• No results found

Mötesplatsen att kunna träffas på. En studie om en mötesplats ur arrangörsperspektiv och brukarperspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mötesplatsen att kunna träffas på. En studie om en mötesplats ur arrangörsperspektiv och brukarperspektiv"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

0

Enhet Idrottsvetenskap Fakultet Lärarutbildningen C – uppsats 15 högskolepoäng

Mötesplatsen att kunna träffas på

En studie om en mötesplats ur arrangörsperspektiv och

brukarperspektiv

The place of meeting

A study about a meeting place from the organizing perspective and user

perspective

Bachelor thesis in leisure studies

Mariette Svensson

Fritidsvetenskapligt program 180 hp Handledare: Lars Lagergren

(2)

1

Förord

Nu har en resa nått sitt slut.

Många som träffat mig vet att resan aldrig tar slut i mina tankar.

Det finns alltid något mer att fylla resan med.

Ett tack vill jag rikta till lärare och personal på det Fritidsvetenskapliga

programmet och enheten Idrottsvetenskap på Malmö Högskola.

Ett stort tack till min handledare Lars Lagergren som sått många frön i mina

tankar.

Jag vill även framföra ett stort tack till fritidsförvaltningen i Hässleholm för de

möjligheter ni gett mig under utbildningen.

Till min familj vill jag framföra ett särkilt tack för ert stöd och det tålamod ni

visat.

Min man får ETT STORT TACK.

Han har gjort en lika stor resa som jag.

Mariette Svensson

Bjuv 2011-05-30

(3)

2

ABSTRACT

The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better

understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

(4)

3

SAMMANFATTNING

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i

meningsskapande för en mötesplats.

(5)

4

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ...6

1.1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...6

1.2. DISPOSITION ...6 1.3. BEGREPP ...7 2. MÖTESPLATS LJUNGDALA ...10 3. TIDIGARE FORSKNING ...13 4. TEORI...19 4.1. SOCIAL INTERAKTION ...19 4.2. SERVICE MANAGEMENT ...20 4.3. MENINGSSKAPANDE I ORGANISATIONER ...22 5. METOD ...25

5.1. VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KVALITATIV METOD ...25

5.2. PROVUNDERSÖKNING ...26

5.2.1. ARRANGÖRER ...26

5.2.2. BRUKARE ...27

5.3. GENOMFÖRANDE OCH ETIK ...27

5.3.1. INTERVJUER ...28

5.3.2. INTERVJUER MED PERSONAL...28

5.3.3. INTERVJUER MED BESÖKARE ...28

5.3.4. OBSERVATION...29

5.3.5. ANALYS ...30

5.4. VALIDITET, RELIABLILITET OCH KÄLLKRITIK ...30

6. RESULTAT OCH ANALYS ...31

6.1. INFORMANTERNA ...31

6.2. BILDER AV MÖTESPLATSEN ...31

6.3. FRITID OCH MÖTESPLATS ...33

6.4. KOMMUNIKATION OCH INTERAKTION ...35

6.5. MENINGSSKAPANDE ...37

6.6. OBSERVATION AV MÖTESPLATSEN ...38

6.7. ÅTERKOPPLING TILL SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...39

7. DISKUSSION ...41

7.1. DISKUSSION OM RESULTAT ...41

(6)

5 7.3. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ...44

8. REFERENSER ...45 BILAGOR ...

INTERVJUGUIDE 1 ...48 INTERVJUGUIDE 2 ...49

(7)

6

1. INLEDNING

Mötesplatser finns överallt. Till exempel i hemmet, i en park, i en förening, på Internet, på shoppingcentret eller på platser som benämns som just mötesplatser. Studien utgår från en mötesplats som erbjuder planerade aktiviteter och möjligheter till spontana möten och aktiviteter. Det är Mötesplats Ljungdala i Hässleholm. En mötesplats som är öppen sedan december 2010. Målsättningen är en mötesplats för alla där ingen verksamhet eller aktivitet är viktigare är någon annan (Mötesplats Ljungdala 2011-04-19). Studien i det här arbetet är ett samarbete mellan mig som student och fritidsförvaltningen i Hässleholms kommun. Min verksamhetsförlagda tid under utbildningen på det fritidsvetenskapliga programmet på Malmö Högskola genomförde jag på fritidsförvaltningen i Hässleholm. På så sätt blev jag

introducerad i projektet och delvis delaktig i det. Under den här tiden har ett intresse för fenomenet mötesplats växt fram. Mötesplatser vill jag veta mer om. Det som väckt mitt intresse är att det finns de som besöker en mötesplats och de som arrangerar den. Jag menar att båda perspektiven är viktiga att uppmärksamma för att kunna nå mer förståelse om fenomenet. Det som då är intressant att studera är meningsskapande kring en mötesplats. Meningsskapande handlar om att ge något en innebörd. Eftersom min egen ingång är fritidsvetenskap så är fritiden också intressant i studien.

1.1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur ett arrangörsperspektiv och dels ur ett brukarperspektiv. Det är av betydelse att genomföra en studie där både personal och besökares uppfattningar blir uppmärksammade för att kunna diskutera fenomenet mötesplats från båda parters perspektiv.

Frågeställningar att besvara i studien:

- Hur diskuteras Mötesplats Ljungdala som en del av människors fritid?

- På vilket sätt kan uppfattningar som möts kring Mötesplats Ljungdala, från personal och besökare, förstås och diskuteras utifrån meningsskapande perspektiv?

1.2. DISPOSITION

Här presenteras studiens olika delar kortfattat. Begrepp som är av vikt för studien presenteras efter dispositionen under punkt 1.3. Det är begreppen fritid, kommunikation,

meningsskapande, motivation och mötesplats. Begreppen beskrivs även så som de används i den här studien. I kapitel två presenteras mötesplatsen som är i fokus för studien, vilken då är den mötesplats som det empiriska materialet till studien inhämtas ifrån. I kapitel tre

presenteras och diskuteras tidigare forskning om mötesplatser. Kapitel fyra redogör för de teoretiska ingångarna i studien. Teorierna är social interaktion, service management och meningsskapande i organisationer. I kapitel fem beskrivs och diskuteras metod för studien. Resultat, det vill säga det empiriska materialet, presenteras och analyseras i kapitel sex. I

(8)

7

kapitel sju diskuteras resultatet i studien samt ges det förslag till vidare forskning. Även återkoppling till metod diskuteras i kapitel sju.

1.3. BEGREPP

Här presenteras och diskuteras begrepp som har betydelse för förståelsen av innehållet i studien.

Fritid

Fritid som begrepp är inte entydigt och enkelt att definiera och förklara. Hur kan fritid

diskuteras och förstås? I nationalencyklopedin (NE, Fritid 2011-04-23) skrivs förklaringen för fritid med att det är den tid som blir över när arbete eller skola, måltider och sömn räknas bort. Fritiden kan då med den här definitionen ses som en restkategori utifrån tidsaspekt. Friberg och Jonsson (1999 s.15) diskuterar fritid utifrån uppdelningen mellan fri och tid och menar att fritid kan ses som en tid som man själv förfogar över och därför kan ses som fri. Friberg och Jonsson gör också uppdelningen som en tid som finns utöver arbete och skola. Författarna problematiserar diskussionen om tid utifrån kvantitet och kvalitet och menar att uppdelningen mellan arbete och fritid som kvantitativ tid inte säger något om fritidens kvalitet och innehåll (ibid. s.15). Friberg och Jonsson tar också upp fritid som ett begrepp som kan ses som en tid för aktivitet och då en tid som man gör något (ibid. s.16). Till exempel att göra något som man tycker om såsom att lyssna på musik eller att idrotta. Umgås med vänner är också en aktivitet samt även att välja att inte göra något överhuvudtaget (ibid. s.16). Fritiden kan också diskuteras utifrån att om det är fritid för någon kan det vara ett arbete för någon annan (ibid. s.8). Friberg och Jonsson diskuterar även fritiden som något som blivit synligt i och med industrialiseringens intåg och då med uppdelningen arbete och fritid (ibid. s.27f). Industrialiseringen ses då som den epok som delar upp arbete och fritid med hjälp av tid (Eskilsson, 2000 s.79). Och detta är framförallt ett västerländskt fenomen (ibid.). Fritid diskuteras även som kultur och då som ett sammanhang och som konkret situation där människor tillsammans skapar och söker mening i något (Berggren, 2000 kap.1). Detta kan kopplas till olika livsstilar, till exempel olika ungdomskulturer och klädstilar (ibid. kap.1). Berggren diskuterar fritiden som villkorad med tanke på att fritiden inte bara är något som blivit över utan att fritiden är i relation till livet i övrigt (2000 s.45f). Med det menas att fritiden och det som kan göras där hör samman med det bagage vi har med oss såsom ekonomiska förutsättningar, utbildningsbakgrund, etnicitet, generation, genus, arv och miljö samt även de normer och värderingar som vi har med oss (ibid.). Valet av fritidsaktiviteter kan också berätta för andra vilka vi är och om våra livsvillkor (Berggren, 2000 s.60). Fritiden och fritidsvanor kan uppfattas symbolisera olika värden såsom status för något och då

medverka till social differentiering (Eskilsson, 2000 s.95). Enligt Eskilsson har konsumtionskulturen fått ökad roll i detta (2000 s.95). Till exempel ishockey och golf symboliseras olika. Fritiden kan med andra ord uppfattas som mer än en restkategori av tid. Fritid kan både uppfattas som ett större sammanhang och som en konkret handling. Till exempel att läsa en bok kan uppfattas vara fritid för den enskilda individen. För andra kan fritid menas med att vara aktiv med kroppen på olika sätt såsom med sport. Engagemang inom föreningsliv och andra organiserade aktiviteter ses också som fritid. Fritid kan uppfattas

(9)

8

handla om den tid, det tillfälle, den möjlighet, den känsla, det val och den aktivitet där framförallt egna intressen styr och påverkar. I den här studien diskuteras fritid som egen vald aktivitet. I detta fall utanför hemmet och på en plats som är avsedd för möten och aktiviteter.

Kommunikation

Det finns sändare och mottagare i en kommunikation (Falkheimer, 2001). För att sända något måste det finnas en mottagare. Det menas med att sändaren vill förmedla något och vill då att detta något i sin tur ska nå fram till mottagaren så som sändaren vill att den ska vara och uppfattas som. Det kan hända något på vägen dit. Det kan uppstå något, ett brus, så att det som sändaren vill ska nå fram inte kommer ända fram till mottagaren på grund av bland annat faktorer som kan påverka på vägen, till exempel mottagarnas bakgrund såsom genus,

generation, klass och etnicitet. Mottagarna uppfattar och tolkar således meddelande olika och tycker olika om det som förmedlas till dem. I en kommunikation handlar det inte bara om sändaren och meddelandet som sänds, utan även om mottagaren och vad mottagaren gör med det som förmedlas (ibid.). Att fundera över kommunikation i den här studien har betydelse eftersom det handlar om samspel kring en mötesplats och då uppfattningar som möts där.

Meningsskapande

I nationalencyklopedin (NE, Mening 2011-04-11) beskrivs mening som ett begrepp där det är handlingens innebörd som är i fokus. Begreppet skapa definierar nationalencyklopedin som ”bringa till existens”(NE, Skapa 2011-04-27), vilket kan uppfattas som processen från idé till förverkligande. Meningsskapande har ingen självklar definition. Karl E. Weick (1995) tar utgångspunkt i organisationer och beskriver meningsskapande som en process som hjälper organisationer att förstå situationer som de befinner sig i. Den här studien handlar om att öka förståelse för situationer såsom en mötesplats i samband med fritiden. Meningsskapande i den här studien ses som ett uttryck för medvetenhet om vad som händer i en situation eller

aktivitet såsom varför något görs samt i vilket syfte. Med andra ord ge något en innebörd. Eftersom studien utgår från fritidsvetenskap så är det fritiden som det meningsskapande kretsar kring.

Motivation

Utifrån egna tankar vid val av aktiviteter som vill göras så fungerar jag inte som en robot, utan det finns någon känsla eller någon faktor med i spelet till varför de här valen görs. Det finns något som medverkar till att just de valen görs. Motivation eller en drivkraft finns med i spelet (Friberg & Jonsson, 1999 s.44). Friberg och Jonsson delar upp motivation i yttre motivation och inre motivation. Med den yttre motivationen menar författarna att det finns faktorer utanför den enskilda individen som påverkar de valen som individen gör (ibid. s.44). Till exempel att en vän lockar med mig till att ta del av någon verksamhet eller aktivitet eller att jag blir påverkad av till exempel reklam om en verksamhet som medverkar till att jag söker mig till den verksamheten. Med den inre motivationen menar författarna att drivkraften till att vilja göra något kommer från personen själv ifråga utan yttre påtryckningar (Friberg &

(10)

9

vilja ta del av en verksamhet eller aktivitet. För att behålla intresset på sikt måste en inre motivation utvecklas (ibid. s.45).

Mötesplats

Begreppet mötesplats har ingen entydig definition. I nationalencyklopedin definieras

mötesplats som bland annat en plats där personer träffas informellt där överrenskommelse för mötet är vanligt (NE, Mötesplats 2011-04-24). Mötesplats som organiserad sammankomst nämns också (ibid.). I nationalencyklopedin definieras begreppet möte som något tillfälligt som görs tillsammans med en annan människa eller andra människor (NE, Möte 2011-04-24). I den här studien diskuteras både spontana som organiserade möten. De möten som sker i den här studien är på en offentlig mötesplats och i ett hus som är byggt för ändamålet.

(11)

10

2. MÖTESPLATS LJUNGDALA

Mötesplats Ljungdala i Hässleholm är öppen sedan början av december 2010 och dess verksamhet riktar sig till boende i Ljungdalaområdet och Stoby. Den finns belägen i ett område med både hyreshus som villor och är placerad vid skolan i området som är en F-6 skola med kulturprofil. Området är mångkulturellt. Mötesplatsen utgörs av ett hus med 350 kvadratmeter stor yta. Målsättningen med satsningen är en naturlig mötesplats för alla oavsett bakgrund och ålder. Satsningen ska möjliggöra en bredd av aktiviteter, både spontana och planerade, som besökarna ska vara med och bestämma innehållet av där ingen verksamhet eller aktivitet är viktigare än någon annan (Mötesplats Ljungdala 2011-04-19). Mötesplatsen kan uppfattas som ett allaktivitetshus innehållande biblioteksfilial och kafé.

Vad vet vi? Mötesplats Ljungdala har sitt ursprung, redan från 2002, i önskemål och idéer om ett allaktivitetshus vid Ljungdalaskolan och då från bland annat elevråden från

Ljungdalaskolan och Läredaskolan. Även en förening i området, Aktiva Ljungdala med inriktning integrationsfrågor, arbetade för ett allaktivitetshus då föreningen ansåg att meningsfulla aktiviteter och sysselsättningar var en bristvara i området. 2003 genomförde kommunen en informationsträff för boende i området om ett allaktivitetshus. 2004 beslutades det att ärendet om ett allaktivitetshus skulle skickas vidare till kommunens budgetberedning och budgetbeslut togs om byggnad och drift. Våren 2005 genomfördes en konferens om Ljungdalaområdet med fokus på integrationsfrågor som resulterade i ett förslag om

aktiviteter. I konferensen deltog den dåvarande kommunledningen, politiker och tjänstemän. Det genomfördes intervjuer med invånare i Ljungdalaområdet om förslag på den här

satsningen. Det fanns olika föreningar, till exempel idrott och politiska i området, som kom med synpunkter och idéer om utveckling av verksamhet på Ljungdala och hade ett

referensgruppsmöte tillsammans med kommunen på hösten 2005. Kommunstyrelsens

arbetsutskott gav i oktober 2008 kommunledningskontoret uppdraget att utreda förutsättningar för ett integrationsprojekt på Ljungdala. Den 1 april 2009 godkände kommunstyrelsen

utredningsrapporten angående integrationsprojekt på Ljungdala och projekt Mötesplats Ljungdala tog sin början. Projekttiden var mellan våren 2009 och hösten 2010

(12)

11

En enkätundersökning genomfördes i Ljungdala och Stobyområdet hösten 2009 av projektledaren för Mötesplats Ljungdala med syftet att nå invånarnas intresse för

mötesplatsens innehåll. 200 enkäter kom in. Resultatet av enkäter visade att enkätdeltagarnas fördelning var ganska jämt med något kvinnligt övertag samt ålderspridning från 7 år och uppåt. Ålderskategorierna 13-20 år och 36 – 64 hade störst andel deltagare. Topp – tre – listan över idéer och aktiviteter var att umgås, musik och film samt data och it. Därefter kom

önskemålen spela spel, dans, biljard, kafé, teater och fritidsgård. Fler önskemål som kom in var till exempel lekplats, träffas över språkgränser, sång, kvinnogrupp, skateboardpark, loppis, mulleverksamhet, visafton och öppen förskola. Drygt 180 av de tillfrågade svarade att de tänkte besöka Mötesplats Ljungdala. Av de som svarade nej till att besöka Mötesplats Ljungdala nämndes det bland annat att de inte var boende i kommunen, att de trodde på förstörelse i detta hus och omgivning samt att de ansåg att mötesplatsen var mer för ungdomar (Mötesplats Ljungdala, Boendeundersökning 2009). Under våren 2010 genomfördes

informations- och dialogträffar med allmänheten. Träffarna utformades med tre teman där den första handlade om biblioteksfilialen och dess innehåll. Den andra handlade om hur gamla och unga gemensamt ska kunna använda mötesplatsen. Den tredje handlade om

föreningslivets roll och samverkan med mötesplatsen. Dialogträffar som resulterade i förslag på aktiviteter och samverkan (se Återkoppling från träffar, 2010 Hässleholms kommun). Underifrånperspektiv poängteras i planering och utveckling av verksamheten där invånarnas önskemål ska vara ledande (Utredningsrapport, 2009 Mötesplats Ljungdala). För att

underifrånperspektivet ska vara en viktig del av mötesplatsens verksamhet och utveckling planeras ett verksamhetsråd/ aktivitetsråd där det är tänkt att representanter ska ingå från medverkande förvaltningar, invånare, föreningar och andra intresserade parter samt ansvarig för mötesplatsens verksamhet. Rådets uppgift är tänkt att påverka idéer, förslag och beslut som handlar om mötesplatsen (ibid.).

Samarbete mellan kommunens fritidsförvaltning, kulturförvaltning, socialförvaltning och barn- och ungdomsförvaltning ingår i satsningen. Mötesplats Ljungdala ska även möjliggöra samverkan med olika parter, till exempel föreningar, som bedriver och har intresse av att bedriva verksamheter inom området.

Vilka arbetar på mötesplatsen? De som arbetar där har bakgrund som sociolog, fritidsledare, ungdomsarbetare, musiker/ pedagog, bibliotekarie, dramapedagog och kafépersonal. Det finns även personal som har timanställning och hjälper till vid behov.

På Mötesplats Ljungdala bedrivs olika aktiviteter, spontana som planerade. Mötesplatsen har öppet tisdag till lördag med varierande öppettider för att tillgodose tillgänglighet dag, kväll och helg. Under våren 2011 erbjuds gitarrkurser för ungdomar och pensionärer, dramaäventyr för barn mellan 3-5 år, teatergrupp med ungdomar som är cirka 11 år, idrottsaktiviteter i skolans gymnastiksal, filmkvällar, bokbuss och bokfika med Ljungdalaskolans årskurser 1-3. Språkkafé i samarbete med SFI (svenskundervisning för invandrare) tillhandahålls också. Öppen scen för valfritt framträdande finns samt möjligheter till att spela spel (traditionella). Det finns möjlighet till att använda sig av en musikstudio för att bland annat spela in sång och egen komponerade låtar. Kaféet är givetvis också på plats. En killgrupp finns också. I

(13)

12

killgruppen är det själva samtalet som har huvudrollen för att bland annat stärka individen. På mötesplatsen används Din Bror – metoden. Samarabete finns med studieförbunden

Studiefrämjandet och ABF (Arbetarnas Bildningsförbund).

Dessutom har tre temaföreläsningar om trädgård erbjudits under våren. Även en tjejgrupp och en sångkör har varit en del av utbudet. När det var internationella kvinnodagen i mars

uppmärksammades den och cirka 100 kvinnor samlades på mötesplatsen för att träffas och underhållas med dans och musik. En Hip Hop – konsert har arrangerats med Behrang Miri. Under påsklovsveckan arrangerades olika aktiviteter såsom påskpyssel, målning av ägg och brännbollspel. Kommunens stöd- och aktivitetssektion för fritid för personer med

funktionsnedsättning har hyrt lokalen och har haft musikalisk upplevelseevenemang på mötesplatsen.

Samarbete med PRO (Pensionärernas Riksorganisation) är på gång. En kurs i friskvård för vuxna startar i maj. Sommaraktiviteter för barn och ungdomar kommer att anordnas veckan efter att skolorna har slutat för terminen. Uthyrning av lokaler på mötesplatsen sker på öppettider eller om personal finns i huset. Biblioteksfilialen har inte kommit igång. Verksamhetsrådet planeras att komma igång under hösten 2011.

För att få kunna vara med på aktiviteter som tillhandahålls av mötesplatsen krävs det ett aktivitetskort för barn och ungdomar mellan 6 och 19 år till en kostnad av 25 kronor för hela året. Barn upp till och med lågstadiet är välkomna till organiserade aktiviteter och

tillsammans med sina föräldrar. Barn som tillhör mellanstadiet är välkomna mellan kl. 16.00 och kl. 19.00.

Kafé och mötesplatsens lokal

(14)

13

3. TIDIGARE FORSKNING

I det här kapitlet presenteras och diskuteras tidigare forskning om mötesplatser. Litteraturen visar att det finns flera ingångar till problemområdet mötesplats. Till exempel mötesplats som begrepp, mötesplats som fenomen, mötesplats som idé och mötesplats som medel för något. Virtuella mötesplatser finns också där forskning framförallt handlar om ungas användning av datorer och Internet (Ungdomsstyrelsen 2006; Ungdomsstyrelsen 2007). Relevant forskning till den här studien är om mötesplatser som kan besökas fysiskt. Även om begreppet

mötesplats kan verka vara ett stort område så utgör forskning om mötesplatser med inriktningen mot fritiden ett smalt område. Vid sökning på forskning om mötesplatser nås mycket information om ungas fritid och deras möjligheter till att kunna träffas på olika mötesplatser. Till exempel på olika mötesplatser som nämns i samband med ungas fritid är ungdomsgårdar, fritidsgårdar, ungdomens hus, träffpunkt, shoppingcentra,

idrottsanläggningar, allaktivitetshus och kulturhus (Friberg & Jonsson, 1999;

Ungdomsstyrelsen, 2008:2). Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga människor ska få möjligheter till ökat inflytande och välfärd utifrån deras livssituationer. I Ungdomsstyrelsens skrift Mötesplatser för unga – aktörerna, vägvalen och politiken

(2008:2) diskuteras mötesplatsers roll i samhället och då för unga människor. Skriften använder paraplybegreppet mötesplatser för unga för de olika platser som unga använder för att träffas på (ibid. s.10). Två utgångspunkter ligger till grund för skriften och den ena handlar om mötesplatser i relation till målgruppen som benämns som utsatta ungdomar. Det andra perspektivet handlar om mötesplaster och verksamheter för äldre ungdomar som benämns med åldern 15 -20 år, där det anses behövas mer kunskap om äldre ungdomars fritidsbehov (Ungdomsstyrelsen, 2008 s.7-11,272). Skriften problematiserar även diskussionen om man ska arbeta förebyggande eller främjande med ungdomar på de här mötesplatserna, där den senare vinner mest mark (ibid. s.270). Det som diskussionen i skriften kan uppfattas handla om, utifrån ramen för offentligt stöd, är hur verksamheterna ska bedrivas, vilken pedagogik som bör användas i verksamheterna samt vilken värdegrund som ska vara vägledande (ibid. s.10, 266). Och det som poängteras är att det behövs mer forskning inom de här områdena (ibid. s. 272).

I debattskriften Verksamhet utan avsikt? (2002) från Svenska Kommunförbundet (idag Sveriges kommuner och landsting) skrivs det också om unga och mötesplatser och problematiserar de kommunala mötesplatsernas funktion i samhället och då vad det är de egentligen ska erbjuda eller lösa för problem i samhället. Framförallt diskuteras den öppna verksamheten, det vill säga den verksamhet som är helt frivillig och inte kräver något

medlemskap av sina besökare såsom en fritidsgård. Det som poängteras är att de kommunala mötesplatserna måste ha tydliga uppdrag och politiska mål. Debatten går från traditionell fritids- och ungdomspolitik som mestadels handlar om fostran och demokratisk skolning in i samhället till betoningen på att se ungdomarnas egna åsikter, behov och intressen som resurser och använda dem (ibid. 27).

I rapporten Stapelbäddsparken och sex andra mötesplatser för Malmös unga (Norberg Hansen & Lagergren, 2010) undersöks mötesplatser för unga i Malmö åt Malmö Stad angående satsningen på Mötesplatser för Unga som tog sin början 2007. Rapporten handlar

(15)

14

om mötesplatser som riktar sig framförallt mot unga i åldern 12-25. Resultat i undersökningen om mötesplatserna för unga utgår från studiens tre utgångspunkter och visar att (1)

mötesplatserna inbördes inte konkurrerar med varandra utan att var och en har sina besökare, (2) att mötesplatserna har stor variation av besökare och (3) att framgångsfaktorer framförallt handlar om att mötesplatserna utgår från ett brukarperspektiv. Det som är intressant i den här rapporten är den teoretiska utgångspunkten. Den teoretiska utgångspunkten problematiserar begreppet mötesplats utifrån ett didaktiskt perspektiv. Med detta menas att det är aktivitetens innehåll som analyseras såsom med frågorna varför, vad och hur (Tornberg, 2000 s.93f). Innehåll utifrån detta perspektiv handlar i många fall om kunskapsinnehållet med tanke på skolans värld och vad som förmedlas därifrån. Det didaktiska perspektivet handlar även om föreställningar om människan och människans relationer både till sig själv som till sin omgivning och då kopplat till någon form av kunskapsinnehåll (Säfström, 2000 s.7).

Lagergren (2010 s.7-9) problematiserar själva begreppet mötesplats såsom vad den egentligen har för funktion. Författaren menar att om begreppets funktion för en verksamhet ska få en konkret roll i sammanhanget måste frågan ställas som handlar om varför verksamheter för unga bedrivs och varför unga ska mötas just där överhuvudtaget för att meningen med konceptet, det vill säga vad som vill uppnås, ska kunna skönjas och då medverka till att vägleda verksamheter i deras dagliga arbete med unga (ibid. s.7-9). Med detta menar författaren att principen, det vill säga varför med verksamheten, måste vara tydlig för konceptet, vad som vill uppnås, för att man ska veta hur en verksamhet ska kunna bedrivas för att nå de mål som är uppsatta. Det handlar om att ha en medvetenhet för en situation för att kunna se vart vägen leder.

Familjens mötesplats är i fokus i Cecilia Lindskovs avhandling Family Centre Practice and Modernity (2010). Författaren skriver om familjecentraler som mötesplats och då som ett fenomen i ett modernt samhälle. Familjecentralen kan uppfattas som en mötesplats där basen i dess verksamhet oftast är barn- och mödrahälsovård, socialtjänst samt öppen förskola. Och då de här funktionerna i samma byggnad (Lindskov, 2010 s.158). Det gemensamma målet med familjecentraler beskrivs med att de ska medverka till att skapa mötesplatser för barn och föräldrar samt att stärka familjers sociala nätverk (ibid. s.158). Avhandlingen handlar om att familjecentraler har en aktiv roll i samhället. Inriktning i avhandlingen är professionellas (personal) och föräldrars uppfattning av verksamheten utifrån modernteoretiska

utgångspunkter. Den modernteoretiska utgångspunkten handlar om diskussionen och spänningen mellan tidig modernitet, med fokus på kontroll och framtid, och senmodernitet, med fokus på självrealisering (ibid. s.159,169). Individualiseringsprocessen utgör en av de senmodernteoretiska ingångarna i avhandlingen och diskuteras med att mer ansvar läggs på den enskilda individen i dagens samhälle med tanke på ökad information att ta del av samt ökade valmöjligheter och då detta i relation till att kunna forma och planera sina vardagliga livssituationer (ibid. s.160). Familjecentralen som mötesplats är inte bara en mötesplats och författaren menar att det kan det uppfattas samhällstrender och förändringsprocesser på arenan familjecentraler där besökarna anses vara delaktiga (ibid. s.159). Utifrån de professionellas uppfattningar kring verksamheten ses familjecentralen som professionell mottagning med relationen expert – klient samt som en informell mötesplats för familjer som har små barn. Familjecentralen som allaktivitetshus nämns också och då handlar det om mer än familjer

(16)

15

med små barn. Med allaktivitetshus som utgångspunkt vill familjecentralen nå ut till alla boende i det området som familjecentralen är placerad i. De professionella har ansatsen att aktivera både barn och vuxna utifrån vad barnen och de vuxna själva vill. De professionella vill tillsammans med besökarna bestämma innehållet i verksamheten (ibid. s.164). Ett brukarperspektiv betonas som det viktigaste. Utifrån föräldrars uppfattningar kring verksamheten ses familjecentralen som en mottagning och en plats för möjlighet till

professionell rådgivning och som möjlighet att delta i studiecirklar för att dela upplevelser och erfarenheter med andra familjer. Familjecentralen ses även som en lekplats för barnen och som ett vardagsrum för social kontakt (ibid. s.166). Föräldrars tillit till de professionella nämner författaren i studien som en viktig del av förtroendet av verksamheten (ibid. s.166). Genom att få möjligheten att prata med andra så kan det uppfattas öka medvetenheten om sin egen livssituation och vad som är viktigt i den.

I skriften Folkbildning och integration från Statens Offentliga Utredningar (SOU 2003:108) studeras en del av folkbildningsverksamheten i Sverige. En av folkbildningens viktiga roller är att skapa mötesplatser för människor från olika grupper i samhället under fria former och då med utgångspunkt från den enskilda individens eller gruppens intresse och förutsättningar. I denna skrift handlar det om folkbildningen, studieförbunden, och dess betydelse i svenska samhället utifrån mångkulturellt perspektiv (ibid. s.10). Författarna diskuterar mötesplats som idé som problematisk och då särskilt när etnicitet adderas till sammanhanget. Författarna menar att mötesplatserna, studiecirklarna, ses som medel för integration. Även om integration ses utifrån främjande perspektiv och som möjlighet till dialog och ökad förståelse mellan etniska minoriteter och den dominerande gruppen i samhället så menar författarna att det inte är så enkelt. Författarna menar att studiecirklar tillsammans med integration snarare förstärker en tillskriven invandraridentitet än hjälper till att få människor att komma in i samhället. Utifrån studien menar författarna att även om tanken om integration är god så ser verkligheten inte ut som den tanken. I många fall består medlemmarna i en studiecirkel av människor från samma etniska grupp (ibid. s.115). I grund och botten kan folkbildningen uppfattas handla om att skapa en mer meningsfull vardag, situation eller aktivitet för människor.

Candy Hillenbrand (2005) skriver om A place for all: Social Capital at the Mount Barker Community Library, South Australia (MBCL) som handlar om en granskning av det sociala kapitalets roll för ett bibliotek. Begreppet socialt kapital kan beskrivas som en tillgång mellan människor som gynnar samhället. Det handlar om tillit, medborgaranda och samarbete. Det menas med att man hyser tillit till andra människor, även de som man inte känner, samt att man gemensamt med andra kan lösa problem och uppnå mål tillsammans. Positivt socialt kapital beskrivs generera demokratiskt engagemang, ekonomisk tillväxt, ökade möjligheter till gemenskaper och lägre brottslighet (Stolle, 2003 s.19ff). Meningen med granskningen är att identifiera och mäta bibliotekets utökade möjligheter till att kunna medverka till

gemenskaper och då framförallt för det sociala kapitalets skull som biblioteket antas bidra med till att skapa (Hillenbrand, 2005). Grunden för granskningen är att MBCL har ett åtagande om att utveckla partnerskap och nätverk samt social integration, vilka menas ha framträdande roller för utvecklingen av socialt kapital. Biblioteket ses då som en gemensam träffpunkt, en mötesplats, som möjliggör att människor kan träffas och utveckla kollektiv

(17)

16

tillit. Det som hamnar en hel del på tapeten i granskningen är det traditionella synsättet på hur ett bibliotek ska vara såsom en tyst och avkopplande plats med möjlighet till att läsa böcker och tidningar i jämförelse med det som faktiskt erbjuds såsom flertal aktiviteter som inte förknippas med bibliotek. Till exempel en mötesplats att gå till för att träffa andra och även möjligheter till att lyssna på konserter. Resultatet visar att biblioteket har en utökad roll. Inte i form av ny verksamhet. Utan det är fortfarande ett bibliotek som då uppfattas utvidga sin verksamhet. Granskningen visar att ett bibliotek handlar om mer än det som händer inom bibliotekets väggar. Här menas det i granskningen att det sociala kapitalet har en viktig roll för att biblioteket ska kunna vara en mötesplats. Det som också kan uppfattas, även om det inte är det artikeln handlar om, är att det pågår en process, i form av en förändring, som handlar om utvecklingen av verksamheten från det traditionella biblioteket mot förställningar om vad som är rätt i tiden och vad som tros locka besökare till biblioteket. Detta kan uppfattas vara intressant för diskussionen kring mötesplatser och då angående processen med att

bestämma mötesplatsers innehåll. Det handlar även om för vem mötesplatser görs tillgänglig och hur detta förmedlas. Med andra ord medvetandegöra verksamheten.

I magisteruppsatsen Ska vi träffas på biblioteket? (Carlsson & Persson, 2001), inom biblioteks- och informationsvetenskap, problematiseras folkbibliotekets funktion som mötesplats och då som social funktion. Carlsson och Persson menar att besökarna gör

biblioteket. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer av bibliotekarier och intervjuer och enkätundersökning med besökare. Båda perspektiven studeras från ett större bibliotek och ett mindre bibliotek. Resultatet visar att den sociala funktionen har en stor roll på biblioteken, vilket bekräftas av både bibliotekarierna och besökarna. Resultatet visar att människor

använder bibliotek för att träffa andra människor. Mötesplatsfunktionen är med andra ord viktig. Det som också diskuteras är faktorer som kan påverka om en plats fyller funktionen som mötesplats. Faktorerna som anses relevanta för detta är bland annat att platsen ska vara öppen för alla och gratis. Andra viktiga faktorer är också byggnaden och dess lokaler samt även placering och läge. Personalens bemötande och tillgänglighet nämns också. I den här uppsatsen lyfter författarna upp den sociala funktionen och att det är viktigt att kunna träffas någonstans.

Ragnar Audunsons artikel The public library as a meeting – place in a multicultural and digital context (2005) diskuteras mötesplatsers roll, och då biblioteken, utifrån högintensiva möten och lågintensiva möten. Högintensiva möten handlar om att man träffar människor som man redan känner och betonar gemenskap och tillhörighet. Detta menar författaren kan leda till grupperingar i samhället. Å andra sidan spelar högintensiva möten en stor roll för den enskilda individen såsom att få bekräftelse på att vara någon och då ge mening med livet. Lågintensiva möten beskrivs som möten där människor träffar andra människor över bland annat kulturella gränser och som möten att kunna träffa människor som man kanske inte skulle ha träffats annars. Mötesplatser kan utifrån lågintensiva möten uppfattas som viktiga arenor för att skapa tolerans mellan människor. Författaren menar att fysiska mötesplatser i dagens mångkulturella och digitala samhälle har en viktig roll för tolerans och som socialt rum.

(18)

17

I artikeln The ‘Community’ Center and the Social Construction of Citizenship (Glover, 2004) presenteras och diskuteras en undersökning som handlar om vad aktivt deltagande i ett allaktivitetshus kan bidra till för samhället. Tre övergripande teman identifieras, till en social rörelse, och då utveckling av delaktighet, ansvar och gemenskap i samband med ett

allaktivitetshus. Den sociala rörelsen handlar om socialt kapital, där fritiden benämns utgöra en viktig roll. Själva allaktivitetshuset kan uppfattas ha en central roll för utveckling av socialt kapital, även om socialt kapital inte bara handlar om vad som händer i huset. Det som kan uppfattas är att huset ges en roll i samhället i och med möjligheten till aktivt deltagande och särskilt i det område som allaktivitetshuset är placerat i. Deltagare i undersökningen nämner att tillit och gemenskap är viktigt för att kunna vara en del av sitt boendeområde, och även vara en del av samhället, och därmed kunna må bra i hela livssituationen. Det som också poängteras från deltagarna i undersökningen är att de anser att personalen i allaktivitetshuset har bra attityd till sina besökare och då genom att deltagarna tillfrågas vad de vill ha för aktiviteter och inte bara blir serverade aktiviteter med attityden ”varsågod och tyck om

aktiviteten som erbjuds”. Detta kan uppfattas medverka till att skapa en mening för besökarna och med allaktivitetshuset. Allaktivitetshuset kan uppfattas som en arena som fokuserar på en aktivt deltagande verksamhetsprocess och inte bara erbjuder en färdig produkt för besökarna att ta del av. Med tanke på diskussionen kring mötesplatser kan artikeln diskuteras utifrån verklighetsförankring och möjligheten till aktivt deltagande för besökarna i utformningen av mötesplatsers innehåll. Även diskussionen kring relation och samspel mellan personal och besökare är relevant.

Richard Florida (2006 s.271) skriver i sin bok Den kreativa klassens framväxt om en tredje plats som handlar om mötesplatser, då utöver arbetsplats och hemmet, såsom kaféer och affärer. Den här platsen möjliggör social interaktion och informella möten. Författaren menar att de här tredje platserna fyller en funktion i och med att de erbjuder och tillhandahåller möjligheter och tillfällen att kunna träffa andra människor. Utifrån intervjuer som författaren gör så presenteras det att tredje platser, mötesplatser, medverkar till att städer uppfattas som mer attraktiva (ibid.).

Utifrån tidigare forskning så kan det uppfattas att begreppet mötesplats relateras till olika sammanhang. Inom området bibliotek finns en hel del litteratur där bibliotek betraktas som mötesplats. Vid sökning på mötesplatser kommer just många träffar upp i samband med bibliotek, både nationella som internationella. Mötesplatsen i den här studien är då inte ett bibliotek utan är en mötesplats och verksamhet med bredare inriktning inklusive en stadsbiblioteksfilial. Mötesplatser diskuteras också utifrån att en del mötesplatser har en specifik funktion såsom att vägleda ungdomar i samhället, integration och familjefrågor. De internationella artiklarna lägger stor vikt vid socialt kapital. Brukarperspektivet diskuteras i flera av artiklarna, från arrangörsperspektiv, och då att det är viktigt att involvera den grupp som ska ta del av verksamheten som erbjuds.

Å ena sidan kan mötesplatser uppfattas vara självklara såsom att de bara ska finnas där och å andra sidan så kan de uppfattas med att de måste fylla någon funktion och ge samhället något tillbaka för att kunna tas på allvar. Mötesplatser kan också uppfattas ha en viktig roll för människor att kunna träffa andra människor. Mötesplats för den här studien handlar om att

(19)

18

människor ges möjlighet till att kunna mötas och träffas på en specifik mötesplats och förutsättningslöst. För att koppla studien i det här arbetet med tidigare forskning så visar forskningen att mötesplatser är viktiga ur många synsätt, och då bland annat i samband med meningsskapande och fritid som studeras i det här arbetet. Från både arrangörers perspektiv och brukares perspektiv. Den här tanken tas med vidare i studien.

(20)

19

4. TEORI

I det här kapitlet presenteras och diskuteras teorier och perspektiv som valts som glasögon för studien. Glasögon som hjälper till att studera och diskutera arenan mötesplats. Teorierna och perspektiven som presenteras kommer vara utgångspunkt för analys av resultat från det empiriska materialet.

4.1. SOCIAL INTERAKTION

Erving Goffman (2009) beskriver en metafor om sociala samspel och relationer som kan uppfattas vara användbar tolkningsmöjlighet i diskussionen om mötesplatser och

verksamheter. Teorin kan uppfattas hjälpa till att öka förståelsen för interaktion mellan en organisation och dess användare. Metaforen beskrivs som ett dramaturgiskt perspektiv som handlar om problematiken och spänningen mellan roller som innehas och delges i (agerande) situationer, som författaren menar vilka vi intar när vi träffar andra (ibid. s.9). Goffman använder begrepp och uttryck i sin teori om social interaktion och dramaturgi som vanligtvis används inom teatervärlden. Till exempel begreppen föreställning, aktör, publik, roller, backstage och frontstage. Goffman menar att det spelas roller och används masker i

vardagslivet som kan liknas vid teaterföreställning och att det här spelet med olika roller kan hjälpa oss att förstå samspel, relationer och representationer av något, både av oss själva, av andra och av till exempel en mötesplats (ibid. s.11-23). Inom metaforen används bland annat termen framträdanden vilket menas handla om att när någon spelar en roll vill den här personen att de som ser på personen i fråga tar framträdandet (innehållet) och personen på allvar (Goffman, 2009 s.25). Inom termen framträdandet är begreppet fasad av vikt och här menar författaren att fasad är den del av en aktörs framträdande, en form av rekvisita, som regelbundet fungerar på ett bestämt sätt och kännetecknar situationen eller handlingen för de som ser på framträdandet (ibid. s.28ff). En fasad och dess inramning är bland annat den rekvisita som omger scenen och kan därmed uppfattas vara platsbunden och situationsbunden. Till exempel själva huset eller platsen för mötesplatser kan uppfattas vara scenen och platsen för mötet mellan aktör och publik. En fasad kan också vara en personlig fasad som

kännetecknar och identifierar aktören såsom kläder och ansiktsuttryck (ibid. s.30). Med ”idealisering” benämner Goffman en process där framträdanden formas för att passa in i samhället och situationen som det spelas i och handlar då bland annat om de förväntningar som finns på olika framträdanden som anses vara så man gör i sådana situationer (Goffman, 2009 s.39ff). Med termen region handlar metaforen om uppfattningar och problematik kring vilken sida av ridån, frontstage eller backstage, som aktören och aktörens medspelare (i detta sammanhang de som arbetar tillsammans inom en organisation) befinner sig på och vad som kan komma ur dessa positioner såsom vad som faktiskt förmedlas till publiken (Goffman, 2009 s.97ff). Personalens backstage kan diskuteras som en region som inte publiken har tillträde till. En region där personalen kan ta av sin roll/ sina roller för en stund och till

exempel dricka kaffe. Diskussion om begreppet team är också central i metaforen. Här menas bland annat problematiken kring samspel och acceptans av varandra i en grupp eller

organisation för att kunna genomföra en föreställning tillsammans för att fånga publikens intresse och därmed förmedla meningen med föreställningen (ibid. s.73). Det vill säga förmedla rätt bild av förställningen. Deltagarna i ett team är beroende av samarbete för att

(21)

20

tillsammans kunna genomföra föreställningen, situationen, aktiviteten eller verksamheten som de spelar (ibid. s.84).

Metaforen kan även uppfattas utifrån att vi kategoriserar varandra för att veta var vi har varandra och även för att veta vilka vi själva är och då kunna bedöma situationen vi befinner oss i för att veta hur vi ska välja att agera (ibid. s.11f). Om vi är två som träffar en annan person behöver det inte vara så att vi kategoriserar (tillskriver identiteten på) den personen likadant och det är inte säkert att vi agerar likadant utifrån informationen vi får från den här personen. Diskussionens relevans till problemområdet kan då uppfattas med att mötesplatser, andra organisationer och verksamheter kan uppfattas olika och ges olika identiteter, positiva som negativa. Till exempel utifrån publikens perspektiv. Ska vi gå och se på föreställningen eller inte? Ska vi gå till mötesplatsen eller inte? Där av vikt att mötesplatser både genomför och förmedlar den föreställningen som de vill ska nå fram till besökarna samt även den föreställning som besökarna förväntar sig för att kunna erhålla den identitet och image som organisationen har planerat för. Även om Goffman resonerar mycket kring den direkta interaktionen mellan människor menar författaren också att all fakta (betydelsefull sådan) i sammanhanget inte blir synligt i den direkta interaktionen utan kan betraktas som dolt under ytan (ibid. s.11f). Till exempel vad människor verkligen tycker kan döljas. Det hela kan uppfattas handla om styrning av intryck och information om sig själv eller om något som man företräder (ibid. s.207,215).

Metaforen kan även hjälpa till att se mer från besökarnas perspektiv. De är publiken i sammanhanget. Och inte bara publik. Frontstage är ett begrepp som kan uppfattas ha en stor roll även för publiken i det här sammanhanget och då inte endast den region eller plats som personalen arbetar på. Det som kan uppfattas är att publiken blir uppbjudna på scenen, in till mötesplatsen, som kan uppfattas vara frontstage och erbjuds därmed möjligheten till att kunna ta del av föreställningen genom att vara aktiv i den. Det handlar om samspel och

meningsskapande. Mötesplatsen kan uppfattas som att den måste definieras och placeras i ett sammanhang för att bli något eller vara något. Diskussionen om frontstage kan uppfattas hjälpa till att definiera mötesplatsen och dess verksamhet. Och då ringa in vart

uppmärksamheten riktas i den här studien.

4.2. SERVICE MANAGEMENT

Richard Normann (2000) skriver om strategi, ledning och service i samband med

tjänsteproduktion och då med fokus kring företag och deras problematik för att få ihop ett fungerande koncept kring en tjänst. Författaren skriver att de perspektiv han resonerar kring och som anses vara av vikt för service och möten mellan företag och kunder även kan uppfattas vara viktigt för den offentliga sektorn och andra serviceinriktade organisationer. Service management perspektiv handlar om samordnad styrning och ledning av tjänster och verksamheter med utgångspunkt kring medvetenhet och reflektion kring tjänsten eller verksamheten som erbjuds och då vad som har betydelse för att tjänsten ska uppfattas som attraktiv. Det handlar om hela processen från idé fram till kunden. Det handlar även om vad som händer när kunden tar del av tjänsten. Med andra ord är det kunder och service som är i fokus. Med begreppet tjänster menas med att de har immateriell karaktär. Den röda tråden

(22)

21

utgörs av uttrycket och metaforen sanningens ögonblick (Normann, 2000 s.29). Det handlar om situationen och tillfället när företag och kunder möts i samband med en tjänst och då vad som händer i detta möte samt vilka effekter och konsekvenser som kommer av detta möte. Det handlar om det intryck som förmedlas i mötet, både från företag som kunder. Sanningens ögonblick kan även diskuteras som ett ansikte mot ansikte - möte där responsen kan komma med en gång från kunden såsom om tjänsten faller väl ut eller inte. Med andra ord medverkar kunden i processen angående en tjänst och kan ses som både producent och konsument i processen i skapandet av en tjänst (Normann, 2000 s.28).

Grundläggande begrepp och modeller inom service management beskriver Normann med sanningens ögonblick, de goda och onda cirklarna samt service management system. De goda och onda cirklarna handlar om dynamik och ömsesidighet. Vad påverkar om ett företag hamnar i en god cirkel eller ond cirkel? Det vill säga om det går bra eller dåligt för ett företag. Eller om ett företag som det går bra för plötsligt hamnar i dålig dager. Det handlar bland annat om synsätt på vad som är bra kvalitet, mellan företag och kunder, och till exempel om

förväntningar infrias eller inte och då från både företag och kunder (ibid. s.64f). Sanningens ögonblick har betydelse i den situation där kundens upplevelse skapas och då i samband med att kunden värderar det som erbjuds (ibid. s.69). Service management systemet handlar om att tjänsten ses som en handling där kunden ingår och att kunden uppfattas som aktiv deltagare i processen i skapandet av tjänsten (ibid. s.57ff).

De drivkrafter som medverkar till att företag utvecklar och erbjuder tjänster utgår bland annat från nya värderingar, nya problem och nya livsstilar (Normann, 2000 s.40). Till exempel resor, underhållning och utbildning nämns av Normann (ibid. s.40). Kundrelationer diskuteras som en viktig ingrediens. En aspekt som diskuteras är att kunder blir mer och mer intresserade av att vara aktiva konsumenter (ibid. s.43). Författaren menar aktiva konsumenter efter egna intressen. Vilket kan uppfattas leda till att kunder söker mer individualiserade tjänster som passar just den enskilda individen i fråga (ibid. s.43). Detta medverkar till att företagen måste lyssna på sina kunder för att skapa sig en framtid. Författaren beskriver kundrelationen som ett äktenskap där det är lika viktigt att underhålla relationen framåtsyftande som att fokusera på första dejten (ibid. s.119).

Image beskriver Normann (2000, s.138ff) som en viktig ingrediens inom service

management. Som det diskuterats ovan har kundens uppfattningar och upplevelse under sanningens ögonblick stor betydelse. Image kan uppfattas som verktyg, ett

kommunikationsverktyg som påverkar verklighetsuppfattningen (Normann, 2000 s.138). Med andra ord imagepolitik för företag och organisationer.

Teorins relevans till studien handlar om resan fram till sanningens ögonblick från båda parters perspektiv. Resan stannar inte här utan anhalten sanningens ögonblick medverkar åt vilket håll (den eventuella gemensamma) resan kommer att fortsätta. Det kan också uppfattas som en relation som inte kommer av sig självt, utan måste arbetas aktivt för. Med andra ord en relationsprocess som skapar mening.

(23)

22 4.3. MENINGSSKAPANDE I ORGANISATIONER

Målsättningen är en mötesplats för alla, dit alla ges möjlighet att komma. Å ena sidan kan fokusering uppfattas vara på en mötesplats för alla och å andra sidan uppfattas vara en mötesplats för alla. Den första betoningen kan uppfattas som ett mer konkret mål såsom en bestämd plats att vara på och det andra kan uppfattas som ett mer mångtydigt mål med fler tolkningar och intressen inblandade. Den här diskussionen kan ses utifrån organisationens roll och medverkande till meningsskapande för en verksamhet och aktiviteter. Konceptet en mötesplats för alla sätter igång processer. En organisation kan beskrivas som en grupp människor som arbetar tillsammans mot gemensamt mål och som har formella strukturer (Bakka et al, 2001). Organisationen kan uppfattas ha en viktig roll för mötesplatsen och då i skapandet av mening för verksamheten och för besökarna. Eller snarare organiseringen av verksamheten eftersom det är i handlingar och agerande som det kan uppfattas finnas meningsskapande processer (Weick, 1995). I den här studien används Weicks (1995) perspektiv på meningsskapande i organisationer där författaren menar att processen är viktigare än produkten. Med andra ord vara medveten om de handlingar som görs på vägen fram till målet. Meningsskapande kan uppfattas som en aktiv process och då som en ständigt pågående handling som tar form när människor ser tillbaka och reflekterar över situationen de befinner sig i (Weick, 1995 s.15). Weick menar att meningsskapande inte bara är en

individuell process utan påverkas av den sociala kontexten, till exempel genom gemensamma föreställningar om något (ibid. s.6). Det handlar om hur medlemmar eller en grupp

tillsammans i en organisation skapar mening kring den verksamhet eller de aktiviteter som organisationen arbetar med eller erbjuder genom hur information och kommunikation

hanteras, sorteras, reflekteras och förmedlas. Weick menar att meningsskapande processer kan ses som en pågående konversation och inte som något statiskt (ibid. s.xi). Weick menar att organisationer bland annat har sitt eget språk och symboler som spelar roll för

meningsskapandet i organisationer (ibid. s.3) och att meningsskapande handlar lika mycket om författande som läsning (ibid. s.9).

Weick diskuterar den meningsskapande processen som ett förhållande som han menar börjar med trion cue, connection/ relation och frame (1995 s.109-110). Weick menar att vi har referensramar som vi förhåller oss till. Det är de som vi har som grund att stå på när vi söker kunskap om sådant som vi inte uppmärksammat tidigare eller när vi står inför förändringar eller befinner oss i nya situationer. Med andra ord det som vi redan har med oss hjälper oss att förstå sådant vi uppmärksammar och söker mönster i. Weicks perspektiv kan även uppfattas som att vi behöver skapa mening för att kunna hantera situationer. Med begreppet cue menar författaren att vi antyder något, får en vink om något eller ställer frågor till sådant som vi riktar vår uppmärksammar mot, till exempel något i vår närhet som vi inte uppmärksammat tidigare eller i samband med olika händelser eller nya situationer. Detta görs för att förstå och få veta mer om de här händelserna eller situationerna. För att kunna reda ut de här

antydningarna eller att ställa de här frågorna till det som uppmärksammas menar Weick att vi relaterar till tidigare erfarenheter och kunskap som vi har som då kan uppfattas som

referensramar att kunna bolla de här frågorna med för att kunna få svar och mer klarhet i det vi vill veta mer om och därmed kunna förstå situationen. Detta beskriver författaren med

(24)

23

begreppet frame (ibid. s.110). Genom begreppet connection sätts antydningar eller frågor och referensramar i relation till varandra för att skapa mening kring det som uppmärksammas och då framåtsyftande (ibid. s.110). Meningsskapande processer ger således innebörd till det som upplevs (Weick, 1995 s.132). För att förstå vad meningsskapande innebär diskuterar Weick sju egenskaper eller kännetecknen som tillsammans bildar meningsskapande till en helhet. (Weick, 1995 kap.2). De handlar om (1) identitetsskapande som Weick menar inte är en ensamkonstruktion utan något som skapas tillsammans med andra, (2) återblickande handling för att reflektera över situationer som redan skett, (3) medskapande handling och då att medlemmar i en organisation agerar i den omgivning som de själva är en del av, (4) socialt samspel och mötet med andra människor hjälper oss att reflektera över situationer som vi befinner oss i, (5) att meningsskapande är en ständigt pågående handling, (6) att ringa in och rikta uppmärksamhet mot något samt (7) att rimlighet framför exakthet medverkar till att handlingar blir realitet.

Weicks perspektiv kan även uppfattas så här. Tänk dig ett pussel. Pusselbiten gör inte pusslet själv, inte ramen heller. Ramen behövs för att kunna hantera pusselbilden såsom hur

pusselbilderna ska organiseras och sättas ihop till en bild. Pusselbiten själv har en identitet i form av pusselbit som då skapas i förhållande till de andra bitarna som den samspelar med i situationen. Tillsammans läggs en gemensam identitet för pusselbilden (Weick, 1995 s.20). Det måste då finnas pusselbitar som passar till ramen för att det ska bli en bild att förstå. Det måste finnas en koppling mellan pusselbit och pusselbild såsom att de tillhör samma

pusselbild för att bilden ska ge betraktaren någon mening att se på. Tillhör inte alla pusselbitar samma pusselbild blir bilden inte heller en bild som förmedlar en sammanhängande bild. Pusslet fixar inte sig självt heller, det vill säga lägger inte sig själv, utan det finns också någon som lägger pusslet och kan också ses som relationen mellan pusselbit och färdig pusselbild och då för att ge pusselbilden ett innehåll och mening för både denna någon och betraktaren. De som pusslar har även sitt bagage med sig som också kan påverka i sammanhanget såsom vad personen i fråga söker i bilden utifrån sina kunskaper och erfarenheter. Det som också är viktigt med tanke på Weicks perspektiv är att det här pusslandet aldrig blir färdigt utan att pusselbilden vidgas hela tiden och pusselläggandet fortsätter (ibid. s.43). Ibland får man stanna upp och kanske gå tillbaka till en pusselbit och ”göra” den skarpare eller rättare sagt förtydliga något i pusselbiten såsom att fylla på med mer kunskap och erfarenheter kring just den här pusselbiten. Eller om man är flera som lägger pusslet så kanske diskussioner uppstår om vilka pusselbitar som ska vara i fokus och få uppmärksamhet just nu och även var på pusslet man riktar sin uppmärksamhet mot för att skapa mening just där samt även för vem det skapas mening för (Weick, 1995).

För att återgå till mångtydighet som nämndes inledningsvis så menar Weick att vid situationer där det finns många uppfattningsmöjligheter tenderar meningsskapande processer ha en viktigare roll för organisationer för att kunna organisera och uppfatta situationerna som de befinner sig i (1995 s.5,70).

Även om Weicks perspektiv handlar om organisationer så finns det i den här studien mottagare av de handlingar som organiseras. Med hjälp av Weicks perspektiv kan

(25)

24

tillsammans är en grupp som skapar mening kring mötesplatsen. Båda kan ses som aktörer i situationen och i sin omgivning. Figuren nedan är ett Venn – diagram som beskriver

relationer. Teorierna och perspektiven står inte för sig själva i varsitt hörn utan att de kan uppfattas ha beröringspunkter med varandra.

Figur 1. Teorier och perspektiv.

Social interaktion Möte Frontstage Meningsskapande processer Organisation och organisering Service Management Strategi Sanningens ögonblick Mötesplats

(26)

25

5. METOD

I det här kapitlet redogörs tillvägagångssättet för hur det empiriska materialet har samlats in för studien. Mötesplats Ljungdala är den mötesplats som materialet inhämtats ifrån och utgör som exempel i studien för att nå syftet.

5.1. VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KVALITATIV METOD

Vad kan uppfattas på en mötesplats? Möten handlar om att träffas. Det kan då uppfattas vara i mötet mellan människor som det är intressant att studera. Det är inte bara att studera till exempel att två personer träffas och pratar med varandra för att förstå ett möte. Om det hela ses som ett isberg är just denna första anblick då toppen av isberget. Vad jag vill säga är att isberget är stort under ytan och det finns mycket att studera. Finns det något sätt som kan ses som det rätta sättet för att vara säker på vad som verkligen sker i mötet? Det finns inte enbart ett rätt sätt att studera och undersöka ett möte på eller en mötesplats (Alvesson & Sköldberg, 2008 s.17-30, 63-65). I den här studien har jag valt ett sätt och då uppfattningar om en mötesplats utifrån de som kan uppfattas vara viktiga aktörer i sammanhanget. Det vill säga personal och besökare. Jag menar att de är viktiga i det här sammanhanget för att det ska bli en mötesplats.

I den här studien har ansatsen varit kvalitativ för att kunna nå ökad förståelse för mötesplatser och då genom uppfattningar från arrangör och brukare med hjälp av kvalitativ intervju

(Alvesson & Sköldberg, 2008 s.17f; Bryman, 2011 kap.15; Kvale, 1997; Patel & Davidson, 2003 s.14). Kvalitativ intervju handlar om att förstå världen och de sammanhang som en studie utgår från ur informanternas synsätt och uppfattningar (Kvale, 1997 s.9).

Kritiskt förhållningssätt till sig själv är viktigt att beakta för att inte tillskriva en

undersökningen något innan man gjort den (Ehn & Klein, 2007; Lagergren, Fundberg & Book, 2011; Kvale, 1997). Finns det redan en bild av vilka svar som kommer nås i en undersökning? Då har man ju redan ett svar? Det är inte det som är meningen med att genomföra en vetenskaplig undersökning. Att veta svaret i förväg. Utan utifrån intresset att vilja veta mer om något. I den här studien har jag varit uppmärksam på vad jag själv har tänkt för att inte hamna i förutfattade meningar om mötesplatsen. Jag har även arbetat med mig själv för att inte ryckas med i olika synsätt på mötesplatsen för att bekräfta olika bilder eller ta någons parti.

Syftet är att nå ökad förståelse för fenomenet mötesplats, dels ur ett arrangörsperspektiv och dels ur ett brukarperspektiv. Och då med vetenskaplig utgångspunkt. Det finns flera

vetenskapliga förståelsetraditioner att utgå från beroende på vad det är som studeras och vad det är som vill nås med en studie. För att öka förståelsen för fenomenet och därmed reflektera över det kan den hermeneutiska förståelsetraditionen vara en väg att gå (Alvesson &

Sköldberg, 2008 del 4). Den hermeneutiska tolkningsprocessen kan beskrivas med del, helhet, förståelse och förförståelse. Vilka ingår i det som beskrivs som den hermeneutiska cirkeln där texttolkning ses som grund. Text kan även utgöra mer än skriftliga och muntliga utsagor (ibid.). Även situationer, erfarenheter och handlingar kan ses som text (ibid. s.212).

(27)

26

Diskussionen leder till att det är problemets innebörd och mening som är det som vill nås i tolkningen. Den hermeneutiska cirkeln beskriver en rörelse genom att sätta delen i relation till helheten vilket medverkar till att vi kan förstå delen. Det som också poängteras här är att helheten också måste förstås för att kunna förstå delarna. Inom mötesplatsen kan det tolkas så här. Mötesplatsen är som koncept en helhet. Personal som arbetar med mötesplatsen är en del och besökarna är också en del. Delar och helhet som förutsätter varandra för att mötesplatsen ska utgöra och vara den helhet som det är tänkt. Nämligen att vara en mötesplats tillgänglig för alla. Studien handlar om uppfattningar från arrangör och besökare av mötesplatsen för att nå ökad förståelse för fenomenet mötesplats. Hartman (2004 s.193f) nämner sådan

vetenskaplig ingång som hermeneutisk fenomenologi och menar att det handlar om upplevelser och tolkning av ett fenomen utifrån informanternas perspektiv och inte

forskarens. Fenomenologi handlar om att förstå sociala fenomen från informanternas egna uppfattningar (Kvale, 1997 s.54). I den här studien har informanternas uppfattningar av mötesplatsen varit i fokus och då tolkats utifrån deras perspektiv i sammanhanget (Bryman, 2011 s.33).

Hur har jag förhållit mig till förhållandet mellan teori och empiri? För studien har empirin varit viktig. Men för att kunna förstå empirin har teoretiska ingångar, tidigare forskning och information om mötesplatsen varit viktigt att beakta. Abduktion är ett sätt eller snarare en process för att kunna växla mellan teoretiska utgångspunkter och empiri (Alvesson & Sköldberg, 2008 s.55-65; Patel & Davidson, 2003 s.23-25). Det handlar inte bara om att sammanlänka teori och empiri som två delar till en helhet utan för att helheten ska bli just hel behövs även en förståelse för innebörden av forskningsområdet. Det handlar om att knyta ihop relationen karta och terräng. Detta har jag gjort genom intervjuer med personal och besökare till mötesplatsen, genom att ha studerat mötesplatsen på plats och relaterat till valda teorier samt genom att söka tidigare forskning. Jag menar att det är viktigt att se på fenomenet mötesplats som en helhet och att i detta vara medveten om delarna och att något inte bara något utan att detta något påverkas av något eller påverkar något i sin tur. Till exempel har personal och besökare uppfattats påverka varandra genom möten och olika uppfattningar på mötesplatsen i studien.

5.2. PROVUNDERSÖKNING

Inför studien har intervjufrågor konstruerats för att kunna få svar på det som vill nås. Är frågorna relevanta eller inte? För att få veta detta har provundersökningar genomförts för att kontrollera om frågorna når det som det söks svar på (Kvale, 1997 kap.13).

5.2.1. ARRANGÖRER

Från arrangörsperspektivet har det genomförts intervjuer med personer som arbetar på olika mötesplatser och arrangerar verksamheter och aktiviteter för andra. Eftersom mötesplatser kan uppfattas vara på många platser och utgöra olika tillfällen har två olika områden för

mötesplatser intervjuats. De som har intervjuats är församlingspedagog i Svenska Kyrkan och tjänsteman på mötesplatsen Garaget i Malmö. Provintervjuerna utgick från intervjuguiden. Se bilaga 1.

(28)

27

Med provundersökningen var tanken att undersöka intervjufrågornas relevans för den här studien. Utgångspunkten för frågorna var de valda teorierna för studien. Jag ville då nå information om samspel, möten och meningsskapande i samband med fenomenet mötesplats. Till exempel så handlar intervjufrågorna om kommunikation och hur arrangörer når fram till sina brukare. Det som poängterades från provintervjuerna är att interaktion och dialog med besökarna är bland det viktigaste att fokusera på i arbetet kring en mötesplats. Det handlar om att skapa möjligheter och inte hinder för att skapa mening kring mötesplatserna.

5.2.2. BRUKARE

Från brukarperspektivet har personer i min omgivning tillfrågats och intervjuats för att nå deras uppfattningar om mötesplatser. Detta har gjorts med bekvämlighetsurval (Bryman, 2011 s.194f). Två kvinnor och en man har tillfrågats. Informanterna har fått berätta om olika

mötesplatser som de går till. Vad gör de där? Vad händer? Vad upplever dem? Speciell anledning till varför de går till mötesplatsen? Se bilaga 2. Tanken var att nå information om deras intresse för mötesplatser och vad det är som motiverar för att de ska gå dit. Till exempel det som poängterades var att det som mötesplatser annonserar ut och vad besökare faktiskt upplever är viktigt att beakta för att de ska motiveras till att vilja ta del av en mötesplats eller aktivitet.

Informanterna, både arrangör och brukare, i provundersökningen har svarat på sådant sätt att intervjufrågorna uppfattas ha relevans till ökad förståelse för samspel, möten och

meningsskapande i samband med fenomenet mötesplats. Med intervjufrågorna har uppfattningar kunnat nås om hur mötesplatserna används och vilka synsätt arrangörer respektive brukare har på mötesplatser. Intervjufrågorna har därmed använts i studien.

5.3. GENOMFÖRANDE OCH ETIK

I den här studien har fallstudie valts om en specifik mötesplats (Patel & Davidson, 2003 s.54). Dock inte en fallstudie fullt ut eftersom det har fokuserats på uppfattningar om mötesplatsen från framförallt personal och besökare och då inte helt och hållet utgått från ett

helhetsperspektiv med att söka information från flera håll och flera intressenter till mötesplatsen (ibid.). Egna observationer på mötesplatsen som komplement har också

genomförts för att öka förståelsen om möten och då utifrån kommunikationsperspektiv. Även om studien har handlat om att studera en specifik mötesplats har även intervjuer med andra arrangörer och brukare genomförts för att kunna öka förståelsen om mötesplatser och därmed öka förståelsen om den studerade mötesplatsen. Med en studie om uppfattningar om en mötesplats från personal och besökare så var inte tanken att resultaten skulle kunna vara generaliserbara för mötesplatser överlag, utan resultaten är då kopplade till den här studien (Patel & Davidson, 2003). Genom att ha undersökt en specifik mötesplats var tanken att nå mer om vad som har betydelse för just den här mötesplatsen. Studien kan även uppfattas vara av intresse för andra verksamheter och då relevant som underlag till diskussioner om

Figure

Figur 1. Teorier och perspektiv.

References

Related documents

Med rätt investeringar i hållbart resande till, från och inom området kan vi tillsammans inte bara skapa en ledande storflygplats utan också skapa förutsättningar för en

kallas för rurbanisering – en form av alternativtrend till urbanise- ringen som bara kommer växa sig allt starkare. Växjö ligger faktiskt i framkant i Sverige vad gäller att

klockslag en viss dag, säger Karin Karlsson, programchef för bland annat Mötesplatsen på Malmö Live konserthus.. På lördagar fortsätter Barnlördag, ett koncept som lanserades

På plats finns det även kaffe och kaka till försäljning för 20 kronor.. Berättelser från klippböcker

Råd för rutiner och underhåll av teleslinga Faktablad som riktar sig till ansvariga med teleslinga i sina lokaler/verksamheter.. Råd rutiner och underhåll av teleslinga (pdf)

Projektledaren har bidragit med föreningsinformation, Ny i Sverige-rummet på biblioteket har presenterat samhällsinformation och bibliotekets lokaler har varit en plats

Utifrån välfärdsredovisningen är målet att göra stadsdelen Hertsön till en aktiv och levande stadsdelkärna med tillgängliga lokaler där unga och barn samt deras familjer kan

I intervjudeltagarnas tal om mötesplatsfunktionen är ett urskiljbart tema vilket syfte denna funktion tänks ha. Dessa funderingar framhävs inte som centrala för