EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP
VID AKADEMIN FÖR VÅRD , ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2020:49
“Det kanske tyder på min okunskap…..”
Sjuksköterskans uppfattning om sin kunskap i stomivård
Nina Dahlquist
Helén Svensson
Sammanfattning
Till sjuksköterskans ansvar hör att ge patienten en god omvårdnad där man känner sig ha goda kunskaper vilket inte alltid är så lätt beroende på vilken erfarenhet man hunnit skaffa sig. Då det åligger varje Högskola /Universitet att detaljplanera
sjuksköterskeutbildningen utifrån samma övergripande mål, gör detta att innehållet kan variera mellan olika lärosäten. De VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning) placeringar som sjuksköterskan haft under sin utbildning har också betydelse för vilken kompetens hen fått. När patienten drabbas av akut sjukdom och vårdas på sjukhus och på grund av sin sjukdom inte kan/orkar sköta sin stomi själv, blir omvårdnaden sjuksköterskans specifika ansvar. Som stomiterapeut blir man ofta uppringd av sjuksköterskor på sjukhuset då de behöver hjälp och stöd i vården av patienter med stomi. Syftet med arbetet var att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap i stomivård. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor inom slutenvården. Efter transkribering av intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier: “Innebörd i kunskap”, “Kunskapsinhämtning ”och “Att sträva
efter trygghet i omvårdnaden ”med sammanlagt nio subkategorier. Det framgick att
informanterna har begränsade kunskaper i stomivård. De ser patientens kunskap som en viktig resurs vid omvårdnaden. Erfarna kollegor och framför allt undersköterskor är också ett viktigt stöd då de besitter mer kunskap och erfarenhet.
Nyckelord: sjuksköterska, uppfattning, kunskap, stomi Uppsatsens titel: “Det kanske tyder på min okunskap…”
Sjuksköterskans uppfattning om sin kunskap Författare: Nina Dahlquist & Helen Svensson
Huvudområde: Vårdvetenskap
Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Fristående kurs
Handledare: Åsa Larsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
Sjuksköterskeutbildningen 1
Sjuksköterskans kompetens, ansvar, profession - omvårdnad 2
Värdegrund för omvårdnad 3 Stomivård 3 Kunskap 4 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 METOD 5 Ansats 5 Urval 5 Datainsamling 6 Dataanalys 6 Etiska överväganden 7 RESULTAT 7 Innebörd i kunskap 7 Kunskapsinhämtning 8
Att sträva efter trygghet i omvårdnaden 10
DISKUSSION 11 Resultatdiskussion 11 Metoddiskussion 16 SLUTSATSER 17 KLINISKA IMPLIKATIONER 17 Bilaga 1 21 Bilaga 2 23 Bilaga 3 25
INLEDNING
Som stomiterapeut väcktes frågor om sjuksköterskors kunskaper efter att det inkommit många samtal från sjuksköterskor på sjukhuset, om behov av hjälp och stöd med stomivård till inneliggande patienter. Frågor uppkom också om hur kunskaper i
stomivård förmedlas till blivande sjuksköterskor och nyanställda sjuksköterskor på vårt sjukhus.
Vid samtal med medförfattare på Intensivvårdsavdelningen som även har utbildning i pedagogik och didaktik, framkom att detta är ett område vi båda ville undersöka. Vi ville se hur sjuksköterskorna uppfattade sin kunskap i stomivård och om det visade sig att de uppfattade sig ha kunskapsbrister, kunde vi i så fall, om intresse fanns, skapa någon typ av utbildning/utbildningsmaterial i stomivård för att underlätta för dem i deras arbete med patienter med stomi.
BAKGRUND
Vad en utbildning på Universitets/Högskolenivå skall innefatta grundar sig på innehållet i Högskoleförordningens examensmål för generell examina (Sveriges riksdag 1993). Utifrån dessa övergripande mål är det dock upp till varje Högskola/Universitet att detaljplanera utbildningen. Innehållet kan därmed variera mellan de olika Högskolorna /Universiteten (Högskolan Borås 2019)
För patienter med stomi är det viktigaste att sjuksköterskan är skicklig i den vård hon ger patienten, Detta skapar trygghet hos patienten i vården av dennes stomi (Jackson, Pokorny & Vincent 1993). Thorpe, McArthur & Richardson (2014) studie av patienter som opererats och fått en stomi påtalar att vården påverkas av den relation som skapas mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskans kunskaper påverkar
omvårdnaden. Okunskap kan till och med göra att sjuksköterskan undviker vissa omvårdnadnadssituationer.
.
Sjuksköterskeutbildningen
Dagens sjuksköterskeutbildning är en 3-årig utbildning på kandidatnivå. Utbildningen är bred och innefattar många olika ämnen där omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. Målet i kandidatexamen är Kunskap och Förståelse, Färdighet och
Förmåga samt Värderingsförmåga och Förhållningssätt. Sveriges högskolor och
universitet utarbetar sin egen utbildningsplan utifrån Högskoleförordningens examensmål för den utbildning som skolan sedan examinerar sjuksköterskorna i (Sveriges riksdag 1993). Utbildningens innehåll kan således variera mellan olika Högskolor /Universitet (Högskolan Borås 2019).Förutom högskoleförlagd utbildning tilldelas studenterna även VFU på olika verksamheter inom kommunal- och slutenvård. De VFU placeringar studenten under sin utbildning blir placerad på påverkar också den kompetens studenten besitter vid genomförd utbildning (Högskolan Borås) 2019.
Sjuksköterskans kompetens, ansvar, profession - omvårdnad
Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor har fram till 2005 varit en uppgift som legat på Socialstyrelsen. Därefter övergick ansvaret till respektive verksamhetschef på klinikerna inom de olika vårdverksamheterna.Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv på patientens situation. Ett grundläggande antagande inom den omvårdnadsvetenskapliga disciplinen är att omvårdnaden sker på personnivå, är personcentrerat och bygger på vetenskap som är evidensbaserad och erfarenhetsbeprövad (Svensk
sjuksköterskeförening 2014). Som hälso- och sjukvårdspersonal finns lagar och
författningar att följa. Det grundläggande styrdokumentet är Hälso- och sjukvårdslagen samt Svensk Författningssamling. I 6 kap. 1§ och 2§ av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) står tydligt att läsa;
1§ Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.
2 §Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.
All professionell kunskap skall enligt Hälso- och sjukvårdens lagstiftning vila på vetenskaplig grund. Detta innebär att en sjuksköterska skall behärska och känna till den vetenskap som berör hens arbetsområde (Bentling & Jonsson 2010).
Sjuksköterskeprofessionen bygger på en formell utbildning som grundas på
vårdvetenskap och där man både teoretiskt och praktiskt examineras i dessa kunskaper. Man har en handlingsetik som garanterar en yrkesskicklighet.
Sjuksköterskan ansvarar för och leder omvårdnadsarbetet runt patienten tillsammans med sitt team. Detta arbete innefattar många områden, exempelvis andning, cirkulation, nutrition, elimination, personlig hygien, aktivitet, smärta, sömn, psykosociala faktorer samt andliga- och kulturella önskemål. Sjuksköterskan har även ett egenansvar att hålla sig uppdaterad i den kunskapsutveckling som sker inom sitt yrkesområde (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Som nyfärdig sjuksköterska har man fått en bred kunskapsgrund med ett antal veckors VFU inom olika verksamheter. För att ge nyutexaminerade sjuksköterskor en bättre och tryggare introduktion i yrket har Västra Götalandsregionen infört anställningsformen kliniskt basår. Denna anställning kan bara sökas av sjuksköterskor med mindre än fyra månaders erfarenhet inom yrket. Detta är en ettårig introduktion i sitt nya yrke som sjuksköterska inom slutenvården. Under detta år får sjuksköterskan en introduktion i yrket med bland annat föreläsningar inom områden som är viktiga för hen. Det har visat sig att detta kliniska basår är av stor vikt för sjuksköterskan för att utvecklas vad
gäller kompetens, trygghet och yrkesprofession när man är ny i yrket (Eklund & Skyvell Nilsson 2018).
Värdegrund för omvårdnad
Den grundsyn som omvårdnad utgår ifrån är humanistisk med ett existentiellt filosofiskt synsätt. Människan ses som en del i ett sammanhang och är där aktiv och skapande. Att omvårdnaden sker på personnivå är grundläggande för denna disciplin. Patienten skall vara delaktig i vården i den mån hen kan. Målet med omvårdnaden är att främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa. I målet ingår även att lindra lidande och verka för ett fridfullt och värdigt avslut. Beaktande skall göras vad gäller ålder, kön, kulturell bakgrund och sociala villkor.
I mötet mellan sjuksköterskan och patienten, som är i behov av omvårdnad och befinner sig i beroendeställning, har patienten inte alltid möjlighet att ge uttryck för sina behov och önskemål. Sjuksköterskan har då till uppgift att utifrån sin profession ge vård utifrån de begrepp som man inom omvårdnadsdisciplinen ser som centrala
● respekt för det sårbara ● respekt för värdighet
● respekt för integritet
● respekt för självbestämmande /autonomi ● upplevelse av tillit
● upplevelse av hopp
● upplevelse av mening.
Då respekten för personens sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande ges kan personen med ohälsa/sjukdom ges möjlighet att uppleva tillit, mening och hopp och detta i sin tur kan bidra till lindrat lidande (Svensk Sjuksköterskeförening 2016).
Stomivård
Ordet stomi kommer från grekiskans stoma som betyder mun eller öppning. Det kan vara sjukdom eller traumatisk skada som föranleder till att man måste anlägga en öppning, en stomi, på magen och genom stomin tömma ut urin eller avföring. Stomins placering på tarmen påverkar handhavandet av stomi och till viss del vården av
patienten. Stomivård innefattar förutom det praktiska handhavandet av stomin, som att tömma eller byta stomipåse, även teoretiska kunskaper. Anatomiska kunskaper för att förstå var på tarmen stomin är placerad och hur det påverkar patienten rent fysiologiskt. Även patofysiologin är viktig att känna till för att förstå bakomliggande orsaker till varför patienten har fått en stomi. Patienter som har en väl fungerande stomi kan vid ett sjukdomstillstånd få problem som sjuksköterskan behöver ha kunskaper om, ex. kan patienter med ileostomi drabbas av vätske- och elektrolytrubbningar vid en
gastroenterit. Många patienter som vårdas inneliggande på sjukhusets medicin och ortopedkliniker behandlas ofta med antibiotika, vilket kan leda till att patienter med ileostomi kan drabbas av stora flöden från tarmen. Hudvård är en annan viktig del i stomivården. Vid nedsatt allmäntillstånd och antibiotikabehandling ökar risken för svampinfektion och en svampinfektion i den peristomala huden göra det svårt att få stomipåsen att fästa och hålla tätt ordentligt. Då näring och vätska tas upp i tarmen kan en bortkopplad eller avtagen tarm påverka näringsupptag och läkemedelsbehandling i samband med sjukdom och läkemedelsbehandling (Persson, Berndtsson & Carlsson 2008).
Studier visar att de patienter som vårdas inneliggande på sjukhus för att operera en stomi upplever att sjuksköterskor har brister i kunskaper vad gäller stomivård, vårdens
fokus ligger på det praktiska görandet. Patienterna saknar att vården inte
individanpassas. De beskriver en stor skillnad då de får kontakt med stomiterapeut som ser helheten med de psykologiska, sociala och de praktiska delarna. Beroende på vilken kunskap och intresse sjuksköterskan har för stomivård avspeglar sig i hens engagemang vad gäller omvårdnaden av patienten (Lapkin et. al. 2018; Thorpe, MacArthur &
Richardson 2013). I Thorpe, McArthur och Richardson (2014, ss. 379–389) menar en av informanterna att stomivård ses många gånger som intimhygien och ingår därför i undersköterskornas arbete. Sjuksköterskor som regelbundet arbetar med patienter som har stomi känner en ökad självsäkerhet och trygghet. De erhåller en grundkunskap och erfarenheten utvecklas och tillhandahåller därför bättre omvårdnad till patienterna med stomi.
Materialkunskap är en stor och inte helt enkel del i stomivården. Det finns flera olika stomipåsar och plattor samt olika hudskyddande produkter. Det material som varje patient har är utprovat för dennes individuella behov tillsammans med en
stomiterapeut.
Kunskap
Kunskap är enligt Nationalencyklopedin; fakta, förståelse och färdigheter, tillägnade genom studier eller erfarenhet (Nationalencyklopedin 2020).
Kunskapsbegreppet har sedan Aristoteles tid fram tills nu förändrats, det finns idag flera kunskapsformer för att kunna särskilja olika typer av kunskap.’I den moderna
litteraturen urskiljs tre olika former av kunskap, påståendekunskap, som är teoretisk och vetenskapligt belagd, färdighetskunskap som handlar om praktisk tillämpning och
förtrogenhetskunskap som handlar om personlig förmåga. Kunskap är något som alla
människor behöver, vilken kunskap är dock beroende på var i samhället personen befinner sig (Bentling & Jonsson 2010; Furåker & Nilsson 2015).
Påståendekunskap är den kunskap som anses vara sann och säker, knowing that. Denna kunskap värderas högt både i samhället och i olika yrken och utbildningar.
Färdighetskunskap innefattas av inlärd kunskap och kunskap praktiserad i handling “knowing how”. Det är motsatsen till den teoretiska förståelsen. Denna kunskap fokuserar på utövandet av en uppgift. Det finns dock ingen skarp gräns mellan ovan nämnda begrepp utan kunskap om något och kunskap om hur något skall göras hör ihop. Genom att användas sig av dessa sätt att handla uppstår det man kan benämna reflekterad praktik. Om man har erfarenhet utan reflektion innebär det att man inte vet men kan, men erfarenhet med reflektion innebär att man både vet och kan. (Bentling & Jonsson 2010).
Förtrogenhetskunskap är den kunskap som utvecklas under längre tid, genom kritisk granskning och reflektion. Denna kunskap innefattas många gånger av det som kallas tyst kunskap, det vi har svårt att uttrycka med ord men som vi ända kan och vet (Bentling & Jonsson 2010; Furåker & Nilsson 2015).
PROBLEMFORMULERING
Då högskoleförordningen ger de olika lärosätena i uppdrag att själva detaljplanera sjuksköterskeutbildningen ser de olika ut vad gäller innehållet och var man lägger tyngdpunkten på inom de olika kurserna. Detta gör att sjuksköterskorna får olika kunskaper i stomivård. Likaså kan deras VFU placering påverka vilka kunskaper de besitter. Detta kan leda till kunskapsbrist för de sjuksköterskor som har studerat vid de lärosäten som valt att lägga mindre tid på stomivårdsutbildning. Därför ville vi belysa sjuksköterskornas uppfattning om sin kunskap i stomivård. Om de uppfattade sig ha tillräckliga kunskaper i stomivård eller inte. Om inte, hur skulle vi då kunna arbeta vidare med detta för att vården av patienter med stomi skall bli bättre.
SYFTE
Att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap i stomivård
METOD
Ansats
Detta är en empirisk intervjustudie som genomfördes med en kvalitativ metod där ansatsen är fenomenografisk av andra ordningens perspektiv. Andra ordningens perspektiv beskriver hur människor upplever olika perspektiv i världen. Då vårt syfte var att beskriva sjuksköterskornas uppfattning av fenomenet kunskap i stomivård valdes denna metod. Kvalitativ forskning är att finna på beskrivningar och förklaringar på mänskliga fenomen (Dahlgren & Fallsberg 1991, s.150). Intervjuerna var
halvstrukturerade och tematiska (Dahlgren & Johansson 2015, s.166). Detta innebär att förutom öppningsfråga har forskaren utarbetat en ämnesguide för att erhålla all
önskvärd information och för att täcka in området som forskningen innefattar. Denna teknik ger respondenten möjlighet att svara personligt och fritt utifrån ämnet (Polit & Beck 2017, s. 510).
Urval
Urvalet av respondenter är grundutbildade sjuksköterskor inom slutenvården. Då upprinnelsen till studien kommer från vår egen arbetsplats har vi valt respondenter på det sjukhus där vi arbetar. Vi kontaktade verksamhetscheferna på respektive klinik och fick ett godkännande att genomföra vår studie. Därefter tog vi kontakt
med avdelningschefen på akutmottagningen och alla vårdavdelningarna. Vi valde att exkludera kirurgavdelningen då vi ville intervjua de sjuksköterskor som i sitt dagliga arbete inte vårdar patienter med stomi. Vi ansåg att sjuksköterskorna på
kirurgavdelningen har mera och specifika kunskaper i stomivård då de i sitt vardagliga arbete vårdar patienter med stomi. Alla sjuksköterskorna på respektive avdelning
tillfrågades av avdelningschefen om de ville delta i studien eller ej. Vår önskan var 10 intervjupersoner, vilket anses vara tillräckligt enligt Kvale & Brinkmann ( 2014, s. 156). Då Covid-19 pandemin bröt ut, med en ökad belastning i alla verksamheter både vad gäller verksamheternas struktur och personaltäthet, resulterade det i att endast 7 sjuksköterskor var tillgängliga för intervjuer. Av dessa sjuksköterskor var det tre män och fyra kvinnor i åldrarna 23-62 år. Deras yrkesverksamma tid som sjuksköterska varierade mellan 5 månader och 26 år.
Datainsamling
Intervjuerna utfördes med en deltagare och båda författarna närvarande i ett avskilt samtalsrum på sjukhuset. Innan intervjun klargjorde författarna för respondenten vad de menar med begreppet stomivård. Under själva intervjun fanns en ansvarsfördelning mellan författarna, där en av författarna höll i intervjun och den andra noterade stödord för att kunna lägga till följdfrågor som uppkom under intervjun.
Intervjufrågan var av öppen karaktär där respondenten ombads att berätta om; Hur
uppfattar du din kunskap i stomivård? Under intervjun använde man sig av en
ämnesguiden med följdfrågor. Dessa följdfrågor ställdes så att respondenten gavs möjlighet att ge ett brett och detaljerat svar (Fejes & Thornberg 2008, s. 166.; Polit & Beck 2017, s. 510). Intervjuerna varade mellan 11 och 23 minuter. Dessa spelades in för att därefter transkriberas ordagrant.
Dataanalys
Då vi ville ta reda på hur sjuksköterskor uppfattar fenomenet kunskap valde vi att analysera inhämtad data med fenomenografisk analys. Det intressanta i denna metod är att beskriva hur människan uppfattar fenomenet i den levda världen, hur det är
beskaffat. Det är det subjektivt sanna uppfattandet som är centralt (Kroksmark 2007, s. 5–6). Marton (1981) delar in fenomenografin i två perspektiv, där denna forskning utgår från andra ordningens perspektiv då detta perspektiv beskriver människors upplevelse av olika aspekter i världen.
I analysen av datan användes den fenomenografiska analysmetoden enligt Dahlgren & Johansson (2015). Intervjuerna transkriberades ordagrant. Därefter läste författarna som steg ett de transkriberade intervjuerna åtskilliga gånger för att bli väl bekant
med materialet. Steg två, som benämns kondensation, bestod i att finna de mest signifikanta och betydelsefulla uttalandena. I steg tre försökte författarna finna
på skillnader mellan uppfattningarna i de olika passagerna då detta är fenomenografins primära mål. För att kunna se skillnaderna behövde författarna också hitta likheter. Fjärde steget bestod i att gruppera likheterna och skillnaderna och försöka relatera dessa till varandra. I steg fem sorterades likheter och skillnader i olika kategorier och
författarna drog gränser mellan varje kategori. Varje kategori delades sedan in i subkategorier. I steg sex namngavs kategorierna. Sista steget bestod i att granska uttalandena för att se om de kunde ingå i en annan kategori för att få ett så uttömmande resultat som möjligt.
Etiska överväganden
Vid forskning är det av största vikt att arbetet sker enligt gällande lagar och föreskrifter.
Verksamhetscheferna informerades skriftligt om vår studie och efter deras godkännande fick avdelningscheferna samma skriftliga information De sjuksköterskor som var
intresserade av att ställa upp i vår studie kontaktade oss.
Deltagarna informerades både muntligen och skriftligen om studiens syfte, att deras deltagande i studien var frivilligt och att de hade rätt att avbryta sin medverkan utan att ange skäl. De informerades också om att intervjuerna kodades, att inga personuppgifter sparas och att intervjuerna användes endast till detta forskningsändamål.
Skriftligt samtycke från deltagarna inhämtades innan intervjuerna påbörjades. Studien uppfyller Vetenskapsrådets (2017) fyra forskningsetiska krav;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som är de grundläggande individskyddskraven.
RESULTAT
I resultatet framkom tre kategorier och nio subkategorier Tabell 1) Tabell 1
Innebörd i kunskap
I början på intervjuerna blir sjuksköterskornas direkta svar på frågan om hur de uppfattar sin kunskap i stomivård bristfällig. När de sedan börjar reflektera över sin kunskap medvetandegörs för de att kunskaperna är grundläggande och mer inriktad på det praktiska omhändertagandet än på det grundläggande fysiologiska.
“...det kanske tyder på min okunskap men det känns ju som att jag kan ju, jag vet ju hur man gör med att mäta ut, fixa hål och liksom rengöra och såna här saker men sen kanske det är en hel massa som jag inte vet över huvud taget någonting om. “
7
Kategori Subkategori
Innebörd i kunskap Grundläggande praktisk kunskap
Otillräcklig teoretisk kunskap
Kunskapsinhämtning Skolutbildning
Arbetskamrater Erfarenhet Patienten
Inhämta kunskap Att sträva efter trygghet i omvårdnaden Att känna osäkerhet
Grundläggande praktisk kunskap
För sjuksköterskorna är stomivård det praktiska görandet runt stomin. De flesta av de intervjuade menar att grundläggande kunskap innebär att veta hur man byter
stomiförband, se tecken på hudirritation och hålla koll på att det kommer något i påsen. Flertalet menar att denna kunskap är tillräcklig för att ta hand om en patient med stomi som vårdas inneliggande på sjukhus för annan åkomma.
Kunskaper som anatomi, fysiologi och patofysiologi är områden som flertalet av sjuksköterskorna inte över huvud taget nämnde. Den sjuksköterska som hade flest år i yrket upplevde sig ha brister i sin kunskap vad gäller stomivård, men det visade sig att hen var den som tydligt beskrev betydelsen av att praktiska kunskaper inte är tillräckligt utan att man måste ha anatomiska, fysiologiska och patofysiologiska kunskaper också. Hen beskrev vikten av att dessa kunskaper behövs för att ha helheten kring patienten när det gäller stomivård.
Otillräcklig teoretisk kunskap
Under utbildningen till sjuksköterska menar några sjuksköterskor att stomivård endast har nämnts lite kort i samband med mag-tarmkanalens genomgång. En av informanterna menade att det fanns att läsa i kurslitteraturen om man var intresserad. Men endast en sjuksköterska har fått en föreläsning i stomivård i utbildningen. De sjuksköterskor som upplever sig ha dålig kunskap har inte arbetat som sjuksköterska någon längre tid och antalet patienter med stomi som de har vårdat har varit få till antalet. Även om
sjuksköterskorna uppfattade sina kunskaper som bristfälliga så såg dom det inte som ett problem. Man ansåg att om man inte arbetar på en kirurgisk vårdavdelning klarar man sig med de kunskaper man har.
“Jag vet ju inte men det här vanliga, byta stomi. Det känns ju som det klarar jag av men jag har inte någon ingående kunskap om det.”
Kunskapsinhämtning
Samtliga sjuksköterskor säger att det är i den kliniska kontexten ute på vårdavdelningar eller inom kommunal verksamhet som de har fått den mesta kunskapen.
Skolutbildning
En av sjuksköterskorna hade utbildat sig till undersköterska innan hen vidareutbildade sig till sjuksköterska. Hen menar att undersköterskeutbildningen gav mer specifika kunskaper kring anatomi, fysiologi och patofysiologi samt det praktiska arbetet kring patienter med stomi än vad som gjordes i sjuksköterskeutbildningen, där denna kunskap var obetydlig. Flertalet av sjuksköterskorna har samma uppfattning om
sjuksköterskeutbildningen. Trots föreläsningar inom anatomi, fysiologi och patofysiologi så har flertalet sjuksköterskor svårt att erinra sig att/om stomivård nämndes över huvud taget.
“... inte så mycket föreläsningar om det, vi läste inte så mycket om det i böckerna utan det var mest fokus på som större områdena …… när det handlade om människokroppen så var det mer alla organ och så…”
Arbetskamrater
Nästan alla de intervjuade sjuksköterskorna menade att då de behöver hjälp eller har frågor kring stomivård tar dom hjälp av arbetskamrater. Vanligast är att man i första hand vänder sig till sina sjuksköterskekollegor. Känner man att man inte kan få den hjälp och det stöd man behöver av sin kollega vänder man sig till undersköterskorna på vårdavdelningen då de oftast jobbar närmast patienten.
“...jo men jag tror att det är ett sådant område som man inte bryr sej om, det är det, det är nog intresset mycket också. Har man undersköterskor som kan, och som sjuksköterska har du ändå mycket att stå i, och har en undersköterska som är bra på det så kanske du låter det gå förbi dej …. och låter någon annan göra det.”
Alla de intervjuade sjuksköterskorna menar att möjligheten att ta hjälp av andra som har kunskaper är viktig. Man tycker att det är viktigt att vända sig till personer som är kunniga inom området där man själv saknar kunskapen.
Det kan röra sig om hjälp med handhavandefrågor och materialfrågor som typ av stomipåsar och hudskyddande medel. När sjuksköterskan ringer till kirurgavdelningen eller stomiterapeuten upplever hen att den hjälp som efterfrågas erhålls . Blir det större problem med stomin behöver kirurgläkare kontaktas som konsult men detta brukar skötas läkarna sins emellan.
“...att man är ödmjuk inför varandras kunskaper som medarbetare”....
Erfarenhet
Sjuksköterskornas kliniska erfarenheter varierar beroende på hur länge de har arbetat som sjuksköterska och var. Ingen av dem har arbetat inom kirurgisk vård.
Några av sjuksköterskorna fick sin VFU-placering på kirurgisk vårdavdelning. Dessa sjuksköterskor uppfattar sig ha lite mer kunskap i stomivård än kollegorna. Samtidigt menar de att kunskapen finns där men det är sällan den används så den faller lite i glömska.
Några av sjuksköterskorna har under sin utbildningstid arbetat extra inom den
kommunala äldrevården. Där har flertalet av dem kommit i kontakt med brukare med någon typ av stomi.
“...man har snappat upp lite då under de tre åren jag jobbade lite som undersköterska”
En av sjuksköterskorna har via närstående kommit i kontakt med stomivård.
Hens engagemang och delaktighet i sin närståendes stomivård har givit hen en betydligt bättre och bredare kunskap inom stomivård än vad hen lärt sig under sina studier. Detta gäller även teoretiska kunskaper då hen har läst litteratur i ämnet. Denna egen
förskansade kunskap har varit till stor hjälp i hens arbete som sjuksköterska.
Patienten
Alla intervjuade sjuksköterskor menar att patienten är en viktig kunskapskälla och är expert på sin stomi. De ser ingen prestige i att fråga patienten hur denne vill ha det och brukar göra. Några av sjuksköterskorna påtalar det som obekvämt att behöva blotta sin osäkerhet och okunskap inför patienten samtidigt anser de att den kunskap och hjälp som de får av patienten är ovärderlig.
“…utnyttjandet av patientens kunskaper är ovärderligt…”
Några sjuksköterskor menar att det är viktigt att göra patienten/närstående delaktig i vården. Patienten har oftast sitt eget utprovade material med och vet hur det skall användas för att fungera bäst. De patienter som klarar sig själva ges oftast hela ansvaret för stomivården under vårdtiden. Skulle det bli något problem involveras
sjuksköterskan.
“Jag har en konversation med patienten så att hen känner sig delaktig.””
“…ja, hur skall man hantera detta det här har jag ju aldrig gjort, nä det ska vi lära oss. Jag skall lära mej det nu, men du får hjälpa mej.”
Inhämta kunskap
Sjuksköterskorna är vana att använda sig av vårdhandboken som hjälp i det dagliga arbetet kring patienten vilket gör att de ser denna som en självklar kunskapsbank att hämta råd och stöd ifrån. En av sjuksköterskorna påtalade att hen inte är främmande för att delta vid de tillfällen då stomiterapeuten kommit till avdelningen för att hjälpa till. Hen ser dessa tillfällen som en bra möjlighet att lära sig mer om stomivård.
Två av sjuksköterskorna har för några år sedan deltagit på en stomiterapeuts föreläsning i stomivård på sin nuvarande/dåvarande arbetsplats. De påtalade båda två att detta tillfälle var mycket givande.
Sjuksköterskor som gått kliniskt basår pratade om att det tidigare ingått föreläsning i stomivård under introduktionsåret men under de senaste åren har
stomivårdsföreläsningen uteblivit. De ansåg att detta hade varit ett bra tillfälle att bygga på sina kunskaper.
Att sträva efter trygghet i omvårdnaden
Okunskapen sjuksköterskorna känner skapar en viss otrygghet. Genom samarbetet med erfarna arbetskamrater och med patientens delaktighet känner man en ökad trygghet.
Att känna osäkerhet
I början av intervjun beskrev flertalet av sjuksköterskorna att deras kunskap var låg och detta kommunicerade de fram genom att ta upp otrygghet i dessa situationer. När de under intervjuns gång diskuterade och reflekterade över sina kunskaper förändrades
deras uppfattning kring hur deras kunskapsbrist påverkade dem i sitt arbete och i relation till patienten. Okunskapen gav inte upphov till så mycket osäkerhet som man inledningsvis påtalade. Sjuksköterskorna menade att man såg patienten som en tillgång och då det fanns kollegor att rådfråga samt att man visste var man kunde läsa sig till det man behövde veta för att kunna vårda patienten, då minskade osäkerheten.
Som oerfaren sjuksköterska kände man en osäkerhet i att inför patienten visa att man inte hade tillräcklig kunskap och erfarenhet.
“...att man kan uppfattas som att man har okunskap eller ovetande. Vilket gör att patienten kan ju misstro mej om annat också. ”
Att känna säkerhet
De sjuksköterskor som har många år i yrket menar att de har en erfarenhet som ger dem en grundtrygghet. De har en handlingsberedskap och en förmåga att bedöma allvaret i situationen och kan prioritera. De erfarna sjuksköterskorna vet vikten av att göra patienten delaktig i vården och finner ingen prestige i att visa sin okunskap inför patienten. De vet också vart man kan vända sig för att få hjälp och inhämta kunskap. “I botten har jag inte så ont av att inte kunna så mycke om stomi men ändå veta vart
jag skall vända mej om det kommer upp frågetecken.”
Sjuksköterskorna arbetar inte på kirurgavdelning. Detta gör stressen mindre då de upplever att det inte förväntas att de ska ha stora stomikunskaper.
Oavsett hur länge man arbetat som sjuksköterska lyfter sjuksköterskorna
fram undersköterskorna som en mycket viktig tillgång att rådfråga då de menar att undersköterskorna har mycket mer erfarenhet och kunskap än vad sjuksköterskorna själva har. Undersköterskan och dennes kunskaper upplevs som en trygghet i arbetet. Patientens kunskaper ses av alla sjuksköterskorna som en viktig tillgång och trygghet. Flera nämner att patienterna oftast själva har koll och detta gör att man kan känna sig trygg. Närståendes kunskaper i de fall då patienten ej kan delta ses också som en tillgång.
I de fall då sjuksköterskan inte kan lösa situationen med hjälp av sina kollegor och undersköterskor känns det tryggt att kunna ringa till kirurgavdelning eller
stomiterapeuten.
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Resultatet visar att sjuksköterskorna, efter att de reflekterat över sin kunskap, ansåg sig ha de praktiska kunskaperna i stomivård som de behöver i sitt dagliga arbete. Däremot uppfattade sjuksköterskorna sina teoretiska kunskaper som bristfälliga. Majoriteten av
sjuksköterskorna menade att de under sin utbildning till sjuksköterska fått obetydlig teoretisk kunskap i ämnet
När vi sökte vetenskapliga artiklar att knyta an vårt resultat mot sökte vi både i databaser knutna till vårdvetenskap och pedagogik. Det vi då erfor var att det saknas studier om sjuksköterskors uppfattning om sina kunskaper i stomivård. Moore, Grant & Katz skrev redan 1998 i sin forskningsartikel att det saknades studier i sjuksköterskors uppfattning av sin kompetens och självförtroende i arbetet med stomipatienter. Detta erfor även vi då vi sökte vetenskapliga artiklar att knyta an vårt resultat mot.
Vårt syfte med examensarbetet var att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap i stomivård. Sjuksköterskornas direkta svar på frågan hur de uppfattar sin kunskap, var att de har obetydlig kunskap. När de sedan reflekterat över sin kunskap, ändrades deras uppfattning från att ha obetydlig kunskap till att ha grundläggande praktisk kunskap i stomivård. Tillräcklig för att kunna ge en god vård till patienten i den verksamhet sjuksköterskan vid intervjutillfället befann sig i. Reflektion är något som går som en röd tråd genom sjuksköterskeutbildningen och finns tydligt dokumenterat i
kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Högskolan Borås 2010; Svensk sjuksköterskeutbildning 2017). Genom reflektion synliggörs för sjuksköterskan den kunskap hen besitter. Denna förändring i uppfattning av kunskap stöds av Kroksmark (1987) som menar att har man reflekterat över fenomenet så har fenomenet förändrats och man återvänder aldrig till samma fenomen igen.
Kunskap kan delas in i påståendekunskap, färdighetskunskap och
förtrogenhetskunskap. För att få den helhet i vårdarbetet som åligger sjuksköterskans ansvar behöver hen alla dessa delar av kunskap (Bentling & Jonsson 2010, s.133; Furåker & Nilsson, s.24–28). I vårt resultat framkommer att sjuksköterskorna anser sig sakna påståendekunskap-teoretisk kunskap- när det gäller stomivård. Sjuksköterskornas uppfattning är att de inte fått tillräckligt av denna kunskap under sina tre års utbildning till sjuksköterska. Då patienter med stomi är en liten patientgrupp, endast 43 000 patienter år 2016 enligt Tandvårds- och läkemedelsverket (2017), läggs kanske inte så stort fokus på stomivård till förmån för annat som är mer prioriterat.
Resultatet i studien visar att de intervjuade sjuksköterskornas uppfattning om sina kunskaper i stomivård syftade mest på färdighetskunskaper - praktiska kunskaper. Trots att vi tydligt beskrev vad vi menade med stomivård före och även under själva
intervjuerna återkom sjuksköterskorna ständigt till det praktiska handhavandet. Denna kunskap menade flertalet av sjuksköterskorna var tillräcklig eftersom de inte arbetade på en kirurgavdelning.De reflektioner som sjuksköterskorna gjorde handlade till stor del om praktisk kunskap vilket inte är tillräcklig för den kompetens som sjuksköterskan skall besitta. Både anatomi och patofysiologi är viktigt att känna till för att vårda patienter med stomi. Vid nedsatt allmäntillstånd eller på grund av sjukdom är det viktigt som sjuksköterska att kunna reflektera över hur patienten med stomi påverkas vad gäller näringsupptag och läkemedelsbehandling (Persson, Berndtsson & Carlsson 2008). Om man har erfarenhet utan reflektion innebär det att man inte vet men kan, men erfarenhet med reflektion innebär att man både vet och kan. (Bentling & Jonsson 2010).
I resultatet framkom att sjuksköterskorna hade svårt att relatera sin kunskap till teoretisk kunskap, som är ett av de områdena som litteratur tar upp när det gäller stomivård. Sjuksköterskorna kan behöva fördjupa de teoretiska kunskaperna i både naturvetenskap och vårdvetenskap. Den naturvetenskapliga kunskapen behövs för att förstå hur kroppen har förändrats efter stomioperationen. För att sjuksköterskan skall kunna främja hälsa, förebygga sjukdom och återställa hälsa samt lindra lidande behövs kunskaper i
vårdvetenskap. Patientens integritet och autonomi kan sättas på prov vid sjukdom då man inte alltid kan bestämma och få det man vill och önskar. Sjuksköterskan behöver ha kunskaper om att en person med stomi kan ha en förändrad kroppsuppfattning efter stomioperationen och att när kroppen förändras kan även självbilden, självförtroendet och integriteten påverkas negativt (Persson, Berndtsson & Karlsson 2008; Santos, Augusto & Gomboski 2016).
Intervjupersonerna har olika arbetslivserfarenhet. Resultatet visar på att de sjuksköterskor som varit på kirurgisk vårdavdelning under sin VFU och de
sjuksköterskor som arbetat som undersköterskor uppfattar sig ha lite mer kunskaper i stomivård än de övriga sjuksköterskorna. I resultatet framkommer också att när
intervjupersonernas egna kunskaper inte räcker till säger samtliga att man i första hand vänder sig till sina kollegor, och då gärna de kollegor med mer erfarenhet, när man behöver hjälp med stomivården hos sin patient. Har kollegorna inte de kunskaper som efterfrågas kontaktar man kollegor på kirurgavdelningen eller stomiterapeuten. I sjuksköterskans profession är omvårdnad hens huvudansvar. Omvårdnadsarbetet innebär att planera och arbetsleda vården kring patienten i team på vårdavdelningen med undersköterskor som närmsta arbetspartner. Till sitt stöd har de läkare,
fysioterapeuter, arbetsterapeut, dietist med flera. Sjuksköterskan har genom sin utbildning erhållit en bredare och djupare kunskap jämfört med undersköterskan. Sjuksköterskan får i sin utbildning lära sig om vikten av aktuell forskning och
utvecklingsarbete samt att ha kunskap som bygger på vårdvetenskaplig grund. Hen har också fått lära sig se sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och förstå sambandets betydelse för yrkesutövningen (Högskolan Borås 2019; Sveriges riksdag 1993; Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sett utifrån vårt resultat så menar
sjuksköterskorna att det är undersköterskorna som besitter de praktiska kunskaperna i stomivården, och är mycket mer delaktiga i patientens omvårdnad. Detta trots att sjuksköterskorna har en längre och bredare utbildning i vårdvetenskap och har
omvårdnadsansvaret. En förklaring till detta, som författarna fick av två sjuksköterskor, var att undersköterskorna arbetar närmare patienten och det är de som tar hand om patientens elimination. Att stomivården ses mest som intimhygien och är därför lågt prioriterat bland sjuksköterskorna beskrivs också i en studie av Thorpe, McArthur och Richardson (2014). Sjuksköterskorna framhåller också i intervjuerna att patientens kunskaper i stomivård är ovärderliga så tillsammans med patienten identifieras omvårdnadsbehovet av skötseln av stomin. I de situationer som sjuksköterskorna i intervjun refererar till har det vanligtvis varit så att patienterna har kunnat sköta sin stomi själv under vårdtiden, men i de fall patienten har varit oförmögen att själv ta hand om sin stomi sköttes stomin av patientens vårdteam.
I studiens resultat framkommer att sjuksköterskorna visar på att de har kunskaper i vart man kan finna mer praktisk kunskap, så som hos erfarna kolleger på kirurgavdelningen och i vårdhandboken. Vårdhandboken (2020) är idag det nationella dokument som är till för att ge vårdpersonalen stöd och råd i det praktiska arbetet kring patienten. Resultatet visar på att sjuksköterskorna inte sökte teoretisk- och vårdvetenskaplig kunskap. Detta kan leda till att patienten inte får den omvårdnad som är i led med senaste
omvårdnadsforskningen. Det är av vikt att sjuksköterskorna implementera denna typ av forskning i den kliniska praktiken. Forskning visar att det finns ett motstånd hos
sjuksköterskor att söka vetenskap (Bohman, Eriksson & Borglin 2012). Det krävs av sjuksköterskan ett aktivt arbete med att lära, för att tillgodose den vård patienten är i behov av, samt att förebygga ohälsa och lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Patientsäkerhet skall genomsyra den vård som ges av all personal inom hälso- och sjukvården (Patientsäkerhetslagen 2010:659). Mikkelsen Kyrkjebø och Hage (2005) skriver att negativa händelser och fel utgör ett hot mot patientsäkerheten och detta är ett problem sjukvårdspersonalen måste arbeta med. Ställer man patientsäkerheten i relation till det arbete och den kunskap som finns med behandlingar och vård, så är
patientsäkerheten lägre prioriterad. För att motarbeta detta och för att arbeta för en ökad kvalité och säkerhet har sjukvårdspersonal direktiv från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner 2020) att följa.
I vårt resultat framkom inte att sjuksköterskorna implementerar ny forskning vilket åligger sjuksköterskan. Nyutbildade sjuksköterskor har fått lära sig ett förhållningssätt som är reflekterande och kritiskt granskande jämfört med de sjuksköterskor som
utbildade sig för många år sedan. Det kan finnas ett visst motstånd bland sjuksköterskor med äldre utbildning att ta till sig nytt tänkande. De är inte skolade i att söka denna typ av kunskap. Värdet av att bygga sitt arbete på både vetenskap och beprövad erfarenhet har inte förståtts. Ytterligare hinder kan finnas i organisationen, i ledarskapet, hos cheferna eller i sjuksköterskegruppen (Bohman, Ericsson & Borglin 2012; Wilson, Harwood & Oudshoorn 2015). Det skiljer sig i hur sjuksköterskor tänker och handlar i sin dagliga praktik. Kunskap består i flera delar, likaså hur man förvärvar dessa. (Rehn 2015). För en hållbar kunskapsutveckling behöver de olika generationerna
sjuksköterskor samverka och utbildningarna följa med i samhällsutvecklingen. Då det inom klinisk verksamhet råder olika kulturer och alla yrkesverksamma sjuksköterskor inte är skolade i att söka vetenskap utan arbetar utifrån beprövad erfarenhet, kan det uppstå konflikter. Dessa konflikter kan påverka sjuksköterskan negativt om det inte finns en samsyn i vilken grund det arbete man utför skall byggas på. Som sjuksköterska är det viktigt att fortlöpande eftersöka ny vetenskap och tillsammans med sina kollegor kritisk reflektera över hur man arbetar och skapa arbetssätt som ger en trygg och säker vård till patienten. Viktigt är också att vården ges utifrån patientens perspektiv.
(Mikkelsen Kyrkjebø & Hage 2005).
I vårt resultat menar de sjuksköterskor som har fått möjlighet till anställningsformen kliniskt basår att detta är en bra introduktion i yrket i och med att de får
föreläsningstillfällen inom olika ämnen samt processinriktad omvårdnadshandledning vid flera tillfällen under året, vilket styrks av Eklund & Skyvell Nilsson (2018) rapport. Oavsett hur och på vilket sätt kunskapsutvecklingen sker är det viktig att ge sjuksköterskorna utbildning så de känner sig bekväma i sin relation till patienten. Att utvecklas och stärkas i sin roll som sjuksköterska ger en positiv påverkan i
omvårdnaden av och mötet med patienten. Vården är i ständig utveckling och även om det ligger på sjuksköterskan att hen har de kunskaper som behövs för att vårda patienter så behöver arbetsgivaren vara en del i detta oavsett om det är en föreläsning på den lokala arbetsplatsen eller en specialistutbildning på högskolenivå. Detta för att
upprätthålla en hållbar utveckling. Specialistutbildningar inom olika områden blir allt fler då vården utvecklas och specialiseras. Dessa högskoleutbildningar är viktiga men lokala utbildningar på respektive arbetsplatser är också viktig för kompetensen. För att upprätthålla god och säker vård av patienter med stomi är det av största vikt att
sjuksköterskor får möjlighet till återkommande utbildningstillfällen i stomivård. I Huddleston Cross, Roe & Wang (2014) studie framkommer att de sjuksköterskor som får regelbunden undervisning i stomivård utvecklas och får en ökad självsäkerhet till gagn för patienten.
Denna forskning vi gjort var ur ett sjuksköterskeperspektiv, där sjuksköterskorna påtalade att kunskapsnivån kan påverka relationen till patienten. I resultatet framkom att sjuksköterskorna kände en osäkerhet i att inför patienten visa att man inte hade
tillräcklig kunskap och erfarenhet. Man var rädd att patienten skulle misstro dem inom flera områden. Tidigare forskning visar att patienterna i vårdrelationen upplever att sjuksköterskor som besitter kunskaper i mer än det praktiska vårdandet ger en ökad trygghet och tillfredsställelse i vårdsituationen. De sjuksköterskor som regelbundet får utbildning i sin kontext visar sig känna sig säkrare och bekvämare i sin relation till patienten. Forskningen visar även att sjuksköterskor som ges en regelbunden utbildning känner att hen blir tryggare och relationen till patienten stärks. Bekvämligheten i en vårdsituation påverkas, förutom av kunskaperna hos sjuksköterskan, även av hur många år hen har varit yrkesverksam. De sjuksköterskor som visar att de har kunskaper både vad gäller praktisk erfarenhet och teoretisk kunskap, får en bättre relation till patienten (Huddlestone Cross, Roe & Wang 2014; Jackson, Pokorny & Vincent 1993;
Zuleta-Benjumea, Muñoz, Vélez & Krikorian 2018).
Då författarna hade som intention att, om behov fanns, skapa någon typ av utbildning i stomivård på vårat sjukhus, ställdes avslutningsvis en fråga om informanterna hade några önskemål om att få utbildning i stomivård. Författarna fick då förslag på att lägga in föreläsning i det kliniska basåret, ha utbildningstillfällen på sjukhuset eller att ge information vid arbetsplatsträffar på respektive avdelning. Genom att skapa
utbildningstillfällen i stomivård med innehåll som utgår från ett helhetsperspektiv, vad gäller patienter med stomi, ökas sjuksköterskornas kunskaper även på de avdelningar som inte dagligen vårdar patienter med stomi. Detta ger en ökad trygghet till patienten och vårdkvalitén höjs. Detta är en liten del av Agenda 2030 mål mot en hälsa för alla.
Metoddiskussion
Kvalitativ forskning är att finna beskrivningar och förklaringar på mänskliga fenomen (Dahlgren & Fallsberg 1991, s.150). Författarnas val av metod är hämtad från
pedagogikens fält då det är kunskap som studeras. Valet blev fenomenografisk ansats. Från början var fenomenografin en kvalitativ metod för att beskriva olika aspekter av världen. Denna metod utvecklades senare till ett andra perspektiv för att beskriva människors upplevelse av olika perspektiv i världen. För att särskilja dessa två perspektiv benämndes de grad I och grad II (Marton 1978). Fenomenografisk
metodansats är intresserad av hur människor uppfattar saker och ting i en viss kontext. Det centrala är innehållet i uppfattningen (Kroksmark 1987). Då vårt syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattning av fenomenet kunskap i stomivård ansåg vi att denna metod passade vårt syfte. Metodens svårighet, som vi upplevde, var att den i vissa delar var svår att greppa då den beskrivs lite olika av olika författare.
Finna på olikheter mellan intervjuresultaten visade sig vara svårare än vi trott då respondenterna svarade väldigt lika. Att likheten i svaren var så påtaglig förvånade oss. Vi hade förmodligen fått den bredd i resultatet som efterfrågas i den fenomenografiska metoden om vi hade valt att inkludera kirurgavdelningen (Dahlgren & Falsberg, 1991; Dahlgren & Johansson, 2015; Marton 1981; Wihlborg, 2017). Sjuksköterskorna på kirurgavdelningen besitter en bredare och djupare kunskap i stomivård då de dagligen arbetar med patienter med stomi, men då det var sjuksköterskor på avdelningar som inte dagligen vårdar patienter med stomi som var målgrupp, gjorde vi detta val.
Sjuksköterskans uppfattning om att stomivård handlade om praktisk kunskap till så stor del var också förvånande då det i sjuksköterskans ansvar ingår att se patienten i dennes helhet.
I arbetets metodbeskrivning är det tydligt beskrivet de olika stegen under arbetets gång och hur intervjupersonerna har givits möjlighet att under intervjuerna tala fritt utifrån ämnet. Detta och att författarna är öppna med arbetets styrkor och svagheter gör att arbetet är transparent och därmed trovärdig (Wihlborg 2017 s. 122). I den
Fenomenografiska metodbeskrivningen finns tydligt beskrivit de olika stegen i analysarbetet vilket gav författarna ett bra redskap under analysen. I
dataanalysen beskrivs hur författarna följde Dahlgren och Johanssons (2015) fenomenografiska analysmetod för att öka tillförlitligheten på studien.
Den enda erfarenhet författarna har av intervjuer är den pilotintervju som en av författarna gjorde under sin metodkurs hösten 2019. Någon ytterligare erfarenhet av intervju som metod har författarna inte och i efterhand ser man att det är en
svaghet att författarna inte gjort fler pilotintervjuer och bearbetat dessa. Detta hade kanske gjort att studiens resultat blivit mer fylligt.
Som informant kan situationen upplevas obekväm då båda två författarna var med vid tillfället. För att gör situationen bekvämare för informanten var en av författaren
ansvarig för intervjun medan den andra var åhörare och noterade intressanta uttalanden som följdes upp i slutet av intervjun (Kvale & Brinkman 2015, ss. 51–53, 85).
En svårighet i samband med intervjuer är att som författare hålla inne med sin egen förförståelse så den inte färgar respondenten, och ställa frågorna så de inte färgar svaren med författarnas antaganden. Men i och med att följdfrågor ställs så har redan en viss tolkning av resultatet påbörjats (Polit & Beck 2017 s. 508; Wihlborg 2017 s. 112). För att ge respondenten möjlighet att svara fritt och personligt utifrån ämnet utformades en ämnesguide som endast innehöll ett mindre antal frågor. Svårigheten under
intervjuerna var att få sjuksköterskorna att utveckla vilka kunskaper i stomivård de besatt. Informanterna fastnade i färdighetskunskaper och hade svårt att kommunicera hur de uppfattade annan kunskap inom stomivård. Intervjuaren försökte få informanten att vidareutveckla sina svar genom att ställa följdfrågor som “hur menar du då?” “kan du utveckla ditt svar” enligt tekniken probing som kan används för att fördjupa och utvidga intervjun kring ett visst innehåll (Fejes & Thornberg 2015 s. 166; Polit & Beck 2017 s. 510). Respondenterna fick som avslutning möjlighet att göra egna tillägg för att förtydliga eller fördjupa det som sagts.
Covid -19 pandemin påverkade antalet respondenter som kunde delta i intervjuerna. Vi trodde till en början att antalet intervjuer skulle bli i minsta laget, men då det visade sig att respondenternas svar var väldigt lika så kanske inte fler intervjuer hade påverkat resultatet nämnvärt ändå.
Då vi gjorde vår forskning på det sjukhus där vi själva arbetar skulle detta kunna vara till nackdel då informanterna skulle kunnat vara kända av oss och det skulle ha kunnat påverka resultatet. Men av de sjuksköterskor som valde att ställa upp för intervju var endast en av dem känd av oss. Vi har dock aldrig arbetat tillsammans. Utifrån valet av att bara intervjua sjuksköterskor från ett sjukhus, och att flertalet av informanterna hade mindre än tio års erfarenhet i yrket, kan giltigheten vara påverkad.
SLUTSATSER
Sjuksköterskorna anser sig klara sig i sitt arbete med den kunskap som de har. Trots att de upplever att de saknar teoretisk kunskap när det gäller stomivård. Kan det vara så som en av sjuksköterskorna sa “...det kanske tyder på min okunskap men det känns ju
som att jag kan ju”. Vår fundering är om det är så att sjuksköterskorna saknar en
helhetskunskap i stomivård och därför uppfattar att den kunskap hen besitter är
tillräcklig och att stomivård handlar om praktiska handlingar. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att det finns ett behov av både teoretisk och praktisk utbildning i stomivård.
KLINISKA IMPLIKATIONER
För att öka kunskapen i stomivård hos sjuksköterskorna föreslås utbildning lokalt på vårt sjukhus. detta kan ske förslagsvis för de sjuksköterskor som anställs på ett kliniskt basår. Föreläsningar som erbjuds till alla sjuksköterskor och dessa bör vara
återkommande.
Då det saknas studier om sjuksköterskors uppfattning i sin kunskap i stomivård är detta ett ämne som det behöver bedrivas mer forskning om.
REFERENSER
Agenda 2030. Hälsa och välbefinnande. Stockholm: Regeringskansliet
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/halsa-oc h-valbefinnande [2020-12-07]
Bentling, S. & Jonsson, B. (2010). Vårdpedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Bohman, M. D., Ericsson, T. & Borglin, G. (2012). Swedish nurses´perception of
nursing research and its implementation in clinical practice: a group study.
Scandinavian Journal of Caring of Sciences, 2013; 27; ss. 525 - 533.
Dahlgren, L. O. & Fallsberg, M. (1991). Phenomenography as a Qualitative Approach in Social Pharmacy Research. Journal of Social and Administrative Pharmacy
Research, 8(4), ss. 150 - 156.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.), Kvalitativ analys. Stockholm: Författarna och Liber AB, ss. 162 - 175.
Eklund, A. & Skyvell Nilsson, M. (2018). Kliniskt basår för nyexaminerade
sjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen En utvärderingsrapport (Rapport
2018:3) Trollhättan: Högskolan i Väst.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1236956/FULLTEXT02.pdfISSN: 2002–6196 (Online) 2002–6188 (Print)URL [2020-10-02]
Furåker, C. & Nilsson, A. (2015). Kompetens, kunskap och lärande. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB, ss. 15–36. Huddleston Cross, H., Roe, C. A. & Wang, D. (2014). Staff Nurse Confidence in Their Skills and Knowledge and Barriers to Caring for Patients With Ostomies. Journal
of Wound, Ostomy, and Continence Nursing, (16), ss. 560-565.
Högskolan i Borås (2019). Utbildningsplan Sjuksköterskeutbildningen 180
högskolepoäng https://www.hb.se/student/mina-studier/kurs-och-programtorget/programtorget/program torg-ht-2019/sjukskoterskeutbildning/ [2020-10-02] Högskoleförordningen 1993:100 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hog skoleforordning-1993100_sfs-1993-100 [20-02-03]
Jackson, A. L., Pokorny, E. M. & Vincent, P. (1993). Relative satisfaction with nursing care of patients with ostomies. Journal of ET nursing, 20(6), ss. 233–238.
Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Didaktisk
Tidskrift, 17(2–3), ss. 1–50.
Lapkin, S., Levido, D., Palesy, D., Mamo, A., Perez, M., Dutchak, D. & Fernandez, R. (2018). What’s the plan? Supporting individualised care for hospitalised patients with stomas. Journal of Stomal Therapy Australia, 38(2), ss. 12–18.
Marton, F. (1981). Phenomenography - describing conceptions of the world around us.
Instructional Science, (10), ss. 177–200.
Mikkelsen Kyrkjebø,J. & Hage, I. (2005). What we know and what they do: nursing students´ experiences of improvement knowledge in clinical practice.
Nurse Education Today, 25(3), ss. 167–175.
Moore, S., Grant, E. & Katz, B. (1998). Nurse Perceptions of Ostomy Patients Their Ostomy Care Competence. Home Care Provid, August.; 3(4), ss. 214–220
Nationalencyklopedin http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklpoedi/lång/kunskap
[2020-10-12]
Persson, E., Berndtsson, I. & Carlsson, E. (2008). Stomi- och tarmopererad - ett
helhetsperspektiv. Författarna och Studentlitteratur.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. 10. uppl., Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rehn, H. (2015). Från läkarens assistent till omvårdnadsexpert. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB, ss. 63–68.
Santos, V. L. C. de G., Augusto, F. da S. & Gomboski, G. (2016). Health-Related Quality of Life in Persons with Ostomies Managed in an Outpatient Care Setting.
Journal of Wound, Ostomy, and Continence Nursing Mar-Apr 2016;43(2), ss. 158–164
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 [2020-09-28]
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/pati entsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 [2020-03-16]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerade
sjuksköterskor
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktli njer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/ [2020-09-15]
Svensk sjuksköterskeförening (2016) Värdegrund för omvårdnad
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v% C3%A4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
[2020-09-15]
Svensk sjuksköterskeförening (2014) Omvårdnad och god vård
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/ Omvardnad-och-god-vard/ [2020-09-28]
Tandvårds-läkemedelsförmånsverket (2017). En kartläggning av Stomimarknaden i
Sverige
https://www.tlv.se/download/18.1d85645215ec7de2846a3c25/1510316391925/rapport_ stomimarknaden.pdf [2020-10-27]
Thorpe, G., McArthur, M. & Richardson, B. (2014). Healthcare experiences of patients following faecal output stoma-forming surgery: A qualitative exploration. International
Journal of Nursing Studies, 51(3), ss. 379–389. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.06.014
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom
humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-10-12] Vårdhandboken (2020-05-11) Stomi.
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/tarmfunktion/stomi/
[2020-10-19]
Wihlborg, M. (2017) Fenomenografi. I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och -sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB
Wilson, B., Harwood, L. & Oudshoorn, A. (2015). Understanding skill acquisition among registered nurses: The “perpetual novice” phenomenon. Journal of Clinical
Nursing, 24(23–24), ss. 3564–3575.
https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/pdfdirect/10.1111/jocn.12978
Zuleta-Benjumea, A., Muñoz, S. M., Vélez, M. C. & Krikorian, A. (2018). Level of knowledge, emotional impact and perception about the role of nursing professionals concerning palliative sedation. Journal of Clinical Nursing, 27, ss. 3968–3978.
Bilaga 1
Godkännande av verksamhetschef för datainsamling
Vi är två sjuksköterskor som skriver Magisteruppsats i Vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Vår uppsats har som syfte att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sina kunskaper om stomivård. Vi önskar genom detta arbete se om det finns behov av internutbildning inom stomivård för att öka sjuksköterskornas kunskap.
I examensarbetet krävs att vi intervjuar sex till tio sjuksköterskor inom slutenvården. Vi har valt att exkludera de sjuksköterskor som arbetar inom kirurgisk vård då-Anledningen till exkluderingen av dessa sjuksköterskor är att på dessa vårdavdelningar vårdas patienter som stomiopereras. Kunskapen och erfarenheten kring stomivården förmodas av förklarliga skäl vara högre hos dessa sjuksköterskor och på så sätt har mer erfarenhet av stomivård än sjuksköterskor på andra vårdavdelningar.
För att kunna genomföra detta önskar vi din tillåtelse och hjälp med att tillfråga dina sjuksköterskor om det finns två som kan tänka sig att bli intervjuade av oss.
Sjuksköterskorna kommer att få skriftlig information om studien och vid intervjutillfället muntlig information samt ett samtyckesformulär om de önskar delta. Intervjuerna kommer att spelas in och därefter transkriberas ordagrant. All insamlad data behandlas konfidentiellt och kommer i studien att presenteras på så sätt att ingen information kan knytas till enskilda individer. Deltagandet i studien är helt frivilligt och alla deltagare kan när helst de önskar välja att avsluta sitt deltagande utan att uppge orsak.
Godkännande
Härmed godkänner jag att Helen Svensson och Nina Dahlquist ges möjlighet att intervjua sjuksköterskor på min arbetsplats som efterfrågas enligt ovan i syfte att genomföra studien.
Namn ... Namnförtydligande ...
Datum och Ort ... Högskolan i Borås, 501 90 BORÅS
Examensarbetet utförs under handledning av Åsa Larsson, Universitetslektor vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås.
Vid eventuella frågor är ni välkomna att kontakta henne på telefon: 033-xxxxxxxxx eller e-mail: asa.larsson@xxxxxx.xx
Med vänliga hälsningar
Helen Svensson Nina Dahlquist Tel: xxxx xxxxxx Tel: xxxx xxxxxx
Högskolan i Borås, 501 90 BORÅS 22
Bilaga 2
Information angående ett examensarbete om sjuksköterskans
uppfattning om sina kunskaper i stomivård
Vi vill fråga dig om du vill delta i vårt Magisterexamensarbete i vårdvetenskap 15 hp. Vi är två sjuksköterskor som studerar vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås.
Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?
Vår uppfattning är att sjuksköterskor inom akutsjukvården inte regelbundet utför stomivård och har därför inte så stor erfarenhet kring detta. Vår uppsats har som syfte att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap om stomivård. Vi önskar genom detta arbete se om det finns ett behov av internutbildning inom stomivård för att öka sjuksköterskornas kunskap. Av den anledningen önskar vi få intervjua dig.
Huvudman för examensarbetet är Högskolan i Borås, som är en statlig myndighet. Med huvudman menas den organisation som är ansvarig för studien.
Hur går examensarbetet till?
Vi kommer att göra enskilda inspelade anonyma intervjuer med en öppen ingångsfråga. Vi räknar med att intervjun tar ca 45 minuter. Vi gör gärna intervjun på Alingsås Lasarett i ett av konferensrummen
Hur får jag information om resultatet av studien?
När examensarbetet är examinerat kommer det att publiceras enligt sedvanliga rutiner för examensarbete vid Högskolan i Borås och finnas tillgängligt i databasen DIVA. Om du önskar, kan Högskolan tillhandahålla en kopia till dig.
Deltagandet är frivilligt
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför, och det kommer inte heller att påverka ditt arbete, och det kommer inte heller att påverka ditt arbete. För att delta behöver du lämna ditt samtycke.
Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta ansvariga för examensarbetet eller handledaren [kontaktuppgifter se nedan].
Högskolan i Borås, 501 90 BORÅS
Vad händer med mina uppgifter?
I examensarbetet kommer vi att samla in information från dig. Inga namn, uppgifter eller resultat som kan härledas till dig som person kommer att redovisas i
examensarbetet. Allt material kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av det, i enlighet med gällande lagstiftning.
Det datamaterial som samlats in, (bakgrundsinformation och intervjuer, enkäter, fältanteckningar eller annat), kommer att förstöras när examensarbetet är examinerat och godkänt varvid personuppgiftsbehandlingen upphör.
Behandlingen av uppgifter om dig sker med stöd av artikel 6.1 (a) i
dataskyddsförordningen (samtycke). Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig. Som deltagare har du ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningen, artikel 15–18, 20 och 22, som bland annat innebär att du har rätt att ta del av de uppgifter om dig som behandlas i studien samt få dessa rättade eller raderade. Du har också rätt att få behandlingen av uppgifter om dig begränsad. Kontakta ansvarig handledare [kontaktuppgifter nedan] i dessa fall.
Om du har frågor eller synpunkter kring hur högskolan behandlar dina personuppgifter kan du kontakta vårt dataskyddsombud via e-post, dataskydd@hb.se. Du har också alltid rätt att klaga på högskolans behandling av personuppgifter till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Ansvariga för examensarbetet
Helen Svensson, E-mail: xxxxxxxxxxxx@xx.xx Tel: xxxx xxxxxx Nina Dahlqvist, E-mail: xxxxxxxxxxxx@xx.xx Tel: xxxx xxxxxxx
Åsa Larsson, E-mail: xxxxxxxxxxxx@xx.xx Tel: xxxx xxxxxx
Samtycke om deltagande
Jag har fått muntlig och skriftlig information om examensarbetet och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftlig informationen.
Högskolan i Borås, 501 90 BORÅS
Bilaga 3
Intervjuguide
Syftet är att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap i stomivård.
Huvudfråga
Hur uppfattar du din kunskap i stomivård?
Följdfrågor
Kan du berätta mera? Kan du utveckla mera? Hur? Var? Varför?
Var har du fått din kunskap ifrån? Var söker du mer kunskap någonstans?
Hur påverkad din kunskapsnivå dig i ditt arbete?
