Leva med en hjärtinfarkt. En litteraturstudie om mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt

H äl s a och s amhäl l e

L eva med en hj är ti nfar k t

En litteraturstudie om mäns och kvinnors

upplevelser av en hjärtinfarkt

Åsa Hansson

Katarina Kellner

L E VA ME D E N

H J ÄR T I NF AR K T

En litteraturstudie om mäns och kvinnors

upplevelser av en hjärtinfarkt

Åsa Hansson

Katarina Kellner

Hansson, Å & Kellner, K. Leva med en hjärtinfarkt. En litteraturstudie om mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt. Examinationsarbete i omvårdnad 10

poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad,

2004.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka mäns och kvinnors upplevelser

av en hjärtinfarkt samt vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienterna återgå till ett normalt dagligt liv. Metoden är en litteraturstudie och den teoretiska referensramen är Carnevalis omvårdnadsmodell. Resultatet visar att den värsta perioden för patienterna är tiden direkt efter utskrivningen där de nu står utan stöd från sjukvårdspersonal. Patienterna känner sig hjälplösa, svaga och rädda. Det är mycket viktigt att de även efter utskrivningen känner att de har stöd från sjukvår-den.

L I VI NG WI T H A MY OCAR DI AL

I NF AR CT I ON

A literature review about mens’ and womens’

experiences of a myocardial infarction

Hansson, Åsa

Kellner, Katarina

Hansson, Å & Kellner, K. Living with a myocardial infarction. A literature review about mens´ and womens´ experiences of a myocardial infarction. Examination

paper, 10 Credit Points. Nursing Programme. Malmö University: Health and

Society, Department of Nursing, 2004.

The purpose of this study is to investigate mens’ and womens’ experiences of a

myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living. The method is a literature review and the theoretical frame is Carnevali’s nursingmodel. The result shows that the worst period for the patients are the time immediately after discharge, when they are without any support from health-care professionals. The patients experience emotions of helplessness, weakness and fear. It is very important that they feel the support from the health-care system.

Keywords: Demands, emotions, experiences, myocardial infarction, nurses, resources.

INNE H ÅL L S F ÖR T E CK NING

Känslor kring vårt hjärta 6

Rehabilitering 6

Sjuksköterskans roll 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 7

METOD 8 Sökning 8 Granskning 9 Bearbetning 9 TEORETISK REFERENSRAM 9 Krav 10

Inre resurser (funktionell förmåga) 10

Yttre resurser 11 RESULTAT 12 Prehospital period 12 Perhospital period 13 Posthospital period 14 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 18 Slutsats 22 LÄSANVISNINGAR 24 REFERENSER 23 BILAGOR 26

B AK GR U ND

I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken. Sjukdomen svarar för 30% av alla dödsfall, vilket innebär fler än 50 000/år. Mer än 40% av alla hjärtinfarkter slutar med döden. Dödligheten ökar dessutom med åldern. Hos män under 45 år är dödligheten låg, ca 5%. Över åttio års ålder är siffran uppe i 60%, för både män och kvinnor. De allra flesta dödsfallen sker utanför sjukhusen, under de allra för-sta timmarna efter insjuknandet. Därför är det extremt viktigt att söka hjälp tidigt och inte dra sig för att ringa efter ambulans (Persson, 2003).

En hjärtinfarkt uppstår när ett coronarkärl eller en coronarförgrening täpps till helt. Orsaken är ofta att ett aterosklerotiskt plack lossnar från kärlväggen och bil-dar en trombos (Almås, 2002). När myokardavsnittet drabbas av syrebrist leder det till celldöd. Efter ca 4-6 veckor efter infarkten ersätts den nekrotiska vävnaden av ett bindvävsärr genom fibroblastinväxning (Persson, 2003).

Symtom

Symtomen vid hjärtinfarkt kan vara plötsliga, svåra bröstsmärtor som kan stråla ut i vänster arm, upp mot halsen, mot buken och till ryggen. Övriga symtom är ång-est, kallsvett, andningssvårigheter och illamående. Kvinnor kan ha mer subtila symtom. Detta kan innebära ryggont, andnöd eller en åtstramande känsla vid käkarna (Ericsson et al, 2002). Även symtomfrihet kan vara förknippat med hjärtinfarkt (Läkemedelsboken, 2001/2002).

Diagnostik

En hjärtinfarkt kan relativt lätt diagnostiseras genom EKG- och enzymdiagnostik. Oftast finns det inte tid att ta upp en utförlig anamnes (ibid).

Behandling

Det primära målet är att begränsa infarktens utbredning samt att motverka infark-tens följder i möjligaste mån. Behandlingen inleds, oftast i ambulansen, med syr-gas och nitroglycerin. Hjälper inte nitroglycerinet mot smärtan ges annan smärt-behandling såsom morfin. ASA-preparat ges så snart det finns misstanke om på-gående infarkt. På sjukhuset ges sedan efter konstaterad hjärtinfarkt och typ trom-bolys, vilket har god dokumenterad effekt vid minskning av infarktens utbredning. Ju tidigare trombolys sker desto bättre resultat. Smärtfrihet samt normaliserande EKG är tecken på att behandlingen gett resultat (ibid). Enligt Persson (2003) in-träffar de flesta dödsfallen under de första timmarna efter insjuknandet,

d v s innan patienten hinner till sjukhuset och får läkarvård. Mortaliteten sjunker successivt efter det akuta insjuknandet. Med trombolys och andra farmaka är nu mortaliteten nere på 10% på de flesta håll.

Enligt Socialstyrelsen (www.sos.se, 04-05-10) har reperfusion med trombolytisk behandling eller akut revaskularisering med PTCA, percutaneous transmural coronary angioplasty, eller CABG, coronary artery bypass grafting, den effekti-vaste påverkan på symtomen, infarktförloppet, infarktstorleken, komplikations-frekvensen och dödligheten. Indikationer för akut reperfusionsbehandling är en sjukhistoria som talar för akut hjärtinfarkt samt ST-höjning i minst två angrän-sande avledningar eller grenblock. Absoluta kontraindikationer är cerebrovasku-lära händelser de senaste två månaderna, pågående invärtes blödning samt

miss-tänkt dissekerande aorta. Försiktighet bör iakttas vid exempelvis aktivt obehandlat magsår, högt blodtryck samt inom tio dagar efter större trauma, kirurgi, lumbal-punktion och biopsier. PTCA vid akut hjärtinfarkt har genomgått en snabb ut-veckling och resultatet har blivit allt bättre med den här behandlingen. Direkt PTCA är en effektivare behandling än trombolys vid korta fördröjningstider och vid erfarna centra med tillgång till akut hjärtkirurgi, med något större vinster i överlevnad och dessutom färre reinfarkter. Akut CABG övervägs hos patienter som inte är lämpliga för akut PTCA t ex patienter med huvudstamsstenos och vid mekaniska infarktkomplikationer (www.sos.se, 04-05-10). Mekaniska infarkt-komplikationer kan vara ruptur av kammarväggen, kammarseptum eller papillar-muskeln (Wallentin, 2000).

Riskfaktorer

De viktigaste riskfaktorerna enligt Wallentin (2000) är förhöjt totalkolesterol och LDL-kolesterol i blodet, rökning, hypertoni och förhöjt blodsocker. Andra risk-faktorer är åldrandet, manligt kön, ärftliga risk-faktorer samt psykosociala risk-faktorer (Ericsson et al, 2002).

Känslor kring vårt hjärta

Vårt hjärta förknippas ofta med livet, själen och våra känslor såsom kärlek och hat. Vi har en del uttryck såsom: ”Mitt hjärta är förkrossat av sorg” och ”Han fick hjärtat i halsgropen”. Således finns det en ömsesidig påverkan mellan de fysio-logiska processerna och våra känslomässiga upplevelser (Jahren Kristoffersen, 1998).

Känslorna kan ofta bli starka vid en hjärtinfarkt på grund av hjärtats symboliska betydelse som associeras med hot om patienternas liv och hälsa. Detta kan leda till att deras upplevelse av hälsa, livskvalitet och välbefinnande försämras, vilket i sin tur leder till en uppgörelse och ifrågasättande av tidigare livsstil. En krisreaktion efter en hjärtinfarkt är därför vanligt. Reaktionerna uttrycker sig ofta som ångest, oro, rädsla och hot mot förlust av liv och hälsa (Ericsson et al, 2002).

Ångesten är ofta hög efter en hjärtinfarkt. Den är en subjektiv känsla och mycket individuell. Graden av ångest varierar, allt från lätt ångest till hög grad där käns-lorna och reaktionerna är kaotiska. Graden av ångest utgör vilka åtgärder sjuk-sköterskan skall sätta in. Hon måste bedöma patienternas ångestnivå så att åtgär-derna anpassas efter den enskilde patientens behov. Även hos anhöriga kan det finnas stark ångest och oro. Detta kan i sin tur överföras på patienterna och där-med förstärka deras egen ångest (Jahren Kristoffersen, 1998).

Rehabilitering

Sammanfattningsvis innebär en hjärtinfarkt fysisk, psykisk och emotionell belast-ning, vilket kommer att påverka patienterna en lång tid framöver. Fridlund (1998) skriver att dagens korta vårdtider gör att patienterna efter en hjärtinfarkt skickas hem alltför tidigt och ofta under den tid de som mest behöver emotionellt stöd. Han skriver vidare att detta stöd och omvårdnad verkligen behövs eftersom dessa patienter är mycket känslomässigt sårbara. I deras rehabilitering ligger god om-vårdnad som påverkar patienternas återupplevelse av livskvalitet.

Enligt Almås (2002) har hjärtinfarkt alltid varit en skrämmande sjukdom som förknippas med död. Med tanke på detta är det bara naturligt att patienterna

reage-rar med rädsla och ångest. I ett senare skede kan reaktioner som depression och känsla av hopplöshet komma. En sjuksköterska måste förstå att varje individ han-terar kriser olika. Hon måste kunna hjälpa patienterna att få hopp om att de ska klara av situationen och bli friska igen samt ge hopp om framtiden, att kunna gå tillbaka till det normala dagliga livet så långt det är möjligt (Almås, 2002). Sjuksköterskans roll

I 2 § i hälso- och sjukvårdslagen, HSL, SOSFS 1982:763, anges att en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen är målet för all hälso- och sjukvård. Vidare skall all vård vara av god kvalitet och behandlingen skall byggas på re-spekt för patienternas självbestämmande och integritet. HSL genomsyras av hu-manistisk människosyn och ett antagande att alla människor är lika mycket värda. Omvårdnad ska ges till patienter på lika villkor utifrån individuella behov (Wilow, 2001).

Syftet med omvårdnad är att stärka patienternas hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patienternas individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död enligt SOSFS 1993:17 (ibid).

Enligt SOSFS 1993:17 är ett respektfullt patientbemötande grundläggande för all omvårdnad som skall befrämja hälsa och förebygga ohälsa, vilket bl a förutsätter identifiering av riskfaktorer. Några synnerligen viktiga åtgärder för stöd till pati-enternas och anhörigas egna insatser efter avslutad vård och behandling är rådgiv-ning och vägledrådgiv-ning. Detta gäller på såväl sjukhuset som i öppenvården. Omvård-nadsåtgärder kan vara stöd, samordning och planering av diagnostiska åtgärder samt information till patienterna och anhöriga (ibid).

Enligt SOSFS 1993:17 har sjuksköterskan kvalificerad utbildning i specifik vårdnad och är därmed lämplig att ansvara för den praktiska utformningen av vårdnaden. I hennes ansvarsområde ingår bl a att ha ett primärt ansvar för om-vårdnaden och att ansvara för att omvårdnadsåtgärderna planeras, genomförs och utvärderas även i samverkan med andra personalgrupper (ibid).

S Y F T E OCH F R ÅGE S T ÄL L NINGAR

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt från det att de mer akuta symtomen sätter in tills dess att deras liv har normaliserats. Med detta vill vi även få fram hur sjuksköterskan ska kunna bli mer lyhörd och observant på hur patienten reagerar samt även varför han reagerar så på sitt sjukdomstillstånd, för att kunna agera på ett sätt som hjälper patienterna genom krisen.

Våra frågeställningar lyder:

1. Hur upplever män och kvinnor sin hjärtinfarkt?

2. Vad kan en sjuksköterska göra för att hjälpa patienterna återgå till sitt normala liv?

ME T OD

Nedan redovisas hur vi har sökt vetenskapliga artiklar, granskat och bearbetat dem.

Sökning

Tabell 1. Sökningsresultat

Databas Sökord Antal_träffar Antal_lästa Antal_använda

Elin Heart AND anxiety 444 5 0

Fridlund, B 23 4 1

Myocardial infarction 279 0 0

Myocardial infarction AND qualitative 66 13 5 Myocardial infarction AND

rehabilitation 129 3 0

Myocardial infarction AND emotions 10 2 1 Myocardial infarction AND experience 392 11 1 Myocardial infarction AND reactions 87 5 0 Myocardial infarction AND depression 78 1 0

Heart attack AND experience 5 5 2

Science

direct Myocardial infarction AND qualitative 51 13 0 Myocardial infarction AND experience 416 7 1 Myocardial infarction AND emotions 9 0 0 Myocardial infarction AND anxiety 88 3 0 Myocardial infarction AND depression 70 2 0 Totalt

antal 2147 74 11

Genom att titta bak på artiklarnas referenslistor hittade vi ytterligare 2 artiklar som i titeln anknöt till vårt ämne och som vi har använt vilket betyder att vi i slutändan använt oss av 13 artiklar.

Vi har gjort en litteraturstudie och vi har hämtat våra artiklar från databaserna Elin och Science direct via Malmö Högskola. Vi har med andra ord inte gjort några artikelbeställningar. Detta gjorde vi för att tiden var knapp och vi ville inte lägga ner pengar på artiklar.

De begränsningar vi gjorde på alla sökningar var att artiklarna skulle vara i full-text samt att de inte fick vara äldre än från år 1990. Vi valde detta årtal för att ar-tiklarna inte skulle vara allt för gamla trots att själva upplevelsen av en hjärtin-farkt inte har förändrats så mycket så därför behövde inte artiklarna vara nyare, ansåg vi. Vi har valt att artiklarna endast skulle vara kvalitativa. De kvantitativa vi hittat har sållats bort p g a att de svarade inte till vårt syfte eller på våra frågor tillräckligt bra. I de studier där även anhörigas upplevelser är undersökta har vi uteslutit teman och kategorier som kommit från deras berättelser eller utsagor eftersom detta inte ingick i vårt syfte.

I vår litteraturstudie har vi valt att benämna sjuksköterskan som hon och patienten som han. Vi är medvetna om att det är stereotypiskt men har ändå gjort så för tyd-lighetens skull. Det kunde lika gärna ha varit tvärtom.

Granskning

De vetenskapliga artiklarna har vi granskat enligt Polit et al (2001), se bilaga 1 och 2. Vi har även gjort en kort sammanfattning över alla granskade artiklar, se bilaga 3.

Bearbetning

Vårt resultat delade vi in i tre olika tidsperioder för att patienternas upplevelser är något olika beroende på var i sjukdomsförloppet de befinner sig. Den första peri-oden har vi valt att kalla prehospital. I denna ingår det som sker från det att sym-tomen sätter in tills det att beslutet tas att ta kontakt med sjukvården. Däremot har vi inte inkluderat själva färden till sjukhuset, vare sig med ambulans eller på något annat sätt p g a att detta inte togs upp i någon av våra valda artiklar. Nästa period är den perhospitala. Nu har patienterna kommit till sjukhuset och är under be-handling. Den slutliga perioden är den posthsopitala. Detta är tiden efter utskriv-ningen som i våra artiklar varierar allt från 1 vecka till 25 år efter hjärtinfarkten. Vi har valt att väva in Carnevalis omvårdnadsmodell i vårt arbete. I vårt resultat har vi använt några av hennes begrepp som underrubriker. Anledningen till att vi valde Carnevali var att vi ansåg att hennes modell överensstämde med vårt syfte. Hon betonar betydelsen av att se de unika individerna bakom patienterna och för-stå deras upplevelser.

T E OR E T IS K R E F E R E NS R AM

Som tidigare sagts har vi valt att använda oss av Carnevalis omvårdnadsmodell. En sjuksköterska måste ha förmågan att kunna beskriva patienternas problem för att diagnostisera och behandla deras hälsotillstånd. Vidare måste hon ha en struk-tur för att utveckla patienternas specifika problemområden (Carnevali, 1996). Carnevali (ibid) har utvecklat en modell som hjälp för sjuksköterskan att identifi-era patienternas krav och resurser. Modellen innefattar dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Begreppen interagerar med varandra och är beroende av varandra. Det dagliga livet inverkar på hur patienterna eller anhöriga fungerar och på så vis anger kraven på patienternas funktionella förmåga. I sin tur påverkar den funktio-nella förmågan möjlighet att leva ett dagligt liv. Således kan inte sjuksköterskan tänka på endast ett begrepp när hon skall identifiera patienternas problem. Carnevali (ibid) ser begreppen som en balansvåg. Det måste finnas en balans mellan krav i dagligt liv och inre respektive yttre resurser i patientens funktionella hälsotillstånd. Först då kan patienterna uppnå en högre grad av hälsa och välbe-finnande. Vidare menar Carnevali att det kan förekomma balans på högre eller lägre nivåer. Patienterna kan uppnå balans på hög nivå om deras resurser är till-räckliga och har tillfredsställelse i sitt dagliga liv. Balans kan emellertid även uppnås på låga nivåer där patienternas funktionella förmåga är begränsad men har tillgång till yttre resurser. Således baseras modellen på definitionen av hälsobe-greppet där det råder en balans som bidrar till välbefinnande och livskvalitet och

alltså inte på om patienterna är sjuka eller friska. Patienterna kan uppleva hälsa och välbefinnande trots sjukdom (Carnevali, 1996).

Sjuksköterskan ser vilka inre respektive yttre resurser patienterna har och vilka som behövs för omvårdnaden. Sjuksköterskan bör enligt Carnevali (ibid) ställa sig följande frågor:

” 1. ”Vilka resurser behövs med tanke på patientens och anhörigas funktionella förmåga?

2. Vilka resurser kan göras tillgängliga för dem?

3. Vilka resurser kommer att vara faktiskt användbara för patienten? 4. Vilka resurser kan patienten acceptera?” (s 36)

Nedan sammanfattas Carnevalis (1996) omvårdnadsmodell. Krav

Under denna rubrik delas kraven i det dagliga livet in enligt följande. Aktiviteter och upplevelser

Aktiviteter och upplevelser kan påverka patienternas hälsotillstånd och tvärtom kan hälsotillståndet påverka aktiviteter och upplevelser. Dessa kan vara av vanlig eller ovanlig karaktär. De är till en början vanliga och blir sedan ovanliga när pa-tienterna blir sjuka (ibid).

Händelser och upplevelser

Till händelser och upplevelser hör tilldragelser som sker i det dagliga livet såsom arbete, semestrar och fester eller vara hälsorelaterade såsom t ex en ny diagnos eller behandling (ibid).

Förväntningar ochförpliktelser

Förväntningar och förpliktelser kan komma både från patienterna själva eller från anhöriga. För patienterna underlättas det dagliga livet om deras och anhörigas förväntningar överensstämmer med varandra (ibid).

Omgivningen

Omgivningen innefattar där patienterna eller anhöriga lever sitt dagliga liv. Det kan vara på avdelningen, i hemmet, skolan eller på arbetet (ibid).

Värderingar, övertygelser, seder ochbruk

Upplevelser, reaktioner och beteenden är nära förknippat med patienternas värde-ringar, övertygelser, seder och bruk. Dessa blir ofta outtalade och odefinierbara, dock kan de ligga till grund för positiva eller negativa reaktioner som i sin tur kan leda till konflikter (ibid).

Inre resurser (funktionell förmåga)

Inre resurser används av patienterna för att hantera vanliga och ovanliga krav i det dagliga livet (ibid).

Styrka

Styrka innefattar patienternas förmåga att kunna utföra en uppgift vid en given

tidpunkt. Uppgiften kan vara fysisk, psykisk eller känslomässig (Carnevali, 1996). Uthållighet

Uthållighet handlar om hur länge patienterna eller anhöriga har förmåga att utföra sina uppgifter (ibid).

Sinnesförnimmelser

Sinnesförnimmelser innebär hur patienterna kan ta in och tolka information som förmedlas via sinnesorganen (ibid).

Sinnesstämning

Sinnesstämning innefattar tidigare och nuvarande tillstånd hos patienterna. Det är viktigt för sjuksköterskan att hon känner till patienternas tidigare, normala till-stånd för att kunna upptäcka eventuella förändringar hos patienterna (ibid). Kunskap

Kunskap innebär vad patienterna har för insikter i frågor om hälsa och sjukdom samt om dess behandling (ibid).

Motivation

Motivation berör patienternas och anhörigas önskan om att delta i hälsorelaterade

aktiviteter (ibid). Mod

Mod innebär patienternas och anhörigas förmåga att ta risker i det dagliga livet. Många gånger måste patienterna balansera behandlingsrisker mot möjligheter till bättre hälsa. För detta krävs mod såväl av patienterna som av anhöriga (ibid). Färdigheter

Färdigheter innebär förmågan att utföra vissa aktiviteter. Detta kan variera allt från total inkompetens till fullständig skicklighet (ibid).

Kommunikation

Kommunikation innebär att patienterna ska kunna göra sig förstådda och på ett så bra sätt som möjligt kunna förstå andra (ibid).

Yttre resurser

Yttre resurser är alla de resurser utanför patienterna som används för att ge balans i ett hälsorelaterat dagligt liv (ibid).

Bostad

Bostad omfattar hur patienterna bor och lever sitt dagliga liv (ibid). Grannskap

Grannskap innebär omgivningen där patienterna bor. Det kan vara grannar, buti-ker, apotek och föreningar (ibid).

Kommunikationsmöjligheter

Kommunikationsmöjligheter innebär kommunikation exempelvis via telefon, da-torer och brevpost som gör det möjligt för patienterna och anhöriga att komma i kontakt med andra människor och med hälso- och sjukvården (Carnevali, 1996). Människor

Människor innefattar patienternas närmaste familj, släkt och vänner som utgör patienternas sociala nätverk samt sjukvårdspersonal. Dessa människor finns till-hands för honom både i med- och motgång. De är enligt Carnevali (ibid) en av de vikigaste yttre resurserna.

Material

Material innefattar olika hjälpmedel för patienterna i sitt dagliga liv såsom t ex läkemedel, stomihjälpmedel eller sprutor (ibid).

Tekniska hjälpmedel

Tekniska hjälpmedel är till för att patienterna skall kunna klara sig så bra som möjligt i sitt dagliga liv. Exempel på sådana hjälpmedel är rullstol, rollator eller mobilett (ibid).

Teknologi

Teknologi innebär den kunskap, de metoder och procedurer som kan användas för att hjälpa, behandla eller underlätta för patienterna. Teknologi i hälso- och sjuk-vården kan antingen vara en resurs eller en börda (ibid).

Transport

Transport innebär t ex färdtjänst när patienterna inte kan använda allmänna kom-munikationsmedel. Patienterna kan ha ett fysiskt funktionshinder eller ha nedsatt immunförsvar (ibid).

Pengar

Bristande ekonomi påverkar patienternas hälsotillstånd negativt såsom t ex de-pression (ibid).

Husdjur

Husdjur bidrar ofta till gemenskap och motion för de ensamma. Promenader kan ofta leda till att patienterna träffar andra människor (ibid).

R E S U L T AT

Prehospital period

Denna period karaktäriseras av förväntningar, symtombeskrivningar, förnekelse och beslutsvånda.

Händelser ochupplevelser

Vid en hjärtinfarkt är det allra viktigaste att patienterna larmar så fort som möjligt, men som Finnegan et al (2000) skrev förväntade sig många att symtomen skulle vara som i Hollywood-filmer med skarp, krossande bröstsmärta. Med andra ord skulle det inte finnas några tvivel om att symtomen kom från hjärtat. 80% av

pati-enterna beskrev bröstsmärtorna som trånghet och tryck över bröstbenet. I flera fall föregicks detta av atypiska och milda symtom såsom arm-, nack-, käk- eller ryggsmärtor, extrem utmattning, andnöd, domningar i armarna och yrsel och det var därför svårt för patienterna att omedelbart definiera dessa besvär som symtom på hjärtinfarkt (Finnegan et al, 2000). Även i studien av Pattenden et al (2002) var det många patienter som beskrev atypiska symtom samt gradvis insättande vilket gjorde dem konfunderade p g a att symtomen liknade angina eller matspjälk-ningsproblem.

Många av patienterna ville inte tro att de hade en hjärtinfarkt. En del erkände att de visste att det var en hjärtinfarkt men erkände samtidigt att de hoppades den skulle gå över av sig själv (ibid). Enligt Finnegan et al (2000) och Ostergaard Jensen et al (2003) innebar den gradvisa insättningen av symtomen att de kunde tolerera eller ignorera dessa en tid. Patienterna ville vänta och se med förhopp-ningar att det skulle gå över, trots att de insåg att det var något som var fel. En del patienter tillskrev symtomen andra redan diagnostiserade sjukdomar (Pattenden et al, 2002; Gassner et al, 2002). 91% av patienterna i Pattenden et als (2002) studie beskrev att symtomen från denna hjärtinfarkt inte var samma som vid föregående, att det var därför de tvekade att söka vård.

Beslut

Patienter som sedan tidigare diagnostiserats med angina pectoris tog nitroglycerin i syfte att klara av symtomen. Andra försökte klara av situationen med hjälp av Aspirin och antacida (Finnegan et al, 2000), ligga eller sitta ner, vandra fram och tillbaka, ta ett bad eller dricka vatten (Ostergaard Jensen, 2003). En annan co-pingstrategi var att konsultera andra. När symtomen förvärrades och när copingst-rategierna inte fungerade längre var det oftast ett vittne eller anhörig som tog be-slutet och slutligen ringde efter hjälp (Finnegan et al, 2000; Ostergaard Jensen, 2003). Om någon annan ringde kände sig patienterna dessutom mindre skyldiga (Pattenden et al, 2002).

Majoriteten av patienterna ringde inte efter ambulans utan körde själva eller blev körda till sjukhuset. De ville inte utnyttja akutsjukvården ifall de hade fel, att det var falskt alarm (Finnegan et al, 2000). Detta framgick även i studien av

Pattenden et al (2002) samt att de inte ville slösa med sjukvårdens tid och resurser eller besvära läkare. Några ansåg inte att de var tillräckligt sjuka för att åka in akut (Finnegan et al, 2000).

Perhospital period

Denna period karaktäriseras av fortsatt förnekelse, egna teorier om orsaken till hjärtinfarkten, skuldkänslor och att kunna acceptera sjukdomen.

Övertygelser

8 av 10 patienter beskrev att även efter de sökt vård trodde de fortfarande inte att deras symtom indikerade på en hjärtinfarkt, p g a att de ansåg att de var för unga, de tvetydiga symtomen eller tidigare god hälsostatus. En del patienter uppgav att de var i god fysisk kondition och motionerade ofta (ibid). Enligt Ostergaard Jensen et al (2003) hade ett tidigare välmående setts som en garanti för att sjuk-domar inte drabbar dem, det drabbar bara andra. Konsekvenserna blev känslor som hjälplöshet, svaghet, skuld, rädsla och självförebråelser.

60% av patienterna i studien av Gassner et al (2002) uttryckte en teori om orsaken till sjukdomen såsom stress, fysisk ansträngning eller skada, viktökning, ärftliga faktorer och ödet. Patienterna verkade inte relatera hjärtinfarkten till samlade risk-faktorer (ibid).

För att klara det upplevda hotet tillämpade patienterna individuella resurser såsom vilja, beslutsamhet, styrka, övertygelser, humor och problemlösningsförmågor (Ostergaard Jensen, 2003). Detta illustreras av en patient som yttrar sig på föl-jande vis:

”My own strength – my personality… you have to belief a little in yourself too…” (s 127)

Sinnesstämning

I studien av Svedlund et al (2001) framgick det att de kvinnliga patienterna kände sig obekväma i patientrollen, att de i den akuta fasen var beroende av anhöriga för hjälp. Det framgick även att de tillbringade en stor del av sin tid på sjukhuset att oroa sig hur deras män och barn skulle hantera situationen. Samtidigt försökte de att distansera sig från händelsen samt ansträngde sig för att övertyga omgivningen att de mådde bra. Patienterna kände sig förnedrade och hade skuldkänslor för att de var sjuka och de kände sig ynkliga.

Styrka

Så småningom började patienterna acceptera vad som hänt och följderna av hjärtinfarkten. De började seriöst överväga hur de bäst kunde hantera sitt dagliga liv och såg hjärtinfarkten som en varning. Patienterna ville även börja leva med värdighet och så normalt som möjligt. Vidare kände de sig tacksamma över att de överlevt och de uppskattade livet som fått en ny mening (ibid).

Posthospital period

Denna period karaktäriseras av försämrad livskvalitet, oro, rädsla, ångest och osä-kerhet inför framtiden och döden, meningen med livet och viljan att återgå till ett så normalt liv som möjligt.

Upplevelse

Fysiska yttringar p g a hjärtinfarkten såsom andnöd, smärta och utmattning och dess konsekvenser på patienternas dagliga liv betonades mest av patienterna i stu-dien av Roebuck et al (2001). Patienterna beskrev att dessa symtom hade den mest förlustbringande effekten på deras livskvalitet, p g a att de framkallade rädsla in-för det överhängande dödshotet och störd nattsömn som resulterade i fysisk och emotionell trötthet dagen efter. Många beskrev att utmattningen var så svår att de inte kunde vara utan vilopauser under dagen. Att vara social med familj och vän-ner tog mycket på deras redan sinade krafter (Bergman et al, 2003). Några pati-enter i Stewart et als (2000) studie beskrev att det kändes tafatt i de första mötena med vännerna efter hjärtinfarkten.

Sinnesstämning

I studien av Jackson et al (2000) beskrev de kvinnliga patienterna att den omedel-bara tiden efter utskrivningen karakteriserades av inre oro, rädsla och osäkerhet. Osäkerheten kunde gälla undersökningar, behandlingar och om de skulle klara av situationen samt hur framtiden såg ut (Bergman et al, 2003). De var rädda för

döden, en andra hjärtinfarkt och konsekvenserna av hjärtinfarkten med tanke på deras roll som vårdare i familjen (Bergman et al, 2003). Detta framgick även i studien av Roebuck et al (2001), angående oro och ångest och rädsla inför framti-den. En patient fick frågan om han fortfarande var rädd och han svarade så här:

”Err, I think I am more frightened. I was not frightened immediately. I think I am more frightened now about the future and what it may bring as I’ve had time to think.” (s 791)

Enligt Bergman et al (2003) var sjukdomen alltid där som en påminnelse om att livet är skört och inte varar för evigt. Patienterna hade tankar om döden och döen-det och förstod nu att deras sjukdom var kronisk och att livet inte skulle bli som förut. Många uttryckte rädsla inför framtiden samt hur barn och anhöriga skulle klara av situationen. Många kände sig dessutom deprimerade, bedrövade och ång-estfyllda. Det som också kom fram i studien av Stewart et al (2000) var rädslan över att återuppta den sexuella samvaron. Rädslan att inte längre fungera sexuellt framkallade ångest. Brist på information angående detta samt att eventuellt orsaka en ny hjärtinfarkt var mycket stressande. Följande citat kommer från en patient:

”I guess you’re afraid the first time you have intercourse. There is a fear there. You’re scared that something might happen, and you avoid it”. (s 1355)

Denna period upplevdes som en tid av fysisk utmattning, svårmod, depression och emotionell labilitet (Jackson et al, 2000; Roebuck et al, 2001). Patienterna ville ha mycket och specifik information som var relaterad till hjärtinfarkten och om livs-stilsförändringar såsom kost, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Patienternas förväntade livsstilsförändringar uppfattades som en förlust (Jackson et al, 2000). En patient i studien sade så här om detta:

”I have to give up work and take things quietly”, ”I have to cut back my lifestyle”, and ”I have to restrict my activities” (s 1407)

Även enligt Ostergaard Jensen (2003) var tiden strax efter utskrivningen den värsta för patienterna eftersom det var då de hade mest behov av hjälp och stöd. De plågades av känslor som skam och självförebråelser p g a deras tidigare osunda leverne. De kände sig även låsta i rollen som sjuka och konstant kontrol-lerade. Något som också nämndes i studien var att patienterna hade koncentra-tionssvårigheter, ökad tendens till irritabilitet och tårar efter hjärtinfarkten. Färdigheter

Patienterna i studien av Bergman et al (2003) ansåg att perioden efter utskriv-ningen ägnades åt att finna nya, bättre och hälsosammare sätt att hantera livet på efter hjärtinfarkten. Många började motionera, åt hälsosammare och slutade röka. De reflekterade över meningen med livet, att livet inte enbart var arbete. Vissa patienter tillät sig göra saker som de aldrig tidigare gjort som t ex promenader i skogen, semester eller kulturella aktiviteter. Enligt Johansson et al (2003) föränd-rar upplevelsen av hjärtinfarkten allt i patienternas liv. Döden är inte längre så långt borta utan blir en del av det dagliga livet. Kvinnorna i studien beskrev att de blev medvetna om hur fort livet kan ändras utan någon varning.

Så här beskrevs det av en patient (Johansson et al, 2003):

”Life is not…, it is not something obvious anymore, I don’t know if I will live tomorrow, or not…” (s 232)

En kvinna berättar att hon snyggar till i hemmet innan hon går och lägger sig, om hon inte skulle vara i livet nästa morgon. Hon kunde helt enkelt inte lämna något ofärdigt. Patienterna beskrev vidare att hjärtinfarkten ändrat deras attityder till kroppen, de kunde inte längre lita på den. Bristen på förtroende och ovissheten resulterade i en osäker tillvaro för kvinnorna. Hjärtat och kroppen är essentiella för livet och nu hade dessa fallerat och blivit ett hot mot deras existens (Bergman et al, 2003).

Patienterna i studien av Thompson et al (1995) förmedlade positiva reaktioner inför framtiden. De kände att de utövade någon form av kontroll över deras hälsa genom små livsstilsförändringar. Men samtidigt uppenbarades från patienternas sida ett försök att minska betydelsen av hjärtinfarkten som en copingstrategi. Vil-jan att återgå till det normala innefattade att börja arbeta igen samt att vara smärt-och symtomfri.

Människor

Patienterna baserade sin kraft och energi på en positiv livsorientering samt per-sonliga resurser såsom att kunna tänka på något annat, lycka, välbefinnande, en-vishet och humor. Det viktigaste stödet ansågs vara partnern. Även barn, vänner, grannar och medpatienter ansågs vara viktiga för deras tillfrisknande. Det sociala nätverket var viktigt för uppmuntran och stöd (Ostergaard Jensen, 2003), även om det kunde bli för mycket så att patienterna kände sig överbeskyddade (Roebuck et al, 2001). En patient i studien av Stewart et al (2000) uttryckte att mer information skulle förminska makans rädsla och ångest vilket skulle minska hennes överbe-skyddande mot honom. Några av de kvinnliga patienternas män stannade hemma från arbetet den första perioden efter utskrivningen i fall kvinnorna behövde hjälp med olika hushållssysslor. Denna praktiska hjälp fick dem att känna sig överbe-skyddade vilket i sin tur förstärkte sjukdomskänslan (Bergman et al, 2003). Kunskap

I studien av Ostergaard Jensen et al (2003) uttryckte patienterna att de ville ha information från vårdpersonal angående vad de kunde göra själva om bröstsmär-torna återkom, nitroglycerinets effekt och biverkningar och resten av deras medi-ciners verkan, hur länge behandling förväntades fortgå samt om alternativ be-handling. Så här uttryckte sig en patient om vikten av information:

”But the most important of all is to get information about what you have to do, in order to avoid another coronary…” (s 129)

Patienterna ville även ha stöd från en dietist (Ostergaard Jensen et al, 2003). Även i Thompson et al (1995) framgick det att det var mycket viktigt med råd och in-formation, men de insåg dock att de inte kunde ta emot all information på en gång. Oftast sågs läkaren som den önskvärda informationskällan, trots att de var missnöjda med responsen från denna. De ansåg också att sjuksköterskorna ville ge dem information men att detta inte prioriterades.

Stewart et al (2000) skrev i sin studie att brist på ändamålsenlig information från sjukvårdspersonal var ett vanligt tema. Patienterna ansträngde sig för att få till-gång till förståelig, användarvänlig och detaljerad information. Tillsammans åstadkom otillräcklig information och brist på emotionellt stöd från sjukvårds-personal stress hos patienterna.

De kvinnliga patienterna i studien av Johansson et al (2003) behövde mycket stöd efter utskrivningen. Men de uttryckte att det fanns en brist av stöd vilket fick känslomässiga konsekvenser såsom ensamhet och övergivenhet vilket i sin tur bidrog till att öka otryggheten. Det de fick var endast generell information och råd angående livsstilsförändringar som dock var standardiserad och inte individuellt anpassad. Detta upplevdes av patienterna som reprimander. De upplevde att det var så mycket de inte fick göra. Denna typ av information gjorde patienterna mer osäkra och passiva.

Styrka

De kvinnliga patienterna i studien av Jackson et al (2000) kände sig redan mycket bättre två veckor efter utskrivningen. De upplevde att de var fysiskt starkare och orkade mer. Även svårmodet, depressionen och den emotionella labiliteten bör-jade nu släppa. De var dock fortfarande oroliga för vilka effekter hjärtinfarkten hade på familjemedlemmarna samt om de kunde återgå till arbetet. Patienternas mer aktiva liv gjorde att deras självkänsla ökade och så även hoppet inför fram-tiden. De hade fortfarande behov av information och detta kretsade kring tillfrisk-nandet, livsstilsförändringar och eventuella bröstsmärtor. Tre veckor efter utskriv-ningen var patienterna redo att återgå till en tillvaro som liknade den innan hjärt-infarkten.

De kvinnliga patienterna i Svedlund et als (2000) studie kämpade emot sjukdo-men och dess konsekvenser. De envisades med att klara sig själva i sitt dagliga liv. De ville känna sig behövda och de ville inte vara beroende av anhöriga eller vara en börda för dem. Dessa kvinnor tyckte att livet var nästan det samma som före hjärtinfarkten. Några kvinnor hade i början av sin rehabilitering slutat röka och ändrat sin diet, men när det hade gått cirka ett år ville vissa leva som de gjort tidigare.

En del kvinnor förnekade sin sjukdom eftersom de inte ville bli sedda som sjuka människor. De undanhöll sina ångestkänslor, de ville inte gnälla. Att vara sjuk såg de som ett misslyckande. Att de dessutom inte var lika starka som tidigare och att de var tvungna att leva annorlunda sågs också som ett misslyckande (ibid).

DIS K U S S ION

I vår diskussion ingår metod- och resultatdiskussion. Metoddiskussion

Litteratur

Det vi fann vid artikelsökningen var att det fanns väldigt mycket forskning om hjärtinfarkt. Problemet var att de flesta kvantitativa handlade om den medicinska behandlingen och att ingen av dem passade till vårt syfte. Det var relativt få ar-tiklar som handlade om patienternas upplevelser av en hjärtinfarkt och som inte

var för gamla. Vi upplevde dock inte att det var så svårt att hitta artiklar som be-svarade vår första fråga. Vår andra fråga bebe-svarades med hjälp av artiklar samt våra egna slutsatser, som redovisas i resultatdiskussionen samt slutsatsen. I slutändan har vi, som tidigare sagts, valt att endast använda kvalitativa artiklar. Detta för att det var mycket svårt att hitta kvantitativa som överensstämde med vårt syfte som var att belysa mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt. Vårt syfte var vidare inte att undersöka hur utbrett upplevelserna var hos patien-terna eller vilka samband det fanns mellan olika variabler. Med detta vill vi ändå ha sagt att vi inte aktivt har uteslutit kvantitativa artiklar i själva sökningsförfa-randet.

Alla artiklar vi har använt är granskade enligt Polit et al (2001), se bilaga 1 och 2. Detta för att se om artiklarna är tillräckligt vetenskapliga eller inte. Visst finns det svagheter eller brister i några artiklar men de har inte varit så allvarliga att vi inte kunde använda dem. Nedan redovisar vi några av artiklarnas svagheter och för-tjänster.

Det som var positivt med de artiklar vi använt var att de kom från olika delar av västvärlden och på det viset såg vi att patienterna hade mycket snarlika problem och upplevelser p g a hjärtinfarkten. Resultaten kan därmed inte generaliseras på exempelvis öststaterna. Det hade varit värdefullt med artiklar från dessa länder och utvecklingsländer, då människorna där kanske inte har samma förutsättningar som vi i västvärlden. Vidare har författarna till artiklarna använt sig av olika de-signer på sina studier. Detta har då skapat en viss mångfald, då de har kommit fram till sina resultat, som är väldigt lika, på lite olika sätt. Exempel på använda designer är; grounded theory, etnografisk, deskriptiv och fenomenologisk herme-neutisk.

I artiklarna av Ostergaard Jensen (2002), Pattenden et al (2002), Roebuck et al (2001), Stewart et al (2000) och Thompson et al (1995) beskrevs inte vilken de-sign som använts för att besvara forskningsfrågorna. Även om de inte beskrev vilken design som använts har de dock beskrivit mycket noggrant hur intervjuerna gått till och redovisat intervjufrågorna samt även hur materialet har analyserats. Många använde sig av intervjuguider eftersom det sällan var bara en som inter-vjuade.

Vi ansåg även att det spelade roll var patienterna blev intervjuade, om det var på sjukhuset på rummet tillsammans med andra patienter eller i ett privat rum, eller i deras eget hem med eller utan makarna. I studierna av Gassner et al (2002), Pattenden et al (2002) och Svedlund et al (2001) intervjuades patienterna på sjuk-huset. Endast i studien av Gassner et al (2002) skedde intervjuerna på en sal med flera patienter. Detta kunde ha påverkat resultatet eftersom de inte var ostörda och även medvetna om att det fanns andra som kunde lyssna på samtalet. I de andra studierna skedde intervjuerna i ett privat rum. I de fall där intervjuerna skedde i hemmet tillsammans med makarna kan detta ha påverkat utfallet. Det kunde vara så att informanterna inte var helt ärliga med makarna närvarande, t ex i syfte att skona dessa från mer oro. Vi tyckte att det optimala skulle vara att intervjuerna skedde i hemmet, enbart tillsammans med intervjuaren, vilket faktiskt skedde i de flesta studierna.

En annan sak som kunde ha påverkat resultatet var huruvida informanterna kände förtroende för de som intervjuade dem. Det är mycket viktigt att de känner att de kan lita på intervjuaren. Risken är annars att informanterna inte berättar allt de kände och upplevde. Ett bra sätt att kringgå detta var att göra som Stewart et al (2000), nämligen att deras informanter fick skriva dagbok. På detta sätt kunde de förbli helt anonyma. Känslor och upplevelser skrevs dessutom ner då de var aktu-ella.

I samtliga artiklar beskrevs noggrant hur urvalet såg ut men inte alla redovisade hur de kommit i kontakt med informanterna och hur de valdes ut. Vi ansåg att det ökat studiernas trovärdighet att redovisa detta. Antalet informanter varierade från 8 till 207 stycken och åldrarna från 27 till 81 år. I några studier som inkluderade både män och kvinnor, var män oftast överrepresenterade. Trots detta var samtliga artiklars resultat så lika att vi tyckte att vi utan risk kunde generalisera resultaten på både män och kvinnor.

Överlag var det relativt få av författarna som redovisade några svagheter med sina studier. Endast 5 av 13 artiklar redovisade några svagheter eller begränsningar. I och med detta blev det lite svårare för oss som läsare att avgöra trovärdigheten. I de allra flesta artiklar var resultatet presenterat antingen i teman eller i katego-rier, vilket gjorde det tydligt och lättbegripligt. Många använde sig av citat som stödde och beskrev fynden ytterligare.

En artikel som vi tog med var dock inte vetenskaplig enligt Polit et al (2001) och det var Fridlund (2002). P g a detta togs den inte upp i resultatet utan den redovi-sas under vår resultatdiskussion. Han har inte med vare sig metod- eller diskus-sionsavsnitt. Men samtidigt ansåg vi att den svarade så bra på vår andra fråga om hur sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienterna att återgå till sitt normala liv. Resultatet han redovisade byggde på vetenskapliga artiklar.

Urval

Vi har valt att ta med både manliga och kvinnliga patienter. Vi har dock inte i denna studie varit intresserade av att få fram några skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser. Detta kunde ha inneburit att studiens resultat blev något generaliserat. I några av de artiklar som låg till grund för vår studie gjordes ingen åtskillnad, även om de innefattade både manliga och kvinnliga patienter. När vi jämförde artiklar med endast manliga respektive kvinnliga patienter såg vi inte några direkta skillnader i upplevelser. Urvalet har inte på något sätt begränsats från vår sida.

Resultatdiskussion

I vår resultatdiskussion har vi valt att återigen utgå från Carnevalis (1996) rubriker men ordnade dem under krav respektive resurser.

Krav

Händelser och upplevelser. En hjärtinfarkt förändrar livet fullständigt för de

allra flesta patienter samt deras anhöriga enligt Finnegan et al (2000). Med andra ord påverkas deras hälsotillstånd drastiskt av denna händelse. Många patienter förväntade sig ”Hollywood-symtom” men hade inte dessa symtom med skarp, krossande bröstsmärta och ville därför inte tro att de upplevde en

hjärtinfarkt (Finnegan et al, 2000). Enligt Carnevali (1996) påverkar tidigare upplevelser, reaktioner och beteenden i samband med den aktuella händelsen. 91% av patienterna i studien av Pattenden et al (2002) tvekade att söka vård just p g a att deras aktuella symtom inte överensstämde med deras tidigare erfarenhet. Gassner et als (2002) resultat tyder på att trots utbredda och allmänna

hälsoprogram kan inte patienterna snabbt identifiera hjärtinfarktsymtom.

Carnevali (1996) menar att det är viktigt som sjuksköterska att samla in data an-gående patienternas upplevelser samt vad de har för mening och betydelse för patienterna. Sjuksköterskan måste ha i åtanke att likartade händelser uppfattas och tolkas olika av olika individer. Vi anser att sjuksköterskan måste informera och tydligt förklara för patienterna och även för anhöriga vad som just har drabbat dem och vad de kan göra för att förhindra ytterligare en hjärtinfarkt. Samtidigt måste sjuksköterskan vara där som ett stöd och aktivt lyssna på patienterna.

Övertygelser. Enligt Carnevali (ibid) hänger hälsorelaterade beteenden ihop med

individens övertygelser. Dessa övertygelser kan skapa konflikter både inom indi-viden och med omgivningen. Flera av patienterna i studien av Ostergaard Jensen et al (2003) var övertygade om att ett tidigare välmående var en garanti för fortsatt hälsa. När de väl insåg att de drabbats av en hjärtinfarkt fick det känslomässiga konsekvenser såsom skuldkänslor, rädsla och självförebråelser. Därför är det vik-tigt enligt Carnevali (1996) för sjuksköterskan att bli medveten om patienternas övertygelser som berör hälsosituationen i syfte, som vi tolkar det, att förstå och vägleda dem genom deras kris.

Resurser

Styrka. I Jackson et als studie (2000) kände sig de kvinnliga patienterna bättre till

mods två veckor efter utskrivningen. De upplevde sig vara både fysiskt och emo-tionellt starkare. Redan tre veckor efter utskrivningen kände de att de kunde återgå till en tämligen normal vardag. Men i en studie gjord av Svedlund et al (2000) hade patienterna inte uppnått detta. De hade en annan strategi, medveten eller omedveten, de kämpade för att bevisa för omgivningen att de kunde klara sig själva. De erfordrade att känna sig behövda och inte vara beroende av andra. I en annan studie av Svedlund et al (2001) kunde patienterna så småningom ac-ceptera att livet tagit ny vändning och övervägde hur de på bästa sätt kunde han-tera sitt dagliga liv. De hade själva förmåga att börja leva ett så normalt liv som möjligt och kände sig tacksamma över att de överlevt hjärtinfarkten. Detta anser vi kräver styrka från patienternas sida. Sjuksköterskan måste identifiera och lyfta fram patienternas fysiska, psykiska och/eller känslomässiga styrkor (Carnevali, 1996), för att som vi anser det, kunna hjälpa patienterna finna detta inom sig och kunna ta fram det i syfte att lättare komma tillbaka till sitt normala dagliga liv.

Sinnesstämning. De kvinnliga patienterna i studien av Svedlund et al (2001)

kände sig obekväma i patientrollen och de tillbringade en stor del av sin tid på sjukhuset att oroa sig över makar och barn. De försökte även att övertyga omgiv-ningen att de mådde bra samtidigt som de hade skuldkänslor och kände sig ynk-liga p g a sjukdomen.

Jackson et al (2000) beskrev hur patienterna omedelbart efter utskrivningen kände sig oroliga, rädda och osäkra inför framtiden, döden samt hur deras egen roll inom

familjen skulle förändras (Jackson et al, 2000). Den första veckan efter utskrivningen tolkar vi som den värsta perioden för patienterna. Det är många svåra känslor som är i omlopp. De har precis kommit hem från sjukhuset och upplever eventuellt inte att de har tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen. Detta anser vi till viss del förklara varför patienterna känner som de gör. Många kände sig deprimerade och ångestfyllda (Bergman et al, 2003). Enligt Carnevali (1996) är vi alla olika, några är alltid glada och optimistiska i sin läggning medan andra är nedstämda och pessimistiska. Det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på patienternas normala sinnesstämning för att upptäcka om det sker någon

förändring till det negativa eller positiva hos patienterna (Carnevali, 1996). Vi anser att det är viktigast att identifiera de negativa förändringarna för att i tid kunna stödja patienterna innan det blir för övermäktigt för honom.

Färdigheter. Många patienter började så småningom själva komma underfund

med hur de skulle börja leva ett sundare och hälsosammare liv efter hjärtinfarkten. Flera började motionera och slutade röka samt lade om sin kost. De unnade sig även mer saker och upplevelser än tidigare (Bergman et al, 2003). Vi tolkar det som att en hjärtinfarkt är en mycket dramatisk händelse för alla som drabbats och att livet då ställs på sin spets. Några patienter uttryckte det i Bergman et als (ibid) studie att livet inte enbart var arbete samt att de nu gjorde saker som de inte gjort tidigare. De ser alltså annorlunda på livet och tar det inte längre för givet.

Carnevali (1996) skriver att färdigheter är förmågan att utföra vissa aktiviteter. Vi menar att patienternas försök att leva ett hälsosammare liv faller under denna ka-tegori. De har trots allt en förmåga att genomföra sina mål. Här kan sjuksköters-kan vara ett stöd och ett ”bollplank” för patienterna, genom att lyssna på deras tankar och förslag till förändringar och därigenom guida dem fram till deras mål.

Kunskap. Det framkom i studierna av Ostergaard Jensen et al (2003) och

Thompson et al (1995) att patienterna var i stort behov av stöd, råd och informa-tion angående mediciner, kost och alternativ behandling. Vi förvånades över att den önskvärda informationskällan var läkaren, trots att de var missnöjda med re-sponsen från denna. Som sjuksköterska är det viktigt att ge adekvat och tillräcklig information till patienterna om deras sjukdom och behandling (Carnevali, 1996). Sjuksköterskan kan hjälpa och förbereda patienterna och deras anhöriga i syfte att bättre kunna förstå känslor och reaktioner som eventuellt uppkommer efter ut-skrivningen (Svedlund et al, 2000). För att tillfriskna behöver patienterna stöd, istället för att känna sig maktlösa och sårbara. De är beroende av sjukvårdsper-sonal som istället för att tvinga på patienterna generell information och ta beslut i deras ställe måste ta i beaktning patienternas synsätt och vilja (Johansson et al, 2003). Det är alltså viktigt att behandla patienterna som unika individer och där-med också ge individuell information och individuella råd.

Människor. Patienterna ansåg att det var partnern som var det viktigaste stödet.

Men även det sociala nätverket var viktigt för uppmuntran och stöd (Ostergaard Jensen, 2003). Men enligt patienterna i Roebuck et als (2001) studie kunde det bli för mycket så att de kände sig överbeskyddade. Detta kan enligt Bergman et al (2003) förstärka sjukdomskänslan. Enligt Carnevali (1996) är människor en av de viktigaste yttre resurserna, de som är tillgängliga inte bara i goda tider utan även i dåliga. Vi anser att det är viktigt för sjuksköterskan att kartlägga patienternas so-ciala nätverk för att därigenom se hur mycket extra stöd och uppmuntran som de

behöver. Sjuksköterskan kan eventuellt hjälpa patienterna ta kontakt med anhöriga och vänner (Carnevali, 1996).

Fridlund (2002) skrev i sin studie att sjuksköterskan måste vara medveten om patienternas och deras familjers kunskapsbehov. Fridlund skriver att det finns ett gap mellan vad sjukvårdspersonal anser viktigt för tillfriskningsprocessen och vad patienterna anser viktigt.

Sjuksköterskan ska enligt Fridlund (ibid) vara en spindel i nätet som står patien-terna närmast och som samtidigt är ansvarig för koordinationen mellan alla in-blandade i patienternas rehabilitering.

Fridlund (ibid) delar in rehabiliteringen i tre faser. Den första fasen innefattar alla de aktioner som tas i ambulansen och på sjukhuset. Den andra fasen börjar när patienten lämnar sjukhuset och innefattar de följande tre till sex månaderna tills patienterna är mer fysiskt oberoende. Den tredje fasen är resten av patienternas liv. I den första fasen är sjuksköterskan en slags container som är en god lyssnare och aktiv mottagare samt rådgivare för patienterna och deras familjer. Fas två fokuserar på utbildning samt att stödja nödvändiga livsstilsförändringar. Här är sjuksköterskans roll att vara instruktör och pedagog. Den tredje fasen fokuserar fortfarande på utbildning och stöd men med målet att bibehålla en hälsosam livs-stil.

Nedan visas en figur som mer detaljerat visar sjuksköterskans roll i de olika fa-serna.

Fas 1 Fas 2 Fas 3

Container Instruktör Rådgivare Pedagog Medlare Övervakare

Figur 1. Sjuksköterskans roll i hjärtrehabilitering över tid: ”spindel i nätet”

mo-dell. Efter Fridlund (2002, s 16). Slutsats

Man kan lugnt dra slutsatsen att en hjärtinfarkt är en fullständigt omvälvande hän-delse för alla som drabbas. Det är många känslor som är i omlopp och som kan vara mycket svåra att hantera. Hjärtinfarkten får inte bara fysiska konsekvenser utan även psykiska och emotionella. Vi är alla olika och bearbetar sjukdomen olika och mer eller mindre framgångsrikt. Några människor hinner inte ens bear-beta sorgen som en hjärtinfarkt kan innebära innan livet tar slut av andra orsaker. Mäns ochkvinnors upplevelserav enhjärtinfarkt

Som vi nämnt tidigare är det viktigt att patienterna larmar så tidigt som möjligt vid en hjärtinfarkt. Men det verkar vara förvillande att symtomen inte är så själv-klara och tydliga samt att patienterna gärna vill se symtomen som något annat och i viss mån förnekar inför sig själva och andra att det kan vara en hjärtinfarkt. De

försöker klara av situationen så gott de själva kan och beslutet tas ofta av anhöriga att ta kontakt med sjukvården.

Ett tidigare välmående och ett aktivt liv ses som en garanti mot en hjärtinfarkt. När den nu drabbar dem trots allt får detta enorma känslokonsekvenser. Patien-terna fylls med känslor såsom hjälplöshet, svaghet, skuld, rädsla och även självfö-rebråelser. Många kvinnor känner sig obekväma i patientrollen, de är vana att vara de som tar hand om andra. Så småningom börjar patienterna acceptera vad som inträffat och börjar planera inför framtiden. Många känner sig tacksamma för att de överlevt och uppskattar livet mer nu än innan hjärtinfarkten.

Perioden efter utskrivningen verkar vara den absolut värsta perioden för patien-terna. Nu har de inte längre stöd från sjukvårdspersonal dygnet runt. De får nu försöka klara sitt dagliga liv på egen hand. En hjärtinfarkt är en så dramatisk hän-delse att det tar tid att förstå allvaret i situationen. När de har kommit hem finns det tid för reflektioner och många inser hur nära döden de var. Det är självklart att denna insikt kan få förödande konsekvenser både psykiskt och emotionellt. Många är deprimerade, oroliga, ångestfyllda och är fysiskt utmattade. Många plå-gas av skam och självförebråelser p g a att de inte levt så hälsosamt. Det tar tid att komma över dessa känslor så därför är det mycket viktigt att dessa kommer upp till ytan så att de kan bearbetas.

Sjuksköterskans rolloch arbete

Det verkar som patienterna upplever att det brister med informationen från sjuk-vårdspersonalen. De vill ha mycket och specifik information om allt som rör själva sjukdomen och även information om mediciner, diet, fysisk aktivitet och dyl. De nödvändiga livsstilsförändringarna verkar uppfattas av de flesta patienter som svåra att genomföra. De är inte alltid säkra på varför och hur det kan ske. Där har sjuksköterskan en viktig roll. Hon måste stödja patienterna, motivera dem samt ge korrekt information. Hon kan inte göra arbetet åt dem men hon kan vara deras guide.

Sjuksköterskan kan efter patienternas första hjärtinfarkt informera att symtomen inte behöver vara samma som vid tidigare tillfälle och hur viktigt det är att ju snabbare de får vård desto bättre är prognosen för överlevnad.

Vi vill speciellt poängtera att det är mycket viktigt att informera patienterna angå-ende sexualitet. Det kan vara svårt att tala om både för patienterna och även sjuk-sköterskorna. Det kan framkalla ångest och osäkerhet hos patienterna, många vå-gar helt enkelt inte återuppta den sexuella samvaron med rädsla för att framkalla en ny hjärtinfarkt.

En annan viktig del av sjuksköterskans arbete är att stödja och hjälpa till med be-arbetningen av känslorna. Vi anser även att det är mycket viktigt att hon följer upp patienterna även en tid efter utskrivningen så att de känner att de fortfarande har stöd från sjukvården även efter hemkomsten.

Framtida forskning

Vi har som tidigare nämnt inte skrivit om skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt. Detta skulle kunna vara något att forska om. Man skulle kunna göra en kvantitativ studie för att undersöka hur utbrett dessa

upple-velser och känslor är samt även jämföra och se om det finns några samband mel-lan upplevelser och utlösande faktorer i samband med hjärtinfarkten.

Eftersom det oftast är perioden direkt efter utskrivningen som är den värsta anser vi att det är extra viktigt att patienterna även fortsättningsvis följs upp. Samtidigt verkar det vara så att det är här de största bristerna ligger. Vi anser att det behövs mer forskning som helt inriktar sig på denna period och hur vi som sjuksköterskor bäst ska kunna stödja patienterna. Är det så att exempelvis en längre sjukhusvis-telse bättre kan förbereda patienterna eller kommer deras känsloreaktioner för eller senare ändå?

L ÄS ANVIS NINGAR

Fridlund, B (1998) Kardiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Fridlund, B (2002) The role of the nurse in cardiac rehabilitation programmes.

European journal of cardiovascular nursing, 1, 15-18

Johansson, A et al (2003) Living with experiences following a myocardial infarction. European journal of cardiovascular nursing, 2, 229-236

Persson, S (2003) Kardiologi – hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.

R E F E R E NS E R

Almås, H (2001) Klinisk omvårdnad. Stockholm: Liber.

Bergman, E & Berterö, C (2003) ”Grasp life again”. A qualitative study of the motive power in myocardial infarction patients. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 2, 303-310.

Carnevali, D (1996) Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Stockholm: Liber.

Ericsson, E & Ericsson, T (2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Finnegan Jr, J R et al (2000) Patient delay in seeking care for heart attack

symptoms: findings from focus groups conducted in five U.S. regions.

Preventive medicine, 31, 205-213.

Fridlund, B (1998) Kardiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Fridlund, B (2002) The role of the nurse in cardiac rehabilitation programmes.

European journal of cardiovascular nursing, 1, 15-18

Gassner, L-A et al (2002) Patients´ interpretation of the symptoms of myocardial infarction: implications for cardiac rehabilitation. Intensive and critical care

Jackson, D et al (2000) Women recovering from first-time myocardial infarction (MI): a feminist qualitative study. Journal of advanced nurcing, 32(6), 1403-1411.

Jahren Kristoffersen, N (1998) Allmän omvårdnad. Stockholm: Liber. Johansson, A et al (2003) Living with experiences following a myocardial

infarction. European journal of cardiovascular nursing, 2, 229-236 Läkemedelsboken 2001/2002 (2001) Stockholm: Apoteket AB.

Ostergaard Jenssen, B & Petersson, K (2003) The illness experience of patients after a first time myocardial infarction. Patient education and counseling, 51, 123-131.

Pattenden, J et al (2002) Decision making processes in people with symptoms of acute myocardial infarction: qualitative study. British medical journal, 324, 1006-1010.

Persson, S (2003) Kardiologi – hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur. Polit, D F et al (2001) Essentials of nursing research- methods, appraisal, and

utilization. Philadelphia: Lippincott.

Roebuck, A & Thompson, D R (2001) Health-related quality of life after

myocardial infarction; an interview study. Journal of advanced nursing, 34(6), 787-794.

Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård 2001.

>http://www.sos.se/fulltext/102/2001-102-1/2001-102-1.htm<2004-05-10. Stewart, M et al (2000) Myocardial infarction: survivors´ and spouses´ stress,

coping, and support. Journal of advanced nursing, 31(6), 1351-1360. Svedlund, M & Axelsson, I (2000) Acute myocardial infarction in middle-aged

women: narrations from the patients and their partners during rehabilitation.

Intensive and critical care nursing, 16, 256-265.

Svedlund, M et al (2001) Women’s narratives during the acute phase of their myocardial infarction. Journal of advanced nursing, 35(2), 197-205.

Thompson, D R et al (1995) The experience of patients and their partners 1 month after a heart attack. Journal of advanced nursing, 22, 707-714.

Wallentin, L (2000) Akut kranskärlssjukdom. Örebro: Ljungföretagen AB. Wilow, K (2001) Författningshandbok 2002. För personal inom hälso- och

B IL AGOR

Bilaga 1: Vetenskaplig granskning av kvalitativa artiklar enlig Polit et al (2001) Bilaga 2: Granskning av artiklar enligt Polit et al (2001)

B ilaga 1 Vet ens kaplig grans kning av kvalit

a-t iva ar a-t iklar enliga-t P olia-t ea-t al (2001)

Titel

• Högst 15 ord

• Ska spegla artikelns innehåll

Abstract

• En kort sammanfattning på 100-200 ord • Ska svara på frågorna:

Vilka var forskningsfrågorna? Vilken metod användes? Vad blev resultatet?

Vilka konsekvenser får studien på omvårdnadsarbetet?

Introduktion

• Det centrala fenomenet, begrepp eller variabler som studeras • Syftet, forskningsfrågor, och/eller hypoteser

• Översikt över relevant litteratur • Teoretisk referensram

• Betydelsen och behovet av studien

Metod

• Beskriver vilken metod som använts för att besvara forskningsfrågorna • Urvalet

• Datainsamlingen • Dataanalysen

• Forskarens ansträngning att öka trovärdigheten • Etiska aspekter

Resultat

• Forskningsresultatet presenteras

• Texten summerar resultaten ofta i form av tabeller eller figurer.

• Resultaten är ofta tematiserade och citat är ofta framlyfta för att stödja och ge in rik beskrivning av analysen

Diskussion

• Forskaren drar slutsatser om fyndens betydelser och begränsningar • Ska reda ut vad resultatet menar, varför det blev som det blev och hur

resultatet kan användas i omvårdnaden • Tolkning av resultat

• Studiens begränsningar såsom urval, design och datainsamling

Referenser

28 Bilaga 2 Granskning av artiklar enlig Polit et al (2001)

Författare, år,

titel, land Titel Abstract Introduktion Metod Resultat Diskussion Referenser

Bergman et al, 2003”, Grasp life again”. A qualita-tive study of the motive power in myocardial in-farction patients, Sverige Innehåller 14 ord. Speglar artikelns inne-håll mycket väl. Innehåller klart definierat syfte men dock inte frågeställning. Metod-beskrivning finns. Resultat och klinisk an-vändning står beskrivet.

Definierar den under-sökta variabeln. Syftet är väl beskrivet. Det finns enligt forskarna ingen rele-vant litteratur. Teo-retisk referensram anges ej.

Grounded theory. Väl beskriven metod. Be-skriver även detaljerat urval, datainsamlig, data-analys och etiska aspekter. Metodvalet väl anpassat till syftet. Efter forskarna uppnått mättnad, genomfördes ändå fler intervjuer för att försäkra att mättnad verkligen uppnåtts.

Resultatet pre-senteras i katego-rier med exempel från intervjuerna, vilket stödjer analysen.

Forskarna beskriver sitt resultat samt hur det kan användas praktiken. De redovisar dock varken studiens styrka eller svaghet.

Har relativt få referenser och en hel del är gamla men ändå rele-vanta.

Finnegan et al (2000) Patient delay seeking care for heart attack symptoms: Findings from focus groups conducted in five U.S. regions, USA

Innehåller 18 ord, alltså är den lite för lång. Speglar innehållet i artikeln väl. Är lite väl långt. Beskriver väl metod och re-sultat. Redovisar inte syfte, frågor eller klinisk användning. Definierar begreppet väl. Detta är en sam-manställning från flera fokusgrupper. Så här finns inget syfte, frågeställning eller klinisk användning.

Metoden är beskriven, men på ett ostrukturerat sätt. Urval, datainsamling och dataanalys finns med men är mycket vagt beskrivet. Etiska aspekter tas inte upp.

Resultatet pre-senteras i katego-rier. Dessa styrker begreppet som studerats. Forskarna drar få slutsatser men de beskriver väl den kliniska använd-ningen. De lyfter fram styrka men ingen svaghet med studien.

Har många och relevanta referen-ser.

Fridlund, B (2002) The role of the nurse in cardiac rehabilitation programmes, Sverige Innehåller 9 ord. Speglar innehållet väl. Beskriver syftet väl, har dock inga frågor. Metoden beskrivs inte.

Har en kort introduk-tion där det centrala fenomenet och syftet beskrivs. Har en översikt över relevant litteratur.

Har inget metodavsnitt. Resultatet är sammanfattat under olika ru-briker samt delvis tydliggjort i en figur.

Diskussionsavsnitt

29 Gassner et al (2002) Patients´ interpretation of the myocardial infarction: implications for cardiac rehabilitation, Australien Innehåller 12 ord. Speglar innehållet väl. Beskriver syftet, har inga frågor. Även metod och resultat finns med. Dålig beskrivning på klinisk använd-ning.

Har en lång intro-duktion där forskarna beskriver det som studeras samt syfte, relevant litteratur. Ingen teoretisk refe-rensram anges samt behovet av studien.

Har ett mycket välbeskri-vet metodavsnitt där ur-valet, datainsamlingen, dataanalysen samt etiska aspekter ingår. Tar upp aspekter som kan ha på-verkat intervjuerna. Använde etnografisk analys. Resultatet pre-senteras i katego-rier. Resultatet är mycket tydligt och väl strukture-rat. Använder citat, figur och tabell.

Forskarna diskuterar resultatet och hur det kan användas i omvårdnaden. Ger förslag till fortsatt forskning. Lyfter fram svagheter i studien.

Har en del äldre referenser men ändå omfattande och relevant. Jackson et al (2000) Women recovering from first-time myocardial infarction (MI): a feminist qualitative study, Australien Innehåller 12 ord. Speglar innehållet väl. Enligt Polit et al (2001) är det för långt. Beskriver syftet, har inga frågor. Även metod, resultat samt klinisk användning finns med. Forskarna beskriver väl vad som ska utforskas. Syfte samt frågeställning finns med, väl beskrivet samt en litteratur-översikt. Har ingen teoretisk referensram. Skriver även om studiens betydelse

Beskriver vilken metod som använts. Deskriptiv studie. Forskarna beskriver även urvalet, datain-samlingen, dataanalysen samt etiska aspekter. De redogör deras ansträng-ningar att öka studiens trovärdighet. Resultatet pre-senteras under rubriker som beskriver tidsin-tervaller. De har även citat för att stödja och be-skriva fynden ytterligare.

Diskussionen är ganska svag och kortfattad. Få slut-satser och knapp-händig tolkning av resultaten. Beskri-ver dock väl studi-ens begränsningar och studiens kli-niska användning. De flesta referen-serna är relevanta och up-to-date. Johansson et al (2003)

Living with ex-perience following a myocardial infarction, Sverige Innehåller 7 ord. Speglar innehållet väl. Beskriver syftet, har ingen fråge-ställning. Meto-den är mycket väl beskriven. Resultat finns beskrivet men inte konsekvenser på omv.arb.

Beskriver väl feno-menet, syftet, samt relevant litteratur och behovet av studien. Har ingen teoretisk referensram.

Beskriver mycket tydligt och strukturerat den valda metoden. Fenomenologisk ansats. Urvalet är vagt beskrivet men däremot är datainsamlingen och data-analysen bra. Forskarna skriver lite om hur de har ökat trovärdigheten.

Resultatet pre-senteras i katego-rier med citat i varje.

Forskarna tolkar sitt resultat och drar vissa slutsatser bra. De redovisar studiens styrka men inte dess svagheter.

Har bra och rele-vanta referenser.