Hur har tunna beläggningar på observationssträckor klarat sig?

(1)

Författare

Håkan Jansson

FoU-enhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60629

Projektnamn

Töjningskriterier tunna beläggningar

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

VTI notat 48-2001

Hur har tunna beläggningar

på observationssträckor

klarat sig?

(2)

Förord

Som en fortsättning på frågan hur tunna beläggningar ska behandlas vid dimensionering, har långtidsuppföljda observationssträckor med beläggningar på 40–75 mm studerats. Denna rapport redovisar det arbete som utförts inom projektet ”Töjningskriterier för tunna beläggningar” på uppdrag av Vägverket, med Tomas Winnerholt som projektansvarig.

Linköping i augusti 2001

(3)

(4)

Innehållsförtecking

Sida Sammanfattning 5 1 Inledning 6 2 Analys 6 2.1 Sprickor 6 2.2 Antal standardaxlar 6 2.3 Påkänning i beläggningen 6 3 Resultat 7 3.1 Nybyggnad 7 3.2 Förstärkning 14 4 Slutsatser 20 5 Referenser 21

Bilaga 1 Vägobjekt nybyggnad 1 Riksväg 53 (1), D-län 2 Riksväg 53 (2), D-län 3 Väg 126, G-län 4 Riksväg 23, G-län 5 Riksväg 33, H-län 6 Riksväg 34, H-län 7 Riksväg 44, R-län 8 Väg 207, T-län 9 Riksväg 50, T-län 10 Riksväg 60, T-län 11 Riksväg 68, T-län 12 Väg 252, U-län 13 Väg 266, W-län 14 Riksväg 71, W-län 15 Riksväg 80, W-län 16 Riksväg 67, X-län 17 Väg 675, Z-län Bilaga 2 Vägobjekt förstärkning

1 Europaväg 4, F-län 2 Europaväg 18, S-län 3 Riksväg 63, S-län 4 Riksväg 50, T-län 5 Riksväg 60, T-län 6 Riksväg 68, T-län 7 Riksväg 67, U-län 8 Väg 266, W-län 9 Riksväg 60, W-län

(5)

(6)

Sammanfattning

Tidigare har några olika töjningskriterier studerats med avseende på beläggningar med en tjocklek på 40–70 mm (Jansson & Said, 2000). Hur vägar med tunn beläggning klarat sig i praktiken, med avseende på sprickor orsakade av trafiken, har studerats med hjälp av långtidsuppföljda observationssträckor.

Livslängden för en beläggning med avseende på sprickor orsakade av trafikbelastning har här definierats som tiden fram till att sprickindex når värdet 5 (på en 100 m lång sträcka). Bundet bärlager ska enligt senare tiders anvisningar dimensioneras för 20 år. Enligt definitionen på bärighet ska inte några oacceptabla skador, i det har fallet i form av sprickor, förekomma. Vad detta betyder uttryckt i det sprickindex som här använts kan inte sägas. Helt klart är vägar med betydligt högre index trafikerbara, men ur ”brottsynpunkt” är tiden för när de första sprickorna uppträder av intresse. Den trafikbelastning som beläggningen utsatts för under sin livslängd har uppskattats. Med hjälp av fallviktsresultat från mätning, utförd på företrädesvis hösten och oskadad beläggning, har dragtöjning i underkant beläggning beräknats. Denna töjning, övre kvartil för sträcka vid temperaturen 10°C, har plottats mot beläggningens livslängd uttryckt i antal standardaxlar.

För sträckor med beläggningstjocklek på 40–75 mm vid nybyggnad konstateras en relativt kort tid till det att sprickindex når värdet 5. På få sträckor har beläggningen klarat mer än tio års trafik. Sambandet mellan beräknad töjning och antal standardaxlar är, inte oväntat, relativt svagt. Resultatet har, trots eventuella skillnader i uppskattningen av trafiken, jämförts med bland annat kriteriet i VÄG 94. De flesta sträckor har en observerad livslängd i intervallet 0,1–3 miljoner standardaxlar. Kriteriet i VÄG 94 ger vid denna trafik en tillåten töjning på 340–190 µm/m, vilket kanske kan tyckas vara relativt stora töjningar, och de flesta sträckor hamnar under linjen för kriteriet.

Till skillnad från nybyggnad kan vid förstärkning dimensioneringstid väljas. Valet av beläggningsmaterial varierar mer vid förstärkning. På sträckorna har använts MAB, AG+ MAB, HAB/HABS, AG+Y1B och återvunna massor (AGÅ och MABÅ). Genom justering och anpassning till befintliga förhållanden kan tjockleken på beläggningen också variera längs och tvärs vägen. De flesta sträckor som förstärkts med 40–75 mm beläggning har även de erhållit en observerad livslängd i intervallet 0,1–3 miljoner standardaxlar. Sambandet mellan beräknad töjning och antal standardaxlar är även här relativt svagt. Då förstärkningen läggs på gammal beläggning kan dess tillstånd, sprickindex före åtgärd, tänkas påverka livslängden. Sambandet är dock svagt och trolig förklaring är att mer sprickor kompenserats med mer justeringsmassa och kraftigare förstärkning. Det är relativt få förstärkta sträckor som klarat fler standardaxlar än vad som kan förväntas enligt kriteriet i VÄG 94. Det är flera sträckor på tre objekt som ligger långt under linjen för kriteriet. På två av dessa objekt har förstärkningen utförts med HAB/HABS och låga töjningar har beräknats efter förstärkning.

(7)

1 Inledning

I ”Töjningskriterier tunna beläggningar” (Jansson & Said, 2000) har några olika töjningskriterier studerats med avseende på beläggningar med en tjocklek på 40–70 mm. Av VTI långtidsuppföljda observationssträckor finns det en del som har byggts med en beläggningstjocklek på 40–75 mm, en del sträckor har också under uppföljningstiden försetts med ny beläggning av samma tjocklek (40–75 mm). Denna rapport redovisar hur har dessa klarat sig med avseende på sprickor orsakade av trafiken.

2 Analys

Tiden från läggning av beläggningen fram till det att de första sprickorna noterats vid skadebesiktning har bestämts. Ekvivalenta antal standardaxlar (N100) har beräknats. Påkänning i beläggningen har beräknats med hjälp av resultat från fallviktsmätning. Detaljer angående analysen redovisas nedan.

2.1 Sprickor

Vid årlig okulär skadebesiktning har förekomst av sprickor noterats. Sprickor i eller intill hjulspår som är belastningsbetingade har summerats i ett sprickindex (Si), vilket ökar med sprickornas utbredning och svårighetsgrad. I princip är det sprucken längd i hjulspår, multiplicerad med vikt för svårighetsgrad, som summeras för samtliga fyra spår på vägen. För närmare förklaring av detta index se Wågberg, 2001.

Tiden från det att beläggningen lagts till dels första spricka (Si>0), dels till att sprickindex nått 5 (Si≥5), har bestämts. Om exakt datum för vägens öppning (läggning av beläggning) inte är känt har tiden räknats från halvårsskiftet. Vid första notering av sprickindex >0 eller ≥5 har tiden räknats fram till halvårsskiftet.

Livslängden, bestämd enligt ovan, kan bestämmas om besiktning av sträckan startat innan sprickor uppkommit och första spricka/sprickor noteras under uppföljningstiden. I vissa fall har dock sträckan sprickor redan vid första besiktningstillfället, varför bara kan sägas att livslängden understiger viss tid. I andra fall har inga sprickor noterats under uppföljnings-tiden, varför bara kan sägas att livslängden överstiger viss tid. Skadebesiktningar till och med år 2000 har studerats (även om sprickindex t.o.m. 1999 bara finns med i figurer i bilagor).

2.2 Antal standardaxlar

Antal standardaxlar har beräknats med antagande om 0,49 standardaxlar per tung axel. Eftersom den tunga trafikens sidolägesfördelning är beroende av vägens typsektion har vid summering av totalt antal standardaxlar en korrigering med hänsyn till vägbredd gjorts. En faktor från 0,6 (13 m) till 1 (6,5 m) har använts. (Alla uppgifter om antal standardaxlar per dygn är utan korrigering för sidolägesfördelning).

2.3 Påkänning i beläggningen

Horisontell dragtöjning i underkant beläggning har uppskattats med hjälp av resultat av fallviktsmätning. En mätning utförd under hösten på oskadad beläggning har om möjligt valts. I regel har den först utförda höstmätningen på en sträcka valts. (Om beläggningen vid mättillfället haft någon spricka så har inte resultat påverkats så mycket eftersom beläggningen är tunn).

(8)

Töjningen har beräknats som funktion av deflektionen i centrum av belastningen och på avstånden 300 och 600 mm därifrån (Jansson, 1992). Töjningen har korrigerats till temperaturen 10°C (Djärf, 1997). Temperaturen i beläggningen har om den inte mätts beräknats som funktion av beläggningstjocklek, luft- och yttemperatur. Vi en-lager beläggning har inte yttemperaturen använts.

Töjningen har beräknats för varje mätpunkt, 10–11 per sträcka. Det värde som valts som representativt för en sträcka är övre kvartilen.

3 Resultat

Resultaten för beläggningar på nybyggd väg och de som lagts som förstärkning på befintlig beläggning har åtskiljts. Vilken gräns för sprickindex som väljs, >0 eller ≥5, har här relativt liten betydelse. För att undvika att en lokal spricka, som inte utvecklas vidare den närmsta tiden, ska ”dra ned” livslängden (och i analogi med Wågberg, 2001) redovisas i fortsättningen tiden fram till sprickindex ≥5 (i bilagor framgår även tiden till Si >0). Som framgår av bilagorna förekommer sprickindex på flera hundra innan sträckor åtgärdats.

3.1 Nybyggnad

Nedan visas sammanfattande resultat för samtliga sträckor, medan uppgifter om enskilda objekt framgår av bilaga 1.

Av tabell 1 framgår de vägar som har en beläggningstjocklek vid nybyggnad på 40–75 mm. Det är totalt 181 observationssträckor på 17 vägobjekt. På tre av objekten saknas AG och beläggningen utgörs enbart av MAB.

Tabell 1 Vägobjekt med en beläggningstjocklek vid nybyggnad på 40–75 mm.

Län Vägnummer Beläggningstjocklek (mm) Beläggningstyp

D 53 (1) 75 110AG+60MAB D 53 (2) 40 100MAB G 126 40 100MAB G 23 75 110AG+60MAB H 33 75 110AG+60MAB H 34 75 110AG+60MAB

R 44 40+24 100AB+60MAB (året efter)

T 207 50+25 110AG+60MAB (året efter)

T 50 70 110AG+60MAB

T 60 75 110AG+60MAB

T 68 40 100MAB

U 252 75 110AG+60MAB

W 266 70 80AG+80MAB

W 71 50+25 110AG+60MAB (året efter)

W 80 50+25 115AG+60MAB (året efter)

X 67 50+25 110AG+60MAB (2 år efter)

(9)

Tabell 2

Antal sträckor med uppn

ådd livslängd

1) , me

d av

see

nde

på tid i år till spric

ki nde x (S i)

≥

5. Liv s lä ngd i å r V ä g Beläggningst y p N100/d y gn 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 2 D 53 ( 2) 100M A B 135 8 G 126 100M A B 226 10 1 1 6 1 1 T 68 100M A B 317-3 19 2 Z 675 110 AG 33 11 1 W 266 80AG + 80 MA B 135 12 D 53 (1 ) 110 AG +6 0M AB 586 7 5 6 G 23 110 AG +6 0M AB 507 11 H 33 110 AG +6 0M AB 166 9 1 2 H 34 110 AG +6 0M AB 402 3 4 3 R 44 100 AB +6 0M AB 599 3 2 3 1 1 T 207 110 AG +6 0M AB 88 2 5 4 T 50 110 AG +6 0M AB 849 6 3 2 2 T 60 110 AG +6 0M AB 858 3 5 3 U 252 110 AG +6 0M AB 188 1 W 71 110 AG +6 0M AB 153 7 X 67 110 AG +6 0M AB 732 11 W 80 115 AG +6 0M AB 144 4 3 1 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 1 ) Rö d m ark eri n g a n g er s träck o r d är Si>5 v id f ö rsta b esik tn in g still fä lle t, g rö n m ark eri n g a n g er sträc k o r d är Si<5 v id sist a b es ik tn in g still fä llet o ch b lå m ark eri n g ange r st rä c k o r d är Si p asse ra t 5 und er b esi kt ni ng sp er io d en.

(10)

Resultat av fallviktsmätning, medelvärdet av nedsjunkningen vid aktuell mättemperatur på olika objekt, visas i figur 1. Den beräknade töjningen i beläggningen, medelvärde vid 10°C, visas för olika objekt i figur 2. Denna töjning har i figur 3 plottats mot antal standardaxlar per dygn, med markering av ungefärlig livslängd för flertalet av sträckorna på objektet.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 0 300 600 900 1200 Avstånd från belastningscentrum (mm) Defl ekti on (µm ) D-RV53-1 D-RV53-2 G-126-1 G-RV23-1 H-RV33-2 H-RV34-1 R-RV44-1 T-207-1 T-RV50-1 T-RV60-1 T-RV68-1 U-252-1 W-266-1 W-RV71-1 W-RV80-1 X-RV67-1 Z-675-1

Figur 1 Medelvärden av mätta deflektioner på olika objekt (vid mättemperatur).

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 Töjning (µm /m )

(11)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 N100/dygn Töjning (µm /m ) < 5 år 5-10 år > 10 år Livslängd ca

Figur 3 Medelvärden av beräknad töjning i beläggningen vid 10°C plottad mot antal

standardaxlar per dygn på olika objekt. Färgmarkering anger ungefärlig livslängd som erhållits för flertalet av sträckorna på resp. objekt.

Av tabell 2 och figur 3 framgår att livslängden (tid till sprickindex ≥5) uttryckt i år är relativt kort. Det är bara 28 av sträckorna (ca 15 %) som med säkerhet klarat mer än 10 år. Mer än 15 år har med säkerhet bara 4 sträckor (ca 2 %) klarat. Det kan påpekas att ett av objekten där livslängden på sträckorna är 10 år eller mer är riksväg 44 i R-län. Där gjordes en justering som byggde på med tjockleken 1,5 cm två år efter det att slitlagret lades (se bilaga 1, punkt 7). Omvänt har med säkerhet 136 sträckor (ca 75 %) klarat högst 10 år, och 36 sträckor (ca 20 %) högst 5 år, se figur 4. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 <=5 <=6 <=7 <=8 <=9 <=10 Livslängd (år) A n tal str äcko r

Figur 4 Antal sträckor som uppnått viss högsta livslängd,

≤

5–10 år.

(12)

Enligt ATB VÄG ska vid nybyggnad bundet bärlager dimensioneras för 20 år (gäller nationell och regional väg). Detsamma gällde i VÄG 94, medan det i tidigare anvisningar saknas uppgift om dimensioneringstid. Det har dock, åtminstone i efterhand, ansetts att dimensione-ringstiden avsågs vara 20 år även i tidigare anvisningar, även om det inte är uttryckligen angivet. Mot den bakgrunden kan de här funna resultaten tyckas anmärkningsvärda. Enligt definitionen på bärighet kan acceptabla skador tillåtas. Vad detta innebär uttryckt i sprickindex är svårt att säga, men av bilagorna framgår att många sträckor haft betydligt högre index innan de åtgärdats.

Beräknad horisontell dragtöjning i underkant beläggning som funktion av beräknat ekvivalent antal standardaxlar som passerat under perioden fram till att sprickindex ≥5 visas i figur 5 för samtliga sträckor. För jämförelse har i figuren även några kriterier vid 10°C lagts in. De som markerats Said 1-3 är laboratoriebaserade (se Jansson & Said, 2001). Observera att det finns skillnader i uppskattningen av antal standardaxlar (N100) såväl vid framtagningen av de olika kriterierna som vid den uppskattning som här gjorts. Här har en korrigering gjorts för trafikens tvärfördelning. Det har även gjorts vid framtagningen av det fältbaserade kriteriet i VÄGDIM 95, men där har endast trafiken under tjälfri del av året räknats.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

N100 korr Töjning Ö k v (µm /m ) VÄGDIM 95 VÄG 94 Said 1 Said 2 Said 3

Figur 5 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträcka, plottad mot

livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Några kriterier även inlagda. Observera skillnader i uppskattning av N.

Med reservation för att det exakta läget av många punkter i figur 5 inte är bestämt (N100 till Si ≥5 är inte exakt känt för många sträckor) kan ändå utläsas att sambandet mellan beräknad töjning och antal standardaxlar är relativt svagt. Detta är i och för sig inte oväntat men bidragande orsaker kan vara att höga ringtryck, beläggningens beständighet och underlagets

Mörkblå romb markerar observerad livslängd Röd punkt markerar maximal livslängd

Grön kvadrat markerar att livslängden är längre

(13)

Betydelsen av korrigeringen för trafikens tvärfördelning framgår av figur 6 där denna även uteslutits. På bredare vägar förskjuts punkterna mer till höger i figuren. I figuren visas även vad som händer om medelvärdet av töjningen väljs istället för övre kvartilen för en sträcka. Punkterna flyttas då ned något. Skillnaden är dock liten (observationssträckorna är endast 100 m långa och valda med omsorg, varför de är relativt homogena). Det är viktigt att konsekvens råder mellan framtagning av ett kriterium och tillämpningen av det. Speciellt bör också beaktas de förändringar i trafikens tvärfördelning som åstadkoms genom införande av tre körfält istället för två och uppsättande av räcken och vajrar.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

N100 Töjning (µm /m ) N100 korr, Töjn. Ö kv N1000 korr, Töjn. mv N100, Töjn. Ö kv N100, Töjn. mv VÄG 94 VÄGDIM 95 Said 1 Said 2 Said 3

Figur 6 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil resp. medelvärde för

sträcka, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd resp. utan korrigering.

Ett försök till sammanfattning av resultaten objektvis har gjorts i tabell 3, se för övrigt bilaga 1. Av tabellen framgår bland annat en bedömning av var objektet hamnar i förhållande till kriteriet i VÄG 94 (vid 10°C) när beräknad töjning plottas mot antal N100 till sprickindex ≥5 (vid summering av antal N100 har som tidigare korrigerats för trafikens tvärfördelning). De flesta av vägobjekten har byggts med två lager massa, AG plus MAB, men några få sträckor har byggts med ett lager, MAB eller i ett fall AG (som senare förseglats och ytbehandlats). De senare placerar sig snarare högre i förhållande till kriteriet i VÄG 94 än de förra, även om inte livslängden uttryckt i år talar för tunna en-lager beläggningar.

Vid det antal standardaxlar som är aktuellt här tillåter kriteriet i VÄG 94 relativt höga dragtöjningar i beläggningen. En tendens är att objekt/sträckor där stor töjning beräknats bättre klarat den trafik som kan förväntas enligt kriteriet jämfört med de där lägre töjning beräknats. Det visar sig också att av de tre vägobjekt som uppvisat längst livslängd uttryckt i år hamnar bara ett över linjen för kriteriet, medan av de tre objekt med kortast livslängd i år hamnar två, med viss osäkerhet, på eller över linjen.

(14)

Tabell 3 Objekt, nybyggnad. (Siffra inom parentes i sista kolumnen anger antal sträckor). Väg Beläggningstyp N100/ dygn Livslängd (år) Töjning, ca (µm/m)

Förhållande till kriteriet i VÄG 94 vid 10°°°°C MAB T 68 100MAB 318 ca 4-7 275-475 över (3),? G 126 100MAB 226 ≤9 300-350 ngt över (1), ? D 53 (2) 100MAB 135 ≥6 175-225 Under AG Z 675 110AG 33 ≤5 450-600 på linjen (1), ? AG + MAB T 60 110AG+60MAB 858 ≤≤≤≤7, >9 200-325 över

R 44 100AB+60MAB 599 10-13, 18 200-300 över, ngt under(1)

T 50 110AG+60MAB 849 ≤2 325-425 ngt över? H 34 110AG+60MAB 402 6-8 225-250 ngt under D 53 (1) 110AG+60MAB 586 9-11, >15 125-175 under W 266 80AG+80MAB 135 ≤8 175-450 under,? G 23 110AG+60MAB 507 ≤7 200-225 under H 33 110AG+60MAB 166 ≤≤≤≤7, ≥18 200-250 under U 252 110AG+60MAB 188 ≤7 200-325 under W 71 110AG+60MAB 153 >12 175-225 under? X 67 110AG+60MAB 732 ≤5 175-225 under T 207 110AG+60MAB 88 7-9 175-200 långt under W 80 115AG+60MAB 144 4-5, 7-10 175-225 långt under

(15)

3.2 Förstärkning

Nedan visas sammanfattande resultat för samtliga sträckor, medan uppgifter om enskilda objekt framgår av bilaga 2.

Av tabell 4 framgår de vägar som under uppföljningstiden fram till och med 1995 fått en ny beläggning på 40–75 mm. Det är totalt 102 observationssträckor på 11 vägobjekt. De beläggningstyper som använts är HAB, HABS, MAB, AG och AGÅ. På 4 av objekten har tjockleken varierats på olika sträckor. På 7 av objekten har justering utförts. I praktiken kan beläggningstjockleken variera något mellan och inom sträckor på samtliga objekt.

I fallet nybyggnad kan sträckorna på respektive objekt antas relativt homogena och sprickor kan förväntas komma först där störst töjning beräknats i beläggningen. I fallet förstärkning kan inte samma homogenitet antas och uppkomsten av sprickor kan förväntas påverkas av den gamla beläggningens tillstånd vid åtgärdstillfället och den nya beläggningens tjocklek.

Tabell 4 Observationssträckor som förstärkts med ny beläggning på 40–75 mm.

Län Vägnummer Åtgärdstjocklek (mm) Beläggningstyp

F E4 40 100HAB

S E18 51 MaJu+90HABS

S 63 40-75 Varierande

T 50 60 Ju 60AG+90AG, Y1B (året efter)

T 60 40-56 100-140MAB

T 68 47 HyJu AG+80AG, Y1B (året efter)

U 67 50 Ju 35HAB+90HABS

W 266 60-70 HyJu AG+60-80AG+50MAB, Y1B

(året efter)

W 60 47 MaJu+80HABS

Z 45 (1) 45-60 110-140MAB, Y1B (året efter)

Z 45 (2) 43 Flv MaJu+90MAB

Tabell 5 visar en sammanställning över antal observationssträckor som uppnått en viss tid i år till sprickindex ≥5. Antal standardaxlar per dygn framgår också av tabellen.

Resultat av fallviktsmätning, medelvärdet av nedsjunkningen vid aktuell mättemperatur på olika objekt, visas i figur 7. Den beräknade töjningen i beläggningen, medelvärde vid 10°C, visas för olika objekt i figur 8. Töjningen är som tidigare beräknad som funktion av deflektionen och är därför inte den som kan förväntas i underkant av den pålagda beläggningen, där dragtöjningen normalt blir mycket liten vid tunna pålägg. Töjningen har i figur 9 plottats mot antal standardaxlar per dygn.

(16)

2001

Antal sträckor med uppn

ådd livslängd 1) för förs tä rk ning ( 4 0 -75 mm ), me d av se ende

på tid i år till spric

kinde x (S i)

≥

5. Liv s lä ngd i å r y p N100/d y gn 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 2 100H AB 1869 19 J + 90H AB S 1189 13 100 AG Å + 80 MA B Å 1 1 1 100 AG Å + 80 MA B 1 1 1 60AG + 80 MA B 186 1 J 60AG + 90 AG ( Y 1B) 849 1 2 2 1 3 1 1 100-1 40M AB 858 2 2 2 1 1 2 2 J AG +8 0AG ( Y 1B) 317-3 19 1 1 J 35HA B + 90H A B S 1033 4 1 4 1 1 J AG +6 0-80 AG +5 0M AB ( Y 1B) 135 1 1 1 1 J + 80H AB S 504 7 110-1 40M AB ( Y 1 B ) 214 4 J + 90M A B 204 3 1 2 1 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 k erin g an g er sträc k o r d är Si<5 v id sista b esik tn in g still fä lle t o ch b lå m ark eri n g an g er sträc k o r d är Si p asserat 5 u n d er b esi kt ni ng sp er io d en.

(17)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 0 300 600 900 1200 Avstånd från belastningscentrum (mm) D e fl ekti o n (µm ) F-E4-1 S-E18-2 S-RV63-1 T-RV50-1 T-RV60-1 T-RV68-1 U-RV67-1 W-266-1 W-RV60-1 Z-RV45-1 Z-RV45-2

Figur 7 Medelvärden av mätta deflektioner på olika objekt efter åtgärd (vid

mät-temperatur). 0 50 100 150 200 250 300 F-E 4-1 S-E 18-2 S-R V63 -1 T-RV 50-1 T-RV 60-1 T-RV 68-1 U-RV 67-1 W-26 6-1 W-RV 60-1 Z-RV 45-1 Z-R V45 -2 Töjning (µm /m )

Figur 8 Medelvärden av beräknad töjning i beläggningen vid 10°C på olika objekt efter

(18)

0 50 100 150 200 250 300 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 N100/dygn Töj ni ng ( µ m /m ) Z 45-2 S 63 T 68 Z 45-1 W 266 _{W 60} T 60 T 50 U 67 S E18 F E4

Figur 9 Medelvärden av beräknad töjning i beläggningen vid 10°C plottad mot antal

standardaxlar per dygn på olika objekt.

Om dimensioneringstiden vid nybyggnad är uttalad så gäller inte det vid förstärkning. Vilken dimensioneringstid som eventuellt använts är inte känt. Av tabell 5 framgår att 20 sträckor har uppnått sprickindex ≥5 inom 5 år. Omvänt har med säkerhet 82 sträckor (ca 80%) klarat 6 år eller mer och antal sträckor som med säkerhet klarat 10 år är 16 (det verkliga antalet är sannolikt större), se figur 10.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 >=6 >=7 >=8 >=9 >=10 Livslängd (år) A n tal str äcko r

Figur 10 Antal sträckor som med säkerhet uppnått viss minsta livslängd,

≥

6–10 år.

Beräknad horisontell dragtöjning i underkant beläggning som funktion av beräknat ekvivalent antal standardaxlar som passerat under perioden fram till att sprickindex ≥5 visas i figur 11

(19)

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

N100 korr Töjning Ö k v (µm /m ) VÄGDIM 95 VÄG 94 Said 1 Said 2 Said 3

Figur 11 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträcka, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Några kriterier även inlagda. Observera skillnader i uppskattning av N.

Av figur 11 kan utläsas att även här är sambandet mellan beräknad töjning och antal standardaxlar relativt svagt. Det exakta läget av många punkter är dock inte bestämt eftersom många sträckor inte har några sprickor (Si <5) vid den senaste besiktningen. I figur 12 har dessa sträckor utelämnats. Eftersom sträckornas livslängd kan påverkas av beläggningens tillstånd före förstärkning, har i samma figur även lagts in sprickindex före åtgärd. Observera att jamfört med figur 11 är skalorna på axlarna i figur 12 inte logaritmerade.

Mörkblå romb markerar observerad livslängd

Grön kvadrat markerar att livslängden är längre

(20)

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 3500000 4000000 N100 korr S pric k inde x & Töjning Ö k v (µm /m ) Si Töjning

Figur 12 Sprickindex före åtgärd och beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil, plottad mot antal standardaxlar, sträckor med observerad livslängd.

Av figur 12 kan utläsas ett, om än svagt, samband mellan töjning och livslängd. Lägre töjning ger längre livslängd. Sambandet mellan sprickindex före åtgärd och livslängd är svårare att se. En trolig förklaring är att ju mer sprickor på sträckan, desto kraftigare förstärkning.

På samma sätt som i föregående avsnitt har ett försök till sammanfattning av resultaten gjorts objektvis, se tabell 6 och för övrigt bilaga 2.

Det är relativt få sträckor som klarat fler standardaxlar än vad som kan förväntas enligt kriteriet i VÄG 94 (vid 10°C). Det är flera sträckor på tre objekt som ligger långt under linjen för kriteriet. På två av dessa objekt har förstärkningen utförts med HAB/HABS och låga töjningar har beräknats efter förstärkning.

(21)

Tabell 6 Objekt, förstärkning. (Siffra inom parentes i sista kolumnen anger antal sträckor). Väg Beläggningstyp N100/ dygn Si före åt-gärd, ca Livslängd (år) Töjning, ca (µm/m) Förh. till kriteriet i VÄG 94 vid 10 °°°°C MAB

T 60 100-140MAB 858 0-220 7-10, >10 175-300 över, under (1)

Z 45 (1) 110-140MAB (Y1B) 214 20-130 >10 150-175 under?

Z 45 (2) J+90MAB 204 10-100 2-6, >6 250-275 Under

HAB/HABS

F E4 100HAB 1869 10-100 ≥9 125-175 på linjen (1), ?

S E18 J+90HABS 1189 0-20 >7 100-150 under?

W 60 J+80HABS 504 0-280 ≥4 150 långt under (3), under ? U 67 J 35HAB+90HABS 1033 0-20 ≥6 100 långt under AG T 50 J 60AG+90AG (Y1B) 849 20-870 8-12 200-225 på linjen

T 68 J AG+80AG (Y1B) 318 0-730 5-14, >14 175-300 ngt under, på

linjen (2) AG + MAB S 63 60AG+80MAB 186 390 7 175 under W 266 J AG+60-80AG+ 50MAB (Y1B) 135 30-320 2-4, ≥8 125-200 långt under AGÅ + MAB/MABÅ S 63 100AGÅ+80MAB 186 170-680 2-6 275 under S 63 100AGÅ+80MABÅ 186 30-150 ≥3 275 under

4 Slutsatser

Livslängden för en beläggning med avseende på sprickor orsakade av trafikbelastning har här definierats som tiden/trafiken fram till att sprickindex når värdet 5 (på en 100 m lång sträcka). Det handlar således i princip om tiden/trafiken fram till att de första sprickorna är synliga på vägytan. För observationssträckor med beläggningstjocklek på 40–75 mm vid nybyggnad konstateras att denna livslängd är relativt kort. På få sträckor har beläggningen klarat mer än tio års trafik. Enligt senare tiders anvisningar ska bundet bärlager dimensioneras för 20 år, men det går inte att säga vilket sprickindex som är acceptabelt vid dimensioneringstidens slut. Däremot är det fältbaserade asfalttöjningskriteriet i VÄGDIM 95 baserat på observationer av de första synliga sprickorna.

Vid plottning av beräknad dragtöjning i underkant beläggning mot beläggningens livslängd uttryckt i antal standardaxlar erhålls ett relativt svagt samband. Resultatet har jämförts med bland annat kriteriet i VÄG 94 vid 10°C, trots skillnader i uppskattningen av trafiken. De flesta sträckor har en observerad livslängd i intervallet 0,1–3 miljoner standardaxlar. Kriteriet i VÄG 94 tillåter vid denna trafik relativt stora töjningar (340–190 µm/m) och de flesta sträckor hamnar under linjen för kriteriet eftersom den beräknade töjningen är lägre.

Till skillnad från nybyggnad kan vid förstärkning dimensioneringstid väljas. De flesta sträckor som förstärkts med 40–75 mm ny beläggning har även de erhållit en observerad

(22)

livslängd i intervallet 0,1–3 miljoner standardaxlar. Valet av beläggningsmaterial varierar mer vid förstärkning. På sträckorna har använts MAB, AG+MAB, HAB/HABS, AG+Y1B och återvunna massor (AGÅ och MABÅ). Genom justering och anpassning till befintliga förhållanden kan tjockleken på beläggningen också variera längs och tvärs vägen.

Sambandet mellan beräknad töjning och antal standardaxlar är även här relativt svagt. Det är relativt få förstärkta sträckor som klarat fler standardaxlar än vad som kan förväntas enligt kriteriet i VÄG 94 vid 10°C. Beläggningens tillstånd före förstärkning, sprickindex före åtgärd, kan tänkas påverka livslängden. Sambandet är dock svagt. En trolig förklaring är att mer sprickor kompenserats med mer justeringsmassa och tjockare beläggning.

Slutligen kan påpekas att det vid användning av ett kriterium som anger tillåten trafik är önskvärt med ett klargörande vad som avses i form av skada vid dimensioneringstidens slut och att det råder konsekvens i uppskattningen av trafiken.

5 Referenser

Djärf L: Tillståndsförändrings-(nedbrytnings-)modeller för asfaltbelagda och yt-behandlade vägar. VTI notat 51-1997, 1997.

Jansson H: Regressionssamband för beräkning av påkänning i asfaltbeläggning ur deflektioner mätta med fallvikt. VTI notat V 190, 1992.

Jansson H & Said S: Töjningskriterier tunna beläggningar. VTI notat 30-2001, 2001. Wågberg L-G: Utveckling av nedbrytningsmodeller. Sprickinitiering och

(23)

(24)

Bilaga 1 Sid 1 (34)

Vägobjekt nybyggnad

1 Riksväg 53 (1), D-län

Antal standardaxlar (N100) per dygn och riktning är 586 (ÅDT 5400, 10,5 % tunga). Vägbredden är 13 m.

På vägen lades 110AG+60MABT16 1977. När en ytbehandlig utfördes 1982 fanns inga synliga sprickor, inte heller vid besiktning 1985. De första sprickorna har noterats 1987, då 7 av 18 sträckor på objektet uppvisade varierande grad av sprickor. Om sprickorna fanns redan 1986 är inte känt eftersom ingen skadebesiktning är utförd. 1988 uppvisar 12 sträckor sprickor. 1989 utförs ytterligare en ytbehandling och 1992 läggs 90HABS12 på 15 av sträckorna, på övriga tre sträckor läggs massabunden justering. Flera av sträckorna har inte uppvisat några sprickor fram till 1992.

Tabell 1 Åtgärder utförda på väg 53 (1) i D-län.

Sträckbeteckning 1977 1982 1989 1992

D-RV53-1:01-18 110AG+60MABT16 Y1B Spårl Y1B 90HABS12 1

1)

undantag: på sträckorna 5 och 16 utfördes fläckvis MaJu och på sträcka 8 MaJu

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 19771978197919801981198219831984198519861987198819891990199119921993199419951996199719981999 Årtal Spri cki ndex D-RV53-1:01 D-RV53-1:02 D-RV53-1:03 D-RV53-1:04 D-RV53-1:05 D-RV53-1:06 D-RV53-1:07 D-RV53-1:08 D-RV53-1:09 D-RV53-1:10 D-RV53-1:11 D-RV53-1:12 D-RV53-1:13 D-RV53-1:14 D-RV53-1:15 D-RV53-1:16 D-RV53-1:17 D-RV53-1:18

Figur 1 Observerade sprickor på väg 53 (1) i D-län.

Tabell 2 Livslängd med avseende på Si>0 resp. Si

≥

5 för olika sträckor.

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Si>0 (år) >15 >15 12 9-10 >15 11 11 9-10 9-10 9-10 9-10 9-10 11 9-10 11 11 >15 >15 Si≥5 (år) >15 >15 >15 9-10 >15 11 11 9-10 9-10 9-10 9-10 9-10 11 9-10 11 11 >15 >15

(25)

Bilaga 1 Sid 2 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sträcka Töj ni ng ( µ m /m )

Figur 2 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på

fallviktsmätning 1986-09-24, på väg 53 (1) i D-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

N100 korr Töjning Ö k v (µm /m ) VÄG 94

Figur 3 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 53 (1)

i D-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

Sträckorna hamnar i figur 3 under linjen för kriteriet i VÄG 94. Kriteriet i VÄGDIM 95 passar bra. Vägen tillhör en av de bästa när det gäller livslängden uttryckt i år, för 6 av sträckorna är den längre än 15 år.

(26)

Bilaga 1 Sid 3 (34) 2 Riksväg 53 (2), D-län

På vägen lades 100MABT16 1987. När 70HABS lades 1993 hade två av 10 sträckor sprickor. Två sträckor visar inga sprickor vid något tillfälle under uppföljningstiden fram t. o. m. 1999.

Tabell 3 Åtgärder utförda på väg 53 (2) i D-län.

Sträckbeteckning 1987 1993 D-RV53-2:01-10 100MABT16 70HABS16 0 10 20 30 40 50 60 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex D-RV53-2:01 D-RV53-2:02 D-RV53-2:03 D-RV53-2:04 D-RV53-2:05 D-RV53-2:06 D-RV53-2:07 D-RV53-2:08 D-RV53-2:09 D-RV53-2:10

Figur 4 Observerade sprickor på väg 53 (2) i D-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Tid till Si>0 (år) >6 >6 >6 >6 6 6 >6 >6 >6 >6

(27)

Bilaga 1 Sid 4 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

fallviktsmätning 1991-09-30, på väg 53 (2) i D-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 6 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 53 (2)

i D-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

De två sträckor där livslängden kunnat bestämmas (6 år) hamnar i figur 6 under linjen för kriteriet i VÄG 94.

(28)

Bilaga 1 Sid 5 (34) 3 Väg 126, G-län

På vägen lades 100MABT 1985. 10 av 11 sträckor uppvisade sprickor 1993, året efter hade samtliga sträckor sprickor. När de första sprickorna var synliga är inte känt eftersom uppföljningen startade 1993.

Tabell 5 Åtgärder utförda på väg 126 i G-län.

Sträckbeteckning 1985 1995 1999

G-126-1:01-11 100MABT16 MaJuMABT16 1 MaJuMABT16 2

1)

hela körbanan på hela eller delar av sträckan, ingen åtgärd på sträckorna 4, 10 & 11

2)

hela körbanan på hela eller delar av sträckan, ingen åtgärd på sträckorna 1–3

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 525 550 575 600 625 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex G-126-1:01 G-126-1:02 G-126-1:03 G-126-1:04 G-126-1:05 G-126-1:06 G-126-1:07 G-126-1:08 G-126-1:09 G-126-1:10 G-126-1:11

Figur 7 Observerade sprickor på väg 126 i G-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Tid till Si>0 (år) ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 9

(29)

Bilaga 1 Sid 6 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

fallviktsmätning 1993-10-01, på väg 126 i G-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 9 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 126 i

G-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

Den sträcka där livslängden kunnat bestämmas (9 år) hamnar i figur 9 något ovanför linjen för kriteriet i VÄG 94.

(30)

Bilaga 1 Sid 7 (34) 4 Riksväg 23, G-län

På vägen lades 110AG plus 60MABT12 1986. Alla sträckor uppvisade sprickor 1993. När de första sprickorna var synliga är inte känt eftersom uppföljningen startade 1993. Fläckvis repaving och remixing har utförts senare, 1996 respektive 1999.

Tabell 7 Åtgärder utförda på väg 23 i G-län.

G-RV23-1:01-11 110AG+60MABT12 Flv.Rep.40MABT16 1 Flv.Remix+.40MABT16

1) ingen åtgärd på sträcka 10 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 525 550 575 600 625 650 675 700 725 750 775 800 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex G-RV23-1:01 G-RV23-1:02 G-RV23-1:03 G-RV23-1:04 G-RV23-1:05 G-RV23-1:06 G-RV23-1:07 G-RV23-1:08 G-RV23-1:09 G-RV23-1:10 G-RV23-1:11

Figur 10 Observerade sprickor på väg 23 i G-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Tid till Si>0 (år) ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7

(31)

Bilaga 1 Sid 8 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

Figur 11 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1993-10-02, på väg 23 i G-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 12 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 23 i G-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

(32)

Bilaga 1 Sid 9 (34) 5 Riksväg 33, H-län

På vägen lades 110AG plus 60MABT12 1986. 10 av tolv sträckor uppvisade sprickor 1987. När de första sprickorna var synliga är inte känt eftersom uppföljningen startade 1987. Då Y1B lades 1988 var två sträckor fortfarande utan sprickor. Den ena av dessa var fortfarande utan sprickor 1999, medan på den andra noterades sprickor 1995.

Tabell 9 Åtgärder utförda på väg 33 i H-län.

Sträckbeteckning 1980 1988 H-RV33-2:01-12 110AG+60MABT12 Y1B12 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250 260 270 280 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex H-RV33-2:01 H-RV33-2:02 H-RV33-2:03 H-RV33-2:04 H-RV33-2:05 H-RV33-2:06 H-RV33-2:07 H-RV33-2:08 H-RV33-2:09 H-RV33-2:10 H-RV33-2:11 H-RV33-2:12

Figur 13 Observerade sprickor på väg 33 i H-län.

Tabell 10 Livslängd med avseende på Si>0 resp. Si

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Tid till Si>0 (år) ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 ≤7 15 >19

(33)

Bilaga 1 Sid 10 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

Figur 14 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1987-10-23, på väg 33 i H-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 15 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 33 i H-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

Sträckorna hamnar i figur 15 under linjen för kriteriet i VÄG 94. De tre sträckor som har längst livslängd (18 år eller mer) hamnar dock över kriteriet i VÄGDIM 95.

(34)

Bilaga 1 Sid 11 (34) 6 Riksväg 34, H-län

På vägen lades 110AG plus 60MAB 1987 (13 oktober). Inga sprickor noterades 1992, medan samtliga sträckor uppvisade sprickor 1995. 1996 utfördes försegling med Y1 på delar av en del sträckor.

Tabell 16 Åtgärder utförda på väg 34 i H-län.

Sträckbeteckning 1987 1996

H-RV34-1:01-10 110AG+60MAB Y1-försegling 1

1)

på del av sträckor, ingen åtgärd på sträckorna 2-5 och 9

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 525 550 575 600 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex H-RV34-1:01 H-RV34-1:02 H-RV34-1:03 H-RV34-1:04 H-RV34-1:05 H-RV34-1:06 H-RV34-1:07 H-RV34-1:08 H-RV34-1:09 H-RV34-1:10

Figur 22 Observerade sprickor på väg 34 i H-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Tid till Si>0 (år) 6 8 7 7 7 7 6 7 6 6

(35)

Figur 17 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1992-10-16, på väg 34 i H-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 18 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 34 i H-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

Sträckorna hamnar i figur 18 något under linjen för kriteriet i VÄG 94, dock över kriteriet i VÄGDIM 95.

(36)

Bilaga 1 Sid 13 (34) 7 Riksväg 44, R-län

På vägen lades 100AB 1981 och året efter 60MABT12. 1984 gjordes en justering med MABT12 som byggde på tjockleken med 1,5 cm. 1992 gjordes en spårlagning med Y1B12 (kvartsit). De första sprickorna noterades på sträckorna åren 1992-98. Om justeringen antas kompensera för trafikeringen fram till 60MABT12 lades 1982, kan beläggningens ålder räknas från 1982.

Tabell 13 Åtgärder utförda på väg 44 i R-län.

Sträckbeteckning 1981 1982 1984 1992

R-RV44-1:01-10 100AB 60MABT12 JuMABT12 Spårlagn. Y1B12

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex R-RV44-1:01 R-RV44-1:02 R-RV44-1:03 R-RV44-1:04 R-RV44-1:05 R-RV44-1:06 R-RV44-1:07 R-RV44-1:08 R-RV44-1:09 R-RV44-1:10

Figur 19 Observerade sprickor på väg 44 i R-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Tid till Si>0 (år) 11 11 12 12 13 16 12 10 10 10

(37)

Figur 20 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1991-10-07, på väg 44 i R-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 21 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 44 i R-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

Sträckorna hamnar i figur 21 något över linjen för kriteriet i VÄG 94, med ett undantag som hamnar precis under. Den justering som utfördes 1984 kan ha påverkat livslängden positivt. Vägen tillhör i vilket fall en av de bästa när det gäller livslängden uttryckt i år, 10 år eller mer.

(38)

Bilaga 1 Sid 15 (34) 8 Väg 207, T-län

Antal standardaxlar (N100) per dygn och riktning är 88 (ÅDT 3000, 4,1 % tunga). Vägbredden är 7,5 m.

På vägen lades 110AG 1987 (1 september) och året efter 60MABT12.De första sprickorna noterades 1994 på 6 av sträckorna. 1996 var samtliga sträckor spruckna. 1998 lades 70MABT16. Beläggningens ålder räknas från 1987.

Tabell 15 Åtgärder utförda på väg 207 i T-län.

T-207-1:01-11 110AG 60MABT12 70MABT16

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex T-207-1:01 T-207-1:02 T-207-1:03 T-207-1:04 T-207-1:05 T-207-1:06 T-207-1:07 T-207-1:08 T-207-1:09 T-207-1:10 T-207-1:11

Figur 22 Observerade sprickor på väg 207 i T-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Tid till Si>0 (år) 8 7 7 9 8 8 7 8 7 7 7

(39)

Bilaga 1 Sid 16 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

Figur 23 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1992-10-04, på väg 207 i T-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 24 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 207 i T-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

Sträckorna hamnar i figur 24 under linjen för kriteriet i VÄG 94. De hamnar även under linjen för VÄGDIM 95.

(40)

Bilaga 1 Sid 17 (34) 9 Riksväg 50, T-län

På vägen lades 110AG plus 60MABT16 1983. Redan 1985 noterades sprickor på samtliga sträckor. Om sprickor fanns tidigare är inte känt då uppföljningen startade 1985. 1986 gjordes en hyveljustering med MABT16. 1987 utfördes en förstärkning, justering med 60AG plus 90AG16. Året efter lades en Y1B16.

T-RV50-1:01-06 110AG+60MABT16 HyJuMABT16 Ju60AG+90AG Y1B16

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 525 550 575 600 625 650 675 700 725 750 775 800 825 850 875 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex T-RV50-1:01 T-RV50-1:02 T-RV50-1:03 T-RV50-1:04 T-RV50-1:05 T-RV50-1:06

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6

Tid till Si>0 (år) ≤2 ≤2 ≤2 ≤2 ≤2 ≤2

(41)

Bilaga 1 Sid 18 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 1 2 3 4 5 6 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Var sträckorna hamnar exakt kan inte bestämmas. Punkterna i figur 27 som markerar två år hamnar dock över linjen för kriteriet i VÄG 94. Detta tyder idag på att vägen kraftigt underdimensionerats, byggts med för klen överbyggnad eller att uppskattningen av trafiken underskattats.

(42)

På vägen lades 110AG plus 60MABT12 1981. 1983 lades en Y1B. På tre av sträckorna noterades sprickor 1987. Samma år gjordes en justering med MABT12 på 4 sträckor. Eftersom ingen skadebesiktning utfördes åren 1985-86 kan sprickorna ha kommit tidigare än 1987. 1990 utfördes förstärkning med varierande mängd MABT16 på sträckorna. 8 av de 10 sträckorna uppvisade då sprickor.

T-RV60-1:01-10 110AG+60MABT16 Y1B JuMAB12T 1 60-140MABT16

1)

ingen åtgärd på sträckorna 3-5, 7, 8 och 10

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex T-RV60-1:01 T-RV60-1:02 T-RV60-1:03 T-RV60-1:04 T-RV60-1:05 T-RV60-1:06 T-RV60-1:07 T-RV60-1:08 T-RV60-1:09 T-RV60-1:10

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Tid till Si>0 (år) ≤6 >6 >9 >9 9 >6 ≤6 7 ≤6 7

(43)

Bilaga 1 Sid 20 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

(44)

På sträcka 1–3 är antal standardaxlar (N100) per dygn och riktning 319 (ÅDT 2500, 10,1 % tunga). På sträcka 4–11 är antal standardaxlar per dygn och riktning 317 (ÅDT 1900, 13,2 % tunga). Vägbredden är 9 m.

På en sträcka lades 100MABT25 1977. Samma beläggning lades på 8 sträckor 1978 och på två sträckor 1980. 8 av 11 sträckor uppvisade sprickor 1984. Eftersom uppföljningen startade detta år är det okänt när sprickor först var synliga. 1986 förstärktes vägen genom hyveljustering med AG plus 80AG 16. Året efter lades Y1B.

Sträckbeteckning 1977 1978 1980 1986 1987

T-RV68-1:01-02 100MABT25 HyJuAG+80AG16 Y1B16

T-RV68-1:03-10 100MABT25 HyJuAG+80AG16 Y1B16

T-RV68-1: 11 100MABT25 HyJuAG+80AG16 Y1B16

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 525 550 575 600 625 650 675 700 725 750 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex T-RV68-1:01 T-RV68-1:02 T-RV68-1:03 T-RV68-1:04 T-RV68-1:05 T-RV68-1:06 T-RV68-1:07 T-RV68-1:08 T-RV68-1:09 T-RV68-1:10 T-RV68-1:11

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Tid till Si>0 (år) >4 ≤4 ≤6 ≤6 ≤6 ≤6 ≤6 >6 >6 ≤6 ≤7

(45)

Bilaga 1 Sid 22 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Tre av sträckorna hamnar i figur 33 över linjen för kriteriet i VÄG 94, läget för de övriga kan inte bestämmas.

(46)

Bilaga 1 Sid 23 (34) 12 Väg 252, U-län

På vägen lades 110AG plus 60MAB 1984 (10 oktober). 1990 uppvisade 7 av de 9 sträckorna sprickor. Eftersom uppföljningen startade detta år är det okänt när sprickor först var synliga. Samma år lades 80MABT16 på tre av sträckorna, varav en inte hade några sprickor. 1991 hade alla sträckor som inte åtgärdats året innan sprickor. På dessa utfördes en maskinjustering med MABT12 1992.

Tabell 23 Åtgärder utförda på väg 252 i U-län.

U-252-1:01-03 110AG+60MAB 80MABT16

U-252-1:04-09 110AG+60MAB MaJuMABT12

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250 260 270 280 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex U-252-1:01 U-252-1:02 U-252-1:03 U-252-1:04 U-252-1:05 U-252-1:06 U-252-1:07 U-252-1:08 U-252-1:09

Figur 34 Observerade sprickor på väg 252 i U-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Tid till Si>0 (år) ≤6 >6 ≤6 ≤6 ≤6 ≤6 ≤6 7 ≤6

(47)

Bilaga 1 Sid 24 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

Figur 35 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1990-10-01, på väg 252 i U-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 36 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 252 i U-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

(48)

Bilaga 1 Sid 25 (34) 13 Väg 266, W-län

På vägen lades 80AG16+80MABT16 1984. 1992 uppvisade samtliga sträckorna sprickor. Eftersom uppföljningen startade detta år är det okänt när sprickor först var synliga. Samma år utfördes en hyveljustering med AG16 plus att varierande mängd AG16/25 lades, från ingen AG upp till 120 kg/m2. Dessutom lades 50MABT12 på samtliga sträckor. Året efter lades Y1B16.

Tabell 25 Åtgärder utförda på väg 266 i W-län.

W-266-1:01-12 80AG16+80MABT16 HyJuAG16+0-120AG16/25+50MABT12 Y1B16

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex W-266-1:01 W-266-1:02 W-266-1:03 W-266-1:04 W-266-1:05 W-266-1:06 W-266-1:07 W-266-1:08 W-266-1:09 W-266-1:10 W-266-1:11 W-266-1:12

Figur 37 Observerade sprickor på väg 266 i W-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Tid till Si>0 (år) ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8 ≤8

(49)

Bilaga 1 Sid 26 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 500 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

Figur 38 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1992-06-04, på väg 266 i W-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 39 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 266 i W-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.

Sträckorna hamnar i figur 39 under linjen för kriteriet i VÄG 94, med säkerhet i varje fall de flesta. Det är anmärkningsvärt stor spridning i beräknad töjning mellan olika sträckor.

(50)

Bilaga 1 Sid 27 (34) 14 Riksväg 71, W-län

På vägen lades 110AG 1988. Året efter lades 60MABT12. Till och med 2000 har inga sprickor noterats på någon sträcka. Beläggningens ålder räknas från 1988.

Sträckbeteckning 1988 1989 W-RV71-1:01-07 110AG 60MABT12 0 10 20 30 40 50 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex W-RV71-1:01 W-RV71-1:02 W-RV71-1:03 W-RV71-1:04 W-RV71-1:05 W-RV71-1:06 W-RV71-1:07

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7

Tid till Si>0 (år) >12 >12 >12 >12 >12 >12 >12

(51)

Bilaga 1 Sid 28 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 1 2 3 4 5 6 7 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Var sträckorna hamnar exakt i figur 42 kan inte bestämmas. Vägen tillhör i varje fall en av de bästa när det gäller livslängden uttryckt i år, den överstiger 12 år.

(52)

Bilaga 1 Sid 29 (34) 15 Riksväg 80, W-län

På vägen lades 115AG 1989. Året efter lades 60MABT12. 1993 uppvisade 7 av 10 sträckor sprickor. 1997 hade samtliga sträckor sprickor. Beläggningens ålder räknas från 1989.

W-RV80-1:01-10 115AG 60MABT12 Fläckvis HyJuABT16+

MaJu48ABT11 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 425 450 475 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex W-RV80-1:01 W-RV80-1:02 W-RV80-1:03 W-RV80-1:04 W-RV80-1:05 W-RV80-1:06 W-RV80-1:07 W-RV80-1:08 W-RV80-1:09 W-RV80-1:10

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Tid till Si>0 (år) 4 4 4 4 6 4 4 4 8 6

(53)

Bilaga 1 Sid 30 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Sträckorna hamnar i figur 45 under linjen för kriteriet i VÄG 94, och även under linjen för VÄGDIM 95.

(54)

Bilaga 1 Sid 31 (34) 16 Riksväg 67, X-län

På vägen lades 110AG 1987 (30 november). Två år senare lades 60MABT12. Samtliga sträckor uppvisade sprickor när uppföljningen startade 1992. 1993 utfördes fläckvis AG plus maskinjustering med MABT12. Året efter lades Y1B16. Beläggningens ålder räknas från 1987.

Tabell 31 Åtgärder utförda på väg 67 i X-län.

X-RV67-1:01-11 110AG 60MABT12 Fläckvis AG+MaJuMABT12 Y1B16

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 400 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Årtal Spri cki ndex X-RV67-1:01 X-RV67-1:02 X-RV67-1:03 X-RV67-1:04 X-RV67-1:05 X-RV67-1:06 X-RV67-1:07 X-RV67-1:08 X-RV67-1:09 X-RV67-1:10 X-RV67-1:11

Figur 46 Observerade sprickor på väg 67 i X-län.

≥

Sträcka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Tid till Si>0 (år) ≤5 ≤5 ≤5 ≤5 ≤5 ≤5 ≤5 ≤5 ≤5 ≤5 ≤5

(55)

Bilaga 1 Sid 32 (34) 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sträcka Töj ni ng (µ m/ m)

Figur 47 Beräknad dragtöjning i underkant beläggning, övre kvartil baserad på fallviktsmätning 1992-09-29, på väg 67 i X-län.

10 100 1000

1,0E+04 1,0E+05 1,0E+06 1,0E+07

Figur 48 Beräknad töjning i beläggningen vid 10°C, övre kvartil för sträckor på väg 67 i X-län, plottad mot livslängd med avseende på sprickor, standardaxlar korrigerade för vägbredd. Förklaring av markeringar, se figur 5.