SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåAtt forma en framtid
En kvalitativ studie om unga nyanlända i
Sverige
To shape a future
A qualitative studie of young newly arrived in Sweden
Emma Antonsson
Betina Sirghie
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31 Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Mikael Ottosson
2
Sammanfattning
Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådande uppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden, utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hantera följderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorer som anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagsläget råder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationer och framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.
Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar detta arbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända använder sig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus (1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala, kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att de unga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring på arbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av en framtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studien framkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildnings- och språkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga att investera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheter ökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.
3
Förord
Vi tackar samtliga informanter som deltagit i studien. För deras vilja och mod att dela med sig av privata tankar och funderingar. Vi önskar dem allt gott, och ett stort lycka till på resan mot att forma en framtid i det nya landet. Vi tackar även vår handledare Mikael Ottosson som har stöttat oss med goda råd och konkreta synpunkter.
Arbetsfördelning
Insamlingen av det empiriska materialet samt transkribering har fördelats jämt mellan oss. Betina har haft huvudansvaret för kapitlet om tidigare forskning medan Emma har haft huvudansvaret för diskussionskapitlet. Utöver det har arbetets skriftliga delar skrivits fram och redigerats av oss båda.
4
Innehållsförteckning0
1.! Inledning* 5! 1.1#Syfte#och#frågeställningar# 6! 1.2#Disposition# 7! 2.! Tidigare*forskning* 8! 2.1#Unga#nyanländas#möjligheter# 8! 2.2#Påverkansfaktorer# 10! 2.3#Sammanfattning# 12! 3.! Teori* 14! 3.1#Fält# 14! 3.2#Kapital# 15! 3.2.1!Socialt!kapital! 15! 3.2.2!Kulturellt!kapital! 16! 3.2.3!Ekonomiskt!kapital! 16! 3.3#Sammanfattning# 17! 4.! Metod* 18! 4.1#Metodval# 18! 4.2#Urval# 19! 4.3#Datainsamling# 19! 4.4#Analysmetod# 20! 4.5#Etiska#ställningstaganden# 21! 5.! Resultat* 22! 5.1#Informanterna# 22! 5.2#Tankar#om#framtida#möjligheter#i#Sverige# 23! 5.3#Synen#på#utbildning# 25! 5.4#Framtida#arbete#och#ekonomi# 26! 5.5#Sociala#aspekter# 28! 5.6#KulturelltQ#och#språkligt#perspektiv# 30! 5.7#Sammanfattning# 31! 6.! Analys* 33! 6.1#Synen#på#möjligheter#att#forma#en#framtid# 33! 6.2#Strategier#och#resurser# 34! 6.3#Sammanfattning# 37! 7.! Diskussion* 38! 7.1#Resultatdiskussion# 38! 7.2#MetodQ#och#teoridiskussion# 40! 7.3#StudieQ#och#yrkesvägledarens#roll#och#vidare#forskning# 41! 8.! Referenser* 43! 9.! Bilagor* 45!5
1.0 Inledning
Det råder krig och oroligheter i många delar av världen och det mänskliga lidandet är stort. Människor flyr sina hemländer i hopp om att finna trygghet någon annanstans. Sverige har för många varit en sådan plats. Hit har människor sökt sig för en säkrare och friare framtid. År 2015 var det hela 163,000 människor som kom till Sverige av olika skyddsskäl, många av dem var ungdomar och unga vuxna (Migrationsverket, 2017). För att hjälpa dessa unga nyanlända att finna en plats i det svenska samhället finns en integrationspolitik som mynnar ut i en rad olika politiska åtgärder. Det finns även ungdomspolitiska mål i Sverige som strävar efter att “Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
inflytande över samhällsutvecklingen”. Målet i sig innefattar unga i åldrarna 13–25, oavsett
härkomst (Regeringen 2013/14:191).
Trots samhälleliga skyddsnät som ska fånga upp denna målgrupp så visar olika statliga utredningar och rapporter på att unga nyanländas villkor för inträde i det svenska samhällslivet är betydligt sämre än för andra ungdomsgrupper bosatta i Sverige. Det finns en utbredd uppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, i utbildningsväsendet samt på bostadsmarknaden (RIK 2015:17, 28, MUCF 2016:1, 16). Gruppen unga nyanlända får dessutom tampas med konsekvenserna av bristande språkkunskaper och svaga sociala nätverk. Alla dessa påverkansfaktorer anses ligga bakom unga nyanländas svårigheter på vägen mot samhällelig inkludering.
I dagsläget finns bristande kunskaper gällande gruppen unga nyanlända i Sverige. Det behövs mer forskning om unga nyanländas egna upplevelser av sin livssituation, om hur de ser på sina villkor och möjligheter till inträde på olika samhälleliga arenor (MUCF 2016:1, 76). Vår förhoppning är att denna studie ska vara ett bidrag till sådan kunskap.
Att studera gruppen unga nyanlända blir även relevant ur ett studie- och yrkesvägledare perspektiv, då vi för det första kan se att det idag, i kontexter där studie- och yrkesvägledning förekommer, rör sig människor som kommer från helt andra samhälleliga sammanhang än det svenska. För det andra anses stöd och vägledning vara en mycket
6
viktig komponent för denna målgrupp i processen mot formandet av ett liv och en framtid i det nya landet (MUCF 2016:1).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Vidare vill vi undersöka vilka strategier och resurser de använder sig av för att forma en framtid i det nya landet. För att svara upp till studiens syfte används följande frågeställningar:
•0 Hur ser unga nyanlända på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige?
•0 Vilka strategier använder sig unga nyanlända av i formandet av en framtid i Sverige?
•0 Vilka resurser framkommer som viktiga för unga nyanlända i formandet av en framtid i Sverige?
I vår studie har vi valt att använda begreppet “nyanlända”. Enligt migrationsverket är en nyanländ person någon som “på grund av olika skyddsskäl beviljats uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige och som omfattas av statliga etableringsinsatser i två till tre år” (Migrationsverket). Migrationsverket definition skiljer sig från skolverkets som istället menar att en individ anses vara nyanländ i hela fyra år “efter att eleven påbörjat svensk skola” (Skolverket). I vår studie fokuserar vi inte på vilka statliga insatser eller åtgärder som våra informanter deltar i, vi lägger inte heller vikt vid vilka skolformer de är aktiva inom. Vi kan därför inte fullt ut använda någon av dessa myndighets definitioner.
Med begreppet unga nyanlända tar vi, likt det ungdomspolitiska målet (Regeringen 2013/14:191), avstamp i ett ungdomsperspektiv där vi studerat individer i åldrarna 18–25 som alla har gemensamt att de har flyttat från sitt hemland på grund av krig och oroligheter och nu försöker finna en plats och en framtid i ett helt nytt samhälle. Målgruppen för vår studie har varit i Sverige mellan ett och ett halvt till fyra år och har alla uppehållstillstånd.
7
1.2 Disposition
I följande kapitel redogörs för tidigare forskning inom studiens huvudområde. I kapitel tre redovisas studiens teoretiska ramverk efterföljt av kapitel fyra som är ett metodkapitel. I kapitel fem skriver vi fram studiens resultat. Därefter följer en analys av resultaten, detta i kapitel sex. Till sist, i kapitel sju, förs en diskussion över studiens resultat, metod och teori samt över studie- och yrkesvägledning och dess relevans för denna studie. Vi ger även, i detta kapitel sju, förslag på vidare forskning inom problemområdet.
8
2.0 Tidigare forskning
I vår studie intresserar vi oss för hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. I detta kapitlet presenteras en överblick av tidigare forskning som behandlar ämnet.
2.1 Unga nyanländas möjligheter
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har genomfört en kartläggande analys av ”unga nyanländas villkor för etablering i arbets- och samhällslivet” och sammanställt resultaten i två delrapporter. Målgruppen är nyanlända unga kvinnor och män med uppehållstillstånd, i åldrarna 18–25 år som befinner sig inom ramen för etableringsuppdraget, dock lyfter rapporten även fram ett generellt perspektiv på unga nyanländas villkor för etablering.
Rapportens första del visar att unga nyanlända som grupp är ”bland de vars etablering stannar av eller går påtagligt långsamt” (MUCF 2016:1, 30). I rapporten hänvisas även till forskning som pekar på att unga utomeuropeiskt födda som invandrat till Sverige i tidig vuxen ålder tillhör en av de grupper som har svårast att etablera sig på exempelvis arbetsmarknaden. Många unga nyanlända har en betydligt lägre utbildningsnivå jämfört med andra unga bosatta i Sverige och myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor ser oroande på detta. Unga nyanlända väntas ha ”sämre förutsättningar att läsa in högre utbildningar än andra unga i Sverige” (MUCF 2016:1, 42), inte minst på grund av språkliga svårigheter. Förutom utbildningsaspekten belyser MUCF (2016:1) vikten av att utveckla element såsom boende, samhällsorientering, hälsa och välbefinnande för gruppen unga nyanlända.
I den andra delrapporten, (MUCF 2016:2), redovisas hur unga nyanlända pratar om sin etablering i arbets- och samhällslivet, inom ramen för de insatser och åtgärder som Arbetsförmedlingen erbjuder. I denna delrapport, i likhet med vår studie, har författarna
9
fokuserat på att få fram ungas perspektiv på sin situation. Forskarna har genomfört kvalitativa intervjuer med 20 unga män och kvinnor i åldrarna 20 till 25, som har bott i Sverige mellan ett till tre år. Gemensamt för de intervjuade är att de “har kommit till ett helt nytt land som de ska försöka att orientera och etablera sig i ” (MUCF 2016:2, 54).
I de ungas berättelser framkom att de har skilda förutsättningar och olika utmaningar för etableringen. De som redan har familj i landet kunde få det sociala- och ibland det ekonomiska stödet, medan de som kommit helt själva upplever svårigheter både vad gäller att skaffa sig sociala nätverk, men också problematik kring den ekonomiska aspekten. Även boendesituationen pekas ut som problematisk (MUCF 2016:2, 57). Svårigheter i att få kontakt med infödda svenskar för att kunna utveckla språket och kunskaper om samhället framkom hos alla intervjuade (MUCF 2016, 65).
Slutligen visar resultaten att sociala och ekonomiska faktorer påverkar ungas inträde i det svenska samhället, samt att etableringsinsatserna inte alltid fungerar möjliggörande utan snarare begränsande. Detta då unga nyanlända upplevde insatserna som tids- och energikrävande och inte alltid så betydelsefulla. Trots det var ungdomarna positiva och motiverade till att etablera sig i Sverige (MUCF 2016:2, 67).
Målgruppen, unga nyanlända, som granskas i rapporterna är densamma som i vår studie, så i det avseendet är MUCF (2016) en relevant läsning. MUCF (2016:1) har ett tydligare myndighetsperspektiv än vad MUCF (2016:2) har. Vi ser dock att båda perspektiven är viktiga att ta i beaktande vid utvecklandet av kunskaper om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma ett liv här i Sverige och har därför valt att lyfta fram båda i detta kapitel.
I artikeln ”Key Factors behind Labour Market Marginalization of Young Immigrants: Limited Access to Apprenticeships, ‘State Dependence’ or Low Qualifications?” skriver Støren (2011) om en studie med fokus på övergången från skola till arbetsliv. I artikeln jämförs situationen för ungdomar med icke västerländsk bakgrund och norska ungdomar genom en kvantitativ undersökning. Alla ungdomarna har studerat på gymnasienivå men många av dem har inte slutfört sin utbildning.
I Støren (2011) kan vi läsa om en jämförelse mellan etniska minoriteter och infödda som visar på att de etniska minoriteterna haft mindre framgång på arbetsmarknaden. Resultaten visade även att det inte bara är brist på framgång i utbildning och språkkunskaper som gjort
10
att dessa skillnader uppstått, utan att det också finns en strukturell diskriminering på arbetsmarknaden (Støren 2011, 130). Støren (2011) presenterar i studiens resultat att arbetsmarknadssituationen för ungdomar med utländsk bakgrund i förhållande till norska ungdomar, till stor del beror på att den etniska majoriteten generellt sett har bättre betyg och uppnått en högre kompetensnivå. Det statliga beroendet lyfts också fram som en viktig faktor bakom ungdomsarbetslösheten, men kan inte ses som en förklaring till utländska ungdomarnas höga arbetslöshet i jämförelse med inrikes födda (Støren 2011, 152).
Sharif (2017) är också en av dem som intresserat sig för unga nyanlända, men till skillnad från Støren (2011) är Sharifs studie gjord i Sverige. I sin avhandling ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt” (2017) har han studerat nyanlända ungdomar på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan. Resultaten i avhandlingen visar bland annat att ungdomarna oavsett härkomst, klass och kön tillskriver utbildning ett högt värde. Utbildning anses vara väsentlig för huruvida de nyanlända ungdomarna ska lyckas integrera sig och få högre status i det svenska samhället. Sharifs (2017, 175–177) studie visar även att det svenska språket betraktas som ett mycket viktig kapital som öppnar upp för möjligheter att skaffa sig tillgångar i det nya samhället. Størens (2011) artikel, Sharifs (2017) avhandling och MUCF:s (2016) rapporter visar alla på de svårigheter och utmaningar som unga nyanlända ställs inför gällande möjligheten att ta sig fram i en ny samhällelig kontext. De visar att utbildning och språkliga kunskaper upplevs som betydelsefulla faktorer som påverkar på individnivå, men dessa är även viktiga sett ur ett samhällsperspektiv.
2.2 Påverkansfaktorer
En artikel som är relevant för vår undersökning är ”Moving stories” av Suárez & Suárez (2017). Den är förvisso utförd i USA men det finns intressanta och relevanta faktorer i resultatet som sägs påverka möjligheterna för unga nyanlända att forma en framtid i ett nytt land. I studien fokuserar forskarna på invandrarbarns erfarenheter av integration. Artikeln låter oss förstå att vissa invandrare lyckas navigera USA:s utbildningssystem och även
11
fortsätter på akademisk nivå̊, medan andra lämnar skolan utan att ha förvärvat de kunskaper och verktyg som gör det möjligt för dem att fungera på en mycket konkurrenskraftig arbetsmarknad och i ett allt mer komplext samhälle. Artikeln pekar på tio faktorer som har starka konsekvenser för skolprestation och social anpassning. En sådan påverkansfaktor är ungdomarnas utbildningsbakgrund som är direkt kopplad till föräldrarnas utbildningsnivå, där välutbildade föräldrar uppmuntrar sina barn till studier och kan ge dem tillgång till information, samt tillhandahålla resurser för utbildning. Andra faktorer är fattigdom som kan generera en rad psykiska bekymmer samt segregation och saknad av giltiga identitetshandlingar som står i vägen för deras tillgång till utbildning. Inlärning av engelska språket och sociala nätverk är andra viktiga påverkansfaktorer. Enligt forskarna, så förvärvade ungdomar som hade engelsktalande vänner och andra sociala nätverk, sina engelska färdigheter snabbare och skickligare, vilket ledde till förbättrad självkänsla och acceptans (Suárez & Suárez 2017, 252–255). Familjerelationer och andra relationer knutna till samhället, såsom olika organisationer och föreningar samt mentorsrelationer, är viktiga påverkansfaktorer vad gäller huruvida unga nyanlända kan ta sig an sin skolgång och sin sociala anpassning i det nya landet. Forskarna hävdar att i nästan varje historia om en invandrares framgång finns det en vårdande vuxen som intresserar sig för barnet och som aktivt engagerat sig i dennes liv (Suárez & Suárez 2017, 252–255).
En annan artikel som även den är gjord i USA och som belyser ungas möjligheter att forma en framtid i ett nytt land är Irizarry & Kleyns (2011) studie “Immigration and Education in the Supposed Land of Opportunity”. Forskarna har genomfört en kvalitativ undersökning med ett ungdomsperspektiv där de vill belysa unga invandrares röster om hur det är att leva och utbilda sig i USA, eftersom deras åsikter ofta saknas i samhälleliga och politiska debatter. Artikeln syftar också till att fylla en kunskapslucka gällande unga invandrares inställning till studier och livet i USA. Forskarna har samlat in data genom halvstrukturerade fördjupade intervjuer med sju respondenter som alla studerade på high school i USA. De genomförde också etnografiska observationer, under en tvåårsperiod. Tre huvudområden berörs och dessa är familjestruktur och skola samt personligt engagemang. Författarna kommer fram till att invandrarstudenter står inför stora svårigheter och utmaningar både i- och utanför skolan (Irizarry & Kleyn 2011, 16). Studiens resultat visar bland annat att skolprestationen påverkas när elever inte har familjen återförenad i det nya
12
landet. Även livet utanför studierna påverkas av detta då de ensamt måste bearbeta sin verklighet med allt vad det innebär. Samtidigt kan en sådan situation verka motivationshöjande, då respondenterna uttryckte en strävan efter att fortsätta utbilda sig för att ha möjlighet att hjälpa sina familjer. Genom att investera i utbildning ser de alltså vägen mot ekonomisk utveckling, både för sig själva och för deras familjer (Irizarry & Kleyn 2011, 22).
Även Bhagat (1999) lyfter i artikeln ”Getting started and getting ahead: career dynamics of immigrant” de utmaningar som invandrade ställs inför. Bhagat (1999) beskriver den stress som immigranter kan uppleva av de krav, möjligheter och hinder de möter på sin resa i det nya landet. I artikeln pekas också det sociala stödet ut som en betydande och viktig del i den migrerades integrationsprocess. Även förmågor såsom karriärmotivation och ”coping” kompetenser anses vara viktiga element för huruvida immigranterna upplever stress i integrationsprocessen och i karriärutvecklingen. Artikeln diskuterar och lyfter fram behovet av forskning vad gäller invandrares karriärrelaterade stress och dess påverkan samt konsekvenser på just integrationsprocessen.
2.3 Sammanfattning
Svenska studier som genomförts med huvudsyfte att studera unga vuxna som invandrat, visar att det finns stora utmaningar vad gäller etablering i olika samhälleliga kontexter. Det finns svårigheter att få inträde till den svenska arbetsmarknaden, att skaffa en stabil ekonomi och boplats. Målgruppen unga vuxna anses även ha svårigheter att ta till sig utbildning i olika former då det finns barriärer i form av språklig förståelse. Samtidigt i ett hav av problematik visar forskning att denna målgrupp bär på hopp och framtidstro, där många ser utbildning som en viktig del av framtiden. Tillsammans med utbildning visar forskning att språkliga kunskaper i svenska är något som anses vara av högt värde för att kunna få tillgång till samhällslivet.
En studie gjord utanför Sveriges gränser, närmare bestämt i Norge, visar också att unga vuxna som invandrat är en utsatt grupp i samhället. Där visar forskning att det inte enbart är
13
brist på utbildning och språkmässig svaghet som bidrar till problematiken, utan att det även finns en pågående strukturell diskriminering på bland annat arbetsmarknaden.
I USA visar forskning att denna målgrupps möjligheter till en framtid i det nya landet påverkas av många olika faktorer. Precis som i skandinavisk forskning visar det sig att utbildning och språk är betydande faktorer, tillsammans med psykisk ohälsa, bristande sociala nätverk och ekonomisk situation. Alla dessa påverkansfaktorer anses ha stor betydelse för hur unga vuxna med invandrarbakgrund ser på sina möjligheter att forma en framtid i det nya landet.
14
3.0 Teori
Studien syftar till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. För att svara upp mot studiens syfte och för empirisk tolkning samt analys kommer vi att ta inspiration i delar av Bourdieus (1997) teoretiska ramverk. Främst kommer vi att använda begreppen fält och kapital, där sociala, kulturella samt ekonomiska kapital får störst fokus. Vi kommer att använda Bourdieus (1997) egna beskrivningar av begreppen samt Aakvaags (2011) och Broadys (1998) tolkningar av begreppen.
3.1 Fält
Fält kan beskrivas som “ett system av relationer mellan positioner” (Broady 1998, 14).
Begreppet fält behövs för att kunna studera de olika kapitalformerna då varje fält har sin “egen specifika art av kapital” (Broady 1998, 14). Fältbegreppet kan användas som ett “verktyg för studiet av fördelning av kapital” (Broady 1998, 14).
På de olika fälten råder en elementär och en ej uttalad enlighet över vilka spelregler som gäller för aktörerna som deltar på fältet, samt vilka kapitalformer som genererar makt och inflytande på fältet (Aakvaag 2011, 170). För att ett fält överhuvudtaget ska kunna existera på ett fungerande vis så behöver det finnas “insatser, och människor som är redo att spela spelet” (Bourdieu 1997, 128). Det krävs även att människorna inom fältets ramar “erkänner spelets och insatsernas inneboende lagar” (Bourdieu 1997, 128).
Ett specifikt fält har mer eller mindre tydliga karaktärsdrag. Människorna som är “engagerade i ett fält har ett visst antal fundamentala intressen gemensamt, som är knutet till fältets själva existens” (Bourdieu 1997, 129). För att nya tillskott ska få tillträde till ett specifikt fält krävs ett erkännande av “spelets värde och kunskap om spelets principer” (Bourdieu 1997, 129). Enligt Bourdieu (1997, 30) finns ett underliggande krav inom fältet
15
som innebär att de som inträder måste besitta en viss praktiskt kunskap om spelreglerna, både ur ett historiskt och ett framtida perspektiv, annars kan uteslutning ske.
3.2 Kapital
Begreppet kapital kan kort beskrivas som olika “symboliska och materiella tillgångar” (Broady 1998, 12). Kapital genererar makt och inflytande inom ett visst fält. De fältspecifika kapitalen upphör att gälla utanför fältets gränser, vilket medför att ett visst kapital kan anses högt inom ett specifikt fält men lågt inom ett annat. Vilken position en aktör har inom ett visst fält utgörs av den mängd fältspecifika kapital som aktören besitter eller införskaffar sig. Det finns en rådande skev fördelning av kapital mellan grupper och individer i samhället. På så sätt utgör kapital “en grund för dominans” och bidrar till uppkomsten av hierarkier. Kapital är således både “mål och medel i samhällslivet” (Aakvaag 2011, 164–169).
Inom ramen för Bourdieus kapitalbegrepp kommer vi i denna studie att använda begreppet som ett verktyg i arbetet mot att skapa förståelse för hur unga nyanlända resonerar om sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Genom att använda begreppet kan vi förklara och förstå på vilket sätt unga nyanlända investerar i olika kapitalformer för att kunna orientera och positionera sig i det svenska samhället.
3.2.1 Socialt kapital
Det sociala kapitalet kan beskrivas som ett relationsbegrepp. Med denna kapitalform kommer vi in på de sociala nätverk i vilket en människa rör sig inom. Dessa nätverk kan vara vänner, arbetskamrater, bekanta, familj, föreningar, klasskamrater eller liknande. Sociala kapital har alltså en “direkt förankring i sociala relationer och därmed också personer” (Bourdieu 1997, 10). Det sociala kapitalet kan generera makt därför att “sådana nätverk kan mobiliseras om man vill uppnå något” (Aakvaag 2014, 166).
16
Bourdieu (1997, 69) talar om “förbindelser” och kopplar detta till det sociala kapitalet. Han beskriver det sociala kapitalet som ett “medel för att förstå vilken funktion” olika relationer eller förbindelser kan ha i det sociala samhällslivet. Det sociala kapitalet kan kräva investeringar och resurser i form tid och pengar, samt “specifik kompetens som garanterar det sociala kapitalets reproduktion” (Bourdieu 1997, 70). I vår studie undersöker vi hur informanterna resonerar gällande sociala kapital. Vi tar reda på hur de ser på sina sociala kontexter, sina nätverk och betydelsen av att investera i dessa för att kunna forma en framtid i Sverige.
3.2.2 Kulturellt kapital
Kulturellt kapital är något som står i relation till rådande normer och värdering som finns i
ett samhälle. Införskaffandet av denna kapitalform innebär “att man har tillägnat sig och behärskar den dominerande kulturella koden i samhället” (Aakvaag 2011, 165). Det kulturella kapitalet är “något som en individ kan utnyttja i kampen om makt, prestige och pengar” (Bourdieu 1997, 11).
Ett högt kulturellt kapital kan generera högre maktpositioner inom exempelvis utbildningsväsendet. Utbildningskapital “består av kunskaper och formella utbildningstitlar som tillägnas genom skolor, högskolor och universitet” (Aakvaag 2011, 165–166). Denna kapitalform kan också innebära tillträde till inflytelserika positioner på arbetsmarknaden, inom politiken eller i områden som “vetenskap och konst” (Aakvaag 2011, 165). I vår studie kommer även den språkliga aspekten att omfattas av Bourdieus kulturella kapitalform.
3.2.3 Ekonomiskt kapital
Ekonomiskt kapital kan i korthet beskrivas som “materiella tillgångar samt kännedom om
ekonomins spelregler” (Broady 1998, 13). Det ekonomiska kapitalet är en betydelsefull kapitalform som innefattar många olika former av ekonomiska tillgångar. Dessa tillgångar kan inte bara mätas i pengar, det innebär att allt som kan investeras i och sedan ge en framtida ekonomisk utdelning räknas in i begreppet om ekonomiska kapital. Det kan röra
17
sig om allt från privata ägodelar, fastigheter, aktier, industrier, mark och råvaror. Ekonomisk makt skaffar sig den som har ekonomiska kapital (Aakvaag 2011, 165).
3.3 Sammanfattning
Olika fält har skilda specifika egenskaper. Inom ett fält finns en viss fördelning av kapital. Kapital i sin tur kan beskrivas som makt. Högt kapital inom ett särskilt fält kan generera makt, men samma kapital inom ett annat fält kan anses värdelöst (Broady 1998, 14). Med kapital kan individer positionera sig i samhällslivet. Kapital kan således bli både något att sträva efter och något att använda sig utav på vägen mot målet (Aakvaag 2011, 164–169). Fältbegreppet och kapitalformerna hjälper oss genomföra analysen om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Vi kan utifrån dessa begrepp även besvara våra frågeställningar om vilka strategier och resurser som unga nyanlända använder sig av i formandet av en framtid.
18
4.0 Metod
I detta kapitel redogörs för studiens metodval. Först förs ett resonemang kring det kvalitativa metodvalet. Därefter presenteras valet av informanter som sedan efterföljs av tillvägagångssätt för insamling av det empiriska materialet. Sist presenteras analysmetod och etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
För att kunna beskriva och analysera hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma sin framtid i Sverige samt undersöka vilka strategier och resurser de använder sig av i formandet av en framtid, har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Då den kvalitativa intervjun är en metod som ger inträde till individers livsupplevelser och syftar till att förstå “ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale & Brinkman 2014, 41–46), ansåg vi att detta var rätt metod att utgå ifrån vid genomförandet av studien. Den kvalitativa forskningsintervjun har gett oss möjligheten att “arbeta med ord, inte siffror” (Kvale & Brinkman 2014, 47). Fördelarna med det kvalitativa tillvägagångssättet är att forskaren under intervjun har möjlighet att ställa fördjupande frågor och få kompletterande svar. Det ger också en mer utvecklad förståelse för ämnet som studeras, till skillnad från kvantitativ metod där informationen som framkommer från informanterna är mer avgränsad och inte lika djupgående (Larsen 2014, 26).
En av utmaningarna med att genomföra kvalitativa intervjustudier anses vara att efterarbetet är mer tidskrävande och omfattande än vid kvantitativa undersökningar. Även intervjueffekten kan ses som en nackdel vad gäller utförandet av en kvalitativ intervjustudie. Med det menas att det finns en risk att informanterna svarar såsom de uppfattar att intervjuaren vill ha svaret (Larsen 2014, 27).
19
4.2 Urval
Vi intervjuade unga nyanlända, boende i två olika kommuner i södra Sverige. Gemensam för informanterna är att de kommit till Sverige på grund av krig och oroligheter i hemländerna. Alla är utomeuropeiskt födda, är 18–25 år gamla och har varit i Sverige mellan ett och ett halvt till fyra år. Informanterna är studerande och arbetande i olika former.
Vi hade vissa krav gällande urvalet. Dessa krav var att informanterna skulle ha uppehållstillstånd i Sverige samt ha kunskaper i svenska språket så att tolk ej behövdes. De skulle också vara över 18 år, detta för att kunna delta utan målsmans medgivande.
Urvalet gjordes genom snöbollsmetoden (Larsen 2014, 78). Denna metod innebar att vi kontaktade personer som vi ansåg besitta relevant kunskap inom forskningsområdet. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogrammen och lärare som arbetade med SFI, samt en av kommunernas integrationsenheter. Detta resulterade i kontakt med informanter som var relevanta för vår studie. För att skydda deras identitet har samtliga informanter fått fingerade namn i studien. En tydligare presentation av informanterna återfinns i kapitel fem.
4.3 Datainsamling
Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex unga nyanlända. Innan intervjuerna började upplyste vi informanterna om studiens syfte, att deras medverkan var anonym samt frivillig och att de närsomhelst kunde avbryta intervjun. Ett muntligt godkännande från informanternas fanns på plats innan intervjuerna startade. Vi hade enskilda intervjuer med informanterna och dessa delade vi jämnt mellan oss. Samtalen spelades och transkriberades efteråt. Ljudinspelningarna gjordes med mobiltelefoner och varade mellan 25 till 40 minuter. I en ostrukturerad intervjuguide formuleras huvudfrågor relevanta för studiens syfte och frågeställningar.
20
Forskningsfrågorna var av öppen karaktär och informanterna fick möjlighet att själva formulera sina svar. Eftersom syftet med studien har varit att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige, har det varit av betydelse att låta informanterna prata fritt om sina egna upplevelser. Genom en flexibel intervjuguide med öppna frågor har det funnits möjlighet att ställa uppföljningsfrågor och fördjupade frågor samt leda in samtalen på teman som vi ansågs vara relevanta. Detta liknar även beskrivningen för en intervju med explorativt syfte som innebär att intervjupersonen introducerar ett tema eller frågor för informanten och sedan följer upp för att få ytterligare information och nya infallsvinklar (Kvale & Brinkman 2014, 148). Vi har behövt ställa följdfrågor för att kontrollera att vi har förstått varandra, i synnerhet för att informanterna hade varierande kunskaper i svenska språket. I Kvale & Brinkman (2014, 154) kan vi läsa att med “kontrollfrågor under intervjun blir det lättare att validera tolkningarna”.
Under studiens gång har vi arbetat mot att säkerställa validiteten för undersökningen, detta genom att vi fokuserat på en flexibel intervjuguide som innehåller frågeformuleringar relevanta för studiens syfte. Vi har tillåtit informanterna att utforska sina svar, ställa frågor men även låtit dem belysa saker av individuellt värde, utanför intervjuguidens ramar. Detta tillvägagångssätt har hjälpt till att höja studiens validitet (Larsen 2014, 80–81).
För att arbeta med studiens trovärdighet har vi i största mån försökt ta hänsyn till det empiriska materialets reliabilitet. Detta har vi gjort genom att noggrant hantera intervjumaterialet och genom att vi hållit ordning på vem som sagt vad. Det har varit viktig för oss att inte blanda ihop informanternas svar. Studiens reliabilitet kan också höjas genom att olika forskare utför samma studie och får liknande resultat (Larsen 2014, 80–81), något som vi kan se som en utmaning då studiens fokus är på individuella upplevelser i en högst föränderlig värld.
4.4 Analysmetod
För analys av det empiriska materialet har vi använt oss av innehållsanalys. Med detta tillvägagångssätt har det varit möjligt för oss att “identifiera mönster, samband och gemensamma drag och skillnader” (Larsen 2014, 101–102) i svaren från informanterna.
21
I linje med en innehållsanalys har intervjumaterialet transkriberats och sedan kodats i olika teman, detta med bas i studiens tre frågeställningar. För att mängden transkriberat intervjumaterial ska bli hanterbart har även en datareduktion genomförts. I samband med detta genomförande skedde ett bortfall av sådant material som inte ansågs vara av relevans för vår studie. Denna process har medför en koncentrering och organisering av insamlade data, vilket gjort det empiriska materialet analyserbart (Larsen 2014, 101).
Vi hade för avsikt att redan under tematiseringen av intervjumaterialet vara uppmärksamma på mönster och samband i hur informanternas ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige, samt vilka strategier och resurser som ansågs viktiga.
4.5 Etiska ställningstaganden
I vår studie följer vi de forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utgår från dess fyra huvudkrav. Kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).
Genom att berätta för informanterna om studiens form, syfte samt villkor för deltagande har vi förhållit oss till informationskravet (Vetenskapsrådet 2002,7). Vi har även tagit hänsyn till samtyckeskravet som innebär att informanterna informerats om att deras medverkan är frivillig och att de närsomhelst har rätt att avbryta sitt deltagande (Vetenskapsrådet 2002, 9–10), detta gjordes i samband med första kontakten samt strax innan intervjuerna startade. Vad gäller konfidentialitetskravet är det av vikt att behandla uppgifter om informanterna med högsta försiktighet. Uppgifter ska förvaras “på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet 2002, 12). I vår studie kommer informanterna få fingerade namn och det transkriberade materialet behandlas med aktsamhet.
Vad gäller nyttjandekravet är det viktigt att veta att den insamlade empirin endast får nyttjas i forskningssyfte och att materialet tas bort efter att studien är slutförd. Innan intervjuerna genomfördes informerades deltagarna om detta.
22
5.0 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av vår empiriska undersökning. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Vidare vill vi undersöka vilka strategier och resurser de använder sig av för att forma en framtid i det nya landet. Först presenteras en beskrivning av informanterna som medverkat i studien, därefter redovisas resultaten utifrån de mönster som vi kan se.
5.1 Informanterna
Maria är 20 år gammal och har bott i Sverige i nästan ett och ett halvt år. Hon är uppväxt i Saudiarabien. I Sverige bor hon tillsammans med sin familj som består av mamma, pappa samt fyra syskon. Maria har motsvarande gymnasieexamen från hemlandet. I Sverige läser hon svenska vid språkintroduktionsprogrammet och har en timanställning som undersköterska.
Adam är 25 år gammal och har bott i Sverige i två år och sex månader. Han kommer från Syrien där han har hunnit utbilda sig ett år på universitet inom IT samt skaffa sig några års arbetslivserfarenhet från flera olika jobb. Han lämnade sin familj i hemlandet, som bestod av nio medlemmar, och kom ensam till Sverige. Just nu har han ingen annan sysselsättning än studierna på SFI.
Ranja är 18 år gammal och kommer från Afghanistan. Hon har bott i Sverige i nästan fyra år och bor här tillsammans med hela familjen bestående av mamma, pappa och åtta syskon. Hon var 15 år gammal när hon kom till Sverige, och idag läser hon på språkintroduktionsprogrammet.
Hakim är 25 år gammal och har bott i Sverige i tre och ett halvt år. I hemlandet, Syrien studerade han kemi i två år på universitet, och även arbetat på familjens företag. I Sverige
23
läser han kurser på Komvux och arbetar samtidigt på en kommunal integrationsenhet. Han har sökt utbildning på Yrkeshögskolan och hoppas kunna börja till hösten.
Sonja är 20 år gammal och har bott i Sverige i tre och ett halvt år. Hon har grundskoleutbildning från Syrien. Hon bodde tillsammans med familjen som bestod av mamma, pappa och fyra syskon. I Sverige bor hon ensam, men nämner att hon har en man och föräldrar i närheten. I dagsläget läser hon svenska på SFI och praktiserar på ett äldreboende.
Bella är 25 år gammal och har bott i Sverige i fyra år. Hennes hemland är Afghanistan. I Sverige bor hon tillsammans med sin familj. Hon har till en början haft praktik på en skola, därefter studerade hon på SFI samt läste olika kurser på Komvux. Idag arbetar Bella som studiehandledare men ser mycket fram emot att börja studera igen.
5.2 Tankar om framtida möjligheter i Sverige
När informanterna berättar om sina framtidstankar drar de paralleller till hur situationen såg ut i respektive hemländer. Att blicka tillbaka kan tänkas vara en naturlig del av processen i formandet av en framtid i ett helt nytt land. Vi har därför valt att presentera informanternas dåvarande situation som en del i deras tankar om framtida möjligheter.
Adam och Hakim hade båda hunnit börja studera på universitetet och skaffat sig flera års arbetslivserfarenhet i hemlandet, även Sonja har arbetat i hemlandet, dock under begränsade former. Alla sex informanterna hänvisar till krig och oroligheter i hemlandet som den största orsaken till att de flyttat till Sverige. Hakim säger även att han ville till Sverige just för att få möjlighet att fortsätta utbilda sig. Adam pratar om att hans liv sätts lite på paus då han inte gör så mycket idag, jämfört med vad han gjorde i hemlandet, där han ägnade sig åt både utbildning och flera olika arbeten. Han berättar om sina förhoppningar över att få börja ett nytt liv här i Sverige, han tänker på arbete och familj som en del av det nya livet.
24
Maria, Bella, Sonja och Ranja vittnar om begränsade möjligheter i sina hemländer. Maria säger att kvinnornas frihet är begränsad i Saudiarabien, men lyfter ändå fram att hon fått möjlighet till utbildning, detta främst för att människorna runt omkring henne varit snälla. Maria, anser sig ha mycket goda möjligheter att forma en framtid i Sverige, men samtidigt berättar hon att det är svårt att bestämma vad hon ska satsa på, då det varje dag framkommer något nytt och spännande som hon kan se sig göra i framtiden.
Likt Maria ser även Sonja positivt på sina framtida möjligheter till utbildning och jobb här i Sverige, men poängterar att det viktigaste just nu är att hon kan få känna sig fri och ha möjlighet att välja sin egen väg. Hon berättar att hon i hemlandet inte fick studera eller jobba så mycket som hon önskat, och att hon var mycket begränsad i det mesta hon tog sig för.
Ranja berättar att hon glad att hon kom till Sverige och att hon kan fortsätta utbilda sig här. Hon pratar om att utbildningen är hennes första och största mål, och något som ska leda henne på vägen mot ett bra arbete. En av hennes drömmar är att skaffa sig en bra ekonomi för att ha möjlighet att hjälpa utsatta barn i sitt hemland. Det är dock oklart på vilket sätt Ranja tänker att hon ska bidra. Hon pratar om att hon har haft det bra i hemlandet och hänvisar det till sin ålder. När hon bodde i sitt hemland var hon bara ett barn som lekte, gick i skolan och kom hem. Hon berättar att i hennes hemland ökar kvinnors begränsningar i takt med åldern.
Bella vittnar också om begränsningar i hemlandet, men vill inte gå in på ytterligare detaljer. Med ett leende på läppar säger hon att “Här har jag mycket möjligheter… och här liksom, jag gör så gott jag kan. Jag är väldigt tacksam och glad att jag fick vara i Sverige”. Även om alla informanterna har ljusa framtidstankar och att de ser sina möjligheter att forma en framtid i Sverige som goda, framkommer det i undersökningen en tydlig skillnad informanterna mellan. De kvinnliga informanterna anser att flytten till Sverige inneburit större frihet och en betydligt mindre begränsande tillvaro, medan de manliga informanterna upplever att flytten till Sverige inneburit en förändring i motsatt riktning. I Sverige anser sig de kvinnliga informanterna ha större möjligheter att delta i olika samhälleliga kontexter på ett annat sätt än vad de är vana vid från hemländerna medan de manliga informanterna var friare och mer involverade i samhällslivet i sina hemländer, jämfört med vad dem är här i Sverige.
25
5.3 Synen på utbildning
I intervjuerna framkommer att informanterna ser utbildning som en viktig och nödvändig del av framtiden. De anser att det i Sverige finns bra möjligheter till att studera. För vissa av informanterna ligger planer på studier nära i tiden, medan andra ser utbildning som möjligt i ett längre tidsperspektiv.
Hakim har sökt till en yrkeshögskoleutbildning inom IT, även Adam talar om IT utbildning på universitetet. Maria vill studera ekonomi på högskolan, det har för henne varit en dröm som hon hade redan i hemlandet. Sonja och Ranja talar också om att studera på högskola eller universitet. Sonja har ett intresse för vårdämnen, och ser sjuksköterskeprogrammet som en möjlig framtida utbildning, hon är också intresserad av att utbilda sig inom skönhetsbranschen för att eventuellt kunna starta egen firma. Ranja är även hon intresserad av att arbeta i vården, men då som läkare. I Ranjas svar framkommer även ett intresse för utbildning inom juridik, hon verkar dras mellan dessa två yrken. Bella är den av informanterna som inte helt säkert kan säga vad hon vill studera, däremot är hon en av dem som är allra säkrast på att hon kommer att studera, och även hon vill göra detta på universitet eller högskola.
Hakim, som har siktet inställt på programmering och IT, beskriver att han är mycket nöjd med sin studieplanering. Han beskriver sig som en sökare, där han strategiskt letar efter bästa möjliga väg framåt, detta bli tydligt när han säger “Jag har kollat efter arbetsmarknadens behov, men också mitt intresse för programmering, datorer och teknik. Nu försöker jag planera efter det”.
Både Hakim och Adam berättar att de påbörjat universitetsstudier i hemlandet, men fått avsluta dessa på grund av krig och oroligheter. Till skillnad från Hakim och Adam så berättar Sonja, Ranja och Bella alla tre om hur de upplevt sig begränsade i sina utbildningsval och att möjligheten till vidare studier i hemlandet var mycket små. Sonja och Bella beskriver sina utbildningssituationer i hemlandet på liknande sätt när de säger att
26
En kvinna i Syrien inte så mycket behöver studera eller jobba eftersom man inte kan göra allting. (Sonja). Det landet som jag kommer från, det finns inte mycket möjlighet, jag var nästan alltid hemma. (Bella)
Bella vill inte prata djupare om sin dåvarande studiesituation, men säger att det var mycket svårt för henne att skaffa utbildning i hemlandet. Hon har alltid haft drömmen om att få utbilda sig, och med flytten till Sverige har den drömmen blivit verklighet. Hennes tankar beskrivs i ett citat där hon säger “Jag bara väntat på att få chansen, nu har jag fått den, och jag vill inte missa den”.
I Ranjas berättelse framkommer en liknande skildring av utbildningsmöjligheterna från hemlandet där hon beskriver begränsningen genom att berätta att “När du blir vuxen det blir lite svårt att man går till skolor eller kurs, för att det samhället är farligt för tjejer”.
Maria vittnar också om ett liknande klimat där hon växte upp, dock berättar hon att det gått bra för henne då människorna i det Saudiarabiska samhället varit stöttande mot henne, de har sett till så att hon fått utbilda sig. Maria har studerat motsvarande naturprogrammet i sitt hemland och är den enda av de kvinnliga informanterna som slutfört en gymnasieexamen i hemlandet.
Alla sex informanterna vill studera vidare. De upplever sina möjligheter till utbildning här i Sverige som goda. De ser utbildning som en väg framåt och en betydande del i formandet av en framtid här i Sverige.
5.4 Framtida arbete och ekonomi
Informanter pratar om vikten av att ha ett arbete som leder till bra ekonomi. De berättar om olika arbeten som de drömmer om i framtiden. Det rör sig om arbetsområden inom IT, vård, ekonomi och juridik.
Bella, Hakim och Maria har lyckats skaffa sig ett arbete som de för tillfället är nöjda med. Informanterna ser positiv på detta då de både får värdefull erfarenhet och en bättre ekonomisk situation. Bella arbetar idag som språkhandledare på en grundskola, Hakim
27
arbetar inom en kommunal integrationsenhet och Maria har nyligen fått en timanställning på ett äldreboende. Bella och Hakim har i dagsläget en bra ekonomisk situation. Det framkommer som viktigt för dem att vara ekonomiskt oberoende. Bella berättar att en god egen ekonomi innebär frihet att leva livet som hon själv vill.
Hakim säger att det är viktigt att förstå hur man ska tänka kring sin egen ekonomi just i Sverige, då han berättar att det är mycket att tänka på när allting är dyrare än i hemlandet. Maria, som nyligen fått anställning, berättar att hon ännu inte har så bra insikt i hur man ska tänka kring ekonomin i Sverige, men att hon börjar lära sig.
Adam och Sonja berättar att de ser det som svårt att skaffa arbete här i Sverige. Adam är inte riktigt nöjd med den situationen han befinner sig i idag. Han är studerande på SFI och berättar att allt går för långsamt. Han vill gärna ha ett arbete och tror att han behöver detta som ett första steg in i det svenska samhället. Detta förklarar han genom att säga ”Jag tror nu jag behöver bara jobb. När jag får jobb, jag kan lära mer, när jag träffar människor och pratar med dem”. Han drömmer om att arbeta inom IT, men ser inte det som möjligt inom en snar framtid. Adam säger att han kan tänka sig flytta var som helst för att få ett arbete då han vill vara ekonomisk oberoende. Arbete är även viktigt för Sonja, men likt Adam så hon upplever hon det som mycket svårt att få ett arbete i Sverige, hon säger:
Om jag söker jobb på macken, det är bra för mig. Allt jobb är bra. Men jag tycker att jag kanske ska jobba på äldreboende eller frisör. Men här i Sverige det finns inte mycket jobb, det är jättesvårt... Varje dag jag söker kanske tio jobb i hela (regionen) dem säger: NEJ du kan inte… (Sonja)
Ranja har däremot lyckats skaffa sig ett sommarjobb på sjukhuset och är väldigt glad för det. Hon tänker att erfarenheten från detta arbete kommer att hjälpa henne att få andra arbeten i framtiden. Ranja berättar att hon inte tänker så mycket på arbete just nu, men att i framtiden drömmer hon om att bli advokat eller läkare.
Även Maria tror att möjligheterna till arbete ökar om man har erfarenheter från flera olika yrken, hon säger “CV: et ska vara fyllt med olika erfarenheter... ju mer man har desto bättre chanser”. Både Ranja och Maria pratar om att de behöver utbilda sig för att få arbeten de drömmer om. Maria är nöjd med sysselsättningen hon har idag, men säger också att hon inte vill arbeta med det hela livet, utan önskar skaffa sig erfarenheter från flera olika yrken.
28
Alla informanter nämner, på något sätt, att de i framtiden önskar flytta till större städer då de anser att det kan finnas flera möjligheter för dem att skaffa sig ett arbete. De anser också att det finns fler möjligheter till utbildning i de större städerna, och bättre chanser till att utöka sina sociala nätverk. Bella uttrycker det tydligt genom att säga:
...jag vill gärna flytta till Stockholm och bo där. Man har där mycket möjligheter, ett annat liv jag skulle ha där och man jämför med hit. Stora stad, mycket möjligheter. Kanske mera jobb, och lite lättare att kunna plugga där om det finns den utbildning som man behöver så kanske det är lätt. Man kan träffa människor där. (Bella)
Arbete och självförsörjning framkommer som viktiga aspekter för informanternas när det gäller deras tankar om möjligheter att forma en framtid i Sverige.
5.5 Sociala aspekter
Resultaten pekar på att även det sociala perspektivet är mycket betydelsefullt för informanterna i formandet av en framtid i Sverige. Bella och Sonja poängterar vikten av att ha familjen nära. Det gör även Ranja och Maria, som berättar att föräldrar, syskon och vänner är en central del i deras sociala liv.
Sonja berättar att hon behöver sociala kontakter utanför familjen också, det får hon genom att göra praktik på ett äldreboende där hon även kan träna på det svenska språket. Likt Sonja, ser även Adam och Hakim sociala kontakter som ett sätt att träna språket. Adam går till språkcafé två gånger i veckan för att öva mer svenska och för att möta människor. Han ser även ett eventuellt arbete som en väg framåt mot förbättrade språkliga kunskaper och mot skapandet av nya sociala kontakter, vilket framkommer av följande exempel:
Träffa människor från samhället, och jag måste lära mer här… när jag får jobb jag kan lära mer, när jag träffar människor och pratar med dem. (Adam)
29
Bella och Hakim ser också vikten av att skaffa sig sociala nätverk. De berättar om att nätverka är viktigt när man kommer till ett nytt land, där det råder en annan kultur och ett annat språk än det som man är van vid. Bella poängterar också vikten av att ha någon som redan besitter kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. Det blir tydligt vad hon menar i följande exempel:
Jag känner att jag skulle behöva skaffa en bra vän, eller någon som kan leda, som
visar att den här vägen kan du ta för att nå det målet som du vill. (Bella)
Hakim har en liknande syn på sociala kontakter, det framkommer från intervjun där han pekar på värdet av att lära känna nya människor som har redan goda kunskaper om svenska samhället. Informanterna berättar också att sociala kontakter har stor betydelse för det psykiska måendet. Hakim vittnar om en svår situation, där han ställts inför utmaningar gällande identitet och inkludering i det nya landet. Han berättar att det är lätt att hamna i en identitetskris när man lämnar en kultur för att forma ett liv i en annan. Han säger:
Mest vi ungdomar som har en annan kultur, en annan bakgrund och behöver hoppa in i ett annat system, ibland det handlar lite om identitet. Förstå, vem är jag i det nya samhället. Jag kan gå kaos ner, men jag har haft stöd på min arbetsplats... Mina arbetskamrater... De har hjälpt mig att förstå båda kulturerna som jag är i nu... Jag kan vara både och nu. (Hakim)
Det finns nyckelpersoner i informanternas liv, som anses vara till stöd för dem i processen att anpassa sig till ett nytt samhälleligt sammanhang. Dessa betydelsefulla personer kan identifieras som familjemedlemmar, arbetskamrater, vänner och lärare.
Utifrån informanternas svar är det möjligt att synliggöra framträdande mönster gällande den sociala aspekten och dess betydelse för formandet av en framtid i Sverige. Informanterna ser sociala kontakter som ett verktyg för att skaffa sig både språkkunskaper och arbete, men också som ett sätt att skapa kunskap och förståelse för hur det nya samhället fungerar.
30
5.6 Kulturellt- och språkligt perspektiv
Den svenska kulturen och det svenska språket framkommer som viktiga faktorer i informanternas berättelser om hur de ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Genom att lära sig språket ser informanterna möjligheter till utbildning, arbete, inträde i det svenska samhället. Bella uttrycker det genom att säga:
…lära sig språket och komma in ännu mera i samhället. Vi har lika möjlighet som ni svenskar har, det är bara att det tar lite tid...det...liksom…språket och mycket mer än så...vi har samma möjligheter som ni har bara att vi behöver kämpa lite extra...tycker jag. (Bella)
Hon säger även att det är inte bara språket hon måste lära sig utan också den svenska kulturen. Bella berättar att det bästa är om hon kan hitta ett sätt att kombinera de båda kulturerna. Maria anser att språkliga kunskaper samt kunskaper om det svenska samhället och om människorna som bor här är viktigt för framtiden. En variation av olika kulturella kunskaper anses vara betydelsefulla komponenter för informanternas möjligheter att forma en framtid i Sverige. Ranja och Sonja poängterar vikten av att lära sig det svenska språket. Det blir tydligt i Sonjas uttalande “Språket är nyckel för att jag kan liv här i Sverige”. Hakim berättar att han i början av sin tid här i Sverige hade svårt att finna ro i tillvaron då han upplevde det som svårt att kombinera två så olika kulturer. Hakim har kämpat med detta och fått hjälp av människor i sin närhet för att hitta en balans mellan dessa två kulturella världar. Insikt i hur det svenska samhället fungerar samt kunskaper i språket har för Hakim spelat stor roll vad gäller hans personliga välmående.
Adam ser också kunskaper i svenska språket som viktigt för sina möjligheter att forma en framtid i Sverige, och tror att han bäst kommer att lära sig det om han börjar att arbeta. Hakim bekräftar Adams tankar om att arbete kan leda till bättre språkkunskaper, detta då han själv har erfarenhet av att lära sig språket genom arbete. Hakim berättar att han idag inte haft lika goda språkkunskaper utan arbete.
31
5.7 Sammanfattning
Resultatet av vår studie visar att unga nyanlända ser sina möjligheter som goda vad gäller att forma en framtid i Sverige. Resultatet visar även en könsskillnad informanterna mellan. De kvinnliga informanterna berättar om begränsningar i hemlandet. De upplever sig ha större möjligheter till utbildning och arbete samt en större möjlighet att röra sig fritt här i Sverige, detta till skillnad från de manliga informanterna som anser sig vara mer begränsande i Sverige än i sina hemländer.
De sex informanterna ser utbildning som ett nödvändigt och betydelsefullt steg i processen att forma en framtid och de har alla siktet inställt på högskole- eller universitetsstudier. Informanterna poängterar även vikten av att ha ett arbete. De ser att ett arbete öppnar upp möjligheten till förbättring av sina språkkunskaper i svenska och mot en stabil ekonomisk tillvaro. Informanterna har drömmar om att arbeta inom områden som vård, IT, juridik och ekonomi.
Vad gäller synen på möjligheter att skaffa ett arbete råder det delade meningar informanterna emellan. Hälften av informanterna berättar om goda erfarenheter av att få ett arbete och ser sina möjligheter till framtida arbete som goda, medan andra hälften upplever det som mycket svårt att få ett första arbete här i Sverige.
Alla informanterna ser arbete som ett steg mot personlig utveckling, språklig- och kulturell förståelse samt samhällelig inkludering, de ser även flytt till större städer skulle öka chanserna till framtida arbete.
En annan aspekt som visat sig vara viktig för hur informanterna ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige är huruvida de lyckas mobilisera sitt sociala nätverk. De ser sociala kontakter som en viktig del i processen framåt. Goda sociala nätverk anses ha positiv inverkan på arbete, utbildning, språklig utveckling och psykiskt mående. Informanterna pekar på vikten av att ha tillgång till någon som lärt känna det svenska samhället väl och som kan dela med sig av sina kunskaper eller erfarenheter om detta.
32
Enligt informanterna som deltagit i vår studie, är kunskap om det svenska språket en avgörande faktor för huruvida de kan gå vidare med sina drömmar och mål om utbildning och arbete. I informanternas svar framkommer det att språket är nyckeln in i samhället.
33
6.0 Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera studiens resultat, och med stöd av valda teoretiska begrepp besvara syfte och frågeställningar. Vår studie syftar till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige och vilka strategier samt resurser de använder sig av i denna process.
6.1 Synen på möjligheter att forma en framtid
Resultaten av studien visar att informanterna upplever sig ha goda möjligheter att forma en framtid i Sverige. För några har flytten till Sverige inneburit möjligheter som inte funnits i hemländerna. De kvinnliga informanterna berättar att de, i sina hemländer, varit kraftigt begränsade vad gäller möjligheten till att exempelvis skaffa utbildningskapital och delta på arbetsmarknadsfältet. Denna tidigare begränsning verkar i sig fungera som en motor, vilket medfört att de nu har en stark vilja och motivation att ta tillvara på tillfället och möjligheten att studera och arbeta här i Sverige. Även om de manliga informanterna ser utbildning och arbete som en viktig del av framtiden i Sverige, vittnar deras berättelser om ett tidigare liv i hemländerna där begränsningarna var betydligt mindre än vad de är nu i Sverige. De manliga informanterna hade möjligheter att exempelvis bygga på sina utbildningskapital i hemländerna, något som de kvinnliga informanterna saknade.
Överlag kan vi se att de manliga informanterna, i hemländerna, haft högre kulturella, sociala och ekonomiska kapital än de kvinnliga. Med det som bakgrund blir det tydligt att flytten till Sverige, generellt sätt, inneburit en större förlust av kapital för de manliga informanterna än för de kvinnliga.
I dagsläget försöker samtliga sex informanter skaffa sig gångbara kapital för att på olika sätt kunna delta i det svenska samhället. Informanterna värderar höga kapital främst inom utbildnings- och arbetsmarknadsfältet och resultaten tyder på att införskaffande av kapital
34
på dessa fält framkommer som extra viktigt för hur informanterna ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige.
Informanterna har drömmar och ambitioner. De vill utbilda sig, arbeta, bli självförsörjande, skaffa familj och boende. Alla sex informanterna talar om att Sverige är platsen där de vill forma sin framtid, endast en av informanterna kan tänka sig att i framtiden flytta utomlands, dock inom Europas gränser.
6.2 Strategier och resurser
I samband med flytten till Sverige skedde en värdeminskning av informanternas kulturella kapital. Kunskaper om samhällsstrukturer, utbildningsväsende, språk och kulturella koder är exempel på kulturella kapital som informanterna förvärvat i sina hemländer. En värdeminskning sker då detta kapital inte är lika användbart i den svenska kontexten. Migrationen medför således en värdeminskning av det kulturella kapitalet. Därför ser informanterna behovet av att bygga på nya kulturella kapital som är bättre fungerande i det sammanhang där de befinner sig nu. Informanterna uttrycker alltså ett behov av att skaffa sig gångbart kulturellt kapital i Sverige och vår studie visar att de har flera olika strategier för att uppnå detta.
Resultaten visar att informanterna vill investera i högre utbildning för att finna en plats i samhället och för att ha framtida möjligheter att göra vad de vill. Det framkommer en bild av att utbildningskapital genererar frihet och möjligheter. De ser utbildningskapital både som en strategi och en resurs för att forma ett liv i Sverige. Genom att göra investeringar i denna kapitalform ser informanterna till att öka sina framtida möjligheter att nå goda och inflytelserika positioner på arbetsmarknadsfältet (Aakvaag 2011, 165–166), detta framstår som viktigt för dem. Det är inte svårt att förstå varför informanterna ser utbildning som en del i vägen framåt. Investeringar i utbildningskapital bidrar nämligen till en värdeökning av både ekonomiska, språkliga och sociala kapital. I sin tur genererar detta ett högre kulturellt kapital som är mer gångbart på fält där informanterna har drömmar och förhoppningar om att få tillträda (Bourdieu 1997, 11).
35
Vi har även identifierat språket som en mycket viktig del i informanternas syn på sina möjligheter här i Sverige. Det framkommer att det är deras språkliga förmåga som avgör huruvida de kan ta till sig ny kunskap, som i sin tur kan öka utbildningskapitalet. Att skaffa sig gångbart språkligt kapital är även nödvändigt för att de ska kunna orientera sig på arbetsmarknadsfältet. Språkligt kapital värderas högt och investering i denna kapitalform ses som någon som öppnar dörrar till fält som är viktiga för dem. Det intressanta är dock att informanterna inte anser sig kunna skaffa tillräckliga språkliga kapital genom studier på SFI eller språkintroduktion, istället ser de arbete eller praktik som en strategi mot att nå ett högre språkligt kapital. En av informanterna liknar språket vid en nyckel som ger tillgång till samhällets olika fält. När de skaffat sig språkliga kapital har de också skaffat sig makt och inflytande i samhället. Införskaffandet av språkliga kapital kan både vara en strategi för att nå sina mål, det kan också vara en resurs att tillgå i formandet av en framtid, men det upplevs även som en begränsning och något som stoppar upp och försvårar vägen framåt. Förutom dessa kulturella kapital, där utbildning och språk har stor betydelse, framkommer det av resultatet att arbete och en stabil ekonomi är viktiga aspekter för informanterna. Deras framtida mål är att skaffa sig ett arbete som i sin tur leder till egenförsörjning. Vägen dit upplevs som olika lång för informanterna, detta beroende på tidsmässig skillnad gällande vistelse i Sverige. De för dock ett gemensamt resonemang över vad de behöver göra för att nå ett arbete. Informanterna anser sig behöva investera i utbildning för att nå arbetsmarknaden. Återigen blir införskaffandet av utbildningskapital ett medel för att nå målet.
För alla informanterna är det viktigt att sträva efter ekonomiskt oberoende. Genom att investera i utbildning och arbete ökar de på sikt sina ekonomiska kapital. Ett högt ekonomiskt kapital medför materiella tillgångar som för informanterna framkommer som viktiga. Det handlar om möjligheten att kunna flytta, köpa hus och försörja en familj. De handlar också om att arbete genererar en känsla av egenmakt och frihet, något som för några av deltagarna varit en avlägsen dröm som nu blivit verklighet.
Vår studie visar även att informanterna ser inflyttning till större städer som en strategi för att öka sina chanser till införskaffandet av utbildningskapital och arbete. De har alla en tanke om att deras möjligheter till formandet av en framtid i Sverige växer om de söker sig till storstäderna. Där anses utbudet större både inom utbildnings- och arbetsmarknadsfältet.
36
Flytten till större städer kan också innebära, som vi tolkar det, större möjligheter att etablera sociala kontakter, vilket framkommer som en betydelsefull resurs i formandet av en framtid i Sverige.
Med sociala kontakter kommer vi in på sociala kapital och dess betydelse för informanternas möjligheter att forma en framtid i Sverige. Av resultaten kan vi se att flytten till Sverige har medfört en minskning av informanternas sociala kapital. I sina hemländer har de omgivit sig av olika sociala nätverk, men krig och oroligheter har resulterat i en splittring av dessa nätverk. Personer som tidigare ingått i informanternas nätverk, är idag utspridda på olika ställen runt om i världen. Några av informanterna har familjemedlemmarna här i Sverige, medan andra har delar av familjen hos sig, en av informanterna befinner sig i Sverige utan några sociala kontakter från hemlandet. Informanterna poängterar värdet av att ha familjen nära, men de anser också det vara viktigt att skapa sociala kontakter utanför redan befintliga nätverk.
De har alla som strategi att öka sina sociala kapital, för att kunna mobilisera dessa på ett sätt som gynnar dem inom olika samhälleliga fält. Informanterna vill träffa och lära känna människor som redan är förankrade i det svenska samhällslivet och som känner till hur allt fungerar. Informanterna ser således införskaffandet av sociala kapital som en resurs att tillgå för att navigera i ett helt nytt samhälle.
Genom att delta i sociala sammanhang såsom språkcafé kan de kombinera förvärvandet av sociala kapital med språklig utveckling. Att skaffa sig sociala kapital kan ses som ett medel för att på sikt kunna utveckla mer gångbara kulturella kapital. Högt socialt kapital ses också som en resurs i sökande efter arbete.
Det framställs som svårt och ansträngande att fylla på sitt sociala kapital här i Sverige, och i den svårigheten kan språket och kulturskillnaderna anses vara de begränsande faktorerna. Informanterna är i färd med att skapa nya sociala kontakter och öka sina sociala kapital, men sociala kapital är ett relationsbegrepp, och relationer tar tid att bygga upp (Bourdieu 1997, 10), något som informanterna är väl medvetna om.
