Examensarbete
Kandidatnivå
Arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar –
sjuksköterskors upplevelser: En litteraturöversikt
Working with health promoting lifestyle changes – nurses
experiences: A literature review
Författare: Sanna Darth & Emelie Törnkvist Handledare: Jan Florin
Granskare: Therese Granström Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ 2030
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2020-10-05
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Abstrakt
Bakgrund: Många människor lever idag med en ohälsosam livsstil vilket leder till ohälsa. Minst 20 % av alla människor som söker sjukvård gör det på grund av de konsekvenser som uppstår av en ohälsosam livsstil. Hälsofrämjande arbete skall rikta sig mot att använda människan befintliga resurser för att främja hälsa. Sjuksköterskan ska värna om människors välbefinnande genom att motivera och främja egenvård genom stöttning vid
livsstilsförändringar.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna patienter.
Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan år 2005-2020. Artiklarna är insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Den insamlade datan är analyserad i tre steg.
Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier som speglar faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser, Sjuksköterskan, Arbetsplatsen, Patientens påverkan,
Interaktioner och Yttre faktorer. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att de var viktiga i
arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar. Dock upplevde flertalet sjuksköterskor att ett hinder i arbetet var tidsbrist samt för lite utbildning. En möjlighet som sjuksköterskor upplevde kunde underlätta arbetet var stöttning av ledningen på arbetsplatsen.
Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de har en roll i det hälsofrämjande arbetet riktat mot livsstilsförändringar. Faktorer som hindrar sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är tidsbrist samt brist på utbildning och kunskap inom ämnet. En faktor som ökar möjligheten till det hälsofrämjande arbetet anser sjuksköterskor är stöttning från ledningen på
arbetsplatsen. Sjuksköterskors motivation påverkas även av patientens egen motivation. Sjuksköterskans motivation till arbetet avspeglar i flera fall patientens motivation till förändring.
Nyckelord: Hälsofrämjande, Litteraturöversikt, Livsstilsförändringar, Sjuksköterska, Upplevelse
Abstract
Background: Today a lot of people live an unhealthy lifestyle which leads to ill health. At least 20% of all people who seek medical care do so because of the consequences of an unhealthy lifestyle. Health promotion work shall focus on using existing human resources to promote health. The nurse must protect people's well-being by motivating and promoting self-care through support in the event of lifestyle changes.
Aim: To describe nurses' experiences of working with health-promoting lifestyle changes with adult patients.
Method: The work was performed as a literature review based on 16 scientific articles with a qualitative or quantitative approach. The articles were published between year 2005-2020. The articles are collected from the databases Cinahl and PubMed. The collected data is analyzed in three steps.
Result: The results are presented in five main categories which reflects the factors that has an impact on nurses’ experiences, Nurse, Workplace, Patients impact, Interactions and External
factors. It emerged that nurses felt that they were important in the work with
health-promoting lifestyle changes. Most nurses felt that an obstacle in the work was lack of time and education. One opportunity that nurses felt could facilitate work was support from management at the workplace.
Conclusion: Nurses felt that they had a role in the health promotion work aimed at lifestyle changes. Factors that obstructed nurses in the health promotion work were lack of time, education and knowledge in the subject. One factor that nurses considered increased the possibility of health-promoting work was the support from the management at the workplace. Nurses' motivation was also affected by the patient they worked with. In several cases, the nurse's motivation reflected the patient's.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Bakgrund ... 1 Hälsofrämjande arbete ... 1 Sjuksköterskans roll ... 1 Livsstil ... 2 Livsstilsförändringar ... 3Ohälsosam livsstil och dess konsekvenser ... 3
Patienters upplevelser vid behov av livsstilsförändringar ... 4
Teoretisk referensram ... 5 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Frågeställningar ... 6 Metod ... 7 Design ... 7 Urval ... 7 Inklusionskriterier ... 7 Exklusionskriterier ... 7
Värdering av artiklarnas kvalité ... 8
Tillvägagångssätt... 8
Analys och tolkning av data ... 8
Etiskt övervägande ... 9
Resultat ... 10
Tabell 1. Tabell över resultatkategorier ... 10
Sjuksköterskan ... 10
Sjuksköterskans roll ... 11
Leva som man lär ... 11
Bristande kunskap bland sjuksköterskor ... 12
Arbetsplatsen ... 13
Tid ... 13
Organisation ... 13
Patientens påverkan ... 14
Motivation till förändring ... 14
Ålder ... 15
Interaktioner ... 15
Patient och sjuksköterska ... 15
Teamarbete ... 16
Stigmatisering ... 17 Diskussion... 18 Sammanfattning av huvudresultatet ... 18 Resultatdiskussion ... 18 Metoddiskussion ... 22 Etikdiskussion ... 23
Klinisk betydelse för samhället ... 24
Slutsats ... 24
Förslag till vidare forskning ... 25
Referenslista ... Bilaga 1 Granskningsmall för kvalitetsbedömning, kvantitativa studier ... Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning, kvalitativa studier... Bilaga 3 Sökmatris ... Bilaga 4 Artikelmatris ...
Inledning
I dagens moderna samhälle är ohälsosamma levnadsvanor ett stort problem vilket
skribenterna till detta arbete upplevt flertalet gånger under utbildningen till sjuksköterska. Detta genom flera möten med patienter som vårdas på grund av konsekvenser av en ohälsosam livsstil. Majoriteten av dessa patienter har som en del av behandling fått råd om hur de kan ändra sin livsstil. Skribenterna till detta arbete anser att sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienterna att utföra hälsofrämjande livsstilsförändringar. Detta är ett intressant ämne att titta närmare på eftersom det ofta är en utmaning att framföra
hälsofrämjande råd till patienter då det kan vara ett tabubelagt ämne. Sjuksköterskan skall jobba hälsofrämjande, vilket innebär att hälsofrämjande samtal är en del av det dagliga arbetet.
Bakgrund
I bakgrunden beskrivs hälsofrämjande arbete, livsstil samt patienters upplevelse vid behov av livsstilsförändringar. Vidare tas teoretisk referensram, problemformulering samt syfte och frågeställningar upp.
Hälsofrämjande arbete
Antalet människor som behövde sjukvård på grund av en ohälsosam livsstil beräknades av Socialstyrelsen (2011) uppgå till minst 20 procent av de människor som sökte vård. Flertalet människor i samhället lever med minst en ohälsosam levnadsvana. Detta skiljde sig mellan könen, där 65 procent av männen respektive 50 procent av kvinnorna uppger att de har någon levnadsvana som ansågs ohälsosam (Socialstyrelsen, 2011). Förebyggande av ohälsa ska all hälso- och sjukvård arbeta emot enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS
2019:996). Hälsofrämjande beskrivs av Hedelin, Jormfeldt och Svedberg (2014) som ett arbete för att, oavsett sjukdom eller inte, öka möjligheten att uppleva hälsa. Insatserna skall inte rikta sig mot eventuella sjukdomar utan mot människans befintliga resurser som kan förbättra dennes hälsa.
Sjuksköterskans roll
ICN:s etiska kod (2017) beskriver att sjuksköterskans ansvar är riktat till människor i behov av vård, vården skall värna om mänskliga rättigheter, människors värderingar samt olika
sociala behov. Med professionalitet arbetar sjuksköterskan respektfullt och trovärdigt med lyhördhet och medkänsla samt med en känsla för människors integritet.
Kärner Köhler (2014) menar att sjuksköterskor ska skapa en bild av varje människas syn på ohälsa samt anpassa information och kunskap utifrån det. Allt lärande för varje enskild människa bör alltid ske anpassat. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) §2b påpekar att varje människa ska få anpassad information kring orsaker, vård och behandling vid ohälsa. Kärner Köhler (2014) menar också att människor inte alltid är redo att ta emot information vid vissa tillfällen. Sjuksköterskan bör kunna känna in om informationen kan ges på ett annat sätt eller vid ett senare tillfälle. Tingström (2014) skriver att sjuksköterskan ska kunna
motivera och främja egenvård samt ge stöd till patienter att fatta egna beslut kring sin livsstil. Detta är en viktig del i att värna om människors välbefinnande.
Chambers och Narayanasamy (2009) studie visar att flertalet sjuksköterskor anser det viktigt att människan själv har ett val. Enligt sjuksköterskor skall hälso- och sjukvården arbeta för att ge råd och fakta om konsekvenser av en ohälsosam livsstil, sedan är det upp till patienten själv att avgöra om denne vill göra en förändring.
Chambers och Narayanasamy (2008) beskriver i sin artikel att flertalet sköterskor arbetar med hälsa sett ur ett holistiskt perspektiv. Detta innebär att sjuksköterskan ser hälsa i ett större perspektiv där den sociala och psykiska hälsan är lika viktig som den fysiska hälsan. Enligt Chambers och Thompson (2009) studie arbetade sjuksköterskor på olika sätt med
hälsofrämjande livsstilsförändringar. En del av deltagarna arbetar utifrån att hälsa är en del av ett socialt sammanhang. Hälsa är inte enbart sammankopplad med enskilda sjukdomar utan finns i ett större sammanhang. Dessa sjuksköterskor arbetar genom att analysera förhållandet hälsa, sociala strukturer och kulturer samt sjukdom. Därigenom försöker de förstå vilka problem som finns och vilka lösningar som kan diskuteras med patienten (Chambers & Thompson, 2009).
Livsstil
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB, 2019) har medellivslängden stigit mellan år 1970 och år 2018. Kvinnornas medelålder har stigit från 77 år till 84 år, samtidigt har männens medelålder stigit från 72 år till 81 år. Det finns flera anledningar till att medellivslängden har ökat. En
orsak anses vara en generellt lägre dödlighet, vilket delvis kan bero på hälsosammare levnadsvanor bland befolkningen (SCB, 2019). I Sundberg, Agahi, Fritzell och Fors (2018) studie framkommer det att den minskade dödligheten i sjukdomar från cirkulationsorganen från och med år 1997 kan vara en anledning till ökad medellivslängd. Studien visar att den största orsaken till den ökade förväntade livslängden mellan år 1997 till och med år 2014 är minskad dödlighet i sjukdomar från cirkulationsorganen. Hos män påverkade sjukdomar från cirkulationsorganen livslängden med 69,6% där kvinnornas siffra var 90,9%.
Enligt World Health Organization(WHO, 2017) kan 75 procent av dagens vaskulära
sjukdomar förebyggas med en hälsosam livsstil. En hälsosammare livsstil innebär ett minskat intag av tobak och alkohol samt minskat intag av fett, socker och salt i kosten. En annan viktig del i en hälsosam livsstil är ökad fysisk aktivitet (WHO, 2017). Efter en
tremånadersperiod där deltagare i Russo et al. (2016) studie ökat den fysiska aktiviteten i sin livsstil sågs flertalet förändringar. Bland annat minskat midjemått och BMI samt lägre blodsocker och blodtryck. Detta skedde samtidigt som muskelstyrkan och
syreupptagningsförmågan ökade (Russo et al., 2016).
Livsstilsförändringar
Socialstyrelsen (2018) tar upp fem levnadsvanor som identifieras som viktiga för en hälsosam livsstil. Dessa är rökning, snusning, alkohol, fysisk inaktivitet samt dåliga matvanor. En förändring av dessa levnadsvanor kan leda till en hälsosammare livsstil. Socialstyrelsen (2018) avråder från rökning, snusning samt alkoholintag högre än riskbruksnivå för att uppnå en livsstil där färre riskfaktorer för sjukdom finns. I Sverige definieras riskbruksnivån vid alkoholintag för kvinnor vara fler än 9 standardglas och för män fler än 14 standardglas per vecka. Ett standardglas klassas som knappt fyra cl sprit. Tillika bör fysisk aktivitet ske i minst 150 minuter per vecka. Fullkornsprodukter, grönsaker, nötter, frukt och fisk i högt intag är rekommenderat för att minska risken för ohälsa (Socialstyrelsen, 2018).
Ohälsosam livsstil och dess konsekvenser
Enligt Socialstyrelsen (2018) leder ohälsosam livsstil till olika konsekvenser. Rökning, såväl dagligen som vid enstaka tillfällen, kan medföra en ökad risk för diabetes, cancer-,
andningsrelaterade- samt hjärt- och kärlsjukdomar. Snusning leder på kort sikt till ett
diabetes. Alkoholintag över riskbruksnivå anses leda till skadliga konsekvenser, både kort- och långvariga. Vid otillräcklig fysisk aktivitet ökar risken för att drabbas av cancer-, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Risken för dessa konsekvenser ökar även vid ohälsosamma matvanor. Ovan nämnda ohälsosamma levnadsvanor ökar samtliga risken att dö i förtid (Socialstyrelsen, 2018).
De som har hälsosamma matvanor och är fysiskt aktiva har bättre kardiorespiratorisk kondition jämfört med andra grupper som äter ohälsosamt och är fysiskt inaktiva.
Ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet påverkar den kardiorespiratoriska konditionen negativt. Negativ inverkan uppstår även när matvanorna är hälsosamma men en fysisk
aktivitet saknas och vice versa (Cuenca-García et al., 2014). Gupta och Garg (2020) beskriver i sin studie att matvanor är direkt kopplade till övervikt och kroniska sjukdomar. Av 200 deltagare i deras studie är 47% överviktiga enligt BMI mått och den största orsaken till deras övervikt anses vara sämre matvanor.
Rökning påverkar lungorna vilket presenteras av Krean et al. (2017). Människor som aldrig rökt har signifikant högre vitalkapacitet samt forcerad expiratorisk volym jämfört med personer som har rökt tidigare eller röker dagligen. De som röker dagligen har lägre
vitalkapacitet samt forcerad expiratorisk volym. Tidigare rökare befinner sig emellan de som aldrig har rökt och de som röker dagligen i vitalkapacitet samt forcerad expiratorisk volym.
Patienters upplevelser vid behov av livsstilsförändringar
Enligt Hollman Frisman och Berterös (2008) framkommer det att flertalet av deltagarna skyller på stress som en anledning till att livsstilsförändringar inte sker. Detta sker även när sjukvården anser att det finns ett behov av livsstilsförändringar. Ett stressigt liv innebär för många att det inte finns tid att träna eller äta hälsosamt. Stress kan även uppkomma vid tanken på att bli sjuk. En del deltagare i studien anser även att deras liv är normalt och vill därmed inte förändra sin livsstil. Detta trots ett leverne som gett negativa konsekvenser på deras hälsa. Ytterligare en faktor som identifieras är att en del av deltagarna lever i nuet och inte tänker på framtiden. Flertalet deltagare anser även att genetiska faktorer påverkar uppkomsten av riskfaktorer. Dessa går inte att påverka och deltagarna menar således att det inte finns någon anledning att göra livsstilsförändringar (Hollman Frisman & Berterö, 2008).
Van Puffelen et al. (2015) redogör för hur människor diagnostiserade med diabetes mellitus typ två följer rekommenderade råd om livsstil och egenvård. Studien visar på att deltagarna i högre grad följer råd från sjukvården om de lider av konsekvenser uppkomna av sjukdomen. Har inte människorna besvär upplevs sjukdomen inte hälsofarlig, därmed ser deltagarna inget behov av livsstilsförändringar. Deltagarna har svårt att se sambandet gällande sina livsstilsval och hur sjukdomen utvecklas.
Sandersson, Waller, Jarvis, Humphires och Wardle (2008) beskriver hur medvetna vuxna människor i Storbritannien är om riskfaktorer för att drabbas av hjärt- och cancersjukdomar. Det var 1747 deltagare i studien och i genomsnitt känner var och en till 2,1 riskfaktorer för hjärtsjukdomar samt 1,4 riskfaktorer för cancersjukdomar. Nio procent av deltagarna känner inte till någon riskfaktor vid hjärtsjukdomar och elva procent vid cancersjukdomar
(Sandersson et al., 2008).
Socialstyrelsen (2016) presenterar hur människor vill uppge sina levnadsvanor. Rapporten visar att 97 procent av de 1800 deltagarna kan tänkas lämna information angående
levnadsvanor till hälso- och sjukvården. 85 procent av deltagarna upplever att de är bekväma med att lämna information muntligt till läkare. Vidare ansåg 65 procent att de var bekväma med att lämna information muntligt till en sjuksköterska.
Teoretisk referensram
Dorothea Orems egenvårdsteori bygger på människans kapacitet till egenvård. Utifrån de resurser människor besitter kan hälsa främjas genom egenvård. Egenvården utförs med
medvetenhet som riktas mot hälsa, vilket leder till förebyggande av sjukdom. Således befinner sig hälsa och egenvård i relation till varandra. Hälsan beskrivs vara i ständig utveckling och i behov av anpassning till tillvaron (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Egenvård är något som människan gör för egen vinning utifrån tillvarons krav. För att kunna utföra egenvård krävs det förståelse för egenvårdens konsekvenser. Följaktligen blir
egenvården beroende av förmågan att uppfatta behov samt att lära sig nya färdigheter för att tillfredsställa nyuppkomna behov. Människan bygger upp egenvårdskapaciteten kontinuerligt under livet. Vid de tillfällen där behovet av egenvård är större än vad människan har
egenvårdsbrist. Kravet på egenvård utvecklas utifrån de behov som existerar. Behoven utgår från åtta universella egenvårdsbehov som behöver tillgodoses för att upprätta hälsa. Behoven är utformade från basala behov till sociala behov. Tillstånden kan påverkas av olika
sjukdomstillstånd eller personlig utveckling. Har människan god egenvårdskapacitet kan behoven fyllas på egen hand. Vid brist på egenvårdskapacitet förekommer egenvårdsbrist. Vid dessa tillfällen krävs omvårdnad vilket kan ske i olika system. Omvårdnadssystem byggs upp av sjuksköterskan tillsammans med patienten och arbetetet riktas mot att återuppbygga egenvårdsbalansen. Systemen baseras på att kompensera för patientens egenvårdsbrist på olika nivåer. Egenvårdsbristen kan kompenseras fullständigt där all omvårdnad sköts av sjuksköterskan eller delvis där viss hjälp med omvårdnaden krävs. Likaledes finns en stödjande nivå där patienten endast behöver stöttning. Där stöttar sjuksköterskan patienten genom att ge verktyg och kunskap för att kunna sköta egenvården optimalt (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Problemformulering
Minst 20 % av alla som får vård får det på grund av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskan möter dessa människor i alla typer av verksamheter. Kunskap inom hälsofrämjande arbete behövs för att med sin profession bidra med motivation samt information kring
hälsofrämjande livsstilsförändringar hos människor. Sjuksköterskan ska därmed kunna arbeta hälsofrämjande gentemot alla människor. Det är därmed relevant att sammanställa hur
sjuksköterskor upplever arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar eftersom det är en viktig del i sjuksköterskans yrkesroll.
Syfte
Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna patienter.
Frågeställningar
Vilka möjligheter och hinder finns för sjuksköterskor i arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar?
Metod
Metoden beskriver hur litteraturöversikten har genomförts. Den innehåller design, urval, värdering av artiklarnas kvalitet, tillvägagångssätt analys och tolkning av data samt etiskt övervägande.
Design
Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Friberg (2017) beskriver en
litteraturöversikt som en sammanställning av tidigare forskning inom ett specifikt/riktat ämne eller område.
Urval
I sökning av artiklar till litteraturöversikten har databaserna CINAHL och PubMed använts. För åtkomst till fullständiga artiklar har sökningarna skett via Högskolan Dalarnas sökmotor Summon. Sökorden som användes för sökningarna i databaserna var Nurs*, perception, experience, perspective, view, role, lifestyle changes, health promotion och adults. Booleska termer som AND, OR och NOT har använts för att göra systematiska sökningar. Booleska sökoperatorer är enligt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016) ord som kombinerar olika sökord på ett systematiskt sätt för en specifik sökning på internetsidor. De booleska termerna har till uppgift att kombinera samt exkludera ord i sökningarna (Willman et al., 2016). Vid sökning av ordet nurs* har trunkering använts. Trunkering (*) är enligt Östlundh (2017) ett sätt att få med alla böjningar av ett och samma ord i en sökning.
Trunkering fungerar genom att skriva endast ordstammen av ett ord och sedan skriva dit ett trunkeringstecken för att få med alla böjningar av ordet.
Inklusionskriterier
Inklusionskriterier var sjuksköterskans upplevelse att jobba med hälsofrämjande åtgärder, artiklarna var skrivna på svenska eller engelska och handlade om vuxna människor över 18 år. Artiklarna var kollegialt granskade. Artiklarna var publicerade mellan 2005-2020.
Exklusionskriterier
Artiklar inte granskade av en etisk kommitté exkluderades likaså artiklar inte skrivna på svenska eller engelska. Artiklar rörande sjuksköterskor arbetande i skolmiljö exkluderades.
Värdering av artiklarnas kvalité
Utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008) har Högskolan Dalarna gjort en modifierad granskningsmall för kvalitetsbedömning av
kvantitativa artiklar med en maxpoäng på 29 poäng (se bilaga 1) och kvalitativa artiklar med en maxpoäng på 25 poäng (se bilaga 2). Dessa granskningsmallar har använts i arbetet för värdering av artiklarna till litteraturöversiktens resultat. Frågorna besvarades med ja eller nej. Slutpoängen dividerades med maxpoängen för att få ut ett procenttal som mått på kvaliteten på artiklarna. I detta arbete klassades resultat över 80% som hög kvalitetsnivå, resultat på 60-80% som medelnivå och resultat under 60% som låg kvalitetsnivå.
Tillvägagångssätt
Skribenterna har arbetat både separat och tillsammans. De artiklar vars titlar som ansågs relevanta för syftet valdes ut och sammanfattningarna lästes. Var sammanfattningen relevant utifrån syftet valdes artikeln ut för att därefter läsas i sin helhet, se bilaga 3. Bägge
skribenterna läste de utvalda artiklarna i sin helhet för att skapa en förståelse för artikelns innehåll. Kvalitetsgranskningen av artiklarna delades upp mellan skribenterna. Således har en skribent kvalitetsgranskat hälften av artiklarna och den andra skribenterna de resterande artiklarna. Vid tveksamheter i artikelgranskningarna har de gemensamt diskuterats. Analys och resultatsammanställning har skett av bägge skribenterna gemensamt. Arbetet har skrivits i Google Docs.
Analys och tolkning av data
De artiklar som inkluderats i litteraturöversiktens resultat är beskrivna i artikelmatris, se bilaga 4. Skribenterna har följt Friberg (2017) trestegsanalys för
litteraturöversikter. Analysen innebär att artiklarna läses upprepade gånger och sammanställs sedan i en artikelmatris. Därefter söks likheter och skillnader som sammanställs under
lämpliga kategorier (Friberg, 2017). Skribenterna har läst artiklarna flertalet gånger för ökad förståelse av innehållet. Därefter har artiklarna dokumenterats i en artikelmatris. Slutligen har likheter och skillnader sökts utifrån artiklarnas resultat. Dessa likheter och skillnader
sammanställdes och sorterades under lämpliga kategorier utifrån det som framkommit i analysen. Kategorierna har därefter analyserats och fogats samman under ett antal bredare kategorier.
Etiskt övervägande
Författarna har uteslutande valt artiklar som är granskade av en etisk kommitté. Påträffat resultat har inte att plagierats eller vinklats. Resultat har inte exkluderats om de rört syftet till denna litteraturöversikt. Allt detta ingår i att följa god forskningssed enligt Vetenskapsrådet (2017). För att minimera risken för misstolkning vid översättning från engelska till svenska har ett svensk-engelskt lexikon använts.
Resultat
Resultatet baseras på 16 artiklar vilka presenterats i artikelmatris, se bilaga 4. Artiklarna är publicerade mellan år 2005-2020. Studierna kommer från Australien (n=1), England (n=1), Finland (n=1), Irland (n=2), Jordanien (n=1), Kina (n=1), Nederländerna (n=1), Skottland (n=1), Spanien (n=1), Storbrittanien (n=2), Sverige (n=1), Sydafrika (n=1), USA (n=1) samt en genomförd i Jordanien, Malta, Panama, Filippinerna, Sydafrika, Förenade Arabemiraten, Storbritannien och USA (n=1). Resultatet är presenterat genom huvudkategorier med
efterföljande underkategorier. Dessa kategorier speglar faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser, se tabell 1. Sjuksköterskans upplevelse samt hinder och möjligheter för
sjuksköterskor i arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar presenteras sammanvävt under resultat.
Tabell 1. Tabell över resultatkategorier
Huvudkategori Underkategori
Sjuksköterskan Sjuksköterskans roll Leva som man lär Bristande kunskap
Arbetsplatsen Tid
Organisation
Patients påverkan Motivation till förändring Ålder
Interaktioner Patient och sjuksköterska Teamarbete
Yttre faktorer Massmedia och staten Stigmatisering
Sjuksköterskan
Under den här kategorin presenteras sjuksköterskans upplevelse av sin roll som sjuksköterska, om att leva som man lär samt bristande kunskap kring hälsofrämjande arbete.
Sjuksköterskans roll
Flera sjuksköterskor upplever att det är deras plikt att arbeta hälsofrämjande (Kelley & Abraham, 2005). Dessutom upplever sjuksköterskor att de har en roll i att utbilda människor i egenvård genom att använda sig av sin kunskap och sociala förmåga (Cross, 2015). Flertalet sjuksköterskor upplever att de har en möjlighet att påverka patientens motivation till att göra positiva förändringar angående deras livsstil. Vidare upplever sjuksköterskor att de har en stor påverkan på patientens information och vilja till regelbundna hälsokontroller angående
sjukdomar relaterade till ohälsosam livsstil. Dessutom anser sjuksköterskor ha en möjlighet att uppmuntra till hälsosammare matvanor hos patienter (DeCola, Benton, Peterson & Matebani, 2012).
En sjuksköterska uttrycker att hälsofrämjande arbete generellt och speciellt rökavvänjning inte ingår i deras arbetsbeskrivning och därmed anser de inte behöva arbeta med det.
Samtidigt anser en del sjuksköterskor att endast läkare bör diskutera rökning med patienterna eftersom de inte accepterar råd från sjuksköterskor (Khalaf, Abu-Moghli, LaRocco och Al-Maharma et al., 2018). Vidare anser flera sjuksköterskor att deras hälsofrämjande arbete är väl integrerat med deras vanliga arbete vilket leder till att de inte reflekterar över att de arbetar hälsofrämjande (Casey, 2007). Ett fåtal sjuksköterskor anser att det inte passar med
hälsofrämjande arbete på ett sjukhus eftersom det var för sent och individerna redan var sjuka (Kelley & Abraham, 2005).
Leva som man lär
Sjuksköterskor som inte röker, tränar och lever ett “hälsosamt” liv anser sig vara positiva till att arbeta hälsofrämjande. Dessa anser att de som inte lever som de lär har en negativ
inställning gentemot hälsofrämjande arbete (Jerdén, Hillervik, Hansson, Flacking, & Weinehall, 2006).
En del sjuksköterskor som röker upplever att de måste separera privatliv och arbetsliv eftersom de i sin profession ska arbeta hälsofrämjande. Sjuksköterskorna motiverade detta med att rökningen rörde privatlivet och är skilt från arbetslivet. De anser att patienterna inte påverkas av sjuksköterskans rökning eftersom sjuksköterskan skiljer på arbetsliv och privatliv. Resterande sjuksköterskor som röker anser att patienterna eventuellt påverkas av sjuksköterskors rökning. Detta leder till svårigheter för dessa sjuksköterskor vid samtal om
moraliskt och professionellt att ge rådgivning kringrökning eftersom de själva inte kan hantera sina vanor. De anser att de borde leva som de lär (Mujika, Arantzamendi, Lopez-Dicastillo & Forbes, 2017). Detta framkommer även i Khalaf et al. (2018) studie att
sjuksköterskans eget beteende angående rökning påverkar deras upplevelse av diskussionen kring rökning med patienter.
Flera sjuksköterskor anser att deras vikt medför en ökad eller minskad trovärdighet vid diskussioner angående övervikt. Ett lågt body mass index (BMI) hos sjuksköterskan anses skapa hinder i att prata om övervikt. För en del sjuksköterskor leder detta till en känsla av brist på empati och äkta förståelse för patienten vilket försvårar arbetet. Vid lågt BMI hos sjuksköterskan uppträder denne mer försiktigt kring kritiskt uttalande gentemot övervikt hos patienter. Sjuksköterskor med ett högt BMI uppger också negativa erfarenheter. En del av dessa sjuksköterskor har dåligt samvete för att de inte är den förebild som förväntas gentemot patienterna när de avviker från en hälsosam livsstil. En del sjuksköterskor med högt BMI upplever dock att de får en starkare empati och koppling till patienten med övervikt och förstår dem. Sjuksköterskor med högt BMI upplevdes dock mer kritiska och dömande
gentemot överviktiga i vissa fall. Detta möjligen relaterat till att de själva var kritiska mot sig själva (Brown & Thompson, 2007).
Bristande kunskap bland sjuksköterskor
Merparten av sjuksköterskor upplever det viktigt för dem att samla kunskap (DeCola et al., 2012). Sjuksköterskor upplever att de inte har skickligheten eller kunskapen att utföra hälsofrämjande arbete vilket blir ett hinder för dem i arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar (Casey, 2007; Cross, 2005; Jallinoja et al., 2007).
Flera sjuksköterskor anser att de har erhållit bra träning i att utöva hälsofrämjande arbete med patienter under deras sjuksköterskeutbildning vilket är en viktig faktor för att kunna arbeta hälsofrämjande (Khalaf et al., 2018). Även Brown och Thompson (2007) skriver att under mötet med överviktig patient kunde övervikt bli mindre känsligt att prata om när
Arbetsplatsen
Under denna kategori presenteras tidens påverkan på arbetet samt organisationens policy kring hälsofrämjande arbete.
Tid
Sjuksköterskor upplever att tidsbrist är ett hinder (Casey, 2007; Cross, 2005; Heery, Gibson, Dunne & Flaherty 2019; Hernandez & Anderson 2010; Jallinoja et al., 2007; Jerdén et al. 2006; Malan, Mash & Everett-Murphy, 2015; Whitehead, Wang, Wang, Zhang, Sun & Xie, 2007).
Sjuksköterskor upplever att den dagliga tidspressen, dubbelbokningar och hektiska scheman leder till att de endast försöker ta sig igenom dagen och utrymme för att ta upp frågor
angående hälsofrämjande åtgärder finns inte (Hernandez & Anderson, 2010). Tillika upplever sjuksköterskor att tidsbegränsningar hindrar dem från att spendera den tid de behöver med patienterna. Tiden är enligt sjuksköterskor väldigt viktig vid arbetet med att förbättra
patienters hälsa (DeCola et al., 2012). Sjuksköterskor upplever även svårigheter att kombinera arbete där de måste utföra flera arbetsuppgifter som medicinutdelning samtidigt som de ska arbeta hälsofrämjande (Jerdén et al., 2006).
Flera sjuksköterskor upplever att de inte har tiden att diskutera rökning med patienterna eftersom de är upptagna med många andra saker. En sjuksköterska uttrycker vidare att
pappersjobb tar upp tiden. En del sjuksköterskor upplever att tiden till att samtala om rökning med patienterna finns. Detta beror på sjuksköterskans övertygelse om att det är
sjuksköterskans ansvar att utbilda patienterna om rökning och om sjuksköterskan tar sig tiden att göra det eller hellre tar rast. En sjuksköterska menar att tiden inte är relevant i syftet att hjälpa patienter sluta röka, då det är ett beteende som är svårt att ändra på(Khalaf et al., 2018).
Organisation
Välplanerade hälsoutbildningsprogram relaterade till rökning samt tillgången på resurser för att sluta röka ökar sjuksköterskans möjligheter att diskutera rökning med patienter (Khalaf et al., 2018). En stor del sjuksköterskor upplever att det är viktigt för dem att ha tillgång till patientutbildningsmaterial (DeCola et al., 2012). Avsaknanden av broschyrer på avdelningen
innebär att sjuksköterskan får hämta broschyrer på annat ställe vilket anses vara ett hinder enligt några sjuksköterskor. Broschyrerna ansågs viktiga i sjuksköterskornas arbete
kring engagera patienterna. Vidare sågs specialister inom hälsofrämjande arbete underlätta arbetet (Casey, 2007).
En väldefinierad policy på sjukhuset angående rökning ökar sjuksköterskans möjlighet till att diskutera rökning med patienter. Avsaknaden av skyltar som förbjuder rökning runt sjukhuset kan utgöra ett hinder för sjuksköterskor att diskutera rökning med patienterna (Khalaf et al., 2018).
Kulturen på arbetsplatsen anses ha en betydande del i hur väl hälsofrämjande arbete kan utföras. Kulturen kan leda till ett tydligare fokus på hälsofrämjande arbete (Casey, 2007). Sjuksköterskor upplever att de inte får tillräckligt med stöd från ledningen för att prioritera hälsofrämjande åtgärder (Cross, 2005; Jerdén et al., 2006). Stöd från ledningen ska enligt flera sjuksköterskor underlätta för det hälsofrämjande arbetet. Ledningen kan förutom att stötta även fungera som förebilder inom arbetet enligt en sjuksköterska (Casey, 2007).
Bristen på självbestämmande och hög arbetsbelastning med personalbrist påverkar det hälsofrämjande arbetet negativt. Vidare påverkar även organisationen av vården det
hälsofrämjande arbetet med olika rutiner på arbetsplatsen och möjligheter till uppföljningar med patienter (Casey, 2007).
Patientens påverkan
Under denna kategori presenteras patientens motivation till förändrings samt ålderns påverkan.
Motivation till förändring
Sjuksköterskan upplever uppskattning och belöning när patienten gjort en positiv förändring av livsstilen. Patientens förändring leder till positiva effekter på sjuksköterskans
arbetstillfredsställelse samt deras vilja att fortsätta jobba för förändringar hos patienten. Vid de tillfällen där patienten har bristfällig motivation upplever en del sjuksköterskor att det påverkar deras engagemang negativt till att arbeta vidare. Detta även om sjuksköterskan finner ett stort engagemang till att arbeta med patienten till en början. Patientens bristfälliga
motivation, motvillighet samt engagemang att arbeta mot målet leder till att sjuksköterskor ifrågasätter deras stöttning av patienten. Sjuksköterskor upplever det roligare att arbeta med patienter som gör en positiv förändring (Westland et al., 2018).
Patientens vilja och acceptans till att vilja veta mer om rökning och dess biverkningar underlättar för sjuksköterskan att diskutera ämnet med patienten. Patientens vilja till att sluta röka underlättar också (Khalaf et al., 2018). Flera sjuksköterskor hävdar att patientens motivation till att delta i förändringen av levnadsvanor underlättar för dem att kunna inleda det hälsofrämjande arbetet (Casey, 2007). Ett hinder i arbetet med att förändra levnadsvanor är patientens ovilja till förändring samt deras bristande kunskap om risker kring deras tillstånd (Jullinoja et al., 2007).
Några sjuksköterskor upplever svårigheter med att ha inflytande på patienter angående rökning eftersom rökning är ett beroende. En sjuksköterska menar därmed att det var meningslöst att ge råd om rökning eftersom patienterna redan vet allt och trots det inte bryr sig, de fortsätter röka (Khalaf et al., 2018).
Ålder
Många sjuksköterskor upplever att desto högre ålder patienten har desto svårare blir det att applicera hälsofrämjande åtgärder.. En del av sjuksköterskorna upplever att det var svårt att applicera hälsofrämjande åtgärder hos människor med en ålder över 75 år (Kelley &
Abraham, 2005). Vidare visade det sig att sjuksköterskor upplever det lättare att arbeta hälsofrämjande med yngre patienter eftersom de är mer motiverade till förändring. Äldre patienter oroar sig för förändring och vilken kostnad de skulle bli för dem (Whitehead et al., 2007).
Interaktioner
Under denna kategori presenteras kommunikationens påverkan mellan sjuksköterska och patient samt teamarbetet mellan sjuksköterska och annan vårdpersonal.
Patient och sjuksköterska
Sjuksköterskans förmåga till kommunikation påverkar deras möjlighet att samtala om rökning med sina patienter (Khalaf et al., 2018; Whyte, Watson & McIntosh, 2006). Därtill var det
viktigt och underlättande för sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet att lära känna patienten och att ha ett samförstånd (Casey, 2007). Hälsofrämjande arbete anses kräva både tid och emotionell styrka eftersom det av flera sjuksköterskor ses som mer relationskrävande gentemot det sjukdomsorienterade arbetet. Dessa relationer som uppstår mellan
sjuksköterskor och patienter upplever sjuksköterskor både ger och tar av deras känslor (Jerdén et al., 2006).
Olika språk uppfattas som ett hinder i kommunikationen kring hälsofrämjande arbete. En sjuksköterska uppfattar det som att många ville ha samtalet på sitt modersmål och det var emellanåt svårt att ordna (Malan et al., 2015).
Teamarbete
Kommunikationen mellan sjukvårdspersonalens olika professioner är en betydande faktor för hur sjuksköterskan upplever det hälsofrämjande arbete med patienterna (Heery et al., 2019). Vidare upplever en del sjuksköterskor det svårt att arbeta i team där teamets arbete riktar sig mot ett sjukdomsorienterat arbete. Detta när sjukdomsbehandling blir prioriterat och
hälsofrämjandet sätts åt sidan (Jerdén et al., 2006). Läkare undervärderar sjuksköterskors perspektiv och erfarenhet vilket leder till att sjuksköterskor upplever minskat
självbestämmande i teamet (Casey, 2007).
Yttre faktorer
Under denna kategori presenteras massmedia och statens påverkan på det hälsofrämjande arbetet samt stigmatisering kring ämnet.
Massmedia och staten
Flera sjuksköterskor upplever att massmedia samt sjuksköterske- och patientföreningar kan stötta sjuksköterskorna i arbetet med sjukdomar relaterade till levnadsvanor (DeCola et al., 2012). Massmedia kan underlätta för sjuksköterskor att diskutera rökning med patienter. Detta via att ha en klar och aktiv roll i det hälsofrämjandet arbetet vilket kan ske genom att
rökningens negativa effekter presenteras i media. Detta ger ett stöd för sjuksköterskor i deras arbete (Khalaf et al., 2018). Vidare upplever flera sjuksköterskor att staten påverkar
Stigmatisering
Flera sjuksköterskor upplever det svårt att inleda ett samtal kring övervikt eller rökning hos patienter (Jallinoja et al., 2007). Känsligheten kommer främst från uppfattningen av övervikt som ett stigmatiserat ämne där samhället dömer överviktiga människor. Övervikt är ett känsligt ämne som kunde bli pinsamt och obekvämt att ta upp med patienter även om de behövde vård rörande övervikten. Känsligheten uppkom från uppfattningen att övervikt var stigmatiserat utifrån samhället sett och därifrån döms som något negativt. Den obekväma känslan är påtagligast i början av en relation samt inledningsvis i diskussioner kring
patientens övervikt. Känsligheten kring ämnet övervikt påverkas av olika situationer. Enklast upplevs situationer där patienten själv är insatt i situationen och medveten om övervikten samt konsekvenserna som uppkommer relaterat till övervikten. Ytterligare en situation som upplevs enklare att diskutera är om det finns direkta kopplingar till övervikten, exempelvis en livsstilssjukdom där viktminskning var en del av behandlingen. Det är svårare när övervikten kommer på tal i situationer där det inte finns planer på att diskutera övervikt (Brown & Thompson, 2007).
Diskussion
I diskussionen presenteras en sammanfattning av huvudresultatet samt en diskussion av resultatet följt av en diskussion av metod och etik. Vidare kommer även den kliniska betydelsen för samhället, slutsats och förslag till vidare forskning beskrivas.
Sammanfattning av huvudresultatet
I resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever att de har en viktig roll i det
hälsofrämjande arbetet. Ett hinder som framkommit är bristen på tid för det hälsofrämjande arbetet som flertalet sjuksköterskor upplever. Ytterligare ett hinder som framkommit är sjuksköterskornas brist på kunskap inom ämnet samt bristen på stöd från ledningen. Ökad stöttning från ledningen beskrevs öka möjligheterna för att bedriva hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskorna upplevde även att patienten påverkade deras arbete. Motivationen för förändring hos patienten avspeglar i flertalet fall motivationen till arbetet hos sjuksköterskan. Vidare påverkar även patientens ålder sjuksköterskans motivation till ett hälsofrämjande arbete.
Resultatdiskussion
Wiklund Gustin och Lindwall (2012) beskriver hälsa och egenvård i relation till varandra i Dorothea Orems egenvårdsteori. Egenvård utförs medvetet i riktning mot hälsa för människan och när brist på egenvård förekommer uppstår ohälsa (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Skribenterna reflekterade inledningsvis om detta sammanhang mellan hälsa, ohälsa, egenvård och egenvårdsbrist. Ett samband mellan Dorothea Orems egenvårdsteori och resultatet i helhet kan ses enligt skribenterna. Egenvården utförs i riktning mot hälsa och hänger samman med hälsofrämjande arbete. Hälsofrämjande arbete sker i riktning mot hälsa. Det framkomna resultatet i litteraturöversikten visar bland annat på faktorer som hindrar det hälsofrämjande arbetet för sjuksköterskor. Resultatet visar även på faktorer som möjliggör det hälsofrämjande arbetet. De hindrande eller möjliggörande faktorerna påverkar hur väl sjuksköterskor kan utföra hälsofrämjande arbete. Vid de tillfällen då människan inte kan tillgodose hälsa på egen hand och behovet av sjuksköterskans hjälp uppstår påverkas sjuksköterskans arbete av de hindrande eller möjliggörande faktorer som finns kring sjuksköterskan.
Kelley och Abraham (2005) beskriver att sjuksköterskor anser att de har ett ansvar i att arbeta hälsofrämjande. DeCola et al. (2012) skriver vidare att flera sjuksköterskor upplevs påverka patientens motivation till att utföra positiva förändringar. Det framkom även i Cross (2005) studie att sjuksköterskor påverkar motivationen till förändringar inom livsstilen hos patienter (Cross, 2005). Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2019:996) säger att hälso- och
sjukvården skall arbeta för förebyggande av ohälsa. Enligt Hedelin et al. (2014) beskrivning av hälsofrämjande arbete ska det inriktas mot att använda individens befintliga resurser för att förbättra dennes hälsa (Hedelin et al., 2014). Dorothea Orems egenvårdsteori utgår från att människan själv är kapabel att utföra egenvård. I de situationer där människan behöver stöttning i egenvården uppstår ett behov av omvårdnad. Omvårdnaden som krävs sköter sjuksköterskan (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Detta har påvisats tidigare av Tingström (2014) som skrev att sjuksköterskan ska motivera till egenvård (Tingström, 2014).
Sjuksköterskans motivation till att motivera patienter att göra en livsstilsförändring
påverkades i flera fall av patientens motivation och vilja (Casey, 2007; Jullinoja et al., 2007; Westland et al., 2018). Vidare visade Westland et al. (2018) att den bristfälliga motivationen hos patienterna fick sjuksköterskor att ifrågasätta arbetet med stöttning av patienter (Westland et al., 2018). Frisman och Berterös (2008) visar tidigare på att patienter skyllde på stressigt liv eller hade för lite kunskap i vad som är hälsosamt eller ej. En del patienter ignorerade helt konsekvenserna av sin livsstil (Frisman & Berterös, 2008). Egenvård bland patienter leder till ökad hälsa enligt Dorothea Orems egenvårdsteori och bygger på att sjuksköterskan stöttar när behov finns (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Patienten påverkar således omvårdnaden som sjuksköterskan utför eftersom sjuksköterskans motivation sjunker när patienten är omotiverad.
Ytterligare en reflektion som uppkommit under skrivprocessen är likheten mellan resultaten i de olika artiklarna trots stora skillnader i publiceringsår samt ursprungsländer. Sjuksköterskor upplever att andra aktörer påverkar deras hälsofrämjande arbete (Casey, 2007; DeCola et al., 2012; Heery et al., 2019; Khalaf et al., 2018). Till exempel massmedia är en annan aktör som påverkar genom att styra vilken information som syns i media och därmed når ut till
människorna i samhället (DeCola et al., 2012). Ett till exempel är Khalaf et al. (2018) som beskriver sjuksköterskors upplevelse av massmedias plats i informationsgivandet till patienter vid rökavvänjning. Sjuksköterskor anser således att ansvaret för de hälsofrämjande
påverkar det hälsofrämjande arbetet är arbetsplatsen i sig. Detta genom att påverka sjuksköterskans syn på arbetet kring hälsofrämjande livsstilsförändringar (Casey, 2007; Khalaf et al., 2018). Av Khalaf et al. (2018) framkom det att en del sjuksköterskor ansåg att endast läkare bör hålla dessa samtal. Heery et al. (2019) beskrev att sjuksköterskor upplever att en aspekt som möjliggör arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar är att involvera sjukvårdens olika professioner i arbetet (Heery et al., 2019). Utifrån Dorothea Orems
egenvårdsteori behöver patienten stöttning när denne har brist på kunskap (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Denna stöttning och utbildning kan därmed komma från andra aktörer än sjuksköterskan. Socialstyrelsen (2016) belyste att 65 procent av patienterna kände sig trygga med att delge sina levnadsvanor till en sjuksköterska. Detta jämfört med de 85 procent som upplevde sig trygga med att delge information om levnadsvanor till en läkare (Socialstyrelsen, 2016). De finns de som hellre samtalar med en läkare och läkare har därför också en plats i det hälsofrämjande arbetet. Syftet i denna litteraturöversikt riktar sig mot sjuksköterskor och därmed har endast sjuksköterskors upplevelser framkommit i resultatet. Ett bredare synsätt kan bredda synen på det hälsofrämjande arbetet som knutet till individens arbete och syfta på att arbetet grundar sig i samhället och samhällets syn på ohälsa.
Två artiklar tar upp stigmatisering kring övervikt som ett hinder för sjuksköterskor i kommunikationen med patienter (Brown & Thompson, 2007; Jallinoja et al., 2007). Stigmatiseringen speglas av samhällets syn på hälsa och ohälsa. Denna stigmatisering syns även bland sjuksköterskorna i arbetet. Av Brown och Thompson (2007) uttrycks detta genom sjuksköterskors upplevelser av hur deras kroppsvikt påverkar deras arbete med
hälsofrämjande livsstilsförändringar. En del sjuksköterskor med ett högt BMI upplever dåligt samvete på grund av de dåliga förebilderna de bekommer relaterat till deras ohälsosamma livsstil gentemot patienterna (Brown & Thompson, 2007). Detta fenomen ses även i Darch, Baillie och Gillison (2019), övervikt hos sjuksköterskan anses påverka sjuksköterskans arbete genom den visuella effekten det får på både patienter och samhället (Darch et al., 2019). Olika samhällen runt om i världen ser olika på ohälsa. De fem levnadsvanor som enligt
Socialstyrelsen (2018) har störst inverkan på livsstilen är rökning, snusning, alkohol, fysisk inaktivitet och dåliga matvanor (Socialstyrelsen, 2018). En reflektion som uppkommit under arbetets gång är att synen på ohälsa är enligt svenska kriterier, vilket kan ha påverkat
resultatet eftersom hälsa och ohälsa kan se annorlunda ut i andra länder. Synen på hälsa och ohälsa i olika länder kan ha påverkat tolkningen av resultaten i denna litteraturöversikt
Flertalet artiklar i resultat visade på samma resultat vilket kan ge en god överförbarhet.
Likheter visar på att sjuksköterskor har liknande upplevelser angående hälsofrämjande arbete. Artiklarna som resultatet i denna litteraturöversikt baseras på är skrivna i flertalet olika länder vilket kan ge ett visst globalt perspektiv på denna litteraturöversikt. Detta kunde tydligt ses i frågan om tid för det hälsofrämjande arbetet. Att tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskor i arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar (Casey, 2007; Cross, 2005; Heery, Gibson, Dunne & Flaherty 2019; Hernandez, Anderson 2010; Jallinoja et al., 2007; Jerdén et al. 2006; Malan, Mash & Everett-Murphy, 2015; Whitehead, Wang, Wang, Zhang, Sun & Xie, 2007) framkom tydligt. Detta hinder byggdes upp utifrån hur sjuksköterskors arbete var upplagt. Sjuksköterskor hade flera uppdrag som behövde göras under dagen vilket ledde till att arbetet med livsstilsförändringar inte hanns med (DeCola et al., 2012; Hernandez & Anderson, 2010; Jerdén et al., 2006). En annan synvinkel på tidsbristen framkom i Khalaf et al. (2018) där sjuksköterskor upplever att tiden till hälsofrämjande arbetet fanns men att det är upp till sjuksköterskan själv att prioritera det arbetet. Dessa sjuksköterskor pekar på att tidsbristen är något som de själva skapar till skillnad från vad som framkommer av DeCola et al. (2012), Hernandez och Anderson (2010) samt Jerdén et al. (2006) där sjuksköterskorna pekar på en felande länk på högre nivå än dem själva. En reflektion är att sjuksköterskan har många arbetsmoment som ska utföras dagligen och ofta hinner inte sjuksköterskan med alla moment. Detta påvisas av Ball et al. (2014) att på grund av tidsbristen blev en eller flera arbetsmoment inte gjorda under det senaste arbetspasset för sjuksköterskan. Momenten som inte blev gjorda var att samtala med patienten, att ge patienten utbildning och planera vårdplaner (Ball et al., 2014). Dorothea Orems egenvårdsteori utgår från att sjuksköterskan i flera fall ska ge patienten utbildning som en del av omvårdnaden (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). När utbildning till patienter uteblir hindrar det sjuksköterskan att arbeta hälsofrämjande.
Ett hinder flera sjuksköterskor upplever är deras brist på kunskap i arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar (Casey, 2007; Cross, 2005; Jallinoja et al.,
2007). Sjuksköterskor ska skapa en bild över patienten och dennes syn på ohälsa. Utifrån detta ska sjuksköterskan sedan kunna anpassa information och kunskap till patienten vid rätt tillfälle (Kärner Köhler, 2014). Information och kunskapsgivande är en del i arbetet kring patienters egenvård. Patienter behöver olika mycket omvårdnad beroende på hur stor
till patienten för att ge en anpassad vård. Enligt Darch et al. (2019) finns ett kunskapsglapp inom hälsofrämjande arbete bland sjuksköterskor. En del sjuksköterskor uttrycker specifikt svårigheter att förstå konceptet att arbeta med hälsofrämjande livsstilsförändringar (Darch et al., 2019). Sjuksköterskor kan således behöva utbildning för att kunna utföra ett bra
hälsofrämjande arbete utifrån patienten.
Metoddiskussion
Artiklar publicerade mellan år 2005-2020 användes i resultatet i denna studie. Skribenternas första tanke var att endast inkludera artiklar publicerade mellan år 2010-2020 vilket fick förändras relaterat till få artiklar publicerade dessa år utifrån syftet. Det ökade tidsspannet gav något mindre aktuell forskning vilket kan sänka giltigheten av resultatet. Dock var det
nödvändigt eftersom att merparten av artiklarna till resultatet för denna litteraturöversikt var från åren 2005-2010. Att merparten av artiklarna var från åren 2005-2010 kan ha berott på de sökord skribenterna valde att använda. Några sökord hade flera synonymer vilket ledde till svårigheter vid sökningar. Till exempel användes flera synonymer i artiklarna till sökordet “experience”. Nya synonymer upptäcktes under hela processen. Dessa synonymer
inkluderades inte i sökningarna eftersom de upptäcktes en bit in i processen och därigenom kan en del artiklar inte ha hittats. Olika synonymer kan även ha använts för olika tidsperioder vilket kan ha varit en anledning till att flertalet valda artiklar är skrivna mellan år 2005-2010. De sökord som valdes till litteraturöversikten kan ha använts mest frekvent under åren 2005-2010. De inkluderade artiklarna var alla skrivna på engelska.
Artiklarna inkluderade i denna litteraturöversikts resultat är granskade utifrån modifierade granskningsmallar av Högskolan Dalarna. Denna granskning av artiklar hjälpte att kontrollera kvaliteten på artiklarna. Utfallet av granskningen kan ha påverkats av att skribenterna
granskat artiklarna enskilt och endast tillsammans vid tveksamheter. De inkluderade
artiklarna till resultatet i denna litteraturöversikt var både kvalitativa och kvantitativa. Enligt statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2017) kan kvalitativ forskning användas för att fånga en persons egna upplevelser. Kvantitativa forskningen tittar på
verkligheten utan att involvera tro eller tolkningar från människor (SBU, 2017). Sammanlagt 12 av 16 artiklar i resultatet är kvalitativa, vilket kan tolkas som en styrka i detta arbete utifrån syftet med litteraturöversikten eftersom individuella upplevelser fångas genom kvalitativ forskning.
Databaserna Cinahl och PubMed användes, de två databaserna har två helt olika söksystem vilket har för skribenterna försvårat sökningen något. Cinahl användes till största del i sökandet relaterat till enklare söksystem enligt skribenterna. Det visade det sig dock att båda databaserna var nödvändiga för att hitta tillräckligt med material. Vid val av sökord
reflekterade skribenterna över att det fanns många synonymer till de ord som valdes ut till sökord vilket påverkade utfallet av sökningarna. En liten ändring av ett ord gav fler eller färre och träffsäkrare sökträffar. Skribenterna hade därmed svårt att till en början välja ut vilka ord som skulle användas i sökningarna och valde därmed att använda booleska termer för att kombinera synonymer i samma sökning. Svårigheterna med att välja sökord relaterat till flertalet synonymer kan ha påverkat de artiklar som identifierades. De artiklar som
identifierades var de som använde något av sökorden i denna studie. Detta kan ha påverkat utfallet genom att de artiklar som använt en annan synonym eventuellt inte identifierades under sökningarna.
Etikdiskussion
Alla studier i denna litteraturöversikt är granskade samt godkända av en etisk kommitté. Studierna är godkända eller har följt Helsingforsdeklarationens riktlinjer (World Medical Association, 2018). Resultaten som rört syftet är redovisade i sin helhet och utan någon påverkan av skribenternas åsikter eller tankar. Detta enligt Forsberg och Wengström (2016) som beskriver att resultaten ska presenteras i sin helhet.
I arbetet med denna litteraturöversikt har etiska aspekter kring sjuksköterskans roll i det hälsofrämjande arbetet diskuterats. Att guida en annan vuxen människa i val av livsstil och samtidigt säga samt stå för vad som är rätt och fel kan vara en svår situation att hamna i. Ansvaret som sjuksköterskan har över sin egen hälsa är också en relevant reflektion. Kan det krävas av sjuksköterskan att denne ska hålla sig sund och hälsosam i sitt privatliv för att vara en god förebild i sitt arbete. Ytterligare en reflektion är hur forskningen kan bidra till ökad stigmatisering kring ohälsosamma vanor och dess konsekvenser. Ohälsa relaterat till
levnadsvanor är något som i sig är ett etiskt dilemma. Varje människa väljer sin väg att leva men med okunskap eller motivationsbrist kan dessa val ge negativa konsekvenser för hälsan. En ökad ohälsa i samhället kan påverka samhället i negativt i stort. Forskningen är oavsett stigmatisering eller ej viktigt för att ta reda på hur samhället ska kunna få kunskap och motivation till att göra förändringar, med eller utan en sjuksköterskas hjälp.
Klinisk betydelse för samhället
Att titta på dessa frågor är viktigt då de handlar om hälsa på både individ- och samhällsnivå och hur den ska kunna förebyggas. Sjuksköterskan har en roll i att guida människor till en hälsosam livsstil. Denna litteraturöversikt kan ge en insikt i att sjuksköterskor behöver mer tid, stöttning och utbildning för att utveckla det hälsofrämjande arbetet med
livsstilsförändringar. Det är väsentligt att arbeta för att sjuksköterskor ska uppleva det hälsofrämjande arbetet genomförbart samt bibehålla motivation för arbetet.
Frågor om sjuksköterskors upplevelser angående arbetet med hälsofrämjande livsstilsförändringar kan leda till att ledningen inom sjukvården får en inblick i
sjuksköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbetet, både hinder och möjligheter. Inblicken ledningen får av sjuksköterskors upplevelser kan hjälpa ledningen att driva utvecklingen av hälsofrämjande sjukvård i en riktning mot en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor kring hälsofrämjande arbete. Genom att frågor om hur sjuksköterskor upplever arbetet
uppmärksammas hur situationen ser ut och vad som behöver utvecklas. Denna utveckling, som kan ske utifrån den fakta som framkommer, kan vara en del i en hållbar arbetsmiljö i framtiden för sjuksköterskeprofessionen. En bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor kan
beroende på utvecklingen leda till ett effektivare arbete vilket kan innebära att hälsofrämjande arbete överlag kan utvecklas. En utveckling kan leda till mer hälsofrämjande arbete vilket kan bidra till ett hälsosammare samhälle överlag.
Slutsats
Sjuksköterskor upplever att de har en roll i det hälsofrämjande arbetet riktat mot
livsstilsförändringar. Faktorer som hindrar sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är tidsbrist samt brist på utbildning och kunskap inom ämnet. En faktor som ökar möjligheten till det hälsofrämjande arbetet anser sjuksköterskor är stöttning från ledningen på
arbetsplatsen. Sjuksköterskors motivation påverkas även av patientens egen motivation. Sjuksköterskans motivation till arbetet avspeglar i flera fall patientens motivation till förändring.
Förslag till vidare forskning
Skribenterna har under detta arbete kommit underfund med att det saknas nyare forskning kring ämnet. Vidare anser skribenterna att det finns ett behov av att forska mer inom detta område då det är aktuellt i det dagliga sjuksköterskearbetet. Detta skulle kunna göras genom studier där man justerar sjuksköterskornas arbetstid samt arbetsfördelning. Skulle
sjuksköterskors upplevelse av arbetet förändras om det gavs mer tid för hälsofrämjande arbete eller hade annat arbete prioriteras istället?
Bristen på forskning inom speciella områden inom det hälsofrämjande arbetet har diskuterats. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever arbetet kring patienter med livsstilsvanor rörande alkohol, matvanor samt fysisk inaktivitet kan behöva forskas mer om. Detta för att få en bredare förståelse av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i stort, för att främja en god arbetstillvaro och utvecklat hälsofrämjande arbete för sjuksköterskan.
Referenslista
* artiklar inkluderade i litteraturöversiktens resultat
Ball, J., Murrells, T., Rafferty, A.-M., Morrow, E., & Griffiths, P. (2013). ‘Care left undone’ during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of care. BMJ Quality
and Safety, 23(2), 92-94. doi:10.1136/bmjqs-2013-002489
*Brown, I., & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60(5), 535-543.
doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04450.x
*Casey, D. (2007). Nurses’ perceptions, understanding and experiences of health promotion.
Journal of Clinical Nursing, 16(6), 1039-1049. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01640.x
Chambers, D., & Narayanasamy, A. (2008). A discourse and Foucauldian analysis of nurses health beliefs: Implications for nurse education. Nurse Education Today, 28(2), 155-162. doi:10.1016/j.nedt.2007.03.009
Chambers, D., & Thompson, S. (2009). Empowerment and its application in health promotion in acute care settings: nurses’ perceptions. Journal of Advanced Nursing, 65(1), 130-138. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04851.x
*Cross. R. (2005). Accident and emergency nurses attitudes towards health promotion.
Journal of advanced Nursing. 51(5). 474-483. Doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03517.x
Cuenca-Carcía, M., Ortega, F. B., Ruiz, J. R., González-Gross, M., Labayen, I., Jago, R., … Sjöström, H. (2014). Combined influence of healthy diet and active lifestyle on
cardiovascular disease risk factors in adolescents. Scandinavian Journal of Medicine &
Science in Sports, 24(3), 553-562. doi:10.1111/sms.12022
Darch, J., Baillie, L., & Gillison, F. (2019). Preparing student nurses to be healty role models: A qualitative study. Nurse education in practice, 40, 1-7. doi:10.1016/j.nepr.2019.102630
*DeCola, P., Benton, D., Peterson, C., & Matebeni, D. (2012). Nurses’ potential to lead in non-communicable disease global crisis. International Nursing Review, 59(3), 321-330.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Vädering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (Uppl. 4). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl. s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur
Gupta, H., & Garg, S. (2020). Obesity and overweight—their impact on individual and
corporate health. Journal of Public Health, 28(2), 211-218. doi:10.1007/s10389-019-01053-9
Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet: Synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadensgrunder: Perspektiv och
förhållningssätt (s. 361-385). Lund: Studentlitteratur.
*Heery, S., Gibson, I., Dunne, D., & Flaherty. G. (2019). The role of public health nurses in risk facor modification within a high-risk cardiovascular disease populationin Ireland- a qualitative analysis. Europan journal of cardiovascular nursing. 18(7). 584-592. Doi: 10.1177/1474515119850072
*Hernandez, J., & Anderson, S. (2010). Storied experiences of nurse practitioners managing prehypertension in primary care. Journal of the American Academy of nurse practitioners. 24(2012). 89-96. doi:10.1111/j.1745-7599.2011.00663.x
Hollman Frisman, G., & Berterös, C. (2008). Having knowledge of metabolic syndrome: Does the meaning and consequences of the risk factors influence the life situation of Swedish adults? Nursing and Health Science, 10(4), 300-305. doi: 10.1111/j.1442-2018.2008.00418.x
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2019:996). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
*Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4), 244-249. doi:10.1080/02813430701691778
*James, S., McInnes, S., Halcomb, E., & Desborough, J. (2019). Lifestyle risk factor communication by nurses in general practice: Understanding the interactional elements.
Journal of Advanced Nursing, 76(1), 234-242. doi:10.1111/jan.14221
*Jerdén, L., Hillervik, C., Hansson, A.-C., Flacking, R., & Weinehall, L. (2006). Experiences of Swedish community health nurses working with health promotion and a patient-held health record. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(4), 448-454.
*Kelley, K., & Abraham, C. (2007). Health promotion for people aged over 65 years in hospitals: nurses’ perceptions about their role. Journal of Clinical Nursing, 16(3), 569-579. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01577.x
*Khalaf, I. A., Abu-Moghli, F. A., LaRocco, S. A., & Al-Maharma, D. Y. (2017). Jordanian nurses’ perception and interventions related to promoting smoking cessation. Journal of
Clinical Nursing, 27(17-18). doi:10.1111/jocn.13929
Krean, M., Frantz, S., Nihlén, U., Engström, G., Löfdahl, C.-G., Wollmer, P., & Dencker, M. (2017). Echocardiographic consequences of smoking status in middle-aged subjects.
Echocardiography, 34(1), 14-19. doi:10.1111/echo.13375
Kärner Köhler, A. (2014). Lärande i ett omvårdnadsperspektiv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 569-589). Lund: Studentlitteratur.
*Malan, Z., Mash, R., & Everett-Murphy, K. (2015). Qualitative evaluation of primary care providers experiences of a training programme to offer brief behaviour change counselling on risk factors for non-communicable diseases in South Africa. BMC Family Practice, 16(1), 1-10. doi:1-10.1186/s12875-015-0318-6
*Mujika, A., Arantzamendi, M., Lopez-Dicastillo, O., & Forbes, A. (2017). Health
professionals’ personal behaviours hindering health promotion: A study of nurses who smoke.
Journal of Advances Nursing, 73(11), 2633-2640. doi:10.1111/jan.13343
Russo, A., Pirisinu, I., Vacca, C., Reginato, E., Tomaro, E. S., Pippi, R., Aiello, C., Talesa, V. N., De Feo, P., & Romani, R. (2016). An intensive lifestyle intervention reduces circulating oxidised low-density lipoprotein and increases human paraoxonase activity in obese subjects.
Obesity Research & Clinical Practice, 12(1), 108-114. doi:10.1016/j.orcp.2016.11.006
Sandersson, S. C., Waller, J., Jarvis, M. J., Humphires, S. E., & Wardle, J. (2008). Awareness of lifestyle risk factors for cancer and heart disease among adults in the UK. Patient
Education and Counseling, 74(2), 221-227. doi:10.1016/j.pec.2008.08.003
Socialstyrelsen. (2011). Så kan sjukvården förebygga sjukdom: En inspirationsskrift för
beslutsfattare i hälso- och sjukvården. [Broschyr]. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-8-3.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor:
Resultat av en befolkningsundersökning. [Broschyr]. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-12-13.pdf
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma
levnadsvanor: Stöd för styrning och ledning [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2017). SBU:s handbok: Utvärdering av
metoder i hälso-och sjukvården och insatser i socialtjänsten [Broschyr]. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
Statistiska Centralbyrån. (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070. Hämtad
Sundberg, L., Agahi, N., Fritzell, J., & Fors, S. (2018). Why is the gender gap in life expectancy decreasing? The impact of age- and cause-specific mortality in Sweden 1997– 2014. International journal of Public Health, 63(6), 673-681. doi:10.1007/s00038-018-1097-3
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Tingström, P. (2014). Information och utbildning. I Frierg F., & Öhlén, J (Red.),
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 595-621). Lund: Studentlitteratur.
Van Puffelen, A. L., Heijmans, M. J. W. M., Rijken, M., Rutten, G. E. H. M., Nijpels, G., & Schellevis, F. G. (2015). Illness perceptions and self-care behaviours in the first years of living with type 2 diabetes; does the presence of complications matter? Psychology & Health,
30(11), 1274-1287. doi:10.1080/08870446.2015.1045511
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (978-91-7307-352-3). Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdfPsychology & Health, 30(11), 1274-1287.
doi:10.1080/08870446.2015.1045511
*Westland, H., Koop, Y., Schröder, C. D., Schuurmans, M. J., Slabbers, P., Trappenburg, J. C. A., & Vervoort, S. C. J. M. (2018). Nurses’ perceptions towards the delivery and feasibility of behaviour change intervention to enhance physical activity in patients at risk for
cardiovascular disease in primary care: a qualitative study. BMC Family Practice, 19(1), 1-12. doi:10.1186/s12875-018-0888-1
*Whitehead, D., Wang, Y., Wang, J., Zhang, J., Sun., & Xie, C. (2008). Health promotion and health education practice: nurses’ perceptions. Journal of Advanced Nursing, 61(2), 181-187. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04479.x