Miljömålen – i ett internationellt perspektiv, de Facto 2007 Tidningsbilaga

Utdrag ur Miljömålsrådets årsrapport

Miljömålen – i ett internationellt perspektiv, de Facto 2007

miljömålen

2. frisk luft

9. grundvatten av god kvalitet

8. levande sjöar och vattendrag

11. myllrande våtmarker

10. hav i balans samt

levande kust och skärgård

7. ingen övergödning

3. bara naturlig försurning

12. levande skogar

13. ett rikt odlingslandskap

14. storslagen fjällmiljö

15. god bebyggd miljö

4. giftfri miljö

6. säker strålmiljö

5. skyddande ozonskikt

1. begränsad klimatpåverkan*

16. ett rikt växt- och djurliv

M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L

för år 2020 Trend

2

1 3 4 5 6 7 8 9

Så här läser du tablån! Målet bedöms kunna nås inom den utsatta tidsramen

Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs

Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs

Målåret har passerats, delmålet var uppnått vid målåret Målåret har passerats, delmålet var inte uppnått vid målåret

Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv Man kan inte se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön

Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ Teckenförklaring

* målår 2050 i en första etapp

Varje år lämnar Miljömålsrådet en lägesbeskrivning till regeringen om hur arbetet med de 16 miljökvalitets-målen och tillhörande 72 delmiljökvalitets-målen går. Möjligheten att nå målen inom tidsramen (prognosen) illustreras genom glada och ledsna ansikten (så kallade smilis). Vad färg och form på ansiktena innebär förklaras närmare nedan i teckenförklaringen. För varje miljökvalitetsmål finns också en trendpil. Pilarna visar den utvecklingsriktning man ser i miljön nu och om miljötillståndet utvecklas åt rätt håll oavsett om det leder till att miljökvalitetsmålet kan nås till år 2020 eller inte. Bedöm-ningsgrunderna för målen och pilarna beskrivs utförligare inne i

rapporten i respektive miljömåls-kapitel. Antalet delmål varierar för de olika miljökvalitetsmålen, där vissa enbart har ett delmål medan andra har upp till nio delmål. Antalet delmål för respektive miljökvalitets-mål framgår av numreringen (1–9) i tablån under ”Prognos för respektive delmål”. I den övergripande bedömningen av om miljökvalitets-målet kan nås tas även andra fakto-rer än delmålen i beaktande.

Denna typ av tablå har även förekommit i tidigare års de Facto. Observera att tablåer från olika år inte alltid är direkt jämförbara. Det beror bland annat på att vissa delmål har reviderats mellan rap-porterna.

Miljömålsarbetet bedrivs aktivt på såväl nationell som regional och lokal nivå. Det finns många ljusglimtar i arbetet för att nå målen, effektiva åtgärder har genomförts och flera delmål har uppnåtts. Årets miljömåls-uppföljning visar dock, i likhet med tidigare års uppföljningar, att tempot i arbetet inte är till-räckligt. Det finns betydande svårigheter med att nå flera av miljökvalitetsmålen inom den utsatta tidsramen. Miljömålsrådet pekade i förra årets de Facto på att alla kan bidra till att nå målen i sin roll som konsumenter. Givetvis är det inte enbart vårt eget agerande i Sverige som räknas. Vi är beroende av omvärlden. Hur miljöarbetet utvecklas internationellt och hur människor, företag, organisationer och länder utanför Sveriges gränser agerar har stor bety-delse för våra möjligheter att nå miljökvalitets-målen. Därför har årets de Facto fokus på mil-jömålen i ett internationellt perspektiv.

Når vi miljökvalitetsmålen?

sammanfattning av de nationella

bedömningarna

2007

Trots att den sammantagna bilden av möjlig-heterna att nå miljökvalitetsmålen i tid visar att stora utmaningar kvarstår, ser vi samtidigt att ut-vecklingen för flera av målen går åt rätt håll. Detta indikeras av de trendpilar som är nya för i år.

De nu aktuella bedömningarna av läget för de nationella miljökvalitetsmålen visar i stort sett samma resultat som för tidigare år. Ny är dock bedömningen att ytterligare ett miljökva-litetsmål, Hav i balans samt levande kust och skärgård, är mycket svårt att nå. Ändrade bedömningar för två av delmålen motiverar den nya sammantagna bedömningen. Av de tre delmål som väger tyngst, om skydd av marina miljöer, bifångster och uthålligt fiske, bedöms nu de båda sistnämnda som mycket svåra att nå i tid, medan delmålet om skydd av marina mil-jöer kvarstår som möjligt att nå om ytterligare åtgärder genomförs.

Åtta av totalt sexton miljökvalitetsmål bedöms därmed som mycket svåra att nå i tid. Dessa mål är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande Skogar och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga miljökvalitetsmål gäller att de bedöms möjliga att nå under förut-sättning att ytterligare åtgärder sätts in.

Bedömningarna av delmålen visar att av de sammanlagt 72 delmålen beskrivs 18 med gröna glada ansikten, 34 med gula neutrala och 20 med röda ledsna ansikten. Majoriteten av de delmål vars målår passerats har uppnåtts. Av de

delmål där bedömningen ändrats sedan föregå-ende redovisning har bedömningen i åtta fall blivit mer negativ och mer positiv i endast fyra. För två delmål har målåret passerats 2006. Av dessa har delmål 5 om åtgärdsprogram för hotade arter tillhörande Ett rikt odlingsland-skap uppfyllts, men inte Myllrande våtmarkers delmål 3 om skogsbilvägar.

De för året nya trendpilarna visar bedöm-ningar av hur tillståndet i miljön utvecklas för respektive miljökvalitetsmål. För knappt hälf-ten av miljökvalitetsmålen går utvecklingen i miljön åt rätt håll. Det visar att insatta åtgärder har positiv effekt. För åtta miljökvalitetsmål bedöms utvecklingen som mer eller mindre oförändrad och endast i ett fall, Begränsad kli-matpåverkan, bedöms tillståndet i miljön tyd-ligt försämras.

Glädjande är att för två av de miljökvalitets-mål som bedöms mycket svåra att nå, utvecklas miljötillståndet ändå i rätt riktning. Det gäller Frisk luft och Bara naturlig försurning. Att målen trots detta bedöms bli mycket svåra att nå inom tidsramen beror bland annat på att återhämtningen i miljön går långsamt samt att fler och kraftfullare åtgärder både nationellt och internationellt behövs för att målen ska uppnås i tid.

Förslag på nya delmål och åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen kommer att presenteras i samband med Miljömålsrådets underlag till den fördjupade utvärderingen som överlämnas till regeringen våren 2008.

sammanfattning av de regionala

bedömningarna

2007

Alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen har gjort regionala bedömningar av miljökvalitetsmålen och de regionala målen. Länens bedömningar stämmer i stort väl överens med de nationella, men skillnader i regionala förutsättningar åter-speglar sig i bedömningarna. Rådet konstaterar att glesbygdslän generellt bedömer att det är något större möjligheter att uppnå miljökvali-tetsmålen i sina regioner.

De miljökvalitetsmål där flest län avviker från den nationella bedömningen är Frisk luft och Bara naturlig försurning. Nio län, i huvud-sak län med större tätorter och stor belastning från trafiken, bedömer det mycket svårt att nå målet Frisk luft. Det är en bedömning som överensstämmer med den som gjorts på natio-nell nivå. Övriga län anser att målet kan nås med ytterligare åtgärder. Att också försurning-en drabbar olika framgår av bedömningarna. Gotland med sin kalkrika berggrund, län i östra Sverige och flera Norrlandslän gör en relativt positiv bedömning av möjligheterna att nå mil-jökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Andra län, mer utsatta för lufttransporterade

föroreningar och med markförhållanden som medför långsammare återhämtning, gör en mer negativ bedömning.

Stockholms och Västra Götalands län, med sina storstadsregioner, bedömer tillsammans med två andra län att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är mycket svårt att nå.

Syd- och västkustlänen samt Stockholms, Gotlands och Gävleborgs län bedömer det mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Övriga kustlän bedömer att målet kan nås med ytterli-gare åtgärder.

Norrlandslänen är mest positiva till att kunna nå miljökvalitetsmålet Ingen övergöd-ning. Läs mer om de regionala bedömningarna på www.miljomal.nu.

Vilken utveckling stödjer

och vilken motverkar

måluppfyllelsen?

stödjande utveckling

Genom att utveckla ny teknik och nya metoder ökar man möjligheterna att nå flera av de natio-nella miljökvalitetsmålen. Utveckling av skot-rar med lägre bullernivåer, utbyte av äldre arbetsmaskiner mot nya mer effektiva samt utveckling av alternativa fiskemetoder som ger bättre skydd mot sälangrepp samtidigt som bifångsten av marina däggdjur och fåglar mins-kas, är några exempel. Ett miljökvalitetsmål där teknikutveckling varit viktig är Bara naturlig för-surning, där ständiga effektivitetshöjningar och förbättringar inom energi- och transportsektorn lett till lägre utsläpp av försurande ämnen. För-bättrade metoder inom jordbruket har lett till minskat läckage av näringsämnen till sjöar och vattendrag och därmed större möjligheter att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Stora landområden och även en del vatten-områden ges särskilt skydd varje år. Detta till-sammans med generell naturvårdshänsyn samt skydd och skötsel av ekosystemen och deras naturtyper har avgörande betydelse för möjlig-heten att nå flera av målen med koppling till biologisk mångfald, som till exempel Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myll-rande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Energianvändningen per uppvärmd ytenhet i bostäder och lokaler minskar och andelen fos-sila bränslen har nästan halverats under perio-den 1995–2005. Denna utveckling bidrar till möjligheterna att nå mål som Begränsad kli-matpåverkan och God bebyggd miljö.

motverkande utveckling

De ökande vägtransporterna begränsar möjlig-heterna att nå flera av miljökvalitetsmålen. Ett etappmål inom transportpolitiken säger att kol-dioxidutsläppen från transporter till 2010 ska stabiliseras på 1990 års nivå. År 2005 var dock vägtrafikens utsläpp av koldioxid cirka 1,9 mil-joner ton högre än år 1990, en ökning med elva procent. Det är främst utsläppen från lastbils-transporterna som ökar. Transportutvecklingen påverkar möjligheterna att nå flera miljökvali-tetsmål, men kanske särskilt målet Begränsad klimatpåverkan. I tätorter leder transporterna till höga halter av kvävedioxid och partiklar vil-ket påverkar mål som Frisk luft, och orsakar buller som påverkar God bebyggd miljö. Sjö-transporternas användning av bränslen med hög svavelhalt är ett hinder för att nå vissa mål, främst Bara naturlig försurning. Svavelut-släppen från internationell sjöfart som bunkrar i svenska hamnar är mer än dubbelt så stora som de samlade svenska utsläppen från alla sektorer.

För flera av miljökvalitetsmålen är gemen-samma beslut inom EU avgörande för målupp-fyllelse. För att få till stånd starka och effektiva EU-beslut måste först och främst många länder inom unionen vara överens om problematiken och hur man hanterar den bäst. Därefter måste det finnas en gemensam vilja att leva upp till besluten som tas. I vissa fall leder bristen på samsyn om problembilden till att besluten är allt för svaga för att bidra till Sveriges miljö-målsarbete. I andra fall leder det bristfälliga genomförandet av besluten till samma resultat.

Vår egen konsumtion påverkar många av miljökvalitetsmålen. Frågan behandlades mer ingående i förra årets de Facto. Förutom trans-porter lyftes även energianvändningen i boen-det och vilken mat vi väljer fram som faktorer med stor miljöpåverkan. Vilka varor vi konsu-merar har också betydelse liksom hur vi hante-rar vårt avfall.

Förändringar i naturen sker ofta långsamt. Det tar lång tid för mark och vatten att åter-hämta sig från effekterna av försurande ämnen, och de skogliga biologiska processerna där nya livsmiljöer skapas är långsamma. Det betyder att även om en för miljön negativ trend bryts så finns en fördröjningseffekt i naturen som gör att det många gånger ändå är svårt att nå det miljötillstånd som miljökvalitetsmålen syftar till inom utsatt tid.

Miljömålen utanför

Sveriges gränser

Miljömålen måste ses i ett internationellt sammanhang. Många av miljöutmaning-arna i dag är sant globala och kräver att arbetet utformas därefter. För att nå våra mål behöver vi agera internationellt med målen för ögonen, men det är samtidigt viktigt att förstå att det internationella miljöarbetet gäller mer än att

bara verka för att nå våra nationella mål. Inter-nationell miljöpolitik är idag också säkerhets-politik och utvecklingssäkerhets-politik.

Hösten 2006 fick miljöfrågorna och då sär-skilt klimatfrågan ett enormt genomslag i mass-media. En brittisk ekonom, sir Nicholas Stern, publicerade en uppmärksammad rapport där priset för klimatförändringar beskrevs. Al Gores oscarsbelönade film En obekväm sanning, med fokus på klimatförändringarna, fick också stor uppmärksamhet. Att klimatfrågor på detta sätt presenteras för och förstås av en större allmän-het skapar förutsättningar för att flera av miljö-målen ska kunna nås. Men för att åstadkomma en förbättring av miljökvaliteten behöver denna förståelse omsättas i handling. Många gånger är det själva förutsättningarna för en mer miljöan-passad livsstil i ett samhälle som behöver för-bättras. Detta är en utmaning liksom det är att hålla medvetenhet om betydelsen av en frisk och sund miljö kvar i ett samhälle så att arbetet inte blir en dagslända. Att nå miljö-målen är ett långsiktigt arbete och då behövs kontinuerligt engagemang.

Mycket har hänt på miljöområdet inom EU under 2006. Det kanske viktigaste steget är att EU:s kemikalielagstiftning REACH beslu-tades efter en lång process. Kemikaliearbetet har också tagit fart internationellt inom den globala kemikaliestrategin SAICM. Att EU-länderna kommit överens inom REACH är en bra grund för ett fortsatt arbete inom SAICM. Andra viktiga steg i EU:s miljöarbete är att alla de sju tematiska strategier som ingår i det sjät-te miljöhandlingsprogrammet har presensjät-terats. Strategierna gäller skydd och bevarande av den marina miljön, hållbart nyttjande av naturresur-ser, luftförorening, förebyggande och material-återvinning av avfall, stadsmiljön, markskydd och hållbar användning av bekämpningsmedel. Strategierna ger inriktningen på EU:s miljö-arbete för de kommande åren och visar på en vilja till mer helhetstänkande än tidigare.

Under andra halvåret 2009 är Sverige ordför-andeland i EU. Naturvårdsverket skriver i sin rapport Svenska miljöprioriteringar i EU 2007– 2009 (rapport 5619) att tre huvudfrågor särskilt bedöms komma att dominera under dessa tre år: klimat kopplat till energifrågan, biologisk mångfald samt hållbar utveckling. Klimatarbetet kommer att domineras av internationella för-handlingar om ett nytt avtal efter Kyotoproto-kollets första period som avslutas 2012. När det gäller biologisk mångfald får det så kallade 2010-målet, som antogs i Johannesburg 2002, ökad aktualitet när vi nu närmar oss år 2010. Inom området hållbar utveckling gör EU en första översyn av hållbarhetsstrategin redan hösten 2007, och en andra hösten 2009. Sveriges ordförandeskap i EU är ett utmärkt tillfälle att driva på detta arbete liksom att lyfta flera andra frågor där Sverige är starkt beroende av andra länder för att kunna nå miljökvalitetsmålen. Det är också ett tillfälle att väcka nya viktiga frågor som kan bidra till att målen nås.

Rådets värdering

Mot bakgrund av att flera av våra miljökvali-tetsmål bedöms svåra att nå och att ytterligare åtgärder kommer att krävas samt att årets tema för de Facto är det internationella perspektivet vill Miljömålsrådet särskilt:

Betona nödvändigheten av att miljöarbetet fort-sätter att integreras i alla sektorer i samhället. Sektorsansvar för miljön är en nyckelfaktor då många miljöproblem måste hanteras inom de specifika sektorerna såsom jord- och skogsbruk, fiske-, transport- och energiområdena. Sverige behöver fortsätta driva detta inom EU och globalt.

Understryka den betydelse gemensamma be-slut inom EU har för att nå flera av miljökvali-tetsmålen. Sverige behöver verka för att EU tar fram beslut, styrmedel och verktyg som bidrar till att nå målen. Att Sverige är pådrivande är ännu viktigare i det globala konventions-arbetet, där många beslut varken är tydliga, till-räckligt skarpa eller tvingande för länderna. Framhålla behovet av att miljökvalitetsmålen fortsatt används som en grund för Sveriges internationella miljöarbete. De bör även utgöra ett viktigt element i annat internationellt arbete som är relevant för möjligheterna att nå miljö-kvalitetsmålen.

Tydliggöra betydelsen av att Sverige inom EU och internationellt är ett föregångsland genom att visa på goda exempel där åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen går hand i hand med en ekonomisk tillväxt. Detta kräver att Sverige vill gå före EU i centrala miljöfrågor.

Peka på att en god nationell samordning med utgångspunkt i miljökvalitetsmålen kan ge Sverige större framgångar i internationella miljö-förhandlingar, inte minst före och under Sveriges ordförandeskap i EU 2009.

Understryka betydelsen av fortsatta internatio-nella satsningar för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Det är uppenbart att arbetet inom många andra av miljökvalitets-målen påverkas av möjligheten att detta mål nås.

Markera vikten av att genom en utvecklad dialog fortsätta stärka miljömålsarbetet i kom-munerna och inom näringslivet, liksom vikten av att ta tillvara och stimulera miljörörelsens engagemang och arbete för att nå målen.

Halten av växthusgaser i

atmosfären skall i enlighet

med FN:s ramkonvention

för klimatförändringar stabiliseras på en

nivå som innebär att människans

påver-kan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet skall uppnås på ett sådant sätt och

i en sådan takt att den biologiska

mång-falden bevaras, livsmedelsproduktionen

säkerställs och andra mål för hållbar

utveckling inte äventyras. Sverige har

tillsammans med andra länder ett ansvar

för att det globala målet uppnås.

Världens samlade utsläpp av växthus-gaser fortsätter att öka, därmed ökar även gapet till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåver-kan. Sverige hör dock till det fåtal industri-länder som under 2006 redovisade en avtagande trend för de nationella utsläppen till klimat-konventionens sekretariat. Ytterligare åtgärder kommer dock att krävas för att hindra att utsläppen från svenska källor ökar de kom-mande åren.

Sverige ska, inom EU och i internationella fora, verka för att det globala arbetet inriktas så att miljökvalitetsmålet kan nås. Omfattande utsläppsminskningar krävs främst i industrilän-der, men också i utvecklingsländer med stark tillväxt. EU-kommissionens bedömning är att utsläppen från industriländer behöver minska med 30 procent till år 2020.

Genom ett nytt klimatpolitiskt beslut anslöt sig Sverige under 2006 till EU:s gemensamma, långsiktiga klimatmål om en maximal, global genomsnittlig uppvärmning med två grader över förindustriell nivå.

Det nationella långsiktiga klimatmålet lig-ger fast och innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser fram till år 2050 bör minska från dagens drygt sju ton till högst 4,5 ton kol-dioxidekvivalenter per person och år. Målet är beräknat utifrån förutsättningen att utsläppen på sikt ska vara jämnt fördelade mellan jordens

invånare. Internationellt diskuteras idag om detta långsiktiga riktvärde om 4,5 ton koldioxid-ekvivalenter per person räcker. Vissa studier pekar på att en nivå så låg som tre ton per per-son eller lägre krävs globalt.

Under 2006 togs beslut om en rad styrmedels-förändringar av betydelse för klimatmålet: • Förlängning och förstärkning av

klimat-investeringsprogrammet under 2006–2008 med satsningar på klimatinformation, sats-ningar inom transportsektorn samt stöd till små kommuners klimatarbete.

• Krav på energieffektivitet vid offentlig upphandling.

• Förlängning och utökning av systemet med gröna elcertifikat fram till 2030 innebärande en ökning av elproduktion från förnybara

energikällor med 12 TWh mellan 2007 och 2016.

• Fortsatt skatteundantag efter 2008 för bio-bränslen som drivmedel för fordon.

• Ökad inblandning av rapsmetylester (RME) i diesel från två till fem procent.

• Uppdrag till Konsumentverket att i samver-kan med Naturvårdsverket och Vägverket ta fram ett märkningssystem för bilars koldioxid-utsläpp.

risk för kraftigt ökande utsläpp

Den globala medeltemperaturen ökar i takt med stigande halt av växthusgaser i atmosfären. Halten är nu drygt 30 procent högre än vad den var vid industrialiseringens början i mitten av 1800-talet, och kan komma att stiga kraftigt. I november 2006 varnade IEA (The International Energy Agency) för att koldioxidutsläppen i världen kan öka med 55 procent till 2030 om nuvarande utsläppstrender fortsätter.

m i l j ö k v a l i t e t s m å l

1

begränsad klimatpåverkan

Enligt prognoser för utsläpp av växthusgaser i industriländer samt utvecklingsländer kommer, om inga ytterligare åtgärder vidtas, utsläppen från utvecklingsländer att överstiga industriländernas år 2020. Mängden växthusgaser anges som koldioxid-ekvivalenter, d v s omräknat till den mängd koldioxid som ger motsvarande klimatpåverkan.

Not. exkl markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (lulucf)

miljarder ton CO2–ekv

figur 1.1 Utsläpp av växthusgaser i industri-respektive utvecklingsländer

1990 2005 2020

källa: joint research centre – institute for prospective

technological studies industriländer utvecklingsländer 20 80 100 120 160 140 40 60

Sverige har brutit sambandet mellan ekonomisk till-växt och utsläpp av till-växthusgaser. Mellan 1990 och 2005 har BNP ökat med cirka 30 procent. Under samma period minskade utsläppen med omkring fem miljoner ton eller 7,2 procent.

index

figur 1.2 Utveckling av svensk BNP samt utsläpp av växthusgaser 1990–2005 2002 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004 2005 källa: naturvårdsverket växthusgaser BNP

miljökvalitetsmålen

Det internationella samfundet står inför mycket stora utmaningar i att gemensamt arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som välståndet utvecklas globalt. Särskilt viktigt är det att arbeta för en välståndsutveckling i den fattiga delen av världen i enlighet med millennie-målen, klimatkonventionen etc på ett sådant sätt att utsläppen av växthusgaser minimeras.

klimatfrågan i fokus

2006 går till historien som det året då forskar-nas varningar för klimatförändringens effekter på allvar fick genomslag i samhällsdebatten. Mycket tack vare en rad extrema väderhän-delser och osedvanligt mild väderlek. I början av 2006 bekräftades att år 2005 var ett av de varmaste åren sedan temperaturmätningarna startade på 1890-talet, troligen det varmaste på flera tusen år. Även i Sverige var det varmt, 1,6 grader över normaltemperaturen enligt SMHI. Året slutade på samma sätt med rapporter om den varmaste hösten i Europa på 500 år.

Klimatförändringen kommer bland annat att hota vattenförsörjningen och bidra till att öknarna breder ut sig. Särskilt utsatta är tropiska områden och utvecklingsländerna, men även Sverige kommer att påverkas. Den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen har av rege-ringen fått i uppgift att utreda effekterna av klimatförändringar och hur samhällets sårbarhet kan minskas. Vid en delrapportering i november 2006 framkom bland annat att det finns stora ris-ker för framtida översvämningar av Mälaren och Vänern och att vitala samhällsfunktioner hotas.

d e l m å l , 2008–2012

De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyoto-protokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

65 70 75 80

De svenska utsläppen av växthusgaser varierar mellan åren, främst beroende på skillnader i temperatur och nederbörd. Mellan 2004 och 2005 minskade utsläppen med omkring 2,7 miljoner ton.

miljoner ton

figur 1.3 Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990–2005 källa: naturvårdsverket 2002 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004 2005

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. mål 2008–2012

25

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. 20

15

10

5

Utsläppen av växthusgaser utvecklas olika i olika sektorer. Transportsektorn fortsätter att öka sina utsläpp medan utsläppen minskar från energianvänd-ningen i bostäder och lokaler samt från avfallssektorn.

miljoner ton

figur 1.4 Utsläpp av växthusgaser i Sverige från olika sektorer 1990–2005 2002 källa: naturvårdsverket 2000 1998 1996 1992 1990 1994 2004 2005

el- och värmeproduktion inkl raffinaderier industrins energiförbränning energianvändning i bostäder och service transporter

industriprocesser jordbruk

Luften skall vara så ren att

människors hälsa samt djur,

växter och kulturvärden

inte skadas.

Bedömningen från 2006 att det blir mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft kvarstår. Planerade och beslutade åtgärder i Europa som helhet kan dock på längre sikt förväntas ha en positiv effekt på miljömålet.

Luftföroreningar skadar hälsan, naturen, material och kulturföremål. Exponering för luft-föroreningar mätt som partiklar och kvävedioxid, uppskattas totalt medföra över 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige. Utsläpp av ozonbil-dande ämnen i Europa gör att halterna av mark-nära ozon kommer att överstiga de nivåer som regeringen har angett som mål inom en genera-tion. Det innebär att marknära ozon även år 2020 kommer att ge upphov till skador på skog och jordbruksgrödor. Därtill kommer hälsoeffek-terna av ozon i form av sjukdom och förtida död. Den tidigare trenden mot förbättrad luft-kvalitet i svenska tätorter har avstannat. Dock förväntas fattade beslut ge förbättringar fram-över. Trenden för miljömålet bedöms därför som positiv. I EU:s tematiska strategi för luft-föroreningar redovisas påverkan på miljö och hälsa år 2020.

Prognoserna innebär att det blir mycket svårt att nå miljömålet som helhet inom utsatt tid. Ambitionsnivån på åtgärderna måste höjas både i Sverige och inom EU.

d e l m å l 1, 2005

Halten 5 mikrogram/m3_{för svaveldioxid som}

årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kom-muner år 2005.

d e l m å l 2, 2010

Halterna 60 mikrogram/m3som timmedel-värde och 20 mikrogram/m3_{som årsmedelvärde}

för kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.

d e l m å l 3, 2010

Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m3_{som åtta timmars medelvärde}

år 2010.

d e l m å l 4, 2010

År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha min-skat till 241 000 ton.

d e l m å l 5, 2010

Halterna 35 mikrogram/m3som dygnsmedel-värde och 20 mikrogram/m3_{som årsmedelvärde}

för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010.

Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3som dygns-medelvärde och 12 mikrogram/m3_som

årsmedel-värde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år

2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

d e l m å l 6, 2015

Halten 0,3 nanogram/m3som årsmedelvärde för bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år 2015. 60 100 20 120 80 40

Luftkvaliteten i svenska städer har inte förbättrats under 2000-talet. Endast halterna av bensen har minskat. För de övriga ämnena är trenden otydlig.

befolkningsviktat index

figur 2.1 Trend för luftkvalitet i svenska tätorter under vinterhalvåret 1999/2000–2005/2006

källa: svensk miljöövervakning

1999/00 2001/02 2003/04 2005/06

NO2 SO2 bensen

Not. Indexet är en sammanvägning av halterna i ca 30 kommuner. Halter vid 1999/2000 NO2 17,7 µg/m3, SO2 2,4 µg/m3, bensen 2,1 µg/m3 _{och PM}

10 17,1 µg/m3. partiklar (PM10)

Kartan visar årsmedelvärdet för kvävedioxid i regional bakgrund beräknat över hela landet. Punkt-erna visar haltPunkt-erna i luften i urban bakgrund i ett antal tätorter. Del-målet om 20 µg/m3 _{överskrids i}

tätorter över hela landet.

figur 2.2 Kvävedioxid i luften 2005 (årsmedelvärden)

källa: svensk miljöövervakning

0–10 10–15 15–20 20–25 25–100 tätorter hela landet 0–1 1–2 2–3 3–4 4–5 5–6 6–7 >7

Kvävedioxid i urban och regional bakgrund (µg/m3) 60 20 100 120 40 80

Lokala källor som vägtrafik och arbetsmaskiner leder till att det timmedelvärde som anges i delmålet för kvävedioxid överskrids i flera svenska städer.

µg/m3

figur 2.3 Kvävedioxid i tätorter 2005 (timmedelvärde)

Göteborg

källa: svensk miljöövervakning

delmål 2010 Sundsvall Helsingborg Malmö Stockholm Lund

Västerås Göteborg_StockholmMölndal

mätningar i urban bakgrund mätningar i gatumiljö

frisk luft

Delmålets dygnsmedelvärde för partiklar (PM10)

överskrids i gatumiljön i många svenska städer. Slitage orsakat av dubbdäck är en viktig orsak till de höga halterna av partiklar.

µg/m3

figur 2.4 Partiklar PM₁₀ i tätortsluften 2005 (dygnsmedelvärde i gatumiljö)

källa: svensk miljöövervakning

delmål 2010

Uppsala

Stockholm Göteborg Landskrona Sollentuna Borlänge

Årsmedelvärde av partiklar (PM10) i regional bakgrund.

De relativt höga halterna i södra Sverige beror på internationell påverkan i form av långväga luft-transport från övriga Europa.

figur 2.5 Partiklar PM₁₀ i luften 2005 (årsmedelvärde)

källa: svensk miljöövervakning

PM10 µg/m3 <5 5–10 10–15 >15

De försurande effekterna

av nedfall och

markanvänd-ning skall underskrida

gränsen för vad mark och vatten tål.

Nedfallet av försurande ämnen skall

heller inte öka korrosionshastigheten i

tekniskt material eller kulturföremål

och byggnader.

Trots omfattande utsläppsminskningar kommer miljökvalitetsmålet inte att nås till 2020. Nedfallet av försurande svavel och kväve har minskat avsevärt, och försurningen av både mark och vatten har minskat i betydande omfattning. Mellan perioderna 1989–1991 och 2003–2005 minskade svavelnedfallet med 57 procent. Nedfallet av kväve minskade samti-digt med 29 procent men mellanårsvariationen är stor och trenden därmed osäker.

Beslutade åtgärder är dock inte tillräckliga för att minska det försurande nedfallet till nivå-er som mark och vatten tål. Det innebär risk för att markens motståndskraft mot surt nedfall bryts ned på lång sikt, och att läckaget av försu-rande kväve ökar till sjöar och vattendrag från omgivande marker. Även om beslutade åtgär-der genomförs beräknas den kritiska belast-ningen för sjöar fortfarande överskridas på 13 procent av Sveriges yta år 2020.

Försurningen av marken har avsevärt påskyn-dat korrosionen av arkeologiska fynd. Riksantik-varieämbetet håller på att ta fram nya indikatorer för att kunna följa upp om dagens utsläpps-minskningar är tillräckliga för att markförsur-ningen inte ska påverka korrosionshastigheten.

d e l m å l 1, 2010

År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.

d e l m å l 2, före 2010

Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som för-surats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats.

d e l m å l 3, 2010

År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 50 000 ton.

d e l m å l 4, 2010

År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

m i l j ö k v a l i t e t s m å l

3

bara naturlig försurning

8 2 10 12 6 4

Nedfallet av försurande svavel och kväve har minskat avsevärt sedan 1990, men inte tillräckligt för att miljö-kvalitetsmålet ska uppnås.

kg/ha

figur 3.1 Nedfall av svavel och kväve i södra Sverige 1988–2005

källa: svensk miljöövervakning, nederbördskemiska nätet, ivl 2000 1990 1996 2005 1988 1992 1994 1998 2002 2004 svavel kväve 70 30 20 60 80 40 10 50

Delmålet för svavelutsläpp är redan uppnått. Bara åtta procent av nedfallet 2005 kom från svenska utsläpp.

figur 3.4 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft 1995–2005 (exklusive utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)

källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering

till klimatkonventionen 2000 2002 1995 2001 2003 2004 2005 ton, tusental transporter övrig förbränning industriprocesser delmål 2010 250 100 50 300 200 150

Ytterligare kraftfulla åtgärder krävs för att minska kväveutsläppen om delmålet på högst 148 000 ton ska uppnås.

ton, tusental

figur 3.5 Svenska utsläpp av kväveoxider till luft 1995–2005 (exklusive utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)

2000 2002 1995 2001 2003

källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering

till klimatkonventionen 2004 2005 transporter övrig förbränning industriprocesser delmål 2010 30 10 40 50 20

Andelen kraftigt sura marker (surhetsklasserna 4 och 5) har minskat de senaste decennierna, framför allt i sydvästra Sverige där försurningen är värst. Data saknas mellan åren 1987 och 1993.

2003

%

figur 3.3 Andelen kraftigt sura skogsmarker i olika delar av Sverige 1985–2003

källa: svensk miljöövervakning, riksinventeringen av skog,

markinventering 2000 1990 1995 1985 mellersta och sydöstra Sverige Norrland sydvästra Sverige 6 2 8 12 10 4

Andelen försurade sjöar har minskat under de senaste 15 åren. Delmålet om att högst fem procent av landets sjöar ska vara försurade är uppnått.

%

figur 3.2 Andel försurningspåverkade, icke kalkade sjöar större än 4 hektar

källa: svensk miljöövervakning, riksinventeringen, institutionen för miljöanalys, slu

1990 1995 2000 2005 2010

Miljön skall vara fri från

ämnen och metaller som

skapats i eller utvunnits av

samhället och som kan hota människors

hälsa eller den biologiska mångfalden.

Förutsättningarna för att nå miljökvali-tetsmålet har förbättrats vad gäller att hejda till-förseln av nya farliga ämnen. Dessa kan med ytterligare åtgärder begränsas, men farliga lång-livade ämnen som redan finns i fasta konstruktio-ner och i miljön kommer att fortsätta att spridas.

Trenderna för olika ämnen i miljön varierar, därmed kan någon entydig bedömning inte göras för miljötillståndets utveckling. Flera miljö-gifter som undersökts i långa tidsserier har klingat av och förekommer i låga halter men minskar nu inte längre påtagligt. För andra ämnen förekom-mer varierande trender. Fortfarande saknas kun-skap om förekomst och effekt av många såväl avsiktligt som oavsiktligt bildade ämnen, och därmed saknas även möjlighet till uppföljning.

Ministerrådet och Europaparlamentet enades i slutet av 2006 om EU:s nya kemikalielag, REACH. Den 1 juni år 2007 träder därmed den mest omfattande kemikalielagstiftningen i världen i kraft. REACH innebär en klar för-stärkning av skyddet för hälsa och miljö jämfört med dagens lagstiftning.

Den nya lagstiftningen är dock inte tillräck-ligt långtgående för att miljömålet ska kunna nås. Brister återstår på flera områden. Exem-pelvis skulle informationskravet för ämnen som tillverkas eller importeras i låga mängder behöva stärkas. Strängare regler för bekämp-ningsmedel, för vilka gäller en särskild lagstift-ning, skulle också behövas.

d e l m å l 1, före 2010/2020

Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på mark-naden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om egen-skaperna hos de mest betydande oavsiktligt bil-dade och utvunna kemiska ämnena.

d e l m å l 2, 2010

Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

d e l m å l 3, 2007/2010

I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla.

Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från:

•

•

•

bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010.

Dessa ämnen skall inte heller användas i produk-tionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.

Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön.

Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan fram-ställt eller utvunnit från naturen. Delmålet om-fattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt.

d e l m å l 4, 2010

Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fort-löpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndig-heter. Under samma tid skall förekomsten och

användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.

d e l m å l 5, 2010

För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 fin-nas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.

6

4

2 8

Omsättningen i Sverige per person och år av kemiska produkter som klassificerats som hälsofarliga har inte förändrats på något påtagligt sätt de senaste åren. Hur människors hälsa påverkas beror både på produkternas innehåll och hantering.

ton/person

figur 4.1 Mängden hälsofarliga kemiska produkter per person och år som Sverige tillverkar och importerar 1996–2005 2000 2001 2002 2003 1999 1998 1997 1996

källa: produktregistret, kemi

2005 2004

hälsofarliga kemiska produkter utom bränslen bränslen

giftfri miljö

PCB, DDT-rester, dioxiner och PBDE (bromerat flam-skyddsmedel) förekommer fortfarande i modersmjölk. Figuren visar hur halterna förändrats i modersmjölk hos förstföderskor i Uppsalaregionen, i relation till 1996 års värde. Trenden för dioxiner har sedan 1996 varit sjunkande, omkring sex till åtta procent per år. Halterna av PCB och DDT har också minskat, med fyra till tio procent per år. När det gäller PBDE finns ingen synbar trend. Målet är att långlivade organiska ämnen inte ska förekomma i modersmjölk.

index

figur 4.2 Miljöföroreningar i modersmjölk 1996–2004

källa: livsmedelsverket 1997

1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

dioxiner PBDE (bromerat flamskyddsmedel)

PCB nedbrytningsprodukt av DDT 40 20 60 50 30 10

Användningen av CMR-ämnen i varor uppvisar inte någon klar trend för de redovisade åren. Varor som producerades i Sverige år 2005 innehöll cirka 34 000 ton (importerade varor ingår ej). Data har korrigerats retroaktivt jämfört med föregående års presentation. Varor som innehåller CMR-ämnen sprids till hela samhället. CMR = Cancerframkallande Mutagena Reproduktionstoxiska ämnen. ton, tusental 2000 2001 2002 2003 1999 1998 1997 1996

källa: produktregistret, kemi

2005 2004 figur 4.3 CMR-ämnen i varor producerade i Sverige 1996–2005

d e l m å l 6, 2010

Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana för-orenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010.

d e l m å l 7, 2005–2010/2050

Åtgärder skall under åren 2005–2010 ha genom-förts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvud-sak kan vara löst allra senast år 2050.

d e l m å l 8, 2010

År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats.

d e l m å l 9, 2015

År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälso-perspektiv.

I det nationella invente-ringsarbetet har hittills 700 områden klassats som riskklass 1-områden (områden som kan utgöra mycket stora risker för människors hälsa och miljön). Med stöd av statliga medel har under 2000-talet 45 prioriterade områden åtgärdats. Observera att en punkt kan motsvara flera, närliggande områden.

figur 4.5 Områden som utgör mycket stora risker för hälsa och miljö 2006

källa: naturvårdsverket riskklass 1 åtgärdade 40 80 20 120 100 60

De beräknade hälso- och miljöriskerna kopplat till yrkesmässig användning av växtskyddsmedel har minskat med 68 respektive 31 procent sedan 1988. Hälsoriskindex verkar ha planat ut under 2000-talet, medan miljöriskindex har minskat under samma period. Minskningen kan bland annat förklaras med att växtskyddsmedel med mindre farliga egenskaper fått större användning på bekostnad av medel med farligare egenskaper.

index

figur 4.4 Riskindikatorer för växtskyddsmedel inom svenskt lant- och trädgårdsbruk 1988–2005

källa: kemikalieinspektionen 1990

1988 1992 1994 1996 1998 2000 2002 20042005

hälsorisker hektardoser

Not. Riskindikator jämfört med totalt antal hektardoser. Index är satt till 100, år 1988.

Ozonskiktet skall utvecklas

så att det långsiktigt

ger skydd mot skadlig

UV-strålning.

Den negativa påverkan på ozonskiktet minskar till följd av åtgärder i Sverige och andra länder. Det bör därför finnas möjligheter att nå miljökvalitetsmålet, ännu syns dock ingen återhämtning av ozonskiktet. Under för-utsättning att Montrealprotokollet och dess till-lägg fullföljs av alla parter kan sådan återhämt-ning tidigast förväntas bortom år 2050.

Forskare inom WMO/UNEP bedömer idag att Montrealprotokollet har haft effekt på utvecklingen av halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. De flesta ämnen, främst klorfluorkarboner (CFC), minskar globalt i den lägre atmosfären. Halten av klorfluorkolväten (HCFC) stiger fortfarande, men det finns en antydan till att hastigheten med vilka dessa för-oreningar ökar, börjar att avta. Bedömningen är därför att atmosfärens sammanlagda ozonned-brytande potential nu minskar.

stor naturlig variation

På grund av den stora naturliga variationen är det ännu inte möjligt att se en trend i återhämt-ningen av ozonskiktet. Ozonskiktets naturliga variation har bland annat sin grund i ständiga förändringar av atmosfärens transport av ozon i luften, variationer på grund av solaktivitet och påverkan via vulkanutbrott. Ozonkemin påver-kas även av förändringar i temperaturen. Sum-man av dessa processer har ett mycket större inflytande på ozonskiktets tjocklek än vad den lilla minskningen av ozonnedbrytande ämnen hittills haft och döljer därför en eventuell åter-hämtning av ozonskiktet. Effekten av åtgärder i enlighet med Montrealprotokollet kommer, men vi kan få vänta ytterligare ett decennium för att säkert kunna påvisa denna. På grund av människans påverkan på systemet är det dock inte säkert att vi kommer att återgå till de för-hållanden som rådde före 1980-talet.

Under 2006 visade ozonskiktet tydligt sin varierbarhet genom perioder med både tjock-are ozonskikt och perioder med stor ozonför-tunning. Liksom år 2005 har 2006 resulterat i ett extremt stort ozonhål över Antarktis. Den stora variabilitet som finns naturligt är till stör-sta delen beroende av meteorologiska faktorer och det är svårt att fastställa hur mycket som är orsakad av mänsklig påverkan.

samspel med global uppvärmning

En oroande faktor är det komplicerade sam-spelet mellan klimatets förändring och

ozon-skiktets utveckling. Den förstärkta växthus-effekten ger en uppvärmning nära jordytan samtidigt som den ger en avkylning högre upp i luftlagren. Det kan i sin tur bidra till en förse-ning av ozonskiktets återhämtförse-ning eftersom de ozonnedbrytande processerna vid polerna gyn-nas av låga temperaturer i de högre luftlagren. Omvänt påverkar mängden ozonnedbrytande ämnen i atmosfären växthuseffekten eftersom flera ozonnedbrytande ämnen också är växt-husgaser.

d e l m å l , 2010

År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.

5 -15 10 20 0 -5 15 -10 -20

Figuren visar en jämförelse av ozonskiktets tjocklek före respektive efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen. Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek, men är i genomsnitt tunnare idag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Trots att den negativa påverkan idag minskar syns ännu inte någon trend i ozonskiktets återhämtning.

%

figur 5.1 Ozonskiktet före och efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen

källa: svensk miljöövervakning 2000

1990 1996 2006

1988 1992 1994 1998 2002 2004

genomsnittsvärde för ozonskiktet före påverkan av ozonnedbrytande ämnen (Uppsala 1951–1966) genomsnittsvärde för ozonskiktet efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen (Norrköping 1988–2006) ozonskiktets variation (månadsmedelvärde; Norrköping 1988–2006) 4,0 5,0 3,0 4,5 3,5 2,5

Klor är ett av de ämnen som har störst inverkan på ozonskiktet, en av de största källorna är klorfluorkar-boner (CFC). Väteklorid (HCl) motsvarar merparten av det klor som finns i atmosfären. Figuren visar att förekomsten av klor nådde sitt maximum i slutet på 1990-talet och att halterna nu minskar. Halterna är generellt högre vid mätpunkter närmast Nordpolen.

figur 5.2 Årsmedelvärden av väteklorid 1986–2006 molekyler/cm2 _{. 10}15 2005 2000 1995 1990 1985 2010

källa: network for the detection of atmospheric composition change Jungfraujoch forskningsstation (46°N, 3 500 m.ö.h.), Schweiz Harestua solobservatorium (60°N, 600 m.ö.h.), Norge

skyddande ozonskikt

Människors hälsa och den

biologiska mångfalden

skall skyddas mot skadliga

effekter av strålning i den yttre miljön.

Det finns förutsättningar för att nå mil-jökvalitetsmålet, men det behövs nya eller förstärkta insatser från alla berörda aktörer. Detta gäller särskilt för att minska antalet nya hudcancerfall. Dessutom behöver arbetet med att bedöma den joniserande strålningens påver-kan på miljön utvecklas, bland annat genom att ta fram strålskyddskriterier.

Frågan om det slutliga omhändertagandet av allt radioaktivt avfall behöver lösas. Elektro-magnetiska fält tillämpas allt mer i samhället, framförallt inom det radiofrekventa området (exempelvis trådlöst bredband och mobiltelefo-ni). Trots det är allmänhetens exponering myck-et låg jämfört med gällande referensvärden.

d e l m å l 1, 2010

År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet

till allmänheten skall understiga 0,01 mSv per per-son och år från varje enskild verksamhet.

d e l m å l 2, 2020

År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000.

d e l m å l 3

Riskerna med elektromagnetiska fält skall kon-tinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. 1 500 2 000 2 500 500 1 000 antal nya fall

figur 6.1 Hudcancerutvecklingen 1970–2005

1980 1990 2000

1970 1975 1985 1995 2005

källa: folkhälsan i siffror, epidemiologiskt centrum, socialstyrelsen

kvinnor, malignt melanom män, malignt melanom

män, tumör i huden, ej malignt melanom kvinnor, tumör i huden, ej malignt melanom

Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. Svårig-heten att vända trenden ligger främst i att det tar tid att förändra attityder och beteenden kopplade till solbränna. Därutöver tar det tiotals år innan effekten av beteendeförändringar kan avläsas i cancerstatisti-ken, eftersom latenstiden för hudcancer är lång. Utöver de hudcancerformer som syns i diagrammet visar ny, tidigare saknad, statistik att under 2005 diagnostiserades drygt 37 000 fall av basalcellscancer (en lindrigare hudcancerform).

m i l j ö k v a l i t e t s m å l

6

säker strålmiljö

Halterna av gödande

ämnen i mark och vatten

skall inte ha någon negativ

inverkan på människors hälsa,

förut-sättningar för biologisk mångfald eller

möjligheterna till allsidig användning

av mark och vatten.

Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås i tid. Utsläppen till både luft och vatten fortsätter visserligen att minska, men tillstån-det i miljön förbättras inte i motsvarande grad. I havet är övergödningssituationen fortsatt allvarlig. Sommaren 2006 inträffade den mest intensiva cyanobakterieblomningen i Öster-sjön på tio år. Till skillnad från året innan var Sveriges östkust och norra Egentliga Östersjön relativt förskonade, och det var i stället de södra delarna av Östersjön och Sveriges syd-kust som drabbades. Syrgas- och svavel-väte-förhållandena i norra och västra Gotlands-bassängen var de sämsta som någonsin upp-mätts.

Under 2006 har Naturvårdsverket följt upp den utvärdering av övergödningssituationen i våra hav som utfördes år 2005 av en internationell expertgrupp. I en rapport som publicerades i juni 2006 presenterade verket nya rekommen-dationer, bland annat:

• Ambitionsnivån bör öka när det gäller att minska belastningen av fosfor till Östersjön. Framför allt är det viktigt att omgående intensifiera såväl det internationella som nationella arbetet för att åtgärda de diffusa utsläppen, särskilt från jordbruket. Kunska-perna om hur fosfor omsätts är dock brist-fälliga och här behövs mer forskning. • Tillförsel av kväve till Östersjön bör också

minska, om än inte i samma omfattning som fosfor. Hänsyn måste tas så att minskningen inte åstadkommer ökade problem med blomning av cyanobakterier.

• För vattnen utanför den svenska västkusten är situationen i princip den omvända. Här behöver ambitionsnivån istället öka när det gäller att minska belastningen av kväve. Även tillförseln av fosfor behöver minska, men inte i samma omfattning.

m i l j ö k v a l i t e t s m å l

7

ingen övergödning

övrig information till lantbrukare 5 %

Projekt Greppa näringensyftar till att minska och fosforläckage från jordbruket genom information och rådgivning. Sedan starten år 2001 har cirka 24 700 rådgivningsbesök genomförts. Närmare 50 procent av resurserna har använts till rådgivning för att minska kväveutlakningen och 30 procent för att minska ammoniakavgången. En avstämning med gårdar som deltar i projektet visar att åtgärder som framförts som viktiga i Greppa näringens rådgivning också har genomförts i stor omfattning.

figur 7.1 Rådgivning inom Greppa näringen 2001–2006

ningen visar att kvävehalterna minskar i de jordbruksdominerade vattendragen i Skåne. Totalhalten kväve i flodmynningarna har mins-kat sedan 1985, framförallt i Västerhavets avrinningsområde. Även fosfor har minskat. De minskande fosforhalterna verkar, åtminstone i jordbruksdominerande vattendrag, relatera till åtgärder inom jordbruket. De minskande kväve-halterna kan delvis förklaras av jordbruksåtgär-der. Klimatets naturliga variation är förmodligen också en förklaring och eventuellt har även det minskade kvävenedfallet fått genomslag.

I en motsvarande analys av jordbruksåar i Syd- och Mellansverige visade fem av tolv undersökta sjöar minskade kvävehalter under perioden 1993–2004. Minskningen var två till fyra procent per år. Orsaker till minskningen kan vara att antalet nötkreatur i omgivningarna har minskat under samma tid, liksom direkta åtgär-der i områdena mot växtnäringsläckage. Även fosfor har minskat, med tre till åtta procent per år i fem åar. Här fanns ett visst samband med att kantzoner anlagts längs åarna för att minska fos-forläckaget. Dessa resultat är positiva eftersom man tidigare inte kunnat visa på någon effekt av jordbruksåtgärder i våra vattendrag.

Vad gäller fosfor visar miljöövervakningen att tillståndet i svenska sjöar generellt är gott. För cirka 75 procent av sjöarna kan fosforhal-terna betecknas som låga eller måttligt höga. Endast omkring fem procent hade mycket eller extremt höga halter, det vill säga över 50 mikrogram per liter. Däremot antyder resultat från riksinventeringarna åren 1995, 2000 och 2005 att halterna ökat under den senaste tioårs-perioden. Det kan bero på väderförändringar såsom ökad nederbörd, som lett till ökad halt humusämnen i vattnet.

Vid årsskiftet 2006/2007 hade rådgivnings-och informationsprojektet Greppa näringen 5770 medlemmar. Projektet syftar till att min-ska lantbrukets kväve- och fosforförluster och har sin bas i de nationella miljömålen. Totalt i Gotlands, Kalmar, Blekinge, Skånes, Hallands och Västra Götalands län brukar projektets medlemmar 40 procent av åkerarealen, i Skåne hela 63 procent.

utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verk-samhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.

d e l m å l 2, 2010

Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.

d e l m å l3, 2010

Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå.

d e l m å l 4, 2010

Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

600 200 800 1 400 400 1 000 1 200

Utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken och från industrin fortsätter att minska. Sedan 1950 uppskattas de kommunala reningsverken ha minskat sina utsläpp med närmare 7000 ton, vilket kan jäm-föras med att deras totala utsläpp var 430 ton år 2005. Även industrin har minskat sina utsläpp.

ton

1995 2005

källa: naturvårdsverket

kommunala reningsverk industri

5 000 25 000 35 000

15 000

Under perioden 1995–2005 minskade kväveutsläppen från kommunala reningsverk med cirka 33 procent. Även industrin minskade sina utsläpp.

ton

figur 7.3 Utsläpp av kväve från kommunala reningsverk och industri 1995–2005

1995 2005

källa: naturvårdsverket

kommunala reningsverk industri

52 60 64

56

48

Ammoniakutsläppen har minskat med drygt 15 procent sedan 1995, vilket innebär att delmålet är nått fem år innan målåret. Utvecklingen med minskade utsläpp från jordbrukssektorn, som står för cirka 85 procent av utsläppen, förväntas fortsätta.

ton

figur 7.4 Utsläpp av ammoniak till luft 1995–2005

1995 2005

källa: naturvårdsverket

1997 1999 2001 2003

Sjöar och vattendrag skall

vara ekologiskt hållbara

och deras variationsrika

livs-miljöer skall bevaras. Naturlig

produktions-förmåga, biologisk mångfald,

kultur-miljövärden samt landskapets ekologiska

och vattenhushållande funktion skall

bevaras samtidigt som förutsättningar

för friluftsliv värnas.

Förutsättningarna för att nå miljökvali-tetsmålet har förbättrats, trots att möjligheterna att uppnå två av delmålen försämrats sedan före-gående bedömning. Arbetet med skydd och res-taurering av sjöar och vattendrag har förstärkts från och med 2006. Höjda anslag tillsammans med strategier och förbättrat underlag för delmål 1 och 2 förväntas på sikt generera ökad biologisk mångfald och ökad hänsyn till kulturmiljövärden. För att miljömålet ska kunna nås är det vik-tigt att såväl verksamhetsutövare och exploatö-rer som myndigheter med ansvar för regional utveckling och bevarande av livsmiljöer utgår från ett landskapsperspektiv i sin planering. Under 2006 har Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet färdigställt infor-mation över de värdefullaste sötvattensområ-dena sett ur natur-, kultur- och fisksynpunkt. Informationen blir ett värdefullt redskap i den regionala planeringen, och görs tillgänglig via Naturvårdsverkets webbplats.

Möjligheten till måluppfyllelse är också beroende av hänsyn från de areella näringarna

och kraftproducenterna, samt initiativ på lokal nivå. Många vattendrag med nedlagda vatten-kraftsanläggningar har stora biologiska värden. Att småskalig vattenkraft åter omfattas av elcertifikat kan leda till utbyggnad av dessa anläggningar. Det kan i sin tur minska möjlig-heterna till naturlig produktionsförmåga och biologisk mångfald i sjöar och vattendrag.

d e l m å l 1, 2005/2010

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett lång-siktigt skydd och fördelas jämt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt.

d e l m å l 2, 2005/2010

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för res-taurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förut-sättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25% av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.

d e l m å l 3, 2009

Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestäm-melser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3per dygn i genomsnitt.

d e l m å l 4, 2005

Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att bio-logisk mångfald inte påverkas negativt.

d e l m å l 5, 2005

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.

300 700 900

100 500

Omfattningen av strandnära byggande vid sjöar och vattendrag är fortsatt hög och kan försvåra möjlig-heten att uppnå miljökvalitetsmålet. Under 2005 uppfördes totalt i hela landet 778 nya byggnader inom hundra meter från sjö eller vattendrag, utanför tätort. Byggnader som uppförs på större avstånd än 75 meter till äldre bebyggelse antas ta mer ny mark i anspråk än övriga nybyggnationer, och därmed leda till att tidigare orörda ytor exploateras.

antal

figur 8.1 Strandnära byggande 2001–2005 – sjöar och vattendrag

källa: scb

2001 2002 2003 2004 2005

inom 75 m från äldre bebyggelse

fristående, d v s mer än 75 m från äldre bebyggelse

100 300 400

200

Figuren visar antalet naturreservat, biotopskydds-områden och kulturreservat med limniska bevarande-värden. Länsstyrelserna och kommunerna använder främst naturreservat för att långsiktigt bevara områden, medan Skogsstyrelsen använder biotop-skydd. Naturreservat ger ett starkare skydd och omfattar större områden än biotopskydd. Bildandet av områdesskydd i sötvattensmiljöer går ännu långsamt och delmålet om skydd av värdefulla och kulturmiljöer kommer inte att kunna nås i tid.

antal

figur 8.2 Skyddade områden 1999–2006 – sjöar och vattendrag

källa: vic-natur (naturvårdsverket), skogsstyrelsens riksdatabas 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1999

kulturreservat

naturreservat biotopskyddsområden

Figuren visar antalet kräftvatten som pestförklarats per län under tioårsperioden 1994–2003, samt proportionen flod- och signalkräfta i länet. Antalet pestförklaringar ökar signifikant med ökad propor-tion signalkräfta. I Jönköpings län har inga vatten pestförklarats under perioden, sannolikt på grund av att så få pestfria vatten med flodkräfta återstår.

figur 8.3 Signalkräftans och kräftpestens spridning 1994–2003

källa: fiskeriverket, utkast till åtgärdsprogram för flodkräfta

0 0–9 10–24 25–

antal pestförklarade vatten 1994–2003

förhållandet mellan antalet flod- och signalkräftbestånd flodkräfta signalkräfta

u t t r a r

vattendrag och i kust- och skärgårdsområden. De har en tät och vattenavstötande päls och simhud mellan tårna. Till följd av miljögif-ter, jakt, försurning och annan förstörelse av livsmiljöerna har antalet

uttrar minskat kraftigt. Under 2006 fastställ-des ett åtgärdspro-gram för uttern.

i l l u s t r a t i o n :

t y p o f o r m

m i l j ö k v a l i t e t s m å l

8

Grundvattnet skall ge en

säker och hållbar

dricks-vattenförsörjning samt

bidra till en god livsmiljö för växter och

djur i sjöar och vattendrag.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömer att miljökvalitetsmålet kommer att kunna nås även om inte delmålet om skydd av grundvatten kommer att uppfyllas till 2010. Bedömningen grundar sig inte på data som visar att tillståndet i grundvatten har förbätt-rats, utan på att EU:s ramdirektiv för vatten är infört i svensk lagstiftning och att direktivets åtgärdsprogram måste börja genomföras inom några år.

Mängden luftdeponerat svavel minskar vil-ket ger sig till känna genom nedåtgående tren-der i grundvattnets sulfathalter, men någon återhämtning kan inte skönjas hos övriga för-surningsindikerande parametrar. Beräkningar visar att rotzonsläckaget av kväve från åker-mark har minskat. Effekter på grundvatten av åtgärder för att minska miljöpåverkan från jord-bruk och andra verksamheter är dock till stor del okända, eftersom kontrollen av grund-vatten är bristfällig. Den sammantagna bedöm-ningen är tillsvidare att miljötillståndet inte genomgår någon kvalitetsförändring.

En förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska nås är att vattenmyndigheternas övergri-pande åtgärdsprogram på regional och lokal nivå fylls med konkreta åtgärder för att minska

påver-kan från jordbruksverksamhet, transportsektor och förorenade områden. Vid kommunal hante-ring av vattenförsörjnings-, avlopps- samt avfalls-frågor måste skyddet av betydande grundvatten-förekomster beaktas. För vattenförsörjningen bör därför betydande grundvattenförekomster inlemmas i kommunernas översiktsplaner.

Åtgärder för att nå de mål som ställts upp för grundvattnet ingår i handlingsplaner för att nå miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Dessa miljökvalitetsmål har bedömts vara svåra att nå vilket indikerar att det även kan bli svårt att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Positivt är att vattenmyndigheternas arbete under 2006 har ökat både länsstyrelsernas och kommunernas insatser och engagemang för grundvattenfrågor.

d e l m å l 1, 2010

Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörj-ning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.

d e l m å l 2, 2010

Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grund-vattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur-och växtliv i angränsande ekosystem.

d e l m å l 3, 2010

Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3_{per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än}

50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föro-reningar orsakade av mänsklig verksamhet.

80 100

40

20 60

EU:s ramdirektiv för vatten kräver att grundvatten skyddas om det används eller avses användas för dricksvattenförsörjning. Av de 1 428 kommunala grundvattentäkter som finns registrerade i SGU:s databas DGV saknar fortfarande en dryg tredjedel skydd. Om man därtill lägger de förekomster som avses att användas i framtiden, inses lätt att arbetet för att säkerställa skyddet mot försämring av grund-vattenkvaliteten behöver accelerera.

%

figur 9.1 Andel kommunala grundvattentäkter med inrättat vattenskyddsområde 1960–2006

källa: sgu:s databas för grundvattenförekomster

och vattentäkter (dgv)

2005 19601965 1970 1975 1980 1985 199019952000

Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt, men återhämtningsförloppet i grundvatten är långsamt. Surt grundvatten medför korrosion på vattenledningsnäten med risk för skadliga metall-halter i dricksvattnet och trasiga ledningar som följd.

figur 9.2 Försurning av ytligt grundvatten

källa: svensk miljöövervakning och sgu:s grundvattennät

2001 2003 2005

Försurningspåverkan klass 1–5 enligt Bedömningsgrunder för grundvatten

mycket stark påverkan (5) stark påverkan (4) påtaglig påverkan (3) måttlig påverkan (2)

ingen eller obetydlig påverkan (1)