Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 : Trafikverket Region Öst

(1)

_

VTI notat 8:3-2012

V

'

V

-

V

www.vti.se/publikationer

Utgivningsår 2012

* * -

'

Tillståndsmätningar av väg markeringars

funktion år 2011

Trafikverket Region Öst

Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya

vti

(2)

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI.

Linköping december 2011 Sven-OlofLundkvist

VTI notat 823-2012

(3)

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Proj ektledarens närmaste chefJan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 20 12-01 -20.

Quality review

Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012.

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... .. 5

Summary ... .. 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... .. 9

2 Begrepp och metod ... .. 10

3 Analys ... .. 11

4 Resultat ... .. 12

4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... .. 13

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... .. 16

4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass ... .. 19

5 Slutsatser ... .. 27

Referenser ... .. 28

Bilaga

Bilaga 1 Detaljerade resultat

(5)

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 -Trañkverket Region Ost

av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

Införeliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Ost 2011. Mätningarna har utförts under perioden 16 juni-20 september med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av vätsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Öst:

Retroreflexionen fo'r torra vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari

Region Öst 48 % av delobjekten godkända

0 På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 78 % av delobjekten

0 Vägmarkeringarnas funktion var bäst i Östergötlands län och Örebro län var

bättre än Södermanlands län. Vid övriga jämförelser konstaterades inga signifikanta skillnader mellan länen i regionen.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari

Region Öst 36 % av delobjekten godkända

0 Vägmarkeringarnas våtfunktion var sämst i Södermanlands län. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de andra länen.

(6)

Condition assessment of road markings of Region Öst in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute)

SE-581 95 Linköping Sweden

Summary

This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Öst, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period

16 June to 20 September by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance.

From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity

0 On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 48% ofthe measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. 0 On other European highways and national roads the corresponding figure was

47%.

0 On county roads 78% of the objects were approved.

0 The performance of the road markings in Östergötland county was best and in Orebro county it was better than in Södermanland county. All other differences between the counties were not significant.

Wet road marking retroreflectiviqy

0 On European highwayswith ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 36% of the measured objects fulfllled the requirements in the Swedish regulations. 0 The performance was worst in Södermanland county. All other differences

between the counties were not significant.

(7)

1 Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfälts-markeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT 2 4 000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

0 Att ta reda på i vilken utsträckning Trañkverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls

0 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringamas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Öst. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat 8-2012).

(8)

2 Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

0 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt 0 Delobj ekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,

mitt-eller körfältslinj e). Delobj ektet indelas i ca 100 mätplatser. 0 Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet

0 Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följande:

0 Vägklass A

Europavägar med ÅDT 2 4 000

0 Vägklass B Europavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9-99) 0 Vägklass C Primära länsvägar (100-404).

Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt:

n=k-\/_1\7

där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till:

k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobj ekt som kommer att mätas blir då vanligen 3-n; två kantlinj er och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinj er och en (av två) körfältslinj er på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobj ekt proportionellt mellan länen i regionen

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar, samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobj ekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobj ekt blivit avkortade och att andra utgått.

(9)

3 Analys

Analysen av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroretlexion, Rum, och makrotextur,

MPD, har medelvärdet över delobj ektet beräknats som: n Z RL,t0rri RL,torr : iZI 00h n

ZMPDl.

MPD = __-i=1 ,

n

där RLJOW- avser den torra vägmarkeringens retroretlexion och MPDl- makrotexturen på

mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroretlexion, Rmåz, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

RL , våt =-8+0,l40RL ,torr +18-MPD

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext - vägmarkering (TBT) gällt (Trañkverket, 2010: 109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroretlexion framgår ur följ ande tabell.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT betráfande retroreflexion.

Torrfunktion Våtfunktion

ÄDT < 2 000 ÄDT 2 2 000 ÄDT 2 4 000

Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna

Rum < 100 mod/mZ/Ix.

RL,torr < 150 mod/mZ/Ix.

har RL,våt < 35 mcd/mZ/Ix.

Godkänt delobjekt. Godkänt de/objekt. Godkänt delobjekt.

Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinjer på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat.

(10)

4 Resultat

4.1 Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 38 Vägsträckor, objekt, mätts i Region Öst under 2011. Fördelning på län, Vägklass och Vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län är 2011.

Antal uppmätta objekt på

" - -- .. . .. Primära

B

15

15 C

12

Totalt 11 15 12 38

För delobjekten i Vägklass A bestäms Våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinj erna. Antalet delobjekt för Våtfunktions-skattningen framgår ur tabell 3.

(11)

Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per län (RLjvåt ,vägklass A).

Län/Region Antal Södermanlands län D 4 Uppsala län C 4 Västmanlands län U 4 Örebro län T 4 Östergötlands län E 6 REGION ÖST 22

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4-6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreñexionen för torra Vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Ost.

Tabell 4 Beskrivande statistik över RUM, för väg/class A.

RL, torr, Väg/dass A

Region ÖSt Södermanlands Uppsala Västmanlands Örebro Östergötlands Region

län D län C län U län T län E Ost Medelvärde 138 188 177 171 293 203 Standardfel 22 21 24 17 54 19 Standardavvikelse 54 51 58 42 163 108 Minimum 83 117 94 120 203 83 Maximum 208 249 261 229 682 682 Antal delobjekt 6 6 6 6 9 33 Konfidensintervall 95 % 81-194 135-242 117-238 127-215 168-418 164-241 20:e percentilen 88 136 152 124 205 129 50:e percentilen 130 205 169 184 213 194 80:e percentilen 186 218 221 188 330 223 VTI notat 813-2012 13

(12)

Tabell 5 Beskrivande statistik över Rum, för vägklass B.

RL, torr, Vägk/ass B

län D län C län U län T /än E Ost Medelvärde 187 183 170 185 230 192 Standardfel 9 11 14 14 24 7 Standardavvikelse 31 33 33 43 71 47 Minimum 140 145 125 132 135 125 Maximum 236 258 225 271 341 341 Antal delobjekt 12 9 6 9 9 45 Konfidensintervall 95 % 168-207 158-209 136-205 152-218 175-285 178-206 20:e percentilen 159 163 156 157 162 155 50:e percentilen 190 176 167 170 243 181 80:e percentilen 215 197 181 212 290 225

Tabell 6 Beskrivande statistik över Ram/r, för vägklass C.

__ RL,torr, Vägklass C

Region OSt Södermanlands Uppsala Västmanlands Örebro Östergötlands Region

län D län C /än U /än T län E Ost Medelvärde 170 217 154 224 200 196 Standardfel 34 24 23 13 14 10 Standardavvikelse 83 71 57 32 41 62 Minimum 107 92 78 170 135 78 Maximum 276 302 233 257 272 302 Antal delobjekt 6 9 6 6 9 36 Konfidensintervall 95 % 82-257 163-272 95-213 191-257 168-232 175-216 20:e percentilen 107 170 122 213 181 135 50:e percentilen 126 208 154 226 193 197 80:e percentilen 276 277 194 252 222 257

Motsvarande statistik för våta Vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

(13)

Tabell 7 Beskrivande statistik Över RLjvåt, för Vägklass A.

RL, våt, Vägklass A

län D län C län U län T län E Ost Medelvärde 29 46 42 39 54 43 Standardfel 5 6 10 4 Standardavvikelse 11 12 25 17 Minimum 21 32 32 34 38 21 Maximum 33 56 54 43 102 102 Antal delobjekt 4 4 4 4 6 22 Konfidensintervall 95 % 20-37 29-63 24-61 33-46 28-81 36-51 20:e percentilen 27 38 32 37 39 32 50:e percentilen 31 48 42 40 41 40 80:e percentilen 32 54 52 42 65 53 VTI notat 823-2012 15

(14)

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass

Totalt sett i regionen blev 57 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I ñgurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt- rött eller godkänt- grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjektför RUM, efter län och vägklass.

Andel

Län/Region Vägklass Summa QOdEända

Godkända

/0

A 6 0 Södermanlands B 5 7 12 58

'än D

0

3

6

50 summa

14

10

24

42

A 3 3 6 50 Uppsala län C B 7 2 9 22 C 2 78 Summa 12 12 24 50 A 3 3 50 Västmanlands län B 5 1 17

U

o

2

4

67

Summa 10 8 18 44 A 4 2 33 Örebro län T B 4 5 56 C 1 5 83 Summa 9 12 21 57 A 9 100 Östergötlands län B 3 6 9 67

E

C

9

100

Summa 3 24 27 89 A 16 17 33 52

REGION ÖST

B

24

21

45

47

C 8 28 36 78 Totalt 48 66 114 58

16 - VTI 813-2012

(15)

Tabell 9 Antal och andel godkända a'elabjektför Rum, efter län, Vägklass A.

Län/Region Antal Summa goêlrligñlda

Godkända % Södermanlands län D 4 4 0 Uppsala län C 2 2 4 50 Västmanlands län U 2 2 4 50 Örebro län T 3 1 4 25 Östergötlands län E 2 4 6 67 REGION ÖST 13 9 22 41

Resultatet av en undersökning om det förelåg signifikanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobj ekt presenteras i tabell 10. Antalet godkända delobjekt per län antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %.

Tabell 10 Jämförelse mellan länen. Signz'fzkant skillnad Oa/nej) mellan län i Region Öst efter Vägklass.

RL,Torr RL,våt

Region Öst Vägklass A B C Alla A

D-C ja ja ja nej ja

D-U ja ja nej nej ja

D-T ja nej ja ja ja

D-E ja nej ja ja ja

Signifikant

Beträffande A-vägama, utmärkte sig Södermanlands län och Östergötlands län med lägst respektive högst andel godkända delobj ekt på torrfunktionen; mellan de Övriga länen fanns inga signifikanta skillnader. Två grupper utkristalliserades när B-vägama betraktades: Södermanlands, Örebro ochÖstergötlands län hade en signifikant högre andel godkända delobjekt än Uppsala och Västmanlands län. Bilden när det gäller klass C-vägar är något splittrad; med 100 % godkända delobjekt var Östergötlands län i sär-klass, i övrigt är t.ex. Södermanlands län signifikant sämre än Uppsala län, som i sin tur inte skilde sig signifikant från Västmanlands eller Örebro län. Sett över alla tre väg-klasser, hade Östergötlands län bäst resultat och Örebro län var bättre än Södermanlands län. Vid övriga jämförelser konstaterades inga signifikanta skillnader.

När det gäller våtfunktionen, var Södermanlands län sämre än alla de andra länen. Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter Vägklass och län.

(16)

Andel god- och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Öst I Underkända

Godkända

100%

IIIIIIIIII

90%' IIIIIIIII

80%*

IIIIIII

70% ' I I I

I I I I

I

60% n *w- * -» :-

--o I I I ä...

I

50%, «-«

,

i

3 --

I

--

. -- --« -«

40% .-

-»-

-- --

_{., |}

-- -- w ä - -w-

_:x:

_?3

30% - om - m-O--åa å-w-ng-e _10_- -' -- M O 0 3 m m ,1 CD 20%.: anummgmmmm mmwnwwwuw 10%". mmmw_mmm&_ M .m m w m w m w wm _ _ _ r ... N 'ä 0% " å 1:0 :å å 1% :O :å är :å å ä 0 å å: :å är ä 0 :å å: ;å 1% En 0 7; 0:5 3 o m 2 3 m 7» o m 2 Ta cc ;_11 o m 2 Ta cc 3 o m 2 'c - '0 L '5 9 'U - 'c '- 'U 9 'D _ -c '- 'Ö 9 'O - 'cs *- 'Ö 9

§å§§§8§å§§§$§å§å§8§å§§§8

_C _9- _C _:0 _ct _C _C- _: _:O ₃₆ _:5 _C _C- _C _:0 _fö' _m _C _0- _C _:0 _o: cc 3 co m ro 3 to an ro D :U no ro D ro OD E E b § E E § å 5 § å 5 g :8 _17; g :å _73 g :8 5 g :8 _51' :0 > :0 > :0 > :0 > U) U) U) U)

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjektför Rum, efter vägklass och län.

Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.

Andel godkända och underkända, våtfunktion, efter län i vägklass A, Region Öst GOdkända

.Underkända

100% a

-90% m

-80% g

-70% e

- 1

e

60% -

-

-50% e

r

-

-40% W 67% 30% e ' :m 50% 50% .

20% a

om

41% *m

10%

25% _...__..._

;_._.____r

0% m i 2

Södermanlands; Uppsala IänC Västmanlands; Örebro IänT Östergötlands REGION ÖST

län D län U län E

VägklassA

Figur 2 Andel godkända/underkända delobjektför RLVåt, efter län.

(17)

4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass

I detta kapitel Visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobj ekt per län och Vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-Värden där sådana mått har skattats.

Södermanlands län D,Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A ' underkända Godkända 100%

90% *

80% -70% _--m-60% *mm-50% *m

40% ---w

75 % _{i ø\°} <1' :x 30% 20% 10% i l Hk-186 i Kf-103 Vk-88 Hk-208 l Kf-83 Vk-157 0% D 4 (E4), 150 |_ U'l 0 D 1 (E4),

Fz'ng 3 Södermanlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, väg/dass A.

Uppsala län C, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A I underkända

Godkända 100% 90% W 80% m 70% W 60% °\° 5096 23 38

H

8

40% ---30% 20% -W °\° 10% ---- R *

E

0% i i g Hk-117 Kf-218 Vk-216 Hk-249 Kf-136 i Vk-194 5 C 2 (E4), 150 C 7 (E4), 150 !

Figur 4 Uppsala län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, Väg/class A.

(18)

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% IlJnderkända

Västmanlands län U, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A

Godkända

_

§3 § § W...,

cn \O 01 _ g.. , W 00 är .M 00q_ ,W å ä

Hk-161

Kf-94

3 Vk-221

Hk-152

g

Kf-176

Vk-261

U 7 (E18), 150 U 10 (E20), 150

Figur 5 Västmanlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torlfunktion, vägklass A. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% IlJnderkända

Örebro län T, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A _.Godkanda..

*W

;g

M

...M 0* .3 m '02 *

Hk-188

Kf-124

Vk-120

Hk-229

Kf-188

;

Vk-179

T 8 (E20), 150 T 9 (E20), 150

Figur 6 Örebro län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A.

20 VTI 813-2012

(19)

I Underkända

Östergötlands län E, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A

Godkända

100% "Ti"

_{m... ...m _...}

'i'

_{I _}

I

_...

80% - --

>

'

m

70% ---

--60% --

_

:

._

50cy₀ _{" °\°} o\° -_oo ä_o \°_?o ä₀ ä_O _°\° ä °\° 9 m

40% --w

--30% M_

i *

__._

20% --w

M M

---10% «---

--- .--»---- m

0% ] Hk-204 ( Kf-203 J Vk-213 Hk-682 ( Kf-264 ) Vk-224 Hk-205 Kf-213 I Vk-430 (

E 6 (E4), 150

E 9 (E4), 150

E 12 (E4), 150

(

Figur 7 Östergötlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende

torrfunktion, vägklass A.

I Underkända

Södermanlands län D, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B Godkända

| I

|

80% m i i 70% - ._ 60% - _ ._.._ . _°\° _. 50° " 0 o ...

A

6 .

ä

å ä'

3 o\°

40% - 00 V °° §5 ä_-o\° rx 30% a_- § se 0

m-.

s

20% *m 0 m 10% --- N --0% _{5 E} _i _* _å Hk-142(MI-140(Vk-156 Hk-217(M|-172(Vk-192 Hk-223)M|-188(Vk-196 Hk-236(M|-204(Vk-181( D 14 (52), 150 D 26 (53), 150 D 41 (55), 150 D 43 (56), 150

Figur 8 Södermanlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

(20)

Uppsala län C, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B undefkända

.-Godkanda 100% * - -90% *I * 80% >-70% w 60% mm 50% "W å W 0 M M W m

40% m... m W

% m

xo

W <=\° m

_m-30<y

_{° "W LD W}

§5

_W

F:

_W _Brå

h

_{M (3 M} _{N § VW}

20%-m- W mm

mm Wäw .WL-"W

<1-10% .M 0 M M M M km 0% . å ä r å E Hk-176 ! Ml-258 J Vk-174 Hk-207 i MI-152 i Vk-178 Hk-145 { MI-189 I Vk-170 1

i

C 32 (72), 150 5 C 36 (76), 150 C 41 (76), 150 3

Figur 9 Uppsala län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torljfunktion, vägklass B.

IlJnderkända Västmanlands län U, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B G_odkanda..

10096 _v_,v ,se n . .,, ,W 70% " ' *w 60% *W W 50% "W §2 7 km

ä:

§

: e

40% -W 4..."

§

51 _{i i :}

30% m_- .

ä?

i----20% W VW W M

0%

g

* i

2

Hk-159 IVll-225 Vk-156 Hk-181 MI-125 Vk-175 3 U 12 (56), 150 ; U 26 (68), 150 g

Figur 10 Västmanlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende

tai/;funktion vägklass B.

(21)

I Underkända

Örebro län T, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B _. Godkanda 100% 90% 80% 70% 60% 50% I1 00 %' 92 % ₉₉% ₉₇% 92 % 40% 76 % 30% ---» i . _ __ 20% --- ₃₉%

l

10% --- i --0% r

Hk-189 i MI-146 I Vk-17O Hk-271 I MI-202 I Vk-226 Hk-164 , IVII-132 I Vk-168

T 32 (51), 150 T 35 (52), 150 ' T 42 (68), 100 Figur 1] Örebro län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktiOn, vägklass B.

__ I Underkända

Östergötlands län E, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B Godkända

100% - ° ° % 90% - --- ----« -n- --- m 80% * W . W --70% m_- --- m ---- --- -w 60% M_ --- --- --- --- -ø c a\° §3 50%- - ?2 m m g G F! F! 40% --v-- °\° --- --- ---- ---- --- _-R 30% -M c,\° M M W --=--- w --3; 20% mm- M M M W --- W m °\O 10% ---- --- __- g _- --- _- --- --- w- _-0% i I i , Hk-168 f [VH-153 ; Vk-135 Hk-304 J IVII-243 , Vk-194 Hk-341 { MI-249 i Vk-281 :

E 19 (23), 150

E 38 (50), 150

E 45 (51), 150

Figur 12 Östergötlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

(22)

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Södermanlands län D,Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C IlJnderkända

o .Godkända ,_

w

o\°

_c

å

_o

m

m 32 H m _.W 00 g, ...22...

\°

Q

0

_Mm_m. a; gå amma_ å ä 1 * Hk-276 MI-14O Vk-276 Hk-107 g MI-111 ) Vk-107 D 58 (219), 100 D 68 (224), 100

Figur 13 Södermanlands län, ana'el godkända/underkända mätplatser avseende

torrfunktian, vägklass C. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Uppsala län C, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C 0 'I O 49 9% ' kr I IlJnderkända Godkända o o 52 i § MW o\° °\ . \o 3* oo _ , W' 0. W m _ - ; a m 7 8 m . å ø\°? : i mm W m : o_ 2 .m ? °°T " . _ Ln ;

i

3 e i

2

Hk-301 g MI-260 ; Vk-302 Hk-208 (VII-261 Vk-198 Hk-185 å å ä c 46 (255), 150 C 57 (273), 100 å å ä

å

5 c 80 (292), 150

MI-92 ( Vk-146

i i

Figur 14 Uppsala län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C.

24 VTI 8:3-2012

(23)

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Västmanlands län U, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C I Underkända

Godkända \0 \-| o 32

3

8 o\°

\° M

01 _g H _mN 34 cm :x [x

---

_°\°

O. F'l Hk-233 'VH-119 Vk-203 Hk-IGO 'VH-78 Vk-131

u 32 (233), 100

U 37 (250), 100

Figur 15 Västmanlands län, andel godkända/underkända mätplalser avseende torrfunktion, vägklass C. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Örebro län T, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C I Underkända

Godkända

ä.

?3

-a-°

om ca 8 å ä °\° ...M N w LD å ä

Hk-223

MI-228

Vk-213

Hk-257

MI-17O

,

Vk-252

T 49 (205), 100 T 67 (249), 150

Figur 16 Örebro län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C.

(24)

.. . U d k" d Ostergötlandslän E, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklassC I n er_ an a

Godkanda 100% 90% 2... m 3 'm m 'm m . W Ãm 80% mm M M M M ---- -m m --- -m 70% w--w W W W W i .m 60% -m M M --- --- L

3"-50%

53 m 3 3 3 cn 3 i: En 40% *M M W M M M 30% wm- W W W --- w 20% mm M M M »---- M M M 10% w*- m W --- ---- M M m

0%

i

g

' ;

Hk-193 MI-184 ) Vk-196 Hk-256 ) MI-177 ) Vk-272 å Hk-186 ) MI-135 I Vk-199 i

i

E 54 (134), 100 E 60 (134), 100 g E 73 (210), 100 å

Figur 1 7 Östergötlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunklion, vägklass C.

I Underkända

Region Öst, Andel god- och underkända, våtfunktion, vägklass A Godkända

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% \-| H 00 H N 00 LD m N H 00 <1' 00 H CD Q' 00 \-I N \-l m Ln m N 00 m m <1' Ln Ln m Ln m Ln Q' <I' m m m <I' O Q' m kD _gggiiggggggggggigifigg I>I>I>I>I>I>I>I>I>E>E<>I>

D1(E4),D4(E4),C2(E4),C7(E4), U7 U10 T8 T9 E6(E4),E9(E4), E12

35 35 35 35 (E18),35(E20),35(E20), 35(E20), 35 35 35 (E4),35

Figur 18 Regian Öst andel godkända/underkända mätplatser avseende våtfunktion, vägklass A.

(25)

5 Slutsatser

Följ ande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Öst 48 % av delobjekten godkända

0 På övriga europavägar och riksvägar godkändes 47% av delobjekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 78 % av delobjekten

0 Vägmarkeringamas funktion var bäst i Östergötlands län och Örebro län var bättre än Södermanlands län. Vid övriga jämförelser konstaterades inga signifikanta skillnader.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i

Region Öst 36 % av delobjekten godkända

0 Vägmarkeringamas våtfunktion var sämst i Södermanlands län. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de andra länen.

En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2011 är att vägmarkeringarnas retro-reflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägama. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trañkverkets regelverk på nästan hälften av sträckoma som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt.

(26)

Referenser

Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältma't-ningar mea' metodstua'ie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat 20-2009. Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.

(27)

Bilaga 1 Sidan 1 av 7

Detaljerade resultat

I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar:

Vägtyp

MV

motorväg

2+1

mötesseparerad trefältsväg

2kf

tväfältsväg

Delobjekt

vänster kant b

vänster kantlinje i bakriktningen

höger kant f

höger kantlinje i framriktningen

Sträcka

k

korsning med väg

lgr

länsgräns

tpl

trafikplats

GK

Godkänd

UK

Underkänd

t

torrfunktion

v

vätfunktion

VTI notat 8:3-2012

li

nj

e

f

14

8 8,

28

8

UK Vän st er ka nt b 15 6 9 , 5 4 9 UK RV 53 2k f År dala (k 66 2) -Sp ar re ho lm (k 57 ) 11 -9 7-99 Hög er ka nt f 21 7 9 , 9 5 4 GK

Mi

219 2k f In ge t sa mh äl le (k 75 9) -St ud svi k (k 76 5) 11 -9 7-13 Hög er ka nt f 27 6 9 , 9 9 9 GK

Mi

tt

li

nj

e

f

14

8 8,

84

7

GK Vän st er ka nt b 27 6 1 , 9 9 9 GK LV 22 4 2k f To rs åk er (k 83 4) -Gn es ta (k 57 ) 11 -9 7-19 Hög er ka nt f 19 7 9, 69 6 UK Mi tt li nj e F 11 1 9 , 7 2 3 UK Vän st er ka nt b 19 7 9 , 5 7 6 UK Eükagea1

(29)

VTI notat 823-2012

U

ps

al

9,

94

9

GK V än s t e r k a n t 36 2 6, 96 6 GK LV 27 3 2k f Al mun ge (k 1674 ) -Näs by (k 16 77 ) 11-6 9-26 Hög er ka nt f 26 8 6, 94 4 GK Mi tt li nj ef 26 1 6, 98 1 GK V än s t e r k a n t 19 8 9, 99 9 GK LV 29 2 2k t Ös te rb ryb ruk (k29 6) -Mo rk ar la (k 689) 11 -6 9-18 Hög er ka nt f 18 5 9, 89 1 GK Mi tt li nj e f 92 9, 92 7 UK V äns t e r k a n t 14 6 9,45 2 UK Sidan 3 av 7 tnuagea1

9

UK V än s t e r k a n t b 13 1

9,

99

9

GK Sidan 4 av 7 Bilaga 1

(31)

VTI notat 813-2012

Ör

eb

ro

län

T

Väg Ob jekt Väg Nr Väg typ Väg klas s S t r äc k a D a t um Delo bj ek t RL ,t Ande l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd F r i k t i o n EV T 8 E2 9 2 + 1 lg r OP R/ T -Fi nn er ödja (k 57 7) 11 -9 7-98 Hög er ka nt F 18 8 8, 79 4 UK 43 8, 79 4 UK 18 1 8,94 6 Kör Fäl tsli nj e F 12 4 9, 88 9 UK 16 3 8, 89 5 V än s t e r k a n t b 12 9 9, 22 1 UK 41 8, 92 6 GK 169 1, 99 8 EV T 9 E2 9 2 + 1 Fi nn er öd ja (k 57 7) -La xå (k 28 5, väs t) 11 -9 7-98 Hög er ka nt F 22 9 9, 83 8 GK 39 9, 79 9 UK 18 1 8, 82 5 Kör Fäl ts li nj e F 18 8 9, 95 9 GK 18 1 8, 86 2 V än s te r k a n t b 17 9 9, 76 9 UK 34 9, 496 UK 17 9 9, 88 9 RV 'T 32 1 51 2k F Gl ot tr a (k61 3) -Pål sb od a( k6 52) 11 -9 7-99 Hög er ka nt F 18 9

9,

73

4

UK Mi tt li nj e F 146 9, 38 9 UK V än s t e r k a n t 17 8

9,

76

4

UK RV T35 52 2k F Sk öl le rs ta (k 51 ) -As ke rs by (k 65 9, 61 ) 11 -9 7-99 Hög er ka nt F 27 1

1,

99

9

GK Mi tt li nj e F 29 2 9, 91 9 GK Vän s t e r k a n t 22 6 8, 999 GK RV T 42 68 2k F Mo rsko ga (k 84 7) -lg r T/ U 11 -9 7-97 Hög er ka nt F 16 4 9, 97 4 GK Mi tt li nje F 13 2 8, 75 5 UK V än s t e r k a n t 168 9, 92 9 GK LV T 49 29 5 2k F La xå (k 18 , ös t) -Sva rt å (k 28 4, öst) 11 -9 7-98 Hög er kant F 22 3 9, 99 4 GK Mi tt li nj e F 22 8 9,99 4 GK V än s t e r k ant 21 3 8, 98 8 GK LV T 67 24 9 2k F Li nd es be rg (k59 ) -Hög st ab od a (k84 6) 11 -9 7-87 Hög er ka nt F 25 7 8, 91 2 GK Mi tt li nj e F 17 9 9, 62 4 UK V än s t e r k a n t 25 2 9, 95 1 GK IE mm nxo bm kalT Sidan 5 av 7 bnaga 'I

(32)

VTl notat 8:3-2012

Ös

te

rg

öt

la

nd

(33)

VTI notat 8:3-2012

Ös

te

rg

öt

la

nd

sl

än

E

Väg Ob je kt Väg Nr V äg t yp Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL ,t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd Fr ik ti on LV E 66 13 4 2kf In ge t sa mh älle (k 68 6) -Åt vi da berg (k 68 1) 11 -6 6-21 Hög er ka nt f 25 6 1, 66 6 GK Mi tt li nj e f 17 7 1, 66 6 GK V än s t e r k a nt b 272 6, 98 9 GK LV E 73 21 6 2k f Sk önbe rg a (k 22 ) -Inge t sa mh äl le (k 83 3) 11 -6 6-16 Hög er ka nt f 18 6 1, 66 6 GK Mi ttli nj e f 13 5 6, 936 GK V än s t e r k a n t b 19 9

1,

99

9

GK Sidan 7 av 7

Buaga1

(34)

www.vti.se

vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEADOFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG

POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077

TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 27 BORLÄNGE SE-171 06 SOLNA SE-402 78 GÖTEBORG