_____________________________________________________
Magisterprogrammet i sociologi
_____________________________________________________SLASH:
En kvalitativ undersökning om vad homoerotisk fanfiction
kan vara ett uttryck för
Johanna Lindwall
Vårterminen 2008 Handledare: Philip Lalander Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga Institutionen
Abstract
The following study is a qualitative combination of textual analysis and interviews concerning the subject of slashfiction. Slash is a sub-category to fanfiction, which essentially means non-professionally authored short stories about already existing characters and environments, for example from TV-shows, movies or books. These stories are available on the internet. The main point is to pair two of the male characters together in a sexual relationship. According to previous studies, 90 percent of all fanfiction writers are female and this percentage is probably even higher when it comes to slash.
I have looked into what these stories can be an expression of, by analyzing the construction of gender, sexuality and relationships using the following three questions:
Is slash a quest for an ideal equal and romantic relationship?
Do these stories represent a resistance against established norms regarding gender and sexuality?
What role does transcendence of boundaries play in slash?
I have used stories that are derived from the American TV show Supernatural, which
generally try to explore the relationship between its protagonists, the brothers Sam and Dean Winchester. The result gives a somewhat divided picture of slash, as some stories clearly break with traditional gender norms while others seem to uphold them.
Innehållsförteckning
Inledning...5
Internet och fanfiction...5
Genrer och Communities...8
Problemformulering...11 Frågeställningar...12 Syfte...12 Disposition...12 Metod...14 Textanalys...14
Urval och avgränsning...16
Intervjuer...19
Anonymitet och etik...20
Validitet och reliabilitet...21
Teori...23
Genushierarkier och jämlikhet...23
Kärlekens omvandling och den perfekta romansen...25
Resultat och analys...28
”No chick flick moments” – originalkaraktärerna...29
Varför Supernatural?...30
Homoerotisk subtext och känslomässigt otillfredsställande karaktärsinteraktion...31
“Totally fucking hot!” – den sexuella attraktionskraften...32
“I’m sorry I called you a woman” – texter med fokus på sex...35
Genushierarkier och rollomkastning...35
Heteronormativa mönster och frustration över rådande genusnormer...40
”Don’t cry, baby” – texter med fokus på intimitet...47
Berättelser utan sex och den ideala romanhjälten...47
Kombinationen Hurt/Comfort och sex...50
”Where we live for the morally grey” – texter med fokus på tabu...54
Gränsen mellan fantasi och verklighet...54
Ett avvikande exempel...56
Vikten av att överkomma sociala hinder...59
Vikten av ett lyckligt slut...62
Sammanfattning...63
Avslutande Diskussion...64
Vidare forskning...67
Källförteckning...68
Inledning
You can certainly write a story where the princess rides off to rescue the knight, but the assumption of most readers is probably going to be that it was written solely to make a statement of some kind.
Citatet ovan är från Madison1, en frånskild tvåbarnsmamma från södra USA som var en av de
första intervjupersonerna jag fick kontakt med, när jag började med denna undersökning. Madison skriver slashfiction en populär kategori av fanfiction, som den här uppsatsen handlar om. Det innebär att hon lånar redan existerande manliga karaktärer, exempelvis från filmer eller Tv-serier som hon tycker om och skriver homoerotiska berättelser om dem. Dessa lägger hon sedan ut på nätet. Hon är långt ifrån ensam om detta interesse utan delar det med en mängd kvinnor världen över. Intresset för att para ihop manliga karaktärer i ett romantiskt förhållande bottnar, enligt Madison, bland annat i svårigheten att beskriva relationer mellan män och kvinnor utan att fokusera på deras könsroller, vilket framgår i citatet ovan. Vi är alla fångade i ideologin om hierarkiskt ordnade genusrelationer, vilka olika roller vi kan bör spela gentemot varandra. Om prinsessan räddar riddaren ses det därför som normbrytande – enligt normen är det ju (den heterosexuella) mannen som innehar hjälterollen. Att avlägsna
prinsessan och istället skriva om två riddare har potential att utesluta ett normbrytande för författare och läsare som vill undvika problematiken med fasta könsroller, men det halkar rakt in i ett annat då det utforskar förhållande mellan män som inte är norm i dagens samhälle.
Ideologin om genus kan ses som en social konstruktion och därför är den möjlig att förändra. Slash anses i många fall vara ett uttryck för en sådan omskapning eftersom det tänjer på gränserna och visar motstånd mot de rådande normerna. Detta underlättas av dess forum – internet.
Internet och fanfiction
Internet är ett väldigt speciellt fält att utgå ifrån i en undersökning. Avstånd spelar ingen roll för mil och gränser existerar inte i cyberspace. Det är ett, mer eller mindre, globalt rum. Det är en plats där människor världen över kan mötas för att kommunicera med varandra, dela med sig av tankar, idéer och berättelser utan att någonsin behöva träffas ansikte mot ansikte. Det inger därför känslan av att vara fullständigt anonym och därmed fri att vara vem eller vad man vill. Det medför svårigheter när det gäller att lita på den information som ges. Men det
innebär också att människor faktiskt kan vara fullständigt ärliga om aspekter av sitt liv de kanske håller hemliga i övriga sammanhang.
Ett område som utvecklats med- och anpassat sig till internet, är pornografin. Sven Axel Månsson och Peder Söderlind skriver i artikeln Teknologi och Pornografi: om porr på nätet om hur produktionen och konsumtionen av porr har förändrats med ny teknologi och framför allt framväxten av internet. De beskriver Internets attraktionskraft, med hjälp av Al Coopers teori, med följande punkter: anonymitet, tillgänglighet (accessibility), låga kostnader
(affordability), accepterande (acceptability) och approximation, vilket innebär ”steget mellan fantasi och verklighet som avser möjligheten att experimentera med nya och annorlunda sexuella handlingar och identiteter på nätet” (Månsson & Söderlind: 2005: 2). Man kan med andra ord helt anonym2 sitta hemma i sitt vardagsrum och utan att betala för mer än sin
internetuppkoppling få omedelbar tillgång till pornografiskt material, riktat direkt till ens personliga preferenser – utan att behöva möta omgivningens dömande blickar.
Porren är dock långt ifrån det enda som växt och spridits med den nya teknologin. Denna undersökning handlar om en uttrycksform som är svår att placera in i ett tydligt fack. Det innehåller pornografiska inslag, men det kan absolut inte enbart gå under den benämningen.
Fanfiction är noveller där författaren använder redan existerande karaktärer och miljöer,
exempelvis från Tv serier, filmer, dataspel eller böcker.
Mitt huvudtema - slash3 är en populär kategori av fanfiction där manliga, vanligtvis
heterosexuella, karaktärer "paras ihop" i ett förhållande eller helt enkelt för sex4. Först ut var
Kirk och Spock (kapten och officer på skeppet Enterprise) från Science Fiction serien Star
Trek, vilken startade 1966. Berättelserna om dem började dyka upp i början av 70-talet.
Elisabeth Woledge, som har gjort en tidigare undersökning om slash vilken jag kommer att ta upp närmare nedan, skriver att dessa texter handlar om intimitet och kärlek mellan män, som inte vanligtvis associeras med manliga relationer i vår kultur (Woledge: 2006: 100). Hon menar att slash i regel utgår från originalmaterial med en stark homosocial miljö, vilket blir en
2 ”Helt anonym” är det aldrig möjligt att vara då allt det du gör på internet kan spåras tillbaka till dig. Det är
därför upplevelsen av anonymitet som jag menar här.
3 Benämningen slash härstammar från tecknet / vilket ofta används för att skriva ihop namnen på de två
karaktärer som paras ihop. Exempelvis Kirk/Spock.
4 Även om text verkar vara den vanligaste formen av slash är det inte den enda. Man kan bland annat hitta
rollspel, fotomanipulationer, teckningar, målningar och så kallade fanvids – video som kan bestå av animering, videomanipulationer eller sammansatta klipp till musik. Det behöver inte heller handla om påhittade karaktärer utan kan istället fokusera på exempelvis skådespelare, vilket kallas RPS (Real Person Slash).
förutsättning för homosexuell aktivitet mellan heterosexuella män. Vidare isolerar författaren ofta karaktärerna på exempelvis främmande planeter eller i historiska eller futuristiska tidsperioder (Woledge: 2006: 100-101). ”Slash fiction uses this intense and homosocial background as the base and builds a homosexual relationship between its two protagonists atop it” (Woledge: 2006: 101). Detta leder till att en väldigt stor andel slash utgår ifrån fantasy och science fiction.
Berättelserna om Kirk och Spock växte fram innan Internets storhetstid och gavs till en början ut (utan någon ekonomisk förtjänst) av fans i oprofessionellt publicerade tidningar - så kallade
fanzines. Dessa cirkulerade vanligtvis i en slags bytesmarknad. I och med teknologins
framfart kan nu fans världen över dela med sig sina berättelser på ett enkelt sätt, vilket gör att det har växt avsevärt i omfång och tillgänglighet.
Om man jämför slashfiction med den japanska motsvarigheten, Yaoi, är det dock än så länge förhållandevis litet. Yaoi utgår endast från manga och anime – det vill säga japanska,
tecknade serietidningar och filmer. Det startades som en typ av undergroundrörelse av och för unga flickor ungefär samtidigt som de första Kirk och Spock tidningarna kom ut, men har idag blivit en enormt stor och väletablerad marknad5. Om slashfiction följer dess exempel kan
vi räkna med att det kommer träda fram ur skuggorna, bli större och framför allt med kommersialiserat i framtiden.
Slash berättelser skapas av- och riktas nästan uteslutande till en kvinnlig publik. Jenkins skriver att ungefär 90 % av all fanfiction skrivs av kvinnor6 och att slash förmodligen har
ännu högre andel kvinnliga författare (Jenkins: 1992: 191).
5 Det är Kazuko Suzuki som skrivit en artikel om Yaoi (vilken jag använder mig av i min undersökning) som
menar att det har blivit en enorm och väletablerad marknad. Hon skriver att ”The sponsor of the Tokyo Comic Market estimates that about 60-70 percent of all the participating circles deal in Yaoi stories” (Suzuki: 1998: 244). Tokyo Comic Market är världens största marknadsplats för serietidningar. Procenten Suzuki använder sig av är 10 år gammal och har förmodligen ändrats en del sedan dess.
6 Han baserar detta på Camillle Bacon-Smith’s underökning Enterprising Women: Television fandom and the
Genrer och Communities
Det har i tidigare undersökningar diskuterats fram och tillbaka om vilken genre man kan placera fanfiction och slash i. Hellekson och Busse’s Fanfiction and Fan Communities in the
age of the Internet är en samling akademiska essäer, varav ett flertal handlar om slashfiction.
Häribland finner man bland annat One True Pairing: The Romance of Pornography and the
Pornography of Romance av Catherine Driscoll och Intimatopia: Genre Intersections
Between Slash and the Mainstream av Elisabeth Woledge som båda tar upp problemet med att
placera slash i en specifik genre.
Driscoll utför det hon kallar en media-etnografisk undersökning, vilket innebär att hon kombinerar textanalys med deltagande i- och observation av olika Communities (grupper/gemenskaper på internet). Slash är enligt henne en komplex kombination av romantik och pornografi. De två påverkar varandra till den grad att de inte går att skilja åt. Hon skriver att”Fanfiction might be part of a recent commercial diversification of
pornography into the sexual practices of women, but it is also a new mode of popular romance fiction” (Driscoll: 2006: 79).
Woledge försöker i sin essä bevisa att slash är inte är en unik företeelse i en bredare litterär kontext. Hon är inne på samma spår som Driscoll när hon skriver att fanfiction varken är renodlad romans eller pornografi, men menar istället att det är en egen genre vilken hon kallar
intimatopia. ”Romance novels and pornography, although in different ways, both work to
seperate sex and intimacy, Intimatopic texts, on the other hand, work to connect these two elements, and this is why they need a seperate genre all to themselves” (Woledge: 2006: 99). Genren sträcker sig, enligt Woledge, även över en hel del professionellt publicerad litteratur.7
Slash kan alltså absolut inte kallas för renodlad pornografi, men det är inte heller renodlad romantik. I denna undersökning definieras porr som en beskrivning (i bild eller text) av en detaljerad sexscen. Gränserna för vad som kan och inte kan räknas hit är dock i allmänhet vaga då skillnaden mellan en kärleksakt, vars syfte är att förmedla romantik, och en
pornografisk beskrivning, vars syfte är att fokuserat på sex, i sig, är olika - både i sändarens
7 Woledge poängterar dock att inte all slash passar in i intimatopia utan endast vissa typer (vilka hon inte ger en
och i mottagarens ögon. Med slash menas här romantiska noveller som ibland, men långt ifrån alltid, innehåller pornografiska inslag och som ibland helt och hållet består av dem.
Oavsett om hur man definierar det som helhet så delas fanfiction alltid upp i olika inbördes genrer av författaren. Dessa är viktiga att lära känna när man först kommer i kontakt med fältet för att kunna orientera sig, då länkarna till berättelserna vanligtvis inkluderar en presentation där innehållet och handlingen förklaras med hjälp av förkortningar (vilka skrivs som exemplen nedan). Sådana genrer kan vara PWP (Porn Without Plot)8 som endast utger
sig för att fokusera på sex. Hurt/Comfort handlar vanligtvis om hur en karaktär är fysiskt eller känslomässigt sårad och blir omhändertagen. Crackfic (komedi), Angst, Drama och Action är ytterligare exempel. Varje berättelse har dessutom (i de flesta fall) en mängd ”ledtrådar” (även de i form av förkortningar) till vad den kommer innehålla. Dessa fungerar även som varningar, ifall det är någonting läsaren inte skulle känna sig bekväm med. Det gäller vanligtvis fanfiction som innehåller exempelvis våldtäkt, BDSM (bondage,
dominant/submissive, sado-masochism) eller minderåriga karaktärer i sexuella situationer. Det förekommer även mer specifika varningar, till exempel om olika sexuella handlingar och fetischer som voyeurism, vapen, tentakler osv. Till detta följer ett system av olika
rekommenderade åldersgränser – från barntillåten till 17 eller 18 årsgräns, vilka man kan räkna med innehåller pornografiska inslag, eller helt och hållet består av dem.
Vägarna till att hitta fanfiction på internet är många. Den största källan är förmodligen
fanfiction.net med hundratusentals berättelser om allt från Harry Potter till Godzilla. Mer
specifika intressegrupper formar ibland Communities (gemenskaper). Sådana kan man
exempelvis hitta på Livejournal.com som är ett så kallat socialt nätverk med mängder av olika grenar för olika grupper. Medlemmar skapar här sin egen presentationssida som fungerar som en enkel hemsida. Man kan skriva dagbok, blogga, lägga ut text, bild, video och så vidare. Dessutom kan medlemmarna starta Communities, där de till exempel kan samla ihop sammanfattningar av- och länkar till fanfiction. Såhär beskrivs det på startsidan:
8 Definitionen av en plot (den svenska översättningen av ordet är intrig vilket kan vara missvisande i förhållande
till dess ursprungliga mening) är händelseförloppet i en berättelse. Alltså; en berättelse struktureras i en plot. Benämningen Porn Without Plot kan därför uppfattas som felaktig många fall – då slash vanligtvis har en faktiskt handlingsföljd. En ren PWP skulle innebära en sexscen utan inledning och utan avslut och det är högst ovanligt. En del författare har istället gått över till den enklare och mer öppna beskrivningen porn om berättelsen fokuserar på sex.
LiveJournal has a true sense of community. Join user-created communities centered around your interests to share information and meet new friends. From art to zombies, if you can think of it, there's probably a community about it (http://www.livejournal.com/tour/community.bml).
Sammanfattningsvis kan man säga att slashfiction är en undergrupp av fanfiction och består av homoerotiska berättelser om redan existerande karaktärer som skrivs främst av kvinnor och läggs ut på internet, på sidor som fanficton.net eller livejournal. Det delas, av författarna, upp i en mängd olika inbördes genrer men kan i sin helhet definieras närmast som romantik med inslag av pornografi.
Problemformulering
I introduktionen till Fanfiction and Fan Communities in the age of the Internet skriver Karen Hellekson och Kristina Busse att det finns två olika perspektiv varav båda har sin
utgångspunkt i feministisk teori om pornografi, som präglat den akademiska forskningen om slash. Det första hävdar att det handlar jämlikhet, som uppnås genom att använda sig av protagonister av samma kön. Det andra tar upp skillnaden mellan kvinnors och mäns sexuella fantasier. Slash skiljer sig från traditionellt ”manlig” porr eftersom den fokuserar på
karaktärer och intimitet (Hellekson & Busse: 2006: 17). Utifrån detta kan man skapa tre
frågeställningar om slash, vilka blir utgångspunkten i min undersökning. Frågeställningarna är inte på något vis ”självständiga” utan vävs ihop i olika snaror och mönster. De kan även till viss del motsäga varandra.
Som vi kunde se ovan så har tidigare forskning ofta menat att slash är ett uttryck för det ideala jämlika förhållandet, eftersom det kretsar kring två män som utgår ifrån samma maktposition. Men även att det beskriver den perfekta romansen – ett uttryck för den sanna kärleken som övervunnit alla sociala motgångar den ställts mot. Den första frågeställningen handlar därför om slash som ideal. Är slash en strävan mot ett jämlikt, romantiskt ideal?
Den andra frågeställningen tar upp slash som motstånd. Är dessa texter ett slags motstånd mot rådande ideologier gällande genusnormer och relationer?
Det tredje handlar om gränsöverskridande. Slash använder redan etablerade karaktärer som en slags marionettdockor, får dem att bete sig på sätt som det i sitt original sammanhang inte skulle. De bryter alltså mot de ideologisk förankrade föreställningar som originalmaterialet utgår från. Författarna tar väldigt lite hänsyn till karaktärernas ursprungliga sexuella läggning och dessutom är det, vilket vi kommer att se i kommande kapitel, vanligt att det handlar om någon typ av social tabu som stora ålderskillnader eller incest. Den tredje frågeställningen blir allstå; vilken roll spelar gränsöverskridande i slash?
Frågeställningar
Är slash en strävan mot ett jämlikt, romantiskt ideal?
Är dessa texter ett slags motstånd mot rådande ideologier gällande genusnormer och relationer?
Vilken roll spelar gränsöverskridande i slash?
Syfte
Mitt syfte är att undersöka vad det fenomen jag beskrivit ovan kan vara ett uttryck för, med fokus på hur genus (maskulinitet respektive femininitet), sexualitet och relationer konstrueras i viss fanfiction (framför allt viss slash) och med utgångspunkt i frågeställningarna om ideal, motstånd och gränsöverskridande.
Disposition
Uppsatsen inleds med en beskrivning om vad det innebär- och hur det är att använda internet som utgångspunkt i en undersökning. Den fortsätter med att ta upp lite om bakgrunden till ämnet fanfiction och slash med en genomgång av genrer och Communities. Efter följer
problemformulering, frågeställningar, syfte och disposition.
Metodkapitlet inleds med ett avsnitt om textanalys, går vidare med urval och avgränsning,
intervjuer, etik och anonymitet och avslutas därefter med validitet och reliabilitet.
Teorin består av två avsnitt varav det första handlar om genushierarkier och jämlikhet och det
andra om kärlekens omvandling och den perfekta romansen.
Härefter följer resultat och analys som är uppdelat i fyra delar. Den första, ”No chick flick
moments” inleder med en presentation och beskrivning av Tv serien Supernatural, som de
berättelser jag har analyserat utgår ifrån som originalmaterial. Den andra delen ”I’m sorry I
baby” tar upp texter med fokus på intimitet. Både del två och tre utgår från frågeställningarna
om ideal och motstånd. Den fjärde och sista delen, ”Where we live for the morally grey” handlar om texter som fokuserar på tabu och utgår ifrån frågeställningen om
gränsöverskridande.
Efter resultat och analyskapitlet följer en kortfattad sammanfattning, avslutande diskussion och förslag på vidare forskning. Till sist finner man en källförteckning och en bilaga bestående av frågeformuläret jag använt i intervjuerna.
Metod
Detta är en kvalitativ undersökning som bygger på textanalys och intervjuer. Kombinationen av de två var nödvändig eftersom de kompletterar varandra på ett bra sätt. Vissa aspekter är inte möjliga att utreda enbart efter text och andra är svåra att komma fram till i en intervju.
Jag kommer till att börja med beskriva hur jag gått tillväga med textanalysen som har en hel del viktiga aspekter att reda ut. Efter följer urvalet av text och informanter, intervjumetod, frågan om anonymitet och etik och till sist undersökningens validitet och reliabilitet.
Textanalys
En analys av denna typ är enligt Göran Bergström och Kristina Boréus, som skrivit Textens
mening och makt, samhällsvetenskapligt intressant eftersom ”texterna speglar både medvetna
och omedvetna föreställningar som människor i texternas tillkomstmiljöer hyser” (Bergström & Boréus: 2000: 15). Att det är det bästa metodvalet för denna undersökning är givet eftersom det utgår från just text. Det finns en mängd olika typer av val att göra när det gäller en analys som denna. Verktygen är många och vitt spridda mellan olika vetenskaper och
samhällsperspektiv. De har dock vissa element som är gemensamt för samtliga.
Jag kommer att utgå ifrån att språket är ett socialt system där en av huvudfunktionerna är den så kallade innebördsaspekten. Den handlar om att använda text för att uttrycka sin bild av verkligheten, sina tankar och idéer. Att förmedla inre upplevelser och reflektera. Men språk kan aldrig förmedla något eller påverka andra i isolering. Därför blir två ytterligare aspekter viktiga – diskurs och kontext (Bergström & Boréus: 2000: 16-17). Begreppet diskurs kan förklaras som ”en uppsättning utsagor, talade eller skrivna, i ett bestämt socials sammanhang, liksom de mer eller mindre uttalade regler som styr vad som ’kan’ och ’inte kan’ sägas eller skrivas i sammanhanget” (Bergström & Boréus: 2000: 17). Alltså; det språkliga
sammanhanget i en text. ”Kontexten är den miljö i vilken diskursen finns” (Bergström & Boréus: 2000: 18). Internet är, som jag beskrev i inledningen, en speciell kontext att
undersöka. Det är inte mindre verkligt men det är avsides livet i övrigt. Det möjliggör en viss kreativitet där genus och sexualitet kan utforskas på ett fritt sätt (till exempel genom ideal, motstånd och gränsöverskridande), utan att det direkt behöver influera vardagslivet.
Diskursen kan ses som uttryck för eller motsägelse mot en viss ideologi, vilket jag kommer gå in närmare på nedan.
Det finns fem element som är väsentliga för tolkningen av text:
texten
kontexten - inklusive diskurs avsändaren - författaren mottagaren - läsaren
uttolkaren - som utför analysen
(Bergström & Boréus: 2000: 25) Att fokusera på olika element innebär olika
tolkningsstrategier. Hermeneutiken framhäver uttolkarens roll och hur man alltid tar till sig text med en viss förförståelse; utan den är tolkningen rent av inte möjlig. En renodlad hermeneutisk utgångspunkt skulle innebära att helt utgå från sin egen kunskap, utan att försöka återskapa varken avsändarens eller mottagarens mening. Bergström och Boréus menar dock att även om man kanske inte möter en text tomhänt bör man relatera den till det som finns utanför en själv (Bergström & Boréus: 2000: 26). Jag kommer så klart att fundera över min roll i tolkningen men denna undersökning fokuserar mestadels på avsändare och
mottagare.
Jag har valt att göra en typ av ideologianalys i kombination med berättelseanalys och även till viss del en komparativ analys.
Begreppet ideologi kan vara väldigt krångligt att reda ut då dess utgångspunkt och
användningsområden är skilda mellan olika författare och teorier. Klart är att det är något som utvecklas av olika sociala grupper för att rättfärdiga deras tolkningar och världsbild (Miegel & Johansson: 2002: 104). ”Ideologier handlar m.a.o. om rutinisering och skapandet av ordning i den sociala verkligheten” (Miegel & Johansson: 2002: 104). Connells
genushierarki, vilken jag kommer att ta upp i teoriavsnittet, kan ses som en ideologi om hur genus skapas och rangordnas – med heterosexuell manlighet som ledande, högst upp. Connell använder sig dock hellre av begreppet hegemoni, vilket har en något annorlunda innebörd än ideologi. Det syftar på en social och kulturell dominans som utövas av en viss grupp. Trots att
jag använder dem i något olika sammanhang så kommer jag inte att göra någon större
åtskillnad mellan dessa två begrepp i den här undersökningen, eftersom de trots allt är så lika. Jag kommer dock att gå in närmare på dem i teorin.
Ideologianalysens syfte är att ”undersöka en texts sociala och ideologiska funktion. Hur bidrar texten till att skapa, bevara och förändra sociala strukturer och maktförhållanden samt de ideologiska hållningar som rättfärdigar eller ifrågasätter dem?” (Hellspång: 2001: 132) Mitt syfte är, som sagt, att undersöka vad slashfiction kan vara ett uttryck för genom att titta på hur genus, sexualitet och relationer konstrueras utefter frågeställningarna om ideal, motstånd och gränsöverskridande. Dessa frågeställningar utgör undersökningens analysram (dess
dimensioner). Praktiskt sett innebär det att när jag tittat på hur exempelvis sexualitet konstrueras i en viss text har jag gjort det med stöd av dimensionerna. Det vill säga; är
konstruktionen av exempelvis sexualitet ett uttryck för ett ideal eller inte? Är det motstånd, till exempel mot rådande genusnormer eller inte och är det gränsöverskridande, i så fall hur?
Syftet med en berättelseanalys är helt enkelt att ”undersöka hur en berättelse skildrar ett skeende med handlande personer i olika situationer” (Hellspång: 2001: 171). Det den gör är att presentera karaktärerna och miljön. Detta är av nytta för läsaren, för att sätta min tolkning i ett sammanhang. Den komparativa analysen kommer till användning när det gäller att se likheter och skillnader mellan de olika texterna, exempelvis mellan PWP och Hurt/Comfort. Det är alltså en jämförande analys. De kompletterar därför ideologianalysen på ett bra sätt.
Urval och avgränsning
Det finns ett hav av fanfiction på internet, som vid första anblick verkar fullständigt omöjligt att avgränsa. Slash är, som sagt, en undergrupp som i sig är väldigt svår att försöka få något som helst grepp om. Nästan alla Tv-serier, filmer, dataspel, böcker och serietidningar man kan tänka sig har fans som skriver om dem. Inom kategorin slash finns i sin tur en oändlig mängd möjliga ”hopparningar” (pairings) av karaktärer som alla har sina egna ”efterföljare”, ofta i skilda Communities. Därefter finns olika genrer att dela in berättelserna efter, vilka jag gick igenom ovan.
Det är med andra ord varken möjligt eller nödvändigt att i en kvalitativ undersökning göra någonting i närheten av ett heltäckande urval. Catherine Driscoll som jag tog upp tidigare, menar dessutom att att skillnaderna mellan de olika grupperna är så pass stora att det medför
svårigheter om man väljer att analysera mer än en av dem. Därför är det lämpligt att hålla sig till ett Community (Driscoll: 2006: 95). Jag började min undersökning med att läsa berättelser från en mängd olika grupper (från bland annat Lord Of The Rings, Harry Potter, The Matrix,
House MD, Without a Trace, Prison Break, Battlestar Galactica osv.) och jag har uppfattat
övergripande teman och sätt att skriva som klart liknande varandra, oavsett originalmaterial och hopparning. Men texterna har alltid en väldigt stark anknytning till det material
författarna lånar karaktärer och miljöer ifrån och jag insåg efter hand att en analys utan någon hänsyn till originalet inte skulle vara komplett. Därför är det ändå tydligast och dessutom praktiskt fördelaktigt att hålla sig till ett Community.
Tidigare forskare har använt sig av bland annat serier som Star Trek, Buffy the Vampire
Slayer och uppföljaren Angel eller böcker/filmer som Harry Potter och Lord of the Rings. Jag
kommer inte att upprepa deras val, just eftersom det är en upprepning.
Tv-serier är förmodligen ett av medier som har starkas anknytning till fanfiction och genrer som fantasy och science fiction verkar, som sagt, ge lite extra inspiration. Detta är den första orsaken till att jag kommer använda mig av berättelser med utgångspunkt i den amerikanska Tv-serien Supernatural från 2005 vilken (enligt mig) kan kallas för ”mjuk-skräck” med inslag av komedi och lite drama. Den handlar om två bröder, Sam och Dean Winchester. Deras liv är en oändlig road trip genom USA, i en 67’ Chevrolet Impala. Till följd av att en demon
mördade deras mamma när de var små och deras pappas besatthet av hämnd, jagar och förintar de spöken, vampyrer, varulvar, demoner och alla andra paranormala oknytt de kan få tag på.
Supernatural är en tydlig representation av normen för vad som ger upphov till slash även utöver att det är en serie med fantasy-inslag bland annat eftersom den innehåller
gränsöverskridning av en social tabu, en homosocial miljö och tydligt, stereotypaktiga manliga huvudpersoner. Jag kommer att ta upp detta närmare i resultatdelen.
Vanligtvis kan ursprungsmaterialet innehålla flera möjliga par. Supernatural har endast ett som dominerar över alla andra alternativ – bröderna Sam och Dean9 (kallas nästan uteslutande
wincest vilket är en sammanslagning av Winchester och incest). Detta ger en tydlig
9 Till serien hör även en stor andel RPS (Real Person Slash) om skådespelarna Jared Padalecki och Jensen
Ackles som spelar Sam och Dean. Jag har inte tagit med något av detta eftersom jag ansåg det vara irrelevant för denna undersökning.
avgränsning. Incestfaktorn sätter frågeställningarna som jag presenterade i inledningen på sin spets, men är framför allt fördelaktig av två orsaker; först och främst så är det en social tabu och att hantera det i text (både som avsändare och mottagare) innebär en gränsöverskridning som är större än enbart den om sexualitet. Incest är mer tabubelagt och förbjudet än
exempelvis homosexualitet. Dessutom är det både en given handling i en berättelse och en väldigt stor aspekt att ignorera (i PWP lyser det faktum att det handlar om ett incestuöst förhållande ofta med sin frånvaro). Det är alltså även viktigt när det inte sägs.
Avgränsningen till endast en hopparning innebär fortfarande en mängd olika hemsidor och Communities att välja emellan. Jag har främst hållit mig till en livejournalsida, tillägnad enbart wincest. Den främsta orsaken är att allt får läggas ut där, utan någon kontroll eller censur som förekommer på vissa andra hemsidor, fanfiction.net däribland. Dessutom har sidan funnits sedan 2005 då serien startade och har sedan dess uppdaterat allt från någon gång om dagen till flera gånger i timmen - det finns alltså en hel del att utgå ifrån.
Jag kommer även så långt det är möjligt att avgränsa mig till huvudsakligen två genrer, Hurt/Comfort och PWP. Orsaken är att de är två motpoler på en skala med en hel mängd olika kombinationer i mitten. I ena änden handlar berättelserna om intimitet och kärlek (behöver inte ens vara slash) i den andra handlar det uteslutande om sex.
Samtliga texter som jag använt är skrivna av kvinnor10 (vilket framgått genom deras
presentation av sig själva på sin hemsida/livejournalsida).
Urvalet av intervjupersoner har skett på två olika sätt. Tuva – den enda som jag inte träffat över internet - hade jag haft viss kontakt med tidigare då hon berättat för mig om fanfiction. Det var alltså hon som introducerade mig för ämnet. Jag har även, när det gäller personer som jag inte träffat ansikte mot ansikte, tagit kontakt med författare till texter jag läst (dock inte de texter som ingår i analysen för att inte direktlänka till intervjupersoner som vill vara
anonyma). Mitt val av kontakter över internet var så klart inte helt slumpmässigt men eftersom informationen om dessa personer antingen är väldigt sparsam eller ickeexisterande var det inte heller möjligt att göra något överlagt urval. Jag fick svar på fyra av de sju mail jag
10 Jag har ju inte träffat dessa individer och det är fullt möjligt att ljuga om sin identitet på internet. Därför kan
jag så klart aldrig vara helt säker på att de verkligen är de personer som de utger sig för att vara – eller att de faktiskt är kvinnor. Samma gäller även de intervjupersoner jag haft kontakt med utan att möta dem ansikte mot ansikte. Jag ser dock ingen orsak för dem att ljuga om sitt kön i det här sammanhanget.
skickade och samtliga visade sig vara kvinnor från USA med fullbordad eller pågående akademisk utbildning och minst sagt genomtänkta svar gällande sitt eget och andras författande och läsande av slash. Flera av dem utgick från en tydligt feministisk vinkel.
Tuva är 17 år och går samhällsvetenskapliga på gymnasiet (i Sverige). Hon läser mer
fanfiction än hon skriver och håller sig till slash om Smallville, House MD och Supernatural. Madison var, som sagt, den första jag fick kontakt med över nätet. Hon är 32 år, frånskild, mamma till två barn och hon bor i södra USA. Hon skriver om ett flertal olika par, mestadels från Harry Potter, men även en del om Supernatural. Lucy är 25 år och har en termin kvar innan hon är färdigutbildad advokat i Kalifornien, USA. Hon har de senaste två åren skrivit uteslutande om Supernatural. Angelica är en 36 årig före detta barnmorska från England som nu pluggar till en masters i creative writing, i USA. Hon är lesbisk (till skillnad från övriga som samtliga är heterosexuella), men skriver mest man/man slash när det handlar om fanfiction. Hennes noveller med original karaktärer är annars vanligtvis lesbisk erotik. Tish är 24 år och pluggar Engelska på ett mastersprogram i Kalifornien, USA. Hon skriver mestadels slash om Supernatural.
Samtliga har allstå en koppling till slashfiction om Supernatural. Det var en av de få riklinjer jag hade när det gällde urval av intervjupersoner, eftersom det möjliggör frågor som kopplar både till deras relation till originalmaterialet och till de texter jag har använt mig av i min analys.
Intervjuer
Jag har utfört två olika typer av intervjuer. Den första (med Tuva) ägde rum ”ansikte mot ansikte”, hemma hos mig. Jag utgick från en intervjuguide med färdigformulerade frågor men försökte så lång som möjligt hålla samtalet öppet nog för nya infallsvinklar. På detta sätt kan man nysta vidare på spår som man märker är viktiga för intervjupersonen vilket underlättar för att ställa relevanta följdfrågor. Jag spelade in denna intervju med hjälp av min mp3-spelare.
Den andra typen skedde över e-mail. Jag skickade efter den första kontakten med
informanterna (där jag presenterade mig själv och min undersökning och frågade om de var intresserade av att ställa upp på en ”mail-intervju”) ett word-dokument med samma frågor som jag använde i intervjun med Tuva, fast på engelska (se bilaga 1). Så långt som möjligt
formulerade jag frågorna på ett sätt som jag ville skulle inbjuda till längre och mer givande svar än bara ”ja” och ”nej”. Detta frågeformulär blev dock mer en inledning till diskussion än en intervju som helhet. Efter att informanterna skickat sina svar till mig har jag följt upp med följdfrågor som varierat stort från person till person.
Att genomföra intervjuer över internet för med sig både för och nackdelar. Till följd av att informanten verkligen kan känna sig helt anonym, till stor del även inför mig, är det lättare för dem att vara ärliga och öppna om ett (för somliga) känsligt ämne. Samtidigt går jag miste om aspekter som är viktiga i den förstnämnda typen av intervju, som exempelvis kroppsspråk. Jag har inte heller samma möjlighet att nysta vidare i samtalet – även om jag följer upp deras svar med följdfrågor via mail. Det är också en stor skillnad mellan hur man svarar i ett samtal och hur man svarar i skrift, vilket kommer märkas i texten. Samtal är direkt, det finns inte mycket tid att tänka över och formulera sitt svar på samma sätt som man kan göra när man ser
frågorna framför sig i skrift och inte har samma tidspress. Ytterligare faktorer som skiljer intervjupersonernas sätt att svara åt är deras olika åldrar, erfarenhet, utbildning och hur pass mycket de reflekterat över sin relation till slash tidigare. Även dessa olikheter kommer märkas i texten men det är inte en nackdel, då de ger mångfald åt svaren.
Anonymitet och etik
Fanfiction publiceras aldrig med copyright. De är alltså ingen som ”äger” det. Orsaken är helt enkelt att det är olagligt att dra nytta av och inte minst tjäna pengar på teman och karaktärer som ägs av någon annan11. Författare måste därför också skriva en så kallad disclaimer där de
förklarar att de skriver för sitt eget nöje och att de inte tjänar någonting på sina berättelser. Jag har endast använt mig av fanfiction som är tillgänglig för allmänheten, som man inte behöver vara medlem i något Community för att kunna läsa. Därför har jag inte sett det som
nödvändigt att be författarna till om lov för att använda deras texter i min analys. Att göra det hade inneburit stora praktiska svårigheter då det inte alltid finns kontaktinformation att hitta och även om man skriver och frågar är det inte säkert att man får svar.
Att ställa frågor om människors produktion och konsumtion av till stor del pornografiskt material medför vissa svårigheter, till följd av att det är ett känsligt ämne för många. Internet
11Vissa författare har till och med förbjudit fans (med hot om att stämma dem på stora summor pengar) att lägga ut
är förvisso redan en plats där det är möjligt att vara en anonym inför andra anonyma. Det finns få (om någon) författare till slash som lägger ut det på nätet under sitt riktiga namn, men det har ändå varit viktigt för samtliga av mina intervjupersoner att jag kunnat garantera dem fullständig anonymitet, utan att länka vidare till deras berättelser, hemsidor eller e-mail adresser. Jag har, så klart, inte heller använt deras riktiga namn.
Validitet och reliabilitet
Validiteten, det vill säga; huruvida det som undersöks överensstämmer med de som ämnas
undersökas, berörs av att jag inte träffat majoriteten av mina intervjupersoner och att det därmed är fullt möjligt för dem att hitta på saker om sig själva som inte är sant. Det är främst om de faktiskt är kvinnor eller inte som skulle påverka undersökningen. Detta är någontings om jag inte har någon som helst praktisk möjlighet att kontrollera. Jag ser dock ingen uppenbar orsak till att låtsas vara kvinna, i detta sammanhang.
För att komma de här personerna ”så nära som möjligt” såg jag till att hålla regelbunden kontakt via mail under tiden som jag genomförde min undersökning. Jag har även, efter att jag fått svar på frågeformuläret, försökt att hålla dessa mail på en slags ”skriftlig samtalsnivå”, det vill säga; öppet för deras egna infallsvinklar, vilket har ökat min förståelse för vad deras åsikter och intressen kring ämnet är. Att ställa följdfrågor, be dem utveckla en del av sina svar och fråga om min tolkning av dessa svar låter rimlig enligt dem (alltså en slags
deltagarkontroll) har även varit viktigt för att få fram ett genomarbetat intervjumaterial som ligger så nära informanternas tankar och åsikter som möjligt.
Mitt urval av text är grundat på att de är innehållsmässigt relevanta i förhållande till mitt syfte. Jag har med andra ord uteslutande valt berättelser som jag anser ”har någonting att säga” om mina frågeställningar. Samma gäller de textutdrag från dessa berättelser som jag sedan använt som exempel i resultatet. Det gör att citaten blir relevanta som komplement till analysen, men inte kan anses vara representativa för hur slash i sin helhet ser ut, bland annat eftersom jag tagit med relativt få faktiskt pornografiska beskrivningar.
Reliabilitet syftar till om undersökningen är generaliserbar eller inte och detta är, som sagt, en uppsats av kvalitativ natur där reliabilitet vanligtvis inte är någonting som eftersträvas. Jag har tidigare beskrivit hur brokigt och svårfångat fältet är. Jag har inga verktyg att mäta dess omfång med och det är inte heller min mening, vilket innebär att jag inte kan uttala mig om
slash som helhet. Mitt urval (både av text och intervjupersoner) är för litet och avgränsat för att ses som representativt för slash i allmänhet. Detta är allstå inte i något avseende en reliabel analys.
Teori
Genushierarkier och jämlikhet
I sin bok Maskuliniteter från 1995 målar R.W. Connell upp en komplex bild av
maktstrukturer baserade på en viss genusordning (utan att utesluta faktorer som exempelvis klass och etnisk tillhörighet). Hon menar att ”Den individuella livsvägen, de kulturella processerna, institutioner så som stater – alla är de strukturerade utifrån genusvillkor” (Connell: 1995: 110). Manligt och kvinnligt blir till idealtyper som ordnas upp i en hierarki, där den hegemoniska manligheten befinner sig högst upp. Hegemoni är ”den sociala dominans som en viss grupp utövar, inte genom rå styrka utan via kulturell dynamik som omfattar både privatliv och andra sociala sfärer” (Giddens: 2003: 125). Det kan allstå liknas vid begreppet ideologi, vilket jag gick igenom ovan. Den manlighet Connell avser här är den vita,
heterosexuella. Hur den yttrar sig är inte självklart och den förändras dessutom över tid, men konstant är att homosexualitet och kvinnlighet har underordnade positioner.
Connell utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Genus är någonting som skapas i sociala sammanhang, därför är det dynamiskt och föränderligt. Människor har möjligheten att
omskapa sina könsidentiteter och genuspositioner. Internet öppnar upp denna möjlighet att utforska identiteter och positioner utan direkta konsekvenser för vardagen. Här är de punkter om Internets dragningskraft, vilka jag tog upp i inledningen av stor vikt; främst upplevelsen av anonymitet, det accepterande av olika böjelser och personligheter man kan finna i
internetgemenskaper (acceptability) och dessutom upplösandet av gränser mellan verklighet och fantasi som gör det möjligt att experimentera med olika sexuella identiteter
(approximation). Slash ses av ett flertal forskare som en uttrycksform där reglerna för genus och sexualitet kan bändas och omskapas. Det har i en del fall, som vi kunnat se ovan, ansetts representera en strävan efter att kunna beskriva ett jämlikt förhållande. Åsikterna är dock skilda här.
En av de första som gjorde en studie fanfiction var Henry Jenkins i boken Textual Poachers:
Television Fans and Participatory Culture från 1992. I kapitlet ”Welcome to Bisexuality Captain Kirk”: slash and the fan-writing community beskriver han fenomenet slash och
Han menar att slash är en reaktion mot hur mäns sexualitet framvisas på TV och i pornografi och en strävan efter att jämna ut genushierarkin:
Slash fiction represents a reaction against the construction of male sexuality on television and in pornography; slash invites us to imagine something akin to the liberating transgression of gender hierarchy John Stoltenberg describes - a refusal of fixed object choices in favor of a fluidity of erotic identification, a refusal of predetermined gender characteristics in favor of a play with androgynous possibility (Jenkins: 1991: 189).
Enligt honom representerar alltså slash ett försök att lösa upp de fasta förutbestämda bilderna av genus och sexualitet och skapa nya, mer flytande, androgyna12 alternativ. Hans syn på
genus är, likt Connells, konstruktivistiskt i det att möjligheten till omskapning finns och nyttjas i författandet av denna typ av text.
Kazuko Suzuki, som skrivit artikeln Pornography or Therapy? Japanese Girls Creating the
Yaoi Phenomenon, är inne på samma spår som Jenkins. Hon skriver”I conclude that male
homosexual love stories, which are read by many girls and young women in developed countries, grow out of their despair of ever achieving equal relationships with men in a sexist society and their quest for ideal human relationships” (Suzuki: 1998: 243-244). Även enligt henne handlar det alltså om ett motstånd mot genushierarkin och rådande hegemoni. Suzuki menar att samhället i grunden är sexistiskt och slash är ett försök att uppnå det ideala, jämlika förhållandet som inte upplevs vara möjligt mellan man och kvinna. Att använda manliga, homosexuella huvudpersoner erbjuder en neutral utgångspunkt att konstruera nya sexuella identiteter från och uppleva förhållande till män på samma maktnivå (Suzuki: 1998: 248).
Woledge tar även hon upp teorin om slash som ett jämlikhetsideal. Hon håller dock inte med Jenkins och Suzuki utan menar att jämlikhet inte alls är självklart i intimatopia utan tvärt om – att det ofta präglas av hierarkiska strukturer. Hon menar att nästan alla texter tillhörande denna genre, som hon har läst (både fanfiction och professionella verk) kretsar kring individer i en hierarkisk ordning och föreslår att heteronormativa mönster mycket väl kan vara omöjliga att bortse ifrån även i detta sammanhang (Woledge: 2006: 108-109). Slash följer alltså enligt henne ideologin om genus och förhållanden som hierarkiska. Det är ett uttryck för den hegemoniska ordningen och inte motstånd mot den.
12 Med androgyn menar Jenkins i detta fall att maskulina och feminina egenskaper kombineras och blandas ihop
Kärlekens omvandling och den perfekta romansen
Anthony Giddens beskriver i Intimitetens Omvandling: sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället hur synen på relationer, sex och kärlek har förändrats. Han skiljer på två
olika typer av kärlek; den romantiska och den sammanflödande.
Den romantiska kärleken har sitt ursprung i 1700- och 1800-talen och var till stor del, enligt Giddens, ett uttryck för förnuftets framfart och de sekulära förändringarna som bidrog till att känslolivet omorganiserades. Den var nära anknuten till äktenskapet och kanske framför allt kvinnans roll som hustru och mor. Därför kallar Giddens den för en feminiserad kärlek, ett medel varigenom kvinnan hittade den rätte att spendera resten av livet med. Den bidrog både till ett sätt att kontrollera framtiden och en form av psykologisk trygghet (Giddens: 1992: 44). Den romantiska kärleken innebar även en idealisering av den andre – hade man funnit rätt person så var det ödet och den sanna kärleken som var menad att vara för evigt. Men
utgångspunkten och följden var ”synnerligen skev ur maktsynpunkt. Kvinnors drömmar om den romantiska kärleken har alltför ofta slutat med obeveklig underkastelse i hemmet” (Giddens: 1992: 61).
Det romantiska idealet växte fram under samma tidsperiod som romanen började bli populär. Sambandet låg, enligt Giddens, ”i den nyss upptäckta berättande formen” (Giddens: 1992: 42). Livet blev en livsberättelse – ett narrativ. Man började skapa sin egen biografi. Han förklarar dess funktion och dragningskraft på följade sätt:
Den glupska konsumtionen av romantiska romaner och berättelser var på ett sätt ett tecken på passivitet. Individen sökte i fantasins värld sådant som förmenades henne/honom i den vanliga. Den romantiska berättelsens overklighet var ur den synvinkeln ett uttryck för svaghet; en oförmåga att förlika sig med den frustrerade jagidentiteten i det verkliga samhällslivet. Men den romantiska litteraturen var (och är än idag) även en hoppets litteratur, en sorts vägran (Giddens: 1992: 46).
Romanen innebar alltså en verklighetsflykt – ett sätt att komma bort från den frustrerande, otillfredsställande vardagen. I detta avseende kallar Giddens det för en svaghet men han menar även att romantisk litteratur står för en vägran mot att fullt ut acceptera samhällets villkor som inte förmår uppfylla ens behov. Detta är någonting som Janice A. Radway utforskar närmare i sin bok Reading The Romance: women, patriarchy, and popular
literature. Den handlar om en grupp Amerikanska kvinnors läsande av en viss typ av romaner
(exempelvis Harlequin) och den har en hel del intressanta paralleller till fanfiction och slash, vilka framkommer i resultatet. Radway utför en intervjustudie och menar att de kvinnor hon pratat med använder sitt läsande som ett slags motstånd mot sin roll i äktenskapet, likt den vägran Giddens skriver om i citatet ovan. Att ta tid för sig själv med en bok innebär att tillfälligt vägra familjens konstanta krav. ”For them, romance reading addresses needs created in them but not met by patriarchal institutions and engendering practices” (Radway: 1991: 211). Hon menar alltså att den verklighetsflykt och det terapeutiska värde som läsandet innebär skapas av- och är nödvändigt till följd av de behov som den patriarkala kulturen skapar men inte kan leva upp till (Radway: 1991: 85).
Romanerna är representationer av det ideala förhållandet. Läsarna identifierar sig själva med berättelsens hjältinna; hon är självständig och talangfull men samtidigt beroende av hjältens styrka och maskulinitet. De beskriver den perfekta hjälten som manlig och stark men
samtidigt kapabel till en mildare förståelse för hjältinnan. Han ska vara omhändertagande och ta hänsyn till hennes behov. ”What the Smithton women are looking for in their search for the perfect romantic fantasy is a man who is capable of the same attentive observation and intuitive ”understanding” that they believe women regularly accord to men” (Radway: 1991: 83). Deras ideal ligger i linje med genushierarkin – dess manliga och kvinnliga urtyper återskapas och upprätthålls. Den perfekta fantasin ligger i romanhjältens förmåga att förstå och uppskatta de traditionellt feminina värderingarna. Radways romaner följer med andra ord normen – att det är riddaren som rider iväg för att rädda prinsessan.
Hur karaktärerna beskrivs svarar alltså mot behov som finns hos läsarna, vilket i allra högsta grad även gäller för läsarna och författarna av slashfiction. Men slash skiljer sig i flera
avseenden från den traditionella romanen. Jenkins gör en jämförelse där han kommer fram till att slashberättelser, istället för att följa reglerna för den rådande hegemoniska ordningen, omdefinierar sexuella identiteter i en mindre hierarkisk (alltså mer jämlik) struktur:
Traditional romance generally leaves unquestioned its assumptions about gender. The woman’s perception of a “dark side” to male sexuality is later attributed to misunderstandings and dissolves in the happiness of the couple’s commitment. The woman must accept her role as wife without asserting demands for autonomy. Slash makes masculinity the central problem within its narrative development and tries to envision a world where conventional sexual identities are redefined in a more fluid, less hierarchical fashion” (Jenkins: 1992: 219).
Jenkins skriver att olikheterna och missförstånden mellan könen i romantisk litteratur tidigare löstes genom parets gemensamma lycka och kvinnans acceptans av sin roll som hustru. Genom att fokusera endast på maskulinitet frångår slash detta återskapande av fasta genusroller och försöker skapa ett mer jämlikt förhållande.
Det traditionella romantiska idealet håller, i och med modernitetens framfart och framför allt ökad jämställdhet mellan män och kvinnor, på att upplösas13. Giddens menar att det ersatts av
den sammanflödande kärleken där det inte längre är en ”speciell person” som eftersöks utan snarare en ”speciell relation”. Grundstommen är intimitet. Båda parter måste vara öppna och beredda att visa sårbarhet inför varandra (Giddens: 1992: 61-62). Den gör inte heller några anspråk på att vara menad att vara för evigt, den hålls snarare fast vid ”tills vidare” – så länge relationen ger tillräckligt mycket känslomässigt och sexuellt utbyte. Den bygger alltså, till skillnad från den romantiska kärleken, på jämställdhet. Genushierarkin är inte lika tydligt grundläggande. Giddens menar att ”kännedom om den andras karaktärsdrag är av central betydelse. Den är en typ av kärlek där en persons sexualitet är en faktor bland flera andra som görs till föremål för förhandling som delar av relationen. Den är alltså inte heller
nödvändigtvis inriktad på det heterosexuella paret (Giddens: 1992: 62).
Följer man denna utveckling kan man se den traditionella roman som Radway beskriver som ett uttryck för Giddens romantiska kärlek och slash, till följd av sitt upplösande av normer rörande genus och sexualitet och dess fokus på intimitet, som en möjlig vidareutveckling i linje med den sammanflödande kärleken. Slash kan alltså, i detta sammanhang, eventuellt ses som en representation av den ideala, jämlika romansen vilket gör det till ett motstånd mot genushierarkins fasta könsroller.
Resultat och analys
Resultatdelen inleds med en presentation och beskrivning av Supernatural och varför just denna serie har blivit så intressant att skriva fanfiction och slash om.
Övriga kapitel är uppdelade efter den genre som texterna jag använt mig av i analysen tillhör. I det första går jag igenom berättelser som fokuserar på sex. Det andra tar upp Hurt/Comfort genren och texter som handlar om intimitet. I dessa avsnitt kommer tyngdpunkten att ligga på dimensionerna ideal och motstånd. Gränsöverskridande blir huvudtema i resultatdelens tredje och sista kapitel där jag tar upp slash med fokus på tabu. Frågeställningarna (dimensionerna) går, som sagt, in i varandra och de spelar alla tre en roll i samtliga texter men för att förtydliga mina argument var denna uppdelning ändå fördelaktig att göra, främst ur en strukturell synpunkt.
Jag har använt mig av citat både från berättelserna (för att ge exempel som kan göra min analys tydligare och sätta den i sin kontext) och från mina intervjupersoner.
”No chick flick moments” – originalkaraktärerna
Innan jag går in på fanfiction skriven om Supernatural kan det vara fördelaktigt med en beskrivning originalet. Vad är den huvudsakliga handlingen? Vilka är huvudpersonerna? Följande är inte på något sätt en djupgående analys. Jag har inte fokuserat på serien i sig, trots att jag så klart har sett den. Detta är alltså min kortfattade tolkning blandat med lite fakta från
imdb.com (Internet Movie Data Base).
1983 mördades Sam och Dean Winchesters mamma av en demon. De var då 6 månader och 4 år gamla. Deras pappa – John Winchester, blev till följd av hennes död besatt av att hämnas på paranormala väsen. Han uppfostrar därför sina söner till soldater och reser runt USA, finansierad av kreditkortsbedrägerier och pokerspel, för att jaga spöken, varulvar och demoner.
I pilotavsnittet är Sam 22 år gammal och har spenderat fyra år utan kontakt med sin familj med att plugga till advokat på Stanford University i Kalifornien. Han har planer på att fria till sin flickvän och är nöjd med att ha lämnat det våldsamma livet som jägare, vilket han aldrig kände sig hemma i, bakom sig. Så dyker hans fyra år äldre bror, Dean, upp och berättar att deras pappa har försvunnit. Han vill att Sam ska följa med honom några dagar för att leta. Dean är en stereotypisk manlig karaktär, komplett med läderjacka, stor svart muskelbil med bagageluckan full av diverse skjutvapen, Metallica på kassettband och en självsäker attityd. Han trivs, till skillnad från sin bror, alldeles utmärkt med att leva ett kringflackande,
actionfyllt liv.
De lyckas inte hitta sin pappa, men när Sam återvänder hem finner han sin flickvän mördad på samma sätt (och av samma demon) som deras mamma, 22 år tidigare. Likt sin far bestämmer sig Sam för att söka hämnd och följer därför med Dean, som efter hand övertalar honom om att återuppta jakten på det övernaturliga mer permanent.
Den huvudsakliga handlingen kretsar alltså kring brödernas kringflackande road trip över USA och deras ändlösa jakt på allt ifrån Bloody Mary till liemannen. Serien är nu (december 2008) mitt inne i sin fjärde säsong.
Varför Supernatural?
Supernatural är ett glasklart exempel på en serie som är som gjord för att inspirera till
slashfiction. Den passar väl in i Woledges teori om hur det ofta tar avstamp i ett original med en tydlig homosocial omgivning. Sam och Dean är isolerade från omvärlden och utelämnade till varandra till följd av sitt hemliga liv som demonjägare då de till skillnad från de lyckligt ovetande folkmassorna, känner de till vad som gömmer sig i skuggorna. Den har också fallit huvudstupa för det Jenkins kallar ”dead girlfriend of the week syndrome” (Jenkins: 1992: 205), en faktor som han menar bidrar till varför vissa karaktärer blir ”måltavlor” för slash. Han skriver”If these programs evoke an ideal of male bonding, they must also repress the specifically sexual dimension of these relationships; the male characters are inscribed into short-lived relations of heterosexual desire (the romantic guest of the week) lacking the depth and intensity that binds the two men together” (Jenkins: 1992: 203). Dean är en mild version av Giddens beskrivning av ”kvinnojägaren”; en (hetero)sexuellt ohämmad ”love them and leave them” typ, vars syfte är att förföra och sedan gå vidare till nästa utan att se tillbaka (Giddens: 1995: 78-80). Sam tar förhållande på större allvar, men de kvinnor han lyckas fatta tycke för dör vanligtvis i samma avsnitt de introduceras. Kvinnliga karaktärer blir alltså sällan till mer än ”avsnittets romantiska gästroll”. Till detta hör att bröderna alltid är mer än villiga att offra sina liv för varandra. Dean säljer exempelvis sin själ till en demon, för vilket han är menad att spendera all evighet i helvetet, för att få Sam tillbaka efter att han blivit knivhuggen i ryggen i säsong två. Tish kommer in på detta spår, när jag frågar om varför hon väljer att skriva och läsa om just Sam och Dean:
I think it comes down to the fact that some of the most strongly portrayed, interesting characters on television are men, and their relationships to each other allow for greater depth. Popular television typically casts its women in tried and tired rules – femme fatale, girlfriend, best friend, someone either over-sexualized or marginalized. There are always exceptions, of course, but it seems to me that the more diverse roles with the more intricate plotlines and character depth tend to go to the men.
So we fall for those characters, we become invested in their fleshed-out lives, and now that we’re attached to them – now that we love them – we want to fill in the holes in their lives, which we often see as romance, because the women that they’re paired with don’t always measure up, or the show shuffles them in and out until the only other character that really knows and connects with our male character – is another male character.
Hon menar alltså att kvinnliga karaktärer (utöver det faktum att de inte ges mer utrymme än veckans romantiska gäst) ofta placeras i typiska roller och handlingsföljder som inte inbjuder till en fördjupning av dem. Hon beskriver kvinnorollen på Tv som antingen översexualiserad eller marginaliserad. De blir därför otillräckliga i förhållande till männen som tilldelas mer intressanta intriger och mer varierade karaktärsutveckling. Supernatural ligger, som sagt, i linje med Jenkins teori om hur homosocialiteten förstärks och till och med tillskrivs en sexuell dimension av slashförfattare, då kvinnliga gästroller kommer och går utan att uppnå någon större känslomässig anknytning till de manliga protagonisterna. Tish beskriver hur slash fyller glappen i handlingen genom att skapa romantik mellan de karaktärsmässigt djupaste och mest intressanta parterna, vilket till följd av den bristande representationen av kvinnor, är männen.
Homoerotisk subtext14 och känslomässigt otillfredsställande
karaktärsinteraktion
Supernatural är inte en serie vars fokus ligger på att visa emotionellt utspel och komplexitet,
någonting som fastställs redan i första avsnittet när Sam försöker be om ursäkt för en
förolämpande kommentar om deras döda mamma och Dean svarar med ”hey! No chick flick moments” (Supernatural: S01E01). Flera av mina intervjupersoner berättade att en stor orsak bakom varför de valde vissa hopparningar över andra var just att de inte gav tillräckligt mycket känslomässigt utspel i originalmaterialet. Tish fortsätter citatet ovan med att skriva om hur de manliga karaktärerna inte tillåts att visa samma känslomässiga engagemang gentemot varandra som de kvinnliga. Deras känslor upplevs istället som dolda under ytan, vilket hon menar är en av de främsta orsakerna till varför hon vill skriva om dem. Angelica håller med och svarar såhär, när jag frågar om varför hon skriver om manliga istället för kvinnliga karaktärer:
In Desperate Housewives, for example (the show that immediately springs to mind with several female characters), the women hug and fight and make up and chat and are chummy, and I don't really see much bubbling under the surface that isn't explored on screen, waiting for me to write about it. This is a similar reason why I don't have much interest in writing in the Queer as Folk or L Word fandoms. The show gives me everything I want from the characters. Maybe not the plots exactly, but the emotions and the energy. As a writer, I want things to play with that the show's writers haven't exhausted already.
14 Subtext svarar i detta fall inte direkt mot den svenska översättningen undertext. Dess innebörd här är snarare
Angelica menar att de kvinnliga karaktärernas interaktion med varandra (i serier med mestadels kvinnliga huvudpersoner) redan är tillräckligt tillfredställande när det gäller känslor och energi. Hon får ut det hon vill av dem. Det som visas tydligt i originalet, som manusförfattarna redan tagit upp, är alltså inte intressant att utforska vidare i fanfiction. Lucy ger ett liknande svar när jag frågar henne om varför hon använder karaktärer som redan existerar, istället för att skapa sina egna:
It is the desire to see storylines and character interactions that are not satisfied by the original text. This is an especially strong motivation where slash fiction is concerned, because for the most part this includes pairings that are not possible in canon; this is doubly so for Supernatural and Wincest. There is no chance of the brothers engaging in a romantic relationship on screen, so those of us who see the potential for it or simply want to see it happen have no choice but to create it for ourselves.
Det handlar alltså om att använda sig av ett material som inte är tillräckligt tillfredställande i sin ursprungliga form. De uppfattar den homoerotiska subtext ”bubbling under the surface” som Jenkins beskriver, men ser inget hopp om att de ska få se det hända ”on screen” - så de skapar sin egen karaktärsutveckling. Lucy menar vidare att denna subtext nästan är övertydlig i Supernatural och säger ”every time someone (in an actual episode) assume they’re gay, Sam throws his hands up and makes a face like he’s caught with his dick in the cookie jar”. Det är, enligt henne, frustrerande att hela tiden se glimtar av någonting som inte är menat att existera.
Fanfiction möjliggör en fortsättning på originalet. Författarna kan ta fram och utveckla det som uppfattas ligga dolt under ytan, men som inte kommer visas öppet på Tv. På så sätt upplever de att de blir delaktiga i utformningen av karaktärernas liv.
“Totally fucking hot!” – den sexuella attraktionskraften
Det finns ytterligare en aspekt till varför vissa serier väljs över andra – den sexuella attraktionskraften. Tidigare svar har kretsat kring huvudpersonernas känslomässigt
otillräckliga interaktion både med kvinnliga gästroller och med varandra och en subtext mellan dem som uppfattas vara erotiskt laddad. Fansens sexuella attraktion till dem har, i intervjuerna, inte framgått som lika viktig – men långt ifrån helt irrelevant. Den enda som tog upp det (utan att jag behövde fråga om det direkt) var Tish. Hon skriver att:
I like hot sex as much as the next girl but I tend to only read slash that, for me, picks up on what I perceive as subtext within the show. I know that there are plenty of writers who slash characters together simply because they want to, though. There’s certainly nothing wrong with that – in fact, I think it’s great. I’ve heard people say that the two men are hot, so why not put them together and enjoy them? How is it different from the stereotypical male interest in lesbians? Slash as porn written for women, by women, is a very powerful, positive thing.
Bortsett från karaktärernas undertryckta känslomässiga band och bristen på utspel av det, så är det även helt enkelt så att två attraktiva män som har sex med varandra är estetiskt tilltalande och sexuellt upphetsande för en del kvinnor. Tish jämför det med mäns intresse av lesbisk porr, någonting som bland annat har tagits upp i en mängd mainstream filmer från Hollywood på senare tid. Lucy svarar på min fråga om hon tycker att Sam och Dean tillsammans – om man bortser från hela deras känslomässiga bagage – är en sexuellt upphetsande fantasi, med; ”Hell yes! They are totally fucking hot!”. Hon går därefter vidare med att beskriva hur mer traditionell pornografi som främst är riktad till en manlig publik sätter kvinnokroppen, som objekt för manliga begär, i fokus vilket hon tycker är mer jobbig än sexigt att se. Hon menar dessutom att porr som zoomar in på kvinnan är ointressant för henne. Fantasin om två män utesluter med andra ord den part i den pornografiska beskrivningen som heterosexuella kvinnor inte har något direkt sexuellt intresse av att se/läsa om.
När jag bad Tish utveckla sitt ovanstående svar att slash som porr av och för kvinnor är en högst positiv förekomst svarade hon som följande:
Women of varying sexualities, ages, educational backgrounds, nationalities and relationship statuses are taking active control of their objects of desire and are deriving sexual pleasure from the erotic fiction created about them, and then sharing this experience with a loving community of women; here, in some ways, traditional gender/sex roles are changed. There’s no doing away with gender or sexuality, but there is blurring of boundary lines and fun being had with them. And most importantly these women are taking an active role in their own pleasure and in society’s say on who should love who and how, by taking these public stories, adding in their own, and putting them back out there. Slash is a place for freedom of expression. It’s about what each of us desires – taking it, making it, sharing it.15
Hennes utgångspunkt är klart feministisk här. Hon menar att slash är ett sätt för kvinnor av olika bakgrunder och inställningar att ta kontroll över de objekt deras sexuella attraktion riktas mot och därigenom ta kontroll över sin egen sexualitet. Genom att ta redan existerande
15 Tish åsikter liknar här i allra högsta grad de man finner i Camille Bacon-Smiths Enterprising Women:
karaktärer, i det här fallet Sam och Dean, ändra på dem och sedan dela med sig av sina egna erotiska tolkningar av dem, tar de en aktiv roll i ett forum där det är möjligt att tänja på och till och mer sudda ut gränserna för de i övrigt ofrånkomliga reglerna gällande genus och sexualitet och för vad som är och inte är tillåtet.
Hittills har vi alltså sett att det finns flera orsaker bakom att skriva/läsa slashfiction, främst om
Supernatural. Även om det uppenbarligen har en tydlig funktion som pornografi skrivet av
och för kvinnor menar Jenkins att beskrivningen av det som endast en representation av sexualitet är högst otillräcklig (Jenkins: 1992: 191), vilket vi kommer se i avsnitten som följer.
