• No results found

”Pennor mot Paddor”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Pennor mot Paddor”"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i fördjupningsämnet

barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Pennor mot Paddor”

-En studie om dokumentation i förskolan

”Pens verses iPads”

-A study of documentation in preeschool

Anne Liedholm

Gunilla Annell

Förskollärarexamen 210 högskolepoäng

2016-01-26

Examinator: Johan Lundin

Handledare: Fanny Jonsdottir

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

(2)
(3)

2

Förord

Vi vill börja med att tacka alla pedagogerna som ställde upp och medverkade i vår studie trots att det inte alltid är lätt att ta sig tid att komma ifrån verksamheten. Alla våra givande diskussioner har inspirerat oss till fortsatta tankar och arbete inom dokumentation.

Vi vill även tacka vår handledare Fanny Jonsdottir för all inspiration, resons och vägledning i vårt arbete. Vi vill även tacka Jenny Liedholm och Marija Smrekar som korrekturläst vårt arbete. Ett stort tack vill vi även rikta till våra underbara familjer som stöttat oss och visat förståelse mitt i allt julstök.

Hela processen har vi utfört tillsammans och en anledning till att vi valde att inte dela upp arbetet mellan oss var att våra diskussioner gav oss mycket inspiration till fortsatt arbete.

(4)

3

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka hur de fyra förskollärarna som medverkar i studien använder sig av dokumentation och hur den gestaltar sig i verksamheten. Vi vill i den här studien undersöka vad förskollärarnas barnsyn har för inverkan på

dokumentationen i förskolan. Detta studeras utifrån begreppen barnsyn, ”det kompetenta barnet”, barns perspektiv och barnperspektiv.

Studien bygger på en kvalitativ metod för att belysa förskollärarnas tankar och erfarenheter om dokumentation. Metoderna som användes för att komma fram till ett resultat var

formella intervjuer, fotodokumentationer samt walk and talk intervju.

Studien visar att de deltagande förskollärarna upplever att dokumentationen är ett bra redskap att använda sig av för att synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla förskolans verksamhet. Samtliga förskollärares tankar om vad och varför de dokumenterar är väldigt lika, dock anser förskollärarna att tiden inte riktigt räcker till för all dokumentation de skulle önska att göra. Resultatet visar att gestaltningen av dokumentationen ser olika ut på förskolorna och att och mängden dokumentationer i verksamheten skiljer sig åt. Det dokumenteras på olika sätt, två av förskolorna lägger fokus på Instagram där föräldrar och barn hemma kan samtala kring olika händelser i förskolan. De andra två förskolorna dokumenterade mest i verksamhetens lokaler där dokumentationen mest är synlig för barnen.

(5)

4

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Förskolans uppdrag ... 7

2. Teoretiska perspektiv ... 9

2.1 Barnsyn ... 9

2.1.1 Det kompetenta barnet... 9

2.1.2 Barns perspektiv ... 10 2.1.3 Barnperspektiv ... 11 3. Tidigare forskning ... 12 3.1 Dokumentation ... 12 3.2 Pedagogisk dokumentation ... 13 3.3 Miljöns betydelse ... 14 4 Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16 4.1.1 Intervju ... 16 4.1.2 Fotodokumentation ... 17

4.1.3 Walk and talk ... 17

4.2 Urval ... 18

4.3 Genomförande ... 19

4.4 Forskningsetiska övervägande ... 20

4.5 Analysförfarande ... 21

5 Resultat och analys ... 23

5.1 Vad dokumenteras i förskolan och varför ... 23

Analys 5.1.1 ... 25

5.2 Hur gestaltas dokumentationen? ... 26

5.2.1 Analys ... 28 5.3 Teknik ... 30 5.3.1 Analys ... 31 5.4 Tidsaspekten ... 32 5.4.1 Analys ... 33 6. Slutdiskussion ... 34

(6)

5

6.1 Vem dokumenteras det för? ... 34

6.2 Gestaltningarnas olikheter mellan förskolorna ... 36

6.3 Varför välja? ... 37

6.4 Metodkritik ... 38

6.5 Vidare forskning ... 39

7 Referenslista ... 40

(7)

6

1 Inledning

I förskolans läroplan finns det inga tydliga direktiv för hur dokumentationen ska utföras i praktiken. Att det inte finns några tydliga direktiv ger pedagogerna möjlighet till egna tolkningar om hur dokumentationerna ska utföras. Detta innebär att dokumentation kan se väldigt olika ut beroende på vilken förskola barnet befinner sig på och i sin tur vilka förutsättningar det ger lärandet.

”syftet med dokumentation, uppföljning och utvärdering är att de ska bidra till att förskolans verksamhet utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande”

(Utbildningsdepartementet, 2010 sid.18)

Situationen i nedanstående stycke då barnen gör en upptäckt är ett exempel på situationer som uppstår dagligen på förskolorna. Som pedagog gäller det att vara lyhörd och ta fasta på barnens upptäckter och hjälpa dem vidare i sitt utforskande.

Flickan sitter på en upp och nedvänd låda med ett hål i, det är tejpat runt för att markera hålet. -Titta vad jag har upptäckt! Flickan sitter bredvid hålet och bankar med fötterna på lådan och luften strömmar upp och rufsar till hennes hår. -Det kommer luft när jag slår med fötterna här. Flickan ropar på sin kompis -Kom vill du också prova? (utdrag ur intervjun med Karin på Kastanjens förskola 2015-11-11)

För att hjälpa barnen vidare i sitt utforskande är det viktigt att pedagogen samtalar kring händelsen med barnen för att bekräfta barnen i deras lärprocess via en dokumentation. Kennedy (1999) menar att dokumentationerna hjälper barnen att få syn på sina egna lärprocesser. En dokumentation som sätts upp på väggen är ett sätt att lyfta lärprocessen, vilket gör att barnen sedan kan inspireras vidare i sitt utforskande och på det viset även inspirera andra barn samt utveckla verksamheten. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att det är viktigt med reflektion och dialog kring dokumentationen mellan barnen, samt mellan barn och pedagog för att utveckla verksamheten och barns lärande.

(8)

7

Vi, författarna till detta arbete, har arbetat många år inom förskolan, och har då sett att dokumentationens gestaltningar kan se olika ut på skilda förskolor samt att mängden dokumentation skiljer sig åt. Med gestaltningar menar vi hur dokumentationen presenteras och synliggörs i verksamheten. Denna erfarenhet väckte vårt intresse för att undersöka vidare hur förskollärare använder sig av dokumentationen i verksamheten eftersom vi själva vill bli bättre på och lära oss mer om dokumentation.

Examensarbetet kommer att utgå ifrån att undersöka hur förskollärare tänker kring dokumentation och dess gestaltningar i förskolan. Vi tycker att det blir betydelsefullt att beskriva olika faktorer som tillexempel barnsyn då vi tror att det kan vara så att

förskollärarens barnsyn speglas i hur dokumentationen gestaltas i verksamheten. Vi kommer också beskriva förskolans inomhusmiljö då det kan ha betydelse hur miljöerna är uppbyggda runt dokumentationen i förskolan.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här undersökningen är att studera hur förskollärare använder dokumentation, samt hur den gestaltar sig i verksamheten.

För att uppnå syftet utgår undersökningen från följande frågeställningar. * Hur använder förskollärarna dokumentationen på förskolan?

* Hur gestaltar sig dokumentationen på förskolan?

1.2 Förskolans uppdrag

Utbildningsdepartementet (2010) betonar att om det ska kunna ske en utveckling i förskolan måste förskollärarna samla in material på sin verksamhet som sedan ska utvärderas. Vid en utvärdering av dokumentationen kan eventuella brister och intressen uppdagas. Genom att få syn på olika saker i dokumentationen kan det bidra till att förskolläraren kan utveckla verksamheten och driva förskolans utveckling framåt.

(9)

8

I den reviderade läroplanen som gavs ut 2010 betonas målen kring uppföljning, utvärdering och utvecklingen av förskolan och det görs för att verksamheten ska utvärderas

kontinuerligt och systematiskt och inte det enskilda barnet. Syftet med dokumentation, är att få syn på förskolans kvalitet och om förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära. På detta sätt synliggörs det om barnen ges de bästa förutsättningarna för en bra utveckling och ett bra lärande (a.a).

Dokumentationen ska vara ett levande dokument som hela tiden måste arbetas med för att bedriva och utveckla en bra verksamhet med hög kvalitet. Dokumentation kan ske under olika former och sedan följas upp. Förskolans läroplan (2010) betonar också hur viktigt det är att både barn och föräldrar är delaktiga i utvärderingen samt att deras röster lyfts fram.

Utbildningsdepartementet (2010) menar att barns utveckling och lärande sker tillsammans med omgivningen, pedagogerna, barnen och förskolans miljö. Det är då viktigt att ha en närvarande pedagog vid sin sida som uppmärksammar barnet och dess upptäckter samt tillhandahåller material som barnet stimuleras och utvecklas av. Tillsammans med andra barn i förskolan kan de utforska miljöer och material och på det viset utbyta idéer och erfarenheter. Utbildningsdepartementet menar också att förskolans kvalitet ökar om de arbetar aktivt med att uppnå strävansmålen i förskolans läroplan (a.a).

(10)

9

2. Teoretiska perspektiv

Syftet med studien är att studera hur förskollärare använder dokumentation samt hur den gestaltar sig i verksamheten. För att försöka få en förståelse för hur förskollärare resonerar kring dokumentation och dess gestaltningar har vi valt att utgå ifrån ett

barndomspsykologiskt perspektiv med fokus på begreppen; barnsyn, det kompetenta barnet och barn- och barns perspektiv. Dessa begrepp används som filter för att tolka empirin.

2.1 Barnsyn

Sommer (2005) menar att förskolläraren har en föreställning om vad ett barn är och hur barnet borde vara, den föreställningen är förskollärarens barnsyn. I relationerna med barnen påverkar förskollärarens barnsyn dess förhållningssätt gentemot barnen. Det som påstås om barnet säger inte bara något om barnet, utan reflekterar också förskollärarens syn på barnet. Vad förskolläraren dokumenterar och hur sedan dokumentationen tolkas säger en del om förskollärarens barnsyn. På så sätt blir den föreställningen som vuxna tror att barnet är, i själva verket speglar det förskollärarens egna föreställningar om barn. Författaren menar också att barnsynen avspeglar sig i vad pedagogiken blir och i sin tur hur dokumentationen gestaltar sig i verksamheten. Det innebär att om en person haft en viss barnsyn länge kan det vara svårt att förändra den. Författaren menar vidare att det då kan innebära

problematiska relationer mellan vuxna och barn, om förskollärarna har en barnsyn från en annan tids normer (a.a).

2.1.1 Det kompetenta barnet

Sommer (2005) menar att de senaste årtiondena har synen på barn förändrats, ett

paradigmskifte har skett. Forskningens syn på vad ett barn är och hur barnets utveckling ska förstås har förändrats. Från att barn förr beskrevs som tomma kärl som de vuxna i barnens omgivning skulle fylla med kunskap. Barnen fick lära sig att närhet och kontakt med andra skedde på vuxnas villkor och inte på barnets villkor. Förr skulle barnen lyda och göra nytta, de sågs också som sårbara och i behov av att någon gav barnen omsorg (a.a).

(11)

10

Nu ses barn som ”det kompetenta barnet” det vill säga att barnet föds med förmågor och lust till att lära (Sommer 2005). När vuxna bemöter barn som kompetenta bekräftas och tillhandahålls det som barnet behöver för att kunna utforska sina idéer, då utvecklas förmågorna barnet har inom sig. Barnens utveckling sker i relation och samspel med andra barn och vuxna (a.a). Brodin och Hylander (2011) menar att pedagogens uppgift i förskolan blir att vara den medforskande pedagogen som vägleder och stimulerar barnets kompetens. Författarna betonar samtidigt att det är viktigt att utgå från det enskilda barnets sökande efter kunskap och meningsskapande (a.a).

Dagens förskolor ser väldigt olika ut och det beror på många olika faktorer så som

ekonomi, byggnadernas utformning och pedagogernas barnsyn. Att förskolorna ser olika ut och vilken barnsyn förskollärarna har innebär att barnen på så vis erbjuds olika

förutsättningar till att utvecklas.

2.1.2 Barns perspektiv

Johansson (2003) menar att barns perspektiv är det som barnet självt ser och känner. Arnér (2009) menar att barns perspektiv handlar om hur barnen ser på sin omgivning. Genom att lyssna på och observera barnen kan pedagogerna få kunskap om hur barnen ser på den tillvaron som förskolans pedagoger skapar i verksamheten. En pedagog som arbetar ur ett barns perspektiv är beredd att ändra sin planering för att utveckla aktiviteten utifrån ett barns intresse och bejaka barns idéer (a.a).

Svenning (2011) menar att barns perspektiv blir synligt när barnet inbjuds till delaktighet i verksamheten och självt får välja aktivitet utifrån eget intresse utan att det ska tolkas av någon vuxen. Författaren menar vidare att det är omöjligt att se något ur ett barns

perspektiv, då den vuxne inte kan veta hur någon annans hjärna tänker kring olika saker. Pedagogerna i förskolan måste försöka förstå vad barnen vill och på det viset se vad de är intresserade av och det krävs att pedagogerna ständigt observerar barnen för att försöka se deras intressen (a.a).

(12)

11

2.1.3 Barnperspektiv

Halldén (2003) menar att begreppet barnperspektiv kan innebära att se till barnens intresse och utgå från vad som tros vara barnens bästa. Barnperspektivet är hela tiden under

förändring, det styrs av alla intryck som människan präglas av. Barnperspektivet styr hur pedagogen bemöter och skapar relationer till barn. Om pedagogen sätter upp en

dokumentation av ett barn och inte ber om lov innan utan bara tar förgivet att alla barn tycker att det känns bra, då utgår pedagogen från ett barnperspektiv och inte utifrån barnets eget perspektiv menar Svenning (2011). Om pedagogen utgår ifrån ett barnperspektiv har barnet inte någon möjlighet till inflytande i verksamheten. Pedagogen antar vad barnet vill och då handlar pedagogen utifrån sin tro om vad som är bäst för barnet (a.a).

(13)

12

3. Tidigare forskning

I det här kapitlet av vårt examensarbete kommer vi att skriva om valda delar inom tidigare forskning i dokumentation, pedagogisk dokumentation och miljöns betydelse för att vi anser att detta är delarna som ligger till grund för en djupare förståelse för vårt arbete.

3.1 Dokumentation

Begreppet dokumentation betyder ”dokumentera, styrka, bevisa med dokument.” (Lidman & Rydström 1995, s.218). Enligt Vallberg Roth och Månsson (2010) kan begreppet dokumentation betyda att samla in och sammanställa information men de menar också att det inte är något entydigt begrepp.

Palmer (2012) menar att barnens delaktighet är viktig i dokumentationen och när dokumentationen visas för barnen är det deras reflektioner och frågor som ska ligga till grund för fortsatt arbete. Dock krävs det att dokumentationen är synlig i verksamheten för att barnen ska kunna inspireras till att vilja söka ny kunskap och på så vis erfara nya lärande. För att barnen ska vilja erfara nya lärande måste det kännas meningsfullt att söka kunskapen. Låter förskolläraren barnen ha inflytande i aktiviteter och dokumentation blir verksamheten i förskolan meningsfull för barnen och det bidrar även till barnens lust att utvecklas och lära sig i sin lärprocess (Arnér 2009).

Vallberg Roth och Månsson (2010) menar att dokumentation är ett bra underlag för reflektion och för att synliggöra barns lärande och utveckling. Några olika sätt att

dokumentera på kan vara att videofilma, fotografera olika aktiviteter samt att ta tillvara på barnens alster som de själva tillverkat. Ett annat sätt att dokumentera på kan vara att utföra intervjuer om olika upplevelser, både mellan barn, mellan barn och pedagog samt mellan pedagog och pedagog (a.a). Kennedy (1999) menar att med hjälp av dokumentationen får barnen syn på sin lärprocess, det kan hjälpa barnen att förstå och minnas vad de har upplevt samt inspirera till nya lärande.

(14)

13

Kennedy (1999) menar att dokumentationen ska vara ett arbetsmaterial för pedagogerna. Genom att dokumentera, reflektera och studera dokumentationen kan pedagogerna i förskolorna få syn på barnens intresse samt hur de kan utmanas i sitt fortsatta utforskande och lärande.

3.2 Pedagogisk dokumentation

Palmer (2012) menar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg, där pedagogerna har ett särskilt arbetssätt och ett pedagogiskt tänk i verksamheten. Lenz Taguchi uttrycker sig så här ”Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation”(1997, s.34). Genom att pedagogen antecknar barnens reflektioner och erfarenhet kan barnet och pedagogen vid ett senare tillfälle läsa upp vad som står på dokumentationen tillsammans. På det viset kan dokumentationen användas som utgångspunkt för fortsatt arbete. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att dokumentation är ett verktyg för att utveckla

verksamheten, men om det inte finns en dialog mellan barn, mellan barn och pedagog och mellan pedagoger sker det ingen utveckling. Diskussionerna innefattar både närvarande och aktiva pedagoger samt delaktiga barn som gemensamt reflekterar kring dokumentationen för att på så vis föra arbetet framåt. När dokumentationen görs synlig i verksamheten visas barnens lärprocesser på ett konkret sätt och de kan tillsammans med pedagogerna reflektera över det upplevda.

Väggarna i verksamheten är ett bra sätt att synliggöra dokumentationen för barnen. Genom en synlig placering och i barnens höjd, kan det bidra till att barnen spontant reflekterar över dokumentationen och på så vi kan barnen lättare komma ihåg vad de har varit med om. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att dokumentationen kan fungera som en länk mellan barnen och de frågor som barnen arbetar med i förskolan. För att få syn på och förstå dokumentationens betydelse är en dialog mellan pedagogerna nödvändig(a.a). Emilsson och Pramling Samuelsson (2014) har gjort en studie för att undersöka

(15)

14

frågar de sig om dokumentationen bidrar till en prestations kultur där barnen värderas utifrån deras görande istället för att de ses för vilka de är, det kan också kopplas till vilken barnsyn pedagogerna har (a.a). Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att dokumentationen förstås på olika sätt men det finns inte ”bara en sanning”, därför är det bra att reflektera över dokumentationen på många olika sätt. Reflektionerna kan sedan användas som utgångspunkt för att utmana barnen i fortsatt arbete (a.a). På det viset ligger inte enbart en pedagogs värderingar och tolkningar som grund för fortsatt arbete i barngruppen,

tillsammans är det lättare att få syn på dokumentationen utifrån ett barns perspektiv.

”När en pedagogisk dokumentation fungerar som bäst blir den navet i hjulet som sätter snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i den egna barngruppen” (Wehner-Godée 2011, s.13). Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg blir barnens inflytande och delaktighet en stor del av verksamheten.

3.3 Miljöns betydelse

Dokumentationens placering i verksamheten har betydelse för hur barn stimuleras i sin utveckling och sitt lärande. de Jong (2010) menar att det finns en nära relation mellan den fysiska miljön, hur lokalerna i förskolan är organiserade och den sociala miljön som innebär samspel mellan individerna i förskolan. Författaren menar att samspelet mellan fysiska och sociala miljön behövs för att utvecklingen och lärandet ska bli optimalt. Björklid (2005) menar att lärandet hos individen är ett resultat av när den fysiska, sociala och kulturella omgivningen möts. Författaren menar vidare att individerna utvecklas när de utforskar sin miljö, såväl den fysiska som sociala, på det viset skaffar de sig nya

erfarenheter som gör att de behärskar något nytt och då kan ta sig an nya utmaningar (a.a).

de Jong (2010) menar att det inte bara finns en bra lösning hur miljön ska vara utformad. Författaren menar att miljön behöver förändras och anpassas till förutsättningarna som ständigt ändras efter nya barn, nya gruppkonstellationer, nya intressen och ny personal. Björklid (2005) menar att vad individen har med sig i sin ”ryggsäck” har betydelse för hur olika upplevelser individen får av en och samma miljö.

(16)

15

de Jong (2010) menar att miljön spelar en stor roll för barnens lärande, den kan skapa goda förutsättningar för deras lärande samtidigt som den kan utgöra ett hinder. Arnér (2009) menar att pedagogen måste förstå barnen, hur de uppfattar världen runt omkring sig och vad som känns viktigt för barnen att rikta sin uppmärksamhet mot. Det är genom att förstå barnen som pedagogen ser vad de saknar och behöver i sin miljö för att stimulansen ska bli optimal (a.a). För att pedagogen ska få syn på vad barnen saknar i förskolans miljö krävs det en närvarande pedagog som ger barnen ett stort inflytande och lyssnar till vad barnet saknar och behöver för att verksamheten ska kännas meningsfull för barnet.

(17)

16

4 Metod

I det här kapitlet beskrivs och motiveras vilka metoder som använts vid insamlingen av empirin, vidare följer en redogörelse för hur bearbetningen av materialet har gått till. Urvalet i studien presenteras och vilka forskningsetiska övervägande som har tagits i beaktande.

4.1 Metodval

Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie eftersom vi är intresserade av att fånga förskollärares uppfattningar och upplevelser om dokumentation (Alvehus 2013).

Författaren menar också att med en kvalitativ studie tolkas empirin mot olika teorier för att få en mer generell förståelse för de studerade fenomenen (a.a).

Deduktiv analysmetod, som studien också bygger på, innebär enligt Alvehus (2013) att metoden utgår från teoretiska hypoteser som sedan testas mot det empiriska materialet för att på så vis komma fram till en slutsats. Den metod används för att lättare kunna

återkoppla empirin som vi samlat ihop till relevanta teoretiska begrepp och tidigare forskning. För att få svar på studiens frågeställningar användes tre olika metoder som beskrivs i följande avsnitt.

4.1.1 Intervju

Eftersom vi är intresserade av att ta reda på förskollärares tankar kring dokumentation utgick vi ifrån semistrukturerade intervjuer med ett antal öppna frågor (se bilaga 1), enligt Alvehus (2013) är det viktigt för att respondenten på det sättet kan påverka intervjun. Vi valde att en och samma person ställde frågorna i alla intervjuerna för att alla skulle få samma intervjuförutsättningar, och att den andra hade huvudansvaret för att ställa följdfrågor. Intervjuerna spelades in för att kunna fokusera på att lyssna aktivt och ställa följdfrågor till respondenten, vilket författaren menar är viktigt när semistrukturerade

(18)

17

intervjuer används (a.a). Dalen (2015) menar att med hjälp av inspelningsutrustning kan man gå tillbaka igen och lyssna på respondenternas egna ord.

4.1.2 Fotodokumentation

För att se hur dokumentationen gestaltade sig i verksamheten valde vi att fotografera förskolornas lokaler dock avstod vi ifrån att fotografera tomma ytor. Dokumentationen såg vi i form av skapande som bestod av barnens alster. Vi såg även fotografier av barnen i olika aktiviteter i verksamheten, fotodokumentationer av förskolans teman som barnen arbetade med på avdelningarna, barnets personliga dokumentationspärm, information till föräldrar och barn samt övriga saker tillexempel tavlor och olika säkerhetsföreskrifter. Fotografierna analyserades och kategoriserades tillsammans hemma i lugn och ro för att få syn på eventuella mönster. Vid analysen av fotografierna delades de in i fem olika

kategorier, närmare bestämt dokumentation av verksamhetens aktiviteter, alster som barnen själva producerat, lärande material, information och övrigt.

4.1.3 Walk and talk

För att få ökad förståelse för förskollärares tankar kring dokumentation samt hur

dokumentation gestaltas i verksamheten valdes ”walk and talk” intervju. Vilket innebar att vi tillsammans gick runt på avdelningen samtidigt som förskolläraren berättade om

dokumentationen. Det blev ett bra komplement till den formella intervjun. Walk and talk intervjuerna utfördes med tre förskollärare på deras respektive avdelning. Lindberg och Kamstrup Knudsen (2010) menar att ”walk and talk” intervju är en mer avslappnad intervjuform än den vanliga traditionella då man sitter ner tillsammans. Deltagarna känner sig mer bekväma och avslappnade eftersom samtalet inte blir så styrt. Förskollärarna kunde på så sätt själva styra upplägget. Författaren menar att walk and talk intervjuformens styrka är att respondenten ges möjlighet att resonera kring upplevelserna samtidigt som de upplevs (a.a). På det viset berättar deltagaren på ett mer avslappnat villkor om sina tankar,

resonemang och bakgrund till det som observeras. Under walk and talk intervjuerna kom förskollärarna själva på saker som de hade glömt att berätta om vid den formella intervjun

(19)

18

och som fördjupade vår förståelse för deras tankar om den dokumentation som vi fotograferade.

4.2 Urval

Vår studie har utförts på fyra olika förskolor, en förskollärare från varje förskola deltog i en formell intervju och en walk and talk intervju där de fick delge oss sin syn på

dokumentation. Som ett komplement till intervjuerna fotograferade vi dokumentationen på respektive förskollärares avdelning.

Informanterna som medverkade i studien valdes med en urvalsmetod som kallas för strategisk metod. Alvehus (2013) menar att med en strategisk urvalsmetod finns det sedan tidigare en tanke med urvalet. Ett strategiskt urval i studien var att vi valde att intervjua just förskollärare, eftersom de har det pedagogiska ansvaret för verksamheten (Lpfö 98/10). Varierande åldersgrupp på de deltagande förskolornas avdelningar valdes för att få ett så brett resultat som möjligt. Förskolorna är belägna i Skåne och valdes ut för att de låg geografiskt nära till hands, och för att vi sedan tidigare har mer eller mindre relation till förskollärarna som medverkade i studien.

Vi har valt att ge förskolorna och förskollärarna fingerade namn för att de ska vara anonyma. Förskollärarna och förskolorna börjar på samma bokstav för att lättare veta vilken förskollärare som hör hemma på vilken förskola. Samtliga förskollärare är mellan 35 - 60 år och har många års erfarenhet inom yrket.

Bodil arbetar på Boken, det är en kommunal förskola belägen i en by i Skåne. På Boken finns det 30 barn mellan 1-5 år. Boken är uppdelad i två avdelningar, en småbarnsavdelning och en syskonavdelning. Bodil arbetar på småbarnsavdelningen där barnen är 1-3 år.

Förskolan har en profilering som uteförskola, dock har förskolan en lokal att tillgå.

Karin arbetar på Kastanjen, det är en kommunal förskola belägen i en stad i Skåne. Kastanjen är uppdelad på sex avdelningar med 96 barn, där det finns tre småbarns

(20)

19

avdelningar och tre syskon avdelningar. Karin arbetar på en syskonavdelning där barnen är mellan 3-6 år.

Lena arbetar på Linden, det är en kommunal förskola med 60 barn belägen i en by i Skåne. Linden är uppdelat på två avdelningar där barnen är 1-5år. I de avdelningarna har de sedan delat barnen i två åldersindelade grupper. Lena arbetar på båda avdelningarna men efter intervjutillfället fotograferades endast lokalerna där de äldre barnen är.

Erika arbetar på Eken, en enskild förskola som är ett föräldrakooperativ beläget i en stad i Skåne. Eken är en förskola med 40 barn fördelat på tre avdelningar, en småbarnsavdelning 1-3år och två syskon avdelningar 3-6år. Erika arbetar på en av syskon avdelningarna.

4.3 Genomförande

Vi började med att besöka för oss kända förskolor för att fråga om förskollärarna ville delta i vår studie om dokumentation. Efter deras samtycke tilldelades förskollärarna ett brev där de informerades om studiens syfte, att deras medverkan var helt frivillig samt att de närsomhelst kunde avbryta sitt deltagande.

Efter avtalad tid med förskollärarna åkte vi tillsammans och besökte de fyra olika förskolorna, där förskollärarna intervjuades om dokumentation. Som ett komplement till intervjuerna fotograferades dokumentationernas gestaltningar på respektive avdelning. På varje avdelning fotograferades även ett barns personliga dokumentationspärm. Alla besök på förskolorna skedde inom två veckors tid. Vid intervjutillfällena valde förskollärarna själva ett rum där vi kunde sitta och genomföra intervjuerna ostört. Intervjuerna tog cirka 30 - 40 minuter att genomföra. Vid inledningen av intervjuerna tillfrågades respondenterna om de godkände att samtalet spelades in.

Det som skiljde intervjuerna åt var att respondenternas svar var mer eller mindre utförliga vilket resulterade i att vi fick ställa fler eller färre följdfrågor. Vid mindre utförliga svar fick vi ställa fler följdfrågor. En möjlig anledning till att vi fick mindre utförliga svar ibland kan

(21)

20

vara att förskollärarna antog att vi förstod vad de menade samt att förskollärarna hade förberett sig mer eller mindre inför intervjun. Det såg vi eftersom två av förskollärarna hade ett block med sig som de förklarade att de skrivit ner lite tankar om dokumentation.

Följdfrågorna var en viktig del för att inte ta något förgivet från vår sida, utan att verkligen få deras egna tankar och inte lägga in våra egna värderingar i intervjun. Förskollärarna visade sig vara väldigt intresserade av dokumentation och det låg dem ”varmt om hjärtat” vilket innebar att vi fick ofta utförförliga svar. Intervjuerna transkriberades och

analyserades medan det var färskt i minnet.

På Boken, Kastanjen och Eken visade förskollärarna oss runt under walk and talk intervjun på förskollärarens avdelning. Där berättade förskolläraren om olika tankar kring hur de gestaltar och använder sig av dokumentationerna i verksamheten, den dokumentation som vi samtidigt fotograferade. På Linden utfördes endast fotografering och den formella intervjun dock aldrig någon walk and talk intervju, detta då Lena var upptagen i ett samtal med en förälder.

Två av förskollärarna arbetade regelbundet med dokumentation av verksamheten via Instagram dock kunde inte det studeras närmre på grund av att vi inte var behöriga inloggare till deras Instagram-konto. Vi bestämde oss för att fokusera på och analysera materialet som gestaltades synligt på avdelningen. Då alla avdelningar inte längre använde sig aktivt av barnens pärmar valde vi bort att studera innehållet närmre.

4.4 Forskningsetiska övervägande

Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning är enligt vetenskapsrådets dokument (2002) är ett krav att ta hänsyn till forskningsetiska

övervägande. Det utförs genom att ta hänsyn till dessa fyra områdena, informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Nedan följer hur vi har utgått ifrån forskningsetiska principer i vår studie.

(22)

21

skriftligt brev där de fick ta del av syftet till vår studie, samt information om att de deltar frivilligt och kan avbryta sin medverkan när som helst. Samtyckeskravet har tagits i beaktande genom att informera respondenterna om de forskningsetiska principerna innan intervjun startade. Empirin kommer att avidentifieras vilket innebär att det aldrig kan kopplas till de enskilda förskolorna eller till förskollärarna och på så sätt har vi tagit i beaktande av konfidentialitetskravet. Vid de tillfällen där barnen fanns med på bilderna skymdes deras ansikte och på det viset har vi utgått från vetenskapsrådet krav på att

avidentifiera personer. De inspelande intervjuerna samt fotografierna är det bara vi forskare som har tillgång till. När studien är klar kommer materialet att makuleras, på så vis har

nyttjandekravet tagits i beaktande (a.a). Respondenterna fick informationen om att studien

publiceras på MUEP, som är kopplat till Malmö högskola. Tre av förskollärarna vill gärna ta del av undersökningen innan den publiceras.

4.5 Analysförfarande

Studien handlar om att studera förskollärarnas syn och tankar kring dokumentation. I vår analys utgick vi ifrån deduktiv ansats (Alvehus 2013) eftersom vi tolkar den insamlade empirin utifrån den redan förutbestämda teoretiska bakgrunden som handlar om barnsyn, ”det kompetenta barnet”, barnperspektiv och barns perspektiv.

I studien utgår vi den ”synliga dokumentationen” med det menar vi den dokumentation som finns gestaltad i förskolans lokaler. Den dokumentationen som finns i iPaden menar vi inte är lika lättillgänglig för barnen och på så sätt är den inte synlig.

De formella intervjuerna med förskollärarna utfördes med frågor som sammanställts utifrån studiens frågeställningar (se bilaga1), som följdes upp med följdfrågor under intervjuns gång. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades och analyserades intervjuerna medan de var färskt i minnet. Transkriberingarna består av totalt 23 sidor. Analyseringen av de formella intervjuerna utfördes i tre steg, vid första analysen av transkriberingarna utgick vi ifrån intervjufrågorna och då försökte vi se likheter och olikheter i förskollärarnas svar. Vid en andra analys av transkriberingarna ställde vi förskollärarnas svar till vad och varför

(23)

22

dokumenteras det samt hur dokumentationerna gestaltas i verksamheten. Vid tredje steget analyserades förskollärarnas svar utifrån den teoretiska ansatsen som handlar om det kompetenta barnet, barnperspektiv och barns perspektiv.

Vid fotograferingen av dokumentationerna i förskolornas lokaler utfördes samtidigt en ”walk and talk” intervju då studerades materialet på både nära och långt håll för att få en uppfattning om vad dokumentationen består av. Fotografierna består av 176 bilder som studerades åtskilliga gånger för att få en mer nyanserad bild av fotografierna. Vi började med att analysera varje avdelnings bilder för att få syn på vad som dokumenterades, och vem dokumentationen riktade sig till, samt likheter och olikheter mellan förskolorna. Materialet kategoriserades för att se mönster. Vid analysen av bilderna fann vi fem olika kategorier, dokumentation, barnens alster, lärandematerial, information och övrigt. Därefter tolkades bilderna med hjälp av studiens olika teorier.

Intervjuerna kompletterar varandra, i den formella intervjun fick vi höra förskollärarnas tankar kring dokumentation. Vid ”walk and talk” intervjun och fotograferingen fick vi mer fördjupad förståelse för förskollärarnas tankar bakom dokumentationen. På så sätt blev intervjumetoderna ett bra komplement till varandra.

(24)

23

5 Resultat och analys

I det här kapitlet presenteras resultatet av empirin. Vi utgår ifrån våra två frågeställningar, närmare bestämt hur förskollärarna använder sig av dokumentation och hur

dokumentationen gestaltar sig i verksamheten. Här presenteras även vilka tekniker förskollärarna använder sig av samt vilka olika sätt det dokumenteras på i de aktuella förskolorna som studerats. Varje rubrik avslutas med en analys av resultaten.

5.1 Vad dokumenteras i förskolan och varför

Vad dokumenteras.

I studien undersöktes vad förskollärarna ansåg var viktigt att dokumentera, deras idéer och tankar om vad som ska dokumenteras var väldigt lika. Det som framkom var att

förskollärarna ansåg att barnens alster var en viktig del av dokumentationen. Barnens alster bestod av skapande i olika former som utgick ifrån ett tema eller utvecklades av barnets egna tankar och idéer. Barnens kreativa processer inom olika teman som barnen arbetar med hade förskolläraren ofta gjort ett fotocollage av. Collaget satt på väggen i närheten av det som skapats av barnen. Förskollärarna hade också fotograferat projekt som barnen skapat utomhus som sedan satts upp på väggen. Detta i sin tur inspirerade barnen till fortsatt arbete även inomhus. Karin berättade tillexempel att barnen hade byggt raketer utomhus då fotograferades bygget tillsammans med barnen och sedan tog de reda på information om raketer som skrevs ner i ett dokument. När fotodokumentationen och informationen sattes upp på väggen inspirerades barnen till att skapa egna raketer i andra material som sedan placerades bredvid den redan befintliga dokumentationen om raketer. Saker som barnen visade intresse för ansåg samtliga förskollärare vara av stor vikt. Eftersom detta leder till att barnen forskar vidare och är då angelägna att skaffa mer information om de aktuella föremålen.

Dokumentationen kunde också bestå av fotografier och bilder som på olika vis berättade om vad som förväntades av barnet, som till exempel fötter klistrade på golvet som visade

(25)

24

hur barnen ska stå i kö till toaletten, eller fotografier där barnen hjälper varandra för att påvisa att barnen ska vara hjälpsamma.

Varför dokumenteras det.

Samtliga förskollärare som deltog i studien var överens om att dokumentationen är ett verktyg som ska driva verksamheten framåt för att synliggöra barns lärande och utveckling samt för att synliggöra och utveckla verksamheten. På så sätt vill förskollärarna även göra föräldrarna mer delaktiga i verksamheten. Karin på Kastanjens förskola berättade att de ofta använder sig av dokumentation för att synliggöra verksamheten dels för barnen och dels för pedagogerna för att tillsammans inspireras till ett avstamp mot nya utmaningar att arbeta med. Med ett avstamp menar Karin att de använder sig av dokumentationen som

utgångspunkt för att inspireras till fortsatt arbete. Lena på Lindens förskola menar att det är viktigt att titta tillbaka på dokumentationen och på så vis komma ihåg vad som gjorts tidigare. Vidare menar Lena precis som Karin att dokumentationen är ett avstamp för att komma vidare i arbetet.

Bodil på Bokens förskola nämner tillexempel, ett annat sätt att dokumentera på kan vara att ta foto på när barn har varit kreativa och skapat något som barnen är stolta över. Har sedan förskolläraren observerat att det intresserar de andra barnen kan det vara ett bra sätt att utgå ifrån när förskolläraren ska starta upp ett nytt tema. På detta vis menar Bodil, det är viktigt att utgå ifrån barnen och låta barnen ha inflytande i verksamheten.

Erika berättade att Ekens förskola använder sig av dokumentation som ett hjälpmedel för att påvisa för barnen vad som förväntas av dem i de olika miljöerna på förskolan. Som till exempel fanns det foto på hur en bra kompis ska vara, för att barnen ska vara snälla och hjälpsamma mot varandra.

Barnens enskilda lärprocesser nämndes också som en viktig del att dokumentera och de dokumentationerna sattes ofta in i barnets personliga pärm. Förskollärarnas tanke med det här var att barnen skulle få syn på sitt eget lärande och utveckling.

(26)

25

Analys 5.1.1

Samtliga förskollärare dokumenterar men eftersom läroplanen är tolkningsbar läggs fokus på olika saker som förskollärarna tycker är viktigt att dokumentera. Vi tolkar olikheterna i dokumentationerna präglas av förskollärarnas olika intresse samt deras barnsyn och barnens olika intressen.

Vid analysen av transkriberingarna om vad och varför förskollärarna dokumenterar var det tydligt att förskollärarna tolkar barnen utifrån begreppet ”det kompetenta barnet” (Sommer 2005). Vidare kunde vi se att förskollärarna arbetade utifrån begreppet ”det kompetenta barnet” eftersom dokumentationen användes för att stimulera barnen i deras egna lärande. Eftersom dokumentationen förskollärarna satte upp utgick ifrån barnens intresse och på så vis inspirerades barnen till att utforska och lära sig ännu mer.

Förskollärarna uttryckte också att tematiskt arbete är viktigt att dokumentera. Tema-upplägget utgick ofta ifrån både ett barnperspektiv och barns perspektiv. När hela

barngruppen arbetar utifrån samma tema antar förskolläraren att alla barn är intresserade av samma sak, då utgår förskolläraren ifrån ett barnperspektiv (Halldén 2003). Detta syntes genom att förskolläraren utgår från hela barngruppen och inte det enskilda barnet. När temat utgick ifrån barnens intresse fångade det upp en mindre grupp barn som själv aktivt valde att vara med på temat. Karin utgick ifrån ett barns perspektiv i arbetet med raketerna när hon såg intresset som sedan följdes upp genom att söka efter fakta om raketer och fotograferade barnens process till en dokumentation. Utan att Karin påverkade temat med sina tolkningar och värderingar tillhandahöll hon material som barnen efterfrågade (Svenning 2011).

Barnets personliga dokumentationspärm ansåg förskollärarna vara ett bra sätt för barnen att få syn på sin egen lärprocess. Barnets personliga dokumentationspärm skulle kunna vara ett verktyg pedagogerna kan använda sig mer av för att stimulera barnets utveckling samt utveckla verksamheten ur ett barns perspektiv. Pärmen kan hjälpa pedagogerna att se vad barnen är intresserade av och på det viset utveckla verksamhetens miljö utifrån barnens

(27)

26 olika intressen.

5.2 Hur gestaltas dokumentationen?

Vi är intresserade av att se hur dokumentationen gestaltas i verksamheterna. Vid besöken på förskolorna var den största delen av dokumentationen uppsatt på väggarna och sparade i Ipads, men det fanns också dokumentation på hyllor och golv. Vid intervjuerna framkom det att förskollärarna på samtliga avdelningar var överens om att dokumentationen som sätts upp på väggarna ska utgå från barnens intresse. Förskollärarnas tankar med detta är att inspirera till samtal mellan barnen och på så sätt starta en lärande process som kan hjälpa barnen vidare i sitt utforskande.

De fem olika kategorierna som uppdagades vid analysen av fotografierna presenteras i nedanstående stycken.

Dokumentation av förskolans aktiviteter

Vid analysen av fotografierna framkom det att dokumentationen kunde bestå av olika sorters fotocollage. Där kunde barngruppen få syn på lärprocesserna i deras utforskande inom olika tema som förskolorna arbetade med. Collagen kompletterades ibland med text, som var en förklaring till vad barngruppen arbetade med, eller vad barnen upptäckt vid olika situationer. Texten kunde också bestå av fakta om temat.

Alster som barnen själva producerat

Vid analysen av fotografierna från förskolorna framkom det att barnens alster bestod av skapande i olika material så som gips, trä, fjädrar och fina färgglada teckningar. Den vanligaste dokumentationen på förskolorna bestod till stor del av barnens alster och utgick oftast från något av förskolornas teman. Lena menar att barnens teckningar också har en stor plats i verksamheten, framförallt på väggarna. Genom att sätta upp en teckning som barnet är stolt över, menar Lena att barnets självkänsla stärks. Karin och Erika betonade också att barnens alster var viktiga eftersom de såg att barnen var stolta över sina

(28)

27 kreationer.

Karin berättade vid ”walk and talk” intervjun att barnens intresse genomsyrade

dokumentationen, tillexempel var det ett barn som var intresserad av planeter. Barnet kom till förskolan med bilder på olika planeter. Detta inspirerade många barn vilket resulterade i att barnen började skapa planeter. På Kastanjens förskola syns det att barnens alster

genomsyrade verksamheten eftersom de var uppsatta på väggarna utan att de var sorterade efter något tema.

Lärandematerial

Lärandematerial fanns på alla avdelningarna, med det menas material som inbjuder barn till olika lärande. På förskolorna finns det olika mycket lärandematerial uppsatt i lokalerna men det är väldigt olika vad lärande materialet består av. Oftast består lärandematerialet av färdigt material som till exempel bokstäver, siffror, årstider, månader och veckodagar uppsatt på väggarna. Annat lärandematerial som finns är information om kroppen och hur den fungerar, vidare har de mätt barnens längd och satt upp det på väggen. Det finns också kompiskort, flaggor, blommor, träd och fjärilar.

Ytterligare en form av lärandematerial bestod av sådant som visar vad barnen kan göra i de olika rummen. På Ekens förskola finns det ”aktivitetserbjudande” som var veckans

utmaning. Förskollärarna har satt upp en bild på en båt, den fungerade som inspiration för att barnen skulle bygga båtar i olika former. På Linden finns det en liknande tanke men där var fotografier på olika byggnader. Även där var syftet att barnen skulle bli inspirerade till att återskapa byggnaderna, utifrån egna kunskaper och erfarenheter med hjälp av olika sorters material som förskolan erbjöd. På Boken finns det bilder som visar hur en dag ser ut, där kan barnen på ett konkret sätt kan se vad som ska ske under dagen.

Information

Information till föräldrarna är ofta placerad i hallen, Erika tyckte att det var en bra placering eftersom föräldrarna sällan går in på avdelningen. På Eken och Kastanjens förskola blev föräldrarna informerade om sitt barns dag på förskolan i en almanacka som var placerad i

(29)

28

de vuxnas höjd i hallen. På Kastanjen fanns det en fotoram i hallen, den var placerad i barnens höjd, där olika fotografier rullade under dagen. På det viset kunde föräldrarna få en inblick i vad barnen gjorde på förskolan samt att det inspirerade barnen till kommunikation och återberättande av dagens händelser. Informationen på förskolorna består av

upplysningar om olika aktiviteter, meddelanden om viktiga datum, schema, samt om barnen saknar kläder till förskolan eller om blöjorna tagit slut och behöver fyllas på. Det finns också annan allmän information som inriktar sig mer på säkerheten i lokalen, som till exempel en utrymningsplan.

En del information riktade sig även till barnen, den var placerad på olika ställen på avdelningen och ofta i barnens höjd. Informationen till barnen bestod tillexempel av barnens födelsedagar och ”dagens fixare” då informerades barnen om vems tur det är att duka och torka borden till lunchen. Det fanns också en aktivitetstavla där barnen satte upp ett foto på sig själv i det rummet som barnet önskade att leka i.

Övrigt

Övrig inredning i lokalerna bestod av till exempel tavlor med spiderman och prinsessor, målningar på väggarna samt andra dekorationer. En del av materialet var till för att dämpa ljudet i verksamheten och det bestod utav ljuddämpande tavlor och tygstycken som hängde på väggen.

5.2.1 Analys

Samtliga förskollärare har en väldigt klar och tydlig bild om hur de vill att

dokumentationen ska gestalta sig i lokalerna. Dock är det många olika faktorer som spelar in varför resultatet inte alltid blir som det är tänkt ett exempel kan vara placeringen. Lena berättar att ”dokumentationen ska ju vara tillgänglig för barnen och ändå ska de ju helst inte riva ner den”. Det här tolkar vi utifrån Sommer (2005) som menar att barn inte är mer kompetenta än vad de tillåts vara i de relationer och miljöer som de vistas i. Lena är lite kluven i sina tankar om dokumentationens placering. Lena menar att hon vill ha den långt ner för att barnen ska stimuleras i sitt lärande men vill inte att barnen ska riva ner

(30)

29

dokumentationen. Hur förskolläraren uppfattar barnet speglar inte bara barnet utan även förskollärarens barnsyn (Sommer2005). Det kan tydas som att det är Lenas erfarenhet och barnsyn som avgör valet av dokumentationens placering, eftersom Lena antar att det finns barn som river ner dokumentationen som sitter i barnens höjd.

Dokumentationen av verksamheten var ofta gjord av fotografier med text till där pedagogerna beskrev barnens olika lärprocesser och upptäckter för läsaren.

Dokumentationen fungerar som en förklaring eller uttrycker barnens egna ord för att läsaren ska få en bättre insyn i vad förskolan arbetar med och vad barnen upptäcker i sitt utforskande. Lena berättade att det är viktigt med barns delaktighet i dokumentationen ”det inte blir min syn som speglar dokumentationen för jag upplever kanske en sak och barnet har upplevt något annat”. Detta kan tolkas utifrån begreppet ett barns perspektiv (Johansson 2003) eftersom Lena lyssnar till barnets egna upplevelser när hon antecknar barnets ord i dokumentationen.

Lärandematerial finns på samtliga förskolor och var väldigt snarlikt till utseendet.

Lärandematerialet var inget pedagogerna nämnde vid den formella intervjun men vid ”walk and talk” intervjun påtalade förskollärarna bara att det fanns. Det kan tolkas som något förskollärarna anser ska finnas på varje förskola men det är inget som förskollärarna berättade att de arbetade aktivt med. Det tolkar vi utifrån begreppet ”det kompetenta barnet” (Sommer 2005) där förskollärarna stimulerar barnen i deras kunskapssökande och nyfikenhet. Genom att ha lärande materialet synligt inspireras barnen till att söka kunskap och på så vis stimulerar förskollärarna barnens kompetens (Brodin & Hylander 2011).

Dokumentationens placering avslöjade ofta vem dokumentationen riktade sig till. Var dokumentationen riktad till barnen var den ofta lågt placerad men om den riktade sig till arbetslaget eller föräldrarna placerades ofta dokumentationen lite högre upp. Läroplanen (98/10) betonar att förskolan ska ge föräldrarna möjlighet till att vara delaktiga i

verksamheten. Ett sätt att ge föräldrarna delaktighet är att ge dem information om barnens vardag, det var Eken och Kastanjen bra på genom informationen i hallen. Linden och Boken berättade att mycket av informationen gavs till föräldrarna via Instagram.

(31)

30

5.3 Teknik

Förskollärarna som intervjuades till den här studien upplever att de har utvecklats mer i sitt dokumenterande med hjälp av de digitala teknikerna. Erika betonade att den digitala tekniken underlättar dokumentationen i verksamheten eftersom det är smidigt och inte så tidskrävande. Erika menar att nu behöver det inte framkallas några fotografier, eftersom bilderna kan ses direkt på skärmen eller skrivas ut direkt. Bodil menar att nackdelen med användningen av den digitala tekniken är när den inte fungerar eller när tillexempel färgen i skrivaren tar slut. En annan nackdel som också kom upp i intervjuerna var att den digitala dokumentationen inte är så lätt tillgänglig för barnen utan de får be om tillgång till den.

Förskolorna vi besökte använde sig av olika tekniker för att dokumentera i verksamheten som presenteras i nedanstående stycken.

Smartplatta

Märket iPad är det som samtliga förskolor använder sig av, vi kommer att använda oss av ordet iPad eftersom förskollärarna själv använde sig av det ordet i intervjuerna.

iPad använder förskollärarna sig av för att videofilma, fotografera och att göra fotocollage. Erika nämnde att på Ekens förskola använder de sig mycket av Pic Collage för att göra fotodokumentationer. Erika berättade att barn och pedagoger väljer tillsammans ut bilder på iPaden och då berättar barnen om sina upplevelser för pedagogen som skriver ner det barnet säger. Erika berättade vidare att iPaden är ett hjälpmedel som underlättar dokumentationen i förskolan.

Bodil och Lena berättade att de använder sig av iPaden för att dokumentera via Instagram. Instagram är en publikationsform som används för att skicka ut dokumentation till

föräldrarna. Lena och Bodil berättade att de gör fotodokumentationer av barnens aktiviteter i verksamheten som läggs ut på Instagram. Instagram kan även ses som ett kommunikations forum mellan förskolan och föräldrarna. På detta viset skapas utrymme för föräldrarnas delaktighet och inflytande i verksamheten och då kan barn och föräldrar ges en möjlighet att tillsammans samtala om barnens dag på förskolan hemma i lugn och ro.

(32)

31

Dator

Dator är ett annat verktyg som används för att dokumentera. Även datorn används för att göra fotocollage och för att skriva dokument, som till exempel information till föräldrarna. Ekens förskola använder sig av Powerpoint för att göra fotocollage att sätta upp i

verksamheten och för att göra barnens personliga dokumentation. På Ekens förskola förvarar förskollärarna barnets enskilda dokumentation på ett USB- minne istället för i en pärm.

Skrivare

Skrivare är en annan teknik förskollärarna använder sig flitigt av för att skriva ut

dokumentation som sedan sätts upp i verksamheten, för att på så sätt göra dem synliga för barnen.

Digitalkamera

Digitalkamera nämndes också vid intervjuerna men det var ingen av förskollärarna som använde sig av den här tekniken i samma utsträckning som tidigare.

5.3.1 Analys

Samtliga förskolor använder sig av någon form av digitaliserad dokumentation för att dokumentera verksamheten. Lena och Bodil berättade att de arbetar regelbundet med dokumentation via Instagram. Där läggs det ut bilder flera gånger i veckan och förskolorna gestaltar en stor del av sin dokumentation via Instagram. På det viset erbjuds föräldrarna insyn i verksamheten och kan tillsammans med sina barn föra ett samtal om dagen där hemma.

Vid analysen av fotografierna framkom det att Boken och Linden var de förskolor som hade minst dokumentation synlig i verksamheten. Ser man till begreppet ”det kompetenta barnet” (Sommer 2005) ska omgivningen stimulera barnens utveckling. Vid analysen av Boken och Lindens fotografier stimulerades barnen mindre enligt Sommer eftersom de har

(33)

32

mindre dokumentation synlig i verksamheten. En bidragande faktor till varför Bokens och Lindens förskolor inte har så mycket dokumentation i verksamheten kan vara att de lägger mer fokus på att dokumentera via Instagram, medan Kastanjens och Ekens förskolor lägger sitt fokus på att dokumentera synligt i verksamheten. Dessutom har Boken en profil som uteförskola, vilket kan vara ytterligare en bidragande faktor till att det inte var så mycket dokumentation inne i verksamhetens lokaler.

Förskollärarna nämnde en nackdel med den digitala tekniken är att dokumentationen i iPaden inte är så synlig och lätt tillgänglig för barnen. En bidragande orsak kan vara att dokumentationen i iPaden inte används så flitigt av barnen, och på så sätt får mindre funktion för barnen. Den synliga dokumentationen i verksamheten är en viktig del som bidrar till många reflektioner mellan barnen, vilket bidrar till en del av barnens utveckling och lärande(Sommer 2005). Nu måste barnen istället be om att få tillgång till iPaden vilket kan resultera i färre samtal och reflektioner mellan barnen, eftersom det inte blir så

spontant.

5.4 Tidsaspekten

Något som framkom under samtliga intervjuer var att förskollärarna ansåg att tiden inte räcker till för att dokumentera så mycket som de vill. Karin uttryckte att hon har höga ambitioner på att utföra mycket dokumentation tillsammans med barnen.

”där finns en idealbild om hur man skulle vilja arbeta, jag tycker att hur man sen gör är inte alls samma sak som den här bilden. Man skulle ju egentligen vilja dokumentera mer men då har man ju inte tid att ta hand om det”. (Utdrag ur Karins intervju 2015-11-11)

På grund av tidsbristen har Karin kommit fram till att det är bättre att göra färre dokumentationer och istället göra dem bra. Karin menar vidare att inte allt behöver dokumenteras, utan att bara finnas där för stunden och bekräfta vad barnen ser och gör istället, eftersom det kan vara minst lika utvecklande för barnen.

(34)

33

5.4.1 Analys

Samtliga förskollärare ansåg att det var svårt att få tiden att räcka till för att utföra så mycket dokumentation som de önskade. Läroplanen (98/10) betonar vikten av att följa upp den insamlade dokumentationen. Genom att ha en tanke om varför det dokumenteras och vem dokumentationen är till för, görs ett urval av väsentlig dokumentation för den aktuella barngruppen. På det här viset väljer förskolläraren ut den bättre dokumentationen och lägger inte tid på de lite sämre valen som annars kanske är lätt att göra. Svenning (2011) menar att pedagogerna bör fråga sig om barns delaktighet inte är viktigare än mängden dokumentation. Karin påpekade i intervjun att hennes ambition är att göra dokumentationen tillsammans med barnen. Tolkas det Karin säger utifrån Svenning (2011) är barns

delaktighet i dokumentationen viktig. Pedagogerna kan ”vinna tid” om dokumentationen sker i barngruppen tillsammans med barnen. En annan vinst med att dokumentera direkt är att barnen då har situationen färskt i minnet och reflektionen blir lättare. Om förskolläraren arbetar med dokumentationen på det här viset tas det inte mer tid från barngruppen och då kanske tiden inte känns så knapp för dokumentation.

(35)

34

6. Slutdiskussion

I detta kapitel diskuteras studiens resultat i relation till syftet och tidigare forskning samt att slutsatserna presenteras och analyseras. Avslutningsvis förs en diskussion kring metoderna som använts och efterföljs av förslag på vidare forskning.

6.1 Vem dokumenteras det för?

Samtliga förskollärare har nämnt att de arbetar med dokumentation för barn, verksamhet och föräldrar. Utbildningsdepartementet (2010) menar att barns utveckling och lärande är ett samspel med omgivningen. Pedagogerna, barnen och förskolans miljö är den omgivning som har stor betydelse för barnets utveckling och lärande eftersom de flesta barn spenderar många timmar om dagen på förskolan. Vi ser dokumentation som ett viktigt uppdrag i vår framtida roll som förskollärare.

Dokumentation har nämnts som ett verktyg pedagogerna använder sig av för att driva verksamheten framåt. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att dokumentation är ett sätt att utveckla verksamheten, men om det inte finns en dialog sker det ingen utveckling. de Jong (2010) betonar också att det som händer mellan den fysiska och sociala miljön avgör hur barnen utvecklas. Vi kunde se att tema som hela avdelningen arbetade med ofta

resulterade i att hela barngruppen skapade likadana saker, till exempel ett äpple. Varje barn utgick ifrån sina egna förutsättningar när de skulle skapa sitt äpple.

”One can also ask if there is a risk that the documentation of children’s

achievements at an early age contributes to an achievement culture, where children become valued on the basis of what they do and accomplish, instead of who they are.” (Emilsson & Pramling Samuelsson, 2014, s.185 )

Utifrån vad Emilsson och Pramling Samuelsson menar i citatet ovan. När alla barnen ska skapa likadana saker tillexempel äpplet, finns det en risk att pedagogerna lägger

(36)

35

tillexempel äpplets form. Det vill säga att pedagogen ser förbi barnet och fokus hamnar på det som presterats. Enligt förskolans läroplan (98/10) betonas målen kring uppföljning, utvärdering och utvecklingen av förskolan och det görs för att verksamheten och inte det enskilda barnet, ska utvärderas kontinuerligt och systematiskt. När förskollärarna

reflekterar tillsammans studeras dokumentationen från flera olika vinklar. Med hjälp av reflektionerna är det inte lika lätt att fokus läggs på en upptäckt utan tillsammans kan förskollärarna få syn på många olika upptäckter. På det viset kan det bli ett avstamp mot ett nytt tema som kan tillgodose flera barns behov.

I resultatet av empirin framkom det att två förskolor använde sig av dokumentation som visade vad som förväntas av barnet i de olika miljöerna som tillexempel hur man är en bra kompis. Det kan tolkas utifrån att dokumentationen blir en styrning för barnen och det kan begränsa barnen i deras utforskande eftersom dokumentationen talar om vad som förväntas av dem i den miljön. Ett annat sätt att tolka den formen av dokumentation är att barnen finner en trygghet i att veta vad som förväntas av dem i just den givna miljön. Den här dokumentationen kan vara ett sätt att göra barnen trygga. Enligt läroplanen (98/10) ska barnen känna sig trygga och på det viset får barnen bättre förutsättningar till att utvecklas och lära sig i förskolan.

Föräldrarnas delaktighet i dokumentationen är också viktig säger förskollärarna. Den dokumentation som vänder sig till föräldrarna är placerad i vuxnas höjd och finns i hallen. Tanken bakom placeringen i hallen menar Erika och Karin är för att öka föräldrars insyn och delaktighet i verksamheten. Erika menar att placeringen är bra eftersom föräldrarna sällan tar sig tid att gå in på avdelningen och på så sätt ändå kan ta del av barnens dag. Vi menar att en nackdel med att placera informationen i hallen kan vara att föräldrarna inte tar sig tid att gå in på avdelningen. På det viset går föräldrarna miste om barnens

dokumentation som är placerad inne på avdelningen och på så sätt blir föräldrarnas insyn och delaktighet mindre. Två av förskolorna använde sig av Instagram vilket är ett bra sätt att använda sig av för att göra föräldrarna delaktiga i dokumentationen. Ett problem kan vara att inte alla föräldrar har tillgång till den teknik som krävs. Förskollärarna berättade att barn och föräldrar gärna fick tillgång till deras iPad frågan blev då om det alltid fanns en

(37)

36

iPad som var tillgänglig. Det fanns det inte, utan föräldrarna fick be om lov för att få tillgång till en iPad. Detta kan vara ett hinder som gör att inte alla kan ta del av dokumentationen på Instagram. En lösning kan vara att kompensera med samma

dokumentation i verksamheten. Genom att synliggöra dokumentationen i förskolan och på Instagram får föräldrarna en större insyn i verksamheten och tillsammans med sina barn kan de ta del av dokumentationen både hemma och i förskolan. Pedagogerna kan på det viset också föra en dialog med barnen i förskolan för att driva verksamheten framåt.

6.2 Gestaltningarnas olikheter mellan förskolorna

Resultatet visar att det finns olika sätt att framställa dokumentationen på, dels genom fotografier, bilder och barnens egna alster. De olikheter som vi kunde se var att Bokens och Lindens förskolor dokumenterade via Instagram. Samtliga förskolor har sin dokumentation synlig och uppsatt i verksamheten, dock syntes det att mängden dokumentation skiljer sig åt. Eken och Kastanjen har mycket dokumentation gestaltad i verksamheten. På Linden och Boken är det mer sparsamt med dokumentation gestaltad i verksamheten. En anledning att dokumentationen gestaltades mer sparsamt kan vara tidsbristen eftersom det läggs mer fokus på att dokumentera digitalt. Kennedy (1999) påtalar om barnen inte kan se sina lärprocesser blir barnen mindre inspirerade till kreativt utvecklande. På det sättet är det bra att ha dokumentationen synlig i verksamheten. Då lockar dokumentationen fram spontana reflektioner som kan bidra till en utveckling av verksamheten medan de spontana

reflektionerna blir färre om dokumentationen är ”instängd” i en iPad.

Samtliga förskollärare betonar att dokumentationen som sätts upp väggarna ska sitta i barnens höjd för att bidra till samtal mellan barnen, mellan barn och pedagog. Förskolorna lever inte riktigt upp till det eftersom dokumentationen inte alltid satt i barnens höjd. Barnens reflektioner ska ligga till grund för fortsatt arbete (Palmer 2012) då är det av stor vikt att dokumentationens placering är i barnens höjd. En anledning till att

dokumentationen sitter högt upp kan vara att förskolläraren är rädd om materialet men det kan också bero på förskollärarens barnsyn. Barnsynens vinklar kan bero på att pedagogen till exempel ser barnens känslor som ett hinder. Har barnen jobbat hårt med sina alster vill

(38)

37

inte förskollärarna riskera att de blir förstörda och kanske av den anledningen placeras barnens alster högt. Pedagogens inställning att inte orka sätta upp sakerna som blir nedrivna om och om igen, kan också vara en annan anledning till att placeringen är lite högre upp.

6.3 Varför välja?

Det resultat vi har kommit fram till i vår studie är att de förskolor som dokumenterar mer digitalt har mindre dokumentation i verksamheten och de förskolor som har mer dokumentation i verksamheten har mindre dokumentation digitalt. Åberg och Lenz Taguchi (2005) och Björklid (2005) menar att mötet mellan miljön och barnet är av stor betydelse för vilken utveckling som sker hos barnet. Om dokumentationen är synlig och lättillgänglig för barnen inspirerar det till kommunikation. Nackdelarna när förskollärarna dokumenterar digitalt är att dokumentationen inte blir så synligt för barnen. Barnen behöver be om iPaden då den ofta ligger ofta högt upp, det behövs en kod för att öppna den samt att det inte finns en till varje barn. Fördelarna är att det går snabbt att göra en digital dokumentation ”en bild säger mer än tusen ord”. Det är då lättare för föräldrarna att ta del av verksamheten via Instagram hemma i lugn och ro då man kan prata med sina barn om deras upplevelser som de haft under dagen.

Studien visar att båda sätten att dokumentera är bra på olika sätt. Det optimala sättet att dokumentera på anser vi är att inte välja, utan en kombination av digital dokumentation och den dokumentation som sätts upp i verksamheten. På det sättet får man en föräldragrupp som har stor insyn i verksamheten och en barngrupp som blir stimulerad av dokumentationen i verksamheten och som får syn på sina lärprocesser och kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. En annan viktig faktor som vi kommer att ta med oss i vår framtida yrkesroll som förskollärare, är att placera dokumentationen i barnens höjd. Det kommer vi att göra för att barnen ska kunna samtala kring dokumentationen, samt att vi som framtida förskollärare kan använda oss av barnens tankar och idéer för att driva verksamheten framåt.

(39)

38

6.4 Metodkritik

Eftersom vi mer eller mindre har kännedom om förskollärarna och förskolorna sedan tidigare kan det ha påverkat studiens resultat. En nackdel kan vara att det finns risk att ta förgivet förskollärarnas svar och därför var vi noga med att ställa följdfrågor för att undvika eventuella missförstånd. En fördel med kännedom om förskollärarna sedan tidigare kan vara att vi fått en större frihet vid samlandet av materialet samt att förskollärarna kändes avslappnade vid intervjutillfället. Främst har det varit en fördel att känna förskollärarna sedan tidigare eftersom det har känts lättsamt för oss att ställa kompletterande frågor till de frågetecken vi haft efter intervjuerna. Vid intervjuerna med förskollärarna spelades allt in som sedan transkriberades, vilket var till stor fördel vid analysen av empirin.

Vid ”walk and talk” intervjuerna på tre av förskolorna framkom förskollärarnas syfte med dokumentation väldigt tydligt. Dock anser vi även att de här intervjuerna skulle ha spelats in för att lättare komma ihåg vad som sagts om dokumentationen för att minimera vår subjektiva tolkning. På grund av tidsbrist inväntade vi aldrig att Lena skulle bli färdig med sitt samtal med föräldern, så att hon skulle visa oss runt i en ”walk and talk” intervju, vilket kanske kunde speglat hennes syn på dokumentationen något mer. Lena fick inte möjlighet att utveckla sina tankar bakgrunden till den synliga dokumentationen eftersom hon inte var med.

Valet att enbart använda sig av dokumentationsmaterialet som var synligt i förskolornas miljö, ger inte de förskolorna som arbetade mycket med Instagram ett rättvist resultat. Det beror på att den största delen av deras verksamhetsdokumentation fanns på Instagram, vilket framkom under intervjuerna. Boken är en förskola med utomhusprofil vilket kan ha varit en annan orsak till att de hade mindre dokumentation inne i verksamheten. Om vi haft tillgång till förskolornas Instagram-konto hade det blivit en fylligare studie men vi anser dock att resultatet blivit detsamma. Oavsett hur mycket dokumentation förskolorna har så ska dokumentationen vara synlig för barnen i verksamheten för att barnen ska få den optimala utvecklingen.

(40)

39

6.5 Vidare forskning

Under tidens gång har vår kunskap inom dokumentation ökat och dessutom har det framkommit nya funderingar om dokumentationens gestaltningar. Vår studie har bara belyst en liten del av dokumentation och om hur förskollärarna tänker kring dokumentation och hur dokumentationen gestaltas i verksamheten. Vi har sett att de förskolor som

dokumenterade mer via Instagram har mindre dokumentation i verksamheten. Efter att ha kommit fram till det här i vår studie väcktes en tanke om fortsatt forskning. Eftersom vår studie bara belyser en liten del av dokumentationens gestaltningar hade det varit intressant att forska vidare i ett större perspektiv för att se om väggarna kommer i skymundan när det dokumenteras mer digitalt.

(41)

40

7 Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1827

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i

förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber

Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

de Jong, Marjanna (2010) Förskolans fysiska miljö. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Emilson, Anette & Pramling, Samuelsson, Ingrid (2014) Documentation and communication in Swedish preschools Tillgänglig på Internet:

http://dx.doi.org/10.1080/09575146.2014.880664

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

References

Related documents

Vidare skriver Åberg & Lenz Taguchi (2005) att genom all den dokumentation som man till en början anser vara för mycket, gör att man får upp ögon och öron för det barnen

När reflektion görs med andra kolleger kan detta tillvägagångssätt enligt Åberg och Lenz Taguchi (2005 s.20) och Skolverket (2010b s.10-11) bidra till att dokumentationen blir

(S 2020:07), Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) och RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) analysera och beskriva förutsättningarna för hur

For example, deploying measures 4.3 „Avoiding the spreading of chemical fertilisers and manure during high-risk periods‟ heavy rainfall, flooded or snow covered fields and during

Here I discuss the extent to which funding educational activities through external project grants may create tensions in supervisor- student relationships, students’ abilities

All the implemented algorithms need the y-coordinate of the vanishing point (Sec- tion 2.1) to calculate a distance measure from the camera to a vehicle and to determine

Ekobrottsmyndighetens uppdrag har blivit mer komplext både på djupet (antal inkomna ärenden) samt bredden (antal områden) såsom välfärdsbrott, terrorfinansiering, skattebrott och

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kommande parlamentariska kommittén bör få ett tilläggsdirektiv om att utreda det svenska statsskicket i syfte