Genus och bilderböcker En jämförelse av könsstereotyper 1950-tal och 2000-tal

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Genus och bilderböcker

En jämförelse av könsstereotyper 1950-tal och 2000-tal

Gender and picture books

A comparison of gender stereotypes in 1950´s and 2000´s

Malin Wahlberg

Historievetenskap och lärande 210 hp Examinator: Tomas Småberg

Sammanfattning

I detta arbetet har jag analyserat tio bilderböcker som är utgivna på 1950-talet och tio böcker som är utgivna i början på 2000-talet. Jag har i min analys använt mig av en metod som bygger på att jag använt mig av ett abstrakt schema. Detta schema delar upp könsstereotypa drag beroende på om det ses som maskulint eller feminint.

Jag har också läst forskning som bedrivits inom några närliggande områden, läseböcker, reklam, feministiska sagor och bilderböcker. Jag har studerat på hur kön konstrueras i bilderböcker från talet respektive 2000-talet. Könsrollerna i böckerna från 1950-talet är oftast tydligare än i böckerna från 2000-1950-talet. Det jag kommit fram till är att bilderböckerna ofta avspeglar det samhälle som existerar då de är skrivna. Detta gäller särskilt de böcker som är utgivna under 1950-talet. De böcker som är skrivna under 2000-talet fjärmar sig ofta lite mer från verkligheten, för att istället visa upp en

fantasivärld i högre utsträckning. Men även synen på barn lyser igenom. Barnböcker av idag är något mer könsneutrala än för ca.50 år sedan. Dock gestaltas många karaktärer i böckerna med könsstereotypa drag, även om dessa inte är lika framträdande som i bilderböckerna från 1950-talet. Det som jag också har uppmärksammat när jag har bedrivit denna undersökning är att könsstereotyper är något som förändras. Vi har alltså inte samma könsstereotyper som på 1950-talet, men det betyder inte att de inte existerar. Nyckelord: Genus, bilderböcker, barn, 1950-talet, 2000-talet

Innehållsförteckning:

1

Inledning

1:1 Inledning... s.4

2

Syfte och problemställning

2:1 Syfte... s.6 2:2 Frågeställning... s.6 2:3 Disposition ...s.6

3

Litteraturgenomgång

3:1 Samhällsbakgrund... s.8

4

Forskningsläge och teoridiskussion

4:1 Forskningsläge... s.10 4:2 Teoretiskt perspektiv, begreppet genus... s.14 4:3 Att göra kön... s.15 4:4 Att göra könet socialt rätt... s.16 4:5 Hur särskiljer vi våra barn?... s.18

4:6 Hur skildras könen i barnlitteratur, reklam och läseböcker... s.19

5

Metod och genomförande

5:1 Metod och materialdiskussion... s.23 5:2 Material, urval... s.25

6

Resultat, analys och teoretisk tolkning

6:1 Analysen... s.27 6:2 Analys av böcker utgivna under 1950-talet ... s.27 6:3 Sammanfattande analys... s.36 6:4 Analys av böcker utgivna mellan 2000 och 2010...s.37 6:5 Sammanfattande analys...s45

7 Slutsats och diskussion

8 Referenser

8:1 Tryckta källor... s.48 8:2 Litteratur... s.49 8:3 Elektronisk litteratur... s.50

1.Inledning

När jag praktiserade på Alfredshälls förskola och skola var det mycket diskussioner om genus och vilka leksaker och spel som skulle beställas hem. Det var mycket viktigt att de var könsneutrala. På samma sätt diskuterades det när det gällde idrott. Ville killar och tjejer göra samma saker, lyssnade man lika mycket på tjejerna som på pojkarna.

Däremot har jag inte alls upplevt de diskussionerna när man skulle beställa hem litteratur till barnen. Trots att detta ämne är något som stundtals diskuterats flitigt i massmedia. Hur kan detta komma sig? Det är en fråga som jag har funderat på. Kanske är det så att barnlitteratur är mer könsneutral än vad många leksaker är. Eller är det så att vi vuxna har en bild av att böcker är så genomtänkta och bra för våra barn? Eller är vi så djupt rotade i våra könsrollsmönster att vi inte kan se att böckerna innehåller

traditionella könsrollsattityder? Kanske har det något samband med att böcker är finkultur till skillnad mot TV-program, tv- och dataspel som inte så sällan blir kritiserade av vuxna människor. Det kan ju också vara så att barnböcker av i dag verkligen saknar könsstereotypa föreställningar.

Jag tycker att det är viktigt att göra denna undersökningen eftersom barnlitteratur är en stor del av ett barns liv. Små barn börjar man ofta läsa för, redan innan de börjat tala. Barnböckerna följer sedan med barnen upp i åren, pedagogerna läser för barnen på förskolan och hemma läser föräldrarna kanske böcker för dem. Man ser ofta barn som själva sitter och bläddrar i böcker och även om de inte kan läsa, så kan de utläsa en hel del av bilderna. Barnet växer och ganska snart lär sig barnet själv att läsa böcker. Barnlitteratur är helt enkelt något som tar en stor plats i ett barns liv. Enligt

”Mediamätning i Skandinavien” så läste eller tittade 70% alla 3-8 åringar i en bok varje dag år 2001 (Kåreland 2005:54).

Skolan har en viktig roll när det gäller att introducera eleverna till den litterära världen och gynna deras läslust. Därför är det naturligtvis viktigt att de böcker som förskola och skola erbjuder barnen är genomtänkta och inte könsstereotypa.

Även detta är något som vi som lärarstuderande bör ha i åtanke nu när vi snart ska ut i arbetslivet.

tror att de olikheter man kan se mellan könen, annat än rent biologiska helt och hållet är sociala konstruktioner. Genus betyder just detta, socialt kön. Detta innebär att det som ses som kvinnligt och manligt är något som är föränderligt både historiskt och beroende på sociala omständigheter. Med andra ord något som går att påverka och förändra. Min framtida arbetsplats kommer att höra hemma i förskoleverksamheten. För små barn är det viktigt att knyta an undervisningen till dem själva och deras egna

erfarenheter. Därför kommer nutidshistoria bli en viktig del av mitt arbete. Jag har därför valt barnböcker från 1950-talet, detta har jag gjort för att många förskolebarn har mor- och farföräldrar som var barn under detta decennium. Kanske har dessa far- och morföräldrar någon väl tummad bilderbok i sina gömmor som barnbarnet kan visa upp på förskolan. På detta sätt blir barnet medvetet om att även mor- och farföräldrarna en gång i tiden också har varit små och att genuskonstruktioner eventuellt såg annorlunda ut då. Att välja att introducera historieundervisning med hjälp av bilderböcker tror jag är ett bra sätt att väcka nyfikenhet och intresse för gångna tider.

2.Syfte och problemställning

2:1 Syfte

Jag ska i mitt arbete jämföra nutida bilderböcker, alltså böcker som gavs ut så sent som under 2000-talet med bilderböcker som gavs ut på 1950-talet ur ett genusperspektiv. Det jag ska jämföra är text och handling i böckerna. Syftet med detta är att ta reda på om vi verkligen har kommit så långt i vårt arbete när det gäller att sudda ut de traditionella könsrolls attityderna. Jag vill undersöka om barnlitteratur av i dag är mer könsneutral än vad den var då för femtio år sedan. Målet med denna studie är att medvetandegöra de eventuella könsstereotypa drag som vi för över till våra barn, även om det kanske är på ett omedvetet plan. Syftet är också tänkt som en uppmuntran att sätta på sig

genusglasögonen då man väljer ut barnlitteratur, som man som pedagog läser eller vidareförmedlar till sina elever.

I denna studie ska jag undersöka hur mycket samhällets normer, värderingar och könsstereotypa drag även avspeglar sig i barnlitteraturen.

2:2 Frågeställning

Hur konstrueras kön i barnböcker under 1950-talet respektive under 2000-talet? Vilka skillnader och likheter finns det?

Är barnböckerna mer könsneutrala i dag än för femtio år sedan? Om så är fallet- på vilka sätt?

2:3 Disposition

Mitt arbete är uppdelat i sju kapitel. I första kapitlet skriver jag om varför jag tycker den undersökning som jag gjort är viktig. Kapitel två innehåller syftet med arbetet samt min frågeställning. Kapitel tre ägnar jag åt att förklara begreppet genus samt att lyfta fram vissa av de förändringar som skett i samhället under de senaste 60 åren. Dessutom innehåller kapitlet nödvändig information för att ge läsaren en inblick och djupare förståelse för ämnets problematik. I kapitel fyra beskriver jag den metod som jag använde mig av då jag ska analysera bilderböckerna. Jag presenterar även mitt material

samt redovisar de avgränsningar som gjorts vid urvalet. I kapitel fem presenterar jag mina bilderböcker samt genomför min analys. I kapitel sex redogör jag de slutsatser som jag kommit fram då jag har bedrivit denna undersökning och kopplar samman resultatet med tidigare forskning.

3. Litteraturgenomgång

3:1 Samhällsbakgrund

Det är mycket som har förändrats i samhället sedan 1950-talet, det är det decennium då de första böckerna som jag ska analysera gavs ut på marknaden.

På 1950-talet fanns det nästan 1,4 miljoner hemmafruar i Sverige. Detta förändrades under 1960-talet eftersom vi då fick brist på arbetare och även kvinnorna behövdes ute på arbetsmarknaden. Detta var startskottet för att man började bygga förskolor och deltidstjänster ordnades. År 2002 hade hemmafruar minskat till antal till att utgöra bara 2% av vår befolkning. Framförallt är det småbarnsmammorna som på senare tid har valt att arbeta istället för att vara hemma med barnen (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:86-87). På 1950-talet fanns det speciella kvinnolistor, dessa angav vilka löner kvinnor skulle ha. Kvinnornas lön var lägre än männens trots att de utförde samma arbete. 1960

beslutades det dock att de särskilda kvinnolönerna skulle upphöra inom fem år. Ändå så har det inte förändrats så mycket, i dag ligger den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnor och mäns löner på ca 25%. Denna markanta skillnad beror dels på att de yrken där det arbetar mest kvinnor rent allmänt är lägre betalda än yrken som domineras av män. Men det beror också på ren lönediskriminering (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:92,93).

På 1960-talet blev det tillåtet att sälja p-piller och spiral i Sverige. Detta innebar att anknytningen mellan biologisk fortplantning och sexualitet bröts.

Något som också har ändrat sig är behovet att gifta sig innan man väljer att skaffa barn. I början av 1960-talet var det bara vart tjugonde nyfött barn vars föräldrar levde i samboförhållande (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:123). I början på 2000-talet hade inte ens hälften av föräldrarna till de nyfödda barnen ingått äktenskap (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:123,124). Av de par som gifte sig 1955 hade inte ens en tiondel av dessa skilt sig efter 10 år (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:132). Tittar man på statistiken för 2009 så ingicks det 48 033 äktenskap, samma år skilde sig 22 211 par

(http://www.scb.se/Pages/TableAndChart__295659.aspx). Det ger åtminstone en fingervisning om hur mycket skilsmässorna har ökat.

Trots att kvinnor i dag arbetar i nästan lika stor utsträckning som män och har ett större socialt och ekonomiskt oberoende, tycks kvinnor i dag fortfarande ha det

praktiska ansvaret för barnen. Detta antagande grundar sig på att det är så gott som bara kvinnorna som tar ut den största delen av föräldraledigheten och det är framförallt kvinnor som väljer att arbeta deltid (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:142,143).

Trots att kvinnor tycks ha huvudansvaret för barnen så tyder studier på att pappor i dag är mer måna om att dela vardagen med sina barn och skapa närhet. Till skillnad från 1950-talet då papporna umgicks med sina barn på söndagarna (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:146).

Efter andra världskriget beslöts att man skulle ge barnen en friare barnuppfostran. Daghemmen blev kallade för barnträdgårdar. Detta berodde på att man menade att barnen skulle växa som små plantor till fria starka individer. Det fanns även lekskolor som var dåtidens frivilliga lekskola (Wahlström 2005:20). Allt fler barn går i dag på förskola, i början på 1970-talet gick bara vart tionde barn på förskola. I slutat på 1980-talet gick ca hälften av alla barn i förskola (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:177).

Man ansåg på 1950-talet att skolan behövde reformeras. År 1950 beslutade riksdagen att försöka införa en obligatorisk nioårig skolgång. Man kallade detta för enhetsskola. Enhetsskolan spreds sakta över landet och höstterminen 1962 gick alla Sveriges elever i enhetsskolan. Skolans uppfostrande uppgift förändrades. Slagsmål förbjöds mellan elever, och lärare fick inte längre aga sina elever. De som störde skulle nu istället talas tillrätta (Wahlström 2005:23).

Flickleksakerna på 1950-talet kunde vara dockor, vävstol eller så inredde man dockskåp. En annan lek var klippdockor. För pojkarna så fanns det bilar,

modelljärnvägar och modellbygge med mekano. Eller så kunde man klä ut sig till indian eller cowboy (Wahlström 2005:35,36). I dag tillbringar många barn tiden framför datorn och TV:n istället. Barnfamiljer har oftast tillgång till dator. 2001 presenterades siffror på att nio av tio ungdomar i åldern 16-19 år hade en dator hemma. Nästan alla tittar i dag på TV. Man beräknar att människor tittar på TV ca två timmar om dagen. I slutet på 1980-talet började TV sända reklamfinansierade TV-sändningar (Ahrne, Roman, Franzèn 2003:161,202).

4. Forskningsläge och teoridiskussion

4:1 Forskningsläge

I boken ”Modig och stark” som Lena Kåreland har redigerat har författarna Marika Andræ, Lars Brink, Agneta Lindh-Munther, Helen Schmidl samt Lena Kåreland själv ägnat sig åt att analysera och undersöka ett stort antal bilderböcker. Författarna

konstaterar att det även i dag finns tydliga genusskillnader. De menar att man ser många exempel på ett konformt genusmönster och få böcker som visar exempel på det

motsatta. Särskilt de vuxna som framträder i bakgrunden i böckerna följer de traditionella könsschablonerna. Visserligen har författarna funnit böcker där pojkar tillåts visa rädsla och ängslan och böcker där flickor visat prov på både styrka och utåtagerande. Dessa böcker är tyvärr undantagen (Kåreland 2005:150,151). De menar också att skönlitteratur är något som otvivelaktigt kan spela en väsentlig roll för elevers uppfattning av genus. De konstaterar att i barnböcker finns det mer eller mindre dolt eller rent av helt öppet sociala och kulturella bilder, samt uttryck för värderingar när det gäller genus. Förskola och skola är således viktiga inrättningar för förmedling av litteratur och värderingar av olika slag (Kåreland 2005:351).

De konstaterar också att det finns vissa skillnader vilka böcker som barn föredrar. Detta gäller både beroende på vilken åldersgrupp de tillhör och om de är pojke eller flicka. Enligt deras forskning så uppskattar såväl pojkar och flickor i förskolan kluriga böcker med humor och spännande böcker. Bland yngre barn verkade det som om flickor och pojkar hade ett lika stort intresse för läsning. Något som förändras då barnen träder in i skolans värld då pojkarna tycks ha en benägenhet att fjärma sig från litteraturen. Men vissa könsskillnader har noterats även vad gäller förskolebarnen. Flickor läser gärna om prinsessor, medan pojkarna ofta är mer intresserade av faktaböcker (Kåreland 2005:351-352). Skillnader i flickors och pojkars läsintresse var annars störst i yngre grundskoleåldern. Enligt de studier som gjorts började pojkarna när de kom upp i 10-12 årsåldern alltmer att bredda sin läsning. Från att främst ha läst om manliga

huvudpersoner i böcker övergick pojkarna nu till att gärna läsa om både kvinnliga och manliga gestalter. Något som flickorna hade gjort hela tiden (Kåreland 2005:352). De

har också kommit fram till att flickorna gärna identifierar sig med personerna i böckerna medan pojkarna främst är intresserade av bokens handling (Kåreland 2005:353).

I boken ”Drömprinsen och Glamourgullet” diskuteras könsschabloner i barnreklam. Författarna konstaterar att den reklam som vänder sig till barn i dag är mycket

könsstereotyp och att den oftast förmedlar en traditionell syn på könsroller. Flickorna i reklamen gör ”tjejiga saker” som att pyssla om, tar hand om hemmet och dockorna samt grejar med sitt utseende. De gör fint och visar upp det de leker. Det omvända gäller för pojkreklamen här handlar det istället om att konstruera och rasera, om strid, tävling och våld. Pojkar i reklam är hela tiden i farten, de bygger, kör bil, sportar eller

förvärvsarbetar (Edström, Jacobson, Muhr, Näslund 1998:8). Deras forskning jämför också hur reklamen har förändrats från 1950-talet fram till 1990-talet. Från att under 1950-talet varit delvis varit könsuppdelad, var uppdelningen mellan flickor och pojkar under 1990-talet tydligare än någonsin tidigare. Reklamen gör flickor till små kvinnor. Bilderna på småflickorna har dessutom ofta en erotisk eller sexuell utmanande ton (Jacobson 1998:21-22).

I boken ”Hur flickor och pojkar gör kön” av Bronwyn Davies, ägnar författaren sig åt forskning där hon läser Feministiska sagor för ett stort antal barn från olika förskolor, i olika klassamhällen i Australien. Hon studerar deras reaktioner på sagorna, men hon studerar också deras lekar och samtal för att se hur kön konstrueras socialt. Davies menar att makt är något som är tilldelat mannen medan kvinnors makt inte sträcker sig utanför hemmets värld eller som assistenter till männen i den manliga sfären.. Hon menar att dessa kunskaper är något som är inbyggt i berättelsestrukturen i både böcker och lekar. Detta leder till en stegvis förståelse av verkligheten vilken i sin tur hjälper till att konstruera barns identiteter (Davies 2003:212). Hon menar att barn är underkastade diskursen om vad som är manligt och kvinnligt. Barn behöver istället tillgång till nya sätt att se på världen som gör dem fria från den sociala praktik som har utgångspunkten ifrån vilket könsorgan det råkar ha (Davies 2003:216).

I Angerd Eilards bok ”MODERN SVENSK OCH JÄMSTÄLLD” presenterar hon en studie om svenska läseböcker för grundskolan ur klass-, etnicitet- och genusperspektiv. Jag har dock av naturliga skäl valt att fokusera på genusperspektivet. De läseböcker hon studerat sträcker sig från 1960-talet och in på 2000-talet. På det sättet får hon en

överblick för hur läseböcker har förändrats över tid. Det författaren har sett är hur samtidens diskurser om jämställdhet har reproducerats eller förändrats i grundskolans läseböcker. Samtidigt har det synliggjorts hur dessa diskurser har framställt olika bekönade individer (Eilard 2008:413). Eftersom författaren har valt att analysera läseböcker som sträcker sig från 1960-talet fram till 2000-talets början så har hon kunnat se att samma diskurser har kunnat spåras ända tillbaka till de tidigaste böckerna, samtidigt som nya diskurser har trätt fram. Detta har synliggjort hur läsebokstexterna med tiden har kommit att grunda sig på allt mer olikartade diskurser (Eilard 2008:414). Läseböckerna under 1960-talet har en tydlig patriarkal genusdiskurs. Mannen är ensam försörjare av familjen med mamman som den perfekta husmodern och barnen är väluppfostrade och lydiga. Gränserna och hierarkierna är tydliga, både när det gäller mellan könen och när det gäller deras respektive ansvarsområden (Eilard 2008:415). På 1970-talet kan man se nya diskurser i läseböckerna. Den nya jämställdhetsdiskursen träder fram, med den nya ”mjukismannen” och en könsneutral flicka, samt

återkommande till synes medvetet omvända könshierarkier i både text och bild. Flickorna gestaltas som alltmer självständiga och äldre kvinnor som handlingskraftiga (Eilard 2008:416). Så här förklarar Eilard det:

”Anammandet av maskulinitet lyfter och stärker (ytligt sett) flickorna och kvinnorna, medan det motsatta gäller feminina värden och männen, som infantiliseras (förlöjligas och görs barnsligare) då de nu träder in i tidigare kvinnliga domäner” (Eilard 2008:416). Under 1980-talet börjar de könsneutrala barnkonstruktionerna åter avta. Barnen blir nu”åter riktiga flickor och pojkar” och man börjar se de heteroromantiska diskurser som nu träder fram, nu är det inte längre familjen som ses som idealet utan parrelationen (Eilard 2008:417). När vi träder in i 1990-talet finns det heteronormativa budskapet i bakgrunden. Tjejerna har blivit starka individualister. Killarna framställs som istället som svagare och mer beroende (Eilard 2008:417). Särskilt flickorna skildras till viss del som små tonåringar, detta sker genom att deras intresse fästs på utseende, samt att vikten av att ”bli ihop” med någon av det motsatta könet. Parrelation har ersatt familjen som ideal (Eilard 2008:418,419). Samtidens läseböcker förefaller ytligt sätt att vara jämställda. Flickorna och kvinnorna framstår inte sällan som individualister i

visar inte upp pojken och flickan som ett syskonpar eller kamratpar. Istället är flickan nu en flickvän till pojken som har huvudrollen i boken. Egentligen handlar det alltså om samma hierarkisering som innan där kvinnan underordnades mannen, nu blir hon dessutom reducerad till sin kropp. Den heterosexuella parrelationen, verkar också fortsättningsvis ha ersatt det gamla kärnfamiljsidealet i läseböckerna. Underordningen handlar därför istället om att läseboksflickorna, i dag underordnas en mer sexistisk västerländsk diskurs menar Eilard (Eilard 2008:423). Den konstruerar ibland ett visst idealt utseende eller viss ideal kropp (Eilard 2008:423-424).

Ida Davidsson skrev 2006 uppsatsen Manligt och kvinnligt för barn: Könsroller i

1980- och 2000-talets svenska bilderböcker. Davidsson jämför hur pojkar/män

respektive flickor/kvinnor framställs i böcker som är skrivna i början på 1980-talet med böcker som är skrivna i början på 2000-talet. Hon menar att en viss förändring har skett i böckerna mellan de två tidsperioderna. Könsrollerna skildras i de böckerna som är skrivna under 2000-talet som något mindre stereotypt. De innehåller också fler

kvinnliga karaktärer. Davidsson menar att man tom kan skönja en ansats att lyfta fram aktiva kvinnliga förebilder.

Men hon har också funnit aspekter som inte har förändrats under den undersöka perioden. Tex så framställs bikaraktärerna med fler stereotypa drag än vad

huvudkaraktärerna gör (2006:65).

Maja Edeberg skrev 2008 uppsatsen Populära bilderböcker och genus:

Genussrukturerna i de mest utlånade bilderböckerna år 2007. Edberg menar att de

stereotypa drag som hon finner i dessa böcker främst gäller utseende och handlingar. När det gäller inre tankar och relationer så är dessa inte lika ofta stereotypa (2007:38). Bland dessa bilderböcker finns både de med jämställda genusstrukturer samt de med mer förlegade genusstrukturer. De böcker med karaktärer som är helt könsstereotypa är dock inte de som överväger och Edberg menar att böckerna verkar uppvisa mindre och mindre traditionella könsstereotypa drag ju närmre vi kommer 2000-talet (2007:40). 2009 skrevs uppsatsen Från huslig till modig: -om genusgörande processer i

bilderböcker från 1980- till 2000-tal av Alexandra Sorander, Elin Tannfors och Karin

Ågren. Den syftade på att lyfta fram och jämföra hur olika genusgörande processer framträder i bilderböcker från 1980- till 2000-tal. Det som de har märkt är att

egenskaperna mellan könen blir mer och mer likartade i bilderböckerna ju närmre de kommer 2000-talet. Flera av egenskaperna förekommer hos både manligt och kvinnligt genus nu i början på 2000-talet, något som de inte har sett i lika stor utsträckning från tidigare årtionden (2009:29,30). De menar att karaktärer i 2000-talets bilderböcker har ett bredare personporträtt och att karaktärerna har många egenskaper samtidigt. De menar att detta är en orsak till att de tidigare cementerade genusföreställningar inom bilderboken börjat luckras upp (2009:35).

Forskarna menar att om man i böckerna från 1960-talet kan se tydliga gränser och hiearkier mellan könen med givna ansvarsområden så är detta något som sakta förändras under den tid som förflyter mellan 1960 och 2000-talet. Karaktärerna har nu istället ett bredare personporträtt med flera egenskaper samtidigt. Vissa av egenskaperna

förekommer dessutom på både den manliga och kvinnliga sidan. Det är dock tydligt att könssteretyper fortfarande existerar även om de i vissa kategorier som bilderböcker uppfattas som mindre tydliga. Det är något som samtliga forskare har konstaterat när de gjort sina undersökningar. Hur dessa stereotyper ser ut verkar dock skilja sig något åt. I reklamens och läseböckernas värld tycks flickorna framställas som mer sexistiska. I sagor och bilderböcker tycks de könsstereotyperna följa mer det gamla mönstret med traditionella könsschabloner.

4:2 Teoretiskt perspektiv, begreppet genus

Begreppet genus används för att benämna människors sociala kön. Dvs den kulturella process som sker i samhället när vi tillskriver människor olika kollektiva

könsegenskaper beroende vilket kön vi tillhör. Dessa konstruktioner utmärks av ett motsatstänkande mellan könen. Detta bidrar i sin tur till att skapa differenser,

isärhållande och makt (NE 2000). I det svenska språket så förekommer kön endast som substantiv. Då syftar detta på könsorganet eller kvinnligheten/manligheten. I engelskan förekommer det däremot i adjektivform ”genderized” och då beskriver man istället en relation, situation eller en position. I engelska språket finns det också ett uttryck som heter ”doing gender” alltså att göra kön. Något som vi också saknar i det svenska språket. Det är först när vi placerar in kön i ett verbperspektiv som vi kan se att det är

våra aktiva handlingar som gör kön (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:11).

4:3 Att göra kön

Att göra kön är en ständigt pågående process. De innebörder som vi lägger i vad som är kvinnligt respektive manligt är något som hela tiden förändras och omförhandlas. Dessa innebörderna byggs sedan in i vår samhällsstruktur och sociala system (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:241).

I dag är de flesta könsteoretiker överens om att ett barn inte föds kvinnlig eller manlig. Istället föds vi likadana men med vissa yttre karaktärsdrag som gör att vi antingen blir en pojke eller en flicka. Det är nu efter födseln som vi börjar behandla barnen olika beroende på kön. Vi klär de i pojk- eller flickkläder, vi köper olika leksaker till dem beroende på kön (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:21,22).

Det är ju först när människor träffas som det blir nödvändigt att visa att man är kvinna eller man. Inte nog med det är viktigt att man gör sitt kön på rätt sätt. ”Det är svårt att känna sig rätt, bra eller normal om man inte framstår som rätt inför sin omgivning”(Elvin-Nowak, Thomsson 2003:24).

Vi är säger ofta att kvinnor är kvinnliga och att män är manliga. Men det är inte lika lätt att tala vad ett kvinnligt beteende eller manligt beteende om man inte ställde dem i kontrast till varandra?Man kan ställa sig frågan här, vad är egentligen kvinnlighet och manlighet? (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:32). Det har visat sig att pojkar ser sig som flickors motpol. Det innebär att det är svårt att göra vårt samhälle jämställt.

Vi lever i ett könsmaktsystem som är mycket svårt att ta sig ur. Detta bygger på ett patriarkalt system, det delar upp människor efter det kön som de bär. I detta system rankas män högre, vilket innebär att män får mer makt och mer resurser än vad kvinnorna får (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:36).

De orättvisor som uppstår mellan könen beror på den struktur som vårt samhälle är bygger på. Strukturer är viktiga för människan för det gör vår värld förståelig och bildar begripliga mönster tex så använder vi oss av organisation strukturer på våra

arbetsplatser med chefer, anställda, enheter och avdelningar vi delar upp oss gamla och unga, efter klass osv. (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:38,39).

Alla föds till placering i ett strukturellt system och utifrån detta läge utvecklas och växer vi. Vi gör saker, lär oss saker och tänker saker som vi ser som fria och utan påverkan. Så är det inte, istället är vi hela tiden påverkade av de normer och oskrivna regler som finns i samhället (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:40).

Könsmaktsystemet säger att männen är normen, kvinnor får gärna likna männen bara de inte liknar dem för mycket. Samma regler gäller för män. De får inte förlora sin manlighet, och får följdaktningen inte bli för lika kvinnorna. De som kliver för långt in på fel könsarena blir bestraffade av samhället (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:51). När barn föds och växer upp blir de idel påverkade i barnlitteraturen får pojkarna busa och slå sig fria medan flickorna oroar sig vad mamma ska säga. På TV är det männen som visas upp då det är något viktigt som händer i världen (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:107).

4:4 Att göra könet socialt rätt

Det behövs inte mycket för att vi inte ska bli riktigt accepterade, ta exemplet på den lilla pojken som vill gå till dagis i klänning. Hur blir han bemött? Eller kvinnor som blir chefer. Är det inte ofta så att hon blir hårdare kritiserad och måste bevisa mer än sina manliga kolleger?

Forskare menar att pojkar är mer rädda för att överskrida könsnormer än flickor. Därför sker det en hård bevakning för att inte överskrida några gränser. För att ha status som pojke ska han tex vara tuff, hård och tävlande. För flickor är det viktigare med relationer (Kåreland 2005:40).

Detta är något som märks även inom reklamens värld. Pojkar kan ibland förekommer i flickreklam medan flickor aldrig förekommer i pojkreklam eftersom detta är ett

effektivt sätt att skrämma bort pojkkonsumenter (Jacobson 1998:28).

Att göra kön rätt är väldigt viktigt för oss, den är en förutsättning för att kunna bygga upp den egna självkänslan och för känslan av att vara tillräcklig och värdig person. Det är alltså detta som barnet måste göra, hon eller han måste få ihop självkänslan med de föreskrifterna som själva könstillhörigheten ger. Barnet måste anpassa sig till dessa anvisningar och bygga in dem i sin egen självbild för att bli accepterad (Elvin-Nowak, Thomsson 2003:108-110). Att detta är oerhört viktigt för barnet visar följande episod. I

boken ”Hur flickor och pojkar gör kön” så berättar författaren Davies en saga för några pojkar om en pojke som älskar att dansa, något som betraktas som feminint. Pojken i sagan blir mobbad. Det visar sig att den ena pojken som hon berättar sagan för tycker detta är rätt att mobba pojken. Davies förklarar detta med följande kommentar. ”Men genom sitt medlemskap i de kollektiv som består av könsbestämma varelser har han lärt sig att se kön som någonting offentligt; alla måste delta i att utveckla och upprätthålla den könsmässiga ordningen.” (Davies 2003:46,47). Majoriteten som hörde sagan höll med om att pojkar skulle göra pojksaker och flickor flicksaker. Det gjorde även den flickan som tydligt föredrog ”pojksaker”. Hon talade om för Davies att hon gillade att leka mamma till sin lillasyster och att hon leka med barbiedockor. Hon ville på detta sättet bevisa att hon visst feminin. Det är alltså oerhört viktigt att visa sin

könstillhörighet (Davies 2003:72-46,47). Barn befinner sig i en position som

ofullständiga människor som ännu inte har förstått eller lärt känna den moraliska och sociala ordningen i samhället. Detta medför att de ofta blir kritiserad för att de har gjort fel. För att få status som fullvärdiga människor undviker de därför att göra det som betraktas som fel (Davies 2003:73). Barn har helt enkelt en press på sig att uppvisa rätt beteende, språk och personlighet. Människor i deras närhet samt gestalter i böcker är en viktig tillgång när dessa barnen ska lära sig att komma rätt (Davies 2003:74). Barn upplever den moraliska ordningen i världen som något självklart och inget som man ifrågasätter. Alltså, personer som uppför sig utanför sitt tilldelade kön ska fördömas och straffas-och då spelar det inte någon roll hur mycket de personligen kanske skulle tycka om att göra det ”orätta” (Davies 2003:76).

En annan saga handlar om en prinsessa som är både slarvig och ohyfsad, men samtidigt också full av liv och glädje när hon blir till drake istället. Hon vill inte vara prinsessa längre samtidigt finns det en skötsam drake som inte längre vill vara drake istället byter de roller (Davies 2003:79). Det var nästan inga av de barn som fick höra sagan som gillade den grova, tuffa prinsessan som trotsade de vuxnas regler för hur barn ska bete sig och slutligen blir en drake Barnen beskriver henne istället som smutsig, ond, äcklig osv. Barnen tyckte att prinsessor skulle vara snälla, vackra och trevliga. Man förväntade sig att de log, hade ett underbart hår och att de gifte sig (Davies 2003:80). Flera flickor sade att prinsessa skulle vara som de själva. Davies skriver att ”Den

berättelsestruktur där snälla flickor belönas med en säker och lycklig familjesituation är så stark att det är svårt för barnen att höra den alternativa berättelsen om att det är bra för människor att vara det som de vill vara”. Uppdelningen i sagorna som traditionellt finns i berättelser mellan de snälla och stygga gör det svårt för barnen att se att

prinsessan inte är någon dålig person om hon bara sätts i rätt situation (Davies 2003:82). I en annan saga är det prinsessan som iklär sig hjälterollen och prinsen som blir räddad. Men eftersom prinsessan blir smutsig och kläderna blir trasiga under räddningsexpeditionen vill prinsen inte längre gifta sig med prinsessan. Detta resulterar i att prinsessan kallar honom för knöl och talar om för honom hur otacksam han är. Tre av de sju barnen som lyssnade till sagan höll på prinsen, de såg honom som en trevlig person, till och med en hjälte. Men fyra av barnen förstod den feministiska tolkningen av sagan, det vill säga som placerar prinsessan som hjälte. Det visade sig att samtliga av dessa barnen hade mammor som arbetade utanför hemmet, och allihop hade pappor som tog en större del än brukligt av hemarbetet. De tre barn som inte positionerade

prinsessan som hjältinna hade inte någon en mammor som arbetade utanför hemmet. Det verkar alltså finnas en koppling mellan att ha en mamma som förvärvsarbetar och att kunna se kvinnor som aktivt handlande människor inom den offentliga världen, och att kunna se män som någonting annat än ledande gestalter i den offentliga kretsen (Davies 2003:91).

4:5 Hur särskiljer vi våra barn

På en förskola där man gjorde ett jämställdhetsprojekt hade de redan konstaterat att pedagogerna omedvetet särbehandlade barnen beroende på om de var flickor eller pojkar. Pojkarna uppmanades att prova och experimentera och flickorna att akta sig. Man upptäckte något mer nämligen att det redan här var flickorna som servade

pojkarna. Vidare så fick pojkarna hjälp först av fröknarna även om denne just då skulle hjälpa en flicka. Pojkarna gavs omedelbar behovstillfredsställelse och blev behandlade som nummer ett. Pojkarna fick korta kommandon typ Gå ut! Stå still! Flickorna samtalade man med (Kåreland 2005:27-28). Det visade sig att den närhet både fysiskt och verbalt man kunna finna mellan flickorna och dess fröknar nästan saknades mellan pojkarna och personalen. Med pojkarna varken talades eller resonerades det (Kåreland

2005:42-43).

Även inom reklamen särskiljs flickor och pojkar. Den reklamen som riktar sig till flickor lär ut hur man ska bete sig som och se ut som kvinna. (Jacobson1998:14). Samma princip gäller med den reklamen som vänder sig till pojkarna.

Den massmedia som vänder sig till barn består av tolkningar som de vuxna gjort av vad de tror barnen vill ha. Därför påverkas leksakerna av de vuxnas föreställningar om världen. Resultatet av detta blir stereotypa, förenklade och fördomsfulla leksaker och annonser. Barnens leksaker säger därför lika mycket om vuxenvärlden som om barnvärlden (Jacobson 1998:16).

4:6 Hur skildras könen i bilderböcker och läseböcker

I den litteratur som riktar sig till barn och ungdomar är huvudpersonerna oftast manliga, detta gäller särskilt i bilderböcker (Kåreland,Lindh-Munther 2005:122). Samma tendens kan man ana i nutida läseböcker där Angerd Eilard skriver att flickan i läseboken är flickvän till huvudrollsinnehavaren som alltså är en pojke (Eilard

2008:422-423). I de böcker där det är en kvinnlig huvudperson är åtskilliga av dessa varken starka, utåtriktade eller aktiva. Det innebär alltså att flickor och kanske också pojkar går miste om positiva identifikationsobjekt i de böcker som ju faktiskt vänder sig till just dem (Kåreland, Lindh-Munther 2005:126-127-128). I en undersökning som gjordes av barnböcker så fann man att inte ens en fjärdedel av huvudrollsinnehavarna var flickor/kvinnor (Kåreland, Lindh-Munther 2005:122).

I boken ”Modig och stark” har de valt att analysera dels boken om grisflickan Malla i ”Malla handlar” och ”Malla cyklar”. Parallellt analyserar de boken ”Nämen Benny” och ”Jamen Benny” om grispojken Benny. Man kan då tydligt se att medan Benny etablerar sin manlighet genom att betona det som är olikt det kvinnliga. Han trotsar sin mamma och vill inte göra det som hans mamma vill att han ska göra. Benny blir till en rebell och individualist. Malla agerar tvärtom och har inget behov av att varken revoltera eller protestera. Istället är hon relationsinriktad och identifierar sig med hennes mormoder, samt anpassar sig till hennes värderingar (Kåreland 2005:39). Dialogerna i böckerna skiljer sig också mycket åt, medan Bennys mamma bara riktar korta repliker Tex -Nämen Benny så samtalar Malla och hennes mormor med varandra. (Kåreland

2005:41,42)Detta är något som känns igen från förskolan där man gjorde ett jämställdhetsprojekt ovan. Vidare visar jämförelsen mellan böckerna att Bennys aktionsradie är betydligt större än Mallas.”Benny rör sig både snabbare och längre ut i världen än Malla.”. Medan Benny springer och rusar fram i boken så går Malla

stillsamt, hon närmast trippar fram. Hos Benny kan man också se en spirande manlig drift att ge sig ut och utforska världen, denna drift hänger ihop med hans mål att bli självständig. Att vinna självständighet och att bli oberoende är något som betraktas vara könsbundet, det ser man tydligt när man jämför böckerna mellan grisflickan och

grispojken. Mallas utflykt är på ett helt annat sätt styrd och kontrollerad än vad Bennys är (Kåreland 2005:40). Malla illustrerar istället en annan uppgift som oftast faller på flickors lott, hon ska vara till lags, detta är något man kan se både hemma och på förskolan. Hon gestaltas som en följsam liten hjälpreda. Malla framställs som osäker och ganska svag- liten grisflicka men charmigt söt och näpen. (Kåreland 2005:41).En annan skillnad mellan böckerna är att Benny i båda böckerna själv beslutar sig för att ge sig ut.. Han handlar på eget initiativ, Malla blir istället tilldelad ett uppdrag.(Kåreland 2005:49). Kortfattat kan man sammanfatta det med att medan Malla blir styrd av

vuxenvärlden så tar Benny själv kontroll över sitt liv. Det framgår det att gamla mönster alltjämt finns kvar. Pojkar dominerar över flickor. De hörs och syns mer, är busiga och upproriska. Följden blir att flickorna, pojkarnas motsats, är stillsamma och tysta. Pedagoger accepterar också i större utsträckning att pojkar är aggressiva och

utåtagerande, medan flickor som uppvisar ett sådant beteende betraktas som avvikande (Kåreland, Lindh- Munther 2005:69).

Ungefär samma mönster kan tolka Angerd Eilards undersökning av läseböcker, medan man i 1960-talets läseböcker visar upp ett en flicka och pojke som syskonpar som uppfostras till präktiga och skötsamma flickor och pojkar (Eilard 2008:148). förändras detta för att i dag ersättas av att flickan nu blir flickvän och att

läseboksflickorna nu underordnas en mer eller mindre sexistisk västerländsk diskurs (Eilard 2008:423). Visserligen är könsgränserna tydliga i böckerna från 1960-talet, läseboksflickorna hjälper till i hemmet och pojkarna hjälper istället till med

produktionen och mer ansvarsfulla uppdrag utanför hemmet men det saknar den sexuella undertonen (Eilard 2008:118). Med starkt heteronarmativt budskap som

idealiserar ett slags tonårsideal (Eilard 2008:410). Medierna hjälper till med att

producera och återskapa könsroller detta görs genom att koppla samman produkter och karaktärsdrag med antingen det ena eller det andra könet. Exempel på detta är att de kopplar samman, flickor med dockor, pojkar med bilar, män med makt och kvinnor med sex. (Jacobson 1998:23).

Uppdelningen av världen i manligt och kvinnligt är ett ständigt närvarande mönster i berättelser för barn. Genom traditionella berättelser lär sig barnen hur de kan tolka sina positioner i den sociala världen. Sagorna förser dem med bilder, egenskaper och skisser för att tolka sina positioner i samhället (Davies 2003:65,66). Närheten mellan kärlek och äktenskap är den viktiga undertext som visar kvinnans plats i sagor. Den knyter ihop familjeliv och romantik som om det skulle vara en fullkomligt oproblematisk

kombination. Den vanliga lösningen på traditionella feminina äventyr och dilemman är att nå den trygghet som det innebär att ha ett eget hem med en egen prins som älskar en (Davies 2003:102). Detta kan man även se i böckerna om Malla målet är att i slutet på böckerna nå mormodern och tryggheten i hemmet. I böckerna om Benny känns det som om målet är det omvända nämligen att springa ut och erövra världen.

Forskning visar alltså att skillnaden mellan könen är mycket liten då vi föds, men att könstillhörigheten sedan byggs in i oss människor genom den kulturella och sociala påverkan som förekommer i samhället. Att göra kön är alltså en ständigt pågående process. Varför människor har ett stort behov av att dela upp människor efter vilket kön de bär på , beror delvis på vårt stora behov av att strukturera upp vår omvärld. Detta gör vi för att göra vår omvärld begriplig och förståelig. Detta innebär att kvinnor och män hamnar i olika fack.

Att göra könet rätt är viktigt för oss människor, det beror på det sociala tryck som vi alla utsätts för. För att inte dömas ut är det viktigt att bete sig så som omgivningen förväntar sig att vi ska. Vi har alla ett stort behov av att bli accepterade.. Det är därför det är så viktigt för barn att utveckla och upprätthålla den könsmässiga ordningen. Att göra sitt kön rätt är en förutsättning för att de ska bli accepterade och kunna bygga upp sin självkänsla.

Vi vuxna behandlar och särskiljer också barnen åt beroende på vilket kön de tillhör. Detta märks även inom reklamen och i barnlitteraturen. Detta blir särskilt tydligt i boken

”Modig och stark- eller ligga lågt” där författaren Kåreland analyserar och jämför gestalterna i bilderböckerna om den lilla grisflickan Malla med bilderböckerna om den lilla grispojken Benny. Benny både revolterar och protesterar. Han väljer kort sagt att gå sin egen väg. Tittar man på Malla agerar hon precis tvärtom. Hon anpassar sig och vill vara till lags. Följden av detta blir att pojkar dominerar över flickor. Tittar man på hur pojkar och flickor framställs i reklam så har pojk- och flickmiljöerna aldrig tidigare skilt sig så mycket åt. Dessutom så framställs flickorna till skillnad mot förr ofta med en erotisk eller sexuellt utmanande ton. Ett liknande resultat kan man finna i Eilards

undersökning i vilken hon analyserar läseböcker från 1960-talet och fram till i dag. Hon menar att läseboksflickorna i dag underordnas en mer eller mindre sexistisk

5. Metod och genomförande

5:1 Metod och materialdiskussion

Jag kommer när jag arbetar med detta arbete kliva ur den traditionella patriarkala läsningen för att studera böckerna utifrån ett genus perspektiv. Man studerar vad texterna i barnböckerna förmedlar om man släpper den patriarkala synvinkeln. Man analyserar då böckerna utifrån en metod som bygger på kontrastverkan

(Nikolajeva1992:131). Så här skriver Gabriella Åhmannsson i sin bok ”Modern

litteraturteori och metod i barnlitteraturforskning”, där Åhmannsson tar sig an uppgiften att analysera utifrån ”Feministisk litteraturkritik”. Hon skriver att när man träder ur den traditionella patriarkal läsningen och istället tittar på texten utifrån ett feministisk synsätt, så avslöjar man dimensioner i texten som man inte tidigare har sett. Man ser på texten med nya ögon och återskapar den mening som texten bär med sig, men som inte går att upptäcka utifrån ett patriarkalt synsätt. Denna bok presenterar olika

litteraturvetenskapliga teorier samt metoder och där jag valt att utgå från feministisk litteraturkritik. Denna metod bedöms vara enkel i sitt utförande och kan prövas av de flesta. Risken med den är att utgånspunkten kan variera från läsare till läsare och spannet kan då bli något för stort. Men med sin enkelhet minskar dock risken för felbedömningar och tolkningsproblematik.

När man läser barnlitteratur så kan man hitta mängder av genusstereotypa pojkar och flickor, kvinnor och män som agerar och beter sig efter de rådande normer som vi i dag har i vårt samhälle. Många är de flickor som gestaltas som omtänksamma, vackra och sårbara på samma sätt som många pojkar i litteraturen framställs som starka, tävlande och rationella. Som man tidigare har skrivit så bygger manligt och kvinnligt på att vara varandras motpoler. Detta innebär att man kan konstruera ett abstrakt schema för hur genusstereotypa pojkar och flickor samt kvinnor och män agerar och beter sig ”Utifrån rådande normer”.

Schemat är hämtat från Maria Nikolajevas bok ”Barnbokens byggklossar”. Så här skriver författaren”Det innebär inte att alla manliga och kvinnliga litterära personer följer detta schema, men det kan underlätta för oss att bedöma hur stereotypa personer

skildras.” (Nikolajeva1998:64)

Män/pojkar Kvinnor/flickor starka vackra

våldsamma aggressionshämmade känslokalla, hårda emotionella, milda

aggressiva lydiga tävlande självuppoffrande

rovgiriga omtänksamma, omsorgsfulla skyddande sårbara

självständiga beroende aktiva passiva analyserande syntetiserade tänker kvantitativt tänker kvalitativt rationella intuitiva

Källa:Barnbokens byggklossar (1998)

Detta blir den andra analysmetoden som används i detta arbete och man utgår då från detta schema. Det mananalyserar är om pojkarna/männen och flickornas/kvinnornas egenskaper stämmer med schemat eller om de tvärtom skiljer sig från schemat. I analysen förekommer egenskaper som betraktas som könsneutrala. Analysering görs av texten i böckerna och inte vilket budskap bilderna förmedlar. Varför jag valt detta sätt att analysera böckerna är för att alla kan genomföra den samt att det finns en tydlig mall att följa. Det finns en risk för brister i analysen då man inte ser de nya strukturerna och mönsterna som förekommer i böckerna. Detta eftersom vi är så upptagna av befrielsen från gamla mönster, men det kan också bero på att samtiden förblindar (Eilard

2008:415). Att välja bort att analysera bilderna handlar om att få ett så kvalitativt resultat som möjligt. Analyseringen har därför också genomförts över ett större antal böcker vilket jag anser vara en fördel för att tränga ner på djupet i min undersökning. En brist med denna metod är att egenskaper med utgångspunkt från schemat kan missas i det analyserande arbetet. Utrymme ges för att betrakta egenskaper som

könsneutrala men det innebär inte att de automatiskt uppmärksammas.

Det tredje sättet att analysera blir att ta hänsyn till den forskning som redovisas i denna skrivelses kapitel 4 som benämns Forskningsläge och teoridiskussion.

Sammanfattningsvis konstateras det att könsstereotyper fortfarande existerar och att de i bilderböcker tycks följa mer det gamla mönstret med traditionella könsschabloner men i allt mindre utsträckning ju senare i tid. Denna analys ger ett direkt svar på om tidigare forskning även stämmer överens med de böcker som analyseras i detta arbete.

5:2 Material, urval

De böcker som jag har valt att analysera och studera är alla skrivna av svenska

författare. Varför jag har valt att hålla mig inom Sveriges gränser beror dels på att det i annat fall lätt hade blivit ett allt för omfattande arbete. Men det beror också på att man i olika länder och i olika världsdelar har kommit olika långt i sitt genusarbete.

De böcker jag ska ta upp är skrivna av ungefär lika många av kvinnliga och manliga författare. Detta ger mig tillfälle att studera om manligt och kvinnligt författande skiljer sig åt då de vänder sig till barn. Alla bilderböckerna i mitt urval är ämnade för barn. Jag har valt att undersöka böcker som är skrivna från två olika perioder. Dels de som är utgivna på 1950-talet, dels de som är utgivna på 2000-talet.

Jag kommer koncentrera mig på böcker som är ämnade för barn från tre år upp till sju års ålder.

De böcker som jag valt att analysera från 1950-talet har jag valt på måfå. Detta gjorde jag eftersom det inte fanns någon statistik från denna tiden vilka barnböcker som var mest lästa, sålda eller utlånade. Jag valde dem för att dem främst för att de var

lättillgängliga. De böckerna som jag valt att analysera från 2000-talet är inte valda på detta slumpmässiga sätt. Istället är de noga utvalda för att just dessa böcker var de som var bland de mest utlånade under 2000-talet på Lunds stadsbibliotek. Jag kommer analysera tio böcker från 2000-talet och tio böcker från 1950-talet. De böcker som jag har valt att analysera från 2000-talet är följande: Hur långt når Alfons av Gunilla Bergström(2002). När prinsar fångar drakar av Per Gustavsson (2001). Bu och Bä får

Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum (2006). Nöff nöff Benny av Barbro

Lindgren (2007). När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (2001). Här

kommer sopbilen av Arne Norlin (2003). Mamma Mu får ett sår av Jujja Wieslander

(2006). Mamma Mu åker rutschkana av Jujja Wieslander(2003).

De böcker som jag har valt att analysera från 1950-talet är följande: Barna Hedenhös av Bertil Almqvist (1953). Barna hedenhös upptäcker Amerika av Bertil Almqvist (1950).

Renen Parrak av Inga Borg (1959). Billa och jag av Hans Hammarskiöld (1959). Krakel Spektakel köper en klubba av Lennart Hellsing (1957). Det är så roligt i kråkelund av Lennart Hellsing (1959). Nils Karlsson Pyssling flyttar in av Astrid

Lindgren (1956). Kajsa Kavat. Hjälper mormor av Astrid Lindgren (1950). Trulsa hos

6. Resultat, analys och teoretisk tolkning

6:1 Analysen

Nu när jag ska analysera de utvalda bilderböckerna kommer jag att utgå från det abstrakta schema som jag presenterade tidigare i arbetet för att se om karaktärerna i böckerna följer könsstereotypa mönster.

De egenskaper som traditionellt ses som maskulina är följande: Starka, våldsamma, känslokalla, hårda, aggressiva, tävlande, rovgiriga, skyddande, självständiga, aktiva, analyserande, tänker kvantitativt och rationella.

De egenskaper som traditionellt ses som feminina är följande: Vackra,

aggressionshämmade, emotionella, milda, lydiga, självuppoffrande, omtänksamma, omsorgsfulla, sårbara, beroende, passiva, syntetiserade, tänker kvalitativt och intuitiva (Nikolajeva1998:64,65).

Jag kommer helt enkelt studera karaktärerna för att se om karaktärernas egenskaper kan betraktas som stereotypa feminina och/eller maskulina. Men jag ska också leta mig utanför schemat för att leta efter könsneutrala egenskaper. Eftersom sidorna i

bilderböcker inte är numrerade kommer det inte finnas några sidhänvisningar efter citaten. Först gör jag en beskrivning av handlingen, därefter genomför jag analysen av karaktärerna.

Reflektionerna i respektive bokanalys följer alla samma mönster. En kort inledande beskrivning av boken som följs av en analys ur ett feministiskt perspektiv samt med hänsyn till det schema som redovisades i metodavsnittet. Avslutningsvis gör jag en återkoppling till tidigare forskning.

6:2 Analys av böcker utgivna under 1950-talet

Kalle Kråka och barnen av Kjell Sjöberg

Boken handlar om Kalle kråka som ramlat ur sitt bo och blir omhändertagen av några barn, Mikael och Katarina. Den handlar om hur kråkan växer upp och lär sig olika saker som tex att putsa sin fjäderdräkt. Den är också med i barnens lekar. Kalle kråka växer

sig allt större och flyttar slutligen ut i skogen, trots det händer det att han återvänder för att hälsa på sina vänner.

Både Mikael och Katarina agerar omtänksamt då de finner den lilla kråkungen. Trots detta är det Katarina som tar initiativet till att ta hem kråkan och med repliken: ”-Stackars lilla Kalle, som har det så tråkigt”. I detta citat visar hon dessutom en mildhet som man inte finner hos Mikael. Samtliga av dessa egenskaper återfinns i den kvinnliga spalten. En liten pojke vid namn Torbjörn kommer på visit. Till en början är pojken ängslig eftersom kråkan skriker högt efter mat. Men efter ett tag tar han mod till sig och övervinner sin rädsla. Han stoppar en mask i näbben på kråkan och med repliken ”-Inte ska du väl skrika så där! Vad är det för fasoner?” sätter han ner foten. Jag tycker att man kan skilja på barnens förhållningssätt till kråkan, medan Torbjörn lär kråkan hur man ska uppföra sig, är det Katarina som i sin tur lär sig något av kråkan nämligen att hoppa kråka. På bokens sista sida ser man Kalle kråka som sitter på Mikaels axel. De sista replikerna lyder så här:

”-Visst är Kalle en vild fågel nu?

-Ja visst, sa mamma. Det är klart. Han bor ju i skogen.

-Titta mamma, titta mamma! ropade Mikael. Det sitter en alldeles vild fågel på min axel. Att jag törs, mamma!” Detta citat vittnar om Mikaels behov av att visa sig modig. Jag tycker man kan kan se en tydlig hiearkisering mellan könen och de har olika ansvarsområden. Pojken strävar efter att bli den dominerande och den som bestämmer flickan strävar istället efter att anpassa sig och träder in i en mer vårdande roll.

Billa och jag av Hans Hammarsköld

Boken handlar om en liten flicka och hennes docka Billa som hon boken igenom för dialog med. Först fikar de tillsammans och sedan bestämmer sig flickan för att gå till blåbärsskolan. Där ger flickan och dockan blåbär. Sedan går de till en liten sjö och badar, där hon även tvättar dockans klänning som fått blåbärsfläckar. Efter det så går de till en äng och blåser på maskrosbollar, men när de sedan ska finna stigen hem så hittar de den inte. Men rätt som de är hör de flickans mamma ropa på dem. Flickans mamma berättar på sista sidan hur glad hon är att se dem.

Flickan uppvisar många av de stereotypa dragen som jag finner i min lista över kvinnliga egenskaper. Hon behandlar sin docka som sitt barn och är både

självuppoffrande, omtänksam och omsorgsfull mot henne. Dockan som är en flicka visar dessutom sig vara emotionell, när Billa ser att hon har fått blåbärsfläckar på klänningen faller hon i gråt. Flickan fäller då följande kommentar ”-Så farligt var det inte, sa jag och klappade henne på kinden” och visar i och med detta uttalande en

mildhet, en egenskap som även denna tillhör den kvinnliga spalten. Inledningsvis tycker jag att flickan uppvisar en självständighet något som grusas då hon inte hittar hem och i en hast blir sårbar och beroende. Två egenskaper som till skillnad mot självständighet tillhör den kvinnliga spalten. På sista sidan har de hittat tillbaka till Billas mamma som talar om att hon är så glad att se dem. Glad beskrev jag som en könsneutral egenskap i ”Nöff nöff Benny”, i denna uppfattar jag trots detta glädjen som mer emotionell en egenskap som alltså går att finna i den kvinnliga spalten.

Även i denna boken innehar flickan den vårdande rollen gämtemot sin docka. Att hon går vilse tycker jag också talar sitt tydliga språk. Flickan visar sig självständig något som hon här i boken straffas för.

Renen Parrak av Inga Borg

Boken handlar om den vita lilla renen Parrak och hans uppväxt. Samtidigt får man följa samerna i deras arbete med sina renar. I början är Parrak liten och hittar på tokigheter, men han växer till sig och efter några år så är han en klok vuxen ren. En dag håller det på att hända en olycka uppe på fjället och några renar håller på att ramla ner för ett stup, men Parrak varnar för faran med oroliga grymtningar och lockar de övriga renarna ner för den farliga klippan. När lappen Anti får reda på vad som hänt gör han Parrak till ledar-ren.

Trots att boken är om renar är det inte särskilt svårt att se könsstereotypa mönster. Mamman är den ömma modern, men hon är även beskyddande mot sin lilla kalv.

Skyddande står visserligen under manliga egenskaper men som jag tidigare påpekat inte nödvändigtvis måste vara en manlig egenskap då det handlar om förhållandet mellan modern och sitt barn. Parrak beskrivs i inledningen som ganska rädd och sårbar

egenskaper som går att återfinna i den kvinnliga spalten, men han växer upp och blir efterhand allt mer självständig. En dag håller renflocken på att råka ut för en olycka, de springer rakt mot ett stup, men Parrak inser faran och leder flocken rätt. Han uppvisar här flera manliga egenskaper, han är rationell, aktiv, självständig och skyddande. I slutet på boken så blir Parrak ledar-ren för flocken. Han beskrivs som modig vilket följande citat vittnar om: ”Hela hjorden måste simma över en älv för att komma till bättre och lugnare trakter. Många tvekar, men när de ser Parrak modigt gå i vattnet följer de honom.” Även denna händelse vittnar om att han är både aktiv och självständig. Här ser man en vårdande modern som då Renen Parrak växer upp träder tillbaka för att helt enkelt försvinna. Man kan också se att Parrak här träder in i en typisk patriarkal roll. Ju modigare och självständigare han blir desto mer höjer han sig i flocken.

Krakel Spektakel köper en klubba av Lennart Hellsing

Boken handlar om Krakel Spektakel som tillsammans med sin kompis Britta ska gå till Kiosken för att handla godis. De har fem öre var och när de kommer fram får de syn på en polkagrisklubba som kostar tio öre. De bestämmer sig för att lägga ihop sina pengar för att kunna köpa klubban. De nöjer sig dock inte med bara klubban:”...men”, säger Krakel Spektakel,”vi vill...ha fatet som den ligger på också. Vi måste ha något att lägga klubban på”. Så fortsätter det för att de ska kunna ha fatet på något så måste de ha duken som den står på och för att ha duken på något måste de ha bordet. Till slut har de fått hela kiosken och allt godis i den. Barnen äter och äter och när de har ätit sig

proppmätta så har de ändå sin polkagris klubban kvar.

Jag tycker att detta är en könsneutral bok. Det enda draget man kan finna hos Krakel Spektakel som är könsstereotypt för en pojke är att han är mer självständig. Det är han som förhandlar med mannen i kiosken. Det är också han som bestämmer att de ska köpa polkagrisklubban. Visserligen verkar det som om Britta här ger sitt tysta medgivande men det står ingenstans att hon vill köpa klubban. Han är dessutom ganska finurlig när han förhandlar fram att de till slut får hela kiosken. Men även denna egenskap ser jag som något könsneutralt. Förutom detta saknar barnen samtliga av de könsstereotypa dragen för män och kvinnor.

Alltså stämmer denna boken inte riktigt överens med tidigare forskning om att könen åtskills med tydliga gränser och hiearkier.

Det är så roligt i kråkelund av Lennart Hellsing och Edward Lindahl

Vi får följa med en pojke och flicka till Kråkelund och där följa de olika djuren i deras sysslor och göranden. Örnen som är portvakt och katten som spinner garn. De flesta av djuren förbereder annars inför en gemensam måltid, där de olika djuren bidrar med olika sorters mat. Bara räven är fräck och hotar med att ta deras gås om de inte ger honom en liten stek. Trots att pojken och flickan är på första och sista sidan i boken så är det alltså inte dessa som vi får följa.

Även denna boken är skriven av Lennart Hellsing. Visserligen handlar den om djur, men det har inte hindrat författaren från att benämna de flesta djuren med han eller hon. Så här står det tex om sparven ”Sparven har förklä` och huvudduk hon diskar upp deras diskar” . Detta kan man koppla till omsorgsfullhet, en egenskap som tillhör den

kvinnliga spalten. Å andra sidan så kan man säga detsamma om Staren som steker korv och kokar välling och mat, denna fågel benämns med han. De djur som har flest

egenskaper som är hämtade från den stereotypa manliga spalten är räven och vargen. Båda dessa benämns med han. Räven är både hård, rovgirig och ganska aggressiv. Vargen är självständig och ganska våldsam, så här står det i boken ”Vargen han dricker ur silverskål och kastar sen skålen i spisen. Det tycker skogsduvan illa om så hon ropar på lammpolisen.”.

Man kan alltså sammanfatta boken med att de flesta av djuren följer den stereotypa könsuppdelningen beroende på vilket kön de tillhör. Det finns dock de som skiljer sig från mängden.

Trulsa hos mormor av Anna Riwkin-Brick och Märta De Laval

Man får följa Trulsa som är tre år, när hon är hemma hos sin mormor och morfar en sommar tillsammans med sin mamma och lillebror. Det är en somrig bok fylld med glada bilder av Trulsa som hittar på en massa olika saker. Det är ganska vardagliga situationer som man får följa henne i. De går ut och plockar svamp. Man får se hur det

kan se ut när hon har ätit. Det är också många situationer där Trulsa hjälper till, främst är det mormor som får hjälpen men även morfar får en hjälpande hand när Trulsa krattar sanden framför trappan. De firar mammas namnsdag med sång och namnsdagsbricka. Man får också följa Trulsa när hon leker med sin lillebror.

Denna boken är helt och hållet inriktad på Trulsa och därför är det hon som denna analysen kommer att handla om. Trulsa är på många sätt en självständig liten tjej tex så skriver författaren att Trulsa ibland blir väldigt arg och att hon då skriker och

protesterar. När hon ska bära sin mammas namnsdagsbricka så vill hon först inte det och är sur och grinig då hivar hon upp klänningen och kissar på bryggan och säger så här ”Jag ska kissa först”, säger Trulsa, ”så blir jag gladare”. Man upplever henne också som en mycket aktiv flicka. Både aktiv och självständig är alltså egenskaper som man finner i den manliga spalten. Om man tittar på den motsatta spalten så hittar man egenskaper som självuppoffrande och omsorgsfulla. Hon hjälper ju gärna till och hon tar gärna hand om lillebror. Bland annat så trär hon upp smultron på strån till honom och vid ett tillfälle matar hon honom.

Att det är tydliga uppdelningar mellan könens ansvarsområden kan man se tydligt trots att de innehar en mycket perifer del av boken. Detta kan man se eftersom Trulsa hjälper sin mamma och mormor köket. Sin morfar hjälper hon däremot med att kratta gårdsplanen. Tittar man på Trulsa själv så upplever jag inte att hon skulle vara styrd av några givna gränser.

Nils Karlsson Pyssling av Astrid Lindgren

Denna sagan handlar om Bertil som är ensam hela dagarna när mamma och pappa är och jobbar på fabriken. Bertil har inte alltid varit ensam hemma, förut hade han en syster vid namn Märta men nu är hon död. Men en dag så hör han små trippande steg under sängen och när han tittar under sängen så får han syn på en liten pojke som inte är större än en tumme. Det visar sig att pojken heter Nils Karlsson Pyssling och bor i ett råtthål som finns där under sängen. Pojkarna blir kompisar och Bertil får lära sig hur han blir lika liten som Nils Karlsson Pyssling. Eftersom Nils Karlsson Pyssling hyr omöblerat så släpar de ner möblerna från Märtas dockskåpet. Bertil tar också med sig

mat och tändstickor ner som de använder till vedträn. Med gemensamma krafter lyckas de göra råtthålet riktigt hemtrevligt.

Jag kan egentligen inte finna några stereotypa manliga drag hos någon av pojkarna. Däremot hittar jag många stereotypa kvinnliga drag. Båda pojkarna uppfattas som sårbara, Bertil för att han är ensam och för att han sörjer sin systers bortgång. Nils Karlsson-Pyssling för att bor i ett utkylt råttbo utan varken möbler eller värme. Följande citat är hämtat från bokens inledning när Bertil berättar om sin syster Märta: ”Han hade inte alltid varit ensam. Förut hade han en syster. Hon hette Märta. Hon var död nu. Tårarna började rinna, när han nu tänkte på det och hur ensam han var nu”. Bertil är dessutom både omtänksam och omsorgsfull och förser Nils Karlsson-Pyssling med det han behöver.

I denna boken saknas de gränser och hiearkier som forskare har kunnat skönja i böcker från mitten av 1900-talet. Både Nils Karlsson-Pyssling och Bertil träder över gränserna då det gäller traditionella stereotypa drag för män. De är både omtänksamma och utför traditionellt kvinnliga sysslor.

Barna Hedenhös

Hur Flisa fick sin dockvagn av Bertil Almqvist

Flisa har en urgröpt stock som docksäng till sin docka. Denna tunga säng får Sten och Kurre släpa på. Den är oerhört tung. Men så kommer det sig att de rullar runda stenar ner för en kulle. När de har gjort detta en stund så kommer de på att de kan lägga en stockhalva på stenarna och på så sätt få den i rullning. Ur denna erfarenhet får Kurre en snilleblixt. Han kommer på att om de bankar hål i fyra stenar och fäster på Flisas docksäng så kommer det bli mycket lättare att transportera den. Plötsligt så hade den första vagnen blivit uppfunnen.

Flisa uppfattar jag som en passiv person i denna berättelsen. Det är Sten och Kurre som står för det aktiva i boken. Det är de som bär docksängen, det är de som rullar stenar nerför backen. Det är också de som slutligen uppfinner hjulet. Passivt är alltså en stereotypt kvinnlig egenskap och aktiv är en stereotypt manlig egenskap. Pojkarna

betraktas också som starka, eftersom Flisa ber dom hjälpa henne med att bära

dockvagnen. Kurre är dessutom rationell när han lyckas räkna ut hur de ska kunna flytta docksängen på ett effektivare sätt. Både stark och rationell hittar jag i mitt schema som stereotypa manliga egenskaper. Berättelsen avslutas också med att Kurre blir hyllad med repliker som ”LEVE KURRE!!””HAN HAR UPPFUNNIT HJULET!”. Med andra ord så är det främst Kurre det handlar om medan Flisa går ganska obemärkt förbi.

I denna boken finner man tydliga spår av stereotypa manliga och kvinnliga drag hos både Flisa, Sten och Kurre. Det är pojkarna som får stå i rampljuset, det är de som är upptäckare, är självständiga samt handlingskraftiga. Flisas roll i boken är egentligen bara att beundra pojkarnas framfart.

Kajsa Kavat hjälper mormor av Astrid Lindgren

Denna boken handlar Kajsa Kavat som växer upp hos mormor. Mormor tillverkar polkagrisar som hon säljer på torget. Men så händer det sig att mormor gör illa benet. Det värsta är att det bara är en vecka fram till jul och att hon har en massa polkagrisar som hon skulle sälja på den stora julmarknaden. Dessutom ska det julstädas, kokas skinka och inhandlas julklappar. Trots att Kajsa Kavat inte ens är sju år fyllda är det hon som gör allt det som behöver göras. När julaftonen kommer så blir den precis så härlig och lyckad som den brukar vara.

I denna boken är Kajsa Kavat både självuppoffrande, omsorgsfull och omtänksam. Samtliga av dessa egenskaper återfinns i den kvinnliga spalten. Å andra sidan så är det just dessa egenskaper som driver henne att bli både aktiv och självständig. Egenskaper som i sin tur tillhör den manliga spalten. Tittar man på mormodern finner man däremot bara stereotypa kvinnliga drag. I och med att hon gör illa benet så blir hon både passiv, sårbar och beroende, vilket följande kommentar vittnar om som mormodern riktar till Kajsa: ”-Lilla välsignade barn, hur skulle jag klara mig utan dig!”. Även hon är omtänksam, i bokens inledning framgår nämligen att Kajsa Kavat är ett hittebarn som gumman har tagit hand om.

Kajsa och hennes mormor utför så gott som bara traditionella kvinnliga sysslor. Att Kajsa iträder sig en vuxen kvinnas roll då hennes mormor skadar sitt ben, framställs