar som är vanligt förekommande, vissa saker framhävs medan andra blir dolda.

Rollteorin medverkar till att kunna förklara hur och varför olika sociala mönster påverkar personer. Rollteorin kan även utgå från att olika roller existerar och att det skulle vara

nödvändigt för samhällets fundamentala mönster (Payne, 2008, s. 248). Rollteorin framhäver hur olika roller påverkas av den sociala förväntningen som finns i samhället. Payne (2008, s. 248) skriver att alla personer beter sig på ett sätt som kan anses vara avvikande och det handlar om hur samhället reagerar på beteendet. Vissa tillfällen placerar in personer i ett system som stämplar dem som avvikare och när dessa fått stämpeln kommer de troligtvis försöka leva upp till den. Personerna blir eggade till att fortsätta med det avvikande beteendet och detta utlöser en stämpling som är ännu starkare. Enligt Payne (2008, s. 249) är det

styrande sociala grupper som frambringar olika avvikelser genom att grupperna bestämmer vilka regler som ska finnas, vilka som omfattas av reglerna och dem som omfattas av dessa blir sedda som avvikare gentemot de andra. Därför ligger det fokus från rollteorin att se hur myndigheter medverkar till skapandet av de problem som de ska hantera.

Dessa ovanstående teorier kommer att användas i resultat- och analysdelen som

analysverktyg. Anknytningsteorin valdes på grund av den anknytning som råder mellan moder och barn. Som nämnt ovan har även vuxna anknytningspersoner, vilket i vissa fall kan vara barnet. Rollteorin används i denna studie då modern kan ha olika roller utanför och innanför anstalten gentemot sitt barn. När modern ska avtjäna ett straff på anstalten sker en separation från hennes barn vilket kan utlösa att hon hamnar i en krissituation. Alla människor har sedan olika återhämtningsförmågor från en krissituation, så kallat resiliens.

METOD

Metodval

Denna studie har utgått från en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer.

Främst används en kvalitativ ansats för att kunna samla in information om den sociala världen ur respondenternas perspektiv. Bryman (2011, s. 361) menar att uppfattningen om hur

respondenterna upplever deras sociala omvärld är av stor vikt när det handlar om kvalitativa metoder. Detta gör att studien kan undersöka hur personal inom Kriminalvården upplever mödrars situation på olika anstalter. Kvalitativa forskare är ute efter att förklara ett visst fenomen menar Bryman (2011, s. 363), vilket denna studie har i syfte att göra. Studien vill förklara hur kriminella mödrars situation ser ut utifrån intervjuer på tre olika anstalter. Gubrium och Holstein (1997, i Bryman, 2002, s. 250) påvisar att det finns olika traditioner som ingår i en kvalitativ undersökning. En utav dessa traditioner är naturalismen som innebär att forskaren strävar efter att uppnå insikt om verkligheten och vad den egentligen är.

Ambitionen med denna studie var att få insikt om den verkliga vardagen som mödrar i anstalt upplever med utgångspunkt i personalens upplevelser och uppfattningar inom

Kriminalvården. Tanken med studien var att försöka komma nära mödrarnas upplevelser utifrån personalens tolkningar där den dubbla hermeneutiken måste beaktas. Detta förklaras mer ingående på sidan 18 och framåt.

Insamling av tidigare forskning

För att kunna få fram relevant litteratur till denna studie har en systematisk sökning

genomförts som innefattar inklusions- och exklusionskriterier. Booth m.fl (2012, s. 54) menar att en studie måste uppnå visa kriterier för att kunna inkluderas. För att detta ska vara möjligt måste det även framkomma en undersökningsfråga.

(16)

16

Undersökningsfrågor:

Hur ser mödrars situation ut på anstalt? Hur påverkas de av besök från barnen? Hur påverkas de av att inte få besök av barnen?

Inklusionskriterier:

- Studien måste innefatta mödrar

- Studien ska handla om den tid mödrar avtjänar ett straff

- Det måste på något sätt framgå hur kvinnornas relation till barnen ser ut och hur de påverkas av det i studien

Exklusionskriterier:

- Studien får inte enbart utgå från barnets perspektiv - Studien får inte handla om fäder

- Det får inte handla om mödrar som riskerar att åka i fängelse

Det främsta valet av databas var Social Service Abstract eftersom den inriktades på socialt arbete. En ambition var att få fram artiklar om kriminalvårdares perspektiv och därför

genomfördes en sökning med följande sökord: Prison (AND) (guard OR motherhood), vilket gav nio resultat som alla exkluderades enligt exklusionskriterierna. En ytterligare sökning som gav en träff, vilken också inkluderades, hade sökorden: (Motherhood in jail) AND prison. Genom att läsa artikelns abstract ansågs den som aktuell för denna studie. För att få fram ytterligare resultat valdes AND prison att tas bort och resultatet blev då tre resultat varav två artiklar inkluderades efter jämförelse av inklusionskriterier.

Sökningen ändrades sedan och använde sökorden ’Criminalized mothers’ där fyra resultat framkom. Alla artiklar utom en exkluderades på grund av våra inklusions- och

exklusionskriterier. Detta framkom efter att ha läst rubrikerna som inte berörde det ämne som denna uppsats behandlar. Därefter användes frasen ’mother in jail’ och fick 19 träffar. Utav dessa 19 träffar beställdes en artikel via fjärrlån och en artikel hade redan tagits med i en tidigare sökning.

Databasen Summon användes för att hitta tidigare forskning till denna studie. Vid en sökning användes frasen ”mother in prison” vilket gav 34 431 träffar. Utav dessa träffar valdes två studier ut enligt inklusionskriterier. En ytterligare sökning gjordes på frasen ”Incarcerated mothers” och gav 7 656 träffar i databasen Summon.Utifrån den sökningen valdes en studie ut efter att läst abstracten.För att begränsa antalet träffar lades ordet ”role” till i sökningen, vilket gav 6 077 träffar.

Efter att intervjuerna hade genomförts uppkom ett ytterligare perspektiv som var tvunget att vara en del i den tidigare forskningen. Därför använder sökorden ”mother babies prison” i databasen Summon som gav totalt 7 802 träffar. Utifrån dessa träffar valdes en studie ut. Vid letande av bakgrundsinformation på www.kriminalvarden.se kom det upp en studie av Odd Lindberg som inkluderades.

Källkritik

Till denna studie har böcker valts med aktsamhet. Även om viss litteratur kan anses som gammal har den ändå valts att inkluderas eftersom den fortfarande är aktuell idag. Ett exempel på detta är Steinar Kvale som gav ut sin bok 1997. Boken har ändå inkluderas på grund av oförändrade metoder. En del tidigare kurslitteratur har prioriterats till denna uppsats eftersom det finns tidigare kunskaper om vad som finns i litteraturen.

(17)

17

Vad det gäller den tidigare forskningen har studierna valts ut noggrant med kriterierna att de ska vara vetenskapliga och hållbara. Noggrannheten har även handlat om att inte inkludera forskning som inte är aktuell idag. Den äldsta studien som är med i studien är från år 1991 vilket såklart kan ifrågasättas. Det kan dock motiveras med att den har relevans idag, detta märks speciellt efter jämförelse med senare artiklar som berör ungefär samma ämne och pekar i ungefär samma riktning. Studien använder sig inte av föråldrade metoder, utan använder sig av samma metoder som vi själva skulle välja om vi skulle genomföra samma studie.

Ett flertal internetkällor har använts till denna studie och vi har varit ytterst noggranna med att samtliga internetkällor är tillförlitliga. Bland annat har Nationalencyklopedin används för förtydligande av ord i vissa fall, exempelvis vid definitionen av psykisk störning.

Kriminalvårdens egen hemsida har använts återkommande i denna studie vilket ger korrekt information utifrån vårt ämne. Hemsidan har använts i syfte att ge bakgrundsbeskrivningar på anstalter och statistik inom vissa områden.

Urvalsmetod

Urvalet till studien skedde genom ett så kallat målinriktat urval. Det innebär att

respondenterna valdes utifrån den angivna forskningsfrågan (Bryman, 2011, s. 350). Detta har inneburit att relevanta anstalter valts utifrån forskningsfrågan för att finna respondenter. De anstalter som valdes till denna uppsats var Hinseberg, Färingsö och Sagsjön. Motivationen till valet av dessa anstalter var storleken på dem. Intentionen till studien var att få information om en specifik och liten målgrupp var det betydande att anstalterna rymde många intagna för att det skulle vara möjligt att samla in den eftersträvande informationen. Utifrån detta urval av anstalter skickades mail till respektive anstalt där mailet presenterade oss, studiens syfte samt en förfrågan om att få intervjua personen (Se bilaga 2). Resultatet av det målinriktade urvalet blev fem respondenter, både män och kvinnor, med befattningarna barnombud,

kriminalvårdare, kontaktperson, programansvarig samt enhetschef.

Datainsamlingsteknik och överväganden

Datainsamlingsmetoden skedde genom fem semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2011, s. 415) är den semistrukturerade intervjun en metod där intervjuaren har en intervjuguide som utgångspunkt med olika teman finns som forskaren vill beröra under intervjuns gång. Respondenten har möjlighet att svara fritt när en semistrukturerad intervju används (Bryman, 2011, s. 415).

På Hinseberg gjordes den första intervjun genom ett möte med respondenten. Intervjun spelades in med hjälp av en mp3-spelare som lånades på Örebro Universitet. Under intervjuns gång antecknades även stödord. Dessa metoder gjorde att data inte riskerade att falla bort och citat kunde återges korrekt. Anteckningarna gjorde det enklare för meningskoncentrering då de innehöll det mest centrala från intervjun. De resterande fyra intervjuerna gjordes genom telefonintervjuer. Vid intervjuerna tillfrågades respondenten om det godkändes att han eller hon spelades in och samtliga gav samtycke till detta. Samtidigt som intervjuerna fortskred och spelades in skrevs anteckningar in direkt i datorn, för att även här undvika missad data och säkerställa korrekt återgivna citat.

Valet av att intervjua personal inom Kriminalvården var på grund av den problematik det skulle föreligga att intervjua mödrarna på de utvalda anstalterna. Det gjordes överväganden kring detta, men det ansågs som mest genomförbart att intervjua personal och inte intagna. Detta var främst på grund av det säkerhetstänkande som finns inom anstalterna, men även för det etiska problemet som kan uppstå om intervjuerna skulle ske direkt med kvinnorna. Det övervägdes också om det var genomförbart att skicka ut enkäter till kvinnorna på anstalterna

(18)

18

och komplettera deras svar med personalens, men detta valdes också bort efter konsultation med handledare.

En viktig förutsättning till denna studie är att intervjuare ska skapa en säker och behaglig atmosfär till respondenterna. Respondenterna ska kunna öppna sig för deras intervjuare och för att kunna göra det behöver intervjuaren kunna lyssna och tillmötesgå vissa önskemål som respondenter eventuellt kan ha. Detta är främst för att respondenterna ska kunna känna trygghet i att kunna utveckla sina svar om de intagna och kunna ge olika exempel på vissa situationer som uppkommit. Den etiska aspekten handlar även om respekt från oss som författare att gå igenom de kontroller som krävs för att få genomföra intervjuer inom

Kriminalvården. Detta gällde speciellt vid besök på Hinseberg där vissa regler måste följas för att inträde ska kunna vara möjlig.

Datainsamlingsunderlag

Vid utformning av intervjuguiden delades intervjufrågorna in i olika teman. Temana valdes med utgångspunkt i de frågeställningar som finns i anknytning till syftet ovan. Därefter bröts varje tema ner i ytterligare frågeställningar för att temat skulle kunna besvaras. I början av intervjuguiden fanns inledningsfrågor som var till för att kunna göra intervjupersonen

bekväm. Därefter lades fokus på öppna frågor tillsammans med utrymme för respondenten att fritt kunna berätta kring frågan. En del frågor var även kontextbaserade där respondenten uppmuntrades till att delge situationer och/eller händelser som tillhörde temat för att resultatet skulle kunna konkretiseras efter transkribering (Se bilaga 1).

Dataanalys

Insamlade data bearbetades och analyseras genom så kallad meningskoncentrering.

Meningskoncentrering innebär formuleringar av de transkriberade intervjuerna till en mindre och mer koncentrerad text där innebörden fortfarande är intakt (Kvale, 1997, s. 174). För att kunna genomföra en meningskoncentrering av en text kan meningskoncentreringen

genomföras i en slags tabell. Tabellen delas in i två huvudkategorier: Naturlig enhet och Centralt tema. Under kategorin Naturlig enhet finns ett utdrag från den aktuella texten som ska meningskoncentreras. Under kategorin Centralt teman framgår kärnan från texten med en mening (Kvale, 1997, s. 176).

Till denna studie analyserades all insamlad data genom en liknande tabell som beskrivs ovan och genom det har meningskoncentrering använts. De olika teman som utformades i

intervjuguiden användes i en kolumn. I kolumnen bredvid framgick vilka återkommande teman som användes och genom det arbetssättet framkom de mest återkommande svaren. Genom detta var det lätthanterligt att kunna få fram vilka svar som var vanliga respektive ovanliga och mer unika. Detta analysverktyg fick fram det mest centrala i intervjumaterialet och risken att förlora kärnan i datan var liten.

Vid analys av insamlade data var det viktigt att det fanns en medvetenhet kring att det insamlade materialet var en tolkning, vilket i sin tur skulle tolkas åter igen i denna uppsats. I detta sammanhang var det viktigt att vara medveten om vilken förförståelse som fanns hos oss själva för att de inte skulle färga av sig allt för mycket i studien. Det finns ingen författare som kan förhålla sig neutral genom en hel studie, utan förförståelsen kommer alltid att färga av sig, medvetet eller omedvetet.

Att tolka olika fenomen är något som sker hela tiden genom social interaktion. Dessa olika fenomen uttrycks av bland annat beteendemönster, värderingar och detta klassas enligt Gilje och Grimen (2007, s. 174) som ”meningsfulla fenomen” och detta är hermeneutik. Som forskare är risken stor att få tolka andras tolkningar, vilket innebär att forskaren måste anpassa

(19)

19

sig till att andra som medverkat i sociala sammanhang redan har genomfört tolkningar. Denna så kallade dubbla hermeneutik gäller oavsett om tolkningen är sann eller inte (Gilje &

Grimen, 2007, s. 175).

Den dubbla hermeneutiken var viktig att komma ihåg under denna studie eftersom intervjuer sker genom kriminalvårdarpersonalens tolkning, därefter tolkades detta åter igen.

Medvetenheten fanns om att personalens tolkningar av mödrarnas situation inte alltid behöver överensstämma med den verkliga uppfattningen av situationen. Detta innebär att deras

tolkningar blir tolkade åter igen i denna studie vilket kan förvränga verkligheten. Dock menar Gilje och Grimen att dessa tolkningar kan ”för en samhällsforskare vara lika informativa som adekvata tolkningar.”(Gilje & Grimen, 2007, s. 175). De menar att detta problem är

oundvikligt inom den dubbla hermeneutiken och det ligger dessutom djupt inom samhällsvetenskapen. Till denna studie den dubbla hermeneutiken setts som en grundläggande förståelse för de tolkningar som genomförts.

Överförbarhet och pålitlighet

Överförbarhet handlar om att forskare ska kunna upprepa tidigare studier. Detta är dock problematiskt eftersom kvalitativa studier tenderar att undersöka små grupper där kontexten förändras. Det blir därför ofta svårt att överföra en studie till ett annat tidsrum (Bryman, 2009, s. 260). På grund av den problematiken har det inte fokuserats på överförbarheten eftersom uppsatsen är kontextbaserad till en liten grupp människor i ett särskilt tidsrum och kontext. Det kan bli problematiskt för den eventuella forskare som vill överföra denna studie till en annan på grund av tillgängligheten till personalen, förändrade lagrum, förändrad samhällssyn, förändrad kriminalitet och så vidare.

Pålitlighet handlar om att forskaren ska kunna ”anta ett granskande synsätt” (Bryman, 2009, s. 260). Det innebär att forskaren tydligt redogör för de steg som han eller hon tar i den process som en forskning innebär. Denna uppsats har tydliggjort samtliga steg som ingått vid

genomförandet. Vi har visat på ett tydligt sätt hur vi gått till väga för att kunna genomföra arbetet, från utskick i form av informationsbrev till potentiella respondenter till analysmetod. Detta gör det möjligt för forskare att kunna analysera det tillvägagångssätt som bedrivits i denna studie för att eventuellt genomföra ett överförande.

Studiens begränsningar

I denna uppsats har fyra telefonintervjuer genomförts vilket är en begränsning för studiens resultat. Eftersom det har varit långa avstånd till de anstalter som tagits med till uppsatsen har beslutet tagits om att telefonintervjuer är ett mindre tidskrävande alternativt på grund av de långa resor det annars blir. Men det finns även ett säkerhetsperspektiv på detta som innebär att det har varit en enklare process för att få intervjuer som görs genom telefon. Detta kan bero på den process som krävs för att vi som författare ska få tillstånd för inträde på anstalter. Det har även varit problematiskt för flertalet personal att få tid för intervjuer.

Vid denna studie har den dubbla hermeneutiken haft en stor del och kan i detta sammanhang betraktas som en begränsning. Eftersom vi som författare tolkat personalens tolkningar finns en stor risk att det kan bli feltolkningar av mödrarnas situation på anstalt.

Etiska överväganden

Denna studie har tagit olika etiska principer som ska gälla vid forskning i beaktande. Den första principen är informationskravet vilken innebär att respondenterna ska informeras om studiens syfte (Vetenskapsrådet, s. 7). Kravet innebär också att respondenterna ska informeras om frivilligheten att delta samt att de när som helst kan avböja sitt deltagande.

(20)

20

Respondenterna i denna studie har informerats om studiens syfte genom det informationsbrev som skickades ut.

Samtyckeskravet innebär att respondenterna själva styr sin medverkan i studien och har rätt till självbestämmande (Vetenskapsrådet, s. 9). Respondenterna informerades om att deras deltagande är frivilligt och att avböjande från intervjun eller någon annan slags medverkan i studien är möjlig om det önskas. Konfidentialitetskravet innebär att informationen som samlas in från respondenterna inte får komma i orätta händer samt att informationen förvaras varsamt och att respondenterna avidentifieras i studien (Vetenskapsrådet, s. 12). Genom det

informationsbrev som skickades ut till respondenterna framgick det att de skulle

anonymiseras i studien. Innan intervjuerna påbörjades informerades respondenterna även om att all data som skulle kunna identifiera dem genom exempelvis mp3-spelare skulle raderas när transkribering var färdig. Därför prioriterades transkribering direkt efter samtliga

intervjuer där anonymiseringen skedde och sedan kunde identifierande data raderas. Genom detta arbetssätt var risken minimal att data skulle hamna i fel händer då respondenterna omgående blev anonymiserade.

Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som framkommit endast får användas i

forskningssyfte (Vetenskapsrådet, s. 14). De uppgifter som framkommit i denna studie kommer enbart användas i detta sammanhang. Detta framgår även i vårt informationsbrev där det beskrivs hur studien kommer att användas.

Etiska diskussioner har även förts kring respondenternas konfidentialitet. För att

respondenternas konfidentialitet ska kvarstå har valet tagits om att inte nämna vilken anstalt de är yrkesverksamma på. Inte heller vilket kön och vilken yrkestitel som respondenten erhåller kommer att framgå i resultatet. Istället kallas alla respondenter för just respondenter istället för att särskilja på kriminalvårdare, barnombud, enhetschef och andra befattningar som deltagit. Anledningen till detta är det fåtal barnombud och enhetschefer det finns per anstalt vilket gör att respondenternas konfidentialitet inte kan garanteras om detta skulle framgå. Det är inte heller av vikt att jämföra mäns och kvinnors svar eller deras etniska ursprung i denna studie. Av denna anledning har vi valt att inte låta detta framgå.

RESULTAT OCH ANALYS

Nedan kommer resultatet från intervjuerna att presenteras tillsammans med analys. Resultatet och analysen är uppdelade i olika teman för att göra det tydligare för läsaren att veta vad varje avsnitt handlar om.

Mödrars situation som nyintagna på anstalt

När en ny kvinna anländer till en anstalt får inte Kriminalvården någon bakgrundsinformation som innefattar hennes familjesituation. Det som framkommer är det brott som begåtts och hur länge straffet ska avtjänas. Därför är det problematiskt att veta om kvinnan har barn eller inte när hon kommer till anstalten. Av den anledningen kan personal inte heller veta hur de ska bemöta kvinnan. Det framkommer från respondenterna att kvinnan som är nyanländ kan känna oro och ångest vid inskrivningstillfället, men om detta beror på barn utanför anstalten eller inte är omöjligt för personalen att veta.

”Det är mycket oro och ångest, men det är inte säkert att det handlar om barnen.”

En respondent menade att en kvinna som har barn och kommer till anstalten inte behöver befinna sig i chocktillstånd som uppkommit genom en plötslig separation från barnet. En annan respondent menar att kvinnorna vid inskrivningstillfället kan vara förtvivlade och ledsna. Enligt Angelöw och Jonsson (2000, s. 193) kan en individ hamna i en krissituation när

(21)

21

tidigare erfarenheter inte är tillräckliga för att kunna behärska situationen. Av den

anledningen är det möjligt att de mödrar som tidigare haft nära kontakt med sina barn och sedan separerats från dem innan häktningstiden befinner sig i ett krisförlopp. Men detta är något som inte alla Kriminalvårdare inte märker av, vilket kan bero på att krisen inte visas till det yttre hos modern. Angelöw och Jonsson (2000, s. 194) menar att en person som befinner sig i en chockfas inte behöver vara synbart påverkad av den kris som personen befinner sig i. Det är därför möjligt att mödrarna som anländer till anstalten befinner sig i en kris efter en svår separation från sina barn. En annan anledning till att personalen inte märker av att en person är i ett krisförlopp kan vara för att personen har en förnekande inställning. Detta menar Hart & Schwartz, (2010, s. 102) är en första reaktion vid en förlust, speciellt om förlusten sker oväntat enligt Bowlblys anknytningsteori. Vid en separation kan vuxna personer bli

desorganiserade vilket kan yttra sig i depressiva symtom menar Broberg m. fl (2006, s. 262). Denna fas kan hålla i sig upp till flera år. Kvinnor som anländer till anstalt och har barn kan befinna sig i den separationsfas som beskrivits, men det beror på i vilket tillstånd de befinner sig i vid anländandet på anstalten. Hart & Schwartz (2010, s. 102) menar att en sorgereaktion kan ha inslag av aggression, vilket kan tolkas positivt för framtiden då den kan frambringa återförening som kan arbetas fram då modern inte vill att liknande situationer ska

återupprepas. Mödrarna får efter anländandet berätta för personalen att de har barn och var de befinner sig.

Separation från barn som sker innan häktningen leder till att modern hunnit bearbeta en eventuell chock när hon anländer till anstalten menar flertalet respondenter. En chockfas innebär att personen är desorganiserad i sin tillvaro och ibland kan en chockfas visas tydligt av skrik eller att personen är panikslagen (Angelöw & Jonsson, 2000, s. 194). En chockfas kan vara upp till en dag. Detta innebär att de flesta mödrar hunnit bearbeta den eventuella chock som kan föreligga i den separation som skett från barnen. Men mödrar som kommer till anstalterna kan också ha en roll som inte är en närvarande förälder för barnet innan hon blev häktad och har därför inte samma anknytning till barnet som en närvarande förälder har. I dessa fall föreligger det ingen chockfas som berör separation från barn. Personalen har inga särskilda undantag eller åtgärder vad det gäller bemötandet mot kvinnor som har barn och kvinnor som inte har barn, undantagsvis om det framkommit särskilda önskemål som berör de kvinnor som har barn.

De flesta barn som finns utanför anstalterna befinner sig i fosterhem, ett fåtal barn befinner sig hos släktingar och ännu mer sällsynt är de barn om befinner sig hos fäderna säger en respondent. Dessa förhållanden påminner om en studie som genomfördes av Gregoire, Dolan, Birmingham m. fl (2010, s. 384). Studien kom fram till att det var sällsynt att barnen var hos sina fäder under den tid som modern avtjänade ett fängelsestraff. Det påpekades under en intervju i studien att mödrar som haft ett tidigare missbruk ofta levt i relation med en partner som också missbrukat. Detta kan vara en anledning till att barn sällan lever med sina fäder när modern avtjänar ett fängelsestraff på grund av droger. En annan respondent menade att barnen är jämt fördelade i fosterhem, hos släktingar och fäder. Ytterligare en respondent menade att många mödrar redan hade förlorat sina barn vid häktningstiden.

När de kommer till oss kanske de har missbrukat i 10,15 år och de är liksom, ja, då har de gått så långt att de kanske bor i en bil, har inga tänder, kanske har tappat vårdnaden om sina barn för länge sen.

Respondenten menade att mödrar som beskrivs i situationen ovan nästan alltid har fått barnen tvångsomhändertagna. Vart barnen befinner sig medan mödrarna avtjänar ett straff är därför bundet av situationen. Modern kan befinna sig i en situation där möjligheten att ha barn är näst intill omöjlig eller lever i en destruktiv parrelation med missbruksproblematik. Båda dessa situationer leder ofta till ett tvångsomhändertagande av barnet. Detta påvisas även av

(22)

22

Hairston (1991, s. 14) som menar att majoriteten av de mödrar som undersöktes i hennes studie inte hade vårdnaden om barnen innan anstaltsvistelsen. Det framkommer att 60 % av de mödrar som deltog i studien hade vårdnaden om sina barn när de blev häktade.

Socialtjänstens delaktighet

Utifrån respondenternas svar framkommer det att Socialtjänsten är en stor del av barnens liv och också mödrarnas liv under en anstaltsvistelse. Dock är inte Socialtjänsten delaktighet alltid en positiv upplevelse för mödrarna. Vissa mödrar på anstalterna har stora brister i förtroendet för Socialtjänstens delaktighet och detta är något som Kriminalvården försöker arbeta med. En respondent uttryckte mödrarnas bristande förtroende för Socialtjänsten enligt följande:

De tycker att när de väl vågat be om hjälp så omhändertar Socialtjänsten barnet.

Mödrarnas bristande förtroende för Socialtjänsten börjar ofta redan innan anstaltsvistelsen och av den anledningen kan det bli påfrestande när de under anstaltsvistelsen har en stor

delaktighet hos mödrarna.

Kriminalvården kan inte ta beslut utifrån barnens perspektiv, utan enbart Socialtjänsten kan göra detta. Kriminalvårdens uppgift är att ta hand om modern med avseende på det brott som gör att hon vistas på anstalten. Socialtjänsten handlägger de ärenden som berör all kontakt mellan mödrar på anstalt och deras barn, vilket ibland kan ta lång tid.

För det tar ju ett tag innan handläggningen är klar på de här besluten i och med att Socialtjänsten ska yttra sig och de har lång handläggningstid. Det tar ett tag innan de får beslut och några veckor är väldigt lång tid för dem.

En respondent menade att Socialtjänsten kan ha lång handläggningstid i ärenden som berör mödrars kontakt med barn. Handläggningstiden kan leda till att mödrarna blir oroliga och upplever handläggningstiden som jobbig. Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 11 kapitlet 2§ framkommer det att handläggningstiden inte får överskrida fyra månader när ärendet berör barn. Det kan därför dröja upp till fyra månader för modern att få ett beslut huruvida hon får träffa sitt barn eller inte.

Socialtjänsten är de som i samråd med barnets fosterföräldrar avgör om modern ska få besök av sitt barn. Anser inte Socialtjänsten besöket som lämpligt och inte för barnets bästa beslutar de att modern inte får träffa barnet. Det är aldrig modern som avgör om besök ska äga rum eller inte. Utifrån intervjuerna framkommer det att Kriminalvårdens samarbete med

Socialtjänsten är väldigt tät, en respondent uttryckte samarbetet enligt följande:

Vi arbetar tätt med socialtjänsten, för ofta är socialtjänsten inkopplade.

Respondenten menar att anstalterna arbetar tätt med Socialtjänsten eftersom mödrarna ofta har en koppling till dem sedan tidigare. Om personalen inom Kriminalvården uppfattar en

situation som problematisk för ett barn har de skyldighet att agera och kontakta Socialtjänsten genom en så kallad orosanmälan berättar en respondent. Detta sker enligt Socialtjänstlagen (SFS 2013:633) 14 kapitlet 1§ som säger att Kriminalvården har skyldighet att anmäla till Socialnämnden vid misstanke om att ett barn lever under missförhållanden. Det är även Socialtjänsten som bestämmer om barnet ska vara med modern på anstalten eller om barnet ska tvångsomhändertas. Allt sker med barnets bästa i åtanke.

Mödrar med barn på anstalt och fosterhemsplacering

På anstalt i Sverige får ett barn bo med sin mamma upp till ett års ålder enligt lag om det anses ligga i barnets bästa säger en respondent. Enligt Barnkonventionen (Unicef, 2013) handlar barnets bästa bland annat om att alltid sätta barnets främst och se till barnets olika

References

Related documents

Både de brittiska och svenska kvinnorna beskriver skuld på ett sätt som indikerar att skuld uppstår då man går emot sina principer eller misslyckas att leva upp till den bild man

Att undersöka HIV-positiva mäns psykiska upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom skulle kunna leda till bättre vård och ligga till grund för att skapa ett bättre bemötande

Min intention är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten.. En oas för människans välbefin- nande och möjlighet

In the present study we use photoelectron spec- troscopy (PES), resonant photoelectron spectroscopy (RPES), X-ray emission spectroscopy (XES), and X- ray absorption spectroscopy

”Vissa saker känner man igen, andra saker skulle aldrig kunna hända mig.” Hon tycker att det är lättare att känna igen sina kompisar i de olika karaktärerna. ”Det är svårt

För att samtalet ska leda till ett samarbete och ske i öppenhet mellan parterna så använder sig 35 procent av lärarna av någon form av metod inför samtalet, cirka hälften

vis, ty du vore då icke Ibsen, personlighetens fanatiker, hvilken just genom att vara detta och endast detta hos dina samtida, kvinnor som män, skapat vissheten: att

mängd frågor, och alla gällde de er ; han ville veta, om ni hållit tal, hvad ni sagt, om ni sett glad ut öfver hyllningen, om er hustru och edra barn varit med på festen, och midt