Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, Språk och Medier
Examensarbete
15 högskolepoängVärlden i klassrummet
Ett digitalt projekt med fokus på lust att lära
The world in the classroom
A digital project with enjoyfull learning in focusCamilla Svensson
Lärarexamen 210 hp
Kultur, medier, estetiska uttrycksformer 2008-12-18
Examinator: Magnus Persson Handledare: Pia Jäderquist
3
Sammandrag
Världen i klassrummet är ett relativt nystartat projekt som pågår just nu i min kommun
som jag blev väldigt nyfiken på att få veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet får installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande
media, internet och datorbaserat lärande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre
huvudfrågor: Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fått en takprojektor? Hur
använder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektorn?
De undersökningsmetoder jag använt är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nämnvärt från den ordinarie undervisningen och att det är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till reflektion och är avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT.
5 Innehållsförteckning Sammandrag ... 3 1 Inledning ... 7 1.1 Projektbeskrivning ... 8 1.2 Syfte ... 8 1.2.1 Problemställning ... 9 2 Forskningsöversikt ... 11 2.1 Begreppsdefinitioner ... 11 2.1.1 Strömmande media ... 11 2.1.2 Wiki ... 12 2.1.3 Digitala lärresurser ... 12
2.2 Form och innehåll ... 13
2.3 Kursplaner och styrdokument ... 13
2.3.1 IKT i styrdokumenten ... 14
2.3.2 IKT i kursplaner ... 14
2.3.2.1 Det vidgade textbegreppet ... 15
2.3.2.2 Motivation och lust att lära ... 15
2.4. Forskning kring datorbaserat lärande ... 15
2.4.1 Internationella kritiska röster ... 16
2.4.2 Internationell forskning ... 16
2.4.3 Nationell forskning ... 17
2.5 Mediepedagogik ... 18
2.5.1 Media literacy - medievetenhet ... 19
2.6 IT-pedagogens tankar ... 20
3 Metodbeskrivning ... 23
3.1 Urval ... 23
3.1.2 Pedagoger ... 23
3.1.3 Observationer i klasserna... 24
3.1.4 Elevintervjuer i respektive klass ... 24
3.2 Procedur ... 25
3.2.1 Intervjumetod ... 25
3.3 Metoddiskussion ... 26
4 Resultat ... 29
4.1 Hur ser lärarna i undersökningen på de nya möjlighet- erna till datorbaserad undervisning som nu finns genom att de fått en takprojektor? ... 29
4.2 Hur använder de projektorn i undervisningen? ... 30
4.2.1 Film och TV ... 30
4.2.2 Skrivverktyg ... 31
4.2.3 Matematik och Geografi ... 31
4.2.4 Internet ... 32
4.3 Hur ser de berörda eleverna på undervisningen med takprojektorn… ... 32
4.4 Observationer ... 33
5 Analys och diskussion ... 35
5.1 Hur ser lärarna i undersökningen på de nya möjlighet- erna till datorbaserad undervisning som nu finns genom att de fått en takprojektor? ... 35
5.1.2 Hur ser de på lärandet med den digitala tekniken? 36
6
5.3 Hur ser de berörda eleverna på undervisning med .. 38
takprojektor? 6 Avslutande diskussion ... 39 6.1 Slutsats ... 39 6.2 Avslutande ord ... 40 Litteraturförteckning ... 42 Bilagor
7
Inledning
Världen i klassrummet är ett relativt nystartat projekt som pågår just nu i min kommun
och jag blev väldigt nyfiken på att få veta mer om det. Jag blev nyfiken på hur projektet skulle förverkligas. En takprojektor som är kopplad till en dator innebär att allt du ser på skärmen kan visas på storbildsduk i klassrummet vilket ger datorbaserat lärande helt nya möjligheter. De pedagoger som deltar i projektet får installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lärande i helklass. Hur kan ett undervisningstillfälle se ut och hur främjar det lärandet för eleverna? Hur tänker lärarna som deltar, kring projektet? Hur kan de skapa
lärandesituationer med denna nya digitala resurs? I samband med detta undrar jag också hur forskarna ser på elevers IT-baserade lärande.
Efter tre år på Malmö Högskola och med KME, kultur, medier, estetiska
uttrycksformer som huvudämne har jag insett vikten av att använda sig av media och ny teknik, både när det gäller ljud, bild och film, för att i enlighet med Lpo94 stödja olika kunskapsformer och olika elevers tänkande. Det känns oerhört viktigt att kunna möta dagens elever i deras vardag och att kommunicera med de mediala uttrycksformer som de använder. Elevernas vana vid exempelvis datorer och internet är ofta en
underskattad tillgång i det dagliga skolarbetet om det ens existerar. Läroplanen säger: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort
informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Lpo94, Skolverkets s9)
Hur skulle en takprojektor kunna bidra till att elever får mer datorvana och en ökad förmåga att hantera och använda internet och andra medier som kunskapskälla? Jag tror det kan öppna nya möjligheter om man tillsammans med eleverna orienterar sig i den mediala världen.
Med min utbildning i bagaget och därmed erfarenhet och insikt om en del av allt som är möjligt att göra med datorn som hjälpmedel undrar jag vilka möjligheter lärarna i projektet ser, vågar de experimentera och utforska, eller stannar det vid filmvisning? Hur ser eleverna på det nya digitala undervisningsmedlet, vad är bra, vad tycker de är mindre bra? Den här uppsatsens syfte är att få mer kunskap kring hur elever och lärare på en f-6 skola tänker och arbetar kring projektet Världen i klassrummet.
8
1.1Projektbeskrivning
Slagorden för projektet lyder: ”Ny teknik i skolorna för att möta, stimulera och utmana barnen och ungdomarna.”
Världen i klassrummet är ett projekt som startats hösten 2008 av kommunens enhet. Det är också kommunen som finansierar det. Projektledaren och tillika
IT-pedagogen i kommunen menar att samma utveckling sker i många kommuner runt om i Sverige, men just i den här kommunen drivs det som ett projekt som intresserade lärare får ansöka till. Man har valt att kalla det Världen i klassrummet.
Under hösten och vintern 2008/2009 ska ca 60 klassrum i grundskolorna utrustas med ny teknik i form av takprojektorer och ljudsystem kopplade till internetanslutna datorer. I kommunen finns det ungefär 150 klassrum och det finns en ambition att de flesta av dessa ska vara utrustade med projektorer år 2010.
Målet med projektet är ett lustfyllt lärande och uppfyller ett av de viktigaste målen i kommunens barn- och utbildningsplan. Man vill att IKT ska vara ett naturligt inslag i undervisningen och att arbetet ska ge en mer varierad undervisning samt stimulera fler sinnen.
Vid ansökan har de som gått den grundläggande kursen i praktisk IT- och
mediekompetens1 (PIM) företräde. I den första och pågående gruppen har det bildats en
projektgrupp. Gruppen som består av 36 lärare från samtliga skolor i kommunen ska utforska de nya möjligheter som tekniken ger. För att ta del av varandras upptäckter och erfarenheter dokumenteras det i en wiki som är en gemensam internetbaserad
mötesplats. Under läsåret 2008/2009 träffas projektgruppen en gång i månaden, detta sker både i helgrupp med föreläsning och i mindre diskussionsgrupper.
1.2 Syfte
Syftet är att undersöka hur fyra lärare samt en IT-pedagog tänker kring de möjligheter som ges genom projektet Världen i klassrummet. Samt att undersöka hur eleverna upplever lektionerna med takprojektorn. Jag är också nyfiken på hur lärandesituationer med denna digitala resurs kan se ut samt hur forskare ser på IT-utvecklingen i skolan.
1 Utbildningsprogram som finns på internet. Bestående av tio webbaserade handledningar med
9
1.2.1 Problemställning
Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fått en takprojektor?
-Hur ser de på lärandet med den digitala tekniken? Hur använder de projektorn i undervisningen?
11
2. Forskningsöversikt
I det här avsnittet ges en genomgång av olika begreppsdefinitioner som är relevanta för undersökningen samt redogörelser för teorier inom mediepedagogiken. Dessutom görs det en koppling till Lpo94 (Utbildningsdepartementet 2008). Under punkt 2.6 redogör jag för den intervju jag gjort med IT-pedagogen i kommunen. Jag behandlar hans tankar om projektet enskilt för att senare kunna göra jämförelser med lärarnas syn på projektet.
2.1 Begreppsdefinitioner
Information om de definitioner jag går igenom fanns inte i något vedertaget
uppslagsverk varför jag använt mig av internetbaserade uppslagsverk. Jag är medveten om att Wikipedia inte alltid är tillförlitligt då det är öppet för alla att redigera, därför har jag i det fall jag funnit flera källor använt mig av ytterligare en. Angående begreppen
strömmande media och wiki anser jag att Wikipedia har den mest relevanta definitionen
för min undersökning.
2.1.1 Strömmande media
Strömmande media är ett relativt nytt begrepp och bör därför förklaras närmare.
Begreppet kommer från engelskans streaming och är en teknik som gör det möjligt att visa film, musik eller radio och tv på webben, vilket innebär att du kan ta del av program direkt på datorn eller visa via projektor. Söker man på Wikipedia får man den här förklaringen:
Streaming (strömmande media) är uppspelande av ljud och videofiler på
mottagarens dator eller mobiltelefon samtidigt som de överförs från Internet. Streaming används både för uppspelning av lagrade filer från webbplatser och för mottagning av direktsända evenemang på Internet.
Angående strömmande media i skolan går det också att beställa exempelvis UR-program från AV-media. Detta sker via internet då pedagogen loggar in och anger sin kommunala e-postadress. Den kommunala e-postadressen ger rättigheten att beställa och visa materialet. Överföringen sker omedelbart efter beställning.
12
2.1.2 Wiki/Wikispace
Det finns ingen svenskt ord för det engelska ordet wiki, än så länge används det som det är. Betydelsen av ordet varierar och i sammanhanget finns även uttrycket wikispace, med samma betydelse. Jag tar upp uttrycket wikispace då det kommer att återkomma vid redogörelsen av intervjuerna. Med bakgrund av detta har jag sökt olika källor. Wikipedia på nätet beskriver ordet wiki så här:
En wiki, från hawaiianskans ord för snabb, är en webbplats där sidorna kan redigeras av besökarna själva. Uppmärkningen av länkar, typsnitt och annat görs med ett speciellt uppmärkningsspråk som är avsett att vara enklare att använda än HTML. Med ordet wiki syftas oftast på en öppen wiki där allmänheten har tillgång och alla besökare hjälps åt att skriva och förbättra sidornas innehåll, men det förekommer även wikier där vem som helst kan läsa, men bara handhavaren av webbplatsen har möjlighet att skriva. I dessa fall är wikisystemet bara ett smidigt sätt att sköta en webbplats.
Medan Nationalencyklopedin på nätet beskriver det så här:
wiki (hawaiianska), programteknik som gör det möjligt att redigera text
direkt på en webbplats. Texten förändras alltså av användarna och utnyttjas bl.a. för att producera datorlagrade lexikon som Wikipedia.
I projektet Världen i klassrummet står wiki för en intern och gemensam webbplats där man kan samla information. Wikin innehåller lektionstips, länkar och goda råd i olika kategorier. På denna gemensamma webbplats kan pedagogerna själva skapa, redigera och kommentera innehållet. De kan dessutom föra över filer och söka information och man kan följa vem som redigerar och när det är gjort.
2.1.3 Digitala lärresurser
Myndigheten för skolutveckling har tagit fram en skrift som heter Digitala lärresurser –
möjligheter och utmaningar för skolan (2007). Det är en skrift som tagits fram för att
informera om vad just digitala lärresurser är och hur de kan användas. I inledningen (2007 s 6) står det så här:
De digitala lärresurserna ger nya möjligheter, men kräver också en genomtänkt infrastruktur för att kunna användas på ett bra sätt. Det är inte
13
bara presentationsutrustning som projektorer och interaktiva skrivtavlor som måste finnas på plats, lika viktigt är att kunna hantera, lagra, modifiera och dela resurserna. Lärare behöver helt enkelt kunna komplettera sitt vanliga material – som böcker, övningar och prov – med motsvarande digitala resurser.
När det talas om läromedel i skriften menar man allt som pedagoger och elever använder för lärande. Termen lärresurs har blivit ett samlingsnamn för IT-baserade läromedel. Digitala lärresurser skiljer sig från traditionella läromedel på det viset att de ofta innefattar text, bild och ljud samtidigt. De kan dessutom vara interaktiva och bjuda in eleven att interagera. I texten påpekas vikten av elevaktivitet och den process som leder till kunskap. Utbudet av digitala lärresurser är omfattande och för att underlätta sökandet har den här skriften kategoriserat utbudet i olika genrer.
2.2
Form och innehåll
Jag väljer att ta upp problematiken mellan form och innehåll då den blir påtaglig i fallet med datorbaserat lärande. Att ha kunskap om tekniken är en förutsättning för ett
datorbaserat lärande men frågan som uppstår i sammanhanget är hur stor betydelse själva förpackningen som kunskapen förmedlas i har. Är det teknik och reproduktion eller förståelse och reflektion som ska stå i fokus?
I Bernt Gustavssons, Vad är kunskap? (2002) finns en kunskapssyn man kallar förmedlingspedagogik. Han menar att den är en slags undervisning som sedan länge bedrivits i de svenska skolorna och där kunskap inte är något man problematiserar. Gustavsson förespråkar den pedagogiska progressivismen som betonar elevens intresse och motivation för att skapa lärandesituationer. Förståelse och sammanhang är
tyngdpunkter i denna pedagogik (2002 s 28) till skillnad från förmedlingspedagogiken där man ser kunskap som en produkt som ska transporteras över. Lars Svedberg
beskriver förmedlingspedagogiken i sin bok Gruppsykologi. Om grupper organisationer
och ledarskap (2003 s 355) och menar att det innebär en kunskapssyn där:” Kunskap är
intellektuell och teoretisk och finns utanför den lärande människan, främst i böcker och hos experter”
Gustavsson resonerar vidare om dagens informationssamhälle och poängterar att vi börjar få svårigheter att skilja mellan information och kunskap, men anser att kunskap endast kan bäras av människan (2002 s33). Frågan som uppstår är hur gör vi kunskap av
14
all information vi får?Gustavssons svar på detta är att det är först när vi förstår och tar materialet till oss som informationen blir till kunskap. Danielsson, Medieresor – om
medier för pedagoger (Olson/Boreson 2004) tar upp det viktiga att kunna se hela
läroprocessen under ett mediearbete och hon anser att medieupplevelser ska bearbetas och diskuteras för att skapa reflektion hos eleverna. Detta synsätt stöds av AnnBritt Enochsson(KK-stiftelsen 2002 s 28) när hon påvisar att just sådan kunskap saknades hos de elever hon mötte i sin studie om datorstött lärande. Hon fann att eleverna riktade in sig på att ”hitta rätt svar” och hon drog slutsatsen att eleverna saknade färdigheter för att bedriva ett undersökande arbetssätt.
2.3.1 IKT i läroplanen
Redan i början av läroplanens skrift står det att ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att hämta kunskaper”(Lpo94 s11). Det är fjorton år sedan nuvarande läroplanen för skolan infördes. Sedan dess har det skett en explosionsartad utveckling inom IT i vårt samhälle. Trots detta stödjer läroplanen det datorbaserade lärandet när det framhålls att ”eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”. Man menar alltså att för att eleven ska kunna behärska detta krävs även ett kritiskt granskande och en förmåga att jämföra olika alternativ och se dess konsekvenser (Lpo94 s11).
I läroplanen står det vidare att läsa under mål att uppnå i grundskolan;(Lpo94 s14) “har kunskaper om medier och deras roll”
”kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande…”
2.3.2 IKT i kursplaner
Under hösten 2008 har kursplanerna reviderats och det har införts mål för årskurs tre. I dessa nya dokument har IT fått en större betydelse. Betydelsen av det skrivna ordet är stor och samhället kräver förmågan att kunna behandla texter. Samtidigt som
informations- och kommunikationstekniken utvecklas och skapar möjligheter fordras en allmän språkförmåga (Skolverket 2008). Bland de nya målen står det bland annat att eleven:
utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,
15 2.3.2.1 Det vidgade textbegreppet
Dessutom framhålls i kursplanerna att svenskundervisningen ska bidra till elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift för hand och med hjälp av datorn. Det talas om det vidgade textbegreppet som omfattar bilder, samt talade och skrivna texter. Dessa ska genom samtal upplevas och tolkas. Det vidgade textbegreppet är ytterst relevant för barn och ungdomar som kommunicerar mycket via olika medier. Även på Internet möter eleverna olika texter som de enligt kursplanerna ska kunna granska kritiskt. Detta bör enligt skolverket finnas i åtanke vid olika sorters textarbete redan i de tidiga åren i grundskolan (Skolverket 2008,mål i Svenska).
2.3.2.2 Motivation och lust att lära
Ett av läroplanens strävansmål är ”… att varje elev ska utveckla nyfikenhet och lust att lära.” (Lpo94 s14) Det betonas vid upprepade tillfällen i Lpo94 att det är skolans och lärarens ansvar att elevens lust att lära ska väckas. Detta ska ske genom en varierad undervisning gällande såväl form som innehåll. Motivation och lust är grundläggande för lärandet och ska fungera som bas i undervisningen. Lärarens uppgift är att skapa en balanserad variation kunskaper gestaltade i olika former. (Lpo94)
2.4 Forskning kring datorbaserat lärande
Jag vill i min undersökning få veta mer om vad forskningen säger om datorbaserat lärande i skolan för att sedan sätta detta i relation till pedagogernas arbetssätt och tankar om projektet Världen i klassrummet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag sökt både negativa och positiva röster kring datorbaserat lärande i skolan. Den mest kritiska rösten står Jane M Healy för i sin bok Tillkopplad eller frånkopplad. Boken skrevs 1999 och kan tyckas ålderdomlig i relation till ämnet i fråga som har en snabb förändringstakt. Jag väljer trots det att hänvisa till denna då jag anser att kritiken Healy framför fortfarande är aktuell och liknande kritik framförs i en del av de senare
forskningsrapporterna från bland annat KK-stiftelsen.
Bland de forskningsrapporter jag tagit del av råder det delade meningar om datorns effekter på lärandet. Det som alla dock är överens om är vikten av pedagogens förmåga att skapa goda lärandesituationer.
16
2.4.1 Internationella kritiska röster
1999 skrev Jane M. Healy boken Tillkopplad eller frånkopplad och riktade skarp kritik mot undervisningen av IT i skolorna i USA. Hon ansåg att forskningen var mer än bristfällig och hon gick så långt som att säga att den forskning som visade positiva resultat var sponsrad av IT-företag. Healy påstår att hon gått från att vara teknikvän till kritiker. Hon tar upp att en av de positiva effekterna av IT-användandet ska vara
motivationshöjande och frågar sig samtidigt om motivation är mätbart. Healy ställer sig frågande till hur länge fascinationen håller i sig. Hon anser vidare att eleverna måste vara aktiva och inte bara bli ”knapptryckare”, de måste han en inre motivation. Hon får medhåll från Henry Egidius (1999) som i sin bok Pedagogik för 2000-talet menar att endast de läromedel som leder till problemlösning och ett aktivt sökande kan generera riktig kunskap. Healy ser även en fara i datorprogram med belöningssystem där tekniken ibland hindrar nyskapande idéer eller originella problemlösningar. Slutligen anser Healy att det finns en övertro på datorns pedagogiska värde. Detta tas även upp i KK-stiftelsens översikt (2002) där man talar om att datorn ska lösa alla komplicerade problem. I stället finner man att elever endast reproducerar information utan någon som helst analys. En undersökande och reflekterande undervisning efterlyses.
2.4.2 Internationell forskning
I studien Skola 2021 framgår det att: ”IT-utvecklingen är den enskilda faktorn som kommer att påverka skolan de närmaste åren” (Myndigheten för skolutveckling s 6, 2007).
Myndigheten för skolutveckling har sammanställt en internationell forskningsöversikt kring IT i skolan med syftet att ta reda på vilka effekter IT har i skolan. Det påpekas i forskningsöversikten att det inte finns tillräckliga belägg för några generella effekter av IT i undervisningen. Efter att ha läst igenom sammanställningen har jag valt ut ett par rapporter som jag fokuserar på. Det är rapporter som jag läst i sin helhet och finner relevanta för min undersökning.
IStudien skola 2021(Kairos Future, 2006) var den tillfrågade målgruppen överens om att IT-utvecklingen kommer att ha en stor påverkan på skolan och att det ställs stora krav på hur det används i skolorna. Risken finns att det blir stora kunskapsskillnader i takt med förändrade värderingar i en globaliserad värld. I studien framgår att det viktiga är individen och dennes förmåga att reflektera och lösa problem. Författarna
17
problematiserar kring att skolan inte längre står ensam som kunskapsförmedlare och frågar vilka aktörer och miljöer som i framtiden ska konkurera med skolan.
Uppfattningen om detta bland intressenterna varierade något medan internet var överlägset. Detta anses dock aningen orättvist eftersom internet innehåller så mycket. Generellt är det olika typer av media som dominerar för dagens och framtidens unga, enligt studien som gjorts i Sverige.
Med stöd av en annan studie gjord i Norden, E-learning Nordic 2006 (Ramböll Management, 2006) har IT i undervisningen visat ha positiv verkan på elevernas prestationer och måluppfyllelser. Lärarna i studien ser nya möjligheter till individanpassad undervisning. Det förutsätter dock en omdömesfull användning (Myndighetens för skolutveckling s 8). Även i Storbritannien (Becta, 2007) finner man positiva biverkningar på elevernas betyg. Dessa blir mest påtagliga då IT integreras i det dagliga arbetet. Andra positiva effekterna tycks vara en högre motivation samt ett bättre samarbete mellan elever (Skolverket s 10). Författarna till studien menar att det finns brister i denna studie som gör att resultatet inte är generaliserbart.
Does ICT improve learning and teaching in schools? (Higgins, 2003) är ytterligare en
studie gjord i Storbritannien, där man arbetar med att öka användandet av IT i skolorna, vilket förväntas leda till ökad effektivitet och kunskapsinhämtning. Med detta för ögonen har studien riktat in sig på frågorna:” Finns det några bevis för att IT har positiva effekter på lärandet i skolan? Hur kan IT användas effektivt i skolan för att främja elevers kunskapsinlärning?” Rapporten visar på positiva och bevisliga effekter när det gäller motivation, inlärning, samarbete och betygsutveckling. Slutsatsen är återigen att det är själva användandet av IT som leder till framgång, inte IT i sig själv. Gemensamt för den forskning som gjorts och de rapporter som jag läst är att det är sättet att använda datorn i undervisningen som är avgörande för vilka effekter det har på inlärning. De effekter som kan bevisas när undervisningen bedrivs på ett stimulerande sätt är en högre motivation, bättre prestationer, bättre måluppfyllelse samt en utveckling i att kunna samarbeta.
2.4.3 Nationell forskning
Även i forskningsrapporten Lärkraft- om forskning kring datorstött lärande (KK-stiftelsen 2002) som genomförts i Sverige poängteras vikten av rätt undervisning och betydelsen av pedagogerna vid ett datorbaserat lärande. Pedagogen spelar också en
18
avgörande roll för undervisningen i källkritik skrivs det i rapporten (2002 s6). Man ser helt andra möjligheter till nya undervisningsformer med dagens teknik. Det påpekas dock att för att en förändring ska ske behövs nya idéer som inte är bundna till den nuvarande skolstrukturen. Enligt Martin Stigmars avhandling (2002 s17) är det inte nödvändigtvis ett ökat användande av IT som ger positiva effekter på elevers lärande. Den största vinsten för lärandet är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till reflektion.
I avsnittet Internet som resurs i lärandet (2002 s 24) visar forskningen att den största användningen av webben i skolan används till sökning. Gunilla Jedeskog som är en av de som utfört undersökningen efterlyser mer ämnesövergripande och reflekterande arbetssätt. De finner endast ett fåtal exempel på detta från sitt kommunprojekt. Jedeskog rapporterar 2001 om att den primära användningen av datorn i skolan går till att söka information, skriva och kommunicera. Detta är samma resultat som forskarna Rolf Edström och Ulla Riis påvisar i sin rapport fyra år tidigare.
Upplevelsen ska inte ersätta lärandet säger Donald Norman som är orolig för att vi inte längre reflekterar över det vi upplever. Det är upplevelsen som tillsammans med tanken är viktig för inlärning. ”En tillrättalagd kunskap som inte kräver möda eller reflektion går inte att använda”, (2002 s72) uttrycker sig Norman i sin skrift från 1993. Ett datorstött lärande blir ofta endast upplevelsebaserat och reflektion uteblir, menar Norman vidare. Det viktiga är att kunna använda kunskapen även i andra sammanhang. I den undersökning som Jedeskog m.fl., genomförde fann de att internetsökning upptog mycket tid medan nästan ingen tid alls ägnades åt den fjärde basfärdigheten.
Den fjärde basfärdigheten innebär en förmåga att hantera informationsflödet i
samhället. Detta menar Jedeskog tyder på att kunskaper som fakta och färdighet värderas högre än förståelse. Flera studier tyder dessutom på brister i kunskap om källkritik.
2.5 Mediepedagogik
Författarna Olson & Boreson skriver i boken, Medieresor, om medier för pedagoger (2004 s 4) att medier inte nödvändigtvis är ett eget ämne utan kan användas
ämnesövergripande och varierande både när det gäller form och innehåll. Lars Gustaf Andersson, Skolan och de kulturella förändringarna (Andersson mfl1999 s 72) anser att aktuella medieformer får dåligt utrymme i skolan och hänvisas ofta till svensk- eller bild
19
ämnena. Han menar vidare att mediepedagogik har en plats i alla ämnen på något sätt. Skolans styrdokument betonar detta mer och mer och mediepedagogikens innebörd blir därmed att lära med medier och inte att lära om medier. I boken Medieresor, om medier
för pedagoger (2004 s 9) finner man en intervju med Thomas Koppfeldt, som i 25 år har
utbildat lärare om medier. Han säger: ”Mediepedagogiken är inte bara en
vitamininjektion i det dagliga arbetet. Den kan också bli en väg till att förstå mer om komplexa sammanhang och ett tillfälle till reflektion”. Koppfeldt ser alltså
mediepedagogiken som ett sätt att hålla sig uppdaterad och alltid hitta nytt
undervisningsmaterial. Han menar vidare att om pedagogen finner ett förhållningssätt till det enorma informationsflödet och integrerar detta vid olika tillfälle så är det lättare att ”hålla sig levande”(2004 s 9). Det talas om ett vidgat textbegrepp, vilket innebär att en text inte alltid behöver skrivas eller läsas. Även ord, bild, ljud och film liksom retoriska grepp kan ses som förmedlare av ett innehåll och ger eleven en möjlighet att utveckla en förmåga att förstå, tolka och uppleva texter (Olson & Boreson 2004). Andersson (1999 s 72) poängterar att skolan har ett generellt mediepedagogiskt ansvar i detta mediepräglade samhälle som vi lever i.
2.5.1 Media literacy – medievetenhet
Thomas Koppfeldt (Olson & Boreson 2004) har uppfunnit den fyndigaste
översättningen för media literacy, han kallar det medievetenhet, vilket enligt honom innebär att vi lär oss genom den form som medierna använder. Det är hur medier förmedlar kunskapen som avgör vad vi lär oss. Det innebär att vi måste kunna avkoda och förstå den estetiska form som bär budskapet. Utgångspunkten kommer från Jean Piagets teori om konstruktivismen (Silwa Claesson 2007 s 26f). Kortfattat betyder det att varje individ konstruerar sin förståelse och kunskap i mötet med omvärlden.
Koppfeldt menar vidare(Olson/Boreson 2004) att om elever ska lära sig vara kritiska till medier är det relevant att utforska huruvida olika medieuttryck vidgar eller
inskränker synen. Andersson(1999 s73f) talar om Media literacy som ”en generell mediekompetens” och menar att det krävs en speciell kompetens för att förstå den nya mediekulturen. ”Alla måste ta del av medierna. Alla måste utrustas med verktyg för att förstå världen. Alla måste kunna förhålla sig till mediekulturen - avvisande eller med acceptans.”
20
I sin bok Internet – sökningens didaktik (2007 s11) skriver AnnBritt Enochsson om
den fjärde basfärdigheten. Det var Stig-Roland Rask som myntade begreppet (1999)
och menar att förutom de tre basfärdigheterna läsa, skriva och räkna så krävs en fjärde basfärdighet som innefattar förmågan att hantera det enorma informationsflöde som vi dagligen möter i samhället. Rask talar om åtta S: ”söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa” Enochsson (2007 s11) . Enochsson anser att det är lärarens ansvar att lära ut informationssökning med fokus på internetsökning. Hon talar om att det finns en övertro att unga kan så mycket om datorer så att man som äldre inte har något att tillföra. Enochsson tillbakavisar detta och säger att många barn och ungdomar visst behöver grundläggande kunskaper i hanteringen av Internet.
2.6 IT-pedagogens tankar
IT-pedagogen som jag här kallar Thomas har haft sin tjänst i fyra år. Dessförinnan var han en medieintresserad klasslärare i grundskolan. Det är han som är ansvarig för projektet Världen i klassrummet. Han har hämtat inspiration från Kinnarpskolan i Falköping. Det startades för fyra, fem år sedan och kallades Framtidens klassrum, ett projekt som blev prisbelönt. Thomas berättar vidare att de tagit konceptet från förra projektet Skriva sig till läsning2
som de jobbade med i tre år. Vilket innebär att de
träffas över skolgränser och diskuterar vad de gör.
Vi pratar vidare om syftet med projektet och det visar sig ha fokus på lust att lära. Det är också en av de viktigaste punkterna i kommunens barn- och
utbildningsverksamhetsplan. Thomas ser också en möjlighet för IKT att bli ett naturligt inslag i undervisningen, vilket han arbetat för sedan han tillträdde tjänsten för fyra år sedan. Thomas berättar om det han skrivit i projektbeskrivningen:
att möta eleverna, inkludera eleverna och utmana dem. Alltså det är tre delar, först möta, var är vi? Sen stimulera, nu gör vi nytt. Och utmana, så att de kommer vidare.
Jag vill veta vilka förväntningar IT-pedagogen har på projektet och han menar att han haft de här förväntningarna länge, nämligen att IKT ska vara ett naturligt inslag i
2 En metod som bygger på Arne Tragetorns forskningsprojekt om skriv- och läsinlärning där datorn
21
undervisningen. Thomas accepterar inte att någon väljer bort IKT för att de inte
behärskar det eftersom alla ges möjlighet till utbildning i ämnet, genom pim. Han säger så här:
Att komma ifrån läromedlen som planering i grunden och vara mer säker i din roll, att faktiskt titta på mål och använda det du behöver för att nå målen. Och då tror jag faktiskt att IT eller IKT är ett jättebra verktyg till många mål. På vägen dit alltså, både att använda i traditionell undervisning för att piffa upp den och att tänka helt annorlunda så som kommunikationen ser ut idag på nätet jämfört med hur den har sett ut förut. Alltså att använda det nya sättet att kommunicera. Inte sitta och skriva brev till brevvänner, alltså det finns inte idag, så.
I januari 2007 köptes det in multimediavagnar3 som ett led i utvecklingen av IT i
skolan. Då fick varje skola en vagn och det blev ett lyft, bara det, menar Thomas. Vagnarna användes mycket då, men nu vill man inte använda dem längre när de vet hur enkelt det är med takprojektorerna.
Intresset för projektet är stort och till våren 2009 inleds den andra fasen.
Thomas hoppas på en ny kreativitet när lärarna gått pim och nu har projektorn som redskap. Dessutom blir möjligheterna ännu större med de bärbara datorerna. Han berättar att alla skolor ska få betydligt fler datorer, av dessa ska drygt hälften vara bärbara.
Av det jag sett i klassrummen och vid intervjuerna så saknar jag elevernas
delaktighet i användandet av projektorn och undrar hur IT-pedagogens visioner kring detta ser ut. Vi fortsätter därför med att diskutera hur takprojektorn kan vara ett pedagogiskt verktyg för eleverna. Thomas bekräftar att i pedagogernas ansökningar nämns ingenting om lärresurser på nätet. De tänker sig använda projektorn vid sidan om läromedel, inte som ett läromedel. Thomas menar att i takt med att kunskapen om vad man kan göra ökar, så kommer pedagogerna prova sig fram. När det dessutom blir fler bärbara datorer tillgängliga så går det inte längre att hindra.
Thomas funderar vidare på hur mycket av detta som ska styras uppifrån. Ska det styras av någon skolledning? Hur mycket ska vara elevstyrt? Han tror att svaren kommer att växa fram med tiden och menar att pedagogerna väljer det som passar för tillfället och för den elevgrupp de undervisar. Thomas menar vidare att pedagogerna nu
22
har redskapet och är fria att använda det som de vill i sin profession. Han tycker de är duktiga på att tipsa och lära av varandra . På de gemensamma wikin ser han många bra exempel, han ser också exempel på traditionell undervisning i digitalform. Thomas poängterar att han tror det viktigaste är variationen i undervisningen och ser att takprojektorn är det utmärkta redskapet.
Vi talar om pedagogiken i projektet och Thomas berättar om sin oro inför ett alltför lärarstyrt klassrum:
En farhåga som jag tror man ska ta på allvar, det är att det blir mer lärarstyrt, precis som du nämnde innan. Det kanske blir det, lärarens verktyg, lärarens som står här framme. Samtidigt, så tror jag inte att det blir det i de klasser där man inte jobbar så idag. Är du redan en lärare som varierar din
undervisning, så tror jag inte att du börjar ställa dig därframme mer bara för att du har projektorn. Jag tror du tänker: Hur ska jag få med eleverna i detta? Och jag märker ju redan nu de som jag träffar nu från Skriva sig till läsning från början. De låter ju tangentbordet gå runt i klassen.
Vi avslutar samtalet med att prata lite om farhågorna inför projektet och Thomas uttrycker då sin oro över det massiva informationsflödet och behovet av
kompetensutveckling i undervisning av källkritik bland pedagogerna.
Sen en sak som jag ska ut och ta på skolorna som är akut det är källkritik. Jag har bjudit in mej själv till alla skolorna, jag har bara fått tre eller fyra som har hört av sig tillbaka, hur ska vi… alltså vi måste få upp detta på agendan, nu när det händer mycket menar jag. Hur jobbar man med den biten?
23
3 Metodbeskrivning
Syftetmed undersökningenär att ta reda på hur fyra lärare och en IT-pedagog tänker kring projektet, samt hur berörda elever ser på undervisningen med takprojektorn. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med berörda pedagoger, eftersom jag anser att det på bästa sätt fyller mitt syfte och min problemställning. En kvalitativ intervju ger informanten möjlighet till mer nyanserade svar än en kvantitativ skriver Repstad i sin bok Närhet och distans (2007). Dessutom är den kvalitativa intervjun mindre styrd och det ges utrymme för eventuella följdfrågor. För att få undersökningen mer tillförlitlig har jag även gjort observationer under ett lektionspass med projektorn i två olika klasser. Genom observationerna i de här klasserna får jag möjlighet att följa det sociala samspelet och miljön i vilken undervisningen sker. Då ges också en chans för mig att fråga eleverna om det som sker i stunden. Enligt Repstad är det viktigt att jämföra handling med ord. Hur stämmer det människan gör med det hon säger? Studien jag genomför är inte generaliserbar då den utförs på en liten grupp pedagoger och elever.
3.1 Urval
Jag har valt att göra intervjuer på en av skolorna med lärare som är med i projektet eller fått erbjudande att delta, samt intervjua berörda elever och en IT-pedagog. Dessutom har jag utfört observationer i två av klasserna.
3.1.2 Pedagoger
För att få så stor spridning som möjligt delade jag ut ett brev angående intervjun till alla lärare på skolan. I brevet framgår tydligt att jag även vill intervjua de som ännu inte är med i projektet. I brevet (se bilaga1) förklarar jag varför jag vill göra intervjun, hur det kommer att gå till och att den varar mellan tjugo och trettio minuter. Jag tar också upp de etiska aspekterna, att det är frivilligt och att all personlig fakta kommer att avkodas och avidentifieras. Någon dag innan intervjun äger rum får personen en intervjuguide för att kunna förbereda sig. Här ska även ett par sakfrågor fyllas i.
Min vision var att få så många frivilliga som möjligt att anmäla sig till intervju. Enligt min mening var jag tydlig med att jag ville intervjua även de som inte var med i
projektet. Detta för att få en så mångsidig bild som möjligt av projektet, det kan eventuellt tänkas att någon av de som inte är med har annorlunda tankar är de som är med. Men tyvärr fanns det inget större engagemang från de som inte deltar i projektet.
24
Jag har bara lyckats intervjua en lärare som inte är med i projektet och inte heller har sökt. Bland de andra fick jag kommentarer som ”jag vet för lite”, ”jag är inte påläst och vill inte ta extra tid till det” eller ”det är inget för mig”. Jag ställer mig lite frågande till detta och funderar på om det finns ett motstånd till projektet eller det helt enkelt är tidsbrist som gör att de inte vill medverka i en intervju?
Däremot anmälde sig alla tre som medverkar i projektet Världen i klassrummet” med en gång. Två av dessa har alldeles nyligen fått sina takprojektorer installerade och hunnit prova på lite olika saker. Det är två kvinnor och en man mellan 35 -55 och de jobbar som klasslärare i år två, tre och fyra. En av lärarna har ännu inte fått sin takprojektor då hon väntar på att flytta till en nyrenoverad skola. I stället för
takprojektorn använder hon sig mycket av den portabla medievagnen som fyller samma syfte men inte är stationär. Det de tre har gemensamt förutom projektet är att de arbetat som lärare mellan tolv och femton år alla tre. Den fjärde läraren som jag intervjuade är den yngsta av de fyra. Hon har arbetat som lärare i två och ett halvt år. Hon är den enda läraren i intervjugruppen som inte är med i projektet och inte heller har ansökt.
Jag har också genomfört en intervju med kommunens IT-pedagog. Då jag ansåg att han eventuellt har mer praktisk kunskap och historisk bakgrund till projektet. Jag förväntade mig att få svar på syftet med projektet Världen i klassrummet, samt framtidstankar och hur projektet finansieras bland annat.
3.1.3 Observationer i klasserna
Urvalet av klasser att göra observationer i föll sig naturligt då det endast är två klassrum som fått takprojektorn installerad två veckor tidigare.
3.1.4 Elevintervjuer i respektive klass
Av tidsskäl valde jag att begränsa mig till tio elevintervjuer. Enligt Repstad (2007) tenderar analysen av för många intervjuer att bli ytlig. Urvalet begränsades av att eleverna skulle ha skriftligt tillstånd för att medverka, då alla inte hade det föll några bort. Av de som fått tillstånd tog jag hjälp av lärarna i respektive klass för att få både pojkar och flickor som gärna pratade och svarade på frågor. Utfallet i båda klasserna blev att jag intervjuade fyra pojkar och en flicka i vardera klassen.
25
3.2 Procedur
De fyra intervjuerna med lärarna utfördes på skolan i ett enskilt rum. Intervjuerna varade mellan tjugo och trettio minuter samt spelades in. Liksom Repstad (2007) förespråkar har inspelningarna transkriberats ordagrant för att inte missa något väsentligt under intervjun. Repstad (2007) anser också att bandning av bokade möten har många fördelar.
Förfarandet under intervjun med IT- pedagogen var detsamma och tog upp emot fyrtio minuter och skedde på dennes arbetsplats.
Jag har utfört observationer i de två klasser som har takprojektorer installerade när de hade en lektion med hjälp av denna. Det betyder att jag observerat arbetet och
undervisningen i klass två och klass fyra vid två olika tillfällen. I början av lektionen presenterade jag mig och berättade att jag var där för at få se hur en lektion med
takprojektorn går till. Därefter placerade jag mig långt bak i klassrummet så att jag hade överblick.
Efter respektive lektionen intervjuade jag tre till fem elever från vardera klassen för att få reda på hur de upplever de nya lektionerna. Jag har bett föräldrarna om tillåtelse för intervju med barnen (se bilaga4), där jag beskrivit syfte och förfarande samt tid och etiska aspekter.
3.2.1 Intervjumetod
En kvalitativ intervju skiljer sig från en strukturerad intervju genom att endast
frågeområdena är förutbestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju skriver Johansson och Svedner i Examensarbetet i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning (2001). Syftet med den kvalitativa
intervjun är att anpassa frågorna efter varje individ för att få så uttömmande svar som möjligt från respondenten. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer med pedagogerna för att få en djupare insyn i deras syn på projektet och för att få en möjlighet till uppföljningsfrågor och fördjupade svar. Vid intervjuerna använde jag mig av en intervjumall (se bilaga2) med frågeställningar som berörde de aspekter jag vill diskutera under intervjun. Mallen använde jag som ett stöd att utgå ifrån för att få med de ämnesområden jag tänkt. En frågemall är tänkt att fungera som minneslista som inte är alltför detaljerad anser Repstad (2007). Om mallen är för detaljerad riskerar svarspersonen att bli allt tystare och mer passiv och det fördjupade samtalet uteblir
26
menar Repstad vidare. En svårighet med kvalitativa intervjuer kan vara att som
intervjuare förbli objektiv för att inte påverka respondenten att svara i den riktning som du önskar. Detta försökte jag motverka genom att bemöta informanten så positivt och öppet som möjligt och inte verka fördömande eller kritisk.
En strukturerad intervju däremot har i motsats till en kvalitativ intervju bestämda intervjufrågor som oftast antecknas på förhand, Johansson och Svedner (2001). Vid samtliga elevintervjuer var frågorna samma (se bilaga5), jag försökte ställa öppna frågor för att få mer uttömmande svar. Vid intervjuerna med eleverna använde jag mig av strukturerade intervjuer för att kunna göra jämförelser mellan eleverna och för att inte trötta ut dem med längre samtal.
3.3 Metoddiskussion
Jag anser att en intervju med varje lärare enskilt ger en så klar bild som möjligt av hur de upplever projektet och redogör för deras tankar kring hur de vill och kommer
använda sin takprojektor. Intervjuerna med eleverna gav inte så mycket som jag trott då speciellt de yngre eleverna nästan bara kunde redogöra för det de nyss gjort och hade svårt att komma ihåg vad de gjort tidigare. Antalet intervjuer med barn anser jag fullt tillräckligt, däremot kunde svarenkanske blivit mer uttömmande vid en kvalitativ gruppintervju. Repstad refererar till Björn Hvinden och Marit Hoel (1982) när han skriver att en gruppintervju kan resultera i något som liknar ett gruppsamtal mellan informanterna och ger intervjuaren mer information. Om jag hade använt mig av gruppintervjuer med de yngre eleverna hade de möjligen kunnat hjälpa varandra att minnas.
Jag hade gärna sett att fler som inte var med i projektet frivilligt anmält sig till intervju och hade då möjligheten att vända mig till andra skolor i kommunen. Då jag efter
avslutade intervjuer ansåg att jag hade tillräckligt nyanserat material och inte ville ha en oöverkomlig mängd data att bearbeta nöjde jag mig med att utgå från en och samma skola.
För att få mer djup och tillförlitlighet i min undersökning har jag också genomfört kortare observationer i två klasser. På det viset har jag kunnat jämföra elevers och lärares tankar och beskrivningar av undervisningen med handlingen. Repstad (2007 s 29) Vid observationerna fick jag konkret ta del av lektionen och i realiteten se hur
27
projektorn används. Jag inser att det skulle krävas betydligt fler observationstimmar för att kunna ta del av de möjligheter till datorbaserat lärande som projektorn kan ge.
29
4. Resultat
I den här delen presenterar jag resultaten av intervjuer och observationer med
utgångspunkt i mina frågeställningar, Hur tänker lärarna kring möjligheterna som finns genom att de fått en takprojektor och hur ser de på lärandet med den digitala tekniken? Hur utnyttjar lärarna de nya möjligheterna till undervisning? Samt hur de berörda eleverna ser på undervisningen med takprojektorn? Inledningsvis går jag igenom frågeställningarna med stöd av intervjumaterial och observationer, därefter följer en redogörelse för elevernas tankar om undervisningen med projektorn. Sist redogör jag för observationer och drar paralleller där emellan. Alla namn är fingerade för att inga identiteter ska röjas.
4.1 Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till
datorbaserat lärande som finns genom att de fått en takprojektor och hur ser
de på lärandet med den digitala tekniken?
De flesta av de tillfrågade anser att det finns stora möjligheter till en varierad undervisning med takprojektorerna och menar att det tilltalar flera sinnen än en traditionell undervisning. Bengt säger att det blir lättare att visualisera med hjälp av projektorn och menar att allt inte behöver läsas ur en lärobok. Maria talar om att ”man ska kunna se det man pratar om” och hon hoppas på så sätt kunna göra elevernas värld tydligare. Även IT-pedagogen tar upp projektorns möjligheter till en varierad
undervisning.
De talar också om ett lustfyllt lärande. Maria säger att både hon och barnen tycker att det är kul, hon tror att projektorn är ett medel att göra undervisningen konkret och mer lustfylld. Alla intervjuade lärare ansåg att projektorn kan användas i alla ämnen och Katrin ser datorbaserat lärande som ett komplement i sin undervisning. Hon tycker det är viktigt att flytta in den nya tekniken i klassrummet och försöka hänga med, säger hon. Katrin har tänkt sig att arbeta med kartor genom google och göra en gemensam resa med eleverna på det sättet. Hon anser vidare att det inte finns några begränsningar för vad man kan göra. Både Maria och Katrin nämner tillgängligheten som en av de största fördelarna med takprojektorn. Allt som krävs är en knapptryckning, säger Katrin.
När jag talar med Bengt om funktionen att kommunicera och söka på internet visar det sig att han är lite orolig för elevernas okritiska inställning när han säger:
30
Men det här med att söka på nätet för ungarna, det är jag lite mer skeptisk för, de är ju, de är väldigt okritiska. Det är ungefär som att ha en psykotisk bibliotekarie, man kan ju få hundra miljoner tusen svar på allting. Och de är lite för små för att fatta det här med källkritik.
Lisa ser sökfunktionen som en tillgång vid exempelvis elevarbeten då hon menar att de äldre eleverna kan hämta information från internet. Övriga pedagoger i intervjuerna använder sökandet när de själva letar material på internet.
Genom projektet Världen i klassrummet har deltagarna tillgång till sin wikispace och de träffas i grupper för att utbyta erfarenheter. Detta ger mycket, påpekar de tre
intervjuade deltagarna. Då de får tips och ny idéer hur de kan arbeta med datorbaserat lärande i klassrummet.
Maria har gjort en undersökning bland eleverna vad de vill göra med takprojektorn, ett av förslagen var att göra photostory4 och det ska hon låta dem prova på. Maria ser också
möjligheter i att gå igenom nya program och att lära sig skriva mejl.
4.2 Hur använder de projektorn i undervisningen?
I denna del utgår jag från både lärar- och elevintervjuer för at få en så allsidig bild som möjligt av hur lärarna använder projektorn i undervisningen.
4.2.1 Film och TV
Av det jag såg under observationerna och som också framgick vid intervjuerna var att takprojektorn används frekvent till filmvisning och tv-tittande. En av lektionerna innehöll just tv-tittande i form av morgonnyheterna, då eleverna såg TV 4:s
morgonnyheter. Läraren i samma klass säger att han tycker om att arbeta med film och han skulle gärna själv vilja lära sig att producera film. Vid intervjuerna med eleverna i fyran framgår det tydligt att film ofta används i deras undervisning. De ser film både på engelska och svenska och en elev säger att han lärt sig läsa snabbare när han hängt med i textade filmer. En annan säger att hon lärt sig engelska ord när de sett film. Dessutom ser de ibland på mattefilm, en serie som enligt läraren brukar vara bra. När det talas om film är det ofta strömmande media som används. Katrin har även hon använt
strömmande media och säger: ”Sen har vi sett strömmande media och det är också
31
kanon, att få det precis när man själv vill och ingen kö och ingen postgång och sånt som försinkar.”
4.2.2 Skrivverktyg
I de yngre åldrarna ser jag att man gärna använder takprojektorn till att kunna skriva gemensamma texter. Under en av observationerna tog jag del av en lektion där eleverna tillsammans skrev en text till skolans hemsida. Många av eleverna i den här klassen tar upp vid intervjun att de brukar skriva för hemsidan. Även klassläraren säger i intervjun att hon tycker det är ett bra verktyg till att skriva en gemensam text eftersom alla kan vara med och se texten växa fram och det är enkelt att flytta runt meningar och ord. Maria menar att det hon provat i klassen är enkelt och ligger nära det de brukar göra. Hon har inte ändrat arbetssätt utan gör samma övningar gemensamt på datorn istället och anser att det har underlättat betydligt. Även Katrin säger sig använda projektorn vid dikteringar och pekar också på att det är lätt att redigera. De är båda överens om att barnen är så fascinerade av tekniken och det gör dem intresserade. Den lärare som inte deltar i projektet har andra tankar när det gäller det här med att skriva på dator. Hon är orolig för att eleverna kommer ifrån eller rent av aldrig lär sig att skriva med penna och ger uttryck för att datoranvändandet kan bli för mycket.
4.2.3 Matematik och Geografi
I intervjuerna i klass fyra nämns matematik genomgående. De säger att de tränar tabeller och andra kluriga mattetal. När de tränar tabeller låter de musen gå runt bland eleverna så att de själva får ”klicka”. En av eleverna säger att han lärt sig ”tänka ut matte och så…” Dessutom ser de ibland på film, en serie om matematik, som jag nämnt tidigare.
Flera elever i båda klasserna vittnar om att de ibland använder projektorn för att titta på kartan. De har tittat på städer eller landskap som de talat om i geografin. Flera elever i fyran säger att de lärt sig geografi och landskap. Även lärarna tar upp fördelen med att ha kartan så tillgänglig och dessutom är det en karta som är uppdaterad till skillnad från de av äldre sort som sitter i somliga klassrum.
32
4.2.4 Internet
Flertalet av eleverna i intervjuerna använder uttrycket ”kolla på saker” när de menar surfa/söka på internet. En pojke i klass två svarar när jag frågar vad de använder projektorn till: ”Vi kollar på saker som vi undrar på och så”. Några av de tillfrågade eleverna skulle gärna själv leta upp något att visa för klasskamraterna om de skulle få använda projektorn själv. Lärarna tar också upp internet som ett sökverktyg för att hitta pedagogiskt material att använda i undervisningen. Maria säger att hon hittat mycket intressant. När hon ska presentera det i klassen talar hon om för dem att de ska prova något nytt och att de efteråt ska säga vad de tycker: ” Tyckte ni att det var bra, eller ska vi gå tillbaka till det vi gjorde innan? Och de bara; ja, men vi jobbade bättre, vi var ju tysta nu…” På det här sättet får eleverna inflytande som dessutom leder till
självvärdering.
4.3 Hur ser de berörda eleverna på undervisningen med takprojektorn?
Flera av eleverna i klass två vill prova att använda projektorn själv men vet inte vad de skulle göra. De som vet vill lyssna på musik eller titta på unikum5”. Någon säger att de
inte får använda projektorn själv. När vi pratar om vad som är dåligt med projektorn säger Adam: ”Det tror jag inte är nå´t. Jo, kanske. Snörena där vi hänger saker hänger i vägen.” En annan pojke tycker att bredbandet hackar och Alma tycker det är dåligt att takprojektorn inte går att flytta. Flera tycker att det bästa med projektorn är att kunna söka information på internet. Andra ser en fördel med att många kan titta på samma gång. Bland eleverna i årskurs fyra är alla positiva till att själva få prova, däremot är det bara två av dem som vet vad de skulle vilja göra då, nämligen ”spela data med stor bild” säger Anna, medan David svarar:” Jag skulle kolla olika filmer och bilder, också kanske ladda in de på min mobil till exempel”. Många nämner att det är positivt att alla kan se eftersom bilden är så stor på duken. David tycker också att ljudet är bra och att man kan titta på allt som finns på internet. Det är bara David och Anton av fjärdeklassarna som hittar något negativt med projektorn. Anton tycker att duken ibland kan hänga i vägen om man behöver komma förbi och David tycker bilden blir sämre än på dvd eftersom pixlarna är så stora.
5
33
4.4 Observationer
De två klasserna jag besökte var en tvåa och en fjärde klass. Storleksmässigt var fyran mer än dubbelt så stor som tvåan och tillföljd av det mer trångbodd. I båda
klassrummen finns två datorer och alla elever sitter vända framåt tavlan. Båda lärarna använder gärna datorn i undervisningen men det enskilda användandet för varje elev blir begränsat på grund av tillgången till datorer. Takprojektorn har endast funnits i de båda klassrummen i ett par veckor och lärarna säger att de provat lite av varje och använder den så fort tillfälle ges.
När jag besöker klass fyra ska de titta på TV 4:s morgonnyheter, detta görs via kanalens hemsida. Enligt läraren gör de det några gånger i veckan på morgonen. Efter att ha provat lite olika nyheter däribland sådana som är riktade till barn har det visat sig att eleverna i den här klassen föredrar TV 4:s nyhetssändningar. Lärarens tankar
angående detta är helt enkelt att eleverna är vana vid den sortens nyheter och läraren menar dessutom att eleverna har en bred kunskap om sin omvärld.
Innan sändningen börjar ger läraren eleverna olika områden att fokusera på. De delas in efter de rader de sitter i och första raden ska koncentrera sig på utrikesnyheter, andra raden på inrikesnyheter och den tredje raden fick välja själv. Läraren ber eleverna skriva några ord om någon nyhet i sina kladdböcker.
Det släcks ner i klassrummet och projektorn startas. På duken syns en tablå att välja bland. Eleverna kommenterar ivrigt allt de ser. När väl nyhetssändningen startar blir det tyst och alla tittar intresserade framåt. Någon enstaka skriver då och då. Den enda gången det sägs något är när två elever börjar diskutera en film vars upphovsman avlidit. När inslaget är slut börjar läraren fråga eleverna i tur och ordning vad de skrivit. Efter att de sagt vad de skrivit förklarar och berättar läraren mer ingående om det specifika ämnet. Många elever har valt samma ämne och eftersom nyheten redan nämnts hoppas den eleven raskt över.
Enda gången det sker ett spontant samtal elever emellan är när ett mord på en ung kvinna tas upp, vilket tycks engagera merparten av eleverna. Ett ypperligt tillfälle till diskussion försvinner när detta tystas ner av läraren för att gå vidare till nästa nyhet. Lektionen avslutas med att läraren reder ut ett begrepp som av någon anledning hoppats över tidigare.
När jag besöker klass två får jag veta att eleverna använt datorer som skrivverktyg sedan årskurs ett och har därmed en hel del datorvana. Det finns två datorer och
34
klassrummet är luftigt. Barnen sitter vid tre bord som pekar mot tavlan. Även i detta klassrum har takprojektorn funnits i ett par veckor. På dörren sitter en lista över saker som barnen vill göra med projektorn, det är allt från Kinesiska muren till hästvagnar. Läraren som jag kallar Maria säger att de använder projektorn till allt möjligt. Dagen innan hade de haft rättskrivning och använt sig av ett program som är gjort för det samma. Maria säger sig vara häpen över den arbetslust och tystnad som följde.
Lektionen börjar med att jag presenterar mig och säger varför jag är där. Nämligen för att få se hur en lektion med projektorn ser ut. Jag placerar mig i soffan längst bak i klassrummet.
Klassläraren Maria berättar för eleverna att de ska skriva till hemsidan om vad de gjort i vecka 45. Hon börjar med att göra en mindmap på tavlan. Eleverna är mycket aktiva och ger många förslag. Allt skrivs upp. När alla är nöjda går Maria och hämta tangentbordet för att skriva in texten på datorn. När texten skrivs är många av eleverna aktiva och det uppstår flera diskussionen kring olika saker. Exempelvis blir det en diskussion om etik när ett barn vill att de ska skriva att musikläraren inte kommer att vara där nästa vecka eftersom hon ska operera hjärnan. Maria ger förslaget att det är bättre att skriva att hon ska till läkaren. Maria möter barnen i deras frågor och
funderingar samtidigt som hon driver texten och skrivandet vidare. När de ska skriva att de haft gymnastik vill någon elev flytta upp det i texten och barnen som vet hur man gör instruerar Maria. Vid ett tillfälle när barnen börjar bli lite ofokuserade och det är många som småpratar vill en elev skriva in på hemsidan att de ätit lunch. Ett annat barn säger att de andra kommer att tycka att de är konstiga om de skriver så, läraren svarar att det är upp till dem som elever vad som ska stå eftersom det är deras text. Sist frågar hon om det är något eleverna vill ändra eller tillägga innan hon skickar iväg texten.
I tvåornas klassrum såg jag ett tydligt elevinflytande och öppna diskussioner även om det var läraren som stod vid tangentbordet. Också i fyrornas klassrum stod läraren för datoranvändandet och här var han dessutom den som förmedlade informationen.
35
I mitt arbete har jag undersökt hur lärarna som deltar i projektet Världen i klassrummet ser på de nya möjligheter till datorbaserad undervisning som finns genom att de fått en takprojektor och hur de använder takprojektorn i sin undervisning, samt hur de ser på lärandet med den digitala tekniken. Jag har också undersökt hur de berörda eleverna ser på undervisningen med takprojektorn. I analysen återkopplar jag till frågeställningarna utifrån teori och resultat samt intervjun med IT-pedagogen.
5.1 Hur ser lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till
datorbaserad undervisning som nu finns genom att de fått en takprojektor?
Undersökningen visar att lärarna ser många möjligheter med projektet. Framförallt handlar dessa om att skapa variation i undervisningen och att skapa ett lustfyllt lärande.
Lust att lära är enligt IT-pedagogen hela projektets syfte och uppfyller ett av de
viktigaste målen i kommunens barn- och utbildningsplan. Maria och Katrin ser
tillgängligheten som mycket positiv och tycker att takprojektorn underlättar när de vill skapa en varierad undervisning Det är enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2008) lärarens uppgift att skapa en varierad undervisning och ett av strävansmålen i läroplanen är att eleven utvecklar lust att lära. Ett par av de intervjuade lärarna anser att
undervisningen med takprojektorn lättare fångar elevernas uppmärksamhet och underlättar deras eget arbete.
IT-pedagogen talar om digitala lärresurser som ett användbart redskap för eleven och enligt Myndigheten för Skolutveckling (2007) är digitala lärresurser en form av IT-baserat läromedel där eleven är aktiv och kan interagera. Lärarna i intervjuerna nämnde ingenting om detta vilket kan bero på att de endast haft sina takprojektorer installerade i två veckor vid intervjuerna och inte har hunnit ta del av allt som finns att tillgå.
Däremot har Maria genomfört en undersökning bland sina elever om vad de vill göra med takprojektorn, och bland annat var ett förslag att göra en photostory, vilket de också ska få prova på. Hon tänker sig också att gemensamt ha genomgång av vissa program och att eleverna ska lära sig skriva mejl.
Ur ett mediepedagogiskt perspektiv menar man att medier kan användas
ämnesövergripande eftersom det har en plats i alla ämnen, Olson & Boreson (2004) Samtliga lärare är också eniga om att projektorn kan användas i alla ämnen och en av dem säger att hon ser datorbaserad undervisning som ett komplement. Här bekräftas att ett av IT-pedagogens mål som var att IKT skulle vara naturlig del i den dagliga
36
undervisningen, kan bli möjlig. Det uttrycks också bland de intervjuade lärarna att möjligheterna till datorbaserad undervisning är obegränsade.
Såväl IT-pedagogen som den manliga läraren säger sig känna oro över såväl lärares som elevers bristande kunskaper i källkritik. Angående källkritik så uttrycks det bland annat av forskare ett behov av en fjärde baskunskap (Enochsson 2007) jämte läsa, skriva och räkna, för att kunna hantera det enorma informationsflödet som vi dagligen utsätts för. Detta styrks av styrdokumenten när det står i läroplanen (Lpo94) att eleverna ska kunna orientera sig och hämta kunskap i ett stort medialt flöde och för detta krävs en kritisk förmåga. Även i kursplanerna för svenska (Skolverket 2008) betonar man vikten av att inhämta information och att kritiskt granska och värdera källor.
5.1.2 Hur ser de på lärandet med den digitala tekniken?
Lärarnas tankar kring lärandet med den digitala tekniken framgår inte tydligt mer än att de säger sig se en fascination hos eleverna gällande ny teknik och att denna fängslar dem. De menar också att datorbaserat lärande är ett verktyg som gör lärandet mer lustfyllt. Lärarna talar också om ett tydligt och mer konkret arbetssätt och syftar
framförallt på det visuella som media förmedlar. Återigen knyter jag an till Gustavsson (2002) som menar att tyngdpunkten i lärandet ska ligga på förståelse och sammanhang för att skapa motivation. Även Egidius (1999) ser en problematik i detta och menar att lustfyllt är grunden men leder inte till förståelse om det inte problematiseras, det är problemlösning som generar kunskap.
IT-pedagogen har en farhåga som handlar om att den datorbaserade undervisningen kan bli alltför lärarstyrd. Men han säger också att han tror att de lärare som redan arbetar elevaktivt kommer att fortsätta göra det även med takprojektorn. Han talar om att tangentbordet skickas runt bland eleverna, vilket jag inte direkt fick uppleva. Däremot när jag gjorde observationen i klass två var eleverna i högsta grad delaktiga i skrivandet av den gemensamma texten. Dessutom berättade eleverna i klass fyra att musen ibland gick runt bland eleverna när de hade matematik. Den forskning jag tagit del av och redogör för i litteraturdelen vittnar om vikten av ett pedagogiskt stöd vid ett elevaktivt datorbaserat lärande. Kritikern Healy (1999) vänder sig mot att datorbaserat lärande anses vara motivationshöjande, då hon ställer sig frågande hur mätbar
motivation är. Healy anser att elever måsta vara aktiva och ha en inre motivation för att et lärande ska ske. I forskningsrapporten Lärkraft- om forskning kring datorstött
37
lärande (KK- stiftelsen 2002) refereras Donald Norman som menar att upplevelsen inte
får ersätta lärandet och han menar att vi får inte glömma att reflektera över det vi upplever.
5.2 Hur använder de projektorn i undervisningen?
Av den undervisning jag tagit del av och i de intervjuer jag gjort framgår det att de lärarna som ingår i studien undervisar på samma sätt som tidigare och använder projektorn som ett redskap i den ordinarie kunskapsförmedlingen. IT-pedagogen Thomas säger sig se både traditionella och icketraditionella undervisningsexempel på den gemensamma wikin och menar att lärarna nu har verktyget att använda som de vill. Huvudsaken är att de kan skapa en varierad undervisning vilket också lärarna i studien understryker. Eftersom dessa lärare inte haft sina projektorer så länge tycks det som att de provar sig fram. Lärarna i studien går försiktigt fram och börjar i det som eleverna känner igen sig i och de fascineras då av den nya förpackningen som informationen levereras i. Risken är att innehållet får stå tillbaka för formen och att man förmedlar kunskap på ett sätt där all kunskap och information kommer utifrån, utan eftertanke eller reflektion (Svedberg 2003). Informationen blir därmed statisk och ingenting man
problematiserar (Gustavsson 2002). Man använder takprojektorn till diktering, kartläsning, tabellräkning eller för att se på film eller tv-program. När de ser film använder de sig oftast av strömmande media och ser en klar fördel med det jämfört med att beställa film med post från AV-centralen som de tidigare fick göra. Film är en del av
det vidgade textbegreppet som enligt skolverket (2008 mål i svenska) ska behandlas
som en skriven text. Även Olson & Boreson (2004) talar om film som förmedlare av ett innehåll som ska tolkas, förstås och upplevas. De yngre eleverna använder sig av den digitala tekniken till dikteringar och gemensam skrivning av olika texter. Lärarna ser fördelarna med att enkelt kunna flytta runt text och göra korrigeringar tillsammans med barnen när de skapar gemensamma texter.
Till skillnad från den forskning jag tagit del av (KK-stiftelsen 2002) där Jedeskog med flera påvisar att den största delen av datoranvändningen går till att söka information, används mycket lite av tiden för min målgrupp till att söka information enligt min undersökning. Lärarna säger i intervjuerna att de själva söker material på internet och eleverna ger uttryck för en önskan att kolla på saker på egen hand. Att eleverna inte söker på egen hand kan bero på en rädsla hos lärarna för deras okunskap i källkritik och
