Barn, unga, samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
“Far är stark, mor är rar”
En textanalys av barnböcker ur ett genusperspektiv
“Father is strong, mother is sweet”
A text analysis of children's books from a gender perspective
Sandra Andersen
Louise Persson
Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Examinator: Rikard Liljenfors Datum för slutseminarium: 2017-05-29 Handledare: Johanna Börrefors
2
Förord
Vi är två studenter som läser till förskollärare på Malmö Högskola. Båda anser att barnböcker och högläsning för barn kan vara något väldigt lustfyllt som samtidigt kan vara lärorikt för både oss och barnen. Dock tycker vi oss se mönster på hur flickor och pojkar framställs på olika sätt, vilket vi tycker kan vara problematiskt. Därför har vi valt att undersöka och fördjupa oss i genusfrågor inom barnlitteratur.
Under detta examensarbetets process har vi hela tiden samarbetat för att nå den färdiga texten. Vi har dock delat upp vissa delar att fokusera på under tiden som vi oftast suttit bredvid varandra, vid vars en dator och skrivit enskilt. En kontinuerlig dialog och diskussion om texten har skett och vi har löpande läst, ändrat och lagt till i den andras textstycken. Därför är det svårt att definiera vad var och en har skrivit då båda tillfört till alla delar i texten. Till en början delade vi upp vår valda teori och begrepp. Sandra fokuserade på genusteori och normer och Louise på barnlitteraturens historia och andra barnlitteraturanalyser. Den internationella forskningen delade vi upp mellan varandra.
Även de valda barnböckerna delade vi upp oss emellan. Sandra tog Pricken, Säg stopp, Junior börjar förskolan och Det var det fräckaste. Louise tog Grodan och kärleken, Välkommen Tango och Vi och dom andra. Efter att vi analyserat respektive böcker så bytte vi och gjorde samma sak igen. Vi lade till nya insikter till varandras analys om vi sett något nytt och diskuterade eventuella skillnader i våra åsikter. Därefter sammanställde Louise cirkeldiagrammen och Sandra fokuserade sedan på att sammanställa vilka karaktärsdrag som karaktärerna hade och vi skrev efterföljande texter till respektive del.
I slutskedet har vi enskilt och tillsammans gått igenom texten för att tydliggöra och rätta till eventuella fel. Vi ser tillbaka på detta arbete som något vi skapat tillsammans.
3
Abstract
The purpose of this study is to explore how girls and boys are portrayed in children’s literature that is specifically aimed towards children in the preschool age. This is a qualitative text analysis, partly combined with some elements of quantitative data. Through an interview questionnaire sent to preschool teachers at different preschools, seven books in the genre humanized animals, were chosen and analyzed from a gender perspective. The analysis is conducted through a theoretical framework including gender theory with correlated concepts. The intent of this study has not been to identify books that follow stereotypical gender norms, and we do not argue that literature should be completely gender neutral. However, we believe that if girls and boys being portrayed in a variety of ways will contribute to more children feeling safe with their own identity and it will also provide them with a broader world view. We had a thought that a certain characterization of girls and boys in the chosen books, i.e. that girls are portrayed as sweet and nice while boys are portrayed as tough and mischievous. The results of this study show that this is partly true but that boys’ characteristics tend to vary more and in different ways than girls’ characteristics do. With that said, we concluded that in general, the chosen books were more gender neutral than our initial expectation.
Keywords: children's book, gender, humanized animals, “ikonotext”, norm, stereotypical characteristics, picture book, sex
4
Innehållsförteckning
Förord ... 2
Abstract ... 3
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 72. Tidigare forskning ... 8
2.1 Barnlitteraturens historia ... 8 2.2 Barnlitteraturanalyser ... 9 2.3 Forskning om genus ... 11 2.4 Forskning om normer ... 113. Teori ... 13
3.1 Centrala begrepp ... 134. Metod ... 17
4.1 Metodval ... 17 4.2 Urval ... 17 4.3 Material ... 18 4.4 Etiska överväganden ... 195. Analys ... 20
5.1 På vilket sätt tenderar flickor och pojkar att karaktäriseras olika i litteratur ämnad för barn i förskoleåldern? ... 20
5.1.1 Det var det fräckaste! ... 21
5.1.2 Vi och dom andra ... 22
5.1.3 Junior börjar förskolan ... 24
5.1.4 Pricken ... 26
5
5.1.6 Välkommen Tango ... 30
5.1.7 Säg Stopp ... 31
5.2 Jämförelse, likheter och skillnader ... 33
5.3 Antal protagonister och bipersoner av respektive kön ... 34
5.3.1 Figur 1... 34
5.3.2 Figur 2... 35
5.4 Vilka karaktärsdrag hos flickor, respektive pojkar, kan sägas dominera i de utvalda barnböckerna? ... 35
6. Diskussion och slutsats ... 38
6.1 Frågeställningar ... 38
6.2 Avlutande diskussion ... 39
6.3 Förslag på vidare forskning ... 40
7. Referenslista ... 42
6
1. Inledning
Far är stark, mor är rar. O så stark far är, o vad mor är rar.
När jag blir stor, säger Karin, ska jag bli gift som mor. Men Erik säger: Jag ska bli flygare. (Inga Lindsjö, 1966, citerad i Toijer-Nilsson,1978, s. 7)
Citatet såg vi av en slump när vi gick igenom tidigare forskning och tyckte att det kändes relevant även idag angående hur de biologiska könen framställs. Ramsan riktade sig till barn och vi minns själva den från vår tidiga skolgång. Vi ställer oss frågande till hur mycket vår bild av människor och vår omvärld påverkas av sådana texter omedvetet.
Vår uppfattning är att flickor och pojkar ofta gestaltas könsstereotypt i bilderböcker. Med könsstereotypt menar vi att det ofta finns förutfattade könskoder som individer, utifrån kön, blir tilldelade i samhället (Davies, 2003, s. 12) Ofta får barn tidigt lära sig dessa könskoder genom bland annat språket, sätt att klä sig eller val av aktiviteter (a.a., s. 12-13). Kåreland (2005) beskriver att flickor och pojkar ofta blir tilldelade egenskaper i barnböcker, beroende på deras biologiska kön. Exempelvis att pojkar bör visa sig tuffa för att få status och att flickor vill visa sig omhändertagande för sin omgivning (a.a., s. 27, 38, 41 & 51).
Begreppet kön kan ha olika betydelser för olika människor. I vår studie menar vi det biologiska könet när vi använder oss utav begreppet (Hirdman, 2001, s. 17). Vi har valt att fokusera på den definitionen av kön då många böcker, enligt vår uppfattning, utgår ifrån de biologiska könen. Vi vill dock understryka vår medvetenhet om skillnaden mellan biologiskt och socialt kön, genus. Med begreppet genus avser vi det sociala jaget, det som en individ definierar sig som socialt, exempelvis att en kan identifiera sig som kvinna även om en bär på ett biologiskt manligt könsorgan (Davies, 2003, s. 17). Därför tycker vi det är viktigt att barnlitteraturen visar en bredd på hur en flicka eller pojke kan vara och kan se ut. Vi anser att det är av största betydelse att den litteratur förskolan erbjuder barnen ska visa en så stor mångfald av genus som möjligt. Med detta arbete hoppas vi kunna bidra till att öka denna medvetenhet om litteraturen i förskolan och att vår studie ska kunna användas som ett redskap för att sträva mot målen i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Till exempel så ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet, känner sig trygg i den (a.a., s. 9) och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (a.a., s. 10.) Förskolan ska även motverka
7
traditionella könsmönster och könsroller (a.a., s. 5). Vi har av den anledningen valt att studera barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Genom detta perspektiv hoppas vi kunna bidra till en större medvetenhet om mångfald av genus hos bland annat författare, illustratörer och bokförlag.
Enligt Hirdman (2001) så ligger bilden av vad som anses vara kvinnligt eller manligt hos människor djupt rotade. Kända kvinnor och män, inom olika professioner sedan 2000 år tillbaka, är citerade angående hur en kvinna bör vara och vad hon är och inte är. Således berättar de också, enligt Hirdman, vad en man bör ha för roll. Samt hur relationen där emellan bör se ut (a.a., s.19-23 & 80).
Litteraturen kan sägas vara en reflektion av samhället som har möjligheter att antingen stärka eller utmana exempelvis traditionella mönster och roller. Om ett barn möter karaktärer i böcker med könsstereotypa egenskaper, så kommer dessa egenskaper riskera att bli en sanning om hur en flicka eller pojke bör vara, samt ge en bild av omvärlden (Edwards, 2008, s. 14). Sagan kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i förskolan. Genom att använda sig av sagor kan man lära barn att i ökad grad förstå sig själv och sin omvärld (Pramling, Asplund, Carlsson & Klerfelt, 1993, s. 29-30). Vi tänker att om pedagoger ser över vilka böcker de läser för barnen och hur de pratar om dem, kan det bli ett sätt att förändra det stereotypa synsätt på vilka typiska egenskaper som är flickiga, respektive pojkiga.
1.1 Syfte
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur flickor och pojkar tenderar att karaktäriseras i barnlitteratur ämnad för barn i förskoleåldern.
1.2 Frågeställningar
Nedanstående frågor vill vi få svar på i vår studie:
På vilket sätt tenderar flickor och pojkar att karaktäriseras olika i litteratur ämnad för barn i förskoleåldern?
Vilka karaktärsdrag hos flickor, respektive pojkar, kan sägas dominera i de utvalda barnböckerna?
8
2. Tidigare forskning
Barnlitteratur är en egen genre som riktar sig till barn (Kåreland, 2008, s.1), men kan brytas ner till flera andra genrer som till exempel skolskildringar och folk- och konstsagor (Kåreland, 2011, s.42). Genren fabel är vanligt förekommande och beskrivs ofta genom djurgestalter som framställs som människor (Nikolajeva, 2000, s. 55). Fabel-genren har en historia som sträcker sig till antiken (Kåreland, 2005, s. 26) och idag förekommer förmänskligade djur som huvudkaraktär i barnlitteratur allt oftare (a.a., s. 120).
En mängd forskning angående barnlitteratur och dess innehåll har gjorts under årens lopp, varav flera utifrån ett genusperspektiv. Nedan följer en genomgång av en del av barnlitteraturens historia samt tidigare forskning i ämnet.
2.1 Barnlitteraturens historia
Historiskt sett har barnböcker haft funktionen att användas som uppfostran av barn. Därför har innehållet ofta präglats av olika värderingar, normer och information som samhället under den givna tiden ville överföra till barnen (Kåreland, 2008, s. 1). Inom barnlitteraturen idag finns till exempel nya familjekonstellationer och utveckling inom genus samt skildringar om flyktingkrisen på olika sätt. Dagens litteratur speglar de förändringar som skett i samhället (a.a., s.43) och det finns flera förlag som inriktar sig på just genus (a.a., s. 156).
Första svenska barnboken skrevs 1591 av prästen Conrad Porta, vilken bara riktade sig till unga flickor i högadeln (Kåreland, 2008, s.1). Från då fram till in på 1900-talet fanns det barnböcker som var avsedda för respektive kön. Pojkböcker var oftast äventyrsskildringar med bedrifter och spännande kraftprov och flickböcker var skildringar inom hemmet med vardagsliv, känslor och relationer (Kåreland, 2008, s.4). På 1960-talet gav Svensk läraretidnings förlag Saga ut två pekböcker som kritiserades som olämpliga. Det var en rosa för flickor som innehöll bland annat bilder på en tallrik, kläder, en leksaksanka och en potta medan den blå för pojkar hade bilder på en bil, buss, båt och flygplan. Detta är ett exempel på hur man försökte begränsa flickors värld (Toijer-Nilsson, 1978, s.16).
9
2.2 Barnlitteraturanalyser
Toijer-Nilsson (1978) har analyserat barnlitteratur ur könsrollssynpunkt över 1960 och 1970-talet. Hon går bland annat in på nya familjekonstellationer och vilka olika roller kvinnor respektive män har i hemmet, på arbetsmarknaden och även olika karakteristiska egenskaper (a.a., s. 23, 63, 105 & 172).
Kåreland (2005) skriver om fyra böcker, Nämen Benny, Jamen Benny, Malla cyklar och Malla handlar. I det aktuella kapitlet jämför och analyserar hon böckernas handling och dess karaktärer utifrån genus. Hon lyfter olika karaktärsdrag och egenskaper som förekommer. Till exempel verkar Malla vilja vara till lags, hjälpa till och i behov av tröst, medan Benny gör revolt och rymmer hemifrån (a.a., s 38).
I boken Barnlitteraturanalyser så har Andersson och Druker (2008) samlat olika forskares, inklusive sina egna, analyser av olika barnböcker med fokus på 1900-talet. De utgår bland annat från ett genusperspektiv. Mia Österlund (2008) är en av forskarna som skriver om flickors passiva roll i barnlitteratur. Hon nämner Pija Lindenbaum som kontrast då hon författat böcker med flickor som huvudkaraktärer (a.a., s.97). Exempelvis i böckerna om Gittan och Lill-Zlatan går Lindenbaum över normgränser angående egenskaper hos flickor (a.a., s. 108). Mia Franck (2008) analyserar böckerna om Anette, skrivna av Peter Pohls, med liknande normbrytande egenskaper då flickan är protesterande, uppkäftig och högljudd (a.a., s. 149).
I Anette Hellmans (2013) etnografiska studie noterades det att böcker som barn tog med från hemmet ofta hade ett traditionellt sagotema. De egenskaper som upprepas i dessa sagor var att vackra flickor tog hand om sina män och som sedan utsätts för faror varpå de heroiskt räddas av männen. De egenskaper som upprepas hos pojkar var att vara slarvig och att flickorna tog hand om dem, samt att de sedan räddade prinsessor i nöd genom styrka och list (a.a., s.114).
I Turkiet gjorde Oguzhan Yilmaz och Yasin Mahmut Yakar (2016) en studie som innehöll en analys av modersgestalter i barnböcker utifrån ett genusperspektiv. Yilmaz och Yakar menar att böcker påverkar barn genom att presentera olika karaktärer som blir barnens förebilder. Personligheten hos dessa karaktärer hjälper barnen att utveckla sin personlighet. Det visade
10
sig att yrken hos män i böcker var pilot eller kirurg. Kvinnor arbetade som förskollärare, sjuksyster och flygvärdinna. Inom hemmet så var det kvinnorna som lagade mat, diskade, passade barnen och städade. Mannen var den som huvudsakligen skulle försörja familjen och var ofta på arbetet, var han hemma så dominerade trädgårdsarbete bland sysslorna. Signalerna till barnen skulle kunna bli att flickor inte ska ta plats i samhället då kvinnor var underrepresenterade i böckerna (Yilmas & Yakar, 2016).
Sist i artikeln analyseras modersgestalters karakteristiska egenskaper i elva barnböcker av samma författare, Aytül Akal. Till exempel var mammorna känsliga, engagerade, toleranta och omtänksamma och aktiviteter de utförde kunde vara att skriva dikter, måla tavlor och läsa böcker. Vidare avslutar författarna med fem råd eller förslag på hur författare kan och borde tänka på angående sina karaktärer i sina böcker (a.a.).
I en amerikansk studie gjord av flera forskare på University of Hartford, undersöktes 58 olika prinsessböcker utifrån bild och text. Resultatet i studien visade att böckerna följde könsstereotypa normer exempelvis att prinsessorna var omhändertagande, naiva, i nöd och ansvariga för hushållet. I de flesta av böckerna var prinsessorna benämnda efter deras vackra yttre. Forskarna menar att många flickor skapar en bild av hur en flicka ska vara genom prinsessböcker (Couto et al. 2016).
En liten del av de studerade böckerna visade dock en mer utvecklande och realistisk bild av verkligheten, vilket ofta var böcker med ett prinsess-barn som huvudkaraktär. Forskarna i studien menar att lärare och föräldrar bör vara medvetna och bör välja dessa böcker, mer än med en vuxen huvudkaraktär då dessa ofta utgår ifrån vuxenrelaterade problem, till exempel hitta en man att gifta sig med (a.a.).
Couto m.fl. (2016) beskriver i sin artikel att barn utvecklar en förståelse för kön från en väldigt tidig ålder. Vuxna ger ofta omedvetet en bild av hur en flicka eller pojke ska vara. Detta sker bland annat av vilka böcker som blir valda att läsas för barn, både i hemmet och skolan. Fokus på ytlig skönhet i barnlitteratur är problematiskt, då flickor (som denna artikel väljer att fokusera på) hellre bör värdera andra egenskaper hos sig själv såsom psykisk styrka, intelligens och godhet (a.a.).
11
De två sistnämnda studierna visar hur ett genusperspektiv kan se ut i andra länder, där det troligtvis råder annan kultur och normer angående sociokulturella föreställningar om vad genus kan sägas vara.
2.3 Forskning om genus
Den svenska definitionen av kön är översatt från engelskans sex, det biologiska könet, och genus från engelskans gender, det sociokulturella könet. Inom genusforskningen uppkommer ibland nya och öppna sätt att förstå kön, vilket gör begreppet kön föränderlig. På grund av detta har det blivit viktigt att genus, det sociokulturella könet, fått en språklig plattform för att kunna särskiljas från det biologiska könet (Lykke, 2009, s. 9).
Det finns en uppfattning om att samhället enbart utgår ifrån de biologiska könen för att definiera genus som en social skillnad (Connell, 2002, s. 19). Det finns invändningar mot denna definition av genus, bland annat att verkligheten inte enbart utgår från den ovan nämnda uppdelningen av kvinnor och män (a.a., s. 20).
Davies (2003) hävdar att om vuxna, i umgänge med barn, utgår ifrån diskursen om att varje människa är kvinna eller man, lär barnen sig att bygga upp sin identitet på samma vis (a.a., s.10). Begreppets diskurs används för att beskriva att det finns ett visst sätt att förstå världen och som allmänheten betraktar som sanning, vilket därmed skapar normer i samhället (Hellman, 2013, s. 31).
En vetenskaplig användning av ordet kön kan vara en svår balansgång då det ofta snabbt associeras till de könsorgan vi människor har. Därför kan begreppet genus vara att föredra då det finns mindre tolkningsutrymme och missförstånd, eftersom genus innefattar alla formade kön, inte enbart de biologiska (Hirdman, 2001, s. 15-16).
2.4 Forskning om normer
Genom normativa förväntningar skapas individer (Martinsson & Reimers, 2014, s. 22). Normer är i ständig process och skapar skillnader men samtidigt likheter. Just när det gäller kön och genus finns där en spänning mellan skillnader och likheter då mycket energi läggs på
12
att skilja olikheter mellan två kön (a.a., s. 20). Martinsson och Reimers vill inte ha ett samhälle utan normer, men anser det viktigt att vara kritisk mot dem för att motsätta sig exkludering och hierarkier mellan individer och grupper (a.a., s. 22). Och samtidigt är normer också viktiga för hur individer ska identifiera sig. Normer skapar en bild för individen att känna igen sig i, men som samtidigt skapar förväntningar på hur en ska bete sig, agera och leva (a.a., s. 11).
Motsägelsefulla normer ger både möjligheter och begränsningar för människor att förstå sig själva och sitt handlande i förhållande till andra. Exempelvis ur det normativa perspektivet om att de som definieras som kvinna utifrån sitt fysiska utseende agerar på likartat vis till skillnad mot manligt definierade kroppar. Det finns enormt många variationer på hur en fysisk kropps utseende kan kopplas till egenskaper och identiteter från föreställningar om ålder, rasifiering, klass, religion och funktionalitet. Martinsson och Reimers (2014) ger utifrån denna förklaring ett exempel på att en kropp som ges namnet flicka kan genom ett genusmedvetet perspektiv förstås som aktiv och utåtagerande, eller genom ett traditionellt- och patriarkalt perspektiv som passiv och avvaktande (a.a., s. 14).
13
3. Teori
Vi har valt att använda Paul Tenngarts (2010) definition av genusteori. En av anledningarna till att vi valde hans perspektiv var på grund av att han är forskare i litteraturvetenskap, vilket vi tycker kan anpassas till vår studie. Tenngart menar att genusteori handlar om könsroller och könskonstruktioner och har sin grund i feminismen. Han ifrågasätter om det idag ens finns en grund till att prata om kvinnlighet och manlighet, då det blir problematiskt att sätta individer i fack som de kanske inte identifierar sig med. En person som är fysiologiskt kvinnlig kan exempelvis vara, röra sig, prata, tycka och tänka enligt ett normativt manligt mönster. Tenngart hävdar att litteratur är en del av den kultur som konstruerar de fastlagda könsroller som vi har i samhället, som fortfarande delar upp oss människor i enbart två genuskategorier. Han menar också att litteratur kan skapa nya och annorlunda genuskonstruktioner som ger en mer rättvis bild av hur samhället ser ut (a.a., s. 122-123).
Anledningen till att vi valt genusteori är för att vi anser det problematiskt att karaktärer som presenteras som flickor eller pojkar tenderar att framställas på ett specifikt sätt i en stor del av barnlitteraturen som vi läser för barnen i förskolan. Vi anser inte att det speglar vår vardag eller omvärld och att budskapet vi vill ge barnen borde vara mer genus-nyanserat.
Tillsammans med genusteori har vi utgått från Barnbokens byggklossar (Nikolajeva, 2004 & 2017). Maria Nikolajeva är professor i barnlitteratur och går, i boken, utförligt igenom olika redskap för att analysera barnlitteratur och dess karaktärer. Hon skriver även om karaktärer ur ett genusperspektiv och om de olika normativa egenskaperna som karaktärerna har, med exempel från olika böcker och om förmänskligade djur (Nikolajeva, 2017, s. 191-211). Dessa begrepp är inte hämtade från Tenngarts (2010) genusteori men är relevanta för att kunna analysera och systematisera empirin (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014, s. 208).
3.1 Centrala begrepp
Vi har valt att lyfta fram följande begrepp: protagonist, biperson, dynamisk-, statisk-, platt och rund karaktär, paradigmförskjutning, stereotypa karaktärsdrag, ikonotext och normer.
14
Dessa begrepp anser vi vara relevanta för att lättare kunna kategorisera karaktärerna, dess egenskaper samt handlingens innebörd. Nedan följer en kort presentation av dem.
Protagonist: Det är huvudpersonen som berättelsen kretsar kring. Ibland kan det vara svårt att
avgöra vem som har huvudkaraktären i en bok, då det inte alltid är den som introduceras först eller den som nämns i titeln, även om det sistnämnda för det mesta stämmer (Nikolajeva, 2017, s. 154). Det lättaste sättet att avgöra vem som är protagonisten är att se vem som ingår en markant förändring, får nya kunskaper eller insikter (a.a., s. 156). Vi har valt att ha med detta begrepp för att lättare kunna definiera och kategorisera huvudkaraktären.
Biperson: Bipersoner innefattar alla andra karaktärer, både i text och bild, utöver
protagonisten. Det finns nästintill alltid mer än en biperson i en berättelse. Bipersonerna har en koppling och relation till protagonisten som är mer eller mindre avgörande för handlingen (Nikolajeva, 2017, s. 159). Begreppet använder vi av samma anledning som protagonisten.
Dynamisk och statisk, platt och rund karaktär: Både protagonisten och bipersonerna kan
kategoriseras inom dessa fyra grupper. Dynamiska karaktärer förändras genom berättelsen, vilket kan betyda att en viss mognad sker eller att karaktären får nya insikter (Nikolajeva, 2017, s. 167). En statisk karaktär förblir oförändrad. Detta kan bero på att berättelsen är för kort eller att en förändring inte ingår i bokens syfte (a.a.). Ett annat sätt att kategorisera karaktärerna är att dela in dem i platta eller runda. En platt person, är en karaktär med ett visst drag som står för en hel grupp, till exempel den onda styvmodern. Platta karaktärer har oftast bara en egenskap exempelvis god eller ond, och läsaren kan lätt förutse karaktärens handlingar då de ofta är stereotypa (a.a.). En rund karaktär har flera olika oförutsägbara sidor och egenskaper. Läsaren får lära känna karaktären genom historien, men kan ändå inte förutse kommande handlingar. Dessa olika sidor kan kombineras med varandra, exempelvis rund och statisk, att karaktären har flera olika sidor men inte förändras. Nikolajeva ger Pippi Långstrump som exempel på att vara rund och statisk (a.a., s. 168). Dessa fyra typer av karaktärsdrag har vi valt att använda oss av för att tydliggöra karaktärens egenskaper och person.
Paradigmförskjutning: När man ser på karaktärer i böcker så är ett sätt att betrakta dem efter
deras egenskaper, även kallat deras paradigm. En paradigmförskjutning är när en karaktärs egenskaper förändras eller växer fram successivt (Nikolajeva, 2004, s. 112). Begreppet
15
paradigmförskjutning har vi valt att använda oss av samma anledning som ovan, för att få en tydlig bild av karaktären.
Ikonotext: Barnlitteratur benämns ofta som bilderbok och på grund av att den till skillnad från
annan litteratur innehåller bilder som även de bidrar till innehållet. Ofta står inte händelser i texten utan förmedlas via bilderna och bildar en helhet för läsaren. Till exempel så kan en bild ensam förmedla en känsla hos karaktären eller berätta vilket kön den har genom kläder. Då förstärks historien, vilket kallas ikonotext (Edwards, 2008, s.108). Detta kan appliceras på små barn som ofta läser böcker själva genom att bara titta på bilderna (Fast, 2008, s. 88). Detta begrepp använder vi oss av för att visa hur karaktärerna framställs genom illustrationerna.
Stereotypa karaktärsdrag: Nikolajeva (2017) presenterar en tabell med olika kvinnliga
respektive manliga egenskaper (s. 193). Begreppet innebär att det finns olika egenskaper som de två biologiska könen tilldelas, exempelvis genom kläder, frisyrer, sätt att tala och val av aktiviteter (Davies, 2003, s.12-13) (Kåreland, 2005, s. 27, 38, 41 & 51). Manliga huvudpersoner är mest representerade i barnlitteratur (Kåreland, 2005, s. 25) och det är även mannen som är normen och majoritet. Flickor är underrepresenterade i litteratur i skolan och vilka böcker som erbjuds har betydelse för barns syn på genus (Kåreland, 2009, s.120). Normen för stereotypa karaktärsdrag är ofta att pojkar ska vara tuffa (Kåreland, 2005, s.27), busiga, olydiga och självständiga (a.a., s.38). Flickor skildras på ett annat sätt och deras egenskaper är ofta att vara mjuka, vänliga, hjälpsamma och att vara andra till lags (Kåreland, 2005, s.51). Även karaktärsdrag i form av osäker, söt, svag, (a.a., s. 41) blyg, leende och snäll förekommer (Davies, 2003, s.164). Att som flicka ha moderliga egenskaper är ett positivt drag i identiteten (a.a., 2003, s.108) och flickor har ofta svaga positioner medan pojkar däremot ofta tilldelas positioner som innebär makt (a.a., s. 149).
Barn i förskolan tenderar att använda kläder som är kopplat till deras kön. Till exempel kjol och sjalar på flickor och byxor på pojkar (Davies, 2003, s. 30). Det kan även överföras på litteraturen då karaktärernas kläder signalerar deras kön, som i Malla handlar där hon går till affären och är klädd i en vippande kjol (Kåreland, 2005, s. 28).
Yrken är inte riktigt egenskaper men skildrar ändå tydligt en karaktär i en bok. Yrken som oftast män har i böcker är pilot eller kirurg, och kvinnor är förskollärare, sjuksyster och flygvärdinna. Kvinnor är ofta underrepresenterade i böcker, vilket signalerar till barnen att
16
flickor inte skulle ta plats i samhället (Yilmas & Yakar, 2016). Begreppet stereotypa karaktärsdrag har vi valt att använda av anledningen att lättare kunna sortera de olika egenskaperna som pojkarna och flickorna i böckerna blivit tilldelade.
Normer är väldigt brett och det är olika beroende på individens bakgrund och kultur. Normer
kan definieras som ett sätt att visa den allmänna förståelsen och vardaglig kunskap om världen, det som skapar det normala. I exempelvis förskolan kan normer användas för att beskriva uttalade och outtalade antagande om hur individer inom verksamheten borde förhålla sig i relation till varandra (Hellman, 2013, s.31).
När en norm pekar på det som anses vara normalt, berättar den också vad som inte anses vara det, alltså det som tycks vara annorlunda eller inte lika bra som det som tillhör normen (Martinsson och Reimers, 2014 s. 10). Att vara normkritisk kan då visa vad som ger utrymme till kränkning eller diskriminering av de som faller utanför normen. Detta exemplifierar Martinsson och Reimers genom att beskriva heterosexualitet som norm i vårt samhälle, vilket då gör homosexualitet till något som faller utanför normen (a.a., s. 9). Normbegreppet har vi använt oss av för att belysa normerna i böckerna men även de som strider mot dem.
17
4. Metod
I vårt metodkapitel kommer vi att gå igenom samt motivera vårt metodval, följt av vår urvalsprocess, material och etiska överväganden.
4.1 Metodval
Detta är en kvalitativ textanalys där innehållet i valda barnbilderböcker analyserades. En textanalys innebär en djupare granskning av särskilda texter ur ett teoretiskt perspektiv. Vår textanalys var i sin tur en semiotisk textanalys då både text och bild studerades (Stukát, 2005, s. 60). Vår empiri, den samlade datan från böckerna, var kvalitativ då det var ett begränsat antal böckersom vi gick in på djupet på och som sedan redovisades löpande i text(Rienecker & Stray Jörgensens, 2014, s. 193). En nackdel med att bara ha undersökt sju böcker var att det endast blev en liten del av all litteratur som finns som undersöktes, vilket då blir svår att generalisera (Larsen, 2009, s. 27). Vi valde att redovisa en liten del av analysen i två cirkeldiagram kombinerat med text. Anledningen till detta är för att vi ansåg att resultaten blev tydligare med de olikfärgade fälten och procenten.
4.2 Urval
Vårt urval av böcker, som vi skulle analysera, grundades i ett intervjuformulär (Larsen, 2009, s. 84) som förskollärare fick mailade till sig. Svaren vi fick på en av frågorna var anledningen till valet av böcker. På många av förskolorna kunde ett mönster urskiljas i barnlitteraturen, vilket var förmänskligade djur. De böcker som sedan valdes att analyseras inom genren, valde vi ut från frågan angående populära böcker på avdelningen. Anledningen till att vi valde ut böcker utifrån deras svar var att vi ville ha böcker som finns på förskolornas avdelningar idag. Vår studie omfattar relativt få böcker, sju stycken, vilka är godtyckligt utvalda. Detta gjorde att vi fick en mer subjektiv sanning (Larsen, 2009, s.77).
17 stycken pedagoger fick formuläret skickat till sig varav tio svarade, från fem olika förskolor. Detta utgjorde en svarsprocent på 58,82 % (Larsen, 2009, s. 53). Orsaken till att vi mailade ut formulären var eftersom tiden var begränsad.
18
Valet av förskolor och förskollärare gjordes utifrån våra egna kontakter. Frågorna var öppna med utrymme för dem att svara fritt, vilket gjorde frågorna kvalitativa. De var strukturerade, vilket innebär att de var exakt samma och ställda i samma följd (Larsen, 2009, s. 24). Anledningen till de strukturerade frågorna var att de skulle vara lättare att jämföra och sammanställa. Nedan följer frågorna som pedagogerna fick svara på, samt anledningen till varför vi ställt dem.
Vilken ålder har barnen på din avdelning?
Anledningen till denna fråga är för att böckerna i analysen ska representera alla förskoleåldrar.
Hur väljer ni ut böcker till avdelningen?
För att få förståelse för bakgrund till deras bokval så ställdes denna fråga.
Nämn tre böcker som är populära bland barnen på din avdelning.
Utifrån de böcker som vi fick till svar, kunde vi välja ut litteratur till vår studie.
Kan du se några mönster i era böcker på avdelningen?
Detta ville vi få veta för att välja vilket tema på barnböckerna vi skulle utgå ifrån.
När vi analyserade vårt insamlade material så försökte vi vara objektiva men tog med i beaktning att vi kunde vara färgade av egna föreställningar, normer och erfarenheter. Hade samma studie gjorts av någon annan så hade det antagligen blivit ett annat resultat.
4.3 Material
Vårt urval utmynnade i följande böcker:
Det var det fräckaste av Werner Holzwarth (1995) Vi och dom andra av Lasse Anrell (2016)
Junior börjar förskolan av Annette Skåhlberg (2010) Pricken av Margret Rey (1945)
Grodan och kärleken av Max Velthuij (1989)
Välkommen Tango av Justin Richardson & Peter Parnell (2012, skriven 2005) Säg stopp av Linda Palm (2016)
19
4.4 Etiska övervägande
Våra etiska övervägande var enligt de etiska forskningsprinciperna med de fyra kraven, information-, samtyckes-, konfidentialitet- och nyttjandekravet (Hillén, Johansson & Karlsson, 2013, s. 22-25) (Patel & Davidson, 2011, s. 63). Vi följde informationskravet och informerade de deltagande förskollärarna om vem vi var, vårt syfte och vad deras svar kommer att användas till (Hillén m.fl, 2013, s. 22). De informerades om att deras deltagande är frivilligt och genom att svara så innebär att deltagarna personligen medgett att de vill delta, vilket är samtyckeskravet (a.a, 2013, s. 23). I vår uppsats följde vi konfidentialitetskravet genom att alla deltagande anonymiserats för att de inte skulle kunna härledas till en specifik förskola eller att uppgifter rörande personernas identitet inte sprids vidare (a.a., 2013, s. 24). Det sista kravet, nyttjandekravet, innebar att uppgifterna som vi tagit del av och personernas svar endast får användas i detta syfte och endast av oss (a.a., 2013, s. 24).
20
5. Analys
I vårt analyskapitel har vi använt oss av följande frågor som hjälp för att strukturera upp innehåll och karaktärer i de utvalda barnböckerna. Med hjälp av våra centrala begrepp har vi skrivit om svaren till löpande text samt omvandlat siffror till procent, vilka är redovisade i två cirkeldiagram.
Bokens protagonister:
Antal kvinnliga, respektive manliga djur?
Antal både kvinnliga och manliga?
Antal med obestämt kön?
Vilka egenskaper tillskrivs han/hon? Bokens bipersoner:
Hur många är kvinnliga, manliga respektive obestämt kön?
Vilka egenskaper och karaktärsdrag har de olika birollerna?
Karaktäriseras flickor/pojkar olika utifrån bilder?
Vi har strukturerat upp kapitlet genom att börja med en kort presentation av böckerna samt att svara på vår första frågeställning. Den ämnar vi i viss mån att svara på genom att redovisa vår analys av varje bok var för sig. Detta görs utifrån genusteorin och våra centrala begrepp: protagonist, biperson, dynamisk och statisk-, platt och rund karaktär, paradigmförskjutning, stereotypa karaktärsdrag, ikonotext, normer samt genus. Därefter avser vi att besvara vår andra frågeställning och sist redovisas cirkeldiagrammen.
5.1 På vilket sätt tenderar flickor och pojkar att karaktäriseras
olika i litteratur ämnad för barn i förskoleåldern?
En karaktär i en bok kan på olika sätt tilldelas egenskaper och kön. Vi har noterat att detta kan visa sig i texten med pronomen som han och hon eller ett könskodat namn, men också genom bilder där olika kläder, accessoarer och känslor, som vi förknippar med ett visst kön. Därför har illustrationerna också stor betydelse för boken, dels för att små barn ofta läser böcker själva genom att bara titta på bilderna (Fast, 2008, s. 88).
21
5.1.1 Det var det fräckaste!
År 1995 kom Werner Holzwarth bok om en arg mullvad, Det var det fräckaste!. Boken handlar om att mullvaden blir bajsad på och hans väg för att undersöka vem som gjort det, då han går runt och frågar olika djur. Illustratören är Wolf Erlbruch.
Protagonist: Boken har en manlig protagonist, Mullvaden, vilket vi kunnat utläsa genom användningen av pronomenet han.
Bipersoner: Bokens bipersoner är nio olika sorters djur, åtta med icke benämnt kön och kallas då exempelvis för hästen eller grisen. Den nionde bipersonen är hunden Hans Henrik, som vi utifrån namnet tolkar som manlig. Den sistnämnda framställs både enligt text och bild som trött (sovandes) och obrydd över situationen han befinner sig i. De övriga svarar i stort sett identiskt på Mullvadens frågor och skiljs inte åt i varken beteende eller tal.
Statisk- och platt karaktär: Vi upplever mullvaden som statisk då hans karaktär är oförändrad genom hela handlingen. Från början till slut framställs han arg och hämndlysten. Hans karaktär är även platt, då hans egenskaper upplevs som stereotypa och förutsägbara.
Paradigmförskjutning: Vi upplever inte att Mullvadens eller övriga karaktärers paradigm förskjuts i boken.
Ikonotext: På alla bilderna i boken bär djuren varken kläder eller accessoarer, förutom enstaka par glasögon. Genom att bara titta på bilderna kan vi alltså inte utläsa vilket kön djuren tilldelats. Ansiktsuttryck som kan utläsas är Mullvadens ilskenhet, hundens trötthet och resterande åtta bipersonernas leenden.
Normer: Normen som blir synlig i Det var det fräckaste! anser vi vara att en manlig karaktär måste utföra liknande handling som den han varit utsatt för, tillbaka mot den som gjort handlingen mot honom. Alltså att ha egenskapen hämndlysten. Att det är en manlig protagonist är det vanligaste (Kåreland, 2005, s. 25) och att mannen är normen och majoritet (Kåreland, 2009, s.120).
22
Stereotypa karaktärsdrag: Enligt vår tolkning framställs Mullvaden främst med egenskapen arg. Men också envis och hämndlysten vilket avslutas med en belåtenhet när han fått sin hämnd. Detta upplever vi som stereotypt för manliga karaktärer.
Genus: Vi anser att boken är könsneutral utöver hur Mullvaden beskrivs i text. I text och bild upplever vi annars inte att djuren blivit könskodade.
5.1.2 Vi och dom andra
Boken är skriven av Lasse Anrell (2016). Den handlar om en mängd förmänskligade fåglar som upplever en storm och tar skydd på en balkong. Bokens karaktärer presenteras med namn och bild i början av boken. Huvudpersonerna är Siv och Jim som är blåmesar. Ett gäng småfåglar vill också ta skydd på deras balkong och Siv och Jim har delade meningar om de får det eller inte. En underliggande handling är parallellen till flyktingkrisen som är aktuell idag. Detta aktuella ämne kan kopplas till de samhällsförändringar som barnlitteraturen följer som Lena Kåreland (2011, s.43) skriver om. Boken berör även olika känslor som till exempel att man kan vara rädd för olika saker. Illustratör är Anna-Karin Garhamn.
Protagonist: Boken har två protagonister, en av varje kön, Jim och Siv. När vi först bläddrade i boken så verkade det som att Siv ensam var protagonist, vilket ändrades längre in i boken då Jim tog lika mycket plats.
Bipersoner: Bipersoner i boken är Siv och Jims vänner Rut och Ismail, som vi enbart kan tilldela kön genom deras namn. Även sju lilafåglar, där bara en av dem tillskrivs ett kön via texten, Lama.
Ikonotext: Eftersom könet på fåglarna redan bestämts av dess namn i inledningen så kan deras identitet hållas isär av färgerna på deras fjädrar. Alla karaktärer i boken är könsneutrala om bara bilderna granskas. Utifrån bilderna så karaktäriseras flickorna som rädda när ovädret kommer. Detta för att Siv och Rut gömmer sig och Rut även håller upp vingarna framför ansiktet. Dock visas Ismail på samma sätt då han gömmer sig tillsammans med dem. Jim ser till skillnad från de andra arg ut och senare ledsen. I denna bok kan också vissa egenskaper
23
och känslor utläsas av bilderna i form av tårar, när de gömmer sig, sjunger eller rynkar ögonbrynen.
Dynamisk-, statisk- och rund karaktär: Jim är en dynamisk och rund karaktär då han förändras i sina egenskaper och gör oväntade handlingar. Siv är en statisk och rund karaktär eftersom hon har flera sidor och egenskaper men förblir samma genom historien.
Paradigmförskjutning: Siv fortsatte vara på samma sätt, empatisk och snäll, fram till i slutet. I slutet blir hon även handlingskraftig när hon kommer på planen med att låta Jim koncentrera sig på sin sång istället för att han är rädd för vädret.
- Jag är rädd, säger Jim lite tyst. (...) - Är du rädd? frågar Siv.
- Ja, jag är rädd för att jag alltid måste vara så tuff, säger Jim (Anrell, 2016, s. 17).
Just Jims skifte i att först vara tuff och dominerande till att oväntat visa sin sårbara sida och erkänna sin rädsla gör honom som en rund och dynamisk karaktär. Hans skifte av egenskaper blir en paradigmförskjutning.
Normer: Som sagt så går både Siv och Jims karaktärsdrag efter vad normen säger om vad som är manligt (Kåreland, 2005, s.27) och kvinnligt (Kåreland, 2005, s.51) men även mot normen när de förändras mot slutet.
Stereotypa karaktärsdrag: I text så tillskrivs Jim egenskaper som tuff, arg, sur och bestämmande vilket ändrar sig senare till rädd, sårbar, osäker och glad. Siv har i text egenskaper i form av tuff, snäll, förstående, problemlösare, bekymrad och empatisk. Jims första egenskaper stämmer överens med Kårelands bild av hur en manlig karaktär är (Kåreland, 2005, s.27) och även Siv är precis som en kvinnlig (Kåreland, 2005, s.51). Av att bara titta på bilderna så tolkar man Siv som problemlösare och glad medan Jim ser ut att vara arg, ledsen, sur och rädd. De övriga fåglarnas karaktärsdrag är ganska neutrala, obekymrade och glada. Efter några sidor in i boken så började Jim ta större plats och blev dominerande för fortskridandet av handlingen. Att den manliga karaktären tar över och bestämmer är ett vanligt karaktärsdrag hos manliga karaktärer och att Siv, som kvinnlig,
24
tilldelas den svaga positionen likaså (Davies, 2003, s. 149). Dock ändras som sagt detta genom historien och Siv bestämmer sig för att lura Jim.
Genus: Karaktärerna presenteras med bild och namn i början av boken där namnen anger könet. Könet på fåglarna kan inte utläsas genom att bara se på bilderna, dock blir det tydligt i texten. De manliga är Jim och Ismail och kvinnliga är Siv, Rut och Lama.
5.1.3 Junior börjar förskolan
Anette Skåhlbergs barnbok Junior börjar förskolan (2010) handlar om krokodilen Junior som börjar förskolan. De andra barnen, utom en flicka, blir rädda för henne på grund av att hon är just en krokodil. Detta gör att Junior blir blyg och längtar efter sina föräldrar. Men när björnen Bibbi visar intresse hänger de andra med och börjar ställa en massa frågor om hennes familj. Juniors blyghet lättar. De andra barnen ställer frågor om hennes familj och Junior berättar att hon har två pappor och att de är väldigt långa och hennes ena pappa kan bli så arg att han ryter högt. De andra barnen föreställer sig att de är två farliga krokodiler som Junior har som föräldrar och vill inte träffa dem. När de sedan kommer och hämtar Junior visar de sig vara två glada och lekfulla giraffer. Junior börjar förskolan är illustrerad av Katarina Dahlquist.
Protagonist: Krokodilen Junior är en kvinnlig karaktär, vilket vi får reda på genom att pronomenet hon används.
Statisk- och rund karaktär: Vi upplever att Junior är en statisk karaktär med runda drag. Statisk, på så sätt att vi får en känsla av vem hon är genom att hennes glädje beskrivs både i text och bild genom hela boken. Rund, då hennes egenskaper ändras genom att till en början vara blyg, förväntansfull och glad för att senare i boken bli framåt, social men fortsatt glad.
Paradigmförskjutning: På grund av den ovanstående beskrivna glädjen och blygheten till hennes sociala sida så blir skiftet av egenskaper på ett sätt en förskjutning i hennes paradigm.
Biperson: I texten presenteras bokens bipersoner löpande, varav fyra är manliga och en är kvinnlig. På bokens sista sida presenteras även de som varit med på bilderna i boken, där ytterligare två kvinnliga karaktärer benämns, samt tre med obestämt kön vilket är baserat på
25
deras namn. Samt deras föräldrar och familjemedlemmar, en manlig, en kvinnlig och 13 med obestämt kön. Grodfröken Knut är den första utöver Junior som presenteras i bild, och sedan i text. Duvan Dennis och björnen Bibbi samt papporna Johan och Jösta är de bipersoner som syns i texten. Elefanten Elin, lejonet Leia samt hyenaungarna Hej, Halloj och Hurra är de som presenteras i bild. Under handlingens förlopp beskrivs barn-djuren, även de som enbart är på bild, i texten genom att använda ordet alla, exempelvis (...) alla vill vara hennes vänner eller alla skälver av fasa.
Ikonotext: Enligt bilderna anser vi att Junior framställs som könsneutral då hon inte bär några kläder, endast en brun ryggsäck. Duvan Dennis bär inga kläder. Björnen Bibbi har ett grönt hårband med rosett, vilket kan kopplas till en kvinnlig accessoar. De två kvinnliga karaktärerna vi enbart ser på bild, elefanten Elin och lejonet Leia, är liksom duvan Dennis oklädda och framställs som rädda i början genom bilderna. Den ena pappan har en röd fluga runt halsen och den andra en blå basker och en vit halsduk. Grodfröken Knut är illustrerad enbart med ett bälte med nappflaskor i.
Normer: På sidan sju frågar de andra ungarna Junior: Vem är din pappa och mamma? Detta vittnar om att det är just en mamma och pappa som är normen. Frågan kunde ha varit ställd: Vem är dina föräldrar? Men kanske är det skrivet med en medvetenhet hos författaren för att tydliggöra att det är okej att vara utanför normen. För det är inget som någon sedan lägger någon vikt vid vidare i historien men kan ändå förmedla en viss norm. Annars så upplever vi att boken överlag inte utgår från normativa föreställningar och ingen lägger som sagt någon vikt vid att Junior har två pappor. Upptrappningen är istället att barnen trodde att de var två farliga krokodiler som skulle komma. Vi anser att boken arbetar för det som faller utanför normen, i detta fall homosexualitet. Martinsson och Reimers (2014) förklarar som tidigare nämnt, att när en norm visar vad som är normalt som i citatet ovan, visar den samtidigt på vad som är onormalt eller inte lika bra, homosexualitet. Skåhlberg (2010) använder sig utav detta genom att inte göra en sak av att Junior har två pappor, istället ligger fokus på förväntningar om att papporna ska se likadana ut som Junior själv. Boken belyser då kritik mot en annan norm om att alla som ser liknande ut tillhör samma släkte/familj. En annan norm som Skåhlberg bryter är att förskollärare skulle vara ett kvinnoyrke (Yilmas & Yakar, 2016), genom att använda sig utav den manliga Grodfröken Knut.
26
Stereotypa karaktärsdrag: Protagonisten Juniors egenskaper är till en början glad och blygsam för att sen förändras genom bokens gång till framåt och pratsam. Duvan Dennis egenskaper framställs först som rädd men övergår sen i nyfikenhet när han ser björnen Bibbi vara orädd. Björnen Bibbis egenskaper är också direkt nyfiken och social vilket är konstant. Duvan Dennis beskrivs som en pojke genom pronomenet han, och björnen Bibbi som flicka genom pronomenet hon. Att duvan Dennis först beskrivs som rädd och björnen Bibbi som orädd, anser vi vara karaktärsdrag som bryter mot det stereotypa. Djurungarna beskrivs sedan gemensamt, både genom bild och text, utifrån egenskaper och känslor som nyfikenhet och rädsla. Grodfröken Knuts främsta egenskap är snäll och omhändertagande. I slutet av boken presenteras Juniors pappor. En av papporna har Junior beskrivit att kunna bli riktigt arg. Detta bygger upp en föreställning för de andra barnen, vilket leder till deras rädsla. När de dyker upp på bild samt i text beskrivs de som glada, snälla och barnkära.
Genus: Ur genusperspektiv så upplever vi boken som neutral. Bokförlaget, som ägs av författaren och illustratören till denna bok, beskriver sig som att vilja förmedla sagor som är öppna och lär barnen att vara fördomsfria och okritiska till världen (Skåhlberg, 2010, s. 28). De olika djuren är neutrala på bilder, med undantag av björnen Bibbi med en rosett i håret. Annars är det bara deras namn som talar för deras könstillhörigheter, då vi heller inte hittar pronomen i texten till respektive djur, förutom angående Junior som benämns som hon. På sidan 25 och 26 så är djurens familjer med och där är de på bilder neutrala men lejonet och strutsen har tilldelats kön via texten när de benämns som pappa och gammelgammelmormor.
5.1.4 Pricken
Pricken skriven av Margret Rey 1945 och illustrerad av hennes make H. A. Rey. Av nio helvita kaninungar är Pricken den som sticker ut utseendemässigt med sina prickar. Hans mamma är orolig över vad Prickens morfar ska tycka, men vill samtidigt tydliggöra sin kärlek till honom. Tant Lisa övertalade Mamma Kanin att inte ta med Pricken till morfars kalas. Till Prickens försvar ifrågasätter hans syster Rosi både mamman och tant Lisas resonemang flera gånger. Mamma Kanins beslut gör att Pricken börjar tvivla på sitt eget värde och rymmer då hemifrån i tron om att det är bäst för övriga i familjen. I sin flykt möter han Herr brun, som är prickig precis som Pricken. Han blir medbjuden hem till Herr Brun och får möta alla hans ungar. I familjen Brun är alla prickiga förutom en, Lill-vit. Hon har blivit behandlad precis
27
som Pricken (älskad men utstött), och inte fått träffa sin mormor av samma anledning. Detta gör att de båda familjerna förs samman och kontentan blir att de inser att alla är lika värda oavsett hur de ser ut.
Protagonist: Kaninungen Pricken är bokens protagonist, vilken är manlig enligt pronomenet som används.
Statisk- och rund karaktär: Pricken upplever vi som en statisk och rund karaktär. Statisk då hans personlighet inte ändras genom boken, men rund på grund av oförutsägbara handlingar Pricken bestämmer sig exempelvis för försöka tvätta bort sina prickar och att rymma.
Biperson: Enligt texten är berättelsens bipersoner fyra kvinnliga, Mamma Kanin, Tant Lisa, Rosi och Lill-vit, samt en manlig, Herr Brun. Enligt bilderna är det utöver dessa, 25 kaninungar med obestämt kön.
Paradigmförskjutning: Det sker ingen paradigmförskjutning då Prickens egenskaper är desamma genom boken.
Ikonotext: Alla på bilderna är helt lika bortsett från deras prickar eller icke-prickar, oavsett om de benämns som en hon eller han. Den enda som sticker ut är Prickens syster Rosi som har en könskodad rosa rosett runt halsen. I boken kan vi läsa ansiktsuttryck genom bilderna, men utan texten går det inte att utläsa vilket kön kaninerna tillhör, vilket vi tycker tyder på en genusmedvetenhet.
Normer: Den normkritik som Junior börjar förskolan arbetar mot, kan även appliceras på boken Pricken, som är skriven 65 år tidigare. Boken är utgiven 1945 och författaren och illustratören är judar som flytt från nazismen i Tyskland (Houghton Mifflin Harcourt Publishing Company, 2017), vilket vi dragit en slutsats till att boken Pricken är en produkt av kriget, med budskapet att alla har lika värde oavsett utseende. Prickens familj och Lill-vits familj visar att alla inte behöver se likadana ut för att tillhöra samma familj.
Stereotypa karaktärsdrag: Pricken framställs som snäll, känslostyrd och brydd över andras åsikter, men senare i boken också ifrågasättande och modig. Mamma Kanin är en kärleksfull mamma, men rädd över vad hennes pappa ska tycka om hennes prickiga son och blir på så
28
sätt uteslutande mot Pricken. På samma sätt framställs Herr Brun som också älskar sin unge Lill-vit men är rädd för vad hans mamma ska tycka om henne, vilket gjort att han uteslutit henne från familjen. Tant Lisa är dömande mot Pricken, som ser annorlunda ut, och visar tydligt sitt misstycke och vill stänga honom ute från gruppen. Rosi är en kärleksfull syster gentemot sin bror och är ifrågasättande mot sin mamma och Tant Lisa. Kaninungen Lill-vit visar samma känslor som Pricken gör i sin egen familj, hon tycker om sig själv men kan inte förstå vad som var fel på henne då hon inte liknar de andra i hennes familj. Vi anser att det är Prickens syster Rosi som är den mest framhävande karaktären i boken, då hon blivit tilldelad egenskaper som modig och ifrågasättande och kanske inte helt följer den stereotypa ramen. Även Tant Lisa utmärker sig genom att vara dömande mot det som är annorlunda och utesluter det som bryter mot normer.
Genus: Boken är för sin tid väldigt könsneutral då alla, oavsett tillskrivit pronomen, ser likadana ut bortsett från vit päls eller brun prickig päls. Det finns ett antal karaktärs-par som har liknande roller, exempelvis Mamma Kanin och Herr Brun som är av olika kön, likaså Pricken och Lill-vit, och morfar och mormor. De har likadana karaktärsdrag och är av olika kön, vilket gör att vi anser den vara betydligt könsneutral trots att den är skriven 1945.
5.1.5 Grodan och kärleken
Holländska Max Velthuijs första bok om Grodan och hans vänner, Grodan och kärleken, kom 1989. Velthuijs är även illustratören. I boken så känner sig Grodan konstig och han går runt och rådfrågar sina vänner och kommer senare fram till, med hjälp av haren, att han är kär. Sedan börjar han uppvakta ankan och försöka imponera på henne. I slutet vågar han äntligen berätta och de blir ett par.
Protagonist: Det är Grodan som är protagonist och det är en manlig karaktär. Både bokens titel innehåller Grodans namn och handlingen kretsar kring honom.
Biperson: Bipersonerna är Haren, som är av manligt kön, Ankan, som är av kvinnligt kön och Grisen, som är könsneutral.
29
Dynamisk och statisk-karaktär: Grodan är en dynamisk karaktär då han förändras mot slutet och blir modig. Övriga karaktärer är statiska då de inte förändras.
Paradigmförskjutning: Grodans väg från att inte våga berätta för Ankan om sina känslor för henne till att sedan våga berätta ser vi som en paradigmförskjutning. De andra karaktärerna genomgår inget tydligt sådant.
Ikonotext: I boken är karaktärerna till viss del påklädda. De två karaktärerna som tilldelats det manliga könet bär kläder, Grodan bär röda randiga shorts och Haren bär blå shorts och röd t-shirt. Ankan och Grisen tilldelas inte något kön genom bild då de är utan kläder. Samtliga karaktärer visar känslor genom ansiktsuttryck. Glädje med leende och sorgsenhet med tårar. Situationen när Grisen ifrågasätter Grodans kärlek för Ankan, visar Grisen en tydlig missnöjdhet genom ansiktsuttryck.
Normer: Bokens handling berör kärlek och skildrar även vänskap mellan de olika karaktärerna och olika känslor som man kan gå igenom om man är kär. I handlingen stöter man på fördomar från Grisen angående vem man kan vara kär i, En groda kan inte vara kär i en anka. Du är ju grön och hon är vit (Velthuijs, 1989, s.10). Varpå Grodan inte bryr sig om detta då kärleken känner inga gränser (a.a., s. 10). Fördomarna från Grisen är en åsikt som vi reagerar över. Dessa fördomar tolkar vi som ett underliggande budskap om att två personer som är från olika kulturer och ser olika ut, inte kan vara kära. Att det skulle vara annorlunda och mot normen.
Stereotypa karaktärsdrag: Grisens karaktärsdrag är omtänksam och empatisk när Grodan beskriver hur han mår. När Grodan sedan kommer hem till Haren så visar han sig vänlig, smart och som en problemlösare när han tar fram en bok och läser sig till en förklaring på Grodans krämpor. Att Haren löser problemet kan ses som stereotypt manligt drag. Ankan tillskrivs egenskaper i text och bild som glad, orolig, hjälpsam, kärleksfull och omhändertagande. Karaktärernas egenskaper är till viss del könsstereotypa. Ankans egenskaper, glad, orolig, hjälpsam, kärleksfull och omhändertagande vittnar om hennes kön eftersom det stämmer överens med karaktärsdragen en flicka har (Kåreland, 2005, s.41 & 51) (Davies, 2003, s.164).
30
Genus: Karaktärerna i boken är, som sagt, olika djur som benämns via deras art, Grodan, Haren, Grisen och Ankan. Grodan benämns i text som en han och hans byxor kan tolkas som en könskod. Han tillskrivs egenskaper och känslor som orolig, glad, omtänksam, blyg, ledsen och modig. Haren benämns också som en han i text och bär byxor, precis som Grodan. Den enda kvinnliga karaktären är Ankan, men detta är bara genom textens benämning, hon, för enligt bilderna är hon neutral utan könskoder. Det enda obestämda könet, både i bild och text, är Grisen som enbart benämns som Grisen och inte bär några kläder.
5.1.6 Välkommen Tango
Välkommen Tango (2012) är skriven 2005 av de amerikanska författarna Justin Richardson och Peter Parnell. Dess originaltitel är And Tango makes three och det är Kerstin Aronsson som översatt den till svenska 2012. Boken har mottagit ett flertal priser och betraktades som väldigt kontroversiell när den kom (Kabusa böcker, 2017). Berättelsen om pingvinen Tango är sann. Roy och Silo är två Hakremspingviner som är ett par på Central Park Zoo i New York och deras unge Tango föddes ur ett ägg som hade lagts av ett annat pingvinpar. I boken så ruvar paret på en sten som de lagt i sitt bo, men det kläcks ju inte som de andra pingvinernas ägg. Deras skötare lägger då dit ett ägg som behövs tas om hand och senare kliver Tango ur ägget. Bilderna i boken är illustrerade av Henry Cole.
Protagonist: Vid första anblick så verkar det som att boken protagonist är Tango, utav titeln. Sedan märker vi att det är Roy och Silo som är det, då de tar mest plats i historien.
Bipersoner: Tango blir då istället en biperson. Övriga pingviner och deras skötare på deras zoo är också bipersoner.
Statisk och platt karaktär: Roy och Silo är båda två statiska och platta karaktärer. Detta för att de inte förändras genom historien och de har drag som står för en hel grupp, i detta fall hur denna pingvinart är. Samma gäller alla bipersoner.
31
Ikonotext: Bilderna i Välkommen Tango är väldigt könsneutrala och djuren bär varken kläder eller pratar. Det är bara människorna på bilderna i boken som man kan tilldela kön efter könskodade kläder.
Norm: Boken berör olika familjekonstellationer och adoption. Vår tolkning är att författarna vill visa att alla familjer inte är likadana och att det inte är konstigt att två pojkar kan vara ett par. Utifrån detta reagerade vi på följande från texten:
Vid samma tid varje år börjar pingvinflickorna lägga märke till pingvinpojkarna. (...) När rätt flicka och rätt pojke hittar varandra blir de ett par (Richardson & Parnell, 2012, s. 6). Två av pingvinerna i pingvinhuset var annorlunda (a.a., 2012, s. 7).
Varför ordvalet rätt och fel om boken ska vara öppen för normbrytande mönster och varför väljer de att skriva annorlunda, som är motsatsen till normalt (Reimers, 2014 s. 10). Boken är väldigt neutral angående egenskaper hos karaktärerna från ett genusperspektiv. I text tillskrivs inga karaktärer några känslor eller egenskaper. Det enda som är normbrytande är att det är två pingvinpojkar som är kära i varandra. Vi förstår att det är pingvinernas naturliga gång i djurlivet som beskrivs. Dock, för att vara en bok som ska vara normbrytande i form av familjekonstellationer, så finner vi det märkligt att använda dessa värderande ord. Speciellt när den är riktad till barn.
Stereotypa karaktärsdrag: Karaktärsdrag hos de olika rollerna är inga speciellt uttalade förutom att det är glada genom berättelsens gång samt omhändertagande och tålmodiga då de ruvar på sina respektive ägg, vilket båda könen delar ansvaret för.
Genus: Roy och Silo är båda av manligt kön vilket skrivs ut i texten och även namnet Roy kan karakteriseras som detta. Tango är en flicka, vilket det bara vittnas om genom pronomen hon i texten. I text benämns övriga pingviner som pingvinpojkar och pingvinflickor och deras skötare är manlig då han har ett manligt namn.
5.1.7 Säg stopp
Säg stopp (2016) är skriven av Linda Palm och illustrerad av Lisa Sollenberg handlar om att lära barnen säga stopp. Detta beskrivs genom stoppljusen i trafiken, vilket Ekorren beskriver
32
för Kanin och Igelkott när de är ute på promenad. Detta knyter sen Ekorre an till barnen och oss människor, att vi ibland måste säga stopp när något blir fel.
Protagonist: Bokens protagonist är en Ekorre som vi upplever som en vuxen, antagligen en lärare. Pronomenet Han används enbart två gånger i boken, vilket gör Ekorren till en manlig huvudroll. Innan pronomenet användes fanns det inte någon tanke på att han skulle tillhöra det ena könet eller det andra.
Statiska karaktärer: Karaktärerna i Säg Stopp är statiska, då de inte förändras på något sätt genom bokens förlopp.
Bipersoner: Bokens framstående bipersoner är Igelkotten och Kaninen, som inte benämns med ett pronomen. Där är även sex andra djur med på bilder men som inte nämns i text.
Paradigmförskjutning: Det sker ingen paradigmförskjutning hos bokens karaktärer.
Ikonotext: Utifrån bilderna bär den manliga protagonisten ett par blårutiga hängselbyxor, bipersonerna bär röda shorts och en blåvit prickig t-shirt samt ett par gröna shorts med gul stjärna, vilket vi anser vara relativt könsneutralt. De andra djuren som är med på bilderna bär mer, enligt våra föreställningar, könsstereotypa kläder som klänningar och byxor/tröja som vi associerar till pojkigt och flickigt utan att veta om deras biologiska kön. Genom att bara granska bilderna i Säg stopp så framkommer inte något djur tydligt som ett specifikt kön om inte byxorna på dem anger att de är av manligt kön (Davies, 2003, s. 30).
Normer: Normer i boken som skulle kunna utläsas är att det är den vuxna som lär ut till barnen som möjligtvis inte vet lika mycket.
Stereotypa karaktärsdrag: Ekorrens egenskaper är omhändertagande, lyhörd och pedagogisk, vilket vi anser vara ostereotypa för manliga egenskaper. Bipersonerna är båda uppmärksamma, lyhörda och kreativa.
Genus: Säg stopp är en neutral bok angående genus. Det enda som vi hittar är de två gånger som Ekorren blir benämnd som han och sedan de olika karaktärernas kläder, vilka inte benämns vid något pronomen. Här är det upp till läsaren att själv tolka bilderna och dess
33
könskoder, exempelvis behöver inte grävlingen i klänning nödvändigtvis vara en flicka som normen förutsätter.
5.2 Jämförelse, likheter och skillnader
Välkommen Tango och Säg stopp skiljer sig från de andra böckerna i form av att alla karaktärerna är väldigt platta, samt att handlingen och dess budskap tar upp större plats än karaktärerna själva. Karaktärernas kön och egenskaper kommer inte fram på ett tydligt sätt, förutom Roy och Silos kärlek och att vi själva tolkar att de ruvar och sköter boet som att de är omhändertagande. I Välkommen Tango pratar heller inte djuren. Detta är den största skillnaden till de andra böckerna, där alla som pratar tillför något till berättelsen. Den är också den enda som, uttalat, är baserad på en verklig historia.
Angående förmänskligandet av djuren så är kläder och accessoarer något som gör att djur liknar människor. Detta skiljer sig Välkommen Tango från de andra igen då inga djur varken har kläder eller accessoarer. Detta har inte heller fåglarna i Vi och dom andra, dock äter de chips, kokar te och tittar på TV.
Alla böcker, utom Det var det fräckaste och Säg stopp, har en gemensam nämnare i ett underliggande budskap om allas lika värde. Ett värde som ska vara oberoende av kön, utseende, vem man älskar eller ursprung. Vi tycker oss också se samma samband som Kåreland (2011, s. 43) beskriver, i sina böcker. De speglar alla samhället, vad som är aktuellt respektive år som boken skrevs. Till exempel flyktingkris och nya familjekonstellationer.
Tre böcker, Grodan och kärleken, Välkommen Tango och Junior börjar förskolan, har likheter i form av att de går utanför normen angående kärlek, att vem man älskar är oberoende av utseende eller kön.
I Pricken och Junior börjar förskolan, där de inte använder sig märkvärdigt av kläder på karaktärerna, har de huvudsakliga bipersonerna Rosi och björnen Bibbi rosetter runt halsen eller huvudet. Vi antar att det är för att framhäva dem, men det är gjort på ett könsstereotypt sätt som inte följer samma riktning som böckerna i övrigt.
34
5.3 Antal protagonister och bipersoner av respektive kön
Genom att räkna antal protagonister och bipersoner inom varje kön så sammanställde vi detta i två cirkeldiagram. Vi valde cirkeldiagram av anledningen att det tydligt visar skillnaderna i resultaten med de olika fälten i olika färger, enligt vår mening. Båda cirkeldiagrammen visar 101 % av, för oss, oklar orsak. De siffror vi redovisar nedan är baserat på det.
5.3.1 Figur 1
Figur 1. Antal protagonister inom respektive kön, samt båda könen.
Totalt fanns åtta protagonister. De protagonister som var av manligt kön (orange) var sex stycken, 75 %. Bara 13 %, en enda, var av kvinnligt (gul) och i en bok var det en av varje kön (grön), 13 %. I tre fjärdedelar av våra böcker är protagonisten en manlig karaktär. Manliga huvudpersoner är mest representerade i barnlitteratur (Kåreland, 2005, s.25) och det är även mannen som normen och majoritet (Kåreland, 2009, s.120). Detta visar Cirkeldiagram ett tydligt då sex av sju av våra barnböcker vi studerat använder sig utav en manlig huvudkaraktär, samt en bok som delar huvudrollen tillsammans med en kvinnlig. Det är alltså bara en av de sju böcker vi valt ut som gestaltas av en ensam kvinnlig protagonist.
