• No results found

Trilateration för nybörjare : En studie om text och bild i samverkan för att förklara komplexa tekniker för konsumenter.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Trilateration för nybörjare : En studie om text och bild i samverkan för att förklara komplexa tekniker för konsumenter."

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Trilateration för nybörjare

En studie om text och bild i samverkan för att förklara komplexa

tekniker för konsumenter.

Hugo Engström

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen textdesign

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Björn Fundberg

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

(2)

Abstract

This thesis is in the field of information design with focus on text and how it interacts with images. The study has been conducted to seek out how text and images can be combined in technical information. To then be applied to different explanatory texts with the purpose of helping users understand how complex technologies work. In this case the Global Positioning System, or GPS.

Previous research has shown that users seem to combine both the information from text and images in the same mental model. Their own mental representation of what they read. It has also shown that the cognitive load decreases if both modalities are kept in proximity.

The methodological work in my study comprises of analysis of both text and images, and several interviews with the target demographic. The analysis of the text was conducted to find patterns in how this category of text incorporates difficult words, length of sentences and how well they work in terms of fulfilling their function.

The conclusion of this work is that images seem to augment text, when executed properly. Which matches the current knowledge in this field. During interviews all respondents expressed that images that emphasized the same kind of information provided textually helped them remember the information. The design that has been developed during this study is a text, with associated images, that explain the technology GPS.

Keywords

Technical information, text design, cognition theory, learning, multimodality, multimodal texts, complex systems, description of functionality, image types.

(3)

Sammanfattning

Detta examensarbete inom ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, fokuserar på hur text och bild samverkar. Studien har genomförts för att ta reda på hur text och bild kan samverka inom texttypen teknikinformation. Kunskapen ska sedan appliceras på förklarande texter med syfte att hjälpa användare att förstå hur komplexa tekniker fungerar. I detta fall tekniken GPS.

Tidigare forskning visar att användare verkar kombinera informationen från text och bild i en och samma mentala modell. Alltså deras egen representation av informationsmaterialet de tagit del av. Det har också visat att den kognitiva belastningen minskar om båda modaliteterna hålls inom ett nära avstånd, så användaren inte behöver röra sig mellan två element.

Det metodiska arbetet i denna studie består av text och bildanalys samt intervjuer med den tänkta målgruppen för den gestaltning som tagits fram i samband med studien. Textanalysen genomfördes för att kunna urskilja mönster i denna typ av text och för att ta reda på om eller hur svåra ord används, meningslängd och hur väl texterna uppfyller sin funktion.

Slutsatsen av mitt arbete bekräftar en känd princip. Att bilder verkar förstärka och förbättra användares möjlighet att komma ihåg och förstå det de tagit del av, när de används på rätt sätt. Under intervjuerna menade samtliga respondenter att bilder som förmedlade samma information som texten hjälpte dem att komma ihåg och förstå informationen. Den gestaltning som tagits fram är en text, med tillhörande bilder, som förklarar tekniken GPS.

Nyckelord

Teknikinformation, textdesign, kognitionsteori, lärande, multimodalitet, multimodala texter, komplexa system, funktionsbeskrivning, bildtyper.

(4)

Förord

Jag vill börja med att tacka alla som varit med under dessa roliga och lärorika år på Mälardalens högskola. Tack till min handledare Björn som lugnat mig och hjälpt med detta arbete. Jag vill också tacka mina föräldrar, som stöttat mig under dessa tre år.

Sist men inte minst tack till min tekniska utrustning, som inte en enda gång under denna utbildning kraschat och förlorat mina värdefulla filer.

(5)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 1

BAKGRUND ... 1

PROBLEMBESKRIVNING ... 2

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

DEFINITION AV BEGREPP ... 3

TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 4

TIDIGARE FORSKNING – TEXT OCH BILD ... 4

MAYERS KOGNITIVA TEORI OM LÄRANDE MED MULTIMEDIA ... 4

TEXT INOM TEKNIKINFORMATION... 5

GRAFISK FORM ... 6

KÄLLKRITIK ... 7

METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 9

TEXTANALYS ... 9

BILDANALYS ... 10

INTERVJUER ... 10

ETISKA ÖVERVÄGANDEN OCH METODKRITIK ... 11

METODRESULTAT ... 12 ANALYSER ... 12 RESULTAT AV INTERVJUER... 14 DESIGNPROCESS ... 17 PROBLEMDEFINITION ... 18 IDÉGENERERING ... 18 KONCEPTUTVECKLING ... 19 GENOMFÖRANDE AV GESTALTNING ... 20 AKADEMISKT RESULTAT ... 20 FORMAT ... 20 URVAL AV INFORMATION ... 21 TEXTEN ... 21 BILDER... 21 SLUTGILTIG GESTALTNING ... 22 AVSLUTNING... 24

DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 24

KÄLLFÖRTECKNING ... 25

(6)

BILAGOR ... 29

BILAGA 1–INTERVJUMALL ... 29

BILAGA 2–SAMTYCKESDOKUMENT ... 30

BILAGA 3–GESTALTNING SOM TESTADES ... 31

(7)

Inledning

I detta avsnitt presenteras bakgrunden till studien, en beskrivning av det aktuella problemet och en kort diskussion kring lässituationer och teknikinformation.

Bakgrund

Bild och text kombineras ofta, i läroböcker, i populärvetenskapliga tidningar och i nyhetsartiklar på nätet. När du läser en text kan det tillhörande bildmaterialet hjälpa dig att förstå texten bättre. Ibland krävs däremot ingen bild, utan författaren kan enbart förlita sig på att budskapet når fram textuellt. Inom genren

teknikinformation används ofta bilder i kombination med text.

I dagens samhälle kommer vi ofta i kontakt med komplexa tekniker ständigt, exempelvis GPS och Wi-Fi. Enligt en undersökning menade 24% av de tillfrågade att de inte förstod ny teknik (Mander, 2019).

Förr kunde konsumenter förhållandevis enkelt laga sin bil, dator eller mobiltelefon om något skulle gå sönder, men vi rör oss mot ett alltmer slutet system där de stora företagen vill ha full kontroll över de produkter de sålt. Ett exempel på detta är nyligen, när Apples datorer helt plötsligt inte kunde öppna program (Peters, 2020), på grund av ett fel hos deras servrar. Det fanns ingenting användare kunde göra för att lösa problemet. Förutom att stänga av internet (ibid., 2020), vilket inte är särskilt praktiskt.

Samhällsrelevansen i detta projekt, är att bidra med kunskap kring ämnet för att se om det finns ett alternativt sätt att hjälpa användare förstå den alltmer komplexa teknik vi vardagligen använder. Detta kan tänkas förbättras med

informationsdesign som via text och bild informerar om hur dessa tekniker fungerar, för att förhoppningsvis skapa förståelse och intresse hos användare att lära sig ännu mer.

Jana Holsanova (2010, 52) skriver att det inte finns någon enhetlig teori för hur text och bild samverkar. En annan studie undersökte huruvida text och bild i samverkan bidrog till att skapa en eller två separata mentala modeller av innehållet personer tagit del av (Schüler, Arndt & Scheiter, 2015). I studien visades exempelvis en bild som var väldigt specifik, med en text som behandlade samma ämne, men varit mer generell. Resultatet av studien indikerade att personerna integrerat innehållet de

(8)

tagit del av i en och samma mentala bild. Alltså, den bild användare har i huvudet av innehållet de tagit del av.

Lässituationer

Någonting som kan vara värt att ta upp är vilka lässituationer och mål med

läsningen läsare har när de tar del av olika texter. Är det en text någon läser när det kommit hem från jobbet för att slappna av? Är det en text någon läser för att utföra en specifik uppgift? Svaret på dessa frågor påverkar sannolikt hur en användare läser och tar del av information. Holsanova (2010, s.30) jämför den uppgiftsstyrda läsningen som exempelvis sker i skolan, med den fria läsningen som sker

exempelvis i fåtöljen hemma. Läsningen kan se helt olika ut om syftet är att korrekturläsa till skillnad från nöjesläsa (ibid.).

Teknikinformation

Teknikinformation är enligt Branschorganisationen för teknikinformation ett begrepp som beskriver saklig och faktabaserad information om produkter, processer, ämnen och tjänster. De menar även att teknikinformation är någonting som används i en produkts hela livscykel, från utveckling till avveckling

(återvinning). Teknikinformation är inte enbart text och grafik, utan det kan enligt dem även vara ljud eller annan media. (Branschorganisationen för

teknikinformation, 2018)

Målgruppen

Den målgrupp jag valt att skapa min artefakt till är “allmänna konsumenter”, som använder teknik men inte nödvändigtvis vet hur de underliggande tekniker som möjliggör funktionerna hos produkterna fungerar. Jag har valt att avgränsa min målgrupp till vuxna (21+).

Anledningen till att valet hamnade på denna relativt breda målgrupp är tämligen enkel, det är denna målgrupp som utgör den största andelen användare av den tekniken som behandlas i denna studie.

Problembeskrivning

Det aktuella informationsdesignproblemet är att teknikinformation ofta används för att endast instruera (för konsumenter), istället för att förklara på ett förståeligt sätt hur tekniken fungerar. Om man tidigt förklarar hur något fungerar kan man kanske undvika frågeställningar och problem som kan uppstå vid användning av tekniken.

(9)

Denna information finns även idag, men riktad till en målgrupp med mer

förkunskaper. De situationer där en djupare kunskap kan vara fördelaktigt är när man som konsument faktiskt kan påverka hur väl något fungerar.

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta projekt är att undersöka hur text och bild kan kombineras för att förklara teknik på ett effektivt sätt för konsumenter.

• Vilken verkan har bildmaterial tillsammans med en text som informerar om tekniken GPS till konsumenter?

• Vilka funktioner kan text respektive bild ha i teknikrelaterad information?

Definition av begrepp

Här listas och förklaras vissa begrepp som förekommer i rapporten.

Multimodalitet

Begreppet multimodalitet förekommer ofta i denna studie. Detta begrepp beskrivs av Holsanova (1999, s.117) som information som uttrycks med olika modaliteter, dessa kan vara exempelvis skrift, bild, tal och flera andra visuella medel. Dessa kombineras sedan i en och samma multimodala produkt (ibid.).

Trilateration

Trilateration sker när satelliter lokaliserar en GPS-mottagares position. Till skillnad från triangulering där man mäter vinklar, mäter trilateration avstånd (distans = hastigheten x tid) [Britannica, 2019].

(10)

Teori och tidigare forskning

I detta avsnitt behandlas relevanta teorier och tidigare forskning.

Tidigare forskning – text och bild

Den tidigare forskning jag fokuserat på är hur text och bild samverkar, främst ur ett kognitionteoretiskt perspektiv. Jag valde att inrikta mig på kognition då detta ämne är något som kräver att läsaren inte belastas onödigt mycket vid inhämtningen av teknikinformationen. Mitt syfte med denna studie är att få användare att förstå hur GPS-systemet fungerar. Därför har jag tittat på forskning som haft som mål att främja förståelse. genom att använda sig av text och bild.

Jag har även undersökt hur olika bildtyper används och vad dessa har för påverkan på användare, samt hur typsnitt och layout fungerar i det digitala mediet.

Mycket av den forskning som idag finns inom området har undersökt lärande och pedagogik. Nivån av lärande mäts ofta genom besvarande, alltså att personer ska komma ihåg informationen och återupprepa det (Mayer, 2005, s. 32). Tester har också genomförts genom att man ger läsare chansen att försöka använda

informationen de tagit del av för att lösa problem som kräver kunskapen de fått, vilket innebär att de måste förstå materialet (ibid.)

Mayers kognitiva teori om lärande med multimedia

När man designar något anser jag att det är viktigt att ta hänsyn till människans behov och hur vi fungerar. Genom att minska den kognitiva belastningen är det möjligt att göra det lättare för användaren att ta till sig innehållet.

Den teori jag främst fokuserat på är Richard Mayers teori om lärande med

multimedia, vilket är en av teorierna inom detta område. Den skillnaden, som kan vara värd att tas upp mellan multimedia och multimodalitet är att multimedia definieras som att man använder olika medier, medan multimodalitet handlar om olika lägen, alltså olika lägen av transmission av information (Lauer, 2009, s.230). Dock är forskningen inom detta område fortfarande relativt ny, så det finns ingen klar konsensus gällande skillnaderna mellan de två begreppen (ibid.).

(11)

Denna princip säger att människan lär sig bättre utan att något “främmande” material introduceras, som tar fokus från det viktiga, själva informationen (Mayer & Moreno, 1998, s.4; Mayer, 2005, s.183).

Signaling principle

Människor lär sig och får en djupare förståelse för innehållet om man inkorporerar “ledtrådar” som exempelvis pilar som belyser det väsentligaste materialet (Mayer, 2005, s.183).

Redundancy principle

Vid presentation av information lär sig läsare lättare om grafik/bild endast förklaras verbalt, alltså muntligt (med ljud), än både verbalt och textuellt (ibid.). De

undantag som finns är när man inkluderar tekniskt språk (facktermer) eller om mottagarna har språksvårigheter.

Spatial Contiguity Principle

I multimedia-material bör text och bild hållas nära varandra. Det skapar mer kognitiv belastning om dessa hålls separata då läsaren måste röra sig mellan dessa två element (ibid.; Mayer & Moreno, 1998, s.3).

Temporal Contiguity Principle

Samverkan av text och bild appliceras också på tidsaspekten, använd till exempel text och bild tillsammans på samma diabild på en presentation, än att ha de efter varandra separat (ibid.).

Text inom teknikinformation

Någon som bedrivit forskning inom detta område är Nick A Moore. Moore är en av många forskare som undersökt området, som menar att en text ska börja med det som är bekant för användarna, för att sedan övergå till det som är okänt för dem, ett steg i taget (Moore, 2006, s.43). Moore (ibid.) hävdar att läsbarheten för tekniska manualer ökar om texten använder sig av tematisk bindning. Det innebär att man kombinerar tema och rema, alltså befintlig respektive ny information (ibid.). Värt att nämna här är att Moores forskning främst fokuserar på användare som har engelska som andraspråk, då han menar att dessa utgör majoriteten av läsarna av tekniska manualer (ibid., s.44). Jonathan Lundin (2020) har undersökt hur

teknikinformation kan hjälpa industriella proffs att utföra sina uppgifter. Slutsatsen Lundin gav var att teknikinformation bör hjälpa användaren att forma tankar kring vilket resultat uppgiften har (ibid., s.79).

(12)

Svåra ord och facktermer

Om det skulle dyka upp ett svårt och främmande ord vid läsning är sannolikheten inte stor att vi slår upp det i en ordbok, så länge det inte är viktigt för att kunna förstå huvudinnehållet i texten, menar Olle Josephson i boken Läsning (Melin & Lange, 1989, s.85). Läsaren försöker istället gissa till sig vad ordet kan betyda, med de kunskaper de redan besitter och i vilket sammanhang ordet dyker upp i (ibid.).

Tre syften

Karin Mårdsjö (1992, s.39–55) tar upp tre syften med teknikinformation.

Anvisning, som ger användare specifik handlingskompetens. Teknikbeskrivning, som ger en helhetsbild synliggör tekniken. Teknikmotivering, som beskriver de bakomliggande ambitionerna med tekniken. Syftet med min text är

teknikbeskrivning.

Grafisk form

Då dagens skärmteknik är uppbygg med små pixlar är risken att antikvors tunna partier kan bli svårlästa vid mindre textgrad (Bergström, 2017, s.135). Ett undantag från denna regel är teckensnittet Georgia, som är en antikva skapad för

skärmläsning (ibid.).

Bo Bergström (ibid., s.138) yttrar begreppet scrollproblem, som beskrivs som att webb-besökare egentligen inte tycker om att scrolla, i alla fall inte överdrivet mycket. Tre exempel för att motverka detta ska vara: Redigera texten kortare, skapa flera spalter eller fylla sidan med attraktiva och spännande bilder (ibid.).

Informativa bilder

Lars Melin har genomfört studier kring hur text och bild med informativ funktion relaterar till varandra (1998, s.52). I studien Gör illustrationen vad vi tror? (1998) undersökte Melin bilders uppmärksamhetsvärde, emotiva inverkan, förmågan att styra läsningen och dess effektivitet (ibid., s.53). Studien genomfördes genom att framföra olika versioner av manipulerat bildmaterial till testpersoner, ju fler

personer desto mer träffsäkert (ibid.). Den tillhörande texten var dock alltid samma. Det Melin kom fram till var exempelvis

o Stiliserade bilder är oftast mer effektiva än detaljerade. o Bilder som visar information som är relevant är mer effektiva

(13)

o Bilder kan få användare att fastna eller fokusera vid vissa punkter.

o Bilder som presenterar ny information är inte lika effektiva som bilder där innehållet för det mesta återspeglar det som är

skrivet.

o Bilder innebär alltid en extra tidsåtgång i form av mer tid.

Holsanova (2010, s.65) menar att det finns tre sorters bilder: realistiska, analoga och logiska. Den första, realistiska, kan vara exempelvis fotografier som skildrar den yttre världen (ibid.) Analoga bilder har också en likhet till den yttre världen, men de används på ett annat sätt, nämligen som analogier eller metaforer som inte ska tolkas bokstavligt (ibid.). Sist logiska bilder, som är abstrakta och

schematiserade, exempelvis kartor och diagram (ibid., s.66).

Holsanova (ibid., s.67–68) menar vidare att bilder har fem basfunktioner o dekorativa

o representationell o organisatorisk o interpretativ o transformativ.

Det väsentliga inom denna studie är att studier har visat att dekorativa bilder, som endast har som funktion att göra en text luftigare, kan försämra lärandet (ibid.) Representationella bilder har dock som syfte att avbilda objekt som har direkt relation till textens budskap, dessa ska konkretisera och tillgängliggöra innehållet för användarna (ibid., s.68).

Källkritik

Teorier och tidigare forskning har främst gåtts igenom med böcker inom ämnet och så kallade ”peer reviewed”-vetenskapsartiklar ”peer review” innebär att sakkunniga gått igenom den vetenskapliga kvalitén hos artikeln (Vetenskapsrådet, 2017). Det är viktig att kunna argumentera varför vissa källor valts ut, men även att kunna kritisera dem. De böcker som använts är samtliga skrivna av erkända författare

(14)

inom sina respektive områden. Någonting som kan vara en legitim kritik av valet av de källor som används är att vissa är ett antal år gamla. Detta är dock något jag har haft i åtanke vid val av källor, då de källor jag valt som behandlar teknik och dylikt som blivit mer normaliserat de senaste åren är nyare. Däremot är vissa källor som behandlar exempelvis människans kognition utgivna tidigare. Jämfört med tekniken har inte människans kognitiva förmåga förändrats särskilt mycket de senaste 20 åren, även om den utsätts för nya prövningar.

Där det varit möjligt har även de senaste upplagorna av verken använts, då de anpassas och återspeglar det konstant förändrande samhälle vi lever i.

(15)

Metod och tillvägagångssätt

I denna del presenteras de metoder som brukats. Här presenteras även metodkritik och etiska överväganden.

Material som analyserats

Vid ett tidigt skede genomförde jag en analys av nuvarande material. Det material som analyserades var Communicas informationstext om GPS, för textanalys, och Tekniska museets artikel om GPS för bildanalys. Dessa två objekt valdes ut för analys då de verkade ha en liknande målgrupp som min text. Analyserna

genomfördes för att se om texterna uppfyllde sitt syfte, vad de hade för brister och vad som fungerade.

Textanalys

I min textanalys har jag som tidigare nämnt utgått ifrån en existerande text som informerar om GPS, hur det fungerar och vilka användningsområden det har. I denna textanalys utgick jag från Lennart Hellspongs analysmetoder ur boken Metoder för brukstextanalys (2001). I boken presenteras många analysmetoder som är användbara för analys av brukstexter. Brukstexter innebär att det är texter med ett praktiskt syfte och används för ett specifikt ändamål (ibid., s.17). Texten jag analyserar passar in under denna kategori.

Syftet med textanalysen var att se om Communicas text fyller sin funktion, för att ta reda på detta valde jag att göra en funktionell analys. Den funktionella analysen bör visa hur texten fungerar för syftet, läsaren och lässituationen (ibid., s.82). Jag genomförde även en värderande analys. Syftet med den är att bedöma texten utifrån dess funktion och kontext (ibid., s.93). Denna analysmetod har även en retorisk aspekt, där man utgår en del från sina egna bedömningar av vad som är bra och mindre bra, vilket kan innebära att denna metod blir mer subjektiv än andra. Den tredje och sista sortens textanalys jag genomförde var komparativ textanalys. Där två texter, i detta fall Communicas text om GPS och min text, jämförs med varandra för att undersöka likheter och skillnader (Hellspong, 2001, s.79). Denna analys genomfördes för att se vad olika målgrupper har för behov och vilken abstraktionsnivå texterna befinner sig på.

(16)

Bildanalys

Rune Petterssons bok om bilder och bildanalys Trovärdiga bilder går igenom väsentliga steg för att genomföra en bildanalys, det är denna boks principer jag kommer att utgå från i min bildanalys (Pettersson, 2001, s.24). De punkter som tas upp i Pettersons bildanalys, är relativt grundläggande.

Några av dessa är • sändare • mottagare • innehåll • utförande • kontext • fysisk form • bildspråk • distributionssätt • etiskt värde.

Jag undersökte även vad bilderna hade för konnotation och denotation. Konnotation är vad man tänker på när man ser en bild, vilket innebär att det varierar från person till person (Fiske, 1997, s.118). Denotation är bildens uppenbara betydelse, alltså vad den föreställer, som vi alla kan dela (ibid.)

Intervjuer

Syftet med denna metod var att få en förståelse för vad läsarna har tagit till sig av text och bildmaterialet i den kontext de slutligen ska presenteras.

En semistrukturerad intervju innebär att frågorna och formatet är aningen flexibelt, där intervjuaren utgår ifrån ett par bestämda frågor, men är öppen för att

omplacera, ändra och låta informanterna motivera och reflektera fritt (Denscombe, 2018, s.269). Det är denna form av intervju jag valt att genomföra i denna studie. På ett sätt verkade dessa intervjuer som deltagande design, då informanterna i steg två av intervjuerna (läs mer under Resultat av intervjuer) fick vara med och fritt ge feedback och komma med förbättringsförslag. Deltagande design innebär alltså att man aktivt inkluderar användare i designprocessen, gärna i samma rum som designern (Martin & Hanington, 2018, s.128). Syftet med detta är att ta vara på användarnas kreativa förmåga för att utvinna aspekter och perspektiv som

(17)

designern inte nödvändigtvis haft i åtanke, för att sedan kunna ta med dessa synpunkter vidare i designprocessen (ibid.).

Etiska överväganden och metodkritik

Jag har reflekterat över om namn och andra uppgifter om intervjupersonerna är något som behövs i denna studie. Det jag kom fram till var att det inte var

nödvändigt. Informerat samtycke delades ut till alla personer som intervjuats och har godkänts. Personerna har blivit informerade om syftet med studien, att deltagandet är frivilligt och går att avbryta samt att svaren kommer att vara anonyma. De har även informerats om att arbetet kommer att publiceras offentligt på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).

Då intervjuerna skedde öga mot öga fick intervjupersonerna skriva på två kopior av en blankett av samtycket, en att behålla själva och en som jag sparade. Intervjuerna spelades inte in.

Något som hade kunnat genomföras tidigt, som en sorts förstudie tidigt i processen är en enkät av något slag. Detta för att ta reda på vad min målgrupp tycker om denna typ av information. Med enkätfrågor kan man med kvantitativa data även se om behovet för någonting som det jag utvecklar finns. Anledningen till att någon enkät inte genomfördes var på grund av att jag vid det skedet inte hade en klar bild över vad som behövde undersökas.

Urvalet av intervjupersoner är också någonting som skulle kunna ifrågasättas, då denna studie genomförts samtidigt som en pandemi har det dock vart tämligen svårt att genomföra intervjuer med personer som inte är närstående.

Intervjupersonernas förkunskaper kring ämnet är svåra att mäta, vilket kan ha lett till att intervjupersoner redan visste svaret på vissa frågor som ställdes om textens innehåll.

(18)

Metodresultat

Här presenteras resultaten av metoderna som redovisades i föregående avsnitt. Sammanfattningar av resultatet finns vid varje metodredovisning.

Analyser

Här redovisas resultatet av analysen av de informationsmaterial som informerar om hur tekniken GPS fungerar.

Funktionell analys av text

Den text som analyserats är som tidigare nämnts Communica datadistributions informerande text om vad GPS är, hur det fungerar och dess användningsområden (Schön, 2004).

Situation

Den situation texten troligtvis förekommer i för de flesta är vid en sökning online på ”Hur fungerar GPS?”, då den är bland de första sökresultaten. När en användare då klickar på länken på sin telefon eller dator förs den över till en PDF där denna text då befinner sig. Det är svårt att uppskatta i vilken miljö läsarna befinner sig i när de tar del av texten, men det är inte helt orimligt att anta att de kan befinna sig i exempelvis sin bil, funderandes om hur GPS fungerar. Något som också är rimligt att anta är att läsare inte heller har särskilt bråttom, då detta inte är någon livsviktig information. Det betyder däremot inte att texten får vara orimligt lång.

Funktion

Textens funktion är framför allt att redogöra vad GPS är och hur det fungerar, men den har också en ytterligare funktion, att sälja tekniken. Detta märks först senare i texten, med en punktlista som listar möjliga applikationer för tekniken. Schön (2004) har där beskrivit olika scenarier i vardagslivet där GPS är användbart.

Värderande analys av text

En fråga som Hellspong (2001, s.94) tar upp är huruvida texten är tillförlitlig. Schöns text verkar uppfylla detta kriterium innehållsmässigt, där relevant och korrekt fakta väljs ut. Något som även gör texten mer tillförlitlig är hur författare, årtal och avsändare inkluderats i paratext. Schön har i den senare delen av texten,

(19)

under rubriken Framtidens informationsbaserade mobilitet listat olika

applikationer som GPS kan komma att användas till i framtiden. Dessa presenteras i en punktlista. Detta troligtvis för att göra läsaren mer engagerad och intresserad.

Komparativ analys av text

Den komparativa textanalysen innebär att Schöns (2004) text jämfördes med min gestaltning (se bilaga 3). Syftet med den komparativa analysen, är som tidigare nämnt, att se hur texterna skiljer sig gällande abstraktionsnivå och hur det tillgodoser målgruppens behov.

Språket

Båda texter använder sig av relativt korta meningar. Ingen av texterna är särskilt svårlästa. Schön (ibid.) använder dock akronymer, som exempelvis WAAS och LAAS, vilket min gestaltning inte gör. Till skillnad från texten av Communica (ibid.) som endast använder du-tilltal i den punktlista som listar potentiella applikationer använder min text du-tilltal genomgående.

Innehållet

Innehållsmässigt följer båda texterna samma tema, men skiljer sig åt ur vissa aspekter. Min gestaltning behandlar endast det mest väsentliga, medan Schöns (ibid.) text texten även belyser olika användningsområden. Ett perspektiv att ta upp här är åldersskillnaden på texterna, vilket kan ha stor betydelse eftersom

konsumenter idag vet bättre vad GPS är för något. 2004 var tekniken inte lika tillgänglig och troligtvis hade inte många läsare ännu använt tekniken. Formgivning

Formgivningen är det som skiljer dessa texter åt mest. Den mest uppenbara skillnaden här är att min gestaltning använder sig av bilder och är anpassad efter mobilformatet, medan Communicas (ibid.) är skrivet på A4-format. Ytterligare skillnader är hur navigeringen ser ut, där min gestaltning är mer anpassad för hur vi använder teknik idag, för att läsa. Informationen är uppdelad i flera sidor där läsaren presenteras med en punkt i taget.

Bildanalys

Den bild som analyseras är från Tekniska museets artikel, som återfinns online, om hur GPS fungerar och vad dess användningsområden är.

(20)

Sändare och mottagare

Sändaren i detta fall är Tekniska museet. De har i sin tur ”ett nationellt uppdrag att ansvara för det tekniska och industrihistoriska kulturarvet” med hjälp av bland annat bidrag från staten (Tekniska museet, 2021).

Innehåll och utförande

Artikeln innehåller en bild, som föreställer en närbild på en telefon där någon använt GPS i en kart-applikation för att lokalisera sin position. Bilden fungerar som utsmyckning av artikeln (dekorativ bild), mer än något som faktiskt förstärker det texten har att säga. Bilden är inte stiliserad, utan det är en bild tagen av en kamera.

Ovanpå bilden ligger en textruta (se figur 1) som berättar att dagens mobiltelefoner har inbyggd GPS, denna text fungerar som en bildtext. Att mobiltelefoner har GPS nämns inte i texten igen tills efter ett antal stycken ner.

Figur 1 Bild från Tekniska museets artikel om GPS

Resultat av intervjuer

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med målgruppen som informationen riktar sig till. Intervjuerna genomfördes i två steg och kommer här att redogöras i den ordningen de genomfördes. I detta stadie var en komplett text utvecklad, det är denna som testats under intervjuerna (se bilaga 3).

Steg 1

I detta steg fick användarna läsa min text i maximalt fem minuter, eller den tid de kände att de behövde. Texten delades ut i det format som är tänkt i

slutgestaltningen, på en mobiltelefon. Istället för en färdig webbsida navigerade istället personerna mellan olika PDF:er genom sidosvep, och kunde skrolla fritt upp

(21)

och ned på varje del av texten. Sedan ställdes frågor (se bilaga 1) kring innehållet i texten för att se vad som varit lättare och svårare att förstå och komma ihåg. Det första som utmärkte sig från intervjuerna var hur lång, eller snarare kort, tid intervjupersonerna tog på sig för att läsa texten. Samtliga mellan en och två minuter. De frågor som ställdes till intervjupersonerna i detta steg var mer direkta, utan samma inbjudan till diskussion som i det andra steget. Nedan sammanställs resultatet av dessa frågor.

Den första frågan som ställdes var kring vad texten handlade om (se bilaga 1). Här var syftet att se huruvida intervjupersonerna både uppfattat att texten handlade om GPS, och att den mer specifikt handlade om hur tekniken fungerar. Svaren på denna fråga var enhälliga. Samtliga intervjupersoner hade förstått att

informationsmaterialet handlade om tekniken GPS. Till två av intervjupersonerna fick jag dock ställa en följdfråga, för att de skulle säga vad texten handlade om mer specifikt. Dock tror jag att detta mer har att göra med att personerna tänkte att det räckte med det korta svaret, mer än att de inte hade förstått texten. Vidare ställdes detaljerade frågor kring hur intervjupersonerna förstått hur tekniken fungerade, som:

o Hur gör GPS-systemet när det tar reda på vilken plats du har?

Här var det stor skillnad på hur väl intervjupersonerna kunde svara på frågan. Två kunde svara på frågan utan att behöva fundera. Två svarade genom att räkna upp fakta som varit med i textmaterialet. Den sista kunde dock inte svara på frågan alls.

o Varför måste tiden i satelliterna vara så exakt?

Här uppstod det problem för intervjupersonerna, texten hade endast sagt att satelliterna skickar ut information om vilken satellit det är och vad tiden är när signalen skickats. Sedan hur avståndet räknas ut med hjälp av denna information.

o Hur många satelliter behöver du ha kontakt med för att få din position?

Denna fråga kunde samtliga intervjupersoner svara på. Det som dock skapade en viss förvirring var att texten även nämnt att man alltid har sikt av minst fem satelliter oavsett var man är på jorden.

Slutsats av steg 1

Sammanfattningsvis gav denna del av intervjuerna värdefulla insikter, som att intervjupersonerna hade svårt att svara på frågan om varför tiden skulle vara exakt. Anledningen till detta kan möjligtvis vara att detta faktiskt aldrig förklarades explicit i texten. Det kan även ha varit brist på illustrationer.

(22)

Steg 2

Här fick läsarna tillbaka texten och det diskuterades mer fritt om vad som hade förbättringspotential och vad som de tyckte fungerade. De frågor som ställdes här kretsade kring hur väl informationen fungerade i sin helhet, hur väl bilderna var anpassade till texten och om personerna kände att de hade lärt sig något.

En fråga som ställdes här var huruvida personerna hade kunnat tänka sig att besöka en webbsida som denna, om den exempelvis skickades med när de köpt en produkt med den aktuella tekniken. 4 av 5 kunde se sig själva göra det. En av

intervjupersonerna anmärkte att den del av gestaltningen som är i seriellt format med tätt förekommande bilder fungerade mycket väl och hjälpte denne att förstå och minnas informationen. Samma person uttryckte även att den inte hade laddat ner en applikation i sin mobil i detta syfte. Att skanna en QR-kod, som i sin tur leder till en webbsida hade dock varit accepterat, då detta inte har lika stor friktion. En annan intervjuperson uttryckte att det inte spelade någon roll hur väl

informationen var presenterad. Intresset hos personen fanns inte där oavsett. Två av intervjupersonerna anmärkte att en av illustrationerna inte passade in med de andra, en bild på en öken, som skulle symbolisera en plats utan internetåtkomst.

Slutsats av steg 2

Genomgående uppskattade samtliga intervjupersoner bilderna som visades i

samband med texten. Denna del framförde ett problem som kan vara svårlöst, totalt brist av intresse. Överlag var dock intervjupersonerna tillfredsställda över hur informationen var utformad och att de hade lärt sig något.

(23)

Designprocess

I detta avsnitt presenteras designprocessen och hur idégenereringen gått till. Processen har varit iterativ och organisk, alltså problemdefinitionen och förslaget till gestaltning har utformats utefter litteraturstudier och metodiskt arbete.

Figur 2 Designprocessen visualiserad

Först och främst har designprocessen genomförts parallellt med den mer akademiska forskningsprocessen, detta innebär alltså att studien och arbetet är vetenskapligt förankrat (Martin & Hanington, 2018, s.76).

Designprocessen innebär att en serie faser, eller steg, genomgås för att uppnå målet med uppdraget och att lösa de problem man hittat. Designprocessen är sällan linjär, utan mer iterativ, där steg kan upprepas flertal gånger för att säkerställa att det designern tar fram uppfyller användarnas behov (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015, s.29).

(24)

Problemdefinition

Definitionen av problemet kom till efter att jag åtskilliga gånger under en period på flera år sett att teknik utvecklas i en fart som informationen inte hinner med i. På ett sätt är detta problem oundvikligt. Komplex teknik blir alltmer abstrakt för konsumenter, hur ska detta förklaras för användare utan förkunskaper? Det jag vill undersöka var om text och bild kunde användas tillsammans för att skapa ett intresseväckande material som får målgruppen att lära sig något och

förhoppningsvis bli mer intresserade.

Idégenerering

Det huvudsakliga målet med min idégenerering var att ta fram en designlösning som kan kommunicera information om hur ett komplext system fungerar på ett sätt som en genomsnittlig konsument kan förstå. Detta började med idéer kring olika modaliteter, text, bild, film och så vidare. Vid den tidpunkten i processen hade formatet digitalt och online ej fastslagits, därför var idéerna tämligen vitt spridda. Utefter att arbetet fortgick smalnades idéerna dock av, då mer fokus gavs på var användarna kan tänkas ha störst möjlighet att ta del av materialet.

Genom kreativa metoder kom idéen att jobba med text och bild i kombination. Endast senare i processen bestämdes det att fokus skulle ligga på mobil-formatet. Detta var grunden av konceptet som sedan ledde till den slutgiltiga designen.

(25)

Konceptutveckling

Den drivande faktorn under konceptutvecklingen var teorier om text och bild i samverkan och hur inlärning sker kognitionsmässigt. Fokus i denna fas låg på att

o få text och bild att komplettera varandra o utveckling av format.

o manér på bild och formgivning

o digital prototyping av text, bild och form.

Under designprocessen testades olika sätt att kombinera text och bild. Det som påbörjades först var texten, som bestämde innehållet, medan bilder tillkom senare som ett komplement till texten.

(26)

Genomförande av gestaltning

I detta avsnitt presenteras gestaltningsförslaget som är en del av en webbsida som består av teknikinformation om komplexa system som riktar sig till en målgrupp utan särskilda förkunskaper.

Akademiskt resultat

Den frågeställningen jag utgick från var: vilken verkan har bildmaterial

tillsammans med en text som informerar om tekniken GPS till en allmän målgrupp? En lärdom jag fått i takt med att studien har börjat bli färdigställd är bilders roll när det kommer till att hjälpa användare att ta till sig texten. Ett genomgående tema under intervjuerna var att personerna egentligen inte hade några problem alls att komma ihåg och förstå det som förmedlades både via text och bild. Medan de som endast beskrevs i text inte verkade ”fastna” lika bra. Det var någonting jag tog med mig i designprocessen därefter, när jag använde mig av lärdomarna från

intervjuerna för att förbättra gestaltningsförslaget.

Format

Det format gestaltningen skapats för är webben. Detta främst av två anledningar, användares motvillighet att installera nya applikationer på sina telefoner, vilket kom fram under mina intervjuer (se rubrik Resultat av intervjuer) och hållbarhets- & distributionsaspekten av pappersmediet. Den informationen som tagits fram är även tänkt att kunna skickas med tekniska enheter som säljs till konsumenter, som använder

tekniken GPS. Avgränsning

En avgränsning som gjordes var att inte framställa någon navigering på webbsidan. Då detta skulle gå under det akademiska ämnet interaktionsdesign mer än textdesign,

(27)

vilket denna studie fokuserar på. Någon navigerbar webbsida togs heller inte fram under detta arbete, den gestaltningen som gjort fokuserar på hur text och bild kan fungera i ett sådant format. Den gestaltning som gjorts kan ses som en Hi-fi-prototyp av en webbsida.

Urval av information

När det kom till att välja vilken källa som skulle användas för informationen i min gestaltning landade valet på två källor, Nasa (2019) och amerikanska FAA (2015). Största anledningen för att dessa användes som källor var deras tillförlitlighet, båda är myndigheter som är och har varit direkt inblandade i utvecklingen av GPS. Dessa var även bland de få informationsmaterialen online som förklarade tekniken på ett någorlunda begripligt sätt, då det även var viktigt för mig att förstå det jag skulle förklara för andra.

Texten

Någonting som är ett dilemma både när det kommer till text och bild är vilken nivå dessa ska ligga på. Hur hög ska detaljnivån vara? Jag vill beskriva hur tekniken fungerar på ett lättförståeligt sätt, utan att ändra betydelsen. Denna teknik skulle troligtvis kräva lika många sidor som denna rapport för att beskrivas i detalj. Detta var den enskilt största utmaningen för gestaltningen. Efter granskning och analys av existerande texter om ämnet kunde jag urskilja vad som var relevant för den målgruppen jag riktar mig till. Jag valde att använda du-tilltal för min gestaltning. Genom att använda direkt tilltal till läsarna blir det tydligare att informationen rör dem och gör läsaren mer delaktig (Forsberg, 2017, s.21). Korta prepositioner används också, för att läsaren ska få veta vad budskapet med en mening eller rubrik är så direkt som möjligt (ibid., s.25). Inga komplicerade akronymer användes i min slutgiltiga text.

Som rubriker används intresseväckande retoriska frågor som är tydliga att förstå. Istället för att exempelvis skriva Funktionsbeskrivning används Hur fungerar det? Forsberg (ibid., s.16) menar att ett påstående, en uppmaning eller en fråga kan göra läsaren mer delaktig i texten.

Bilder

Det är främst av allt viktigt att användarna ser vad bilderna föreställer, därför har jag använt mig av högupplösta färgfoton, vilket Melin menar (2011, s.86–87) har

(28)

en hög identifikationsfaktor. Melin (ibid., s.84–85) menar vidare att det är viktigt att bilder inte enbart är dekorativa, utan att de också bör tillföra något, som att underlätta förståelsen av den skriftliga informationen.

Trots att bilderna som producerats för gestaltningen är föreställande och förmedlar samma information som skriften skulle dessa även kunna klassas som symboler. Exempelvis satellitens som snurrar runt jorden med rörelseoskärpa, symboliserar att satelliterna snurrar en gång runt jorden var tolfte timme. Symboler uppfattas enligt Melin (ibid., s.85) snabbt och förstås lätt.

Slutgiltig gestaltning

Blocket av färg, med den

tillhörande texten Så fungerar GPS som används längs upp på skärmen för att indikera var användaren är

på webben och som en genväg tillbaka till starten. Färgen blå används då den inte har någon association till fara (Ware, 2008, s.84). Ware (ibid.) nämner dock att olika kulturer har olika associationer till färger. Exempelvis förknippar vi i väst svart med sorg, medan Asien istället förknippar vit med sorg.

Flera justeringar gjordes efter utprovningarna, som skedde i form av intervjuer. Dels ändrades en bild som tidigare föreställde en öken till en bild på en Wi-Fi symbol som visar att inget Wi-Fi finns, detta för att personerna som intervjuades ansåg att detta hängde ihop bättre med de andra bilderna, dels för att denna symbol har en mer direkt koppling och association till inget internet än öken.

En del av gestaltningen som utvecklades efter intervjuerna var det seriella formatet, där läsaren klickar sig igenom olika sidor. Detta format gynnar de principer som tagits upp tidigare i denna rapport, spatial contiguity principle och temporal

contiguity principle (Mayer, 2005, s.183; Mayer & Moreno, 1998, s.3). Dessa säger att bild och text bör hållas nära varandra, både avstånd och tidsmässigt.

Det första användaren ser är en sida som beskriver vad GPS är, var det kommer ifrån och hur det fungerar (se figur 6). När användaren har läst denna del kan den välja att fortsätta med text och bildmaterialet som går igenom olika detaljer. Nedan visas exempel på hur den slutgiltiga gestaltningen ser ut.

(29)
(30)

Avslutning

I detta avslutande avsnitt diskuteras gestaltningsförslagets styrkor, utmaningar, slutsatser, hur gestaltningen kan utvecklas ytterligare och förslag på ytterligare forskning inom området.

Diskussion och slutsats

Denna studies syfte har varit att undersöka hur text och bild kan användas i samverkan för att förklara tekniska system för konsumenter. Detta har undersökts genom tidigare litteratur, teorier, analyser och intervjuer. Empirin från denna studie verkar bekräfta tidigare forskning, att bild som förstärker textens budskap hjälper användare att minnas informationen. Resultatet av denna studie indikerar att text är det främsta sättet användarna tar till sig information. Bilder verkar dock höja textens effektivitet, om den återspeglar det som är skrivet. Samtliga personer som intervjuats under denna studie mindes informationen som fanns i både text och bild bättre än det som endast återfanns i text.

Troligtvis hade bilderna som skapats för gestaltningsförslaget sett annorlunda ut om en illustratör även varit med under processen. Detta då en illustratör kan bidra med mer kunskap kring hur man utformar en bild, vilket skulle betyda att mer fokus kunde lagts på bildernas utformning och manér.

Avslutningsvis visar alltså denna studie indikationer som bekräftar rådande kunskap om att text och bild i samverkan kan främja förståelsen och användares förmåga att minnas det de tagit del av. Målgruppsanpassning är också något som bör lyftas som extra viktigt för denna typ av texter, då endast ett fåtal ord som användaren inte förstår kan betyda att den inte tar till sig informationen.

En intressant vidareutveckling på denna studie och gestaltning skulle kunna vara att utöka informationen som ges till användarna med faktiska instruktioner. För att sedan låta användarna applicera det för att ytterligare se hur väl multimodala texter fungerar till detta ändamål. Förslagsvis hade en större studie med fler respondenter varit intressant, då möjligheten hade varit större att då testa olika versioner,

(31)

Källförteckning

Bergström, B. (2010). Samspel text bild : för text- och bildmänniskor, som vill förstärka sina budskap inom information, nyhetsförmedling och reklam. Stockholm: Carlsson.

Bergström, B. (2017). Effektiv visuell kommunikation : om nyheter, reklam, information och profilering i vår visuella kultur. Stockholm: Carlsson, Stockholm. Branschorganisationen för teknikinformation (2018). Vad är

teknikinformation? [online] Boti. Tillgänglig: https://boti.se/vad-ar-teknikinformation/ [Hämtad: 26 april 2021].

Britannica (2019). Trilateration | measurement | Britannica. In: Encyclopedia Britannica. [online] Tillgänglig: https://www.britannica.com/science/trilateration. Eitel, A. and Scheiter, K. (2014). Picture or Text First? Explaining Sequence Effects when Learning with Pictures and Text. Educational Psychology Review, 27(1), s.153–180.

FAA (2015). Satellite Navigation - GPS - How It Works. [online] Faa.gov. Tillgänglig:

https://www.faa.gov/about/office_org/headquarters_offices/ato/service_units/techo ps/navservices/gnss/gps/howitworks/.

Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier : en introduktion. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Forsberg, J. (2017). Tydliga texter : snabba skrivtips och språkråd. Lund: Studentlitteratur, Sweden.

(32)

Holsanova, J. (1999). Olika perspektiv på språk, bild och deras samspel. Metodologiska reflexioner.

Holsanova, J. (2010). Myter och sanningar om läsning : om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm: Språkrådet.

Lauer, C. (2009). Contending with Terms: “Multimodal” and “Multimedia” in the Academic and Public Spheres. Computers and Composition, [online] 26(4), pp.225–239. Tillgänglig:

https://blogs.baruch.cuny.edu/baruchteachingpracticum2015/files/2015/08/lauer-contending-terms.pdf [Hämtad 15 maj 2021].

Lundin, J. (2020). Shaping thought through action A study of the use and design of technical information. [online] . Tillgänglig:

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1379527/FULLTEXT02.pdf [Hämtad 25 maj 2021]. Mander, J. (2019). Know What’s Ahead: The Trends Shaping 2020. [online] GWI. Tillgänglig: https://blog.globalwebindex.com/chart-of-the-week/trends-shaping-2020/ [Hämtad: 29 april 2021].

Mayer, R. and Moreno, R. (1998). Multimedia learning 1 A Cognitive Theory of Multimedia Learning: Implications for Design Principles. [online] . Tillgänglig: https://www.csus.edu/indiv/r/rodriguezm/235/week2.pdf [Hämtad: 4 maj 2021]. Mayer, R.E. (2005). The Cambridge handbook of multimedia learning. New York: University Of Cambridge.

Melin, L. (2011). Texten med extra allt : om text, bild och grafisk form - i samverkan. Stockholm: Liber.

Melin, L. and Lange, S. (1989). Läsning. Lund: Studentlitteratur, p.

Moore, N.A. (2006). Aligning Theme and Information Structure to Improve the Readability of Technical Writing. Journal of Technical Writing and

Communication, 36(1), s.43–55.

Mårdsjö, K. (1992). Människa, text, teknik : tekniska handböcker som kommunikationsmedel. Linköping: Universitetet I Linköping.

(33)

NASA (2019). How Does GPS Work? | NASA Space Place – NASA Science for Kids. [online] Nasa.gov. Tillgänglig: https://spaceplace.nasa.gov/gps/en/. Peters, J. (2020). Mac users couldn’t launch apps this afternoon after Apple verification server issue. [online] The Verge. Tillgänglig:

https://www.theverge.com/2020/11/12/21563092/apple-mac-apps-load-slow-big-sur-downloads-outage-down-issues [Hämtad: 29 april 2021].

Pettersson, R. (2001). Trovärdiga bilder. Stockholm: Styr. För Psykologiskt Försvar.

Schüler, A., Arndt, J. and Scheiter, K. (2015). Processing multimedia material: Does integration of text and pictures result in a single or two interconnected mental representations? Learning and Instruction, 35(), s.62–72.

Schön, T. (2004). GPS. [online] Tillgänglig:

http://www.communica.se/kunskapsbank/gps.pdf [Hämtad: 29 april 2021]. Tekniska Museet (2019). GPS. [online] Tekniska museet. Tillgänglig:

https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/gps/ [Hämtad: 18 maj 2021].

Tekniska museet (2021). Om Tekniska museet. [online] Tekniska museet.

Tillgänglig: https://www.tekniskamuseet.se/om-tekniska-museet/ [Hämtad: 20 maj 2021].

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Ware, C. (2008). Visual thinking for design. Amsterdam: Morgan

Kaufmann/Elsevier.

Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. and Törlind, P. (2015). Design : process och metod. Lund: Studentlitteratur.

(34)

Figurförteckning

Figur 1. Bild från tekniska museets artikel om GPS (Tekniska museet). Figur 2. Designprocessen visualiserad.

Figur 3. Bild på skisser av illustrationer. Figur 4. Illustration ur gestaltning.

Figur 5. Utveckling av koncept och gestaltning. Figur 6. Del av gestaltning.

Figur 7. Färg och titel från gestaltning. Figur 8. Sida 1 och 6 ur slutgiltig gestaltning.

(35)

Bilagor

(36)
(37)
(38)
(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
(44)
(45)
(46)
(47)

Figure

Figur 1 Bild från Tekniska museets artikel om GPS
Figur 2 Designprocessen visualiserad
Figur 4 Bild på tidiga skisser av illustrationer.  Figur 3 Illustration ur gestaltning.
Figur 6 Del av gestaltning.
+2

References

Related documents

Trots att den största exponeringen av BPA för människan är genom livsmedel så kan exponering också ske genom hudabsorption [44].. Fritt BPA används i höga koncentrationer

The process of automating certain aspects of learning has gained a lot of focus in recent years in unsupervised feature learning and deep learning [7, 4, 13], such as

In addition, the thesis examines how Nelvin’s writings relate to the cultural climate of the 1960s and 1970s; it deals with the reception of her works, and the question whether

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

En längre tid funderade jag på metoder att konkretisera hans kropp på ett enkelt och tydligt sätt, som skulle ge tillgång till både kroppens yta och den kroppslighet som inte

Varför tar man så sällan veta vad folk faktiskt tar, s å att man själv kan ta ställning till hur medkänslan bör för- delas mellan den som rar och den som

Eftersom internsystemet PERFEKT har många olika tillval och ett helt eget kompendium för dessa (Tekniska hjälpmedel)krävs det att broschyren i sig är lättöverskådlig och har