Jämställdhet och maktrelationer, en studie på Göteborg Energi AB

Johanna Jers, 830814-4081

Magisterexamen i Globala Politiska Studier, inriktning mänskliga rättigheter, VT 2011 Handledare: Mikael Spång

Jämställdhet och maktstrukturer

En fallstudie på Göteborg Energi AB

2 Abstract

The purpose of this thesis is to investigate the relation to gender equality and power structures with-in a larger corporation. Through with-interviewwith-ing personnel at Göteborg Energi AB I have reached a discussion about my research concepts – power, decision-making and gender equality. I have inves-tigated the perception of power and domination in relation to gender roles. My underlying core is a genuine interest in the question of what happens when we put equality in relation to power struc-tures. Normally these two concepts are often said to be opposed to each other. Furthermore, I hope to highlight the discussion of gender and human rights from a power perspective to the agenda. My theoretical approach is based within the ongoing research on power, and the main theory is Steven Lukes and his theory on a three dimensional power concept. My methodological approach is based on general social science qualitative methods, interview techniques and research into gender. The results of the field study show us that Göteborg Energi AB is a technical business with a majority of men personnel. I can also see tendencies that power is not divided properly, as it should be within democratic frames. We can easily outline an existing hierarchy within the organization and the board and senior management seem to have different understanding of how the corporation is go-verned.

3 Innehåll Innehåll ... 3 1. Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 5 1.2 Forskningsfrågor ... 6 1.3 Begreppsförklaring ... 6 1.3.1 MR-perspektiv ... 6 1.3.2 Makt ... 8 1.3.3 Genus ... 8 1.3.4 Jämställdhet ... 9

1.4 Motivering till val av fallstudie ... 9

1.5 Disposition ... 10

2 Teoretiskt ramverk ... 11

2.1 Makt – vad är det? ... 11

2.2 Lukes tredimensionella ansats ... 12

2.2.1 Den endimensionella synen ... 13

2.2.2 Den tvådimensionella synen ... 13

2.2.3 Den tredimensionella synen ... 14

2.3 Maktbalans och relationer i arbetslivet ... 15

3 Metodiskt ramverk ... 18

3.1 En samhällsvetenskaplig kvalitativ metodisk utgångspunkt ... 18

3.2 Förförståelse ... 18

3.3 Valet av metod ... 19

3.4 Etik ... 20

3.5 Urval ... 21

3.6 Genomförande och bearbetning ... 21

3.6.1 Tematisering ... 22

3.6.2 Design ... 22

3.6.3 Intervjuandet ... 22

3.6.4 Överföring till bearbetningsbar form ... 22

3.6.5 Bearbetning och analys ... 23

3.6.6 Resultat ... 23

3.6.7 Rapportering ... 24

3.7 Metodologiska reflektioner... 24

4

4.1 Makt ... 25

4.2 Beslutsfattande... 27

4.3 Jämställdhet ... 31

4.3.1 Goa gubbar och nätverkande ... 35

4.4 Slutsats och diskussion ... 36

5 Avslutande reflektioner ... 39

5.1 Vad händer nu? ... 40

Källförteckning ... 42

Annan källa ... 43

Internet ... 43

Bilaga 1 ... 44

5

1. Inledning

Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige har kartlagt det offentliga intresset hos statliga myndigheter, kommuner och landsting att utveckla sitt arbete med mänskliga rättigheter (SOU 2010:70:17). Göteborg är en av de kommuner som visat stort intresse för att använda de mänskliga rättigheterna som vägledning i arbetet att ta fram uppdaterade styrdokument och strategier på kom-munal nivå. Som ett första steg i processen har Personalstrategiska Enheten för Jämställdhet och Mångfald i Göteborgs Stad fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan på hur detta ska gå till. I min magisteruppsats kommer jag, i samarbete med Personalstrategiska Enheten för Jämställdhet och Mångfald, att granska ett bolag ur ett MR-perspektiv, det vill säga att min utgångspunkt är min kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheternas egenvärde. Jag kommer att undersöka relationen mellan jämställdhet och maktstrukturer. Min studie kretsar kring mina forskningsfrågor om Hur är synen på jämställdhet på Göteborg Energi AB?, Hur utövas makt inom Göteborg Energi AB och hur förstås detta ur ett genusperspektiv?och Hur ser de anställda på Göteborg Energi AB på rådande maktrelationer? En vidare frågeställning är om det är möjligt att påverka detta. Min uppsats kommer fungera som en vägvisare för hur man kan granska och arbeta strategiskt med rättighetsfrågor på lokal nivå. Jag hoppas min studie kan hjälpa Personalstrategiska Enheten för Jämställdhet och Mångfald för att nå den handlingsplan man ämnar i Göteborg.

Efter genomförd forskningsöversikt, våren 2011, kan ses att problematiken gällande icke-diskriminering inte bara ligger i lagstiftning utan i tillämpning av den samt i samhällets normer. För att nå en diskussion kring ett sådant konstaterande väljer jag att grunda min magisteruppsats på in-tervjuer genomförda i maj 2011 med anställda på Göteborg Energi AB. Vidare anser jag det vara av största intresse, då vi redan inledningsvis kan peka på var problematiken har sin grund, att resonera kring aktiva åtgärder som kan leda till förändring.

1.1 Syfte

Mitt syfte är att undersöka relationen till jämställdhet och makt inom ett storföretag. Jag kommer forska kring synen på makt och maktutövning i relation till könsroller. Detta anser jag vara intres-sant i förhållande till frågan om vad som sker när vi sätter rättighetsfrågor i relation till maktstruk-turer. Två begrepp som ofta sägs vara varandras motsatser.

Vidare hoppas jag kunna lyfta diskussionen om jämställdhet och mänskliga rättigheter ur ett makt-perspektiv till dagordningen.

6

1.2 Forskningsfrågor

Jag har i min forskning valt att titta på hur makt, beslutsfattande och jämställdhet, uppfattas av anställda på Göteborg Energi AB. Till min hjälp har jag tre forskningsfrågor.

 Hur är synen på jämställdhet på Göteborg Energi AB?

 Hur utövas makt inom Göteborg Energi AB och hur förstås detta ur ett genusperspektiv?

 Hur ser de anställda på Göteborg Energi AB på rådande maktrelationer?

1.3 Begreppsförklaring

Min studie kommer delvis att bygga på nedan beskrivna begrepp och jag ser det av största vikt att vi alla är överens vad vi menar när vi använder dem.

1.3.1 MR-perspektiv

MR är en förkortning för mänskliga rättigheter och begreppet MR-perspektiv kan definieras på flera sätt och jag väljer därför att förtydliga vad det innebär i denna uppsats.

När jag, i min analys, använder mig av ett MR-perspektiv inkluderar jag tankar kring vad som me-nas med mänsklig rättighet och mänsklig skyldighet. Jag hävdar att ett MR-perspektiv i denna stu-die innefattar både de medborgerliga och politiska rättigheterna såväl som de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. För att ytterligare förtydliga mitt förhållningssätt hänvisar jag till inled-ningen och artikel 1 och 2, i den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

Inledning

Enär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, […]

enär Förenta Nationernas folk i stadgan ånyo uttryckt sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde samt männens och kvinnornas lika rättigheter, ävensom beslutat främja socialt framåtskridande och bättre levnadsvillkor under större frihet, […]

Artikel 1

Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en andra av broderskap.

7

Artikel 2

1. Envar är berättigad till alla de friheter och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd el-ler ställning i övrigt. […]

Jag utgår alltså från en grundläggande helhetssyn, att människans problem och möjligheter samt samhällets strukturer formar ett ramverk som individen kan agera inom, ensam eller i grupp. Det ska här ses som ett analysverktyg som gör det möjligt att finna problematiken i maktstrukturer och rättighetsfrågor. Ett MR-perspektiv kan också ses vara en indikator på hur arbetet kring rättig-hetsfrågor bedrivs och kan utvecklas.

Många statliga myndigheter i Sverige anser att det är en fördel att utgå från de mänskliga rättighe-terna för att utveckla det tvärsektionella perspektiv som de redan har i uppdrag att ta hänsyn till (SOU 2010:77:17). Det finns även ett stort kommunalt intresse att använda sig av liknande tvärsek-tionella mänskorättsperspektiv för att förtydliga och utveckla styrdokument. I samma text står

Med människorättsperspektiv avses att de mänskliga rättigheterna används uttryckli-gen och som styrande för verksamhet och insatser av olika slag. Användninuttryckli-gen av ett människorättsperspektiv syftar till att:

1. de mänskliga rättigheterna ska respekteras,

2. enskilda ska ha kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter och om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter, samt till att

3. personer verksamma inom den offentliga sektorn ska ha kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem (2010:70:121).

Jag använder begreppet i frågan om att granska utifrån ett MR-perspektiv. Det vill säga att jag utgår ifrån min kunskap och min medvetet i min analys kring mänskliga rättigheters egenvärde (se vidare punkt (2) ovan).

En sista punkt som jag väljer att här ta upp är ett aktivt deltagande. Inom den representativa demo-kratin, som råder i Sverige, ska medborgarna ha makten. Den demokratiska idén kan ses vara en motsats till att alla ska ha lika makt och förkastar ett hierarkiskt system. Dock ska alla, i ett demo-kratiskt samhälle, ha möjligheten att delta i ett socialt, politiskt och ekonomiskt liv. Demokratiu-tredningen pekar på tre kvaliteter i ett aktivt medborgarskap – deltagande, inflytande och delaktig-het. I SOU 2005:66 står det

8

Om medborgarna inte känner att deras delaktighet infriar deras förväntningar på in-flytande och reell påverkan kommer medborgarna att bli passiva. Om medborgarna uppfattar att dolda maktstrukturer och fördomar hindrar dem från att delta kommer medborgarnas känsla av delaktighet och tilltro att urholkas. Strävandena mot jämställdhet är en del av strävandena mot ett jämlikt medborgarskap. Det jämlika medborgarskapet innebär inte bara att alla har formell rätt att delta utan även att alla, så långt som möjligt, har reellt lika möjligheter. För att uttrycka det i ett människorättsperspektiv; grunden i ett aktivt medborgarskap är inte enbart lika tillgång till de politiska fri- och rättigheterna utan i lika hög grad till de sociala, eko-nomiska och kulturella rättigheterna (SOU 2005:66:69).

1.3.2 Makt

Hur makt definieras skiljer sig mellan olika teoretiker och är en pågående debatt inom vetenskapen. Generellt kan man säga att det som skiljer olika studier åt är dess utgångspunkt och användning av maktbegreppet, än maktbegreppet per se.

Den grundläggande kärnan är att makt, i sociala relationer, är föreställningen om att A påverkar B på ett betydande sätt. Enligt teoretikern Steven Lukes (2005) innefattar begreppet att vara en kapa-citet istället för utövandet av en kapakapa-citet. Det vill säga att makt finns även om den inte är aktiv (se vidare Lukes 2005, kapitel 1). Lukes menar också att hur man som forskare definierar och använder begreppet påverkar de område man väljer att empiriskt studera (2005:30). Lukes studerar makt utifrån att se det som filosofiska resonemang om frihet och mänskliga grundläggande behov.

Vad makt är utvecklas i min teoretiska diskussion (se kapitel 2.1). 1.3.3 Genus

Enligt professor Mats Alvesson (1999) är syftet med genusforskning att reflektera och utveckla tan-ken kring kön och på så sätt även kring samhället, organisationer och arbetslivet i allmänhet. Ge-nusforskning idag domineras av feministisk teori som granskar kvinnors underordning med ett syfte att göra slut på den (Alvesson 1999:22ff). Det finns flera definitioner kring genusforskning men jag kommer i min studie utgå ifrån att ”[…] könsrelationerna utgör ett problem efter de karakteriseras av dominans/underordning, brist på jämställdhet, förtryck och motsättningar […]” (1999:31). Enligt SOU (2005:66) Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål definieras genus som relationen mellan man och kvinnan i ett socialt och kulturellt konstruerat beteende (SOU 2005:66:52).

9 1.3.4 Jämställdhet

Till skillnad från genus är jämställdhet är ett politiskt begrepp som innebär jämlikhet mellan kön. Ett arbete för jämställdhet kan grunda sig i olika ideologier, så som exempelvis feminism eller so-cialism. Beroende på vilken ideologi forskaren utgår ifrån ändras synen på ansatsen för kvinnans underordning. Jämställdhet ska ses som ett mål som definieras av att alla män och kvinnor ska ha samma makt. Idag ses det allt oftare i framförallt politiska sammanhang att det talas om könsmakt-sordning inom jämställdhetspolitiken. Detta är en benämning för en grundläggande ordning i samhället som behandlar relationen mellan kön och makt (SOU 2005:66:53ff).

I flera utländska forskningsrapporter kan ses att begreppet jämlikhet används även vid kön (se till exempel engelskans gender equality) men svenskan har alltså valt att skapa en egen term, nämligen jämställdhet.

1.4 Motivering till val av fallstudie

Efter genomgången litteratur har jag sett att det saknas forskning om hållbarhet på ett kommunalt plan. Hållbarhet kan studeras inom flera områden, men främst miljö, ekonomi och samhälle. Det tredje området innefattar ett rättighetsperspektiv. I Möjligheternas Göteborg, den socialdemokra-tiska budgeten för 2011, nämns detta hållbara helhetsperspektiv.

Samtidigt är uthållighet i den ekonomiska utveckling en förutsättning för goda och stabila sociala förhållanden. Goda sociala förhållanden är i sin tur en förutsättning för full mobilisering av vårt samhälles mänskliga resurser. Allt hänger samman (So-cialdemokraternas Förslag till budget 2011 och flerårsplaner 2012 – 2013 för Göte-borgs Stad, sidan 3).

Oftast vid forskning som behandlar kommunala organisationer så ligger fokus på den politiska di-mensionen av deltagande. Då Göteborg Energi AB är ett kommunalt ägt bolag ser jag det intressant att analysera dess strukturer i förhållande till mina forskningsfrågor.

Ett annat skäl är den förändring som Göteborgs Stad genomgår. Miljöpartiet har länge varit ett dri-vande parti i Göteborg (se vidare http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=241209) och frågan om hållbarhet står på agendan i många instanser.

Det kan verka märkligt att vilja koppla samman mänskliga rättigheter med bolag som normalt arbe-tar med energiförsörjning. Men det finns ett bakomliggande syfte till detta. De senaste 10-15 åren har närliggande fält, så som infrastruktursektorn, börjat arbeta mer strategiskt med frågan om mänsklig säkerhet. Jag tänker först och främst på sektorer som gatukontor landet runt och

dåva-10 rande Vägverket (nu Trafikverket) (se vidare Vårt personalpolitiska program, Trafikverket). Jag tror alltså att en förändring är på gång.

Den fjärde och sista anledningen till att jag valde den fallstudie jag gjorde är mitt intresse könsfördelningen inom samhällets alla områden. Denna studie kommer att undersöka hur jämställdheten kan se ut i näringslivet och bolagsstyrelser.

1.5 Disposition

I kapitel 1 redogör jag för undersökningens syfte, mina forskningsfrågor och valet av studie. Jag har även valt att göra en begreppsförklaring av MR-perspektiv, makt, genus och jämställdhet. Det är för att läsaren lättare ska förstå min utgångspunkt. Kapitel 2 redogör för mitt teoretiska ramverk. Kapi-tel 3 innehåller mitt metodologiska arbetssätt.

I kapitel 4 redogör jag för resultat och klargör min analys och diskussion. Avslutningsvis i kapitel 5 gör jag en kort sammanfattning av studien och diskuterar vidare åtgärder efter studiens slut.

11

2 Teoretiskt ramverk

Jag har valt att dela mitt teoretiska ramverk i tre delar. Den första delen är en forskningsöversikt över maktbegreppet. Vidare presenterar jag Steven Lukes (2005) tredimensionella ansats om mak-tens ansikten. Hans ansats fungerar som ett paraply för min teoretiska redogörelse. Denna re-dogörelse appliceras senare på mitt empiriska material för att analysera en konkret form av hur makt kan utövas. Jag anser att Lukes forskning är ypperlig då jämställdhet/frånvaron av jämställdhet kan utifrån hans teori om maktens tre dimensioner förstås som en diskussion om mak-trelationer och mentalitet. Jag drar paralleller mellan Lukes och andra teorier för att skapa den hel-het som är relevant för min analys.

Den sista delen av mitt teoretiska ramverk innebär en fördjupning av kapitel 2.3 (den tredimensio-nella synen på makt). Jag har valt att särskilja den teoretiska diskussionen kring maktrelationer för att utveckla detta explicit. Precis som Lukes påpekar ger det tredimensionella perspektivet en möjlighet att nå de frågor som ligger utanför den officiella sfären. Han hävdar också att denna men-talitet är något som kan undersökas och underbyggas empiriskt (Lukes 2005:29).

2.1 Makt – vad är det?

Makt som socialt fenomen kan vara både positivt och negativt (Frølund Thomsen 2005:13; 22). Makt i ett negativt sammanhang kopplas ofta samman med krigssituationer och diktatoriska regi-mer. Makt i dess positiva mening innebär ett upprätthållande av ordning i ett demokratiskt samhälle. Enligt Frølund Thomsen finns det ingen generell tvärvetenskaplig definition av makt (2005:16). Det samma menar Steven Lukes (2005). Makt är inte ett entydigt begrepp som lättsamt låter sig stude-ras. Det finns en uppsjö av olika teorier kring vad makt innebär och det blir allt svårare att empiriskt studera den. Enighet kan ses vara ouppnåeligt (ibid). Maktutövning är svårstuderat då det är som mest effektivt när det man minst märker det (Lukes 2005:1).

Stora delar av den moderna samhällsvetenskapen kommer från Max Webers (1864-1920) teori om auktoritet. Weber kopplade auktoriteten till staten och maktutövande. Han studerade maktens väsen för utövandet och menade att en lyckad utövning av makt beror på hur bra utövaren kan få den un-derordnade att tro på legitimiteten i innehavandet. Weber utgick ifrån att det finns tre idealtyper för legitimitet – den rationella där auktoritet baseras på att de underordnade tror på fasta normativa strukturer, den traditionella som grundar sig i tron på okränkbarheten och på att maktutövare ska utses på ett traditionellt sätt och den karismatiska som grundar sig på att maktutövaren är helig och en stor förebild att följa (Hill 2005:199ff; Frølund Thomsen 2005:19). Det bör också påpekas att dessa tre typer är ideal och inte tillfullo renodlade i verkligheten. Enligt Frølund Thomsen innebär

12 auktoritet också en möjlighet att förverkliga sanktioner. Sanktioner menar han innebär legitimt maktutövande (2005:19). Auktoritet betyder alltså här legitimt maktutövande.

Efterkrigstiden inleddes 1957 med Robert Dahls resonemang kring makt. Hans ansats är att makt är när A påverkar B (1957:203). Dahls resonemang har haft stor betydelse för vidare forskning av maktbegreppet och ligger bland annat till grund för Lukes endimensionella syn på makt. Vidare forskning fokuserade på att maktbegreppet innebar en intressekonflikt mellan två aktörer (Bachrach & Baratz 1962). Detta blev senare utgångspunkten för Lukes tvådimensionella syn på makt.

Den tredimensionella synen på makt, som Lukes utvecklar, innebär att makt ska uppfattas som något en aktör innehar och utövar över någon annan. Den tredimensionella ansatsen innefattar även en diskussion kring hur makt formar människans intresse, önskningar och begär.

Enligt Lukes måste den som analyserar makten kunna svara på frågan vad gör A:s påverkan på B betydelsefull? (2005:31).

Vad som är det mest intressanta i Lukes diskussion är hans funderingar kring tolkning och tillämpning av maktbegreppet. Det finns, enligt honom, olika sätt att identifiera makt beroende på var i världen vi befinner oss (2005:31). Det som spelar roll är alltså kontexten vi befinner oss i. I min studie är kontexten det lokala arbetslivet i Göteborg.

2.2 Lukes tredimensionella ansats

Lukes har en radikal syn på makt som han uppmanar andra forskare att pröva i empiriska studier. Han menar också att hans synsätt tillåter oss forskare att utforma hypoteser som kan sägas vara veri-fierbara eller falsiveri-fierbara (2005:14).

Lukes ansats tar upp teoretiska, empiriska och politiska aspekter, något jag anser skapar den helhet jag är ute efter i min studie. Lukes beskriver makt som verkande i tre dimensioner och i den tredje utvecklas tanken om att makt finns även om en konflikt saknas. Då min studie inte fokuserar på direkta utan snarare latenta konflikter ser jag Lukes teori kan väl till pass i detta arbete.

Vi måste angripa maktbegreppet bredare än vad tidigare gjorts, påstår Lukes och har således ut-vecklat en tredimensionell teori som åsyftar att lägga fokus på de maktaspekter som är kan ses vara svårstuderade (2005:1). Hans aspekter beskriver hur staten kontrollerar människor genom tre olika kanaler – beslutsfattande, icke beslutsfattande och ideologisk. Den första är den formella kanalen. Makt, enligt Lukes, är ett värde-beroende. Med detta menar han att både definitionen av makt och användningen av begreppet är förenat med visst värdeantagande som bestämmer det empiriska tillämpningsområdet (2005:30).

13 2.2.1 Den endimensionella synen

Den endimensionella synen på makt (one-dimensional view) behandlar den beslutsfattande makten och utövandet av denna. Nyckelord är beteende, beslutsfattande, direkta eller iakttagbara konflikter och subjektiva intressen (2005:29).

Lukes utgår från Dahls teori om att A påverkar B så att B gör något han normalt inte hade gjort (1957:202; 2005:15ff). Lukes menar att den endimensionella synen förklarar maktinnehavet och maktutövningen hos ”elitisterna” (2005:15ff). Enligt Dahl (1957) är en konflikt oumbärlig för att kunna tala om maktutövning, det vill säga att utan konflikt så utövas ingen makt (1957:204). Detta menar Lukes är felaktigt och att konflikter visst existerar och att den endimensionella synen på makt således är ofullständig då den enbart fokuserar på direkta konflikter.

Jag kommer i min studie att applicera den endimensionella synen på beslutsfattande inom de olika grupperna samt direkt konflikter jag upptäckt. Mitt empiriska material består här av intervjuer, styr-dokument och styrelseprotokoll.

2.2.2 Den tvådimensionella synen

Den tvådimensionella synen på makt (two-dimensional view) behandlar ett anti-beteende, det vill säga ett perspektiv som betonar vikten av att initiera och besluta utan att ta hänsyn till att makt ofta utövas genom att begränsas till beslutsfattande av relativt ”säkra” frågor (2005:22).

Lukes menar att den tvådimensionella synen är svårförklarad. Han utgår här från Bachrach och Ba-ratz (1962) och deras definition av makt. Dessa författare anser makt vara tvådelad varav den ena aspekten handlar om A:s framgångsrika kontroll över B, och den andra aspektenen innebär att framgång grundar sig i hot (1962:948; 2005:28ff).

Den tvådimensionella synen på makt handlar om konflikter mellan beslutsfattande och de som inte får vara med. Således kan sägas att en stimulerande analys bör innefatta både beslutsfattande och icke-beslutsfattande. Ett icke-beslutsfattande här innebär ett beslut som undertrycker eller motver-kar en latent utmaning mot beslutsfattarens intressen (2005:22). Ett annat begrepp Lukes använder sig av är så kallad agenda setting, det vill säga makten att besluta om beslutsfattandet i en förhan-dlingssituation.

Den tvådimensionella synen är att föredra framför den endimensionella, då den tvådimensionella även innehåller en analys av maktrelationerna i fråga om kontroll över dagordning. Detta leder till att tänkbara problem står utanför den politiska processen, det vill säga att både synliga (overt) och dolda (covert) konflikter kan analyseras. Lukes menar dock att även den tvådimensionella synen på

14 makt är ofullständig i och med att den endast formulerar en begränsad kritik av den första synen, det vill säga beslutsfattandet. Han påpekar också att konflikter är iakttagbara även här (2005:25).

Jag applicerar detta synsätt på den del av min studie som fokuserar på vad som bestämmer dagord-ningen, det vill säga att jag funderar kring makten att påverka. Jag tittar även på hur maktbalans mellan strukturer se ut.

2.2.3 Den tredimensionella synen

Den tredimensionella synen på makt (three-dimensional view) menar Lukes kompletterar de två första uppfattningarna som han anser otillräckliga. Ett tredje perspektiv behövs för att studera mak-trelationer och konfliktlösa situationer (2005:25). Den tredje aspekten av makt utövas genom mani-pulation och auktoritet. Här menar Lukes att det finns möjlighet att påverka så att varken synliga eller dolda konflikter uppstår. Det blir således möjligt att undersöka de frågor som normalt hålls utanför politiken. Makt är alltså något som kan utövas men det behöver inte utövas. Enligt Lukes är makt snarare en kapacitet. Detta betyder alltså här att makt formar människans vilja och intresse och får den att acceptera sakers tillstånd (2005:25ff).

I forskarsammanhang blir det relevant att studera kognitiva föreställningar och de mekanismer som kan sägas skapa dessa föreställningar för att identifiera den tredje dimensionen. Lukes talar om false consciousness och adapted preferences och menar att ett manipulerat medvetande uppstår hos en dominerad person då inga andra alternativ är tänkbara och situationen kan ses som fördelaktig (2005:28). Adapted preferences betyder att den som utsätts för den tredje maktdimensionen själv begränsar sina preferenser så att de blir uppnåeliga i den specifika situationen. Det vill säga att den dominerades, enligt Lukes, acceptans bygger på en form av överlevnadsstrategi för att överleva förtryck (2005:28).

För att kunna identifiera makt ska man, enligt Lukes, leta efter relevant counterfactuals. Detta benämner det som B skulle ha gjort om inte A hade haft makten att påverka B till att göra det som B nu gör. Det vill säga att relevant counterfactual är det som skulle gjorts om makten inte varit där (2005:44).

Det nyckelbegrepp jag här fokuserar på är ett beslutsfattande och en kontroll över den politiska da-gordningen som inte nödvändigtvis styrs genom beslut (se vidare Lukes 2005:29).

I min studie kommer jag att fokusera på de maktstrukturer jag tror finns mellan könen. Jag grundar mina hypoteser på en diskussion kring jämställdhet och hierarkiska strukturer inom lokala bolag.

15 Jag kommer också titta på vilken roll informella nätverk spelar. Mitt empiriska material är mina intervjuer.

2.3 Maktbalans och relationer i arbetslivet

I detta stycke kommer jag att ta upp ett antal vinklar av forskning som använd vid studier om arbet-sliv, arbetsmarknad, könsroller och beslutsfattande.

Professor Rosabeth Moss Kanter (se Alvesson 1999) menar att det är på grund av möjlighetsstruk-turen i att göra karriär som kvinnor och män inte blir erbjudna samma tjänster. Hon menar att rekry-teringsprocessen handlar om strukturens och inte aktörens betydelse för framtidens möjligheter. Det vill säga att kvinnor ses mindre benägna att göra karriär än män och detta skulle förklara varför kvinnor oftare anställs till underordnade tjänster och männen till de överordnade där det finns avan-cemangsmöjligheter (Kanter i Alvesson 1999:79). Kanter menar också att kvinnan kom sent in i en redan mansdominerande struktur och då männen redan utgjorde normen var det svårt för kvinnan att slå sig in. De mansdominerade maktstrukturerna tillsammans med en tanke kring homosociotet som råder menar hon skulle bidra till könsfördelningen inom maktpositioner (1999:79).

Alvesson (1999) skriver ”En flexibel arbetskraft som inte hindras av konservativa idéer om ”man-sarbete” och ”kvinnoarbete”, det vill säga idéer om vad som är naturligt och lämpligt för män och kvinnor att göra, kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt ” (1999:10).

Han menar att organisationsledningar har allt att vinna på att betrakta strukturer ur ett könsperspek-tiv. Det finns ingen anledning att behålla tankesätt, handlingar och sociala strukturer som hindrar att arbetskraft utnyttjas till fullo vad gäller kvalifikationer. Alvesson menar att orättvisa är ett starkt skäl till att förändra (1999:10). Kvinnor som befinner sig på arbetsmarknaden får inte samma möjligheter som män i fråga om status- och maktpositioner. Fördelningen beror på arbetsgivarens efterfrågan på arbetskraft och att kvinnor oftast först och främst rekryteras till det som betecknas som kvinnojobb. Speciellt inom industriområdet rekryterar arbetsgivaren ett specifikt kön till en specifik tjänst (1999:71).

Professor Gunnel Forsberg (1992) är inne på samma bana och talar om en homogen kultur inom vilken unga män och kvinnor som började arbeta på 1960-talet har med sig ett normtänkande om att mannen är den som drar in pengarna och kvinnan är den som sköter hushållet (1992:108). Hon me-nar också att vissa yrken ges status för att de är förknippade med manlig styrka. Om en kvinna får ett sådant yrke bevisas det att yrket inte var så tungt som det såg ut att vara, då kvinnan ofta förknippas med ”fysisk svaghet” (1992:130).

Det är fler och fler forskare som menar att det inte räcker med en ökad representation i statistisk mening (SOU 2005:56:173). I Det blågula glashuset – strukturell diskriminering (SOU 2005:56)

16 kan vi läsa att social representation saknar ett maktperspektiv. Detta innebär att frågor om sursfördelning och exkluderande normer hamnar i skymundan om fokus endast ligger på ökad re-presentation (ibid). En av de forskare som representerar ovanstående tanke är Iris Marion Young, som ifrågasätter om det politiska systemet kan ses vara demokratiskt överhuvudtaget. Enligt Young finns det ett stort intresse att upprätthålla idén om det demokratiska samhället men att det reella politiska systemet egentligen bara tar tillvara på de överordnade gruppernas intresse (Young i SOU 2005:56:173). Vad som här måste göras är komma runt det faktum att normen fortfarande styr. Det bästa sättet tror jag är att använda sig av forskning som inte bara fokuserar på dikotoma relationer. Paulina de los Reyes (2002) är en av dessa. Hon menar att för att vi bäst ska förstå vårt samhälle bör vi använda oss av intersektionalitet som teoretiskt verktyg i frågan om maktanalyser. Intersektiona-litet åsyftar att konkretisera kön utifrån att socialt kön skapas och återskapas i interaktion med andra sociala relationer så som klass, etnicitet och ålder (se vidare de los Reyes et al 2002). Min grundläggande hypotes i uppsatsen är att män är det dominerande könet inom bolag.

De los Reyes et al (2002) menar att vi sätter motsatspar i fokus när vi utgår från att makt skapas kring relationer och utgör en normativ position när vi måste bestämma vem som är i överordning och vem som är i underordning. Författarna menar att om vi fokuserar på dessa dikotoma relationer, exempelvis kvinnor och män, utan att titta på den reella komplexiteten, så tenderar vi att göra dessa relationer till grundläggande kategorier och inte problematisera uppkomsten. Genom att bara foku-sera på maktspelet mellan ensidiga kategorier missar vi alltså andra viktiga komponenter. Utmanin-gen, enligt författarna, ligger i att skapa teorier som kan ifrågasätta dessa maktens mekanismer och inte bara fokusera på invand normativ kunskap. Vi måste istället skapa nya kategorier (2002:22– 23). Frågan för oss forskare blir hur man kan förhålla sig till en maktrelation utan att fokusera på underordnad och överordnad?

I frågan om maktstrukturer menar Ridgeway & Smith-Lovin (1999) att det ena könet, oftast man-nen, alltid är det dominerande. De menar att kvinnan, sedan barnsben, tar ”hemma-rollen” och ska-par nätverk genom barnen med andra kvinnor (Ridgeway & Smith-Lovin 1999b, se även Huffman & Cohen 2004). Mannen, å andra sidan, interagerar i en större kontext. Män och kvinnor möts i sammanhang där deras institutionella roller spelar en stor roll. Familj, arbete och sociala evenemang är de primära sammanhangen. Hårddraget sammanfattat menar Ridgeway & Smith-Lovin (1999) att en kvinna tilltalar en man genom sin roll som moder, dotter, fru eller anställd. Dock för de en dialog först i en politisk kontext eller affärssituation där mannen har en högre posit ion än kvinnan (1999b:193–195).

Forskning angående sociala nätverk visar att interaktiv påverkan mellan könsrollerna oftast är inba-kad i olika institutionaliserade relationer. Kvinnor är oftast i en låg statusposition mot mannen,

ex-17 empelvis sekreterare och chef, men Ridgeway & Smith-Lovin (1999) menar att även när kvinnor och män har samma status syns en viss skillnad i deras legitimitet. Detta visar hur informella nätverk kan producera samverkanseffekter med långtgående konsekvenser (1999b:197). Knocke (2003) hänvisar till Liepman Blumen (1976) som menar att män tenderar att välja män vid rekryter-ing. Det är detta fenomen som brukar benämnas homosocialitet (Knocke 2003: 15). Smith (2002) skriver att homosocialitet, som normalt används för att förklara könsskillnader i chefspositioner, också fått stor uppmärksamhet hos forskare som studerar könsskillnad på annan nivå. Huruvida detta ska ses som aktuellt för min studie måste övervägas då Smith (2002) påpekar att effekterna av ett homosocialt avtryck minskar eftersom andelen kvinnor och minoriteter ökar (2002:521).

Författarna menar att det är just sådana relationer och problematik som gör intersektionalitet till ett viktigt och ovärderligt teoretiskt verktyg i en maktanalys. Intersektionalitet som teoretiskt ramverk ger oss möjligheten att analysera hur makt skapas utifrån socialt skapade skillnader som överlappar varandra men som dock genomgår enskild förändring, rumsligt som historiskt. Författarna säger att vi måste förstå intersektionalitet som ett begrepp skapat ur ”[...] en förståelse av makt som en mul-tidimensionell konstruktion där kön- klass och ras/etnicitet är konstituerande (bärande) principer” (de los Reyes et al 2002: 25).

18

3 Metodiskt ramverk

3.1 En samhällsvetenskaplig kvalitativ metodisk utgångspunkt

Mitt metodologiska tillvägagångssätt grundar sig på allmän samhällsvetenskaplig kvalitativ metod, intervjuteknik samt forskning kring genus (se vidare Alvesson 1999; Bryman 2011; Larsson & Ja-lakas 2008).

Alvesson menar (1999) att det är intressant att studera organisationer ur ett könsperspektiv för det ger oss möjligheten att granska organisationen i sin helhet. Ideal och värderingar som normalt ut-trycker manlig dominans sätts på prov. Han menar att begränsningar i ett könsperspektiv inte ska bidra till att kvinnor underlägger sig männen (1999:17).

Att anlägga ett könsperspektiv på organisationer betyder att studera just sådana fe-nomen och inrikta sig på grundläggande rationalitetsfrågor, till exempel organisatio-nens struktur och mål, och därvid bevara balansen mellan en bred syn och en allom-fattande syn. (Alvesson 1999:18)

de los Reyes, et al (2002) menar att problematiken mellan könen gör intersektionalitet till ett viktigt och ovärderligt teoretiskt verktyg i en maktanalys. Intersektionalitet som teoretiskt ramverk ger möjligheten att analysera hur makt skapas utifrån socialt skapade skillnader som överlappar varan-dra men som dock genomgår enskild förändring, rumsligt som historiskt. Författarna säger att vi måste förstå intersektionalitet som ett begrepp skapat ur ”[...] en förståelse av makt som en multi-dimensionell konstruktion där kön- klass och ras/etnicitet är konstituerande (bärande) principer” (de los Reyes et al 2002:25).

3.2 Förförståelse

Förförståelse präglar människans sätt att se på verkligheten. Enligt Thurén (2007) innebär det att vi inte enbart uppfattar verkligheten genom våra sinnen, utan att våra intryck bygger på vår tolkning av saker. Han påpekar också att förförståelse ofta är omedveten. En vanlig synonym till förförståelse är förkunskap (2007:58ff).

Min förförståelse om MR, Göteborg Energi AB, styrelser och makt ligger till grund för min interv-juguide och senare min analys. Under intervjuerna bidrog min förförståelse till att jag kunde formu-lera följdfrågor under tiden respondenten resonerade kring den ställda frågan. Senare i analysen kunde jag enkelt leta efter mina sonderingsord och skapa djupare reflektioner i och med min

kuns-19 kap i ämnet då jag kunde fokusera på att analysera och inte behövde läsa in mig på ämnet som sådant.

3.3 Valet av metod

Fördelen med undersökningar som bygger på enkäter eller intervjuer är att man som forskare snabbt kan bilda sig en uppfattning diskrimineringsbeteenden och attityder hos människor (se vidare Knocke 2003).

Trost (1997) trycker på vikten av att man som intervjuare ska sträva efter att få svar på frågan hur snarare än frågan om varför. Hans grund till detta är att han menar att syftet ligger i att förstå den intervjuades känslor och beteende (1997:33). Frågan om varför hör knappt hemma i kvalitativa in-tervjuer. Trost menar att varför-frågan oftast används vid ifrågasättande, något som inte ska ske i en forskningsstudie (1997:81). Jag valde i mina intervjuer att fråga hur menar du? och vill du utveckla ditt svar? istället för att ifrågasätta och fråga varför?. Jag kan såhär i efterhand säga att Trosts reso-nemang var till stor nytta då jag som intervjuare aldrig ifrågasatte ett svar utan bidrog snarare till att respondenten utvecklade sina tankar under intervjuns gång.

Likväl som man i sin roll som intervjuare inte ska ifrågasätta måste man vara beredd på att tolerera svar man själv inte sympatiserar med. Trost menar att det i en sådan situation är viktigt att tolerera och empatisera. Med detta menar han att man som intervjuare intar en roll i vilken man kan visa i frågan om beteende, handlande, skeende och inte i frågan om egenskaper eller åsikter. Trost ger exemplet att en person kan uttrycka sig rasistiskt utan att vara rasist (1997:70). I min studie där jämställdhet diskuteras utifrån olika maktpositioner ser jag Trosts resonemang oerhört relevant. Jag kommer i min roll som intervjuare att utgå från mitt klarlagda syfte att samla in data. Även detta är något Trost lyfter fram (1997:70).

Vidare är det ingen som har rätt eller fel under en intervju utan den som intervjuas och den som intervjuar ingår båda lika mycket i relationen, i vilken de har varsin expertroll. Jag som intervjuare ska se mig själv som expert på att genomföra studier och den som intervjuas är i mina ögon expert på sina åsikter (1997:88). Med detta i tanken valde jag att be de intervjuade att associera och reflek-tera kring ett antal begrepp (se fråga 2,6,18) istället för att fråga vad ett begrepp betyder i allmän mening. Detta för att jag ville höra deras egen förklaring och inte någon gissning.

Trost menar också att det är viktigt att se en intervju som just en intervju och inte ett samtal. I ett samtal undviker den intervjuade gärna obehagliga samtalsämne och Trost menar att i en intervju skapas en möjlighet att förstå det ”obehagliga” (1997:34). Knocke (2003) skriver att fördelen med intervjubaserade undersökningar är möjligheten för forskaren att förklara och ställa följdfrågor.

20 Men att basera en undersökning på intervjuer kan också vara problematiskt. Risken finns att forska-rens frågor styr intervjupersonens svar, särskilt när teman rör känsliga eller politiska områden. Områden i vilka personer strävar efter att vara politiskt korrekta, så som exempelvis, etnicitet och genus, och sanningen kanske inte alltid kommer fram vid en personlig intervju. Knocke menar att detta kan delvis undgås genom att man undviker värdeladdade ord, så som invandrare, och stället använder ord som etnisk tillhörighet. Dock påpekar hon att lösningen inte är idealisk men att det inte finns någon sådan utan det är ett ställningstagande man får vara medveten om vid intervjuer och granskning av svaren (2003:7).

Enligt Bryman (2011) är målet för intervjuaren att från den intervjuade få ”[...] information om ex-empelvis hur respondenten själv och andra personer beter sig och vilka attityder, normer, värderin-gar och åsikter de har” (2011:202–203).

Ovanstående anser jag vara en bra utgångspunkt för min studie och försökte att ha detta i bakhuvu-det när jag formulerade mina frågor. Som exempel kan jag nämna att jag valde att be respondenter-na att reflektera kring olika begrepp istället för att fråga efter en allmän definition. På detta sätt kom jag åt deras subjektiva åsikt och kunde spinna vidare på den i mina följdfrågor.

3.4 Etik

Göteborg Energi AB är ett, för tillfället, medialt intressant fall. Det målas just nu ut för att vara ett instabilt bolag. Detta måste jag vara medveten om under mina intervjuer och utgå från att medarbe-tare inom bolaget är på sin vakt. Jag ställer således inga frågor angående den turbulens som varit (se bland annat http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.474259-goteborg-energi-dras-in-i-mutharvan) utan trycker istället på mitt intresse av Göteborg Energi AB som ett av de större bolagen i kommu-nen och även ett bolag jag tror har stor potential att utveckla sitt arbete kring jämställdhet om så skulle behövas. Trost understryker vikten av att man i en studie noga överväger de etiska aspekterna (1997:92). Inför mina intervjuer har jag således informerat de intervjuade om att jag har tyst-nadsplikt och behandlar allt material diskret. Som jag tydligt uttrycker i mitt missivbrev (se Bilaga 1) behandlas alla intervjuer konfidentiellt. Med konfidentiellt menas att ”[...] det som sägs inte kommer att föras vidare – ingen skall kunna få reda på vem som sagt eller gjort vad” (1997:40). Dock kan konceptet ses modifierat just vid forskningsintervjuer och innebär snarare diskret behan-dling av material än total anonymitet (1997:40).De intervjuade är också informerade om att de inte behöver svara på en fråga om de inte vill och att de har möjlighet att avbryta intervjun när som helst.

21 För att vara säker på att jag inte begick några etiska övertramp i min studie valde jag att fundera kring Brymans checklista (2011:146). Han redogör för ett antal frågor som man i sin forskarroll bör ta hänsyn till vid utformningen av en intervjuguide, så som att de intervjuade har förstått syftet med undersökningen och att anonymiteten respekteras.

3.5 Urval

Mitt urval bygger på mitt teoretiska ramverk, det vill säga Steven Lukes tre maktdimensioner. De intervjuades gemensamma nämnare är deras arbetsgivare, Göteborg Energi AB, och att de inne-har en anställning som innebär maktposition.

I samband med de flesta kvalitativa intervjuer önskar man finna variation […] i gruppintervjuer eller fokusgruppsintervjuer kan det mycket väl vara så att man vill ha variation mellan grupperna medan man vill ha liten variation inom grupperna (Trost 1997:107–108).

Jag har således valt att koncentrera mig på tre strukturer, styrelsen, koncernledningen och medarbetare. Anta-let har spelat mindre roll och fokus har alltså legat på att intervjuerna ska bli det empiriska material ur vilket jag kan besvara mina forskningsfrågor. Trost skriver att antalet intervjuade skiljer sig beroende på studiens syfte. Jag kommer se de intervjuade som representanter för den grupp de kommer ifrån och önskar att genom deras tanke- och handlingssätt förstå hur makt fördelas inom bolaget. Jag är dock medveten om att jag inte kan generalisera efter att bara ha intervjuat en person men jag anser ändå att jag kan kunna peka på tendenser kopplat till hur en person med en viss position funderar kring mina forskningsbegrepp. Trost skriver att om förståelse är syftet så är antalet personer i urvalet givet till singularis och påpekar att man bör begränsa sitt antal intervjuer till fyra eller fem, då det är både tidskrävande och ohanterligt att försöka sammanställa flera (1997:109–110).

I mitt analyskapitel har jag valt att numrera intervjuerna efter kronologisk ordning. Det betyder att Intervju 1 innebär den första intervjun jag gjorde och Intervju 5 är den sista som genomfördes. Datumen då intervjuerna genomfördes, den 3 och den 9 maj 2011, framgår också i referenserna.

3.6 Genomförande och bearbetning

För att skapa ett fungerade arbetsgång kring min studie valde jag tidigt att utgå ifrån Kvales sju stadier. Genom att systematiskt följa dessa försäkrar jag mig således om att studien är väl utförd och inget har förbisetts. Nedan förklaras kortfattat Kvales utgångspunkter (se vidare Kvale 2007:41ff; Trost 1997:30ff) och hur jag arbetat. Översättningen av Kvales begrepp är hämtade från Trost (1997).

22 3.6.1 Tematisering

I denna fas ska forskaren formulera sitt syfte med undersökningen samt beskriva ämnet. Det över-gripande syftet med min uppsats är att se hur lokala bolag kan arbeta med jämställdhet.

3.6.2 Design

Forskaren ska i detta stadium planera studien detaljerat i förhållande till syftet och vidare arbete. Fokus bör även ligga på kunskapen som önskas uppnås och de etiska implikationer som kan ske. Man bör alltså utforma en intervjuguide att följa (se Bilaga 2). Enligt Widerberg (2002) ska en in-tervjuguide fungera som ett verktyg i intervjusituationen. Den ska konkret spegla det forskaren se-nare önskar analysera. Widerberg menar också att det är relevant att göra en analysskiss att utgå ifrån när man senare gör sin intervjuguide. Detta för att underlätta arbetsgången och så intervjun blir så relevant som möjligt och inte en föreställning om vad som bör vara med (Widerberg 2002:68). Min hypotes inför mina intervjuer är att de intervjuade kommer sträva efter att vara ”politiskt kor-rekta” då jag väljer att behandla ett känsligt ämne i min studie. Detta är också en faktor som ska ses som viktig och ännu en anledning till att fokus bör ligga på ”hur”. Knocke (2003) skriver att ofta är bolag ute efter att anställa ”rätt” person (2003:15). Jag tolkar detta yttrande att faktorer som genus och etnicitet i dessa fall inte skulle spela någon roll utan man i rekrytering tittade på utbildning, yrkeskvalifikationer och erfarenhet, något som skulle kan tyckas som självklart. Detta är en punkt jag har funderat kring i analysen av mitt empiriska material.

3.6.3 Intervjuandet

Under intervjuerna bör forskaren uppmärksamma det kroppsliga språket såväl som det verbala. Jag har valt att spela in mina intervjuer så jag kunde koncentrera mig på att lyssna istället för att anteckna. De som blev tillfrågade angående inspelning godkände detta. En intervju gjordes via tele-fon och jag hade således ingen möjlighet att spela in denna.

Som intervjuare är det viktigt att inte väcka uppmärksamhet med sitt yttre och jag valde således att klä mig ”neutralt” i dovt färgad kjol och blus.

3.6.4 Överföring till bearbetningsbar form

Efter intervjuerna bör forskarens bearbeta sitt material så att det kan analyseras. Exempel på bear-betning är transkribering, något jag har använt mig av i min studie då jag valt att spela in intervjuer-na. Transkriberingen har hjälpt mig i analysen då jag kunnat söka efter nyckelord och titta på

ord-23 val. Det finns flera sätt att transkribera och jag valde att använda mig av en mall där man fokuserar på huvudtemat i svaren och inte skriver ner talspråk. Genom att utgå från en analysmall som foku-serar på huvudtemat i varje svar kan jag lättare få en överblick av intervjun och se vilka svar som är relevanta för vilken underrubrik i analysen. Vid citat i min uppsats har jag dock valt att transkribera talspråk.

3.6.5 Bearbetning och analys

Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket ska det bearbetade materialet, enligt Kvale (ibid), nu analyseras.

Min analys, precis som mina intervjufrågor, har sin utgångspunkt i mitt syfte och mina forskningsfrågor. Jag har valt ut ett antal nyckelord som jag tittar efter i mitt empiriska material när jag analyserar. Anledningen till denna arbetsgång är för jag enkelt kan se de stycken av relevans och de där jag inte har så mycket att hämta. Vissa av de intervjuade har inte arbetat med rekrytering och sådana frågor har således uteslutit i den intervjun.

3.6.6 Resultat

Forskaren ska nu fundera kring om analysens resultat är trovärdigt, tillförlitligt och relevant i förhållande till syftet. Har intervjuerna undersökt det de ämnade undersöka? (Kvale 2007:46ff; Bryman 2011:219).

Det kan, som tidigare nämnt, verka onödigt att tala om reliabilitet och validitet i en kvalitativ un-dersökning i och med att i kvalitativa unun-dersökningar ligger snarare det verbala och kroppsliga språket i fokus. Reliabiliteten och validiteten ligger i att man som intervjuare är lyhörd och uppmärksam inför dessa språk. Vid kvalitativa undersökningar strävar man som forskare efter att ”komma åt” ett specifikt ord eller åsikt. Man kan också bygga upp sin guide utefter en tematisk in-delning för att få en smidig struktur och övergång mellan frågor. Jag valde att dela upp mina frågor i olika temana – jämställdhet, beslutsfattande och makt. Trost trycker på att hur man än väljer att ställa upp sin studie så ligger tyngdpunkten på att sammanställa data som är trovärdigt, tillförlitligt och relevant för studien (1997:102ff). Bryman (2011) menar att det finns alternativa kriterier för bedömning när det kommer till kvalitativa undersökningar. Han talar om tillförlitlighet och äkthet istället för reliabilitet och validitet. Det centrala i dessa begrepp är att det ska ses som uppenbart att intervjuaren inte medvetet påverkats av personliga värderingar (2011:354ff).

24 3.6.7 Rapportering

Forskaren bör här centrera sin målgrupp. Detta med en tanke i att hela tiden utgå ifrån det teoretiska ramverket och diskutera resultatet. Fokus bör även ligga på de etiska överväganden som gjorts, såsom exempelvis diskret behandling av material.

3.7 Metodologiska reflektioner

Jag brottades länge med frågan om jag skulle könsbestämma mina informanter eller om det stred mot anonymiseringen. Jag har träffat både manliga och kvinnliga chefer i min studie och tycker mig kunna utläsa ett visst mönster hur de svarat kopplat till deras kön. Dock såg jag att det skulle vara enkelt att lista ut vem jag intervjuat om kön uppgetts.

Jag valde således bort diskussionen kring vad kön spelar för roll vid uttalande med en grund i inte-gritetsskyddet. Istället har jag valt att lägga fokus på uttalandena som sådana.

I min analys benämner jag de intervjuade för informanter, respondenter eller intervjuade. Deras positionering framkommer där detta ses relevant för analysen.

25

4 Analys

Jag har i min analys valt att utgå från mina tre forskningsfrågor kring – maktutövande, maktrela-tioner och jämställdhet. Till min hjälp har jag mitt teoretiska ramverk som används för att förklara mitt empiriska material.

Även om jag har valt att dela upp min analys utefter mina forskningsfrågor så ligger självklart en diskussion kring Lukes tredimensionella syn på makt till grund för arbetet. Den endimensionella synen på makt finns invävd i hur positioneringen i bolagsstyrelser ser ut. Den tvådimensionella syn-en på makt syns i min diskussion kring beslutsfattande.

Jag har analyserat begreppet ”goa gubbar” (se fråga 6) då diskussionen kring detta fick ett mycket intressant utfall vid intervjuerna. I denna diskussion har jag valt att utgå från Lukes tredimensionel-la syn på makt. I stycket om jämställdhet har jag valt att lägga en teoretisk tonvikt på forskning kring intersektionalitet men även Lukes teori syns här. Diskussionen kring intersektionalitet genom-syrar hela analysen.

Varken i Ägardirektiv för Göteborg Energi AB eller Bolagsordning för Göteborg Energi AB nämns jämställdhet eller att bolaget bör arbeta för en jämnare könsfördelning. Dock finns en Jämställdhetspolicy för Göteborgs Stad samt tillämpning av jämställdhetspolicyn, ett dokument som

[…] är ett av stadens kommunövergripande policydokument som gäller för samtliga förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad

[…] … både kvinnor och män är normsättare och har lika tillgång till makt och in-flytande […] (Jämställdhetspolicy för Göteborgs Stad samt tillämpning av

jämställdhetspolicyn)

Det finns även riktlinjer hur arbetet ska gå till inom bolag och förvaltningar.

[…] … integrera jämställdhetsaspekter vid all planering, uppföljning och utvärder-ing […] … använda positiv särbehandlutvärder-ing enligt jämställdhetslagen

(Jämställdhets-policy för Göteborgs Stad samt tillämpning av jämställdhets(Jämställdhets-policyn)

4.1 Makt

26 Generellt syns tendenser på att de intervjuade med lägre positioner på Göteborg Energi AB (Interv-ju 1-3 110503) anser makt ha en negativ klang och samtliga kopplade snabbt ihop maktbegreppet med ord som diktatur och översitteri.

Steven Lukes menar att makt kan utövas av individer som medvetet strävar efter att påverka andra. Detta språkbruk anser Lukes ha en negativ klang i och med att det inte finns något ord som lämpar sig bättre än just makt (2005:41).

De intervjuade med högre positioner på Göteborg Energi AB (Intervju 4-5 110503; 110509) anser makt vara positivt om man utövar den inom demokratiska ramar och således inte missbrukar den. De intervjuade med högre poster anser också att man kan dra paralleller mellan maktstrukturer och nätverk inom bolaget men även mellan lokala bolag. När jag efterfrågade en synonym till makt nämndes påverkan.

Makt kan ju vara bra också, om rätt personer har makt så är det ju bra. Men om fel personer har det eller om det missbrukas... Jag kan väl se över världen så oftast när makt missbrukas så är det män som gör det och därför får det en lite dålig känsla när man hör ordet makt. Makt kan ju vara att man som högsta chef går in med hela han-den och säger ”nu gör vi såhär, på det här sättet, för det blir bäst för alla”. Och så ser man att ja, så var det ju (Intervju 1, 110503).

Jag ser en tendens till att informanten citerad ovan (Intervju 1 110503), anser makt både vara nega-tivt och posinega-tivt. Denne nämner ”högsta chefen” och jag tolkar här makt till att vara av positiv anda. Som en följdfråga till vad makt innebar bad jag de intervjuade svara på om de kunde peka ut några maktstrukturer på sin arbetsplats (se fråga 19). Svaren var ej entydiga.

En informant (Intervju 3 110503) ansåg inte att makt utövades på arbetsplatsen, den samme kop-plade dock ihop makt med översitteri. Om makt innebär just översitteri kan det nog svårt att relatera till sin egen vardag.

En annan (Intervju 1 110503) svarade att cheferna är där, och pekade uppåt, och vi är där, och pe-kade neråt. Här ser vi en tydlig tendens till att en hierarkisk ordning finns inom bolaget, dels tan-kemässigt men även rent kulturellt, då cheferna sitter högst upp i byggnaden och medarbetarna ar-betar på bottenplan. En tydlig vertikal pyramid formas i mina tankar.

En tredje informant med chefsposition (Intervju 2 110503) svarade att makt gav stor påverkans möjlighet men att denne själv inte hade makt bara på grund av sin position.

Jag kan inte gå i korridoren med huvudet mycket högre än de andra bara för att jag är chefen. Det funkar inte för mig att vara sån. Jag gillar inte sånt (Intervju 2

27 Informanten fortsatte att reflektera och menade att denne hade en beslutsfattande position som chef men ingen makt.

Jag ser tydliga mönster, precis som jag antyder i mitt teoretiska ramverk, att maktbegreppet är svårdefinierat. När jag ställde frågan kring maktstrukturer lyssnade jag efter sonderingsord som visade på en lagstadgad hierarkisk ordning. Detta resonemang möter jag hos den intervjuade från koncernledningen (Intervju 4 110503) som trycker på att det gäller att kunna hantera makt på ett ansvarsfullt sätt. Respondenten menar också att de nätverk som finns och har funnits inom bolaget skapar en maktstruktur. En respondent (Intervju 1 110503) har liknande tankar och säger att

Goa gubbar är makt! Beslut har tagit länge utanför de demokratiska ramarna men en förändring är på väg (Intervju 5 110509).

4.2 Beslutsfattande

Jag frågar den intervjuade från koncernledningen (Intervju 4 110503) angående vad för beslut denne fattar dagligen (se fråga 11). Löpande beslut, blev svaret. Denne menade också att om man har en idé om vad man vill så kanske inte vägen alltid är rak från A till B och då får leda in sina kollegor på sin bana genom att kompromissa. Jag ställer också frågan om beslut tas ”utanför ramar-na” (se fråga 17), det vill säga informella beslut. Den intervjuade (Intervju 4 110503) svarar att det sker absolut och beslut tas titt som tätt i fikarummet. Jag blev intresserad av att höra om informan-ten var den drivande eller den mer passiva personen i sådana beslut och ställde således en följfråga. Denne beskrev sig som en lyssnare, även om personen ifråga klart har en ställningsfullmakt. Det vill säga möjligheten att påverka och även ta beslut.

Jag ställer samma fråga angående beslutsfattande (se fråga 11) till den intervjuade i styrelsen (In-tervju 5 110509) som menar att styrelsen fattar beslut som framförallt handlar om investerings-, budget- och inriktningsbeslut. Samme respondent påpekar dock att alla beslut måste godkännas av styrelsen. När jag ställer en följdfråga om förändring måste ske blir svaret att informanten hoppas att genom att förändra strukturen inom organisationen kommer styrelsen kunna minska de informel-la beslut som tidigare tagits och respondenten uttrycker även en förhoppning om att informelinformel-la bes-lut så småningom försvinner helt inom bolaget. Nyckeln till framgång, anser informanten, ligger i ett bra samarbete mellan ordförande, vice ordförande och den nya VD som tillsätts.

Majoriteten av styrelsen är nytillsatt och de har haft en diskussion kring vad deras mandatperiod ska fokusera på. Centralt kommer vara en rejäl genomgång av hur beslut fattas inom organisationen. De iakttagelser som styrelsen gjort angående informellt beslutfattande anser de stämma och min

infor-28 mant sammanfattar och säger att hela organisationen, det vill säga, bolaget, verkar rörig. Göteborg Energi AB har vuxit snabbt och således tappat styrningen på vägen. Det har funnits ett icke-fungerade ledarskap som tyvärr gjort att beslut fattas på egen hand, säger den intervjuade från st y-relsen (Intervju 5 110509).

I min analys använder jag mig här av Lukes tvådimensionella syn på makt som handlar om en kon-flikt mellan de beslutsfattande och de som inte får vara med. Ett icke-beslutsfattande innebär här ett beslut som undertrycker eller motverkar en latent utmaning mot beslutsfattarens intressen (2005:22). Lukes menar att den tvådimensionella synen visar hur man som forskare kan undersöka den kontroll och partiskhet som den endimensionella synen på makt förse oss med. Genom att stu-dera både beslutsfattandet och icke-beslutsfattandet kan vi här komma åt och stustu-dera de politiska system och hur den politiska dagordningen fungerar (2005:58–59). Den tvådimensionella synen på makt åsyftar ett perspektiv som betonar vikten av att initiera och besluta utan att ta hänsyn till att makt ofta utövas genom att begränsas till beslutsfattande av relativt ”säkra” frågor (2005:22). Bachrach & Baratz anser makt vara tvådelad varav den ena aspekten handlar om A:s framgångsrika kontroll över B. Den andra aspekten innebär att framgång grundar sig i hot (Lukes 2005:28ff).

Ett annat begrepp intressant att diskutera är så kallad agenda setting, det vill säga makt att besluta om beslutsfattandet i en förhandlingssituation. I de, av mig, granskande styrelseprotokollen (februa-ri 2010 – oktober 2010) kan man utläsa att 19 av de 26 punkterna som presenterats av enskilda le-damöter, var presentatören en man. 7 av de 26 punkterna presenterades av kvinnor (för fördelning av poster inom styrelsen se kapitel 4.3). Vi kan också utläsa att av de sex förslag som kommit upp togs fem förslag upp av kvinnor och ett förslag kom från en man. Enligt styrelseprotokollen har inget av dessa förslag lett till vidare diskussion.

Nyckelord som jämställdhet och rekrytering tas ej upp. Yttrandefrihet nämns under punkt (20) (pro-tokoll 2010-09-28) och då under rubriken Intern Granskning. ”Vidare hålls en utbildning för alla chefer under hösten avseende reglerna om yttrandefrihet och innehållet i gällande riktlinjer”. (pro-tokoll 2010-09-28) Samtliga möten har haft en manlig ordförande (nuvarande ordförande är dock en kvinna). I tre av de fyra fallen är sekreteraren en kvinna. Kvinnor är oftast i en låg statusposition mot mannen, exempelvis sekreterare och chef, menar Ridgeway & Smith-Lovin (1999). Efter att ha granskat 2010 års styrelseprotokoll anser jag inte att de hjälper mig i min analys mer än de fakta som presenterats ovan.

29 Jag ser en tydlig hierarkisk struktur inom bolaget. Intervjuade från alla tre grupperingar som jag intervjuat pekar på fördelningen mellan chefer och medarbetare och menar att cheferna är de som tar besluten. Ju längre ner i hierarkin jag kom ju mindre visste medarbetarna om olika beslut. Buds-kapet är ofta tydligt men bakgrunden till beslut verkar vara mer diffus. Att det saknas en tvärsektio-nell dialog är tydligt. I Lukes endimensiotvärsektio-nella syn på makt påpekar han just hur ”elitisterna” är de som tar besluten (2005:16).

Jag ställde frågan till den intervjuade i styrelsen (Intervju 5 110509) angående vem eller vad som styrde vad som blev frågor på agendan och fick svaret att det är nog både enskilda personer och en allmän mentalitet som satt i väggarna. Enligt Lukes är det här frågan om maktutövande snarare än maktinnehav (2005:16) och jag kan snabbt dra paralleller till beslutsfattande inom Göteborg Energi AB.

Göteborg Energi AB är ett kommunalt aktiebolag (se vidare Ägaredirektiv för Göteborgs Kommu-nala Förvaltnings AB; Ägardirektiv för Göteborg Energi AB). I ett kommunalt aktiebolag ägs bola-get indirekt av medborgarna i samhället. Medborgarna som i sin tur representeras av styrelsen. Sty-relsen är den som bestämmer och de som innehar makten. Dock ser verkligheten annorlunda ut, enligt de intervjuer jag genomfört.

Jag fick otydliga svar kring vem som innehar vilken roll och drar slutsatsen att organisationsstruktu-ren är alltför otydlig. En medarbetare på lägre nivå (Intervju 1 110503) svarade på frågan ”Vad skulle du säga styr dina beslut?” (se fråga 17) att

Det är ju efter mig själv, vad jag tycker. Tycker jag det är värt det priset eller om jag kan förhandla ner det till ett bättre pris på ett annat ställe, försöker man ju alltid det. Precis som man gör hemma (Intervju 1 110503).

När jag frågar densamme om det finns någon annan man kan vända sig till vid beslutsfattande, får jag svaret att chefen är en sådan men inga andra kollegor. Den intervjuade berättar även om ett na-tionellt nätverk att vända sig till. Dock anser personen ifråga att de beslut som tas är formella beslut. Den näste jag intervjuar har en position som innebär ett ledarskap över 5-6 personer. Vad som styr dennes beslut är både miljölagar och magkänsla. När jag frågar om informanten (Intervju 3 110503) brukar bolla sina beslut med någon får jag svaret att de är ett antal personer på skiftet som ska lösa en uppgift men att beslut fattas enskilt i vissa lägen. Dessa beslut fattas dock enskilt i och med att personen arbetar själv när ingen annan är närvarande och innehar således en maktposition.

30 Jag undrar lite hur kontakten med huvudkontoret, det vill säga, koncernledningen och styrelsen ser ut och samme informant som ovan svarar: de där inne på ”head quarter” som de säger. Personen i fråga menar dock att detta är en struktur man som arbetare får acceptera, även om det är önskvärt att kontakten vore bättre.

Som tidigare nämnt svarar en medarbetare med lägre post (Intervju 1 110503) på frågan ”Kan du peka på någon maktstruktur på din arbetsplats?” (fråga 19) att Ja, cheferna är där, och pekar uppåt, och vi är där, pekar nedåt.

Jag ställer samma fråga, kring beslutsfattande, till en enhetschef (Intervju 2 110503) med 50-talet anställda under sig. Svaret ser lite annorlunda ut men det centrala kring det sunda förnuftet och det subjektiva tänkandet finns här med.

Sunt förnuft tänkande tror jag. Men så måste man också ha koll på lagarna. Så de går hand i hand. Så man inte gör fel. Ibland måste man kolla upp det (Intervju 2

110503).

När jag frågar om det finns någon att rådfråga svarar samma person att denne har ett stort behov av att bolla frågor och beslut med någon annan. Denne vänder sig således till sina chefskollegor, det vill säga horisontellt, eller till sin närmaste chef, det vill säga vertikalt. I frågan om informella bes-lut svarar personen som tidigare ville ha koll på lagarna att besbes-lut fattats utanför ramarna, MEN, först efter att ha bollat med chefen så att det varit OK.

Som kan utläsas av diskussionen ovan kring maktstrukturer uttalar de anställda sig olika. En infor-mant (Intervju 2 110503) påpekar att många gillar sin position, att ”[m]ånga är sådana att de vill ha sista ordet” (Intervju 2 110503). Personen i fråga anser inte att man som chef har makt samtidigt som denne funderar kring beslutsfattande.

Sen måste man ju inte vara vek, har man beslutsfattande positioner så har man ju det, men då kallar jag det inte för makt. Makt är när man styr på en mans beslut (Intervju

2 110503).

Den styrelseledamot som jag intervjuar menar att det absolut tas informella beslut inom Göteborg Energi AB, och styrelsen är medvetna om att det pågår men påpekar också att detta måste förändras (Intervju 5 110509). Personen ifråga tror också att anställningen av en ny VD är en pusselbit och att målet är att det ska vara svårt att förbigå styrelsen innan beslut. Vad jag kan utläsa av min analys så