Krav på hållbarhetsrapport, högre ersättning? : En kvantitativ studie om hållbarhetslagens påverkan på ersättning till revisor

Krav på hållbarhetsrapport, högre

ersättning?

En kvantitativ studie om hållbarhetslagens påverkan på ersättning till revisor

Does sustainability report requirements

mean higher fees?

A quantitative study of the impact the Swedish sustainability reporting law has had on audit and non-audit fees

Författare: Jesper Karlsson (960815), Robin Sund (930610) och

Simon Söderberg (950215)

Höstterminen 2018

Examensarbete: Grundnivå 15hp

Huvudområde: Redovisning, Civilekonomprogrammet Handelshögskolan vid Örebro universitet

Handledare: Peter Edlund Frii, Örebro universitet

Förord

Vi vill tacka vår handledare Peter Edlund Frii för hans värdefulla råd och stora engagemang under arbetets gång. Vi vill även tacka vår bisittare Carina Holmgren och våra kamrater för goda diskussioner vid seminarier om möjliga förbättringar vilket har hjälpt oss att styra arbetet i rätt riktning.

Abstract

This study examines which impact the Swedish law 2016:947 has had on audit fees and non-audit fees the first fiscal year since the introduction of the law. Based on previous research on the influence of law changes on audit fees and non-audit fees, three hypotheses are formulated which are tested by multiple linear regression using the statistical method Difference-in-Difference. The model includes a test group and a control group consisting of Swedish companies within Nasdaq OMX Stockholm whose financial data for the last four fiscal years are used to investigate whether a difference in fees arose as a result of the law. We find no significant result between the change of the law and fees. We then analyze what distinguishes this law and its circumstances from previous legislative changes that have shown significant results.

Keywords: Difference-in-Difference, audit fee, non-audit fee, regulation, sustainability report

Sammanfattning

Denna studie undersöker vilken påverkan den svenska lagen 2016:947 har haft på ersättning till revisor det första räkenskapsåret sedan lagens införande. Utifrån tidigare forskning av lagförändringars påverkan på ersättning till revisor formuleras tre hypoteser som testas genom multipel linjär regression med den statistiska metoden Difference-in-Difference. Undersökningsmodellen inkluderar en försöksgrupp samt en kontrollgrupp som består av svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm vars finansiella data för de senaste fyra räkenskapsåren används för att utreda om skillnader i ersättning till revisor uppstått till följd av lagen. Vi hittar inget signifikant samband mellan lagförändringen och ersättning till revisor och analyserar vad som skiljer denna lag och dess omständigheter från tidigare lagförändringar som uppvisat signifikanta samband.

Nyckelord: Difference-in-Difference, ersättning till revisor, revisionsarvode, konsultarvode, lagförändring, hållbarhetsrapportering

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 Ersättning till revisor ... 1

1.1.2 Hållbarhetsredovisning ... 3 1.2 Problem ... 4 1.3 Syfte ... 5 1.4 Disposition ... 5 2. Teoretisk referensram ... 6 2.1 Hållbarhetslagen 2016:947... 6 2.2 Institutionell teori ... 6

2.3 Lagförändringars möjliga effekt på ersättning till revisor ... 7

2.4 Hållbarhetsrapporteringens påverkan på ersättning till revisor... 9

2.5 Andra faktorer som påverkar ersättning till revisor ... 9

3. Hypoteser ... 10

4. Metod ... 11

4.1 Datainsamling och urval ... 11

4.2 Analysmetod ... 13

4.3 Undersökningens variabler ... 14

4.3.1 Beroende och oberoende variabler ... 14

4.3.2 Dummyvariabler ... 15 4.3.3 Kontrollvariabler... 15 4.4 Undersökningsmodell ... 16 4.5 Multikollinearitet... 16 5. Resultat ... 18 5.1 Empiri ... 18 5.2 Regressionsanalys Difference-in-Difference... 24

6. Analys och diskussion ... 27

6.1 Korrelationer och multikollinearitet ... 27

6.3 Analys av övrig statistik ... 29

7. Slutsats ... 31

8. Reflektion, implikationer och ytterligare forskning ... 31

1

1. Inledning

Denna uppsats kommer att undersöka om implementeringen av en ny lag har påverkat ersättning till revisor för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Hur införandet av nya lagar påverkar ersättningen är ett aktuellt ämne för forskare att undersöka eftersom lagarna medför olika förändringar av kraven på revisionen. Tidigare forskning har rapporterat såväl ökningar som minskningar i revisorns ersättning till följd av nya lagar, och i syfte att utöka kunskapen om lagars påverkan undersöker denna studie en lag som ställer krav på större företag att rapportera om deras hållbarhetsarbete. Detta är den första lagen av sitt slag i Sverige och de möjliga konsekvenserna av dess införande samt de okända effekterna den kan ha är därmed viktiga att belysa. Svaret på om en ökning har skett eller inte kommer att informera och påverka framtida beslut dels gällande införandet av nya lagar men även när det kommer till planering inför företags potentiella ökning i kostnader och revisionsbyråernas anpassningar till kraven som implementeringen av nya lagar kan medföra.

I följande delar kommer tidigare teorier om ersättningen till revisor såväl som hållbarhetsredovisning att framföras för att ge en klarare grund till studiens syfte och problemställning.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Ersättning till revisor

Ersättning till revisor är en post i företags årsrapporter som beskriver vad företaget har betalat till en eller flera revisionsbyråer och består både av revisionsarvoden och konsultarvoden. Utifrån Dey och Lims (2018) undersökning hade revisionsarvoden, som inkluderar revisionsuppdrag och revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, haft en ökande trend från 2000 till 2014 med undantag för finanskrisen 2008. Dey & Lim (2018) påstår att revisionsbyråer påverkas av de ökande kraven som ställs från lagstiftarna vilket generellt orsakar högre revisionsarvoden vid byråns värdering av revisionsuppdraget. Dessutom måste revisionsbyråer svara på det tryck de får från klienterna som vill hålla ner revisionsarvodet. Under författarnas undersökningsperiod från 2000 till 2014 i USA påverkades revisionsarvoden av många olika lagförändringar som innebar nya möjligheter och krav för revisorer. Under 2002 implementerades Sarbanes-Oxley (SOX) Act som gav upphov till många nya regler och skapandet av en övervakningskommitté kallad PCAOB (ibid.). PCAOB införde år 2004

2 Auditing standard No. 2 som sedan kom att ersättas år 2007 med Auditing Standard No. 5 för att minska kostnader inom processen för intern kontroll. Revisionsarvoden hade ökat under perioden när SOX Act och Auditing standard No. 2 implementerades för att sedan minska när Auditing Standard No. 5 infördes. Dessutom hade revisionsarvode minskat under 2008 på grund av att revisorer kommit längre fram i inlärningskurvan utifrån SOX Act och effektiviserat processen av den interna kontrollen genom Auditing standard No. 5 (ibid.).

Konsultarvodet är en mindre del av ersättningen till revisor som inkluderar skatterådgivning och övriga tjänster. Konsulttjänster har historiskt sett använts av en stor andel företag, där omkring 70% till 85% av alla företag har inkluderat ett konsultarvode i ersättningen (Firth, 1997; Palmrose, 1986). I vissa länder har denna tjänst varit förbjuden eller starkt hindrad (Firth 1997), exempelvis i USA där SOX Act gav upphov till en begränsad användning av konsulttjänster (Dey & Lim, 2018).

En ytterligare lagförändring som visats påverka revisionsarvodet är implementeringen av IFRS-regelverket (de Fuentes & Sierra-Grau, 2015; Kim, Liu & Zheng, 2012), vilket började gälla under 2005 (Europeiska gemenskaperna [EG], 2002). Regelverket innebar ökade krav på revisionsuppdraget i samband med koncernredovisning. En mängd studier har gjorts om införandet av denna lag (de Fuentes & Sierra-Grau, 2015; Kim et al., 2012; Vieru & Shadewitz, 2010), exempelvis har Kim et al. (2012) genom en studie av företag som rörts av lagförändringen i Europa bekräftat att lagändringen lett till en ökning av revisionsarvodet på grund av att de införda kraven har haft en effekt på arbetets komplexitet.

Införandet av IFRS i Sverige skedde samtidigt som införandet av Revisionsstandard (RS) där båda trädde i kraft vid årsskiftet till 2005, vilket Halling (2004) argumenterade skulle innebära en mer tidskrävande och kostsam revision i Sverige från och med år 2005. FAR:s f.d. generalsekreterare Dan Brännström framhäver att revisionen i Sverige innan införandet av standarderna var billig jämfört med andra länder i västvärlden (ibid.). De nya reglerna gör att revisionen blir dyrare på grund av att revisorn får mer innehåll att granska och uttala sig om i företagens redovisningar vilket betydde en större mängd information att samla in. Detta kräver mer tid, dokumentation och kvalitetssäkring av det arbete revisorn gör (ibid.). Brännström påpekade att revisionsbranschen försöker effektivisera sitt arbete genom att tillämpa IT-stöd, men att det inte skulle räcka för att matcha den ökade arbetsinsatsen, den höga komplexiteten

3 samt risken som lagarna medförde. Han anser att det ska finnas en balans mellan ersättningen till revisorer och den risk revisorerna måste hantera.

1.1.2 Hållbarhetsredovisning

Upplysningarna som krävs av den nya hållbarhetslagen 2016:947 ska ge en förståelse av verksamhetens konsekvenser gällande bland annat frågor om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (Årsredovisningslag [ÅRL], SFS 1995:1554). Revisorn ska göra ett uttalande i revisionsberättelsen om en hållbarhetsrapport har framställts eller inte (Föreningen Auktoriserade Revisorer [FAR], 2019). Det betyder att revisorn inte ska göra någon granskning av innehållet, de behöver endast kontrollera att rapporten har gjorts och att den överensstämmer med de krav som lagen ställer. Det ställs dessutom inga krav på att revisorn ska ta någon ställning till huruvida de områden företagen väljer att ta med i hållbarhetsrapporten är de mest väsentliga för dem (ibid.).

Enligt PwC (2016) kommer cirka 1600 svenska företag att påverkas av denna lagförändring vilket innebär att årsredovisningar som kommer ut våren 2018 och framåt ska innehålla en hållbarhetsrapport. Upplysningar angående icke-finansiell information finns sedan tidigare som en lag och ska anges i förvaltningsberättelsen för att hjälpa till att förstå företagets utveckling, resultat eller ställning. Dessa finns kvar men genom implementeringen av den nya hållbarhetslagen kommer de att kompletteras med ytterligare upplysningar som företagen måste rapportera i deras årsredovisningar (ibid.).

Trots att det tidigare inte funnits någon tvingande lagstiftning på hållbarhetsrapportering har en förbättring setts för de 30 största svenska börsbolagen från 2008 till 2015 (Arvidsson, 2017). Kvantiteten av information om hållbarhet har haft en ökande trend och det har blivit ett allt mer framträdande område i VD har ordet som är ett avsnitt i företags årsredovisningar där VD pratar om räkenskapsåret och företaget. En ökad mängd hållbarhetsaspekter har även integrerats i den finansiella redovisningen vilket kan innebära att företagens affärsmodeller och värdekedjor i större grad kretsar kring hållbarhetstänkande. Arvidsson (2017) argumenterar att allt detta tyder på en förbättring av informationskvaliteten av hållbarhet från 2008 till 2015, men det är osäkert om användbarheten av informationen har förbättrats. Hon belyser att informationen av hållbarhet och hållbarhetsrapportering har blivit mer sofistikerad under de senaste åren men att spridningen i fråga om fokus, omfattning och struktur har blivit väldigt stor vilket gör det svårt för företagens intressenter att jämföra bolagens prestationer över tid och med andra bolag. Det

4 finns däremot försök att lösa detta problem, EU direktivet 2014 (Europeiska Unionen [EU], 2014) inkluderade ett mål om att öka jämförbarheten och transparensen i hållbarhetsredovisningen vilket kan ha varit den drivande faktorn bakom lagstiftandet av den hållbarhetslag som denna studie undersöker.

Reglering beskrivs som ett återkommande tema i intervjuerna utförda av KPMG (2017). Detta är något som förväntas att öka i framtiden på grund av att riktlinjerna kring den frivilliga rapporteringen förvandlas till obligatoriska krav i årsrapporterna i många delar av världen. Deras rapport visar även på en ökad mängd Corporate Responsibility Reporting bland mid-cap och large-cap företag, alltså företag med ett börsvärde över 150 miljoner euro (Avanza, 2019), vilket är en trend som har fortsatt sedan de började samla in data 1993. KPMG:s rapport för år 2017 visar även att Sveriges reporting rate är 88% och det globala genomsnittet är 72%, vilket innebär att svenska företag i allmänhet är bättre på att rapportera sitt hållbarhetsarbete i jämförelse med övriga länder.

1.2 Problem

På grund av att hållbarhetslagen 2016:947 nyligen införts, och är den första lagen som kräver hållbarhetsrapportering, saknas förståelse om lagens effekter på revisionsarbetet. En ökad förståelse om lagens effekt skulle innebära att de som påverkas av liknande lagar i framtiden kan göra mer välinformerade beslut för att hantera övergången. Därmed har de en förbättrad möjlighet att förutse eventuella konsekvenser till följd av olika lagförändringar. Genom att ytterligare klargöra för de effekter som uppkommer i samband med lagen kan även lagstiftare få en ökad insikt i vilka typer av krav som påverkar olika delar av revisionen och därmed forma lagarna utefter önskad effekt. För att få ökad förståelse inom ämnet behövs det först undersökas om laginförandet hade någon påverkan på ersättningen, vilket är möjligt att mäta med informationen om ersättningen som inkluderas i årsrapporter.

Hållbarhetsrapportering har haft en ökande trend de senaste åren trots att det inte funnits lagstadgade krav (Arvidsson, 2017; KPMG, 2017). Det är därför av intresse att undersöka vilken effekt införandet av en sådan lag har på ersättningen, delvis eftersom det redan är vanligt för företag att inkludera information om deras hållbarhetsarbete i sina årsrapporter men även för att ingen tidigare forskning om detta har varit möjlig tills nu. Ökningar av revisionsarvoden har observerats i samband med införandet av nya lagar som exempelvis IFRS (de Fuentes &

5 Sierra-Grau, 2015; Kim et al., 2012), och en undersökning av hållbarhetslagen kan jämföras med vad som rapporterats i den tidigare forskningen för att avgöra om en liknande effekt har uppstått eller om det finns faktorer som skiljer dem åt. För att utvidga studien och inkludera alla möjliga faktorer som kan påverkas bör den totala ersättningen till revisorer undersökas, vilket inkluderar både revisionsarvodet och konsultarvodet. Trots att mycket av den tidigare forskningen enbart har fokuserat på revisionsarvodet är det av intresse att inkludera konsultarvodet för att kunna observera alla möjliga effekter av lagen.

Med tanke på den aktuella debatten kring hållbarhet och effekterna som andra lagförändringar har haft på ersättning till revisorer avser studien att besvara följande frågeställning:

• Förändrade de svenska företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm sina ersättningar till revisorer till följd av implementeringen av lag 2016:947?

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att avgöra om införandet av lag 2016:947 påverkade ersättningen till revisor för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Utöver detta är syftet även att specificera om lagen har påverkat delarna som ersättningen består av: revisionsarvodet och konsultarvodet.

1.4 Disposition

Följande avsnitt inleder med att förtydliga hållbarhetslagen, sedan presenteras tidigare forskning inom området samt relevanta teorier ingående. I sektion 3 formuleras hypoteser baserat på det teoretiska underlaget. Metoden för datainsamlingen och undersökningsmodellen redogörs i sektion 4. Sektion 5 presenterar resultaten av studien, som följs upp med analys och diskussion av resultaten i sektion 6. I sektion 7 presenteras studiens slutsatser. Avslutningsvis förs en friare diskussion om studien och ytterligare forskning.

6

2. Teoretisk referensram

2.1 Hållbarhetslagen 2016:947

Hållbarhetslagen infördes i ÅRL den 1 december 2016 och kom därmed att gälla från och med räkenskapsåret 2017 och framåt. Denna lag påverkar större företag som uppfyller minst två av de tre följande måtten de två senaste räkenskapsåren: minst 350 Mkr i nettoomsättning, minst 175 Mkr i balansomslutning och ett medelantal på minst 250 anställda (Årsredovisningslag [ÅRL], SFS 1995:1554). Hållbarhetsrapporten ska upplysa i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. För det första ska den innehålla företagets affärsmodell, policyn som företaget använder sig av i frågorna samt resultatet av policyn. Utöver det ska rapporten dessutom ange riskerna som rör de frågor som är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, deras affärsförbindelser samt de produkter eller tjänster som troligen skapar negativa konsekvenser. Hållbarhetsrapporten ska även upplysa hur företaget hanterar riskerna och de centrala resultatindikatorer som verkar vara relevanta. Om det är lämpligt ska rapporten innehålla information och förklaringar till de belopp som anges i årsredovisningen samt om vissa riktlinjer har använts vid upprättandet av hållbarhetsrapporten.

2.2 Institutionell teori

Institutionell teori förklarar hur omgivningen påverkar vad organisationer gör (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre, 2015). Inom institutionell teori kan omgivningen ses som indelad i olika organisationsfält, där ett sådant fält exempelvis kan vara revisionsbranschen. Inom ett fält kommer det att finnas organisationer som utformar fältets regler vilket ger en grund för övriga organisationer inom fältet att följa (ibid.). Påföljden av att organisationer tillhör ett visst fält, och därav följer samma regler, är att de blir lika varandra vilket kan förklaras av begreppet isomorfism. En variant av isomorfism är tvingande isomorfism som framförallt bygger på en politisk påverkan där organisationer som har makten att justera lagar och regler ställer krav på svagare organisationer att anpassa sig till formella och informella krav. I detta fall är det staten som genom sin lagstiftning påverkar vissa större företag på grund av att de behöver ha en hållbarhetsrapport som överensstämmer med lagen 2016:947 i deras årsredovisningar, vilket kan påverka revisorns ersättning för att deras arbetsbörda ökar.

Den institutionella teorin agerar i denna studie som en översiktlig teori där det behandlade området gällande påverkan av en lagimplementering kan hänföras till tvingande isomorfism.

7 Genom att undersöka om lagen har haft en påverkan på ersättningen till revisor kan studien belysa vilka konsekvenser tvingande isomorfism har på de svaga organisationerna, vilket i detta fall är företagen som behöver följa lagen och revisionsbyråerna. Den tidigare forskningen som tas upp i resterande avsnitt kan därmed ses som kopplat till den institutionella teorin men är mer specifikt inriktade på undersökningens syfte som rör revisionsområdet.

2.3 Lagförändringars möjliga effekt på ersättning till revisor

Mycket forskning har gjorts på lagförändringars effekt på ersättning till revisorer. Menon och Williams (2001) visade att den mest signifikanta ökningen i revisionsarvoden skedde det året som nya standarder introducerades i USA av Auditing Standards Board, och föreslår att det är på grund av en ökning av revisionsarbete. Införandet av Sarbanes-Oxley (SOX) Act och om det påverkade revisionsarvoden undersöktes av Griffin och Lont (2007) som fann att det hade ökat. De diskuterar även vissa möjliga orsaker och hittade ett samband med risk, vilket kan förklaras av att syftet med SOX Act var att garantera att de finansiella rapporterna och ytterligare information stämmer överens med verkligheten (Tidningen Balans nr 6-7, 2006). Risken blir påverkad i det här fallet för att det behövde bli strängare krav på redovisning och information, revisionsoberoende och professionalism, interna strukturer för revision och informationslämning samt hårdare straff för brott (ibid.). SOX Acts effekt på ersättningen stärks av en studie i Australien som rapporterade ett liknande resultat (Salman & Carson, 2009). Deras studie handlade om att undersöka utländska företag som hade åtkomst till kapitalmarknaden i USA och om SOX Act hade någon effekt på deras revisionsarvoden. För de australiska företagen som hade åtkomst till kapitalmarknaden ökade revisionsarvoden på grund av att lagen orsakade ytterligare belastning på revisorns arbete och att det medförde en ökad risk kring rättstvister. Kopplingen mellan risk för rättstvister och revisionsarvoden förklaras även i en studie av Seetharman, Gul och Lynn (2002). De beskriver risk som en faktor i sitt resultat eftersom revisionsarvodet var högre när en revisor hade klient i USA och hypotiserar att när risken för rättstvist är högre kan revisorerna motiveras till att sätta ett högre pris.

Implementeringen av IFRS innebar nya standarder för företagens redovisning. Kim et al. (2012) har genom sin studie funnit samband mellan det nya IFRS-regelverket och dess effekt på revisionsarvodet. De undersökte detta genom att ha en försöksgrupp som bestod av företag från 11 EU-länder där IFRS implementerats samt en kontrollgrupp av företag från OECD-länder som inte påverkades av IFRS-lagstiftningen. Författarna konstaterar att företags

8 revisionsarvode ökade under perioden innan IFRS-implementeringen och perioden efter för både försöksgruppen och kontrollgruppen. Revisionsarvodet hade däremot ökat betydligt mer för de företag som påverkades av IFRS på grund av att lagen orsakar större komplexitet. De visade dessutom att revisionsarvodet även minskar i samband med att lagen påverkat revisionsarbetets kvalitet eftersom arbetsprocesserna kan göras mer effektiva. De Fuentes och Sierra-Grau (2015) undersökte både revisions- och konsultarvodets utveckling under perioden 2003 till 2009 i Spanien för att klargöra effekten av implementeringen av IFRS. De uppmärksammade att 90% av revisionen på företagen utfördes av ”Big Four”, vilket utgörs av PwC, KPMG, EY och Deloitte. Forskarna spekulerar att denna hierarki av revisionsbyråer kan vara en påverkande faktor för hur revisionsarvodet förändras. Om byråerna är stora internationellt kan den kostsamma inlärningsprocessen som uppkommer i och med ökad komplexitet av en lagreglering mildras genom att byråerna redan är bekanta med internationella regler och kommer således inte påverkas lika grovt av skiftet av revisionsstandarder. Under deras period hade revisionsarvodet haft en ökande trend från 2003 till 2009. De visade en signifikant ökning av revisionsarvodet under 2004 som sedan följdes av mindre ökningar de två åren efter det. Deras slutsats är att studiens resultat föreslår att en anpassning till nya internationella standarder i länder vars standarder skiljer sig stort från dem kommer ha en stark påverkan på komplexiteten av revisionsarbetet och därmed dess kostnader. Studien inkluderade även konsultarvoden vilka visades ha en negativ trend fram till 2005 för att sedan öka de resterande åren, dock hittades inga signifikanta samband mellan konsultarvoden och IFRS-implementeringen (ibid.).

IFRS har däremot visats ha en större effekt på konsultarvoden än revisorsarvoden i en studie utförd i Finland (Vieru & Shadewitz, 2010). I undersökningen inkluderades små och medelstora företag och de hittar att det företagen egentligen spenderar mer på är konsultation för att anpassa sig till IFRS, och att revisionsarvoden inte har ett lika starkt samband. Tjänsterna konsultation och revision är dock inte helt avskilda, Simunic (1984) hittade ett samband mellan revisionsarvoden och konsultarvoden och upptäckte att köp av konsultationstjänster är associerat med en signifikant ökning i revisionsarvode när det är samma revisionsbyrå som utför båda tjänsterna. Antle, Gordon, Narayanamoorthy och Zhou (2006) byggde sedan vidare denna upptäckt och hittade att detta samband sker åt båda hållen och att de två tjänsterna är sammankopplade.

9

2.4 Hållbarhetsrapporteringens påverkan på ersättning till revisor

Byus, Deis och Reed (2013) undersökte om det fanns ett samband mellan företagets rapportering av Corporate Social Responsibility (CSR) och revisionsarvoden. För att undersöka sambandet hade de ett urval på 120 amerikanska företag som rapporterade CSR under 2010 utifrån riktlinjer utformade av Global Reporting Initiative och ett kontrollerande urval på 3 647 som inte använde sig av CSR-rapportering. Studiens resultat visade att revisionsarvoden hade ökat bland de företag som höll på med CSR-rapportering jämfört med de företag som inte hade gjort det och hittar tre möjliga förklaringar. En förklaring är att företag som rapporterar om CSR anser att det är värt att spendera mer på de tjänster som revisorn erbjuder för att signalera till allmänheten att företaget engagerar sig. Nästa förklaring är att de professionella redovisningsstandarder som finns kräver att revisorn ska gå igenom CSR-rapporten så att den överensstämmer med de finansiella rapporterna vilket ökar revisionsarvodet. Till sist kan revisionsarvodet öka ifall revisorn misstänker att företag använder sig av CSR-rapportering för att exempelvis göra en “greenwash” vilket är när företag försöker dölja skadliga aktiviteter. Detta anses öka risken som därmed ökar revisionsarvodet (ibid.).

I Frankrike infördes krav på CSR rapportering år 2001, Chauvey, Giordano-Spring, Cho och Patten (2015) argumenterar för att det egentliga målet med lagen, transparens, inte uppnåddes de första åren eftersom fokuset istället verkade ligga på legitimitet, och att förklaringen till detta var att normativitet för rapporteringen saknades.

2.5 Andra faktorer som påverkar ersättning till revisor

Simunics (1980) verk The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence undersöker vad som påverkar revisionsarvode. Han identifierar storlek, komplexitet, lager och fordringar, bransch och om företaget är börsnoterat eller privat som möjliga avgörande faktorer. Studien var nyskapande inom revisionsarvodesforskningen och sedan dess har ytterligare forskning byggt på denna modell och inkluderat fler områden och fler möjliga mätvariabler inom de tidigare identifierade områdena (Hay, Knechel & Wong, 2006). Hay et al. (2006) utförde en metaanalys där variablerna som använts i olika revisionsarvodesundersökningar sammanställs och genom att räkna på antalet rapporterade signifikanta samband presenterar de sina resultat om vilka variabler vars samband till revisionsarvode har störst vetenskapligt stöd. Dessa studier samt Castarella, Francis, Lewis och Walkers (2004) har använt sig av storleken på företaget som en

10 inverkande faktor på revisionsarvodet. Dessutom har Castarella et al. (2004) identifierat komplexitet och risk som påverkande faktorer på revisionsarvodet.

3. Hypoteser

Ersättning till revisorer har ökat i samband med implementering av nya lagar genom åren. Den observerade effekten av lagförändring på ersättning till revisorer är i teorin huvudsakligen fokuserad på revisionsarvodet. Förändringar i ersättningens andra del, konsultarvode, har dock även hittats. Det finns ett samband mellan revisionsarvode och konsultarvode när samma revisionsbyrå utför båda tjänsterna. Antagandet är därmed att den totala ersättningen till revisorer, som består av både revisionsarvode och konsultarvode, kommer att påverkas av lagen 2016:947. Det leder till hypotes 1:

Nollhypotes 1: Införandet av lag 2016:947 har inte orsakat en förändring i ersättning till revisorer för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.

Alternativ hypotes 1: Införandet av lag 2016:947 har orsakat en förändring i ersättning till revisorer för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.

Revisionsarvodets del i den totala ersättningen har i tidigare forskning visats öka i samband med lagändringar samtidigt som en förändring av konsultarvodet inte har observerats. Utöver detta är det möjligt att effekten inte kan mätas enbart genom att undersöka den totala ersättningen ifall konsultarvodet motverkar revisionsarvodets effekt. Av denna anledning är det relevant att undersöka revisionsarvodet specifikt. Antagandet är därmed att revisionsarvodet kommer att påverkas av lagen 2016:947, vilket leder till hypotes 2:

Nollhypotes 2: Införandet av lag 2016:947 har inte orsakat en förändring i revisionsarvoden för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.

Alternativ hypotes 2: Införandet av lag 2016:947 har orsakat en förändring i revisionsarvoden för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.

En del forskning observerar även tillfällen där lagändringar haft en större påverkan på konsultarvoden än revisionsarvoden. För att kunna redogöra för en sådan möjlighet bör även konsultarvodets specifika påverkan av lagen undersökas. Antagande görs därmed att konsultarvodet kommer att ha påverkats av lagen 2016:947, vilket leder till hypotes 3:

11 Nollhypotes 3: Införandet av lag 2016:947 har inte orsakat en förändring i konsultarvoden för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.

Alternativ hypotes 3: Införandet av lag 2016:947 har orsakat en förändring i konsultarvoden för svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.

4. Metod

Valet att göra en kvantitativ studie baserades på att lagens påverkan kan undersökas i detalj för att få mer pålitliga och objektiva resultat. Det finns dock styrkor till att utföra en kvalitativ studie kring området, det skulle kunna ge en inblick i revisorers och styrelsers beslut och beteende när nya lagar påverkar dem. Däremot anser vi det viktigare att besvara om lagarna överhuvudtaget påverkar ersättningen till revisorer. Den informationen kan i sin tur ge ett underlag för en framtida kvalitativ studie.

Studien klassas som ett naturligt experiment. Naturliga experiment undersöker utfallsmått för observationer inom en försöksgrupp och en kontrollgrupp vilka inte är slumpmässigt indelade (Meyer, 1995). Ett naturligt experiment används för att undersöka naturliga påverkande fenomen som inom samhällsvetenskapen ofta härstammar från politiska och sociala krafter (Dunning, 2008). Den politiska kraft som behandlas i studien har resulterat i en naturlig indelning av företag i försöksgrupp och kontrollgrupp på grund av att vissa företag berörs av lagändringen medan andra inte behöver rätta sig efter den. Metodvalen har under upprättandeprocessen av undersökningsmodellen gjorts med detta i åtanke.

4.1 Datainsamling och urval

Under datainsamlingen bearbetades totalt 345 företag och data samlades in från 988 årsrapporter. Insamlingen av den stora mängden årsrapporter utfördes i syfte att förstärka undersökningen och därmed få fram ett mer pålitligt resultat. Eftersom att en händelse undersöks behövs information om företagen både innan händelsen och efter, typen av data som valts är därmed paneldata. Paneldata följer ett visst urval av företag över tid och ger flera observationer på varje individuellt företag (Hsiao, 2014). En fördel med paneldata är att ett större antal observationer kan samlas in, vilket gör det troligare att uppnå låg kollinearitet som är ett krav för att kunna göra uttalanden om resultaten från en analys.

12

Bild 1. Exempel på datainsamling i Microsoft Excel (Mkr).

Data har samlats in från årsrapporter, sedan har ersättningarna delats in i huvudrevisor och övriga revisorer vilka även delats upp i revisionsarvode och konsultarvode. Huvudrevisor är revisionsbyrån som skrev under årsrapporten. Revisionsarvodet består av sådana poster som exempelvis revisionsuppdrag och revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag medan konsultarvode består av all typ av konsultering, inklusive konsultuppdrag angående revision. Denna indelning har gjorts för att kunna se vilken del, om någon, som faktiskt påverkats av lagen. Om endast den totala ersättningen skulle undersökas finns en risk att resultaten blir mindre pålitliga och precisa. Någon ytterligare indelning är dock inte möjlig eftersom årsrapporter sällan ger detaljerad information om arvoden.

Datainsamlingen började med att 345 företags årsrapporter samlades in för de senaste fyra åren. Företag som avnoterades eller likviderades innan 2017 har även inkluderats i insamlingen för att ge en rättvisande bild av företagen på börsen och därmed undvika survivorship bias, som i detta sammanhang skulle vara att företag som naturligt fallit bort under den studerade perioden exkluderas vilket därmed kan ge en missvisande helhetsbild av verkligheten. Urvalet består av svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm, därmed har vi valt att bortse från företag med huvudkontor i utlandet eftersom dessa inte påverkas av den svenska lagen. Vi har valt att bortse från investmentföretag och företag med räkenskapsår som inte börjar den första januari och slutar den sista december för att få en enhetlig tidsperiod och mer jämförbara data. Antalet företag efter urvalet minskade till 253 vilket innebär att data från totalt 988 årsrapporter samlades in. Valet att endast undersöka svenska företag betyder att en generalisering till företag världen över kanske inte är möjlig, men resultaten av studien kan användas som underlag för ytterligare undersökningar. Företagen som måste följa lagen har markerats för att urskilja dem från de som inte behöver följa lagen. Anledningen till att data har samlats in om både företag som påverkats av lagen och de som inte påverkats är för att kunna använda företagen som inte behöver följa lagen som kontrollgrupp. Efter att data om företagens ersättning till revisor samlats in gjordes en datainsamling av faktorer för de olika nyckeltal som används till upprättandet av kontrollvariabler. I och med skapandet av kontrollvariabler uppkom ett bortfall på 191 observationer vilket innebar att totala antalet observationer med komplett data

13 minskades från 988 till 797, vilket är ett bortfall på 24 företag. 636 av de 797 observationerna tillhörde försöksgruppen och de återstående 161 observationerna tillhörde kontrollgruppen. I samband med analysen upptäcktes ytterligare ett bortfall eftersom data för kontrollvariablerna saknades, vilket innebar att totala antalet observationer minskade till 633.

En del årsrapporter har värden i en annan valuta än svenska kronor. I de fallen har en omräkning till SEK utförts antingen genom kursen som är skriven i årsrapporten för balansdagskursen, men i de fall informationen inte är given har balansdagens stängningskurs hämtats från Pound Sterling Live (2019) och Exchange-Rates (2019).

För individuella observationer finns en risk för avrundningsfel som förstärks vid valutaomräkning. Avrundningsfelet uppstår huvudsakligen i indelningarna för revisions- och konsultarvode, och därmed inte i den totala summan eftersom den oftast skrivs separat för att sedan ge ungefärligt avrundade siffror i de olika delarna som summerats. I fallen där företagen inte har med en total har samtliga poster summerats för att ge ett värde på den totala ersättningen. Risken vid avrundningsfel bör dock minimeras på grund av det stora antalet observationer som jämnar ut eventuella fel. Risken för fel på grund av inflation har även övervägts men med tanke på den korta perioden som undersöks kommer inflationen inte vara ett problem, utöver detta inkluderar analysmetoden en jämförelse mellan försöksgrupp och kontrollgrupp över samma period vilket bör eliminera den potentiella effekten.

4.2 Analysmetod

På grund av att studien är ett naturligt experiment som skapar en indelning av företagen som undersöks i två grupper, de som påverkas och de som inte påverkas av lagförändringen, kan analysmetoder användas som tar det i åtanke. En sådan metod är den statistiska metoden Difference-in-difference, vilket är en multipel linjär regression som gör det möjligt att avgöra om lagen har haft en påverkan på ersättning till revisor genom att jämföra försöksgruppen med kontrollgruppen. Att bara jämföra en period innan en förändring med perioden efter förändringen skulle medföra en hög risk av att resultaten blir påverkade av andra faktorer än variabeln som undersöks, men eftersom att studien är ett naturligt experiment där en andel av den totala populationen av företagen blir påverkad av lagen kan företagen som inte blir påverkade användas för att identifiera variationen som andra faktorer orsakar (Abadie, 2005). Baserat på detta kan skillnaden mellan försöksgruppen och kontrollgruppen mätas och jämföras

14 över tid, vilket sedan visar hur mycket differensen mellan grupperna har förändrats till följd av händelsen.

I denna undersökning kommer försöksgruppen att vara de företag som påverkas av lagförändringen medan kontrollgruppen är de företag som inte påverkas av den nya hållbarhetslagen. Vi använder denna metod för att kunna observera om förändringen av ersättningen till revisorer verkligen beror på den undersökta lagförändringen eller om eventuella förändringar uppkommit genom andra faktorer. Genom kontrollgruppen kommer trender att kunna observeras och om en märkbar förändring uppmärksammas i enbart försöksgruppen bör denna förändring således bero på den lag som undersöks. Dessutom kommer kontrollvariabler att användas för att inte få med oönskade effekter på ersättningen under tidsperioden.

4.3 Undersökningens variabler

En multipel linjär regression innebär att mer än en oberoende variabel inkluderas i regressionen och kan uttryckas:

𝑌 = 𝛽₀+ 𝛽₁𝑥₁+ 𝛽₂𝑥₂+ 𝛽₃𝑥₃+ 𝑒

Där Y är den beroende variabeln, x-variablerna är de oberoende variablerna, konstanten 𝛽₀ beskriver var linjen korsar y-axeln, β är linjernas riktningskoefficienter och e är en felterm (Løvås, 2006).

4.3.1 Beroende och oberoende variabler

Den beroende variabeln som behandlas i studien är ersättning till revisorer. Utöver detta har den beroende variabeln delats upp för att ge en mer specifik förklaring till ersättningens påverkan av lagförändringen. Indelningarna för den beroende variabeln är revisionsarvode och konsultarvode som tillsammans bildar LnFEE.

En oberoende variabel är en variabel som påverkar den beroende variabeln. I denna studies undersökning finns sammanlagt sju oberoende variabler som inkluderar tre dummyvariabler och fyra kontrollvariabler.

15 4.3.2 Dummyvariabler

För att utföra undersökningen behövs tre dummyvariabler, med andra ord variabler som enbart kan anta två olika värden. Den första dummyvariabeln är Treated som förklarar om företagen uppfyller kraven för lagen. De företag som måste följa lagen får värdet 1, och företagen som inte måste följa lagen får värdet 0. Den andra dummyvariabeln, Time, finns för att markera året 2017. Om en observation täcker året 2017 är värdet på dummyvariabeln 1 och om den täcker något annat år är värdet på dummyvariabeln 0. På detta sätt kan de två nämnda dummyvariablerna multipliceras för att få fram en tredje, där 1 innebär att båda dummyvariablerna har uppfyllts och 0 innebär att minst en av dummyvariablerna inte har uppfyllts. Detta är en interaktionsvariabel som i denna studie benämns DID och används för att markera året och företagen som är av störst intresse i studien, vilket kommer jämföras med de andra åren och företagen.

4.3.3 Kontrollvariabler

Enligt Hay et al. (2006) orsakar storleken på företagen en stor andel av variationen i revisionsarvode och den variabel som har inkluderats i flest undersökningar är totala tillgångar. För att kontrollera för storleksskillnader i företagen kommer därmed variabeln LnASSETS användas. De tre kvarstående kontrollvariablerna som valts motverkar variation som härstammar från olika typer av risk. Två områden som är svåra att granska och har en hög risk för fel är lager och fordringar, vilket innebär att desto högre andel av tillgångarna som består av dem desto högre revisionsarvode uppstår (ibid.). Detta samband kontrolleras genom variabeln RECINV som räknar ut hur stor andel lager och fordringar representerar i de totala tillgångarna. Den andra risken är lönsamhet, vars samband till revisionsarvode förväntas vara negativt (ibid.). Detta negativa samband finns för att risken som talas om är företagens förmåga att betala för revisorns tjänst. Om ett företag inte är lönsamt finns det en risk att revisorn inte kommer få betalt, och därmed sätter de ett högre pris. Företag som visar stor lönsamhet kommer involvera mindre risk och behöver inte betala en högre avgift. Variabeln som används för att kontrollera detta är räntabiliteten på totalt kapital, ROA. Den sista kontrollvariabeln är relaterad till hävstångseffekten och sambandet är att en högre andel skuld av de totala tillgångarna leder till ökade revisionsarvoden (ibid.). Variabeln är därmed hur stor andel av tillgångarna som består av skulder och benämns LEV i denna studie.

Av de tre områdena storlek, komplexitet och risk använder studien kontrollvariabler enbart för storlek och risk. Att variationen för komplexitet inte kontrolleras är en svaghet i studien, men

16 anledningen till att den inte inkluderas är på grund av att data som krävs saknas. Simunic (1980) argumenterade även att om företaget var privat eller börsnoterat kunde ha en påverkan på revisionsarvoden, men eftersom denna studie enbart inkluderar börsnoterade företag är det inte relevant i detta fall.

4.4 Undersökningsmodell

Regressionsanalysen för denna studie kan utifrån tidigare metodavsnitt beskrivas: 𝐿𝑛𝐹𝐸𝐸 =

𝛽₀ + 𝛽₁𝐷𝐼𝐷 + 𝛽₂𝑇𝑖𝑚𝑒 + 𝛽₃𝑇𝑟𝑒𝑎𝑡𝑒𝑑 + 𝛽₄𝐿𝑛𝐴𝑆𝑆𝐸𝑇𝑆 + 𝛽₅𝑅𝐸𝐶𝐼𝑁𝑉 + 𝛽₆𝐿𝐸𝑉 + 𝛽₇𝑅𝑂𝐴 + 𝑒

Utöver analysen av den totala ersättningen till revisor görs två andra regressioner där den beroende variabeln LnFEE istället byts ut mot naturliga logaritmen av de två indelningarna av ersättning till revisorer: revisionsarvoden och konsultarvoden.

Beskrivning av variabler

Variabelnamn Typ Förklaring

LnFEE Beroende variabel Den naturliga logaritmen av ersättning till revisor DID Interaktionsvariabel Time*Treated

Time Dummyvariabel Visar om året på observationen är 2017 eller ej

Treated Dummyvariabel Visar om observationen tillhör försöksgruppen eller kontrollgruppen LnASSETS Kontrollvariabel Den naturliga logaritmen av tillgångar

RECINV Kontrollvariabel Andelen av tillgångarna som utgörs av fordringar och lager LEV Kontrollvariabel Andelen av tillgångarna som utgörs av skulder

ROA Kontrollvariabel Räntabiliteten på totalt kapital

Tabell 1. Beskrivning och förklaring av variabler.

4.5 Multikollinearitet

För att få ett pålitligt resultat i samband med regressionsanalysen har hänsyn även tagits till multikollinearitet. Multikollinearitet innebär att en eller fler av de oberoende variablerna korrelerar med varandra vilket kan leda till missvisande resultat (Alin, 2010). I denna studie har multikollinearitet kontrollerats för alla variabler som inte är den beroende variabeln, med andra ord har korrelationen mellan alla oberoende variabler testats för att kunna få fram ett starkare resultat. Alin (2010) talar för att hög korrelation mellan de oberoende variablerna kan innebära multikollinearitet i undersökningen men att detsamma inte nödvändigtvis gäller i ett motsatt

17 scenario. För att kontrollera för multikollinearitet har korrelation mellan variablerna samt ett test av Variance Inflation Factors utförts, se tabell 8 och tabell 9. I samband med VIF-testet finns det ingen specifik universal tolkning om vilket resultat som anses vara bra men flera studier nämner att ett VIF-resultat under 10 innebär att studien kan anses stabil, alltså att resultaten sannolikt inte påverkas av multikollinearitet (Chatterjee & Hadi, 2015; Kim et al., 2012; Salmerón, García & García, 2018). Utöver detta beskriver Salmerón et al. (2018) att ett VIF-resultat på 10-30 tyder på någorlunda starka korrelationer mellan variablerna och att ett resultat på 30-100 indikerar en stark korrelation mellan variablerna.

18

5. Resultat

I denna sektion presenteras resultaten i två separata delar. Först presenteras generell information och statistik om empirin som samlats in, sedan presenteras resultaten av regressionsanalyserna samt resultaten av tester på korrelation och multikollinearitet.

5.1 Empiri

Deskriptiv statistik för alla företag

Ersättning Revisionsarvode Konsultarvode

Deskriptiv statistik

Observationer 797 797 683

Andel observationer 100,0% 100,0% 85,7% Genomsnitt utan nollvärden 10,82 7,81 3,50

Standardavvikelse 22,15 16,03 8,00

Genomsnitt med nollvärden 10,82 7,81 3,00

Standardavvikelse 22,15 16,03 7,50 Andel av ersättning 100,0% 72,2% 27,7% Percentiler 10% 0,70 0,60 0,10 25% 1,24 1,00 0,22 50% 2,94 2,27 0,77 75% 8,00 6,00 2,40 90% 27,00 20,00 10,00

Tabell 2. Deskriptiv statistik om ersättning till revisor, revisionsarvode och konsultarvode för alla företag i Mkr.

Andel observationer visar den andel årsrapporter där ett värde större än 0 har rapporterats. Uppdelningen i med och utan nollvärden är för att urskilja det genomsnittliga konsultarvodet för företag som använder tjänsten samt andelen av ersättningen som konsultarvoden utgör.

Den genomsnittliga ersättningen till revisorer för alla företag över alla år som data har samlats in på är 10,82 Mkr med en standardavvikelse på 22,15 Mkr. Genomsnittet för revisionsarvodet är 7,81 Mkr med en standardavvikelse på 16,03 Mkr. Konsultarvodets genomsnitt är 3,5 Mkr för företagen som använt konsulttjänster med en standardavvikelse på 8 Mkr. Revisorsarvoden utgör ca 72,2% av den totala ersättningen och 14,3% av företagen har rapporterat konsultarvoden på 0 Mkr. Inkluderat i tabellen är även percentiler, som visar hur många procent av företagen som ligger under ett visst värde.

19 Huvudrevisorer Revisionsbyrå Observationer "PwC" 315 "EY" 186 "KPMG" 147 "Deloitte" 119 "GT" 16 "Mazars" 10 "BDO" 2 "Rödl" 2 Totalt antal 8 797

Tabell 3. En sammanställning av revisionsbyråerna som angivits som huvudrevisor i de insamlade årsrapporterna.

Inom den insamlade data identifieras åtta olika revisionsbyråer som huvudrevisor. PwC var huvudrevisor i 315 av observationerna, vilket är 39,5% av samtliga årsrapporter. EY var huvudrevisor i 23,3% av fallen, KPMG i 18,4% och Deloitte ansvarade för 14,9%. Tillsammans var dessa fyra revisionsbyråer, som vanligtvis benämns “Big Four”, huvudrevisorer i 96,2% av årsrapporterna.

Statistik huvudrevisor

Årsrapporter med endast huvudrevisor

Försöksgrupp Kontrollgrupp Totalt

Totala observationer 636 161 797

Observationer med enbart huvudrevisor 326 106 432 Andel med enbart huvudrevisor 51,3% 65,8% 54,2%

Andel spenderat på huvudrevisor

Genomsnitt 90,6%

Standardavvikelse 0,1505

Min 11,1%

Max 110,0%

Tabell 4. Statistik på antalet årsrapporter med endast huvudrevisor samt den genomsnittliga andelen av

20 432 av 797 årsrapporter har redovisat 0 Mkr till revisorer utöver huvudrevisorn, vilket är 54,2% av fallen. Inom kontrollgruppen är andelen 65,8% och i försöksgruppen är andelen 51,3%. Totalt över alla företag spenderas ca 90,6% av de totala ersättningarna till revisor på huvudrevisorerna.

Ersättning, revisionsarvode och konsultarvode över åren

2014 2015 2016 2017

Ersättning till revisor

Observationer 195 210 218 174 Genomsnitt 10,31 10,65 10,49 12,03 Standardavvikelse 21,76 21,69 21,49 24,01 Min 0,14 0,27 0,16 0,27 Max 142,00 144,00 148,00 135,00 Revisionsarvode Observationer 195 210 218 174 Genomsnitt 7,45 7,57 7,50 8,90 Standardavvikelse 15,80 15,84 15,37 17,38 Min 0,14 0,25 0,16 0,23 Max 106,00 113,00 111,00 110,00 Konsultarvode Observationer 195 210 218 174 Genomsnitt 2,83 3,07 2,98 3,12 Standardavvikelse 6,79 6,78 7,75 8,74 Min 0,00 0,00 0,00 0,00 Max 38,00 50,00 68,00 76,00

Tabell 5. Statistik på ersättning till revisor, revisionsarvode och konsultarvode för alla företag per år (Mkr).

Ersättningen till revisorer har under perioden 2014 till 2017 haft en ökande trend med 16,7%. Företagen har haft en ökande trend från 2014 till 2017 när det kommer till revisionsarvoden med 19,4%. Konsultarvoden har haft en positiv trend med 10,3% från 2014 till 2017.

21

Ersättning, revisionsarvode och konsultarvode över åren (indelat i försöks- och kontrollgrupp)

Försöksgrupp Kontrollgrupp

Genomsnitt Förändring Andel Genomsnitt Förändring Andel

Ersättning till revisor

2014 12,92 - 100,00% 1,34 - 100,00%

2015 13,14 1,69% 100,00% 1,53 14,57% 100,00%

2016 12,93 -1,59% 100,00% 1,10 -28,04% 100,00%

2017 14,05 8,66% 100,00% 1,02 -7,68% 100,00%

Förändring över period 1,13 8,73% 0,00% -0,32 -23,88% 0,00%

Revisionsarvode 2014 9,33 - 72,20% 1,02 - 75,86% 2015 9,31 -0,16% 70,89% 1,16 14,65% 75,91% 2016 9,23 -0,88% 71,41% 0,86 -26,06% 77,99% 2017 10,37 12,33% 73,82% 0,88 2,57% 86,66%

Förändring över period 1,04 11,17% 1,62% -0,13 -13,05% 10,79%

Konsultarvode 2014 3,56 - 27,55% 0,32 - 23,80% 2015 3,80 6,89% 28,95% 0,37 15,26% 23,94% 2016 3,70 -2,82% 28,59% 0,24 -33,87% 22,00% 2017 3,67 -0,85% 26,09% 0,14 -40,99% 14,06%

Förändring över period 0,11 2,99% -1,46% -0,18 -55,02% -9,74%

Tabell 6. Genomsnitt, förändring och andel av ersättning till revisor för försöks- och kontrollgruppens ersättning

22

Diagram 1. Diagrammet representerar data från tabell 6. Genomsnittlig ersättning till revisor för försöksgruppen

och kontrollgruppen från 2014 till 2017.

Diagram 2. Diagrammet representerar data från tabell 6. Försöksgruppens utveckling av ersättning till revisor,

revisionsarvode och konsultarvode från 2014 till 2017.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 2014 2015 2016 2017 E rs ät tn in g t il l re vi sor ( M k r) År

Genomsnittlig ersättning

Försöksgruppens utveckling

Ersättning till revisor Revisionsarvode Konsultarvode

23

Diagram 3. Diagrammet representerar data från tabell 6. Kontrollgruppens utveckling av ersättning till revisor,

revisionsarvode och konsultarvode från 2014 till 2017.

Försöksgruppens ersättning till revisor har haft en uppåtgående trend från 2014 till 2017 med 8,73%, där den största ökningen, 8,66%, sker från 2016 till 2017. De har haft en uppåtgående trend på revisionsarvoden med 11,17%. Andelen av ersättningen som utgör revisionsarvoden har sett minimal förändring under åren, med ca 72,20% år 2014 till ca 73,82% år 2017. Konsultarvodet har haft en uppåtgående trend på 2,99%.

Kontrollgruppen har haft stora fluktuationer i ersättning till revisorer. Från 2014 till 2015 ökade ersättningen i genomsnitt med 14,57%, följande år minskade det med 28,04% och i samband med övergången till år 2017 minskade det med ytterligare 7,68% vilket var på grund av en grov sänkning i konsultarvoden på 40,99%. Över de fyra åren har den genomsnittliga ersättningen till revisorer minskat med 23,88%, med nedåtgående trender på 13,05% för revisionsarvodet och 55,02% för konsultarvodet. Ersättningen består till ca 75,86% av revisionsarvode år 2014 och andelen har ökat till ca 86,66% år 2017.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2013 2014 2015 2016 2017 2018 M k r År

Kontrollgruppens utveckling

Ersättning till revisor Revisionsarvode Konsultarvode

24

5.2 Regressionsanalys Difference-in-Difference

Regressionsanalyser

(1) (2) (3) (4) (5) (6)

VARIABLER Ersättning Ersättning Revisionsarvode Revisionsarvode Konsultarvode Konsultarvode

DID 0.175 0.0553 0.162 0.103 0.264 -0.123 (0.177) (0.194) (0.174) (0.175) (0.382) (0.478) Time -0.0883 -0.141 -0.0241 -0.142 -0.403 -0.172 (0.128) (0.184) (0.128) (0.166) (0.343) (0.463) Treated 1.652*** 0.0659 1.571*** 0.0141 2.108*** 0.352** (0.0885) (0.0863) (0.0848) (0.0803) (0.164) (0.178) LnASSETS 0.658*** 0.639*** 0.739*** (0.0143) (0.0137) (0.0258) LEV 0.201 0.311** -0.309 (0.145) (0.138) (0.291) ROA -0.419*** -0.493*** 0.217 (0.138) (0.134) (0.332) RECINV 0.386** 0.462*** 0.291 (0.175) (0.168) (0.297) Constant -0.0556 -3.979*** -0.269*** -4.155*** -1.947*** -6.073*** (0.0656) (0.106) (0.0623) (0.104) (0.143) (0.215) Observationer 797 633 797 633 683 553 R-squared 0.239 0.837 0.234 0.845 0.211 0.682

Robust standardavvikelse inom parenteser *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

Tabell 7. Resultat från regressionsanalyser.

I denna tabell presenteras resultaten från de tre regressionsanalyserna. Varje regression beskrivs i två kolumner där den första visar resultaten utan kontrollvariabler och den andra visar resultaten med kontrollvariabler. De två talen som skrivits ut för varje variabel och regression är koefficienten och standardavvikelsen, där standardavvikelsen skrivs ut inom parenteser. Genom att jämföra koefficienten med standardavvikelsen mäts signifikansen, där starkare signifikans kommer från att standardavvikelsen är tillräckligt liten i relation till koefficienten. Signifikans mäts i tre nivåer där lägre procent innebär starkare signifikans. 1 stjärna representerar signifikans på 10%, 2 stjärnor representerar signifikans på 5% och 3 stjärnor representerar signifikans på 1%. R-squared visar ett värde från 0 till 1 som representerar hur

25 väl modellen förklarar variationen i den beroende variabeln, där ett värde på 1 innebär att variansen är fullständigt förklarad.

Den första regressionsanalysen undersökte den totala ersättningen till revisor och hittade ej något signifikant samband med interaktionsvariabeln DID. Ingen av dummyvar iablerna Time och Treated som bildar interaktionsvariabeln visade signifikans. Tre av de fyra kontrollvariablerna har signifikanta samband. Dessa är LnASSETS, RECINV och ROA, kontrollvariabeln som ej uppvisar ett signifikant samband är LEV.

Den andra regressionsanalysen undersökte revisionsarvodet och hittade ej något signifikant samband med interaktionsvariabeln DID. Ingen av dummyvariablerna Time och Treated som bildar interaktionsvariabeln visade signifikans. Alla kontrollvariabler har signifikanta samband till revisionsarvodet.

Den tredje regressionsanalysen undersökte konsultarvodet och hittade ej något signifikant samband med interaktionsvariabeln DID. I detta fall hittades ett signifikant samband till dummyvariabeln Treated som separerar företag baserat på om de måste följa den nya lagen eller inte, men ingen signifikans hittades till dummyvariabeln Time. Endast en kontrollvariabel, LnASSETS, visas ha ett signifikant samband till konsultarvodet.

Resultat från VIF-test

Variabel VIF Ersättning VIF Revisionsarvode VIF Konsultarvode

DID 6.92 6.92 6.81 Time 6.65 6.65 6.55 Treated 1.83 1.83 1.79 LnASSETS 1.77 1.77 1.75 LEV 1.39 1.39 1.43 RECINV 1.36 1.36 1.36 ROA 1.29 1.29 1.31 Genomsnittlig VIF 3.03 3.03 3.00

Tabell 8. Resultat från VIF-test av de tre regressionsanalysernas variabler uppdelat på respektive

26 För att se om multikollinearitet uppstod i regressionsanalyserna gjordes VIF-test. VIF-värdet för interaktionsvariabeln DID i regressionsanalysen av ersättning till revisor är 6,92. VIF-testet för revisionsarvode är exakt samma som för totala ersättningar eftersom det är samma variabler som undersöks och exakt samma observationer. Värdet på VIF-testet för konsultarvoden är 6,81 vilket är marginellt lägre till följd av att det undersöker delmängden av observationerna vars totala konsultarvode är större än noll.

Korrelationer mellan oberoende variabler

DID Time Treated LnASSETS LEV RECINV ROA

DID 1.0000 Time 0.8999* 1.0000 0.0000 Treated 0.2393* 0.0616 1.0000 0.0000 0.0820 LnASSETS 0.1558* 0.0781* 0.4724* 1.0000 0.0000 0.0275 0.0000 LEV 0.0684 0.0184 0.2524* 0.4301* 1.0000 0.0542 0.6052 0.0000 0.0000 RECINV 0.0770 0.0315 0.2788* 0.0364 0.3033* 1.0000 0.0530 0.4293 0.0000 0.3607 0.0000 ROA 0.1131* 0.0969* 0.3355* 0.2051* 0.0616 0.2183* 1.0000 0.0014 0.0062 0.0000 0.0000 0.0831 0.0000 * p<0.05

Tabell 9. Korrelationsmatris av de oberoende variablerna.

Korrelation mellan de oberoende variablerna har undersökts för att kontrollera om de kan påverka varandra. De signifikanta korrelationerna har markerats med en stjärna.

27

6. Analys och diskussion

I denna sektion analyseras resultaten utifrån tidigare teori, där intressanta observationer från analysen diskuteras vidare. Inledningsvis kommer korrelationer mellan de oberoende variablerna och risken för multikollinearitet redogöras för att avgöra om studiens resultat kan användas. I del två analyseras och diskuteras resultaten från regressionsanalyserna. Avslutningsvis analyseras och diskuteras ytterligare intressanta observationer om empirin.

6.1 Korrelationer och multikollinearitet

VIF-testerna för den totala ersättningen, revisionsarvodet och konsultarvodet resulterade i värdena 6,92; 6,92 och 6,81 för respektive variabel. Många studier använder 10 och under som en acceptabel gräns för att testet ej påverkas av multikollinearitet (Chatterjee & Hadi, 2015; Kim et al., 2012; Salmerón et al., 2018). Utifrån denna indelning i acceptabla värden kan studiens VIF-tester visa att resultaten är pålitliga eftersom samtliga värden är betydligt under 10-gränsen. Den låga risken för korrelation mellan studiens alla oberoende variabler bör således göra resultatet starkt med multikollinearitet i åtanke.

Signifikanta korrelationer mellan de oberoende variablerna har hittats, men med tanke på att analysen är inom acceptabel gräns gällande multikollinearitet kommer resultaten trots korrelationerna vara pålitliga.

6.2 Analys av interaktionsvariabeln DID

Resultatet av var och en av regressionsanalyserna uppvisar att interaktionsvariabelns påverkan på ersättning till revisor är insignifikant och att nollhypoteserna därmed inte kan förkastas. Utöver detta är resultaten även ekonomiskt insignifikanta.

Hypoteserna utformades baserat på tidigare forskning som ansågs vara relevant. Många tidigare studier visade en ökning i revisionsarvoden och/eller konsultarvoden till följd av lagförändringar (de Fuentes & Sierra-Grau, 2015; Griffin & Lont, 2007; Kim et al., 2012; Menon & Williams, 2001; Salman & Carson, 2009; Vieru & Shadewitz, 2010) vilket indikerade att tvingande isomorfism kan i fallen med lagförändringar medföra denna konsekvens. I detta fall påverkades inte ersättningen till revisor, vilket kan tyda på att de bakomliggande orsakerna till en ökning från tidigare studier saknas för denna lagförändring. Den största skillnaden som observerats är att tidigare studier undersökt lagar som medfört ett större krav på revisorns

28 utförda arbete. Införandet av nya standarder från Auditing Standards Board 2001, Auditing Standards no 2 år 2004 samt SOX Act 2002 är några exempel på lagändringar som medfört ökade krav på revisorns arbetsmängd och därav bidragit till högre revisionsarvoden (Dey & Lim, 2018; Menon & Williams, 2001). Det som skiljer lag 2016:947 från dessa lagändringar är att hållbarhetslagen inte för med sig krav på granskning av revisor (Föreningen Auktoriserade Revisorer [FAR], 2019). Byus et al. (2013) kopplar granskningen till ett ökat revisionsarvode. Avsaknaden av det kravet kan därmed vara en förklaring till att revisionsarvodet ej påverkades av hållbarhetslagen, vilket kan innebära att utökade krav på årsredovisningar om hållbarhet inte kommer påverka revisionsarvodet så länge det inte kräver granskning.

Avsaknaden av ett krav på granskning innebär, utöver mindre arbete, även att risken för rättstvister som revisorn måste ta inte ökar avsevärt. Riskens koppling till revisionsarvode har utforskats i andra undersökningar och angivits som en förklaring till ökade revisionsarvoden (Castarella et al., 2004; Griffin & Lont, 2007; Salman & Carson, 2009; Seetharman et al., 2002), vilket kan vara en faktor i varför andra lagförändringar har orsakat ett ökat revisionsarvode och varför den ökningen inte uppstod i samband med hållbarhetslagen. Risken associerad med hållbarhetslagen kan utefter studiens resultat därför antas vara minimala.

Gällande tidigare forskning kring konsultarvodet är resultaten mer splittrade i samband med lagars påverkan. Denna studies regressionsanalys visar inget signifikant samband mellan hållbarhetslagen och konsultarvodet, vilket är ett resultat som hittats i tidigare forskning om lagförändring (de Fuentes & Sierra-Grau, 2015).

Konsultarvodets avsaknad av signifikans till interaktionsvariabeln DID, kan bero på att den delar gemensamma påverkande faktorer med revisionsarvodet och att de tidigare beskr ivna skillnaderna för revisionsarvodet även gäller för konsultarvodet. En annan förklaring skulle även kunna vara det samband som Simunic (1984) och Antle et al. (2006) beskriver där revisionsarvodet har setts öka i takt med konsultarvodet och vice versa.

Till skillnad från lagar som uppvisat ett signifikant samband med ersättning till revisor infördes lag 2016:947 endast i Sverige. Den ökade ersättningen från en lagförändring kan förklaras av att företag i länder med revisionsstandarder som skiljer sig från nya internationella standarder kommer behöva spendera mycket resurser på att anpassa sig, vilket var fallet med exempelvis IFRS (de Fuentes & Sierra-Grau, 2015; Vieru & Shadewitz, 2010). Detta är inte ett problem i

29 fallet med hållbarhetslagen på grund av att det är en svensk lag som utformats av svenska myndigheter, och krav på icke-finansiell information redan är lagstadgad (PwC, 2016). Dessutom har Sverige sedan tidigare en högre grad av rapportering än genomsnittet när det kommer till hållbarhet (KPMG, 2017) vilket kan innebära en mindre resurskrävande övergång till den nya lagen eftersom företagen redan har erfarenhet och kunskap om hållbarhetsredovisning. Efter datainsamlingen upptäcktes att en stor andel av årsrapporterna hade utförts av någon av “Big Four” revisionsbyråerna vilket kan ha bidragit till resultaten då dessa byråer kan vara bekanta med liknande övergångar och således är mer kostnadseffektiva vid lagändringen. De Fuentes och Sierra-Grau (2015) argumenterar för att inlärningsprocessen och ersättningen kan mildras av att byråerna redan har erfarenhet av nya standarder som införs. “Big Four” revisionsbyråerna är internationella och deras erfarenhet av andra länders standarder gör att inlärningen av och anpassningen till nya lagar av samma typ blir mindre komplicerade.

Den nämnda höga graden av rapportering i Sverige kan, utöver att underlätta för den nya anpassningen, vara ett tecken på normativitet. Chauvey et al. (2015) argumenterar för att det var avsaknaden av normativitet som ledde till att lagförändringen i Frankrike till en början inte uppnådde sitt mål om transparens. Om hållbarhetsrapportering redan är normen i Sverige uppstår frågan om lagförändringen enbart överförde en informell standard till föreskriven lag, vilket skulle förklara att inget signifikant samband kunde hittas men kan innebära att lagens syfte var uniformitet och jämförbarhet istället för ökad rapportering och kvalitet.

6.3 Analys av övrig statistik

Den ökande trenden för revisionsarvoden överensstämmer med vad Dey och Lim (2018) rapporterade under deras undersökningsperiod från 2000 till 2014, vilket kan indikera att denna trend har hållit i sig fram till 2017. Deras påstående för den uppåtgående trenden var att revisionsbyråerna påverkas av de ökande kraven de får från lagstiftarna, men att arvodet kan sänkas på grund av att byråerna måste svara på klienternas tryck för att hålla nere revisionsarvoden. Indikationen utifrån detta påstående är att under perioden 2014 till 2017 har lagstiftarnas ökande krav haft en större inverkan på revisionsarvoden än klienternas tryck att hålla nere dem. Konsultarvoden i denna studie har haft en positiv trend. Konsultarvoden har påvisats att ha en sammankoppling till revisionsarvoden när Simunic (1984) bekräftade ett signifikant samband mellan dem om samma revisionsbyrå utförde båda tjänsterna. Konsultarvoden kan därmed ha påverkats av revisionsarvodens ökande trend på grund av att

30 samma revisionsbyrå hade använt båda tjänsterna. Dessutom har Antle et al. (2006) upptäckt att sambandet kan ske åt båda hållen vilket betyder att den ökande trenden för konsultarvoden i undersökningen även kan ha gjort att revisionsarvoden ökat när samma revisionsbyrå utfört båda tjänsterna. Andelen företag som i undersökningen rapporterade ett konsultarvode uppgår till ca 86% vilket tyder på att tjänstens användning inte har sett en minskning jämfört med äldre studier (Firth 1997; Palmrose 1986).

Fyra kontrollvariabler valdes baserat på att samband mellan dem och ersättning till revisor har rapporterats i tidigare forskning (Hay et al., 2006; Simunic, 1980). Resultaten från regressionsanalyserna uppvisar samma samband som beskrivs i teorin. I analysen av den totala ersättningen har LnASSETS, ROA och RECINV signifikanta samband. LEV uppnår inte något signifikant samband i denna analys som räknar med både revisionsarvodet och konsultarvodet. I regressionsanalysen av enbart revisionsarvode hittas dock ett starkare samband för alla kontrollvariabler vilket innebär ett signifikant samband för även LEV. I regressionsanalysen av konsultarvode var alla kontrollvariablers samband förutom LnASSETS insignifikanta. Sambandet mellan storlek och revisionsarvode har i tidigare undersökningar hittats vara överväldigande positivt och signifikant (Hay et al., 2006). I denna undersökning hade variabeln LnASSETS det starkaste sambandet i var och en av regressionsanalyserna vilket överensstämmer med tidigare forskning. De tre riskrelaterade variablerna RECINV, LEV och ROA har tidigare inte uppvisat lika starkt samband till revisionsarvodet som storlek men har hittats vara signifikanta (ibid.), vilket även är fallet i denna studie. Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserat på de starka sambanden som hittats till revisionsarvoden (ibid.) och av de tre regressionsanalyserna som utfördes hade kontrollvariablerna svagast samband till konsultarvodet. Konsultarvodet inkluderades i undersökningen för att öppna upp möjligheten att observera alla möjliga effekter lagförändringen kunde ha samt på grund av att det finns ett teoretiskt underlag för att hypotisera att det kan ha blivit påverkat. Dock kan det i detta fall ses att sambanden mellan kontrollvariablerna och konsultarvodet är inte lika starka som för revisionsarvodet, vilket kan vara anledningen till att mycket av den publicerade forskningen har fokus på revisionsarvodet.

Det finns en storleksskillnad på ersättning till revisor mellan försöksgruppen och kontrollgruppen, där försöksgruppen varierar mellan 12,92 Mkr till 14,05 Mkr i genomsnitt från 2014 till 2017 och kontrollgruppen varierar mellan 1,02 Mkr till 1,53 Mkr i genomsnitt under samma tidsperiod. Detta förklaras av det signifikanta sambandet mellan ersättning till revisor