Hastighetsuppföljning på landsväg : Mätresultat 1989

ISSN 0347-6049

i V//meddelande

627 1990

Hastighetsuppföljning på landsväg

Matresultat 1989

V

Göran K Nilsson och Sture Rigefalk

Väg-UCI] Trafik-

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 07 Linköping

ISS/V 0347-6049

V77mecidelande

627

1990

Hastighetsuppföljning på landsväg

Mätresultat 1989

Göran K Nilsson och Sture Rigefalk

V Väg-OC/I iiaülr-

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 587 01 Linköping

Utgivare:

Vä

-acllPaf/'lr-ñ'lnsgitutet

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 581 01 Linköping

Publikation: VTI MEDDELANDE 627 Utgivningsår: Projektnummer: 1990 7500302-0 Projektnamn: Trafikkaraktäristika Författare:

Göran K Nilsson och Sture Rigefalk

Uppdragsgivare:

VTI, VV, TSV och NTF

Titel:

Hastighetsuppföljning på landsväg.

Mätresultat 1989.

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord:

Uppföljande hastighetsmätningar på landsväg har utförts under 10 år.

Mätning-arna görs på raka och horisontella delsträckor.

Under år 1989har mätningar utförts på 56 platser och med 1-7 mättillfällen per

plats.

Ur måtdata framgår bl a att hastigheterna för personbilar

har minskat

från 1988 till 1989 för samtliga undersökta vägkategorier.

Nyckelord:

ISSN' , Språk:

*

.

W

j

Pub/isher:

_{: Pub/10mm VTI MEDDELANDE 627}

* Published.' Project. code:

(db

1990

7500302-0

Swedish Roadand

Project:

' Traffic Research Institute

Swedish Road and Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping Sweden Trafflc CharaCterlStlcs

Author." Sponsor:

Göran K Nilsson and Sture Rigefalk

VTI, VV, TSV and NTF

Title:

Follow-up study of speeds on rural roads.

Measurements made during 1989.

Abstract (backgroundaims, methods, results) max 200 words:

Follow-up

studies of vehicle speeds have been carried out over a period of 10

years.

The measurements

have

been made on straight and

level rural road

sections.

During 1989 measurements

were carried out

at 56 points on 1 to

7

occasions

at each point. Compared with

1988, the speed of cars

has decreased

during 1989.

Ke ywords:

Hastighetsuppföljning på landsväg.

Mätresultat 1989.

av Göran K Nilsson och Sture Rigefalk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

SUMMARY

BAKGRUND OCH SYFTEN

MÄTTEKNIK OCH DATABEHANDLING

MÄTPLAN: PERIODER, PLATSER OCH MÄTSNITT

MÃTNINGAR 1989

RESULTAT

Hastighetsutvecklingen för personbilar

1980-1989

Hastighetsnivåer med avseende på

fordons-typ och vägkategori 1989

Hastighetsnivåer med avseende på plats,

vägbredd och vägtyp

DISKUSSION

REFERENSER

BILAGOR

Bilaga 1: Mätresultat från enskilda mätningar

Bilaga 2: Trafikflöden och andel tunga fordon

Bilaga 3: Platsvariabler

Bilaga 4: Analysmodell

APPENDIX 1: Resultatexempel från ADB-rutinen

APPENDIX 2: Resultatexempel från datafil

VTI MEDDELANDE 627

Sid

IV

13

22

22

27

29

30

31

Hastighetsuppföljning på landsväg.

Mätresultat 1989.

av Göran K Nilsson och Sture Rigefalk

Statens väg-och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Mätresultat från år 1989, tionde året av VTIs

hastighetsuppfölj-ning på landsväg redovisas

i detta meddelande.

Uppföljningen,

som består av punkthastighetsmätningar, har detta år skett på 56

skilda platser med en variation på ett och upp till sju

tillfäl-len per plats. Detta medför ungefär samma

antal mättillfällen

som 1988 vilket bekostats gemensamt av VTI, Vägverket, TSV och

NTF. Mätplatserna har valts på rak och horisontell väg fördelade

på

olika hastighetsgränser och tvärsektioner.

Tidigare års

re-sultat har redovisats i referenserna (11) - (19).

Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsväg, raka och

ho-risontella

delsträckor, 1980-1988 vid torrt väglag redovisas i

följande figur:

70-vügar

80 81 82 83 84 ms msaw en 89

[_1

__N

F*- _

_F_ _

'--10 +06 -OJ +1.6 +02 -1.9 +11 -0.0 -09

km/h

90-vügnr

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

L-L_E

-0.7 +07 +08 +07 +08 -Q9 -OJ +09 -1.l+ km/h VTI MEDDELANDE 627

II

110-vügar

80818283848586878889

m

___L__-Ä\

-QZ +10 -0.0 +15 +13 -05 +10 +16 -Z.0

km/h

Moforvügar

som 62 83 81.85 86 87 8889.

_1..._1

[__r-_JF-l_

+1,2 -o.7 +19 +02 +33 _15 -az 45-09 km/h

1989

har vi fått hastighetsminskningar

för samtliga undersökta

vägtyper.

På

70-vägar och motorvägar med llO-gräns minskade hastigheterna

med ca 1 km/h. På 90-vägar var minskningen ca 1,5 km/h och på

llO-vägar med två körfält ca 2 km/h.

Medelhastigheter samt andel hastighetsgränsöverskridanden för de

olika fordonsslagen personbil (P), personbil med släp (PS), buss

(B), lastbil (L) och lastbil med släp (LS) på olika vägkategorim

er vid torrt väglag under år 1989 redovisas i följande tabell:

III

Vâgkategori % Över % Över

Medelhastighet* (km/h) Skyltad __ñ

Skylt- Bredd hast.gr. 70 90 70_§_l 70

hast.- (meter) --gräns P PS B L LS P PS B L LS

70

4 7_6 5

79

74

76

75

74

83

68

85

71

71

' I (57) (55) (29) (54) (48) (57) (43) ( 9) (46) (32)

90

6 5_7 0

86

75

83

80

79

35

74

24

87

92

I ' (17) .(17) (17) (17) (17) (17) (15) ( 4) (17) (15)

8 O_9 5

93

80

88

85

82

61

91

44

97

98

'

'

(24) (24) (20) (24) (24)

(24)

(22) (17) (24) (24)

11513

93

80

90

84

80

63

89

51

95

96

(41) (41) (41) (41) (41) (41) (41) (40) (41) (41)

105

84

96

89

83

36

94

73

97

98

11°

12 13

(21) (21) (21) (21) (21)

(21)

(21) (21

(21) (21)

ML

106

85

95

89

82

36

96

71 F 587 99

(12) (12) (12) (12) (12) (12) (12) (12) | (12). (12) I

MV

111

86

97

92

83

54

96

80 , 59 i 98

(42) (42) (42) (42) (42)

(42)

(42) (41) L(425_ (42)

Inom parentes antal mätningar.

* Medelvärdesbildning har utförts m a p medianhastigheter från

de enskilda hastighetsmätningarna.

Observera

att för personbil med

hastighetsgränSer som kan vara lägre än Skyltad hastighet.

Varje

hastighetsmätning är vägd med avseende på trafikens

stor-lek.

Förutom detta har en speciell undersökning gjorts av 110-vâgar

som under sommaren fick hastighetsgränsen tillfälligt sänkt till

90 km/h. För dessa sänktes hastigheterna med ca 11 km/h på

två-fältsvägar och ca 14,5 km/h på motorvägar.

De uppföljande hastighetsmätningarna har under 1989 bekostats av

VTI, VV, NTF och TSV.

VTI MEDDELANDE 627

IV

Follow-up study of speeds on rural roads.

Measurements made during 1989.

by Göran K Nilsson and Sture Rigefalk

Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

3-581 01 LINKÖPING

Sweden

SUMMARY

Measurements

recorded during 1989, the tenth year of the

Insti-tute's

follow-up study of speeds on

rural roads, are presented

in this

report.

The follow-up

study consists

of spot

speed

measurements. This year, measurements were carried out at 56

different

locations on one to seven

occasions during the year,

making the same total number of measurements

as in 1988.

The

locations

chosen are straight,

level roads with varying speed

limits

and cross-sections. The results from previous years have

been presented in references (11)-(19).

The

speed trend for cars

during the years 1980-88 on straight

and level

rural roads with dry road surface conditions is shown

below for different speed limits.

70 km/h speed limit

80 81 82 83 848586 878889

__r-L-

L_

-1.0 +06 _0.1 +16 +02 _19 4.1 _0.0 -Q9

km/h

90 km/h speed limit

80 8182 83 84 85 86 87 88 89

-OJ +OJ-+Q8 +Q7 +Q8 -09 -QJ +09.-1L

bm/h

VTI MEDDELANDE 627

110 km/h speed limit

80 81 82 83 84 85 86 87 ;'88 89

m

"'"""'l

-QZ +1,0 -QO +15 +13 -05 +10 +16 -2.0

km/h i

Motorways 110 km/h speed limit

8081

8283

84858687 8889

D1..

+12 -0.7 +19 +02 +3] -15 -02 +15 -09

km/h

In 1989, speed has decreased on all road types in this study.

On roads with a 70 km/h speed limit and on motorways with a 110

bm/h speed limit, the decrease is about l km/h. On roads with a

90

km/h speed limit, the decrease is

about 1.5

km/h and on

two-lane

roads with a

110 km/h speed limit, the decrease

is

about 2 km/h.

The

table

below. shows the

mean speed and proportion

of the

following types of vehicle exceeding the speed limit: cars (P),

cars with trailers (PS), buses (B), lorries (L) and lorries with

trailers (LS) 1989 on dry road surfaces.

VI

Road category % exc. % exceeding

Mean speed (km/h) speed _

Speed

Width

limit

70

90 70L §1 70

limit (meters) P PS B L LS P PS B L LS

70

4 7_6 5

79

74

76

75

74

83

68

85

71

71

' ' (57) (55) (29) (54) (48) (57) (43) ( 9) (46) (32)

90

6 5_7 0

86

75

83

80

79

35

74

24

87

92

I ' (17) (17) (17) (17) (17) (17) (15) ( 4) (17) (15)

8 0_9 5

93

80

88

85

82

61

91

44

97

98

I I (24) (24) (20) (24) (24) (24) (22) (17) (24) (24)

11_13

93

80

90

84

80

63

89

51

95

96

(41) (41) (41) (41) (41) (41) (41) (40)' (41) (41)

105

84

96

89

83

36

94

73

97

98

11°

12'13

(21) (21) (21) (21) (21)

(21)

(21) (21) (21) (21)

ML

106

85

95

89

82

36

96

71 '_ 58-: 99

(12) (12) (12) (12) (12) (12) (12) (12): (12)' (12)

MV

111

86

97_

92

83

54

96

80 I 59 I 98

(42) (42) (42) (42) (42)

(42)

(42) (41)l_(42)_l (42)

Figures within brackets indicate number of measurements.

The

speed is weighted

in regard to the number of vehicles in

each measurement.

In addition, a special investigation was made on roads with a

110 km/h speed limit when theywere changed to a 90 km/h speed

limit. On two-lane roads, the speed of cars was reduced by about

11 km/h and on motorways by about 14.5 km/h.

The

speed trend measurements were made possible through funding

from the VTI, Swedish National Road Administration, Swedish Road

Safety Office and National Swedish Road Safety Organisation.

l BAKGRUND OCH SYFTEN

Transportsystemets samhälleliga betydelse är både utomordentligt

stort

och mångskiftande genom dess direkta inverkan på

kostna-derna för trafikanterna och för

samhället i övrigt. Denna

in-verkan

är i

väsentliga delar beroende av trafikprooesserna i

systemet.

I trafikprocesserna är i sin tur gg faktor av helt

dominerande betydelse

för

samhällskostnaderna,

nämligen den

hastighet

som olika trafikelement förflyttar

sig med.

Denna

"processvariabel" påverkar så olika effekter som färdtid,

ener-giförbrukning, olyckor och buller.

I takt med den ökande bilismen har det skett en utveckling mot

allt högre fordonshastigheter på landsvägarna,

såväl i Sverige

som. utomlands. Innan allmänna

hastighetsbegränsningar infördes

på svenska landsvägar under l960-talets slut, var

hastighets-ökningen i genomsnitt ca 1,5-2 km/h årligen enligt referens (2).

En

så påfallande stegring av hastigheterna förklaras troligen

främst

av allt bättre vägar, ständigt förbättrade vägegenskaper

hos bilarna och även av en ökande kör- och trafikvana hos

bi-listerna.

Bland annat

tycks

de långsammare bilisterna

i allt

högre grad ha anpassat hastigheten uppåt i syfte att följa

"tra-fikrytmen". Även om trenden iakttagits på i tiden till synes

oförändrade vägar, torde den utbredda höjningen av vägstandarden

ha bidragit till hastighetsökningen dels direkt

och dels genom

att

ge bilisterna ökad vana vid de

höga hastigheter som breda,

raka och jämna vägar medger.

Hastighetstrenden

i landsvägstrafiken bidrog till

att

aktuali-sera

behovet av allmän hastighetsbegränsning. Sedan den

vägdif-ferentierade begränsningen allmänt infördes vid slutet av

1960-talet,

har oftast hastighetsnivåerna sänkts påtagligt jämfört

med förhållandena vid tidigare fri fart,

samtidigt som en

sva-gare

ökning från dess lägre nivåer tycks

ha uppträtt fram till

l970-talets mitt.

För

att ge underlag för

trendstudier, men även av

andra skäl,

har trafikavdelningen vid VTI för hastigheterna i

trafiken tagit i bruk ett uppföljningssystem, som beskrivs

när-mare

i kapitlen 2 och 3. Tidigare utförda analyser av det

data-material

som insamlats i uppföljningssystemet

har redovisats i

referenserna (3), (4), (5), (6), (7), (8) och (9).

Till och med 1986 har VTI bekostat

hastighetsmätningarna med

egna medel. Men med tanke på att kostnaderna är mycket stora för

mätningar,

analyser

och rapportskrivande samt

att resultatet

till

stor del utnyttjas av departement,

statliga verk och

lik-nande,

ansågs det lämpligt

att dessa borde bidraga ekonomiskt

till genomförandet av mätprogrammet.

1987

träffades en överenskommelse med Vägverket,

Trafiksäker-hetsverket

och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främ-jande

om att de gemensamt skulle bekosta största delen av

fält-mätningarna.

Samma överenskommelse gällde

för 1988 och

gäller

även 1989.

V

Huvudsyftet

med systemet är att

ge underlag för olika

slag av

hastighetsanalyser, främst

avseende:

o

hastighetstrender,

0

inverkan av bakgrundsfaktorer (t ex höjda priser på

drivme-del),

0 särskilda trafikåtgärder (utökad trafikövervakning,

ändring

av hastighetsgränser, drivmedelsransonering m fl tillfälliga

eller permanenta åtgärder), samt

0 olika

faktorer i trafikmiljön (vägstandard,

trafik och

tra-fiksammansättning, väder och väglag, m.m).

Dessa

analyser kan i vissa fall kräva att uppföljningen utökas

eller

ändras tidsmässigt

och/eller geografiskt.

Systemet har

därför utformats så, att det lätt kan expanderas med avseende på

såväl

antalet studerade platser som antalet mättillfällen,

jäm-för de två närmast följande kapitlen.

Syftet

med detta meddelande har begränsats

till en redovisning

av

uppföljningens syften

ochutformning,

ett års

mätresultat

samt hastighetsutvecklingen för personbilar under 1980-talet.

Redovisningen är årsvis återkommande. På så sätt ges ett lätt

tillgängligt underlag för såväl ovan nämnda syften somför

o uppslag om olika typer av analyser,

o behov av kompletterande bearbetningar av mätdata, samt

0

underlag för planering av andra fältstudier.

Observera att redovisade hastigheter inte motsvarar

medelhastig-het

för viss

vägkategori

utan i stället medelhastigheten för

raka och horisontella sträckor inom vägkategorin.

2

MÃ'ITEKNIK OCH DATABEHANDLING

Hastighetsmätningarna

utfördes fr 0 m hösten 1984 m h a en

tra-fikanalysator

kallad TA-84, utvecklad och framtagen vid VTI° Se

figur 1. Under 1989 har en ny trafikanalysator kallad TA-89 bör-=

jat

användas parallellt med och sedan gradvis ersatt den gamlao

Se

figur 2. Båda apparaterna registrerar

tidpunkten varje gång

en hjulaxel passerar en detektor. Denna information lagras i

TA-84

digitalt på ett kassettband. Varje kassett rymmer data om

ca 10 000 fordon.

I TA-89 lagras data på halvledarminne och

kapaciteten är ca 25 000 fordon med möjlighet till utbyggnad 5

gånger. Hastigheten beräknas genom första axelns passagetid mel'

lan

slangarna. Indelningen i olika fordonstyper bygger på kända

axelavstånd.

Ett fordons axelavstånd beräknas som funktion av

hastighet och tid mellan pulser per slang. Se referens (2).

Mät-apparaturens

registreringar ger normalt säker

identifiering av

följande fordonsslag:

MC = motorcyklar.

P =

lätta bilar, d v 3 bilar med totalvikt högst 3,5 ton, samt

utan släpvagn. I det stora

flertalet fall är de vanliga

personbilar.

PS =

lätta bilar med enaxlig släpvagn d v 5 i praktiken husvagn

eller släpkärra. Hastighetsgräns 70 km/h.

B° =

stora

bussar - både

utanoch med släp. Hastighetsgränser

90 respektive 70 /km.

L = tunga

lastbilar - med totalvikt över 3,5 ton - utan

släp-vagn. Hastighetsgräns 70 km/h (90 km/h på motorväg och

mo-tortrafikled).

LS = tunga

lastbilar med släpvagn, d v 5 helt övervägande s k

tunga lastbilskombinationer. Hastighetsgräns 70 km/h.

Till och med år

1985 har bussarna redovisats tillsammans med

grupperna

L och LS.

Det

betyder att L-och LS inte direkt kan

jämföras med resultat före år 1986.

Emedan gruppen LS kan variera betydligt med avseende på

axelar-rangemang

(antal axlar och axelavstånd,

vilket avgör typkoden)

motsvaras

denna grupp i motsats till de föregående av ett stort

antal

olika typkoder.

Förutom koder som är

tolkbara typkoder

förekommer mycket varierande s k restkoder = R, som på landsväg

huvudsakligen

uppstår vid möten på grund

av samtidiga passager

över

givarna.

Detta

förekommer mestadels

då en enda apparat

används

för båda körriktningarna,

d v 3 med givarna

över hela

vägen.

Grunddata

sombestår av tidpunkter för registrerade pulser

be-handlas

först av ett s k konverteringsprogram som bildar fordon

och hastigheter. Den konverterade datan behandlas i ett

stati-stikprogram kallat TUAL, som ger trafikflödet uppdelat på varje

timma per fordonstyp samt medel-, percentilhastigheter och

has-tighetsöverskridanden,

m m.

Redovisningen

göres

dels

för en

period med dagsljus hela året på mätplatserna (kl 9-15) och dels

för

hela dygnet. Ett exempel på resultaten av

statistikprogram-met

ges i appendix l.

Statistikprogrammet har inriktats på

en

koncentration

till de allra viktigaste

resultaten. Som exempel

på förenklingen kan nämnas, att då ett mätsnitt tar med fordon

med olika körriktning exempelvis med givarna över hela vägen

-sammanförs

data oberoende av körriktning, d v 8 utan

riktnings-uppdelning.

Samtidigt med statistikbearbetningen i programmet TUAL sker en

uppläggning av de viktigaste

resultaten från varje mätning på

datafiler.

Dessa data läggs upp i den

sk "SPEED-filen" som

an-vänds

som.infil vid analyserna.

Se vidare kapitel 5.

I

SPEED-filen

finns samtliga mätningar som är utförda sedan

hastighets-uppföljningen började i december 1979.

SPEED-filens utseende för ett mättillfälle framgår av appendix 2.

Före

hösten 1984 utfördes

mätningar med en

utrustning benämnd

DTA-2. DTA-2 finns beskriven i referenserna (1) och (11)-(14).

En

jämförelse av mätdata mellan TA-84 och DTA-2 har utförts.

Samtidiga mätningar utfördes med TA-84

och DTA-2 i samma

mät-punkter. Uppmätta hastighetsskillnader var ej signifikant skilda

från noll.

4

Även med strävan att begränsa sig till det viktigaste ur

resul-tat- och kontrollsynpunkt, ger rutinutvärderingen en stor

data-volym. Resultatredovisningen har därför begränsats till

huvudre-sultaten av den rutinmässiga

utvärderingen jämte vissa data i

övrigt

enligt protokoll, som regelmässigt

förs vid mätningarna

(väder

och väglag, m m). Resultatöversikten mätplatsvis i kapiu

tel 4 avser de enskilda mätsnitten. Redovisningen från varje

enskilt mättillfälle består endast av aritmetiskt medelvärde för

hastigheterna.

Se

bilaga 1.

Sedan redovisas platsvariabler,

vilka

anger hur hastigheterna skiljer mellan de olika

mätplats-erna. Se bilaga 2.

Figur 1.

Mätarrangemang med trafikanalysator TA-84.

Mätarrangemang med trafi

kanalysator TA-89.

3

MÃTPLAN: PERIODER, PLATSER OCH MÃTSNI'IT

Jämte beaktande av kostnaderna har vissa övriga kriterier efterw

strävats vid platsvalet, nämligen fördelning på olika vägkategon

rier med prioritering av de med högre trafikarbete, belägenhet

på

rak och horisontell väg

samt att om möjligt

ta med platser

som tidigare varit föremål för upprepade hastighetsstudier. Att

platserna valdes på rak och horiontell väg motiverades av att

den vägberoende variationen i hastighetsanpassningen till

has-tighetsbestämmelser, väder och väglag, m.m skulle kunna studeras

med ett av kostnadsskäl relativt begränsat antal platser.

Följ-aktligen

krävs en viss grad av

enhetligthet m a p linjeföring,

vilket enklast tillgodoses av "raksträckor".

I övrigt kan nämnas

att kostnadsshänsynen m.m till en början

medförde

en begränsing till platser

i den sydöstra delen

av

Sverige,

se kartan figur 3 grupp A och B. Av samma

skäl

(sär-skilt m h t färdtider för mätpersonal) ligger platserna med

sam-tidig mätning (samma dagar) relativt samlade lokalt.

Den rutinmässiga uppföljningen började i december 1979. Med

tillgänglig utrustning kunde på en vecka 8-10 olika platser

stu-deras ett helt dygn vardera. Vid avvägningen av antalet mätning»

ar per dygn och antalet mätperioder valdes att bilda två

mät-platsgrupper, A med 10 platser och B med 8 platser.

I

september -82 utökades antalet mätplatser ytterligare med en

mätgrupp

D. Eftersom de västra

och de sydligaste delarna

av

landet ej var representerade i mätprogrammet, valdes tillsammans

9 platser i närheten av Säffle, Göteborg och Malmö.

I

juli -83

under

industrisemestern gjordes mätningar

på

mer-parten av mätplatserna i grupp A och B samt alla platser i grupp

D.

Dessa mätningar

upprepades

under industrisemestern 1986.

Sedan 1987 ingår de i det ordinarie mätprogrammet med mätningar

årligen på samtliga platser även i grupp A och B.

Under 1987 kunde vi som nämnts i kapitel 1 genom bidrag utifrån

öka

omfattningen av mätningarna. Strävan efter

en jämnare

för-delning

av mätningarna

i tiden gjorde att

mätningar förlades

även till månaderna april, maj och november. Dessutom kunde

mät-ningarna av grupperna A och B från detta år utföras samtidigt

under månaderna april, maj,

juli, augusti och oktober, vilket

innebar

ungefär en fördubbling

av antalet mättillfällen

under

dessa månader. Sedan 1988 utföres mätningar under mars månad på

motsvarande platser och tider som år 1982.

Följande nya mätplatser har tillkommit 1989:

Mars: Vreta, motortrafikled

April:

Kvicksund, 90-väg, 13 m

Maj:

Stava-Rl, motorväg

Stava-R2, motorväg

Juni:

Helsingborg-VRl, motorväg

Helsingborg-VRZ, motorväg

Juli:

Kolmården-R1, motorväg

Kolmården-R2, motorväg.

Mätplan 1989

Period

'Vinter'

'Vår'

'Sommar'

'Höst'

Grupp A Januari, Mars April, Maj Juli, Augusti Oktober

Grupp B Februari, Mars April, Maj Juli, Augusti

Oktober

Grupp D Januari

Juni, Juli

September, November

Alla mätplatser finns förtecknade i tabell 1 ordnade efter

kate-gorier avseende hastighetsbegränsning och vägbredd.

hmm mazmqmnmmz HB>

I I I I I I I l i I

mmm

aLuu

GH mmxm mluhr IK' | U ül J m K i m J M ül m

'm

füw

m2Imm m4lLu mml:J :DIMM PINK PINK whlmx whlmE whlmz DHICG ühlcm ühlcm mmuüf PINK hmuuüm Calwh ühuumu cülww 10.üjm MJlum mm.ümm Mhimz omummm Lmlük mm.umm mAILm i .34 GNU?

r.

m h

l V U1 n GWWH ühmw Ommw ühmm ühüw OMMW Ommw #mMQWWOH Gahn mem OOüm mmmmw Onww mñmw Ohüw üøwm GHWW Dümw

mm.

*: m 1 3 ü I I El : _{E '1} 1: 1 U I | C l C l I:

ME

FD

*W

EF

UW

IP

PH

G«U

L l " . I m I ' I 3 m .rr

mMm

ülüüEm

mwm üüEm MW DlümetcmMELm m. üanüümHELm: rJ mwmhm o . n I I" 0in' nl 'h .a ny h .-I m m L L f W m KL M to 5- -E . m _t.. -W nu ut M Q m I :U m

am

nmmeuLm

M

ww

mmmmmg

.m

mw

muwmumuJ

www

:tumumwumm

.m

mmm

anmmwMemw

mm | ü.m

www

mnmñamm

om a n.m

mmm

mummgmucwd

90 | o.mH

mwm

numsw

om I ø.mw

mm

muenumw

am I cum

mm

ncnmxuwu

G I a Er . _| ru' C ' a : : m m m 4 m J q c l c g m 1 3 m W 1 W I M 'm e a n ww CC CC LL JL UL IJ LL IL LI CC CE CL LI LU EE IE I' IL LI MC EE EC CE Z-.. I

.5:

5:.

I I C I C |C |^ | H Q I M t üE 3 0 3 ü( m üüül m i n i n üh ül m E I Q J C I Q .l .Irle CFWW 4 3 m

_wwnmx

nmumJ

Mums

mJILm

mJuLu

cmsW»

Luamw

mqøLm

"amg

mmumm

mJILm

uüüh mJle

mJILu

m4uLm

ühlüm

mhiüm

mmnmg

nma

mmumg

"hmm

mmunq

"Lam

mmumg

unmw

annah

mm. uh

Lulu»

bums

humm

mzumm

mxamm

II _Ch ü

mr

å

WU ? UI * m W m J i l n l m »+ Gü{&

mmmw

mmmm

_{I .w} .n o... n.. . n Günw OMHMM üümmw Ohmm mamm mmüh mmmüa ümmüw memm GWMüM avmw üwm# OMNW Gth Hmmm mmmm mwma wwüm Mmümmm mm.mwmm \ I C m h l j xl M H -W l n 'a 1: ! Cu I: ) 13: : I _{ü H} ' 0 I M M m ü ...g a ü

M'

C

m W L H E I Q m M L U U J M L H I _Gl _H I W _{m E:} . 3 m r... H H

;U

h 0. J I _M1 3 - qH Müw älxwhmMme m. memc mcmwmf JC ' I (3 lt w r, 0 wwl e U h I _{ä di.}.. _{q m m} n a n m n n m c um um m n m f üüJ E L ül ü. w m m E wu L. M ? dr d W i H i n 4 w4 M I _CI I N . .. .4 _{V u h I M E 5 M m} E Z I H X : C $ W l _{4 5 m} w--l M M NJ H W ' M T ' 4 W 4 T H H W 4 H GWw m

mmwwññu pt

mm

Mmmumumn

mmxmwñc az

gm

m

mmxamwu px

mm

meu

mmamwnu 3:

mm

mms wmmmmw

ommmñwt DE

mlpñmmmmu

www: mm

m

mmsmnmum

www; ma

w

mam mwm

oHMs m:

wm

mmnmcmmmm

oñMa §2

ww

mumccmhm

mHMI p:

vw

mmnu är

wm

mnmawmm

cam: wa

wm

mmucmwhm:

maa: n:

wm

maammLmE

oHM| nn

wm

mnuu 4

mqñl vx

wm

mammw

i (3 ! .' 31 W ] wl M l l ü E M M N

Et'

9 I C L E U l m C m m L kn ' m

a m

H II _m. c wwwd m i w m E u L .E m m www' m m l! nu L0'I1

üüf

4

4

1

m

c

n

n

um

r

m

ru. " h _...1 _{m E} M E D G J E IU -. ...l. lLl..-...vm WEILEwCüåäâ r-v IH M] rn ., W E üüJ üH n E üüäüi m üh ül üf üäl üi m c i d r ül m i n üä 0 . n i nu'IW ' U ut. m m 'E I "" 1 "' "l "' "1 0. .. ; n u; : e : H _I: r-" I I'm ! | '0 -1 0-.1 qu u n LL lL LI LI JL LI LI JU JL IJ LU LU LI JU JU JL UL LI LL JL LI II CI LU LL IL LI LL IL LI LU LL le ' M ' M U m l a n wa m U J U un h wm un m UI _U : xa zm _J

üwç

wumwmumx LMWMU mamum FEM mig wanmMMM Lammm mwmmmwmä

:#mz MW mm.mm Am M

ll

VTI MEDDELANDE 627

73:21: i. Paris. Hstplatser :ch mete. ieder vid hestlghetsdpeêäijñisgç

huvudrdtáeg ia.g mä ?upper s_ s1 ? 3:

:i 23 Väg-2 42

Mät-ñätelsts kägnr Kategeri typ åñT ärade dess? Hetstset

vi? §88 6.5 - ?G 5 Eáüfâ E Td-Fr fee,8?

svedskldster :§4 5:5 - ?5 L :Eáü D Fr-LÖ sepgâi

Finsesng 51 é.3 - ?5 R 4259 B Há-Ti Feezâü

Trehäres-U 1GB? 5.3 - ?e S ?EOXEá B Lä-Sä aergâê

V.Husä§ 210 á.: - ?9 L 1555 å sa-ma dee.?9

Leftahemmar 213 53% - 79 L lüéü å Ti-Dn ser.8?

?ene ?11 5.3 - ?G 5 456f55 Q Ti-Dn dets??

Hallstahammar 252 å.ü - ?8 L 25?ü å Fr-Lä dee=?.

Seckamü lá? §36 . ?3 L 135- D Bn-Te see=82

Ella 545 5:8 - 70 L 820 5 ñe-Ti see.82

Beet 563 4.? - ?Ö 5 SåGKBS B LÖ-Sä ?ebzål

13 -Rl ech -RE teser metervägees tvâ körriktnángerç -v betyder sit mätelatsen är semlekelisered med Uägverkets=

2) Kategerikeden anger meterväg EMU) eller belagd bredd §23 m så:)

samt den numera vanliga hastighetsgränsen (kmfh>=

73 ?ägtyp anges med EçRçL e 5 vilket avser eurepavág, riksvägii primär länsväg e sekundär åänsväg.

12

\'-.' -

Hallstahannar *

Dingtuna

Kvicksund Eskilstuna Karlstad Segnmw Värml. Kila 2 Säffle

_.- -.

_Nyköping

Stigtomta

Vik

Jönåker

Stavsjö

. 5' . z . o cbr]

BaCkamO

.i i

'

.'.. L'åf

i_

Finspång

'

'

Söderköping

Spekeröd ' . _ 4-_t_ _ 1 .

ngälv

._

- _-

i

4

5.;

Fm...,

Eid . .a s i Loftahammar .==WW_;26'99M*-. ' Gamleby ;ämäiåaiêååååå

Vimmerby :mmmy 'ibçwügggg

Vena n - jugamE

Påskallavik " "%:an-*

Fidenás. EEurgsvnk; h \

Helsingborg

Linderöd

Övedskloster

_{[I] "}

Figur 3.

Karta över mätplatsernas geografiska lägen.

13

4

MÃTNINGAR 1989

1989 gjordes hastighetsuppföljningen genom mätningar under 13

olika veckor under tiden januari t o m november; sex gånger på

mätgrupperna A och B och fem gånger på grupp D. I mars mättes

dessutom på sex platser i grupp A och B.

Under sommaren från slutet av juni till slutet av augusti

genom-fördes en tillfällig sänkning av hastighetsgränsen på alla

110-vägar till 90 km/h.

Efter denna

period fick

llO-Vägarna

runt

storstadsområdena

Stockholm, Göteborg och Malmö behålla 90-gränsen.

Som.motiv för sånkningarna angavs miljöskäl.

I tabell 2 redovisas mättillfällen

samt vissa väder- och

väg-lagsdata

dygnsvis och i

tidsordning grupp för grupp.

Beskriv-ningen av väder

och väglag är delvis

osäker. Då

karaktärise-ringen är osäker,

beror

det

främst på

följande samverkande

faktorer:

o Väder och väglag växlar under mätningen.

o Mätpersonal

befinnersig vid den enskilda mätplatsen vid ett

fåtal

tillfällen under den dygnslånga mätningen (vid

monte-ring, kontroll och demontering).

Följaktligen är en detaljerad karaktärisering orealistisk. Den

resulterande grova karaktäriseringen får som konsekvens att dels

erhålles en relativt enhetlig kategori med god sikt och torrt

väglag och dels några mera varierande kategorier med vått väglag

eller vinterväglag med eller utan inslag av nederbörd eller

dim-ma. Det har då i praktiken visat sigändamålsenligt med en

mått-ligt grov karaktärisering enmått-ligt tabell 2, där dominerande väder

och väglag kompletteras med angivande av viktigare

väglagsavvi-kelser. Denna beskrivning ligger till grund för tre

huvudkatego-rier med eller utan nederbörd, där

följande förhållanden

över-väger:

1. God sikt och torrt väglag.

14

2. Dimmigt eller vått utan snö eller is på vägen.

3. Snö eller is på vägen.

Dessa kategorier samt eventuell förekomst av mera omfattande ne-w

derbörd

av hastighetsdata i bilaga 1.

som påverkar trafiken markeras särskilt vid redovisning

Störningar och avbrott i mätningarna större än 6 timmar, innebär

att

de ej tas med

tillfällen:

Söderköping

februari

Gistad-Rl

april

Jönåker

april

Söderköping

maj

Stavsjö

maj

Vänmlandsbro

juni

Malmö-R2

juni

Mantorp

juli

Ödeshög

juli

Gistad-Rl

augusti

Gistad-RZ

augusti

Vreta

augusti

Påskallavik

augusti

Eskilstuna

augusti

Finspång

augusti

Värmlandsbro-V september

Segmon-V

september

Kungälv-R1

september

Malmö-R1

september

Kolmården-R1

oktober

Stavsjö

oktober

Boet

oktober

Vänmlandsbro

november

Värmlandsbro-V november

Segmon

november

Segmon-V

november

Kila

november

Kungälv-R2

november

Dessutom har en del mätningar fått

personal- och resursbrister.

VTI MEDDELANDE 627

13

8

16

19

15

13

19

24

7

24

24

24

24

10

13

24

13

22

24

24

24

24

24

24

24

24

24

24

tim

tim

tim

tim

tim

tim

tim

tim

tim

tim

tim tim

tim

tim

tim

tim tim

tim

tim

tim

tim

tim

tim

tim

tüm

tim

tim

tim *O ' h f ö' U ' O F O U U ' O F O ' U ' O ' U ' U ' U F O ' U 23 "' 0 23 "' 0 U ' U ' O ' U ' U ' U ' U T J ' U ' U ' U Q Q O Q O Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q m m m m m m wm m m

9

g

9

g

9

9

g

9

g

9

s

9

a ga a m m m m m m m m m m m m m m w

i analyserna. Detta förekom vid följande 28

avsliten slang

registreringsfel

apparatfel

apparatfel

givarfel

dataöverföringsfel

apparatfel

bilköer

registreringsfel

omskyltning av

a tighetsgräns

omskyltning av

astighetsgräns

omskyltning av

astighetsgräns

Vägarbete

registreringsfel

registreringsfel

Vägarbete

registreringsfel

registreringsfel

Vägarbete

apparatfel

Vägarbete

givarfel

dataöverföringsfel

dataöverföringsfel

dataöverföringsfel

dataöverföringsfel

dataöverföringsfel

dataöverföringsfel

inställas p g a tillfälliga

IHJ

aaTum

v

ä?üllS-láç E?$115 1å5 Sâüllä-lá, STGllE-låç E?Gll?-155 a?ü11?*lå, S?Gll?-18, S?ñ11?-185 S?Gll?-l§, E?$ll?-183

395123-14;

aaalla-14,

EvüllZ-låa

aa3113-14,

8a0113-14,

SQQlEG-Eli

SvülEG-El;

aaa1aa-31

EQGlEG-BZ;

aa01aa-a1

5 'I

aaüaüz-Ga,

aaazaz-øav

aaüaai-Ga,

aaøzal-øz,

aaaza1-üa,

8 5127-28; "1-9 '_'a . E?Gla!*aå, - :1-: 4-1 4 1=i-a ; l

:a l

_

27-2285

0

ägg

aaøzaa-G?

aaazaa-n?

aaaaaa-a?i

aaaaaa-la,

EQGEGQ-lüs

B?OZOQ-IG§

aacaaa-lø,

aaazae-la?

EEHBDQ ____ooo__m-_--__________m___

Sä-Hå

aa-ma

Sü-Hå

sa-mn

TI-DH TI-DN Tl-GW Tl-BN

FE-Lä

FR-Lä

FR-Lü

FR-Lä

FR-Lü

HÅ-Tl HåvTI HÃ-TI MÅ-TI HÅ-Tl BM-Tü BN-TB GN-TG DH-TG GH-TG FR-Lö FR-Lü FR-Lö FR-Lü Hå-TI Hå-Tl Hå-TI

Ta-Fa

TB-FR

Ta-Fa

TB-FR

TD-FR

GJ W U UW U 17 11 31 13 13 33 5 Di za Ib ID II 'P II ü 71 31 31 3113 ' W E S C J U t øm t a t j m m m ['1 3

:arålarzag: via växlande väglag an es inen --- -- parantes viktigare avv kelser érañ

det dcmiaerande väglag t.

åTFLâTS

" Näää UÄGLåE, UÄEER

Gistaá-Rl Terrt, halvklart

Sistaä-fE Terrt5 halvklart

Hantera Terrtg halvklart

v.Husbv Terrt, halvklart

?askallavik-v Türrt,3 klart

Gamleev Terrt, klart

Gamlebv-v Terrt? klart

vimmerbv-v Terrt, älart

Leftahammar Torrt, Llart

vena Terrti klart

Einçtuna vatt, regnskur

Eskilstuna vatt ( errtl_ mulet

Eskilstuna-v vatt i errt), mulet

Malmköping vatt, egaskurar

Hallstahammar vatt, regnskur

Saêäle Terrtä halvklart

Värmlandsbre Torrtg halvklart

Värmlandsbre-v Terrt, halvklart

Eegmen :errt, halvklart

Segmen-V Torrt, halvklart

Kungälv-El Terrt, mulet

Kungälv-R2 Terrt, mulet

L.Eaet-U Torrt (vatt), mulet

Lüaäse Terrt ivatt), mulet

Backame Torrt (vatt)i mulet

Malmö-R1 Tarrti halvklart

Malma-RE Terrti halvklart

åbbekas Terrt, halvklart

övedsklester Terrt, halvklart

Eäderküpiñg Terrti halvklart

Stavsjä Terrti mulet

Finseañg Terrti mulet

kaäpinç-El Torrt5 halvklart

ävköpingmñä Terrt, halvklart

Jänaker anrt (vatt), halvklart

Stigtemta Terrt (vatt), halvklart

vik Terrti halvklart

'I IW II HZ U' ZU

VTI MEDDELANDE 627

16

EÄTTIEEE; vÄELåG BCH vassa

HÄTPLQTS

§âTUä ECQBDQF ERUP? NQMN vñsLåG, VaDEE

e?GEll-12, Lä-Sä B Eranaa*R1 Terrt ivattl halvilart

âçügil-liç Lä-Sä E Eränna-RE Terrt (vatt). halvklart

E? 2ll-12, Lä-Sä B ädeshäg Terrt åvattl, regnskur

Q?C" *- 2; Lä-Sü S Tranås Terr*5 halvklart

8?8211-12§ Lü-S" E Trehörna-v Terrti halvklart

?qüäll-la. Lä-Sü B Best ;errti mulet

3?4312*13, Sö-Hå å Eistaá-Rl Türrt5 halvklart

393312-13, Sä-Hå ä Eistaa-RE Terrt, halvklart

SQSBZa-135 Sü-ñå á vreta Terrti halvklart

SQQSlE-läi Sä-ñå å Hantera Terrt, regnskur

8?GSEE-l3 Sä-Hå å v.Husbv Terrt, mulet

E?GElá-l?, TQ-FR B vaüping-Rl Terrt ivatt), regnskur

S?G31é-1?5 TG-FR B Nyköping-52 Terrt ivatt)a regnskur

BQGElá-l?3 TB-FR B Jäeaker vatt iterrtl, regnskar

BQGSIá-l?5 TQ-FR B Stigtemta Terrt (vatt), regeskur

S?ü31á-l?i Tü-FR B Vik Terrt ivatt), regnskur

EQS4GQ-lüg Sä-Hä å ?letad-Rl vatt terrtl, halvklar

EgüâüQ-lüç Sü-HÅ å :istad-'Z vatt iterrt), halvklar

8§ü469-1G3 SÖ*HÅ Q Vreta Terrt vattlg halvklar

SQGêüä-lü, Säümå å Nanterp Türrt, halvklart

8?G4ü?-lü, Sä-Hå Q V.Husbv Terrt ivatt), halvklart

Eçü4ll-l25 TI-DN A Påskallavik-v Torrti halvklart

E?Gêll-12, TI-BN ä Gamleev Türrtç halvklart

S?üåll- 2; Tl-BN ä Gamleby-v Terrt; halvklart

899411- Eg TI-GN å Vimmerby-V Terrti halvklart

896411-12; TI*DN ä Loftahammar Terrt, mulet

896411-12, TI-DN ä Vena Terrt, halvklart

Bgüâl4-155 FR-Lä Q Dingtuna Torrti klart

Eäü414-15, FR-Lü Q Eskilstuna Terrt, halvklart

896414-155 FR-Lä å Eskilstuna-v Terrt, halvklart

9 gala-1a; FE-Lü å Kvicksanä Terrt, halvklart

Säüålä-IS; FR-Lä å Hallstahammar Torrti halvklart

855311153-11i Hå-TI B Söderköping Terrt, mulet

Sçüålü-ll, Hå-Tl B Stavsjä Tar-rti halvklart

55ñ413-14; Tü-FR B üvkäpieg-Rl Terrt, halvklart

SQG413-14, TB-FE E Hvkäping-RE Terrti halvklart

B?6423-14, Tü-FR 5 Jänaker Türrt, halvklart

B?QâlE-14§ TB-FR E Stigtemta Terrts halvklart

Eçü413-14, Tü-FR B vik Terrtç halvklart

Sçüåüâ-Gg, Lö-Sö 0 B Bränna-El Terrt (vattl, regrskur

SQGåQS-Gç, Lä-Sü B Bränna-RE Terrt ivattl, regnskur

E?ü4ü3*$§v Lä-Sü B ädeshaç Terrt (vatt)i regnskar

SäñåüB-GQ; Lä-Sä E Tranas Terrt (vatt)i regnskur

EqüåüR-Gçç Lamsa 8 Trehörna-v Torrt (vatt)5 regnskar

E?8438*G?, Lä-Sä B Eget ?errt (vitt), regnskar

17

TåSELL 2 :arta aåTTEDEE DáGLåE GCH QÄQER

aj - Juni

HÄTPLQTS

EQTU? ?ECKGDQJ GRUPP NQMN U*ELQB- ?HDEQ

8?$521-22§ Sä-Hå ä Elstaü-Sl Tarrtç §12rt

S?G52--22i Sä-Hå å Szatad-ñ? Tarrt, klart

8?$52â-229 Sü-Hå å UFEtå Türrt? ?Eart

SQGSEE-EE, Sê-Hå Q Mantarp TDi-'rti klart

89G521-22§ Sä-Hå Q UgHusäy Tüfrtç älaft

EQSSEE-Zå; TI-GH å ?askallaviL-U Tarrtç klart

EQSSES-Eâi TE-BM å Gamleby Tarrt, klart

SQQEEZ-24i T?-GH å Gamäaby-U Türrt, klart

BQGSES-24; TI-DN å Vimmerby-U Tarrt, klart

S?G523-2å5 TI-BH å Lüêtahammar Tarrt, klart

S?5523-24i ?I-DH á Uena Tarrt, klart

E?Q52á-E?i .E-åñ å Dingtuna Türrt, halvkåart

EQGSEå-2?5 FR-Lü å Esäilstuna Tarrt, haåvkåart

S?üñEá-2?$ FR-Lü å Eskilstuna-U Tarrt, naivklart

S?$52á-2?3 FR-Lä å Kvickaund Tar-rti halvääart

89%52á-2?5 FR-Lü ä Haååstahammar Torrt; haåvklart

SQJSEE-EE, Hä-TI

B

Söderkäping

Tgrr'tii halvkåart

aaaazz-zzg Hå-TI

B

Stavajä

Terri:i halvkåa?t

EQQSEE-EE; Hå-TI B Finspang Tcrrt; halvklart

8§GSZS-?á; ?ü-FR B Myköping-Rl Türrt, haävklart

E?ü§25*2é3 TQ*FR B Nyköping-RE Türrt, haivklart

EQGSEE-E i TS-FR E Jüaakar Tar-rt5 halvklart

S?GSES-2á$ TQ-FR B Stigtümta Tcrrti haivklart

S?_525*2å§ TG-FR B vik Tarrt, halvkåart

8?G§2ü-2 , Lä-Sä B Bränna-R1 Türrtç klart

Eçüäiü-EI; Lä-Sü E Bränna-RE Türrt, klart

8?ü529-213 Lü-Sä B Stava-Rl Tar-rt:5 klart

SQGSEa-El, La-Sá B Stava-RE Tarrt, klart

B?8523-21i Lä-Sü B Ödeshög Türrt, klart

E?GSEQ-21, Lü*5ä E Tranas Torrt, kâart

8?$52Q-2-5 Lö-Si B Trehörna-U Torrt, klart

SQGSEO-Eâç ås-Sü B Saat Tarrt, klart

H?üé05*üéç Hå*TT B Säffle Tarrt, halvklart

BQÖéGE-üå, Hä-TT D ilmE*U ?arrtç halvklart

8?0é$5*0á5 Hå-TY D Karlstad-V TüTFt; halvklart

Eäüéüänüéç WÅ-TI D varmiandsbrü Tarrt, halvkåart

SQGåGS-Gå, Hå-TI B Uärmåandsbra-U Terri? halvklart

açüáOS-üéç ññ- I 3 samman Türrt, halvklart

BäüéGS-üáç üå- I 9 EagmBn-U Türrt, halvkiart

S?Qå85-Gêç HÅ*T 2 Eila Tan-ti halvklart

I: Il1 m EQGbO?-GB§ EQQEGF-DBS E?Gå0?-08i B?Gáü?-Gss BQOáO?-UB§

aaüaø?-øa,

alaaGE-GS;

aaaaaa-azi

aaaaaz-øai

aaaaaz-aai

aaaan1-a25

__-=?$?02-ñ3 -- - 4=; ..= .52. . .. ;

S?ü?GE-03;

aaayüg-aa,

aamm-øsi

aaa?04-aa,

aaaaøa-Osg

E?G?G4-655

S?G?Oå-G5i

aaa?a4-üa,

S?G?ü?-085

aaa7aa-øaç

3?D?G?-GB;

aaaaa7-aa,

8?G?G?-08,

aQJFGa-a45

aag?øa-a4,

avs?0:-$4,

aaavaa-aaa

aaaaaa-a4ç

aaa7aa-aa,

aaayaa-a7,

aaa?ta-0?,

E?ü?üé-ü?ç

S?G?Qá-G?ç

18

VTI MEDDELANDE 627

?arts FÅTTIEEâç J DEH vÄBER

JUPI * Talv

HÄTPLQTS

EEHDJSB ERüPP NQHN väêLáüi vansa

üN-Tn D Kungälvmñl Tarrt, halvklart

ñN-Tü B Kungälv-:2 ?arrt, halvklart

DN-Tü D L.Edst-v Tarrt, halvklart

GH-TD E Speksrüd Turr g halvklart

8H*Ta D Lädäss Torrt? halvklart

ä-TB D Bacaamü Tar-rti halvklart

FE-iü D äalmä-Rl Tarrt, halvklart

FR-Ln D Malmö-R2 anrt, halvklart

FF-Lb B Halsingbarg-URI Torrtä halvklart

Fa-Lh

a

Helcingborg-vaz

Tarrt, halvklart

FZ-Lä 3 Lindsräd-v Tarrt, halvklart

FR-Lü ä êbhskas Tar-rtii halvklart

FR-Lü D övadsklüstar Tarrt, halvklart

Sö-Hä á Eistad-Rl anrtç halvklart

Sä-Må Q Gistadvñä Türrt, halvklart

Sü-Hâ å vrsta Türrt, halvklart

Sñ-MÅ Q Mantorp Türrt, halvklart

Eh-ñå Q ngusby Türftç halvklart

TT-GN Q ?askallavik-v Tarrt, klart

Tl-BM Q Eamlshv Torrt5 klart

TI-GN A Gamlabv-v Tarrt, klart

TI-BN á Vimmerbv-v anrt, klart

TI-BN å Luftahammar Tarrt3 klart

TI-BH ä Vana Türrt, klart

FR-LD 'å Dingtana Torrt, klart

FR-La ä Eskilstuna Tsrrt, klart

FR-Lá å Eskilstuna-U Tarrt, klart

FR-La å Kvicksand Tarrt, klart

FR-Lb å Hallstahammar Tarrt, klart

MÄ-TI E Kalmardsn-Rl Tarrt, klart

Hå-Tl B Kalmardsn-âä Tarrt, klart

HÅ-Tl E Söderköping TBH-t5 klart

Hå-Tl E Etavsjä Tar-rt5 klart

Hå-Tl 5 Flaspang '§'«:.°=:":"t:i klart

TS-FR B Nykösiag-Rl Tarrt, klart

TB-FE ä Hvääaing-RZ Türrt, klart

TB-FR B Jänakar Tarrt; klart

TG-FR B Stigtümta Tarrti klart

-_______

eaava:_azi

aa0?cz-@2,

ae0?a1-02,

aea?a1-G2,

aea?a1-a2,

aac?a1-øe,

S?G?G1-92,

M man I 'al l i. " M .a ..I '..l ' Il l W M I -G l a -J -M I u-b l -å 'I lZZ I i: ) IC ] I: ) | "'-J '-J "*J "NI ""J 'MJ I M M. M- |--4 luv* :wa M-l: ) a: ) I: ) C: ) i: ) f: ) I I III EU ED III EU EU III Cl 43 43 (1 m CI 43 ._ ?M -'01 11 M- r--u H IM N 04 4 M 'll I

n

g a

_Juan-g m am a ) : . q ug m ü | 'A 1, 'I 0-1 .42. R .ln-4-1 7' .5. 1-45 '-1 cl... 1-5 .b 0- -.

S?G?*4-15§

aaa?24-155

BQG714-155

aa0?14-15,

aa0?14-15,

aaar14-15,

eaaaea-eaç

aaaeza-21,

aaaaeo-;zli

aaaaea-ziç

aaaeze-zaç

aacazz-za,

aaaazz-zaç

aaaaze-eaç

aaaaea-zaç

aqaaez-zzç

8?G825*2 5 1141:' 5-! EQGGáq-á 5

aaaazsaza?

Tl-DN TI-GM Tl*üä TE-GH TI-DN FR-Lü FR-LÖ FR-Lä .R*Lü FR-Lö HÄT?LQTS GRUPP NQHN B Eranna-Rl B Bränna-RE E Stava-Rl B Stava-RE B ndeehng B Tranas B Beet D Safçle E elme-U D Uärmlandebre D Uármlaaüebre-U B Segmen D Segmeñ-U D Hila E Kungälv-RI E Kungälv-R2 D L.Edet-U D Lödöee D Eackame E Halmä-'i 5 Malmö-R2 5 Heleingberg-URE B Linderäd-U D êbbekae E ävedsk eeter ä Båstad-RI i Gietad-RE å ?reta å Mantorp å U.Hueey å Gamleby å Gamleby-v å ?immerby-U å Leêtahammar å Vena Q Bingtuna å Eskilstuna Q Eskilstuna-U å ävi:?eund å Halletahammar

VTI MEDDELANDE 627

19

GCH UÄDEE Terrt, Terrt Terrt, Terrt, Terrt, 'Fer-rt,i Torrt, Terrt, Terrt, Terrt, Terrti Terrti Terrt, Terrt Terrt Terrt, ?errt Terrt Terrt Terrt, Terrt Torrt Tar-rt§ Terrtç Torrti Terrt, Terrt, Torrt? Terrti Torrti Terrti Terrt5 Terr.L 1. "? åerrt i Terrtç Terrtç Terrtä halvklart klart halvklart halvklart (vattäç halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart halvklart mulet mulet (vattäç regnekur (vatt)i regnekur mulet (vatt), regn (vatti, re (vatt)i re mulet ivattäi regn5% ivatt), regnek: klart klart klart klart klart klart klart klart klart klart halvklart halvklart halvklart mulet halvklart haläklart

20

E Fñrtsa HÄTTEDEE

__,L . .242257157th um:m_ _

5 VÄGLQE OCH VÄDER

.-_________-________-_-_--- ___

ñäTPLåTS

EÅTUW UECÄSEQB GRUPP HåHN

Eqüäiå-IS, ñå-TI E Stavsgä

SQQSEE-ES? HÅ TI B Ealmárden-E

E?3822-235 33-71 8 Kalmárden-RE

SQGSEZ-ES, Hå-TI E Sääsrküping

EDÖPEE-ZI; ñå-TI B Stavsjä

S?G522-235 HÅ-TI B Finsgáng Sçügiâ-lg, Tü-FS B üyköpång-Rl EQGSIå-iñq TG-FR B Myköping-RE 895824-255 Tü-Fñ B Nyküping-Rl 8:5824-25, TB-FR B Nykäping-RE gçüsââ-EE; TD-FR B Jönáker B?3824*25, TS-FR B Stigtümta 896524-25, Tü-FE 5 Vik S?GBi?-2ü, Lü-Sü B Gränna-El SQGEEQ-Eü; Lä-Sü B Gränna-RE 3?381?-20, Lü-Sü B Stava-Ri E§ü31?-Eü, Lü-Sä B Stava-HE 5?G51?-203 Lü-Sä B ädeshäg 89381?*29, Lä-Sü E Tranås Båüâlä-BGE Lä-Sü E Trehörna-9 Eçüälä-Zü, Lü-Sü B Eget

S?U?11-12, Hå-TI E Säffle

8?G?11-12; Hå-TI D Uármlandsbrü

SQQQUL-lz'g Hå-TI D Segmün

E?ü?11-12, HÅ-TI D Segmün-U

8%??11-12i Hå-TI D Kila

E?ü?14-14, EH-Tü D Kungäiv-Ri

8?G?13-14, BN-TG D Kungälv-R2 S?L91_-145 GN*TB D LgEdet-U 8?G91--145 BH-TB D Lädäse 890.1 -14§ üN-TB D Bäckamü S?G?15-155 FR-Ln D Halmä-Rl SQG?15-låç FE-LE D Halmü-EZ

5?U?15-âá5 FQ-Eü E HE siñgbürg-Uåå

BQGGEE-iág FR LE ü Linderäd-v B?$?15-1á5 ?R-Lb B êbbê?á5 Sçd?15-1éç FF-LW D ävEGSEEGEtEF VTI MEDDELANDE 627 regnskar

(våttki regn5áuf

regnekur regnskur regnskur regnskur regnskur D 1 3 3

W

uun m un q a wl

müa

ål

nb

1

g.

1

-kur W T m i n ul m r um ...1 W 3 VäGLåG; ?ÄDER Tcrrt, mulet Tcrrti klart Türrt, klart Türrt, klart Tarrt, klart Tar-rti klart Torrt, halvkåart Türrt, haåvklart Türrt ivátt), Türrt Tar-rti halvklart TüFFt; halvklart Türrt, haåvklart Türrt, halvklart Türrt, halvklart Tcrrt, halvklart Tarrt, halvkåart Tarrt, halvkiart Türrt, haivkåart Türrt, halvklart Torrt, halvklart Türrt, klart Torrti klart Türrt5 klart Türrt, klart Torrt, klart Tarrt âvátt), TDF?t tvätt?? Türrt (vått), Türrt (vått)i Türrt åvátt), Türrt (vatt), Torrt åváttE; Tsrrt (vattii Türrt tvätt?? Türrt ivátt?i Tarrt åváttä,

Stteber - teeember HH ,nñrñ I .4 u v LH gåtmq.ug; ______.__-_-_ ___.-__u_- w*______-______*____--_---_--_-____---____d____-_ ?åätlä_{:muggg L}i SÅTUH U ___4-_.4_____

aelela- e

aelals-1e,

aelela-la,

aaza15-le,

aaial?-1a,

sale17-1e,

E?lül?-18;

salen-»lai

aelen-lei

S?lül?-18,

saraaa-215

salaze-zl,

8?l$2@-215

?QlQEG-El; .J

ealaea- l,

S?lülå-l?,

selela-1?,

garage-1??

S?lülå-l?$

SQlGlQ-Eüg

ealale-ae;

aalela-ae,

SQlGlQ-EG;

Sçlülç-Eñç

ll] IJ] 133 IHJ '33 IJ) -4 3 '4 3 '4 3 -4 3 '4 3 :4 3

SällQS-G??

Bellas-ae;

eallaa-a

aellea-u ,

E?lll?-18$

S?lll?-183

Sälll7-lâç

ea1217-13,

S?lll?-lS,

8?lll?-lS;

ääTFLåTS

Som en bakgrund till redovisningen av hastigheter

mätningarnas timflöden och procent tunga fordon i bilaga 2.

VTI MEDDELANDE 627

ECHBDQS GRUPP MQHN UäGLâGa ?ÄDER

Su-Hå å Gietad-Rl Terrt5 halvklart

qe-HÅ å Eietad-RE Terrti halvklart

ae-HÅ å Vreta ?ert-ti halvklart

aö-ñå å äanterp Terrt, halvklart

Sü-Må ä UzHueby Terrti halvklart

Tl-BM å Faekallavit-U Terrt ivatt), regnskurar

TT-GH ä Gamleby Terrt (vatt), regeekerar

TI-GN å Gamleby-U Terrt (Avattl:i regnskurar

Tl-GH å Vimmerby-U Terrt ivattli regnskurar

TI-BN ä Leêtahammar Terrt5 halvklart

Tl-GH å Uena Terrt ävattl, regnekurar

FR-Lu å Elngteaa Terrt, regnekar

FR-Lö å Eeäilstuna Terrt, halvklart

FR-lü å Eskilstuna-U Terrti halvklart

FR-Le å Kvickeand Terrt, regnekur

FH-Le å Hallstahammar Terrt3 regnskur

HåeT_ E Helmarden-RE Terrt, mulet

HÅ-TI B Säeerkåping Terrt, mulet

HÅ-TI B Stavsjö Terrtg mulet

Hå-Tl E Fineeang Terrt, halvklart

TD-FR E Nyköping-R1 Terrt (vatt), mulet

TG-FR B Nyköping-RE Terrt (vatt), mulet

TG-FR B Jänaker Terrt (vatt), mulet

TB-FR B Stigtemta Terrt (vatt), mulet

?ü-FR B vik Terrt (vatt), mulet

Lü-Sü B Bränna-R1 Torrt (vatt)5 halvklart

Lü-Sö B Bränna-R2 Terrt leattli halvklart

Lä-SÖ B Stava-Rl Torrt, halvklart

Lü-Sü B Stava-RE Terrt, halvklart

Lü-Se E ödeehög Terrti halvklart

Lä-Sü E Tranae Terrt, halvklart

Må-TI D Säffle vatt, regn

GN-TB B Kungälv-Fl Terrt (vatt), regnskurar

BH-TG E L.Edet-U Terrt, mulet

Uwelü 5 Läeñâe Terrt, mulet

Bü-Tü B Sackame Torrt ivatt), regneker

FR-Lü 3 almê-El ler-rta alart

FH-Lä D Halmä-RE Terrti klart

FR-Lä D Heleiegüerg-URE ?errt, tlart

FR-LÖ D Llnäeräd-V Terrti klart

FR-Lä E âbbekae Terrt, klart

FR-Lä D ävedekleeter Terrt, klart

22

5 RESULTAT

5.1

Hastighetsutvecklingen för personbilar 1980-1989

Ambitionen

för hastighetsmätningarna har varit att i möjligaste

mån återkomma till samma platser vid samma tidpunkter från år

till år. Vissa mätningar har fallit bort på grund av tekniska

fel eller resursbrist. Hastighetsanalysen i

föreliggande

redo-visning har begränsats till torrt väglag. Mätprogrammet har med

tiden förändrats så att nya mätplatser har tillkommit vid olika

tillfällen. Ett mindre antal mätplatser har fallit bort och

någ-ra har även fått ändnåg-rad mättid. Detta medför att vi ej kan gönåg-ra

direkta parvisa jämförelser av hastigheterna och samtidigt

ut-nyttja hela materialet.

Statistisk analys avseende samvariation med år, månad och plats.

För att följa hastighetsutvecklingen

använder vi multipel

re-gressionsanalys med år, månad och plats som 0/1 variabler där vi

antar att års- och månadseffekterna är lika på de olika

platser-na. Se bilaga 4.

Analysen

har begränsats till personbilar.

Materialet delas upp

på

de olika hastighetsgränserna samt en särskild grupp för

mo-torvägar (hastighetsgräns 110 km/h). Endast 3 motortrafikleder

ingår varför dessa slås ihop med vanliga tvåfälts 110-vägar.

Bortfall mindre än 6 timmar per mätdygn accepteras.

Årsutveckling.

I figur 4 visas förändringarna mellan åren för

tre

percentilhastigheter - 15, 50 och 85 - under perioden 1980

till 1989 per vägkategori.

Lägsta

hastigheterna hade vi för år 1981 och de högSta 1985

re-spektive

1988° Mellan 1981 och

1985 nar vi en kraftig

hastig-hetsökning.

Efter en tillbakagång

1986 och 1987 ökade

hastig-heterna 1988 för att minska igen 1989.

23

Jämfört med 1981 ligger medianhastigheten år 1989 på 70-vägar ca

0,6 km/h högre för personbilar, på 90-vägar ca 1,6 km/h, på

van-liga 110-vägar utom.motortrafikleder med ca 3,9 km/h och på

mo-torvägar 3,3 km/h.

1986 fick vi ett trendbrott, hastigheterna minskade med i genomr

snitt ca 1 km/h.

1987 ligger hastighetsnivån genomsnittligt på samma nivå som 1986.

1988 uppvisar åter hastighetsökningar för 90, 110 och MV.

70-vägar har oförändrad hastighet.

1989 har vi åter fått hastighetsminskningar och det gäller

samt-liga hastighetsgränser. På 70-vägar och motorvägar med 110-gräns

minskade hastigheterna med ca 1 km/h. På 90-vägar var

minsk-ningen ca 1,5 km/h och på 110-vägar med två körfält ca 2 km/h.

Hastighetsförändringarna mellan

1988 och 1989

är statistiskt

signifikanta på 5 %Fnivån för alla vägtyper

utommotorvägar.

Signifikanta förändringar under tidigare år se referens 9.

Sommarmätningarna, under perioden med sänkt hastighetsgräns från

110

till 90 km/h, uppvisade

genomgående större

hastighetssänk-ningar än övriga månader.

Platsvariation.

De olika mätplatsernas hastighetsnivåer

som de

beräknas vid regressionsanalysen beskrives i bilaga 3.

Sänkningen av hastighetsgränsen på 110-vägar tycks ha medfört en

lugnare takt även på 70- och 90-vägar.

En speciell analys gjordes på hastighetsutvecklingen för olika

månader jämfört med motsvarande månader 1988.

Se figur 5.

Has-tigheterna på de sänkta 110-vägarna

blev ca 11 km/h lägre för

vanliga tvåfältsvägar, respektive 14,5 km/h lägre på motorvägar.

På motorvägarna som efteråt fick behålla 90-gränsen fick vi

under hösten endast 11 km/h lägre farter.

80 81

15'

50-

_{*_T}

percenfd ____r-+___

-10 +06 -01 +16 +02 -19 +11 -00 -09

85-

_

percenfü

Figur 4.

percenfü

_18 +08 _09 +09 +1,2 -10 +04 +0,3 -0.2

;I

fw-

_-70-vügar

82 83 84 85 86 87

_I_

rg-J

-13 +10 +01 424-05 -19 +11 »01 -1.2

FI_

88 89

90-vügar

82 83 84 85 86 87 88 89

_LA-7-80 81

_FF-f

VTI MEDDELANDE 627

-r_____

-0.7 +05 +0,7 +01 +17 -O.7 +03 +06 -06

-07 +07 +08 +07 +08 -0.9 -01 +09 -14

mil

-06 +12 +12 +08 +02 -10 -0.3 +10 - 2.1

Hastighetsutvecklingen på landsväg 1980-1989 för

25

11O-v'cigc1r

Motorvügur

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

_F_

I 1

__L_

15' _TI-14 fu +11 -05 +12.+QS.+3A -11 +05 +14 +05

percen -0.4 4.0.7 .01 +14 +11 +03 +09 +17 -1.6

50' _84

_{percsan'nLQ2 +10 _00 +15 +13 _05 +10 +16 _20}

.-4

_{+12 _07 +19 +0,2 +31 _15 _02 +15 -0.9}

'

T

_{_\}

_____J

85-

_{T*_1__J}

4

percenhl_02 +14 _00 +23 +06 _09 +10 m _28

+10 .10 +2,1+ -0.3 +4,4 -2.7 0.9 +15 19

Figur 4 forts.

Hastighetsutvecklingen på landsväg 1980-1989 för

personbilar vid torrt väglag.

26

Tabell 3.

Hastighetsdifferenser mellan 1988 och 1989 för olika

månader

och kombinationer av månader för personbilar

vid torrt väglag.

Konfidensintervall på 95 %-nivån. Inom parentes antal

mätningar.

Mån .Mâtgrupp

70

90

110-90

110 _

uveso

MV

APR A+ B

-l.li1.5 -1.9i1.0

-

-1.4i1.1

-

-O.5i2.

(6)

(5)

(6)

(4)

MAJ- A+ B+ D

-1.8i1.

-l.5i0.7

-

-2.2il.3

-

-0.3il.

JUN

(10)

(12)

(4)

(8)

JUL A+ B+ D -2.2:1. -2.5:0.6 -1101il.2

<-

-14.4i2.6

<-(9)

(11)

(5)

(7)

AUG- A+ B+ D

-0.7i1.

-1.8i0.6

-

-3.2il.3 -ll.3i4.8 -4.7i3.

SEP

(9)

(12)

(4)

(2)

(2)

OKT- A+ B+ D

e009i1.5 -l.6il.3

-

-2.5i1.0

-

-208i2.

NOV

(5)

(3)

(6)

(4)

För samtliga månadskombinationer i tabellen

får vi signifikant

lägre

hastigheter för

90- och 110-vägarna, 70-vägarna

signi-fikant lägre i maj-juni och juli.

De vanliga motorvägarna med 110-gräns har signifikant lägre

has-tighet efter sommaren i augusti-september och oktober-november.

Under juli månad fick vi en stor sänkning på llomvägar och

motorvägar eftersom hastighetsgränsen sänktes till 90 km/h.

Även 70- och 90-vägarnas hastigheter sjönk något mer än de gjort

under våren.

Under

hösten har vi fortfarande lägre hastigheter än föregående

år, och för 110-vägar och motorvägar är skillnaden större än för

våren.

Signifikans betyder att konfidensintervallen ovan ej innefattar.)

värdet O.

27

5.2

Hastighetsnivâer med avseende på fordonstyp och

våg-kategori 1989

För att få en uppfattning om hastighetsnivåerna samt

hastighets-överskridandena generellt presenteras i tabell 3 medelvärden som

bygger på data från de mätningar som är gjorda under år 1989.

Fördelningen av mätningar i tid och rum skiljer sig något från

år till år varför värdena i tabell 3 ej kan direkt jämföras med

tidigare års resultat. Dessutom bygger 1984 och 1985 års

medel-hastigheter på aritmetiska medelvärden i stället

för som nu på

medianer. Medelhastigheterna bildas på antalet mätningar och

vä-ges

fr 0 m 1987 med antal fordon. Resultatet

ger i Övrigt

en

viss

överskattning av hastigheterna på våra vägar eftersom

ningarna är utförda på horisontella raksträckor och endast

mät-ningar

vid torrt väglag är medtagna. Se även bilagan med

plats-variabler som bygger på data för hela perioden 1980-1989.

Tabell 4.

Medelhastigheter* samt andel

hastighetsgränsöverskri-danden för de olika fordonsslagen P, PS, B, L och

LS** vid de mätningar som utfördes under 1989 på

torrt väglag.

Vâgkategori % Över % över

Medelhastighet* (km/h) Skyltad _

Skylt-

Bredd

hast.gr.

70

90

70_9Q] 70

hast.- (meter)

gräns

P

ps

B

L

Ls

p

93

B

L

LS

70

4 7_6 5

79

74

76

75

74

83

68

85

71

71

' ' (57) (55) (29) (54) (48) (57) (43) ( 9) (46) (32)

90

6 5_7 0

86

75

83

80

79

35

74

24

87

92

' ' (17) (17) (17) (17) (17) (17) (15) ( 4) (17) (15)

8 O_9 5

93

80

88_

85

82

61

91

44

97

98

'

'

(24)

(24)

(20)

(24)

(24)

(24)

(22)

(17) ,(24)

(24)

11513

93

80

90

84

80

63

89

51

95

96

(41) (41) (41) (41) (41) (41) (41) (40) (41) (41)

105

84

96

89

83

36

94

73

97

98

11°

12'13

(21) (21

(21) (21) (21)

(21)

(21) (21) (21) (21)

ML

106

85

95

89

82

36

96 _ 71 F 581

99

(12) (12) (12) (12) (12)' (12) (12) (12) '(12)' (12)

MV

111

86

97

92

83

54

96

80 1 59 I

98

(42)

(42)

(42)

(42)

(42)

(42)

(42)

(41) L(42)_L (42)

Inom parentes antal mätningar.

* Medelvärdesbildning har utförts m a p medianhastigheter från

de enskilda hastighetsmätningarna.

** Se Appendix sidan 1.