Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängVem tros ha sex med vem?
- En analys av framställningen av sexuell läggning i fyra
historieläroböcker för gymnasiet
Who is believed to have sex with whom?
- An analysis of the description of sexual orientation in four history
textbooks for the upper secondary school
Emma Bergstrand
Lärarexamen 300 hp Handledare: Ange handledare
Historievetenskap och lärande 2010-06-01
Examinator: Irene Andersson Handledare: Thomas Småberg
3
Sammanfattning
År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning.1 Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya
gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta.
Nyckelord: heteronormativitet, historiedidaktik, läroböcker, sexuell läggning, värdegrunden.
Abstract
In the year 2006 a new law against discrimination and other offensive manipulation of students due to for example their sexual orientation was founded.2 This essay wants to examine if this law has had an effect on history textbooks. Four new history textbooks for the upper secondary school have therefore been analyzed from a queer theory point of view and then compared to a textbook study done by the Swedish National Agency for Education in 2006. The result was that all the analyzed textbooks at some point problemize the hetero norm and they can therefore be seen as attaining the values of the school somewhat better than what the textbooks in the study from 2006 was considered doing. As for the rest, the results were quite similar. Nothing in the analyzed textbooks could expressively be seen as discrimination due to sexual orientation, even though the hetero norm that sometimes is foreseen and some interpretations of texts may indicate this.
1 ”Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”, 1§. 2
4
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 7 1.1. Bakgrund 7 1.2. Syfte 9 1.3. Frågeställning 10 1.4. Disposition 102. Begreppet sexuell läggning 11
3. Forskningsläge 11
3.1. Läroboksgranskning 11 3.2. Skolverkets läroboksgranskning 13
4. Metod och teori 13
4.1. Diskursanalys 15
4.2. Kritisk diskursanalys 16
4.3. Queerteori 17
4.4. Heteronormativitet 19
4.5. Metod 21
4.6. Avgränsningar och val av material 22
5. Empiri 25
5.1. Om Epos tema 25
5.2. Analys av Epos tema 25 5.3. Om Samband Historia plus 29 5.4. Analys av Samband Historia plus 29 5.5. Om Perspektiv på historien A Bas 31 5.6. Analys av Perspektiv på historien A Bas 32 5.7. Om Alla tiders historia A 34 5.8. Analys av Alla tiders historia A 34 5.9. Jämförelse med skolverkets läroboksgranskning 36
6. Slutdiskussion 39 7. Käll- och litteraturförteckning 42 7.1. De studerade läroböckerna 42 7.2. Litteratur 42 7.3. Internetkällor 44 7.4. Övrigt material 44
7
1. Inledning
1.1. Bakgrund
I maj 2009 röstade Sveriges riksdag ja till könsneutrala äktenskap med 261 röster mot 22. Fem månader senare blev den svenska kyrkan, även här med en stor majoritet av rösterna, den första större kyrkan i världen att välkomna äktenskap mellan personer av samma kön.3 Ändå visar följande utdrag ur en motion till riksdagen i september 2009 att man i skolan behöver bli bättre på att hantera och förebygga diskriminering och
kränkningar baserade på sexuell läggning. 4
En undersökning från Skolverket ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt” (mars 2009) visar att trakasserier och kränkningar är vanligt förekommande i skolan. Mycket av detta skulle kunna motverkas om lärarna utbildats i sexualitet, genus och hbt-frågor. [...] I undersökningens intervjuer uppger eleverna att det råder ett tufft socialt klimat i skolan. Till exempel förväntas pojkar uppträda på ett visst sätt och ha vissa intressen som anses vara särskilt maskulina. Här spelar också synen på sexualitet en stor roll och heteronormativiteten får stora konsekvenser. I intervjuerna framkom också att manlig homosexualitet är laddad, särskilt för pojkar i grund- och gymnasieskolan.5
Samtidigt håller skolan redan i teorin jämna steg med samhället i övrigt när det gäller att motverka diskriminering då läroplanerna och skolans värdegrund säger följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I
överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.6
3
Maria Ringborg, ”kyrkomötet öppnade för enkönade äktenskap” i Dagens Nyheter, 2009-10-22,
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kyrkomotet-oppnade-for-homovigslar-1.979744, (2010-05-03).
4 Sofia Arkelsten m.fl. (m, v, fp, c, kd), Motion till riksdagen 2009/10:Ub542,
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Ub542,
2009-09-29, (2010-05-01).
5
Sofia Arkelsten m.fl. (m, v, fp, c, kd), Motion till riksdagen 2009/10:Ub542,
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=Ub542,
2009-09-29, (2010-05-01).
6 Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94,
8
Skolans värdegrund så som den beskrivs ovan och som återfinns både i skolverkets
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
och Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 är dessutom det som all undervisning ska baseras på. Enligt Lpo 94 har skolan vidare i uppdrag att bland annat ”sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor”.7 Skolan ska även ”sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen” samt ”aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper”.8 År 2006 kom dessutom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever som ”har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder”.9
Trakasserier och kränkningar på grund av sexuell läggning kom därmed att uttryckligen stå med i lagen som något som aktivt ska motverkas i skolan.
Lpf 94 ändrades därför och nu finns där formulerat att ingen ”i skolan [ska] utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas”.10
Men om nu allt detta som står i skolans läroplaner ska genomsyra all undervisning så kan man fråga sig hur det kommer sig att kränkningar och trakasserier på grund av sexuell läggning är så vanligt förkommande i skolan idag. Bidrar exempelvis läroböckerna på något sätt till detta? Historiedidaktikern Sture Långström visar i
Författarröst och läromedelstradition. En historiedidaktisk studie (1997) att läroboken
styr undervisningen och att den har en stor roll både i planeringen och under själva lektionerna.11 Detta styrks även av statistikmaterialet i undersökningen Youth and
History som elever och lärare från 27 europeiska länder deltagit i.12 Det är därför inte
speciellt anmärkningsvärt när Skolverket i rapporten I enlighet med skolans
värdegrund? (2006) tar upp att det är viktigt att man i skolan reflekterar över och
7 Lpo 94, 2009, s. 8. 8 Lpo 94, 2009, s. 8.
9 ”Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”, 1§. 10
Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Ödeshög 2006. Texten i Lpf 94 är baserad på SKOLFS 1994:2. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2009:18, s. 3.
11 Sture Långström, Författarröst och lärobokstradition. En historiedidaktisk studie, Umeå 1997, s. 17ff. 12 Magne Angvik and Bodo von Borries (eds), Youth and History. Vol. B: Dokumentation, Hamburg
9
diskuterar hur läroböckernas innehåll stödjer skolans uppdrag, det vill säga det som står i läroplaner och kursplaner.13
I samma rapport redovisas en granskning som gjorts av ett flertal läroböcker i
historia, biologi/naturkunskap, religion och samhällskunskap för årskurs 7-9 och gymnasiets A-kurs ur bland annat perspektivet sexuell läggning. 14 Denna rapport visar bland annat att läroböckerna kan upplevas som kränkande på så sätt att andra sexuella läggningar än den heterosexuella ofta osynliggörs eller problematiseras.15
1.2. Syfte
Det är nu ett par år sedan berörda parter både fick ta del av och anpassa sig till 2006 års nya lag och skolverkets rapport om bland annat kränkning på grund av sexuell läggning och man börjar undra om någon förändring egentligen har skett på läroböckernas arena eller om de tvärtom fortfarande kan upplevas som kränkande. Det får därmed ses som både intressant och givande att i denna uppsats göra en uppföljning av skolverkets läroboksundersökning och se hur nyare historieläroböcker framställer olika sexuella läggningar. Här kommer därför fyra historieläroböcker, för gymnasiets A-kurs, utgivna efter år 2006 att granskas utifrån aspekten sexuell läggning.
Uppsatsens syfte är alltså att se hur sexuell läggning framställs i de nya
historieläroböcker och att se om resultaten skiljer sig från den del av skolverkets rapport
I enlighet med skolans värdegrund? (2006) där historieläroböcker har granskats utifrån
perspektivet sexuell läggning. I denna uppsats kommer därmed de värderingar och föreställningar om sexuell läggning som finns i historieläroböcker utkomna efter år 2006 att granskas för att se om de nya läromedlen har samma tendens eller om de har blivit bättre eller sämre på denna punkt än de som tidigare har undersökts.
13 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, rapport 285,
2006, s. 6.
14 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, s. 16.
15 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
10
1.3. Frågeställning
Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är:
1. Hur framställs sexuell läggning i de undersökta läroböckerna? På vilket sätt upprätthåller eller ifrågasätter läroböckerna heteronormativiteten?
2. Förekommer något i läroböckerna när det gäller sexuell läggning som kan anses strida mot värdegrunden?
3. Skiljer sig denna undersöknings resultat från skolverkets granskning år 2006? I så fall på vilket sätt?
1.4. Disposition
Härnäst följer en kort definition av begreppet sexuell läggning och sedan kommer forskningsläget kring läroboksgranskning och sexuell läggning att tas upp. Därefter kommer det att redogöras för uppsatsens teori och metod, där bland annat
diskursanalys, queerteori, avgränsningar och materialval kommer att tas upp.
I empiridelen kommer analysen av varje lärobok att behandlas individuellt och före varje analys finns även en kort presentation av den aktuella läroboken. Efter det
kommer resultaten att jämföras med resultaten från skolverkets läroboksgranskning och allra sist i empiridelen följer en slutdiskussion där resultaten sammanfattas och
11
2. Begreppet sexuell läggning
Med sexuell läggning menas i denna uppsats, i likhet med skolverkets
läroboksgranskning, ”vem som har, eller antas ha/vilja ha sex med vem”.16 Idag finns det tre olika sexuella läggningar: Heterosexualitet som innebär ett erotiskt intresse för personer av motsatt kön, homosexualitet där personen känner lust till personer av samma kön och bisexualitet som innebär att personen har erotiska känslor för både personer med motsatt och samma kön som de själva.17
3. Forskningsläge
3.1 Läroboksgranskning
Läroboken är ett mycket speciellt fenomen. Selander beskriver det som att den, dolt i texten, väver samman kunskap och moral och för vidare dess värdeuppfattningar till läsaren.18 Långström tar upp att man redan på 1890-talet gjorde studier av skolböcker. Detta gjordes dock i mycket liten skala och framförallt för att upptäcka stereotyper som kunde ”väcka hat mellan folk”. Han skriver vidare att staten faktiskt har granskat läroböcker tidigare än så, då de redan på 1600-talet kontrollerade all form av bokutgivning i Sverige. Även om staten slutade att granska böcker efter 1766 års tryckfrihetsförordning så var läroböckerna istället tvungna att godkännas av biskopen och under 1800-talets andra hälft inrättade staten kommittéer för att speciellt granska läroböcker. 1991 beslutade dock riksdagen att man skulle släppa på den statliga
kontrollen och läromedlen skulle hädanefter lämnas ifred om det inte ansågs nödvändigt med en temagranskning.19 Detta ser historiedidaktikern Magnus Hermansson Adler som ett led i att skolan skulle få ett större lokalt ansvar.20
Under 1900-talets senare hälft var läromedelsforskning populärt på landets högskolor och universitet och 1988-95 förekom läromedelsforskning exempelvis på institutet för pedagogisk textforskning vid Högskolan i Sundsvall/Härnösand.21
16 Håkan Larsson och Maria Rosén, En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett urval av
läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”,
Lärarhögskolan i Stockholm 2006, s. 8.
17 Larsson och Rosén, s. 8. 18
Staffan Selander, Lärobokskunskap, Lund 1988, s. 20ff.
19 Långström, s. 24, 191f, 201.
20 Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik, Stockholm 2004, s. 49.
21
12
Läroböcker granskades under den här perioden exempelvis ur ett genus- och
etnicitetsperspektiv. Några exempel är Mai Palmbergs Afrika i skolböckerna. Gamla
fördomar och nya (1987), Åke Holmbergs Världen bortom västerlandet. Svensk syn på fjärran länder och folk från 1700-talet till första världskriget (1986) och Anne Marie
Berggrens Kvinnoperspektiv på läromedel i historia, religionskunskap, och konst och
musikhistoria samt ämnet social- och familjekunskap (1992).
Sexuell läggning har varit ett perspektiv som har lyst med sin frånvaro i
läroboksforskningen och det första man stöter på är en granskning av biologiböcker gjord av RFSL Ungdom i början av 2000-talet.22 Resultaten är nedslående och
granskningen av läroböckerna som var utgivna 1981-2001 visade att de nyare böckerna var lika bristfälliga som de äldre. Ingen av de 13 granskade läroböckerna nådde upp till godkändkriteriet som de angav vara ”att den på ett fördomsfritt och icke fördömande sätt tar upp sexuella läggningar som homosexualitet och bisexualitet, och även
innehåller ett avsnitt om könsidentitet och könsöverskridande beteende där korrekt och saklig information presenteras”.23
Utöver den tidigare nämnda läromedelsgranskningen av Skolverket, som kommer att behandlas under en egen rubrik längre fram, har det även skrivits ett par uppsatser om hur sexuella läggningar framställs i läroböcker, dock ej i historieämnet. Simon Ceder och Åsa Elmsäter menar i sitt examensarbete Tänk om, tänk queer! – en
queerteoretisk analys av läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett
värdegrundsperspektiv (2007) att de fem undersökta läroböckerna ”har en vilja att
synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall synliggörs homosexuella personer som något avvikande och de skiljs från de
heterosexuella personerna.”24 Lisa Werner har i C-uppsatsen Vem förväntas älska vem?
En studie i hur homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religion på gymnasiet (2009)
undersökt fyra läroböcker och kommit fram till att alla utom en har ett heteronormativt förhållningssätt vilket hämmar eleverna från att skapa egna normer och värderingar.25
22 Annica Ryng, Theres Sysimetsä och Mikael Björk Blomquist, ”Homosexualitet är inte olagligt om man
är över 15 år” – inkludering och exkludering av homosexuella, bisexuella och transpersoner i biologiböcker, RFSL Ungdom, Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande, Stockholm 2004.
23
Ryng, Sysimetsä och Björk Blomquist, s. 13.
24 Simon Ceder och Åsa Elmsäter, Tänk om, tänk queer! – en queerteoretisk analys av läroböcker i
svenska för gymnasiet ur ett värdegrundsperspektiv, Examensarbete, Malmö högskola 2007, s. 3.
25 Lisa Werner, Vem förväntas älska vem? En studie i hur homosexualitet behandlas i kurslitteratur i
13
3.2. Skolverkets läroboksgranskning
År 2006 kom Skolverket efter ett regeringsförslag med rapporten I enlighet med skolans
värdegrund?. Man har gjort en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder,
kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker i
biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Man samlade in läroböcker från Liber, Natur och Kultur, Gleerups och Bonnier Utbildning. Totalt granskades 24 läroböcker från åren 2000-2005. Man valde ut tre läroböcker för årskurserna 7-9 och tre för gymnasiets A-kurs i varje ämne.26
Genus och idrottsforskaren Håkan Larsson har varit huvudansvarig för granskningen av läroböckerna ur perspektivet sexuell läggning men även genusforskaren Maria Rosén har varit med och granskat läroböckerna. Genusforskaren Josefin Rönnbäck har också arbetat med projektet på så sätt att hon har varit referensperson.27
De resultat man kom fram till rörande de sex läroböckerna i historia var att sexualitet inte sågs som något betydelsefullt kunskapsområde då hänvisningar till sex och
relationer inte sker systematiskt. Larsson och Rosén menar att det oftast handlar om heterosexuell kärlek och att när kärnfamiljen problematiseras så handlar det om
homosexuell kärlek instoppad i en heterosexuell mall, det vill säga ett juridiskt reglerat monogamt partnerskap med barn. Läroboken utgår ifrån ett heterosexuellt vi och homo- och bisexuella personer tas endast upp när det handlar om just deras ”avvikande” sexualitet, vilket man i skolverkets rapport menar kan uppfattas som exkluderande, kränkande och diskriminerande. Dessutom är det oftast bara den manliga
homosexualiteten som synliggörs vilket gör att den verkar överordnas den kvinnliga .28
4. Metod och teori
Varje tid måste ses med sin tids glasögon. Att granska texter utifrån hur de ser på sexuell läggning är relativt nytt och det är därför troligt att man i framtiden kommer att se helt annorlunda på detta och säkerligen lägga till flera perspektiv som vi ännu inte har tänkt på. Jag har därför valt att granska samtida läroböcker som har kommit till i ett
26 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, s. 16f.
27
Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, s. 15.
28 Larsson och Rosén, s. 17-21; Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur
etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker,
14
skede där kravet på att uppmärksamma och aktivt motverka diskriminering på grund av sexuell läggning har blivit lagstadgat. Författarna till läroböckerna har på så sätt vetat om detta och varit skyldiga enligt läroplanerna att faktiskt tänka ur denna aspekt då de skrivit sina respektive böcker.
Den teori som uppsatsen har utgått ifrån är en kritisk diskursanalys utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt. Samhällsvetarna Marianne Winter Jørgensen och Louise Phillips menar i Diskursanalys som teori och metod (2000) att det när man arbetar med diskursanalys varken är möjligt eller meningsfullt att skilja mellan teori och metod.29 I uppsatsen kommer den dock främst att användas som en teoretisk
utgångspunkt då läroböcker får anses ingå i en viss diskurs och jag precis som i
Skolverkets granskning vill komma åt framställningens regelbundenheter och ta reda på mer om när och vad som kan sägas om sexuella läggningar.30 Den queerteoretiska ansatsen gör att texterna även kommer att belysas med hjälp av en queer läsart som ifrågasätter heteronormativiteten. Lärobokstexterna granskas utifrån vad, hur och var det står något som kan kopplas till sexualitet, samt även kring det som inte står, det vill säga tystnaden.
Det är viktigt att poängtera att en diskursanalys alltid är subjektiv och att resultaten därför endast är en tolkning som även om den har ambitionen att vara allmängiltig skulle kunna tolkas annorlunda i något annat sammanhang. Dessutom granskas läroböckerna endast ur en aspekt, vilket gör det viktigt att påpeka att syftet inte är att göra någon helhetsbedömning av böckerna då undersökningen exempelvis inte visar huruvida läroböckernas fakta stämmer eller hur pedagogiska de är. Uppsatsens ambition är inte heller att dra några slutsatser om den egentliga undervisningen eller om hur mycket läroböckerna påverkar elevernas attityder, vilket historikern och lärarutbildaren Bengt Schüllerqvist i Svensk historiedidaktisk forskning (2005) menar vara
problematiskt då detta inte är vad man forskar om när man granskar betingelser som läroböcker.31
29
Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, översättning: Sven-Erik Torhell, Lund 2000, s. 10.
30 Larsson och Rosén, s. 9
31 Bengt Schüllerqvist, Svensk historiedidaktisk forskning, Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie
15
4.1. Diskursanalys
Slår man upp ordet diskurs i Nationalencyklopedin så definieras det som ”samtal” eller ”dryftning”, men det står även att ”vårt förhållande till verkligheten uttrycks genom diskurser, och att diskursen så starkt styr vår verklighetsuppfattning att vi är fångade i den”. 32
Enligt Mats Börjesson syftar begreppet diskurs på en reglerad samtalsordning och Winther Jørgensen och Phillips menar att en diskurs är ett visst sätt att ”tala om och förstå (aspekter av) världen”.33
Diskursanalysen är enligt Winther Jørgensen och Phillips sprungen ur den socialkonstruktivistiska teorin som bland annat menar att språket är viktigt för den sociala konstruktionen av världen.De menar att språket är strukturerat i olika mönster som avgör hur vi handlar och var vi drar gränserna för vad som är accepterat i olika sociala sammanhang. 34 Med hjälp av diskursanalysen vill man enligt Börjesson se vad som uttrycks i sådant som tal, skrift eller bild. Man vill ta reda på hur någonting uttrycks och på vilket sätt det hade kunnat uttryckas annorlunda. Allt detta är styrt av diskursens ordning och påverkar vårt förhållningssätt till verkligheten.35 Ingrid Sahlin anser att diskursanalysen gör att man kan upptäcka det säregna i det som tas för givet och anses vara det naturliga. För i en diskursanalys granskar man inte texterna för att förstå vad författaren vill säga, utan för att se ”vad de underförstår, omöjliggör respektive implicerar”.36
En viktig utgångspunkt inom diskursanalysen är därför att man bör ha en ”kritisk inställning till självklar kunskap”.37
Det finns flera olika diskursanalytiska metoder, men de har alla som syfte att synliggöra andra perspektiv och chanser till social förändring, samt utforska och synliggöra de maktrelationer som finns i samhället. Metoderna skiljs dock åt genom att de har olika empiriska fokuseringar, syften och tillvägagångssätt.38 All diskursanalys utgår dock ifrån filosofen Michel Foucaults teori om att makt och kunskap är
sammanbundna. Makt förutsätter kunskap och vice versa eftersom makten är utspridd i olika sociala praktiker och på så sätt konstruerar diskurser och kunskaper. Makten kan därför inte innehas eller utövas av någon speciell individ eller grupp, då den inte tillhör
32 Nationalencyklopedin, sökord: diskurs, http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/diskurs, (2010-05-22). 33 Winther Jørgensen och Phillips, s. 7; Mats Börjesson, Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok,
Lund 2003, s. 19.
34 Winther Jørgensen och Phillips, s. 7, 10f. 35
Börjesson, s. 19ff.
36 Ingrid Sahlin, ”Diskursanalys som sociologisk metod”, i Katarina Sjöberg (red.), Mer än kalla fakta.
Kvalitativ forskning i praktiken, Lund 1999, s. 91.
37 Winther Jørgensen och Phillips, s. 11f. 38
16
någon speciell aktör. Därför ser Foucault inte makten som något förtryckande utan som ett ”produktivt nätverk” som skapar förutsättningar för vissa beteenden och
företeelser.39
Winther Jørgensen och Phillips tar upp tre olika inriktningar inom diskursanalysen: diskursteori, diskurspsykologi och kritisk diskursanalys. Diskursteorin är uppbyggd kring sociologerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes tankar om diskursiv kamp. De menar att olika diskurser hela tiden kämpar mot varandra för att, utifrån den egna övertygelsen, fixera språkets innebörd och uppnå en hegemoni. Inom diskurspsykologin undersöker man istället främst mindre diskurser och individen. 40 Eftersom denna uppsats vill granska läroböckernas bild av olika sexualiteter så passar det sig dock bäst att använda sig av den kritiska diskursanalysen, då denna är speciellt utformad för att ”klarlägga den diskursiva praktikens roll i upprättandet av den sociala värld, inklusive de sociala relationer, som innebär ojämlika maktförhållanden”.41
4.2. Kritisk diskursanalys
Den kritiska diskursanalysen liknar en kvalitativ närläsning och texten kommer därmed att vara i fokus, vilket är bra i den här formen av undersökning då det är djupet som eftersträvas snarare än statistiska fakta.Den kritiska diskursanalysen bygger på
språkvetaren Norman Faircloughs teori med ett intresse för förändring. Man vill se hur olika diskurser påverkar omvärlden och hur sociala praktiker begränsar diskurserna. Man undersöker bland annat tidigare diskursiva mönster och ser hur texter kan hänga ihop med andra texter och diskurser.42
Fairclough menar att varje kommunikativ företeelse har tre olika dimensioner vilka identifieras som text, diskursiv praktik och social praktik. I textanalysen granskas textens formella karaktär, grammatiska och retoriska inslag i texten och hur texten är strukturerad i meningar. Man kan till exempel observera hur olika värdeladdade ord och begrepp används. I den diskursiva praktiken är det textproduktionen och det
intertextuella som är i fokus. Den sociala praktiken syftar istället till att undersöka den sociala matris som omger en viss social praktik.43
39
Winther Jørgensen och Phillips, s. 19f, 44.
40 Winther Jørgensen och Phillips, s. 13, 96. 41 Winther Jørgensen och Phillips, s. 69. 42 Winther Jørgensen och Phillips, s. 13, 74, 96. 43
17
Alla tre dimensionerna kan sägas rymmas i denna uppsats, då själva granskningen utgörs av en textanalys och undersökningen vilar mot den diskursiva och sociala praktiken eftersom den bland annat både tar upp förhållandena kring läroböckernas produktion och de lagar som styr den. Det är dock textanalysen som är i fokus och som används i själva analysarbetet då den är ett medel för att svara på vad texterna och bilderna i läroböckerna uttrycker om sexuell läggning.
4.3. Queerteori
Textanalysen kommer dock att kombineras med queerteorin för att på så sätt granska heteronormativiteten och få upp ögonen för det som osynliggörs eller tas för givet angående sexualitet. Att på detta sätt, som kommer att behandlas mer ingående nedan, försöka se på samhällets självklarheter utifrån och i det här fallet att granska
läroböckernas syn på sexuell läggning från den utgångspunkten kommer att vara behjälpligt i den kommande analysen. En läsning ur ett queerperspektiv kommer därmed att vara ett nödvändigt verktyg för att kunna svara på denna uppsats frågeställning om på vilket sätt heteronormativiteten upprätthålls eller ifrågasätts i läroböckerna.
Ordet queer är det engelska ordet för ”konstig”, ”excentrisk” och ”homosexuell”.44 Inom Queerteorin härstammar dock själva benämningen "queer" från ”radikala aktivister som på 1980-talet kallade sig queer för att uttrycka sin stolthet och sitt avståndstagande från den normativa heterosexualitetens påbud och krav”.45 Socialantropologen Fanny Ambjörnsson skriver i Vad är Queer (2006) att ordet användes i England under 1900-talets första hälft som ett kränkande ord för
homosexuella och de ville nu ta tillbaka ordet från de homofoba och använda det mot dem.46 I Nationalencyklopedin står det att ”[i]nom queerteori betecknar dock inte ’queer’ en identitet utan en position i förhållande till det normativa – en position som är tillgänglig för vem som helst som är marginaliserad genom sexuella handlingar eller
44
Nationalencyklopedin, sökord: queerteori, http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/queerteori, (2010-05-23).
45 Nationalencyklopedin, sökord: queerteori, http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/queerteori,
(2010-05-23).
46
18
genusidentifikation och som kan vara en grund utifrån vilken man kan bedriva insiktsfull kritik av samhälle och kultur”.47
Inom den akademiska världen växte queerteorin enligt Ambjörnsson fram på väl ansedda amerikanska universitet cirka 1990. Namnet yttrades för första gången på en konferens av Teresa de Lauretis som en skämtsam provokation till synen på
homosexuella som en klart avgränsad identitetskategori. Tidigare hade den homosexualitetsforskning som redan praktiserats mest handlat om att beskriva homosexuellas liv, erfarenheter och vanor. Nu inspirerades man av feministisk teori samt sociologen Jeffrey Weeks och Foucaults arbeten till att vilja ha mer mångsidiga och problematiserande resonemang kring sexualitet, samhälle, utanförskap och identitet. Man ville granska den normerande heterosexualiteten istället för att lägga fokus på de som avvek från denna. På så sätt ville man ta reda på ”hur sexuella normer uppstår, fungerar, upprätthålls och ifrågasätts”.48
Queerforskaren Tiina Rosenberg skriver i Queerfeministisk agenda (2002) att det centrala för queerteorin ”är att betrakta sexualiteter som socialt, historiskt och
geografiskt konstruerade. Queerteori söker därmed ingen ursprungssexualitet eller annat idylliskt ur-ursprung utan fokuserar den heterokulturella dominansen som en
förtrycksmekanism”.49
Queerforskaren Don Kulick förklarar det som att poängen är att ”heterosexuella kvinnor och män ska fundera [...] på hur deras antagande om att heterosexualitet är självklar och naturlig omsätter sig i tal och handlingar som kränker och diskriminerar alla som inte är heterosexuella.50 Queerteoretikerna menar dock att detta förtryck inte är helt lätt att upptäcka detta då sexualitet är svårgripbart och kan förstås på flera olika sätt. Det kan exempelvis handla om identitet, handling,
normsystem eller maktbegär. Queerteorins ambition är dock inte att klargöra vad som är vad utan att åskådliggöra hur identiteter, handlingar, normer, regler och föreställningar tillsammans utgör det vi benämner som sexualitet och på så sätt se hur sexualitet regleras, organiseras och upplevs.51
Queerteori är enligt Ambjörnsson även i sig ganska svårgripbart, inte bara på grund av att begreppet är svårt att ringa in, utan för att queerteorin får sägas innehålla flera
47 Nationalencyklopedin, sökord: queerteori, http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/lang/queerteori,
(2010-05-23).
48 Ambjörnsson, s. 35ff. 49
Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda, Stockholm 2002, s. 63.
50 Don Kulick, ”Queerteori, performativitet och heteronormativitet – några
grundläggande begrepp” i Anna-Clara Olsson & Caroline Olsson (red), I den akademiska
garderoben, Stockholm 2003, s. 22.
51
19
teorier som på olika sätt har ett kritiskt granskande perspektiv på sexualitet. Ambjörnsson urskiljer fyra inriktningar inom queerteorin: heteronormativitet,
sexualitet, genus och trans. Temat Trans grundar sig framförallt på litteraturvetaren och
filosofen Judith Butlers tankar om hur identiteter skapas. I Genustemat är Butlers teorier om en heterosexuell matris i centrum och man undersöker bland annat hur
föreställningar av manligt och kvinnligt förutsätter en normerande heterosexualitet. Temat sexualitet har sin utgångspunkt i Gayle Rubins ”sexuella värdehierarki” och granskar vad som ses som ett normalt sexuellt beteende.52 Heteronormativiteten är dock det som av Rosenberg beskrivs som queerteorins mest användbara teoretiska ansats och kommer även att vara av störst vikt för denna uppsats analys.53
4.4. Heteronormativitet
Heteronormativitet är enligt Rosenberg helt enkelt ”antagandet att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt”.54
Ambjörnsson tillägger att heteronormativitet är ”de instutioner, lagar, strukturer, relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualiteten som något enhetligt, naturligt och allomfattande – alltså det som bidrar till att en viss sorts heterosexuellt liv framstår som det mest åtråvärda och naturliga sättet att leva”.55 Att detta utgör normen bidrar till att allt annat ses som
avvikande och fel. Heteronormativitet blir därför mer användbart att använda än heterosexualitet när man inte bara vill undersöka sexualitet utan framförallt det normsystem som ligger bakom. För det är heteronormativiteten och inte
heterosexualiteten i sig som gör att den upprätthålls som en norm i samhället genom att exkludera allt avvikande.56
Man undersöker framför allt normerna kring genus och sexualitet och
heteronormativitetens utgångspunkt är enligt Ambjörnsson att problematisera den historiska uppdelningen mellan homo- och heterosexualitet. Man utgår nämligen ”från att heterosexualiteten, liksom alla andra former av social organisering, är kulturellt, socialt och historiskt skapad”.57 På så sätt tas inte heterosexualiteten för given utan kan istället ifrågasättas och problematiseras. Det kan vara värt att nämna att beteckningarna
52 Ambjörnsson, s. 37, 48f, 136. 53 Rosenberg, s. 100. 54 Rosenberg, s. 100. 55 Ambjörnsson, s. 52. 56 Rosenberg, s. 101; Ambjörnsson, s. 52. 57 Ambjörnsson, s. 49ff.
20
heterosexualitet och homosexualitet uppfanns ungefär samtidigt, kring sekelskiftet 1900, och att heterosexualitet i betydelsen att enbart för njutningens skull, och inte för att avla barn, ha sex med en person av motsatt kön då beskrevs som en pervers böjelse liksom homosexualitet. Under seklets gång gick de dock åt olika håll när det gällde vad som sågs som normalt och blev slutligen varandras motsatser. Idag är dock den
allmänna uppfattningen att även homosexualiteten bör accepteras och tolereras. Synen på sexualitet förändras alltså ständigt och är snarare produkter av det sociala och historiska än av naturen.58
Heteronormativitetens två bärande principer är enligt Rosenberg för det första att den exkluderar allt som avviker från normen med en uppdelning i kategorierna ”vi och de” och för det andra att det avvikande införlivas i normen genom assimilation. Den första principen grundas i en diktomi där en enhets två delar ses som motsatser till varandra och där den ena delen ses som bättre än den andra. Denna diktomi förenklar den sammansatta verkligheten men leder till sociala orättvisor och ojämlikhet.59 Här skulle man även kunna inkludera det Ambjörnsson tar upp som stereotypisering, det vill säga att man reducerar icke-heterosexuella till en förutsägbar person med vissa bestämda karaktärsdrag.60 Heteronormativitetens andra bärande princip går ut på att de
exkluderade grupperna ska anslutas till den dominerande kulturen genom att anpassa sig efter denna, vilket enligt Ambjörnsson ofta även innebär ett sorts osynliggörande. Assimilationskravet ställer enligt Rosenberg på så sätt ”den förtryckta människan inför ett olösligt dilemma: för att bli delaktig i samhället tvingas hon anta en identitet hon inte har, och när hon försöker göra det bli hon om och om igen, av sig själv och av andra, påmind om och tillbakapressad till den identitet hon har – men inte får ha”.61
Hur heteronormativiteten konkret tar sig uttryck beror enligt Ambjörnsson på var och när den äger rum. Två exempel hon tar upp är att homosexualiteten klassades som en sjukom på 70-talet och att insemination idag endast tillåts om man lever i par vilket alltså utesluter ensamföräldrar.62 I uppsatsens analysarbete kommer bland annat läroböckernas eventuella upprätthållande och/eller ifrågasättande av
heteronormativiteten att granskas med hjälp av den metod som presenteras nedan.
58 Ambjörnsson, s. 54ff; Rosenberg, s. 100. 59 Rosenberg, s. 102f. 60 Ambjörnsson, s. 75ff. 61 Rosenberg, s. 102f; Ambjörnsson, s. 70. 62 Ambjörnsson, s. 52.
21
4.5. Metod
För att analysresultaten ska bli en uppföljning av och på något sätt ska kunna jämföras med skolverkets granskning av hur sexuell läggning framställs i historieläroböcker utgivna 2000-2005 har samma frågor använts i analysarbetet. Dessa är utformade efter värdegrunden som återfinns i Lpo 94 och Lpf 94 och har fastställts i samråd med de forskare som genomförde skolverkets läroboksgranskning år 2006, vilket för perspektivet sexuell läggning var pedagogik och genusforskarna Maria Rosén och Håkan Larsson.63 Frågorna känns dessutom väl anpassade för en läroboksanalys kring sexuell läggning och heteronormativitet, varför de har använts som analysverktyg utan några ändringar. Analysfrågorna lyder såhär:
1. Vad säger lärobokstexten/bilderna explicit om sexuell läggning? Vilka grupper presenteras? När, var, hur och varför framträder dessa grupper? I vilka
sammanhang eller i vilka sociala relationer framträder dessa grupper?
2. Vilka meningar/innebörder lägger lärobokstexten/bilderna i relation till sexuell läggning (i de grupper som framträder i boken)? Hur
presenteras/gestaltas/konstrueras sexuell läggning? Hur framställs de t.ex. i bild? Finns det exempel på stereotyper? Vilka? Finns det explicita uttryck för
diskriminering, särbehandling, kränkning? Förekommer osynliggörande, uteslutning? Vilket fokus har texten (normalitet eller mångfald)?
3. Finns det exempel på resonemang som försöker överskrida stereotypier etc. (”goda exempel”)?64
Dessa frågor kommer alltså att vara utgångspunkt för analysen och alla
historieläroböckerna kommer att granskas från pärm till pärm, det vill säga all text och alla bilder kommer att analyseras. Resultaten av analysen kommer att presenteras i uppsatsen och sedan jämföras med skolverkets läroboksgranskning.
Värt att nämna är också att vissa av frågorna öppnar för en queer läsning, vilket förenklat innebär att jag försöker se förbi heteronormen och tolkar objekten ur ett mer förutsättningslöst perspektiv. En bild på två män som kramas kan exempelvis då tolkas som ett kärleksfullt homosexuellt par istället för som två heterosexuella vänner, så som vårt heteronormativa samhälle säger till oss att vi ska tolka bilden.
63
Larsson och Rosén, s. 2.
64 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
22
4.6. Avgränsningar och val av material
Anita Norlund menar i sin avhandlig Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan.
Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov (2009) att det finns två
olika sätt att välja ut läroböcker till en analys. Man kan antingen välja de läroböcker som är marknadsledande eller helt enkelt alla läroböcker som finns tillgängliga vid en viss tidpunkt.65 Urvalet i denna uppsats har valts efter det andra tillvägagångssättet på grund av att det första urvalssättet har en del brister. Norlund argumenterar exempelvis för att det kan ses som en validitetsmässig svaghet att bara analysera de läromedel som används mest då man riskerar att exkludera böcker som kanske är mer
förändringsinriktade.66 Dessutom kan det vara svårt att mäta hur vanligt förekommande läroböckerna är både på grund av att böckerna har funnits ute på marknaden olika länge och eftersom försäljningssiffror kan vara missvisande då vissa skolor kan ha det så att flera klasser delar på en uppsättning läroböcker.
Det finns dock mängder av läroböcker och för att uppsatsen inte skulle bli ohanterligt stor så var en avgränsning nödvändig. För det första valdes bara läroböcker som var utgivna efter år 2006, eftersom det var då som skolverkets rapport kom och även den mer specifika lagen (2006:67) om att elever inte ska diskrimineras eller kränkas på grund av sin sexuella läggning.67 Ett andra kriterium för de böcker som valdes ut var att det skulle vara läroböcker i historia som granskades. Detta inte bara av de enkla
anledningarna att detta är en historiedidaktisk uppsats och att historia var ett av de ämnen vars läroböcker skolverkets granskning kom fram till kunde ses som kränkande för ickeheterosexuella personer.68 Utan även för att historia är ett ämne där olika samhällens och tiders värderingar blir tydliga eftersom man för att kunna förklara dem blir tvungen att kontrastera dem mot de värderingar som gäller i vårt eget samhälle. Det tredje urvalskriteriet var att läroböckerna inte fick vara skrivna av samma författare, vilket även var ett krav i skolverkets granskning.69 För att slutligen avgränsa undersökningen lite till så valdes endast gymnasieläroböcker ut fastän man i skolverkets undersökning även undersökte läroböcker för årskurs 7-9. Detta gjordes alltså medvetet
65 Norlund, s. 63. 66 Norlund, s. 63.
67 ”Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”,
1§.
68 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, s. 42f.
69 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
23
på grund av att undersökningsmaterialet annars hade blivit för stort. Det finns en viss risk att detta skulle kunna påverka resultaten av analysen men då skolverkets
undersökning inte visar på att det fanns någon nämnbar skillnad mellan böckerna för de olika åldersgrupperna så kommer det troligtvis ändå inte att försvåra jämförelsen med denna.
De historieläroböcker som slutligen uppfyllde alla kriterier kommer från fyra olika förlag och är gymnasieläroböckerna Alla tiders historia Bas (2008) Perspektiv på
historien A bas (2008), Epos Tema (2009) och Samband historia plus (2009). Dessa
läroböcker kommer att beskrivas mer ingående i empiridelen men det kan vara värt att redan nu ta upp att de överlag lägger tyngdpunkten på 1800- och 1900-talshistoria vilket möjligtvis kan försvåra jämförelsen med skolverkets läroboksgranskning i vissa
25
5. Empiri
Här kommer själva undersökningen att presenteras. Varje bok kommer att tas upp individuellt men de kommer sedan att jämföras med varandra för att framförallt
uppmärksamma gemensamma drag då resultaten slutligen ska jämföras med skolverkets läroboksgranskning från 2006.
5.1. Om Epos Tema
Epos Tema är ett historieläromedel tänkt till gymnasiets historia A-kurs. Det är utgivet av Liber AB år 2009 och är inriktat på 1900-talets historia men med tillbakablickar till 1800-talet. Författarna är de aktiva historikerna Robert Sandberg, Jenny Björkman och Karl Molin.
Epos Tema är på cirka 300 sidor och innehåller förutom faktatexter med tillhörande frågor även en hel del foton, teckningar, kartor och diagram och skiljer sig från de andra historieläroböckerna på så sätt att den inte tar upp historien kronologiskt utan är indelad i olika teman. De olika teman som tas upp är: 1800-talet, Sveriges, Europas och
världens befolkning, Individen och samhället, Ungdomarnas historia, Migration, Den svenska demokratins historia, Brott och straff, Folkmord, Vägen till kunskapssamhället, Teknik och industri, Man, kvinna, människa, Världskrigens tid, Från kolonialism till globalisering, Fredens vägar, Från sjukvård till friskvård och Människan och miljön.
5.2. Analys av Epos Tema
Att sexualiteten har fått ett ganska stort utrymme i Epos Tema märks redan i
innehållsförteckningen då flera rubriker direkt kan kopplas till ämnet. Några exempel är: ”De unga och sexualiteten”, ”Staten och sexualiteten”, ”Sexualundervisningen”, ”Preventivmedel”, ”Rätten att ha sex med vem man vill”, ”Från fri sex till aids” och ”En ny syn på sex”.
Bilderna i läroboken pekar dock på att den bild som ges inte är särskilt mångsidig då det inte finns en enda bild på ett ickeheterosexuellt par. Man kan dock göra en queer läsning av en bild på sex afrikanska mödrar och deras tio barn vilken skulle kunna tolkas som att de lever ihop utan männen och på så sätt bryter mot heteronormen.70
70
26
En av lärobokens bildtexter tar upp homosexuella då den berättar om en
pingstpastors uttalande att homosexuella är en cancersvulst. Läroboken berättar här om den debatt det blev kring om lagen som förbjuder hets mot folkgrupp innebär ett brott mot religionsfriheten. I bildtexten står att ”[m]ånga stödde pastorn, och det viktigaste argumentet var just att var och en måste få uttrycka sina religiösa övertygelser”.71
Att endast stödet till pastorn nämns och ingenting om kränkningen detta innebar för
homosexuella kan tolkas som att läroboken är på pastorns sida och att bildtexten därmed kan uppfattas som kränkande av homosexuella. En annan tolkning skulle dock kunna vara att man endast tar upp argumenten för pastorns sida då dessa inte ses som lika självklara som skälen till att det är fel att kränka homosexuella.
I läroboken finns det elva bilder på heterosexuella par, vilket får tolkas som att det är heterosexualiteten som är norm.72 Heterosexualitet verkar vara något eftersträvansvärt som gör en lycklig då större delen av dessa bilder visar på en leende man och kvinna med eventuellt ett eller flera barn.73 I en av bildtexterna förklaras bilden dessutom som ”[e]n typisk Stockholmsfamilj på 1930-talet: Föräldrar och två barn, en flicka och en pojke ganska nära varandra i ålder”.74
Att man med föräldrar menar en man och en kvinna är underförstått och det är genomgående så att något annat än heterosexuella förhållanden varken tas upp eller verkar existera enligt läroboken. På en bild visas en ung kvinna med en p-pillerkarta och bildtexten förklarar att p-pillret innebar en
revolution för många kvinnor då det tidigare varit svårt för kvinnor att ha sex och själva kontrollera att de inte blev gravida.75 Även i bildtexten verkar det alltså tas för givet att sex är något som sker mellan en man och en kvinna och därmed kan det tolkas som att detta är den enda sexuella läggning som finns.
Går man över till att titta på lärobokstexten så verkar även den till en början utesluta icke-heterosexualitet. I kapitlet om 1800-talet tas den nya borgerligheten upp. Det står att ”[d]e framgångsrika borgarna stod också för en ny levnadsstil [...] Hemmet var deras borg, och där härskade de oinskränkt. Det praktiska överlät de visserligen på sina hustrur och tjänstefolket, men familjefädernas ord var lag”.76
Det är alltså underförstått i texten att borgarna är män som lever i heterosexuella förhållanden. Längre fram i texten tas det upp att ”[d]etta borgerliga ideal var naturligtvis bara ett fåtal förunnat, eftersom
71 Sandberg, Björkman och Molin, 99. 72
Sandberg, Björkman och Molin, s. 19, 21, 33, 42, 45, 67, 77, 92, 170, 171, 194.
73 Sandberg, Björkman och Molin, s. 21, 33, 67, 77, 170, 171, 194 74 Sandberg, Björkman och Molin, s. 21.
75 Sandberg, Björkman, och Molin, s. 22. 76
27
de flesta inte hade de ekonomiska förutsättningarna. Men det var ett ideal som spred sig i takt med att levnadsstandarden steg. Även inom arbetarklassen ville många män att deras hustrur inte skulle arbeta utan enbart ta hand om hemmet”.77
Att lärobokstexten förutsätter heteronormativiteten blir här tydligt då det borgerliga levnadssättet framställs som något som var så eftersträvansvärt att det endast hämmades av ekonomin. Att det skulle finnas personer av samma kön som ville leva ihop och om villkoren för dem skilde sig från dagens samhälle tas överhuvudtaget inte upp. Denna tystnad och ignorans av homosexualiteten tar Rosenberg upp som det förhållningssätt som, tillsammans med fördömandet, upprätthåller ”den negativa konstruktionen av samkönade relationer”.78
I slutet av kapitlet förutsätts än en gång att alla lever i heterosexuella förhållanden då kvinnors omyndighet tas upp och man skriver att ”än så länge var det deras män som bestämde över dem”.79
Man tar dock även upp att ogifta kvinnor blev myndiga i mitten av 1800-talet vilket skulle kunna tolkas som att kvinnor i heterosexuella relationer missgynnades och att icke-heterosexualitet därför skulle kunna ses som mer eftertraktat. Följande formulering i kapitlet om ungdomarnas historia verkar dessutom förutsätta att det faktiskt finns någon sorts förhållande mellan personer av samma kön och att dessa inte var lika komplicerade som de mellan personer av motsatt kön. ”Att inleda
förhållanden med det motsatta könet var mer komplicerat i en tid när det varken fanns preventivmedel eller rätt att göra abort.”80
Man tar dock inte upp hur ett sådant
förhållande skulle se ut eller om det anses vara bra eller dåligt. Ytterligare ett exempel på att man verkar frångå heteronormen något är när man i kapitlet om brott och straff tar upp den för fångar nya ”rätten att ha intimt umgänge med sin partner” och termen partner på så sätt tycks inkludera ickeheterosexuella.81
Bisexualitet tas dock inte upp någonstans i boken men homosexuella omnämns på ett flertal ställen. Första gången man stöter på homosexuella är när man talar om hiv. Det står att ”[t]ill en början var det mest homosexuella män och narkomaner som blev smittade”.82
Den bild man här får av homosexuella skulle kunna tolkas på två olika sätt. Man kan antingen tolka dem som offer då de blev ”smittade” och alltså är passiva, eller som att de ska associeras med sprutnarkomaner och ses som ”orena”. I sista kapitlet när
77 Sandberg, Björkman och Molin, s. 15. 78
Rosenberg, s. 96.
79 Sandberg, Björkman och Molin, s. 18. 80 Sandberg, Björkman och Molin, s. 55. 81 Sandberg, Björkman och Molin, s. 117. 82
28
hiv tas upp igen beskrivs de dock som en särskilt utsatt grupp varför man nog ändå får se dem som offer. I texten beskrivs också att man i samband med aidsepidemin
kritiserade ”det som sågs som homosexuellas lössläppta livsstil” och att man därför stängde ”de så kallade bastuklubbarna, där homosexuella kunde söka sig tillfälliga förbindelser”.83
Den bild man får av homosexuella här är att de är ansvarslösa, har mycket sex och att de inte väljer sina sexpartners särskilt noga då de ändå inte är ute efter något långvarigt förhållande. Den dåliga stereotyp av homosexuella som här byggs upp är enligt Ambjörnsson ett sätt att bidra till heteronormativiteten.84
Andra gången homosexuella omnämns tas det upp liksom i förbigående när man talar om att preventivmedel var förbjudna eftersom man hade sex för att få barn. Man slänger helt enkelt in ett ”[d]ärför var det också förbjudet med homosexualitet”.85
Två sidor längre fram behandlas dock homosexualitet något utförligare då man tar upp att det i Sverige inte längre är olagligt eller ses som en sjukdom efter att några
homosexuella 1979 sjukskrev sig i protest. Man tar även upp att homosexuellas
rättigheter har utökats genom att det 1995 blev möjligt att ingå partnerskap och att man under 2000-talets början har diskuterat såväl adoptioner som en könsneutral
äktenskapslagstiftning”.86
Här undrar man dock varför man inte tar upp att riksdagen röstade ja till förslaget om könsneutrala äktenskap då detta finns med i frågematerialet på sidan efter. Frågans syfte är att man ska ta ställning till om det är en bra reform, vilket skulle kunna tolkas som kränkande mot homosexuella då läroboken uttrycker deras rättigheter som diskutabla. Slutligen omnämns även homosexuella i inledningen till kapitlet om brott och straff då det tas upp att det var olagligt förr.87
Sammanfattningsvis får man säga att Epos Tema trots att det på flera ställen kan tolkas som att den upprätthåller heteronormativiteten ändå öppnar upp för en mer nyanserad syn på sexuell läggning men framför allt så vågar man i läroboken ta upp och problematisera sexualitet i flera olika sammanhang.
83
Sandberg, Björkman och Molin, s. 277.
84 Ambjörnsson, s. 75.
85 Sandberg, Björkman och Molin, s. 66. 86 Sandberg, Björkman och Molin, s. 68. 87
29
5.3. Om Samband Historia Plus
Samband historia är en historielärobok för gymnasiet som tar upp samhällets utveckling från jägare och samlare till 2000-talets första decennium. Ungefär hälften av boken är ägnad åt 1900-talshistoria och en hel del fokus får därför sägas ha lagts här även om den tidigare historien på sina över 200 sidor också får sägas ha fått mycket utrymme,
eftersom det rör sig om den tjockaste läroboken i undersökningen.
Samband Historia Plus är kronologiskt upplagd även om vissa underkapitel överlappar varandra något. Författare är historikerna Niklas Ericsson och Magnus Hansson som säger sig vilja visa en historia sedd med dagens ögon, ur de perspektiv som är viktiga idag, och uppmuntra läsaren till kritiskt tänkande.88
5.4. Analys av Samband Historia Plus
Redan bokomslaget på Samband Historia Plus skriker att heterosexualitet är det normala då hela framsidan täcks av en svartvit bild på en ung man som håller om och kysser en ung kvinna. En granskning av den långa innehållsförteckningen som är fylld av olika epokbeteckningar visar dock att sexualiteten inte verkar vara något prioriterat ämne.89
I läroboken förekommer hela 15 bilder på heterosexuella par och familjer. En av bilderna sticker ut lite extra genom att visa på en nunna och en munk som håller om varandra.90 Detta är dock den enda bild av förbjuden sexualitet som förekommer även om det på den bild som visar en plansch från filmen Jag är nyfiken gul från 1967, finns med ett tätt omslingrat naket heterosexuellt par.91 De andra bilderna på heterosexuella par och familjer som förekommer i läroboken visar exempelvis den skrattande
kungafamiljen, de leende paret Mandela och Barack Obama och hans familj när han svär presidenteden.92
Heteronormativiteten är dock inte helt allenarådande då det bland lärobokens bilder även finns en bild som säger sig visa en förmodad homosexuell person. Det är en bild på Sapfo och bildtexten tar upp att det är omdiskuterat om hon var lesbisk men att hon skrev kärleksdikter till andra kvinnor och att hennes hemö fått ge namn åt uttrycket
88
Niklas Ericsson och Magnus Hansson, Samband Historia Plus, Bonnier Utbildning AB 2009, s. 6
89 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 10-13. 90 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 97. 91 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 513. 92
30
lesbisk.93 Att personen bakom homosexualiteten här synliggörs får även sägas störa den enligt Ambjörnsson ”relativt etablerade synen på lesbiska och bögar som enhetliga och tydligt avgränsade identitetskategorier”.94
Heteronormativiteten tas till och med upp i läroboken då man i den källkritiska nyckeln som inleder boken skriver att ”heterosexualiteten mer eller mindre har tagits för given. Därför skulle det vara tänkbart att de sociala könsrollerna skulle suddas ut – eller åtminstone ändras – om hetero-, homo, bi-, och transsexualitet fullt ut skulle betraktas som likvärdiga”.95
Man utesluter här ingen sexuell läggning och det inger en bild av att det är detta som man borde sträva efter. Detta är dock enda gången som bisexuella nämns medan homosexuella nämns vid ytterligare ett par tillfällen.
I kapitlet om Grekland tas det exempelvis upp att ”homosexuella förbindelser
tolererades på ett helt annat sätt än under senare tider” och att det troligen var vanligast i de högre sociala skikten. Den förklaring man ger till detta är att de rikare pojkarna och flickorna uppfostrades åtskilda medan andra barn kunde umgås på ett annat sätt.96 Denna förklaring skulle kunna tolkas som att homosexualitet är ett val som man om det finns en annan möjlighet väljer bort, men en annan tolkning är att det kan verka som att det har varit vanligare i de högre skikten eftersom de var hårdare övervakade och att förbindelserna därför lättare upptäcktes. Det intressanta här är dock att läroboken tar upp att det tidigare har funnits en annan och mer tolerant syn på samkönat sex, vilket även tas upp av historikerna Svante Norrhem, Jens Rydström och Hanna Winkvist i
Undantagsmänniskor – en svensk HBT-historia (2008).97 Detta menar Ambjörnsson
visar att normerna kring sex är något som är konstruerat av samhället och att läroboken tar upp detta förmedlar att dessa faktiskt går att förändra.98
Homosexuella tas även upp när man talar om nazisternas förföljelser som beskrivs ha drabbat homosexuella då de inte passade in i nazisternas idealsamhälle. Man förklarar att Hitler tyckte att homosexuella saknade existensberättigande och ansåg homosexuella män vara förkastliga då de inte deltog i den ariska rasens reproduktion. De nämner också att nazisterna inte såg lika allvarligt på homosexuella kvinnor eftersom de sällan satt på de höga posterna i samhället och att regimens förtryck och nya lagar mot
93 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 70. 94 Ambjörnsson, s. 37.
95
Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 36.
96 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 69.
97 Svante Norrhem, Jens Rydström och Hanna Winkvist, Undantagsmänniskor – en svensk HBT-historia,
Stockholm 2008, s. 22ff.
98
31
homosexuella gjorde att många utvandrade.99 Att det är just Hitler och nazisterna som tycker att homosexuella är förkastliga gör att man automatiskt tolkar det som fel eftersom Hitler och nazisterna inte framställs speciellt sympatiska.
I kapitlet om den andra industriella revolutionen tas det upp att män och kvinnor i äldre tider var beroende av varandra och att en bonde på grund av detta beroende vanligen gifte om sig om hans hustru dog. Vidare sägs att när kvinnans roll under 1800-talet begränsades till att vara hustru och moder så blev kärleken många gånger grunden för äktenskapet. ”Tidigare hade kärleken i och för sig varit bra, men den var inte nödvändig för att hålla samman makarna. Det fanns även personer som till prästernas fasa började hävda att man inte ens behövde gifta sig för att leva tillsammans”.100
Huruvida detta påverkade eller även gällde homosexuella par tas dock inte upp.
Det sammantagna intrycket av Samband Historia Plus är att den visar upp en vilja att ifrågasätta heteronormativiteten och visa att det, även om de inte är lika vanligt
förekommande, finns andra sexuella läggningar än den heterosexuella som är minst lika bra.
5.5. Om Perspektiv på historien A bas
Perspektiv på historien A bas är utgiven av Gleerups Utbildning AB 2008 och är tänkt för gymnasiekursen historia A. Författare är historiegymnasieläraren Hans Nyström, historikern Lars Nyström och LO-utredaren Örjan Nyström som vill ge läsaren ”en gedigen kunskap om samhällets utveckling” samt ”presentera en lättillgänglig världshistoria utan att för den skull göra avkall på vare sig innehåll eller sammanhang”.101
Perspektiv på historien A bas är totalt 364 sidor och tar upp människans historia från forntiden till början av 2000-talet. Läroboken är alltså kronologiskt upplagd men har en tyngdpunkt på europeisk historia och 1900-tals historia. Läromedlet består av både faktatexter, frågor, bilder och tips på filmer och romaner.
99 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 366f, 413f, 416. 100 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 328f.
101 Hans Nyström, Lars Nyström och Örjan Nyström, Perspektiv på historien A bas, Gleerups Utbildning
32
5.6. Analys av Perspektiv på historien A bas
En titt i innehållsförteckningen till Perspektiv på historien A bas visar att texten inte verkar lägga något som helst fokus på sexualitet. Går man över till att titta på bilderna så kan det konstateras att tolv av dem tydligt visar eller beskrivs visa heterosexuella par och familjer medan inte en enda kan tolkas som en bild på ett homosexuellt par.102 Den enda bild som ens kommer i närheten av detta är en bild på när Castro och Chrusjtjov kramar om varandra på ett FN-möte. 103 Detta säger förmodligen inte ett dugg om deras sexualitet men skulle kunna läsas queert och kan då sägas bryta mot
heteronormativiteten.
Av de bilder som föreställer heterosexuella par sticker en ut lite i mängden. Den visar en kvinna och en man som håller varandra i handen och tittar förälskat på varandra. De har liknande overaller på sig och mannen håller ett barn i famnen. I
bildtexten står det att unisex-modet lanserades på 70-talet och att det ”var ett uttryck för hur den traditionella, tydliga uppdelningen i vad som är ’manligt’ och vad som är ’kvinnligt’ börjat ge vika för en mer sökande, flytande könsidentitet”.104
Detta kan tydas som att vi går mot ett könlöst samhälle där den rådande heteronormen inte längre
kommer att vara giltig. Enligt Ambjörnsson är nämligen gränsdragningen mellan man och kvinna minst lika viktig för upprätthållandet av heteronormativiteten som gränsen mellan hetero- och homosexualitet då man för att kunna kategorisera någon som hetero- eller homosexuell behöver veta vilket kön personen har.105
En närmare läsning av lärobokstexten visar att sexualiteten tas upp lite här och var, mestadels i samband med graviditeter. Det tas upp att giftermålet förr mest var en ekonomisk affär som släkterna kom överens om. När överenskommelsen var gjord kunde dock de trolovade leva samman ogifta och gifta sig först när kvinnan blivit med barn. Värt att lägga märke till här är alltså att det skulle röra sig om en kvinna och en man, vilket blir extra tydligt när man säger att det ”stod mycket på spel i mötet mellan man och kvinna” och att ”[s]ex före äktenskapet var [...] en stor risk och några effektiva preventivmedel inte [var] kända”.106
102 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 98, 121, 176, 184, 209, 222, 236,
240, 278, 306, 335, 344.
103 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, 2008, s. 292. 104 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 335. 105 Ambjörnsson, s. 59.
106
33
Kvinnornas oro över att bli gravida tas även upp i kapitlet om Sverige under
mellankrigstiden där en hel sida ägnas åt problemet. Hela tiden verkar det förutsättas att kvinnorna är heterosexuella då det bland annat uttrycks att ”särskilt den ogifta kvinnan måste alltid vara på sin vakt och ’hålla på sig’ [...] men även för den gifta kvinnan kunde ett mörkt ångestmoln vila över det sexuella samlivet”.107 Att det skulle finnas några bi- eller homosexuella kvinnor under den här tiden så som Norrhem, Rydström och Winkvist beskriver flera andra kvinnor ha varit och som dessutom styrks av att den lesbiska kvinnan under 1920- och 30-talen fick sitt genombrott i litteraturen, nämns inte.108
Att läroboken präglas av heteronormen blir även tydligt då 1800-talsmannens sexuella känslor endast associeras med kvinnor och beskrivs med att ”[n]är mannen tänkte på hem och familj drömde han om kvinnan som ren och oskyldig. I nästa stund längtade han till bordellen, där kvinnorna framstod som könsdjur som enbart var till för att tillfredställa hans köttsliga lustar”.109
Om 1800-talskvinnan sägs i samma stycke såhär: ”Att kvinnan hade några egna sexuella känslor var knappast erkänt av samtiden”, vilket betyder att läroboken ser det som en självklarhet att kvinnor också har sexuella känslor.110 Dock nämns inget om huruvida dessa skulle riktas mot en man eller kvinna, vilket kanske får ses som att heteronormen ändå inte tas för given.
Bisexuella nämns dock inte alls i läroboken och homosexuella endast vid tre
tillfällen. Första gången är i samband med antiken och man skriver såhär: ”[a]tt man såg ner på kvinnorna gjorde [...] att många män, vid sidan av familjen, tog sig yngre
manliga älskare, som de var tillsammans med och hade sexuella relationer med”.111
Andra gången nämns homosexuella i en bildtext som berättar att fångarna bar olika märken i koncentrationslägren beroende på vilka de var.112 De omnämns här alltså endast i egenskap av att vara en grupp fångar bland flera andra. De homosexuella fångarna återkommer längre fram i texten och det konstateras då bara kort att ”tiotusentals homosexuella hörde till Förintelsens offer”.113
Varför de homosexuella sattes i koncentrationsläger förklaras alltså inte men att de beskrivs som offer gör att det i alla fall inte kan tolkas som att de har förtjänat att hamna där.
107 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 277. 108 Norrhem, Rydström och Winkvist, s. 112-118.
109
Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 187.
110 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 187. 111 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 46. 112 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 270. 113
