Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och samhälleExamensarbete
10 poäng
Demokrati och elevinflytande i
undervisningen
Democracy and students influence in their learning experience
Malin Jönsson
Pia Svensson
Lärarexamen 140 poäng
Samhällsorienterande ämne och barns lärande Höstterminen 2005
Examinator: Sven Persson Handledare: Maja Nordenankar
Sammanfattning
Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins
grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan.
Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter. För att få en helhetsbild av elevinflytandet i elevernas vardag intervjuade vi även deras lärare. Slutligen fick vi även ta del av rektorernas syn på läroplanens intentioner om elevinflytande.
Som resultat av vår fördjupning tyckte eleverna att de hade elevinflytande, men de kunde inte precisera detta förrän vi hade förklarat vad elevinflytande innebar. De flesta av de tillfrågade tyckte att det räckte med det inflytande som de redan hade i skrivande stund, det vill säga klassråd, elevråd och andra råd.
Innehållsförteckning
1 Inledning
5
1.1 Syfte
5
1.2 Problemformulering
6
1.3 Metod, material och avgränsningar
6
1.4 Disposition
6
2 Demokrati och elevinflytande
7
2.1 Demokratins historia
7
2.2 Detta säger läroplanerna
8
2.2.1 Läroplanen 1962 och 1969 sett ur ett demokratiskt perspektiv 8 2.2.2 Läroplanen 1980 sett ur ett demokratiskt perspektiv 8 2.2.3 Läroplanen 1994 sett ur ett demokratiskt perspektiv
9
2.2.4 Kursplan för samhällsorienterade ämne 9
2.3 Barnkonventionen
9
2.4 Skolan är vår arbetsplats
10
2.5 Elevens rättigheter
10
2.6 Fostran
12
2.7 Barnkultur
12
2.7.1 Barnperspektiv 12 2.7.2 Barnet i fokus 132.8 Metakognition
13
2.9 Ledarrollen
14
3 Metod
17
3.1 Val av undersökningsmetod
17
3.2 Reliabilitet och validitet
17
3.3 Utformandet av intervju- och enkätfrågor
18
3.4 Urval
18
3.5 Genomförande
18
3.6 Bearbetning och analys
20
4 Resultat och analys
21
4.1 Sammanställning av elevenkäter
21
4.2 Sammanställning av elevintervjuer
22
4.3 Sammanställning av lärarintervjuer
23
4.4 Sammanställning av intervjuer med rektorer
25
5 Diskussion
27
5.1 Metoddiskussion
27
5.2 Slutsatser och resultatdiskussion
27
6 Käll- och litteraturförteckning
31
Bilaga 1, Föräldrabrev 33
Bilaga 2, Intervjuer till rektor 34
Bilaga 3, Intervjuer till lärare 35
Bilaga 4, Enkätformulär till elever 36
Bilaga 5, Intervjufrågor till elever 37
1 Inledning
I skolans senaste läroplan, Lpo 94, betonas det mer än tidigare hur viktigt elevernas ansvar och inflytande är. I vår utbildning har vi pratat mycket om elevinflytande och vad det innebär. Under vår verksamhetsförlagda tid har vi sett olika former av elevinflytande och blev därför nyfikna på hur det verkligen
förhåller sig ute på skolorna. Är det så att läroplanen måste styra det man gör och vad blir det av det i realiteten? Vill alla eleverna ha elevinflytande? Vill lärarna jobba med elevinflytande och i vilken utsträckning? Hur arbetar rektorn för elevinflytande? Utifrån dessa tankar skapades vårt intresse för detta
examensarbete.
I våra enkäter och våra intervjuer med elever i årskurs 4-6 har vi fått ta del av elevernas tankar och funderingar och deras syn på elevinflytande. Vi har även valt att intervjua lärare och rektorer på skolarna för att få deras syn på ämnet.
1.1 Syfte
Syftet med vårt examensarbete är att få en djupare insikt och uppfattning om vad elevinflytande kan innebära för lärare och elever. Detta för att vi som blivande lärare ska bli medvetna om vad som är reellt elevinflytande och hur vi ska arbeta med detta på bästa sätt för att uppnå läroplanens intentioner. Studien avser även att undersöka elevernas kunskap om elevinflytande samt ta reda på hur lärarna arbetar för att uppnå ett demokratiskt arbetssätt.
Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
Skollagen, kap.4, § 2
Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleven utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
1.2 Problemformulering
I detta examensarbete utgår vi från följande frågor:
* Hur tolkar lärarna läroplanens intentioner om elevinflytande? * Hur arbetar lärarna med elevinflytande i klassrummet?
* Vilket inflytande vill eleverna ha på sin undervisning?
* På vilket vis får eleverna vara med och bestämma i undervisningen?
1.3 Metod, material och avgränsningar
För att få både bredd och djup i vår undersökning valde vi att dels göra intervjuer och dels lämna ut enkäter till eleverna. Lärarnas och rektorernas synpunkter fick vi fram genom kvalitativa och öppna intervjuer.
Skolorna vi besökt är en F-6 skola ute på landsbygden och en F-6 skola i en av de större förorterna till en storstad. Skolorna är inte mångkulturella. På den ena skolan finns det både åldersblandade klasser och några åldershomogena. Den andra skolan har bara åldershomogena klasser.
Vi har delat ut enkäterna till 158 barn och vi har intervjuat 18 barn. Vi har valt att begränsa oss till årskurserna 4-6 för att få ut mer av intervjuerna då ämnet vi valt att fördjupa oss i är ett relativt svårt ämne. Vidare har vi intervjuat sju lärare och två rektorer.
Praktiskt har vi använt oss av våra egna erfarenheter från vår studietid och våra tidigare arbeten inom skolan samt våra fältstudiedagar och praktikperioder.
1.4 Disposition
Examensarbetet är avsett att beskriva och analysera elevernas och lärarnas situation och tankar vad gäller elevinflytande i praktiken.
2 Demokrati och elevinflytande
I detta kapitel redogör vi för demokratins uppkomst och förfarande i nutid samt historisk översikt utifrån äldre läroplaner. Därefter följer den aktuella läroplanen, kursplanen för samhällsorienterande ämnen, barnkonventionen och
arbetsmiljölagen. Vi belyser även begreppen barnkultur, ledarroll samt elevens rättigheter. Sedan tar vi upp några tankar om utvecklingspsykologi som innefattar begreppet metakognition som hör ihop med fostran och därmed elevinflytande.
2.1 Demokratins historia
Ordet demokrati betyder folkvälde, folkmakt och folkstyre.
I det antika Grekland fick de fria vuxna männen vara med och bestämma och ha inflytande i stadens styrelseskick. I Grekland definierades demokratin med oligarki (fåvälde). Med det menas att bara en mindre grupp hade fulla medborgerliga rättigheter.
I praktiken har demokratiska drag funnits sedan bondesamhällena, då de fria bönderna fattade besluten på tingen. Senare blev samhället ett ståndsamhälle där de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder, rådgjorde och beslutade med fursten.
Sverige har tillsammans med Storbritannien den äldsta obrutna
författningsutvecklingen i Europa. I Sverige tog grundlagstiftarna år 1809 intryck både av nationella och internationella erfarenheter. Det blev en maktbalans mellan kungamakt och riksdag.
Efter första världskriget fulländas demokratiseringen genom att rösträtten i flertalet stater utvidgades. I Sverige fick kvinnorna rösträtt år 1921.
Det blev seger både för demokraterna och för den demokratiska stadsformen. Den följdes av lågkonjunktur och nationell kränkning. Diktatur upprättades i en rad europeiska länder.
Andra världskriget ledde till nya demokratiska genombrott i västmakterna. Hösten år 1989 då Sovjetunionen föll och de östeuropeiska länderna avskaffade sina påtvingade kommunistiska system var ett stort demokratiskt genombrott i Europa.
För att ett land ska få kalla sig demokratiskt krävs vissa åtaganden, rättsvillkor, som medborgarskap, ålder, erlagd skatt med mera. Yttrande– och organisations frihet är nödvändiga för att man genom opinionsbildning och politiska partier ska kunna organisera de röstberättiga så att de kan påverka val och beslut. Landet måste ha en fungerande rättsordning som skyddar individens fri- och rättigheter. I praktiken kan demokratin vara omedelbar (direkt) eller representativ (indirekt). Med direkt menas att folket röstar på det de tycker och med indirekt menas att folket utser ledamöter som representerar deras åsikter. Demokratiska beslut fattas enligt majoritetsprincipen som innebär att det förslag som får flest röster är det
som antas. Det är till största del denna form av demokrati man använder sig av på skolorna i till exempel klassråd och elevråd (Nationalencyklopedin, band 4,
2004).
2.2 Detta säger läroplanerna
Här visar vi vad tidigare och nuvarande läroplaner tar upp om elevinflytande. Vi vill påvisa att detta inte är en ny tanke utan har funnits med i läroplanen sedan Lgr 62 och därefter utvecklats.
2.2.1 Läroplanen 1962 och 1969 sett ur ett demokratiskt perspektiv I Lgr 62 och Lgr 69 kan man läsa att om eleverna ska kunna fungera i vårt framtida samhälle måste de utveckla sina förutsättningar som enskilda personer. För att detta ska vara genomförbart bör skolledning, lärare och elever genom samverkan utforma undervisningssätt.
Skolan har till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta till vara och utveckla sina inneboende förutsättningar både som enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle.
(Skolöverstyrelsen, Lgr 69, allmän del, s 12)
2.2.2 Läroplanen 1980 sett ur ett demokratiskt perspektiv
Grundskolan är en del av samhället. Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn: människan är en aktiv, skapande, kan och måste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. Skolans innehåll och arbetssätt måste vara så utformat att det befrämjar denna samhälls- människosyn. (Skolöverstyrelsen, Lgr 80, allmän del, s 13)
I Lgr 80 kan vi konstatera att skolan nu ännu mer vill dra nytta av elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper och deras verklighet och hemmiljö. Utifrån elevernas önskemål planeras undervisningen.
2.2.3 Läroplanen 1994 sett ur ett demokratiskt perspektiv
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras
förmåga att ta ett personligt ansvar.
(Utbildningsdepartementet, Lpo 94, s 75)
I Lpo 94 betonar man vikten av demokratin och dess betydelse för att få en väl fungerande anda i skolan.
2.2.4 Kursplaner för samhällsorienterade ämnen
I kursplanen kan man läsa att kunskaper inom samhällsorienterade ämnen ger möjligheter att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen. Det ska ge en grund till eleven att delta, ta ansvar och medverka till hållbar demokratisk samhällsutveckling.
I skolan skall vi utveckla elevens tilltro på sig själv och förmåga att kunna inhämta den kunskap eleven behöver för att bli förtrogen med de rättigheter och skyldigheter man har i ett demokratiskt samhälle. Eleven ska delta aktivt i samhällslivet och dess utveckling och ta ansvar för vår gemensamma livsmiljö. Eleven ska utveckla en förmåga att se konsekvenserna av sitt och andras
handlande och ställningstagande.
De demokratiska värdena är inte givna för alla. Medborgarna i ett samhälle måste gemensamt (ständigt) tolka, förankra, försvara och utveckla demokratin. Varje människa måste utveckla ett personligt förhållningssätt och en tillit till demokratins värdegrund och ha det som en utgångspunkt för sitt handlande i olika frågor.
Elever ska efter femte året i grundskolan känna till och kunna resonera kring grunderna i det demokratiska tänkandet och handlandet (Skolverket, 2000, grundskolan).
2.3 Barnkonventionen
I november 1988 kom FN: s konvention om barns rättigheter, vilken enhälligt antogs av alla FN: s dåvarande medlemsländer. Ingen annan konvention har så snabbt blivit undertecknad av så många länder. Det är således de vuxna som ska se till att alla barn under 18 år har samma rättigheter och samma värde. Barnens bästa ska alltid komma i första hand, vilket gör att makthavare och beslutsfattare måste tänka i ett barnperspektiv.
I de artiklar som handlar om barns rätt till hälsa och utbildning, talas det om det ”internationella samarbete” som ska ta hänsyn till U-ländernas behov. Detta samarbete finns för att alla länder, rika som fattiga, ska kunna ge alla barn samma möjligheter.
Den 1 juli 1993 fick Sverige en Barnombudsman, som ska se till att barns rättigheter tillvaratas. Denne ska se till att den svenska lagstiftningen stämmer överens med FN: s konvention.
Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” ”För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet (Barnkonventionen, 1998, Artikel 12).
2.4 Skolan är vår arbetsplats
Skolan är en arbetsplats även för elever. Därför gäller arbetsmiljölagen, som styr hur Sveriges arbetsplatser ska vara, även för dem. De har rätt att påverka det som händer med deras arbetsmiljö precis som vuxna arbetstagare har rätt att påverka förändringar av sina arbetsplatser. I arbetsmiljölagen står det också om rätt till inflytande. Där står det t.ex. att elever ska få möjlighet att vara med och planera det som styr deras egen situation. I arbetsmiljölagen står det att Arbetstagaren
skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete (Arbetsmiljölagen 2:1).
Den här lagen innebär att eleverna har rätt att vara med och planera allt som rör dem i skolan: undervisningen, reglerna, arbetsmiljön, schemaläggning, skolkonferens, den lokala arbetsplanen och så vidare.Enligt författningarna har eleverna rätt till inflytande över undervisningen. Utifrån kursplanerna är det meningen att läraren och eleverna tillsammans ska utforma undervisningen. Eleverna ska vara med och påverka både innehåll och arbetsform
(Elevorganisationen, 2003).
2.5 Elevens rättigheter
Begreppet elevinflytande lyftes fram på dagordningen när 1946 års
skolkommission krävde fostran för demokrati. Debatten om demokrati och det svenska samhällets värdegrund skulle även omfatta skolan.
Ordet elevinflytande betyder olika saker och kan stå för olika initiativ i skolans verksamhet.
Skolan har en stor betydelse för vårt demokratiska samhälle. Elevers
inflytande och ansvar i skolan. Det är varje elevs rätt att få kunskap om och omfattas av demokratins principer för att de ska kunna utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Eleverna ska ha rätt att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i skolans verksamhet. Skolan ska både vara en förberedelse för elevernas aktiva deltagande i samhällslivet och en verksamhet för deras eget ansvarstagande och inflytande (Skolverket, 1998).
I Lpo94 står det att de demokratiska principerna skall omfatta alla elever. Deras kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön. Därtill ska de även få ett verkligt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen måste alla som verkar i skolan arbeta för demokratiska arbetsformer (Utbildningsdepartementet, 1994). Det betyder att alla som är i skolan får vara med och påverka hur den ser ut, får säga sin åsikt och känna sig delaktiga. En demokratisk skola handlar om att man tillsammans på skolan diskuterar hur man vill ha det och vilka regler som ska gälla.
För att en skola ska kunna kalla sig demokratisk krävs det att eleverna är delaktiga i och ha ansvar över skolan. Rektorn ansvarar för att eleverna har ett reellt inflytande då elevinflytandet är en viktig grund för allt i skolan
(Elevorganisationen, 2003).
Elevernas rätt till inflytande kan man läsa om i både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen likaså betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan i skollagen och läroplanen. Rätten till inflytande gäller både undervisningens utformning och innehåll samt förhållande skolan och
arbetsmiljön. Denna rätt gäller för alla elever från förskolan upp till gymnasium men måste naturligtvis anpassas efter ålder och mognad.
I skollagen vill man förtydliga elevernas inflytande i ett helhetstänkande, att elevernas arbetsmiljö påverkar deras förmåga till inlärning (www.skolverket.se).
Undervisningens och utbildningens kvalitet påverkas av elevernas inflytande eftersom detta är både en rättvise- och demokratifråga samt en pedagogisk fråga. Detta hänger samman med elevernas delaktighet och meningsfullhet likaså deras motivation och kunskapsutveckling. För att utveckla läroprocesser där elevernas inflytande har en grundläggande utgångspunkt måste både skolledningens och pedagogernas ledarskap och kompetens utnyttjas. För att skolan ska klara sin uppgift att fostra reflekterande, kritiska och toleranta medborgare som kan samarbeta med varandra måste elevernas eget arbete och individuella
studieplaner anpassas till denna uppgift. Då läroplanens intentioner är att skapa ett reellt inflytande är det viktigt att balansen mellan eget arbete och arbete i grupp är likvärdigt. Då skolan är till för eleverna är det viktigt för dem hur tiden i skolan fördelas. Om det pedagogiska underordnas det schematekniska i alltför stor utsträckning minskar eleverna möjligheter för inflytande.
Precis som i det demokratiska samhället finns både det formella och informella inflytandet i skolmiljön. Det formella inflytandet syns tydligt i t.ex. elevrådet och skolkonferenser medan det informella inflytandet gäller det egna arbetet och lärandet i undervisningssituationer (Skolverket, 1998).
2.6 Fostran
Att fostra innebär att föra värderingar och normer vidare till dem som kommer efter oss. I Lpo 94 står det att vi ska samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet och utgå från ett demokratiskt förhållningssätt (Utbildningsdepartementet, 1994). Värderingar står för det som är rätt eller fel samt bra eller dåligt. Dessa uppfattningar måste du ha för att veta vilket alternativ du ska välja i olika
sammanhang, vilket hänger ihop med din metakognitiva förmåga. Normer är de regler som hjälper oss att tillmötesgå eller upprätthålla våra värderingar.
Värderingar och normer styrs i det affektiva och känslomässiga området av det mänskliga psyket. Det innebär att det är känslor som styr vad vi värderar som positivt eller negativt eller hur jag bör eller inte bör handla i en viss situation. Precis som Lpo94 uttrycker det är tolerans, samverkan och likaberättigande mellan människor några av de grundläggande demokratiska värderingarna. Respekt för sanning och rätt, människans egenvärde, människolivets
okränkbarhet och rätten till personlig integritet är de andra.
Fostran är i första hand något som hemmet ska stå för, men skolan ska
komplettera hemmets påverkan och fostran av barn. Skolan ska hjälpa eleverna att 1) bli fria och självständiga människor, 2) verka för jämställdhet mellan kvinnor och män, 3) känna solidaritet med eftersatta grupper såväl inom som utom landet och 4) vilja söka fredliga lösningar på konflikter. Genom ord och handling ska skolans personal vara förebilder för eleverna. Elevers moral formas genom den kontakt de har med personer de känner förtroende för och har
gemenskap med. De vill efterlikna dessa personer. Skolkommittén menar på att skolan ska fostra eleverna till demokratiska medborgare (1996). Tillsammans med elever, skolpersonal och föräldrar är det viktigt att varje skola och klass kommer överens om regler som är nödvändiga för att arbetet i klassen och skolan ska fungera. Tillsammans ska elever, lärare och föräldrar sedan upprätthålla dessa regler och utvärdera dem regelbundet (Stensmo, 1997).
2.7 Vad är barnkultur?
Barnkultur innebär barnens totala livsmiljö såsom deras föräldrars arbetsvillkor, ekonomi, fritid, bostadsområde, de vuxnas relationer till varandra, deras normer, attityder, värderingar, barns möjligheter att få del av andras känslor, andras språk, olika uttrycksformer, att få lära känna andra länder och deras kulturer, media, skolan, kompisar med mera (Skolöverstyrelsen, 1984).
2.7.1 Barnperspektiv
Barn behöver andra barn för att utvecklas. I barngemenskapen sker traditionsöverföringen och där prövas regler och roller, så som rollerna i
elevrådet. Barngemenskapen är viktig i barnens vardagsliv. Här får de starka känslomässiga bindningar och här får de en kollektiv social fostran genom att rösta på olika saker (Rask & Wennbo 1983).
Genom att arbeta med andra lär sig eleverna att lyssna på och respektera andra personers åsikter. Det är en av skolans uppgifter att lära eleverna att samarbeta med andra. Detta för att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare (Lendahl & Runesson, 1995).
2.7.2 Barnet i fokus
Förutsättningarna för inlärning som leder till personlig utveckling är bl.a. att människan upplever trygghet, meningsfullhet, delaktighet i det som sker och har möjligheter att påverka sin egen arbetssituation. Barn upplever arbetet meningsfullt när de kan använda sina tidigare erfarenheter och upplevelser (Rask & Wennbo 1983).
Skolan ska arbeta för att tillgodose elevernas behov, behov som är gemensamma för alla människor, barn och vuxna. Eleven måste känna trygghet bl.a. i den betydelsen av att vara accepterad efter sina egna förutsättningar. Detta kan ske i ett stabilt känslomässigt klimat där man litar på och respekterar varandra, och där elevens egna initiativ stöds. En otrygg elev upplever omvärlden hotfull, varför den mesta energin går åt till att försvara sig. Varje elev måste få lära känna sig själv med såväl förtjänster som brister. Trygghet har inte bara med känslor att göra utan också med möjligheten att vara delaktig i beslut som rör en själv. När eleven upplever att det han säger och gör respekteras och tas på allvar kan han utveckla självrespekt och ta sig själv på allvar, vilket leder till att eleven tar ansvar för sitt handlande. Alla människor har behov av att känna att de duger och att de har ett värde i sig. Alla har också behov av att utveckla sin kompetens inom olika områden alltefter egen förmåga och intressen. Människor utvecklas i samvaron med andra människor och har behov av att tillhöra en gemenskap, som bygger på ett ömsesidigt givande och tagande (Rask & Wennbo 1983).
2.8 Metakognition
Med metakognition menas att barnen börjar bli medvetna, uppmärksamma och börjar kunna förstå sina egna tankeprocesser. Det innebär exempelvis kunskap om vilka minnesstrategier eller problemlösningsmetoder som är effektivast med en viss uppgift. Denna kunskap får eleverna genom att efter utförda arbeten reflektera och utvärdera sin insats. Det handlar om att använda sig av kontroll som spelar en viktig roll i en effektiv informationsbehandling. Det är först under låg- och mellanstadiet som barnet utvecklar en någorlunda realistisk bild av sin förmåga att komma ihåg saker och ting.
Cavanaugh och Perlmutter menar att för att minnas på ett bra sätt behöver man inte ha en välutvecklad metakognition. Även om eleverna har bra
uppgiften eller varför en viss strategi är bättre än en annan. Med andra ord är det inte tillräckligt att eleverna lär sig olika strategier. De måste veta varför och när en viss strategi ska användas.
Brown anser att det finns mycket som tyder på att den medvetna och kontinuerliga styrningen av tankeprocesserna inte visar sig i sin mer
avancerande form förrän under ungdomsåren. För att styra sina tankar mot det tänkta målet fortsätter de ofta att använda sig av den strategin de känner sig väl bekanta med. Detta visar att elever har svårt att dra nytta av sin metakognitiva kunskap. Genom att introducera olika arbetssätt och strategier för eleverna kan man undvika att eleven fastnar i samma arbetsmönster och därmed inte
utvecklar sin metakognition. Inte förrän självstyrningen är utvecklad kan man tala om en överensstämmelse mellan metakognitiv kunskap och intellektuella prestationer (Evenshaug & Hallen, 2001).
Begreppet metakognition är återkommande i diskussionen om elevinflytande och lärande. För att eleverna ska kunna ha ett inflytande över undervisningen i skolan krävs det att de har ett språk för hur deras lärande går till för att kunna överföra insikter från den ena lärosituationen till den andra. Om elever inte besitter denna kunskap blir deras inflytande begränsat. De bör kunna
argumentera för varför den ena undervisningsstrategin är bättre än den andra (Skolkommitten, 1996).
I rapporten Bedömning av kunskap och kompetens (Moreau & Wretman, 2005) anser Allwood och Jonsson att det finns två aktuella aspekter av metakognition inom skolans ramar. Den ena handlar om elevens utvärdering av olika
inlärningsprocesser och sin egen prestation. Den andra handlar om lärarens utvärdering av elevernas förmåga att kunna utvärdera sina egna prestationer. Arbetssätt som PBL, Problem Baserat Lärande, och portfolio kräver att eleverna har en god metakognitiv förmåga. Problembaserat lärande kännetecknas av att det är elevernas egna frågor och problemställningar som utgör grunden för lärandet. Portfolio är en form av pedagogisk dokumentation som följer eleven under en längre tid. Forskningsresultaten visar att det är viktigt att eleverna lär sig bemästra sin metakognitiva förmåga så att de kan hantera relevant
information, välja inlärningsstrategi, avgöra om ett material kan ge kortsiktig eller långsiktig behållning och att på ett realistiskt sätt kunna avgöra när ett material är färdigarbetat för att sedan lägga resterande tid på att samla annan information.
2.9 Ledarrollen
Lärarens personliga egenskaper spelar en stor roll i arbetet med barnen. Läraren behöver ha en positiv människosyn, god människokännedom, vara kreativ, ha en god ledarförmåga och vara en god förebild (Boström & Wallenberg 1997). Förutom kunskaper om barns levnadsvillkor i allmänhet behöver man som lärare
också kännedom om hur det enskilda barnets livssituation ser ut och vad som påverkar den i positiv och negativ riktning. Den kunskapen underlättar förståelsen för barns olika beteende och ökar förmågan att rätt bedöma varje barn (Rask & Wennbo 1983).
Som lärare måste man vara rak och ärlig inför sina elever och visa att de kan lita på sin lärare. Om man börjar med att sätta upp regler, på vad som är rätt eller fel, då är det lätt att få eleverna att tappa sugen direkt. Istället för att se deras möjligheter visar man eleverna att man inte tror på deras förmågor. Man måste dessutom vara lyhörd för elevens idéer och synpunkter och se varje elev som en enskild individ och se dess möjligheter istället för de svårigheter som kanske finns. Det är viktigt att man visar eleverna att man som lärare verkligen litar på att de klarar av saker (Braun, 1979).
Detta kräver att nya strategier måste användas i undervisningen. En av dessa strategier är att låta eleverna vara involverade i styrningen av undervisningen och ordningen i klassrummet. Det måste ändras från dominans till samarbete och från styrande lärare till handledare (Skolkommittén, 1996).
Det ligger på lärarnas ansvar att använda arbetssätt som visar eleverna hur man gör när man påverkar då det kanske inte är självklart för eleverna hur de ska hantera det ökade ansvar som elevinflytande innebär.
Skolan bör anpassa sig för det eleverna bör känna till inför deras framtid. Det eleverna framför allt behöver är social kompetens, flexibilitet, kreativitet, vilja till förändring, förmåga att hantera all information som finns tillgänglig,
förmåga att värdera och göra urval, förmåga att förstå handlingsmönster samt förmåga att tolka ny mening i nya sammanhang (Korpela, 2004).
En dialog mellan lärare och elever är viktigt för att eleverna ska kunna ha inflytande på undervisningen. För att hantera detta måste skolan ha klargjort utbildningens mål, innehåll och arbetsformer. Ett sätt att arbeta med detta är att läraren tillsammans med eleverna planerar undervisningen, provar på olika arbetssätt och därefter utvärderar hur det har gått (Skolverket, 1998).
Uppmärksamhet och erkännande på elevernas ansträngningar kan fungera som förstärkare av deras självbild. Verksamheten i klassrummet måste vara en avvägd balans mellan yttre och inre motivation. Med yttre motivation menar man att belöningen i sig kan vara målet för ansträngningen. Inre motivation betyder att själva lösandet är målet för ansträngningen (Stensmo, 1997). För att eleverna ska utveckla ett självständigt, vidsynt och demokratiskt
tänkande krävs det att man redan i de tidigare skolåren bygger upp en medveten strategi. Med ålder och mognad ökar också elevernas ansvar och delaktighet.
”Folk vet vad de gör; oftast vet de varför de gör vad de gör, men vad de inte vet är vad det de gör gör” (Michel Foucault)
2.10 Arbetslagsarbete på en av de undersökta skolorna
I oktober2004 genomförde en av de undersökta skolorna ett omfattande arbetslagsarbete under rubriken ”ansvar och delaktighet” med hjälp av
didaktikgruppen. Utgångspunkten för detta arbete var att personalen på skolan såg brister i elevernas inflytande, och då särskilt när det gällde inflytandet som berörde själva undervisningen.
Med styrdokumenten som utgångspunkt diskuterades olika frågeställningar bl.a. kopplingen mellan elevers delaktighet ansvarstagande- och lärande. Observationer, elevintervjuer samt enkäter till personalen genomfördes. De olika arbetslagen arbetade vidare med hur elevers ansvar och inflytande kunde utvecklas. Olika handlingsplaner upprättades med korta mål och täta utvärderingar;
• Plan för elevers delaktighet/ansvar/inflytande i ett 7-års perspektiv så att inflytande och ansvar i praktiken ökar med stigande ålder.
• Gemensamt förhållningssätt och syn på regler och konsekvenser • Bearbetning och tydliggörande av kursplanens mål så att dessa blir
tydliga och kända av såväl elever som föräldrar
• Olika arbetssätt och dess betydelse för elevers lärande.
Som uppföljning genomförde skolan en enkätundersökning våren 2005 där föräldrar fick ge sin syn av delaktighet. Resultatet av den enkäten var positiv. De flesta föräldrar svarade att de var nöjda med skolans policy och de kände sig delaktiga i skolans arbete. De olika arbetslagen gjorde en utvärdering av kursplanens mål samt satte upp åtgärder för kommande arbeten. Utifrån detta arbete gjordes en handlingsplan på skolan över elevinflytande (bil.6).
3 Metod
Vi kommer här att framställa vårt tillvägagångssätt det vill säga kvalitativ undersökningsmetod. Vi kommer också att beskriva hur vi utformat våra enkäter, intervjuer, urval och genomförande. Därefter redogör vi för vår bearbetning och vårt resultat.
3.1 Val av undersökningsmetod
Då vår undersökning grundar sig på barns tankar, känslor och funderingar om elevinflytande ansåg vi att en kvalitativ undersökningsmetod passade vårt syfte bäst.
Vi har valt att med enkäter till eleverna ta reda på hur väl begreppen demokrati och elevinflytande var förankrade. Med detta tillvägagångssätt når vi ut till ett stort antal elever samtidigt. Den ger dock inte utrymme för elevens egna tankar och den ger inte speciellt varierande svar eller diskussion. Vårt syfte med enkäterna var att få en överblick över deras kunskaper inom detta område. Tanken var inte att det skulle bli en djupgående undersökning med hjälp av enkäterna utan ett mer överskådligt resultat.
Därför valde vi en kvalitativ undersökning för att få en fördjupad förståelse för elevernas tankar kring begreppen demokrati och elevinflytande. Efter att ha läst Jan Trosts bok Kvalitativa intervjuer (1997) valde vi att göra intervjuerna med en låg grad av standardisering för att låta den intervjuade personen vara mer öppen om sina tankar och funderingar runt frågorna och därmed får vi ett mer innehållsrikt underlag. Fördelen med en låg standardisering är att man får en öppen intervju. Här finns utrymme för följdfrågor. Härmed blir intervjun mer en diskussion även om det är den intervjuades tankar som får komma fram och det i sin tur kan bidra till eftertanke hos båda parter (Trost, 1997). Motsatsen till låg standardisering är när frågorna är exakt samma till de intervjuade personerna och att man inte ger några förklaringar eller följdfrågor.
3.2 Reliabilitet och validitet
Med reliabilitet menar man att mätningen är stabil och lika för alla som i till exempel enkäter. I dessa undersökningar får man fram variabler på svaren. Denna metod ska kunna användas av olika intervjuare på samma intervjupersoner och ändå ge samma resultat. Resultaten man får fram är tillförlitliga och presenteras ofta i procent eller diagram.
Med validitet menar man mätningar som grundar sig på enkla svar, skall mäta det som det är avsett att mäta. Det är viktigt att komma ihåg att endast använda sig av de svar som är relevanta för undersökningen. Vid dessa undersökningar får
man fram exakta svar (Trost, 1997). Vår undersökning grundar sig på både reliabilitet och validitet då vi har använt oss av enkäter för att få ett stabilt men enkelt resultat. Detta för att vi ville ta reda på hur väl begreppen var förankrade hos eleverna.
3.3 Utformandet av intervju- och enkätfrågor
Vi hade förberett oss i ämnet genom litteraturstudier såsom skollag, läroplan och kursplan. Utöver dessa har vi tagit del av tidigare forskning samt annan aktuell litteratur inom ämnet. Genom att diskutera litteratur och våra egna erfarenheter med varandra, kom vi fram till de frågor vi önskade få svar på. Vi utgick ifrån våra frågeställningar och vårt syfte när vi formulerade våra huvudfrågor i enkäterna. Vi utgick från våra enkätsvar när vi satte ihop intervjufrågorna. Här med kunde vi utveckla elevernas tankar och synpunkter som framkommit i enkätsvaren. Tanken var att det skulle finnas utrymme för att ställa följdfrågor under följande intervjuer beroende på de intervjuades svar. Då vi valde att intervjua både elever och lärare har vi använt oss av olika frågor beroende på de intervjuades ålder (bil. 2, 3, 4, 5).
3.4 Undersökningsgrupp
Totalt sett ingår 167 personer i denna undersökning. Vi har delat ut 158 elevenkäter, intervjuat 18 elever, sju lärare och två rektorer. Vissa elever har både svarat på enkäter och blivit intervjuade.
Vi valde att intervjua 18 elever i årskurs 4-6 och dess ansvariga lärare. Vi beslutade att intervjua sex elever i varje årskurs, hälften pojkar och hälften flickor. Eleverna blev intervjuade en och en, då de med sin erfarenhet av skolan är mer trygga i sig själv. Vi valde att intervjua sju 4-6 lärare, varav en manlig. Lärarna vi valde att intervjua har alla en lång erfarenhet inom yrket och de är även väl förankrade på arbetsplatsen. Rektorerna, båda kvinnliga, har haft sina positioner i cirka 10 år. På den ena skolan arbetade rektorn som lärare innan hon fick sin nuvarande tjänst. Den andra rektorn har inte tidigare varit anställd på skolan utan kom dit för denna tjänst.
Den ena skolan som är en F-6 skola ligger på landsbygden i västra Skåne. Den andra skolan är en F-6 som ligger i en av de större förorterna utanför en storstad.
3.5 Genomförande
Vi började med att ta kontakt med rektorerna för de båda skolorna. Vi berättade om vårt arbete och vår tänkta arbetsgång. Därefter tog vi kontakt med respektive
lärare och bokade tid för våra enkäter och intervjuer. Enkäterna genomförde vi under lektionstid och fick på detta sätt tillbaka alla. Vi var i klassrummet under tiden så att eleverna kunde ställa frågor till oss. Genomförandet av enkäterna tog mellan 20 och 40 minuter i varje klass. Då vi upptäckte att de flesta eleverna inte kände till begreppen demokrati och elevinflytande kände vi att vi var tvungna att förklara begreppen för eleverna så att de skulle kunna svara på resterande frågor på enkäten. Vi valde att intervjua några elever i varje klass. Vi frågade om det fanns några som ville bli intervjuade och delade ut lappar till dem om vårt arbete, som de skulle ta hem till sina föräldrar för att få ett godkännande av en intervju med oss (se bilaga 1). I brevet hem försäkrade vi om elevens och skolans anonymitet.
När vi efter ett par dagar samlade in de påskrivna lapparna delade vi även ut intervjufrågorna till respektive lärare. Detta för att underlätta för lärarna då det var svårt att hitta tider för intervjuerna och för att vi ville att de skulle ha tid att tänka igenom frågorna (se bilaga 3).
Vi lottade ut vilka elever som skulle få bli intervjuade efter de lappar vi fått in från föräldrarna.Intervjuerna ägde rum på skolan i lediga klassrum och
grupprum under lektionstid. Innan intervjun berättade vi för eleven att deras svar var anonyma och att vi har tystnadsplikt.
Vi berättade även vad samtalet skulle handla om och varför vi ville intervjua dem (Doverborg & Pramling, 2000). Trost tycker att det är en smaksak om man ska använda sig av bandspelare eller inte. Fördelar med att använda bandspelare är att man kan lyssna till tonfall och ordval samt lyssna på intervjun upprepade gånger efteråt. Man kan även skriva ut hela intervjun och läsa vad som ordagrant sagts. Man slipper göra anteckningar utan kan koncentrera sig på frågorna och svaren. Nackdelarna är att det tar tid att lyssna igenom banden och man missar i vilket fall som gester och mimik. Många som blir intervjuade blir besvärade och hämmade av att man spelar in (Trost, 1997). Vi valde att anteckna elevernas svar för att intervjun skulle bli så avslappnad som möjligt. Då vårt
intervjuunderlag har varit stort insåg vi att det skulle ta alldeles för lång tid att gå igenom alla banden. Därför gjorde vi löpande anteckningar under intervjun och skrev en sammanfattning efter varje tillfälle. Varje intervju tog cirka 15-20 minuter.
Lärarintervjuerna ägde rum efter skoltid så att vi skulle kunna sitta ostört. Även vid dessa tillfällen valde vi att anteckna deras svar på grund av att några av dem redan hade skrivit ner sina funderingar som vi fick ta del av (bil.3). Detta gjorde att varje intervju tog ungefär 45 minuter.
De svåraste intervjuerna att få in i tidsschemat var rektorernas då de båda ofta var upptagna med olika möten. Båda var hjälpsamma och tillmötesgående och även de hade skrivit ihop en del svar på förhand. Intervjun utgick därför i stor del efter deras svar (bil.2). Precis som lärarintervjuerna tog även dessa intervjuer cirka 45 minuter.
3.6 Bearbetning och analys
När vi hade genomfört våra enkäter och intervjuer med både elever och lärare började vi med att diskutera vårt material. Vi utgick ifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Vi sammanställde vårt material och tittade efter variationer i svaren. Vi jämförde med litteratur och teorier i kunskapsbakgrunden. Målsättningen med analysen var att ta reda på hur stort reellt inflytande eleverna har i sin undervisning.
4 Resultat och analys
I det här avsnittet har vi sammanställt svaren från enkäterna och intervjuerna i en sammanhängande text. Vi presenterar resultatet utifrån våra frågeställningar.
4.1 Sammanställning av elevenkäter
Vad vet eleverna om demokrati?
Utifrån vår förklaring av begreppen demokrati och elevinflytande svarade eleverna att demokrati betyder att alla får vara med och bestämma och rösta på olika saker. Som en pojke i årskurs 6 sade;
Om vi inte har demokrati kan folket inte bestämma vem ska styra landet, om man inte får det är det diktatur och då blir det som i Irak med Saddam Hussein eller som kommunisten Mao i Kina.
Överlag tycker alla eleverna att det är bra med demokrati för då får alla en chans att vara med och bestämma och rösta på det man tycker. Genom att rösta fram vem som ska sitta med i de olika råden så som elevråd eller matråd har eleverna demokrati på sina respektive skolor. Fast några elever uttryckte sig att det bara är de vuxna som bestämmer och att de inte får vara med och bestämma och hjälpa till.
Vad vet eleverna om elevinflytande?
Precis som med begreppet demokrati hade barnen svårt med begreppet
elevinflytande. Efter en kort förklaring uttryckte barnen att elevinflytande att man får vara med och påverka på skolan. En pojke i årskurs 4 tolkade begreppet elevinflytande på detta sätt;
När nån flytar nära skolan så börjar de i vår skola.
vilket visar på att han inte känner igen ordet utan tolkar det utifrån sin egen referensram.
Över lag vill de flesta eleverna ha inflytande på skolan. Många vet inte inom vilka områden, men ett par punkter som kom upp var skolgården, maten,
idrotten och engelskan. En synpunkt som kom upp vid denna fråga var att
många tycker att det är viktigt att alla ska få vara med och bestämma då detta är det mest rättvisa. Dock var det ett antal elever som inte vill ha inflytande utan de är fullt nöjda med att läraren bestämmer.
Är läroplanen och kursplanen förankrad hos eleverna?
Orden läroplan och kursplan var för de flesta eleverna främmande. De som svarade skrev bland annat att en läroplan var något som lärarna måste följa eller ett mål för vad som ska ingå i undervisningen.
Elevinflytande i nuläget
Många elever svarade inte alls på frågan om de fick vara med och bestämma i klassrummet. De som svarade tycker att de ibland får vara med och bestämma om var de ska sitta och vid grupparbete fick de bestämma inom gruppen. De enda ämnen som eleverna känner att de har inflytande i är slöjd och idrott. I övrigt nämndes klassfest och skolgård som andra saker de har inflytande i. Många känner att de inte kan påverka något på skolan medan andra känner att har man något förslag på förbättring så kan man gå via de olika råden. Någon nämner att det är viktigt att våga stå upp för det man tycker. Det som verkar viktigast för eleverna är att vara en så bra kompis som möjligt och att det påverkar arbetsklimatet på skolan.
På båda skolorna har man både klassråd, elevråd och diverse andra råd. Alla elever var medvetna om detta.
Några elever vet inte om de tycker att det är bra eller dåligt med klassråd och elevråd, medan de flesta känner att de kan påverka genom att ta upp sina
ärenden på dessa råd. En elev menar på att detta är ett sätt att utveckla skolan.
Det är bra för då har alla elever en chans att säga vad de tycker och så kanske skolstyrelsen kan göra något bättre! (Pojke årskurs 6)
På frågan om elevernas önskemål går igenom på skolorna svarade hälften att de såg ett resultat, andra hälften såg inga resultat. Några elever har insikten i att resultatet beror på bland annat kostnad.
Ja i klassrådet, men i elevrådet händer inte ett skit! (Pojke årskurs 5)
Eleverna tycker att de får reda på varför saker inte går att ändra genom lärare, elevråd eller protokoll. Några tycker inte att de får reda på orsakerna över
huvudtaget.
För att förändra saker på sina skolor säger de flesta eleverna att de går till råden med sina förslag. Vissa klasser har en förslagslåda i klassrummet där eleverna lägger sina förslag som sedan tas upp och diskuteras på klassrådet. Många elever skrev att vara en bra kompis förändrar arbetsklimatet på skolan.
4.2 Sammanställning av elevintervjuer
Av de intervjuade eleverna var alla överens om att de ville vara med och bestämma på skolan. Två av de sexton eleverna var nöjda med det inflytandet som de har nu och vill inte utöka det. De andra ville vara med och bestämma om tema, gruppsammansättningar, skolgården, rasterna och maten. De flesta
eleverna nämnde att de tycker elevrådet är bra för att man får föra fram sina åsikter. En elev vill vara med och bestämma när det ska vara grupparbete.
Vid frågan på vad de vill förändra med undervisningen svarar de flesta att de önskar ett mer varierat arbetssätt till exempel på engelskan och matten. En elev vill ändra schemat så att de får rörelse varje dag och att de lite svårare ämnena inte ligger direkt på morgonen då man är trött. En elev har en önskan om att ha olika lärare i de olika ämnena. Två elever tycker att det är jobbigt med
genomgångar på matten om man redan har gjort det som genomgången ska handla om. Kreativa arbetsformer, experiment, uppfinningar, drama och bild är några av de önskemål eleverna har.
När det gäller undervisningsmetoder vill eleverna jobba mer med grupparbete, men de vill vara med och bestämma själv hur gruppen ska se ut. Får de inte det, jobbar de hellre själv.
På den ena skolan märks det tydligt att man jobbar mycket med tema. Läraren bestämmer vad temat ska handla om, därefter får eleverna vara med och ge förslag till innehållet på temat. Utifrån elevernas intresse och förslag delas de in i intressegrupper. Detta tycker eleverna är ett bra tillvägagångssätt då alla får jobba med det man är mest intresserad av. Alla elever ville ha aktiva
genomgångar av läraren om ämnet. Anledningen till detta är att de tycker det är lättare att lära sig då och att det är lättare att leta fakta om man vet lite om ämnet innan. En annan anledning är att om man får vara delaktig och aktiv under
genomgången lyssnar man bättre och då risken mindre att man sitter och drömmer om annat.
Man kan inte lära sig allting själv. (pojke årskurs 6).
På den andra skolan var det vissa elever som inte visste vad tema var. De andra eleverna var nöjda med att jobba som de brukar göra.
Alla elever kan komma med förslag till sina lärare och de flesta känner att läraren lyssnar på dem. En elev tycker att det är bra när läraren förklarar varför en viss sak inte går att genomföras för tillfället. Alla elever känner förtroende för sin lärare och det är ju tur det, för som en elev uttrycker sig; Man kan ju inte
välja lärare (pojke årskurs 6).
De intervjuade eleverna trivs alla i skolan. Många av dem nämnde
kompisarna i första hand. En elev längtar tillbaka till skolan på loven. Eleverna poängterar att en lärare skulle vara rättvis, snäll, påhittig, omtänksam, bestämd, kunna hålla ordning i klassen och ge lagom med läxor.
Även de stränga lärarna vill ens bästa. De försöker bara uppfostra (flicka årskurs 5).
Efter genomförda enkäter och intervjuer ser vi att eleverna inte i någon större utsträckning känner till begreppen demokrati och elevinflytande. Däremot kom det fram synpunkter på vad eleverna ville vara med och bestämma om under intervjuerna. I enkäterna svarade de att de var nöjda med hur situationen såg ut för tillfället. I det stora hela var inte resultaten mellan enkäterna och intervjuerna speciellt varierande. Då eleverna inte hade begreppen klart för sig hade de svårt att svara på följdfrågorna.
4.3 Sammanställning av lärarintervjuer
Lärarnas tolkning av läroplanens intentioner angående elevinflytande mynnade ut i att de var överens om att elevernas mognad och ålder skulle styra graden av
inflytande i undervisningen. Lärarna menar att eleverna successivt ska lära sig att ta större inflytande över sin utbildning. Eleverna ska utvecklas socialt samt aktivt och medvetet tillägna sig mer kunskap. Läraren menar att först då kan eleven utöva reellt inflytande. Eleverna måste alltså lära sig att se sin egen del, ta sitt eget ansvar för att kunna föra fram väl underbyggda synpunkter. Alla måste beredas möjlighet till detta efter den nivå i sin utveckling de befinner sig. De får lära sig att utvärdera och argumentera, att ibland ge förslag på hur de ska gå tillväga för att nå målen. Som lärare måste man göra målen synliga för
eleverna för att de ska kunna ge förslag på hur man kan uppnå, planera,
genomföra, redovisa och utvärdera dessa. Det är viktigt att läraren uppmuntrar eleverna till att ta egna initiativ. Lärarna påpekar dock att det alltid måste finnas en vuxen med som kan leda in eleverna på rätt spår. Ett demokratiskt arbetssätt måste vara framkomligt för merparten då demokrati betyder medbestämmande. Båda skolorna tillämpar elevinflytande i den meningen att de har klassråd, elevråd, matråd, miljöråd, bokråd och idrottsråd.
På den ena skolan var det viktigaste att få eleverna att ta ansvar för sina hemuppgifter och arbetsuppgifter i skolan. Den andra skolan jobbade mycket med dialog, en öppen, pågående och levande sådan. En av lärarna uttryckte sig att barnen är ständigt en spegel av den undervisning och den respekt de möts av. Hon menade också på att som lärare måste man vara lyhörd och försöka skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där eleverna får uppleva att allas åsikter och synpunkter är viktiga och lika mycket värda. Man måste även ta tiden att
förklara för eleverna varför vissa förslag och önskemål inte kan genomföras. Denna klass jobbar mycket med utvärderingar efter genomförda arbeten. Detta för att komma fram till vad som kan förändras och göras bättre. Då läraren har utvecklingssamtal med elev och föräldrar diskuteras förutom hur eleven
fungerar även hur föräldrar och barn upplever skolan och henne som lärare. Båda skolorna förklarar ordet demokrati att folket genom fria val får
bestämma hur landet ska styras. Demokrati på en arbetsplats, vilket skolan är för eleverna, innebär ökat inflytande över verksamheten som till exempel i de olika skolråden. Lärarna påpekar dock att det är viktigt att eleverna förstår att
demokrati inte bara handlar om rättigheter utan även om skyldigheter. Som en lärare uttryckte sig, demokrati är något som jämt och ständigt måste diskuteras i ett klassrum. 100 % rättvisa finns inte och när eleverna väl har insett detta har de också tagit ett steg närmre i att verkligen förstå vad demokrati är. Man måste föra många och långa samtal om vad demokrati betyder. Försöka få eleverna att förstå att demokrati innebär att man har inflytande, att man kan vara delaktig i vissa frågor men att det också innebär en stor del medansvar. Den viktigaste punkten är dock att alltid hålla på allas lika värde.
Alla de intervjuade lärarna tycker att eleverna ska ha inflytande i skolan. Någon anser att de inte kan bestämma innan de har kunskap att göra så. En annan tycker att eleverna ska ha inflytande i kombination med ansvar. Lärarna på den ena skolan anser att eleverna i årskurs fyra och fem är för små att ha inflytande över undervisningen. Det är att begära för mycket av eleverna.
Gemensamt för skolorna var att eleverna har inflytande genom de olika råden. Många av lärarna anser att detta är tillräckligt. En lärare påpekar att eleverna måste vara medvetna om förlängningen av ett taget beslut. Den mognaden anser lärarna inte att eleverna har. En lärare anser att det viktigaste är att varje elevs förslag möts med respekt. Detta innefattar att eleven får en förklaring till varför den inte kan vara med att bestämma om vissa saker.
Lärarna på den ena skolan säger; När det gäller själva undervisningen har de
inte speciellt stort inflytande. På den andra skolan anser lärarna att de är barnens frågor och intresse som kan styra vilken infallsvinkel det bestämda temat kan få. De påpekar också att handlar om mognad och utveckling om vilket inflytande eleverna i praktiken får.
När det gäller skolgården, lekredskap och mat vill eleverna säkert ha
inflytande. Detta anser lärarna på den ena skolan. Lärarna på den andra skolan anser någon att det är självklart att eleverna vill ha inflytande. Det är deras arbetsplats och precis som vi vill de ha inflytande över den. Några av lärarna menar dock att en del elever verkar tycka att det är bra som det är, det vill säga när någon annan bestämmer åt dem. En annan kommentar var att det finns elever som tycker att det är jobbigt att ställas inför olika valsituationer.
Gemensamt för de båda skolorna är att de inte har fått någon direkt utbildning om elevinflytande. En av lärarna menar att genom Charlie-projektet som handlar om självkänsla och självsäkerhet har hon fått undervisning om hur hon ska få eleverna till att känna sig säkra och därmed mer delaktiga. Hon nämner även sitt studiebesök på Bifrostskolan i Danmark.
4.4 Sammanställning av intervjuer med rektorerna
På skolan där de har haft en studiedag och i arbetslagen arbetat med ansvar och delaktighet anser rektorn att det svåraste med att arbeta med elevinflytande är i själva undervisningen. Hon menar på att det gäller att göra eleverna medvetna om målen samt ge dem exempel på olika arbetssätt så att de så småningom kan bli medvetna om hur de lär sig bäst. Detta handlar om att inflytande är kopplat till ansvar och det är viktigt att lära sig. Hon menar på att det är viktigt att de får inflytande i sådant som de kan bestämma om. Rektorn tror att eleverna vill ha mer inflytande i vissa saker än i andra så som nya lekredskap till skolgården och maträtter.
På den andra skolan har varje elev sin egen IUP, Individuell Utvecklingsplan. Denna ska lära eleven att ta ansvar för sitt eget lärande. Skolan håller på med ett omfattande värdegrundsarbete där eleverna får lära sig olika strategier får
problemlösning så att de kan ta ansvar för sina handlingar. Rektorn anser att eleverna är kapabla att ta mycket större ansvar än vad de vuxna tror från början. Hon anser att eleverna kan ta ansvar för sitt lärande, inte bara genom sin IUP, utan även genom att ha synpunkter på undervisning och arbetssätt. Elever lär på
olika sätt. Vi vet det och blir uppmärksamma på det om de själv kommer med förslag.
5. Diskussion
I detta kapitel tar vi upp våra synpunkter och åsikter på den metod vi använt oss av samt en diskussion på de resultat vi kommit fram till.
5.1 Metoddiskussion
Då vi genomförde våra enkäter upptäckte vi att eleverna inte förstod begreppen demokrati, elevinflytande och ordet påverka. Om vi formulerat frågorna på ett annat sätt hade vi kanske fått ett annat resultat på vår undersökning. Istället för att fråga om tunga begrepp så som demokrati och elevinflytande kanske vi skulle ha frågat om de alltid får lov att säga vad de tycker eller om deras tankar och åsikter tas på allvar. Detta hade kanske varit lättare för eleverna att ta ställning till. När vi var i klassrummen och genomförde enkäter fick vi förklara begreppen för att eleverna överhuvudtaget skulle kunna svara på enkäterna. Vi blev förvånade över detta då vi hade räknat med att eleverna i alla fall hade ett begrepp om demokrati. Detta påverkade naturligtvis svaren på enkäterna eftersom de svarade med de ord vi använde då vi förklarade orden.
5.2 Slutsatser och resultatdiskussion
Vår tanke var att göra ett diagram på resultatet av våra enkätsvar, men då vi upptäckte att variationen på svaren var låg och att många elever inte ens hade svarat på frågorna hade ett sådant diagram blivit missvisande. Detta på grund av att vi fick förklara begreppen demokrati och elevinflytande för eleverna innan de kunde svara på frågorna. Hade vi inte gjort detta hade vi inte fått några svar alls.
Då vårt resultat visade att de flesta elever är nöjda med det inflytande de har undrar vi om det handlar om att de inte vet något annat, att de inte har fått några verktyg för hur man ska kunna jobba med elevinflytande i undervisningen. Är det för att eleverna är rädda för att gå ut på okänt vatten som vårt resultat visar att de är nöjda med det inflytande som de har? I Christer Stensmos bok Ledarskap i
klassrummet (1997) står det att elever ställs inför redan färdigbestämda uppgifter, men som ofta kallas för elevens val. Stensmo påstår att om eleverna själva får vara med att bestämma så antas de bli mer motiverade än om uppgifterna är förutbestämda. Är det rätt att kalla detta för elevens val då valmöjligheterna redan är begränsade? Är det så att man lurar eleverna att tro att de har inflytande när de egentligen bara gör det som läraren vill att de ska göra? I Lpo 94
formuleras det att eleverna ska ha fördjupade kunskaper i olika ämnesområden efter eget val. Vad består ett eget val i?
I skolledarens arbetsuppgifter ingår att skapa goda förutsättningar för lärande, något som kräver en tät och nära kommunikation med lärarna och den dagliga
undervisningen på skolan. Överlag så saknade lärarna redskap för hur ett praktiskt elevinflytande ska bedrivas i undervisningen och efterlyste därför fortbildning inom området. Skolledningen tillsammans med lärarna måste komma överens om vilken kunskapssyn som ska gälla på skolan. Här har läroplanen och kursplaner en stor betydelse. Det handlar om kunskaper i ett bredare perspektiv. Förutom fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet handlar det också om att utveckla personliga egenskaper. Genom vårt arbetssätt måste vi träna och utveckla fram dessa egenskaper hos eleven. Då kunskapsmängden ökar hela tiden måste vi i skolan prioritera och våga välja bort kunskap, som vi av tradition tidigare tagit upp i skolan. Att kunna prioritera, se samband, ha
förståelse, analysera och ta ställning är viktiga komponenter i vad eleverna bör kunna. Det handlar om att fördjupa och utveckla den kvalitativa kunskapen framför traditionell faktakunskap, något som även Dalin framhåller i Utbildning
för ett nytt århundrade (1994). Lenndahl & Runesson skriver i Vägar till elevers
lärande (1995) att eleverna måste uppleva undervisningen som meningsfull och förstå nyttan av sina kunskaper, så att de kan se ett samband mellan
vardagskunskaper och skolkunskaper. Som en av de intervjuade lärarna säger är det viktigt att eleverna får förklarat för sig vilka mål som finns och hur de ska uppnås.
Vi tror att lärarna måste känna sig trygga i sin egen roll innan de kan dela med sig av kontrollen till eleverna. Samtidigt är traditionen inom skolan stark och det är lätt att fastna i rutiner. Har man gjort en viss sak på samma sätt under många år är det nog svårt att ändra på sig.Att lärare och skolan har granskande ögon på sig är allmänt känt. Det är inte bara föräldrarna utan även samhället och massmedia. Därför är det viktigt som lärare att informera och diskutera både läroplanen och kursplanernas mål och riktlinjer med föräldrarna till våra elever. En lärare uttryckte att vid utvecklingssamtalen diskuterades inte bara elevens förmågor utan även skolans mål och riktlinjer. Det måste råda goda sociala relationer mellan de personer som verkar i skolan för att skapa den trygghet som ligger till grund för delaktighet och inflytande.
Vi anser att om en elev ska kunna bli delaktig i sitt eget lärande behöver denne känna till sin metakognitiva förmåga. Denna förmåga behöver man även för att kunna utvärdera sitt arbete. Då denna förmåga inte utvecklas automatiskt måste denna övas upp under skoltiden. En viktig bit för att hålla kvar elevernas lust och nyfikenhet för sitt lärande är att de görs delaktiga i sin undervisning. Att utgå från elevernas erfarenheter, behov och intressen gör att man skapar en helhetssyn på eleven som individ. Det är även viktigt att komma ihåg att det som finns i den enskilde individens livsrum är det som ligger till grund för dess intresse. Dessa tankar kan man även läsa om i Barnkonventionen (1998) som poängterar allas lika värde och rätten till att uttrycka sina egna åsikter.
Läroplanen betonar att om man arbetar med olika arbetssätt och arbetsformer i skolan så kommer alla elever att tillgodoses. Om eleverna samtidigt får vara med och styra och planera undervisningen innebär det ett förebyggande
elevvårdsarbete. Resultatet av detta kan bli att färre elever får behov av speciella insatser (Utbildningsdepartementet, 1994).
Under detta arbetes gång har vi kommit fram till att förutsättningarna för att lära sig ökar om eleverna får utveckla sin kreativitet och sociala förmåga. När man lyckas med något så ökar motivationen vilket leder till ökad självkänsla. Detta i sin tur kan leda till att eleven klarar motgångar bättre. Genom att eleverna får gensvar för eventuella önskemål tror vi att man lättare skapar ett samarbete mellan lärare och elever och att detta kan skapa en bättre sammanhållning. Genom ömsesidig respekt i klassrummet skapar man ett gemensamt förtroende som kan leda till ett ökat elevinflytande.
På den ena skolan kände vi att lärarna är medvetna om att eleverna blir mer motiverade när de känner sig hörda och delaktiga. Det kom också upp på
skolorna att det är viktigt att klargöra för eleverna att de inte bara har rättigheter utan även skyldigheter. Det åligger lärarna att informera eleverna om dessa och se till att de efterlevs så att eleverna leds in i det ”vuxna samhället”. Vi tycker att skolans personal ska vara tydligare när det gäller kopplingen mellan frihet och ansvar. För att eleverna ska bli medvetna om de riktlinjer som finns är det viktigt att skolan tillsammans med eleverna upprättar handlingsplaner. Dessa ska vara skrivna på ett språk som är klart och tydligt för eleverna. De ska känna att de har varit medbestämmande i upprättandet då det är lättare att följa regler man själv varit med och bestämt.
Varje resa börjar med ett enkelt steg. Att få in elevinflytande i undervisningen är ingen lätt och snabbt utförd process utan det är något som man måste låta ta tid. Vi tror att läraren måste lyssna och våga se på eleverna som unika människor med egna tankar och åsikter. Genom att respektera sina elevers olikheter är man ett steg på väg. Detta i sin tur kan skapa en trygg barngrupp med individer med en bra självkänsla som tillsammans skapar ett tillåtande och accepterande klimat i klassrummet. Det ligger på lärarnas ansvar att använda arbetssätt som visar
eleverna hur man gör när man påverkar för att detta ska fungera.
En utveckling kräver nya idéer och förhållningssätt. Genom vårt arbete har vi förstärkts i tron att inflytande är något som stärker elevernas personliga mognad och att det behövs på alla nivåer i deras liv. Både lagstiftning och den dagliga verksamheten gör att den svenska skolan domineras av ett myndighets- och vuxenperspektiv. Eleverna är beroende av de vuxnas ”goda vilja” då det är dessa som avgör vidden av det reella elevinflytandet (Tham, 2004). Då demokrati är det svenska samhällets viktigaste grundsten är det vår uppgift som vuxna att se till att demokratin upprätthålls genom att förmedla detta förhållningssätt i skolan,
genom både undervisning, arbetssätt och attityder.
Då samhället är i ständig förändring måste skolan följa med i utvecklingen och rusta eleverna inför morgondagens samhälle. Man bör fundera över vilken roll skolan ska ha i det framtida samhället och hur vi som lärare ska utrusta eleverna för att bli reflekterande och ansvarstagande vuxna (Dalin, 1994). Via varierat arbetssätt och genom att ge eleverna ökat ansvar för undervisningens upplägg,
inhämtning och redovisning rustar vi eleverna för ”informationssamhällets” krav. För att detta ska fungera optimalt tror vi att krävs en balans mellan ansvar och förtroende och mellan frihet och ordning i undervisningen i klassrummet. Under arbetets gång har många nya tankar väckts. En undring vi har är att
eftersom det ligger i läroplanens grund att eleverna ska ha ett reellt inflytande på sin undervisning ifrågasätter vi nu varför det inte ges mer fortbildning för lärarna inom detta område. Hade vi fortsatt med detta arbete hade vi velat ta reda på mer om varför det är på detta vis.
Litteraturhänvisningar till examensarbete
Charles Carol M, Ordning och reda i klassen, Stockholm: Liber, 1984 Dalin Per, Utbildning för ett nytt århundrade, bok 1, Stockholm, Liber Utbildning AB, 1994
Doverborg Elisabet & Pramling Samuelsson Ingrid, Att förstå barns tankar, Stockholm, Liber AB, 2000
Erikson Erik H. Barnet och samhället, Stockholm, Natur och kultur, 1993 Elevorganisationen, Elevrätt - en bok om elevers rättigheter, Stockholm, Norstedts juridik, Elanders Gotab 2003
Korpela Mauno, Elevinflytande i praktiken, Stockholm, Förlagshuset Gothia AB, 2004
Lendahl Birgit & Runesson Ulla, Vägar till elevers lärande, Lund, Studentlitteratur, 1995
Moreau Helena & Wretman Steve, Grundskoletidningen nr 1, Fortbildnings- förlaget, Solna, 2005
Nationalencyklopedin, band 4, Höganäs, Bokförlaget Bra Böcker AB, 1990 Rädda Barnen, Barnkonventionen, 1998
Skolkommittén, Inflytande på riktigt, Stockholm, Nordstedts tryckeri AB, 1996 Skolverket, Grundskolans kursplaner och betygskriterier, Skolverket och Fritzes 2000
Skolverket, Skolverkets arbete med elevinflytande och arbetssätt och
arbetsformer i skolan, Stockholm, 1998
Skolöverstyrelsen, Lgr 69, Stockholm, Utbildningsförlag, 1969
Skolöverstyrelsen, Lgr 80, Stockholm, Liber läromedel & Utbildningsförlag, 1980
Tham Amelie, Jag vill ha inflytande över allt, Stockholm, Skolverket, 1998 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund, Studentlitteratur, 1997
Utbildningsdepartementet, Lärarens handbok, Skollag, Lpo94, Stockholm, Lärarförbundet, 1994
Bilaga 1
Hej föräldrar!
Vi är två lärarstudenter som går sista terminen på ”Samhällsorienterande ämne och barns lärande” på Lärarhögskolan i Malmö. Vi skriver just nu på vårt examensarbete, där vi inriktar oss på elevers uppfattning om demokrati och elevinflytande i skolan ur ett barns perspektiv. Vi kommer både att lämna ut enkäter och intervjua elever i årskurs 4-6 för att få elevernas tankar om demokrati och elevinflytande, därför behöver vi Ert medgivande för att kunna genomföra intervjuer med barnen.
Intervjusvaren kommer att behandla anonymt, så även namnet på skolan. Har Ni några frågor, får Ni gärna kontakta oss.
Pia Svensson, tfn. XXXXX Malin Jönsson, tfn XXXXX
Vi är tacksamma om denna lapp lämnas till klassläraren senast den X Med vänliga hälsningar Pia och Malin
- - - Jag ger härmed mitt medgivande till att ___________________________________________ i klass _______ får bli intervjuad.
Bilaga 2 Demokrati och elevinflytande i undervisningen, Rektor
1. Hur tolkar skolan det läroplanen tar upp om elevinflytande? 2. Hur arbetar skolan med elevinflytande?
3. Vad anser skolan att eleverna kan ha inflytande i? Skolmiljön?
Undervisning/arbetssätt? Annat?
4. Vill eleverna ha inflytande? På vilket sätt?
5. Hur engagerar skolan personal och elever kring frågor som rör elevinflytande?
6. Har personalen fått fortbildning inom området elevinflytande? Vilka?
