Bachelor thesis

[Statsvetenskap] [Kandidatuppsats] [15 högskolepoäng] [HT 2017]

Handledare: [Peter Hallberg]

Omvärldens påverkan – inre anpassning

- En nyinstitutionell analys av organisationsförändring i en kommunal förvaltning

Impact of the outside world - internal adjustment

Abstract

The objective of this thesis was to investigate organizational changes in a municipal administration. The case in focus for this study has been the labour market administration in the city of Helsingborg. Methods that have been used in this study has been a qualitative approach as well as having conducted for semi structured interviews with public officials. Furthermore, the main theoretical framework in this study has been a neo-institutional theory. The conclusions that this thesis has drawn is that organisations are affected by their surrounding world, both directly and indirectly which is expressed as normative isomorphism, coercive isomorphism and mimetic isomorphism.

Word count: 10 672

Key words: Neo-institutionalism, political science, organization theory, public administration, organizational changes.

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Peter Hallberg för all konstruktiv kritik under uppsatsens gång. Ett ytterligare tack till Tom Nilsson och Patrik Hall som har väckt ett intresse för forskningsämnet samt alla intervjupersoner som har gjort denna studie möjlig. Sist

men inte minst, tack till Isac Nyman, Max Kvilling och Carl Jesper Albrekt för korrekturläsning och andra goda idéer!

Lissabon Augusti 2017

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1. FORSKNINGSPROBLEM ... 2

1.1. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ... 2

1.2. AVGRÄNSNING ... 3 1.2.1. FALLBESKRIVNING ... 3 1.3. DISPOSITION ... 3 2. TEORETISKT RAMVERK ... 4 2.1. NYINSTITUTIONELL TEORI ... 4 2.1.1. EN INSTITUTIONELL OMVÄRLD ... 6 2.2. ANALYSVERKTYG ... 7 2.3. ISOMORFISM ... 7 2.3.1. MIMETISK ISOMORFISM ... 8 2.3.2. TVINGANDE ISOMORFISM ... 8 2.3.3. NORMATIV ISOMORFISM ... 8 3. TIDIGARE FORSKNING ... 9 3.1. FÖRVALTNINGSPOLITISKA FÖRÄNDRINGAR ... 9 3.2. ORGANISATIONERNAS OMVÄRLD ... 10 3.3. UTVÄRDERINGSFORSKNING ... 11 4. METOD ... 13

4.1. MATERIAL OCH KÄLLKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 13

4.1.1. FORSKNINGSDESIGN ... 14 4.2. SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 16 4.3. URVAL AV INTERVJUPERSONER ... 16 4.4. GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ... 17 4.4.1. FÖRFÖRSTÅELSE ... 17 4.5. OPERATIONALISERING ... 18

4.5.1. VALIDITET OCH RELIABILITET ... 18

4.6. FORSKNINGSETISKA PRINCIPER ... 19 5. ANALYS... 20 5.1. NORMATIV ISOMORFISM ... 20 5.2. TVINGANDE ISOMORFISM ... 22 5.3. MIMETISK ISOMORFISM ... 25 6. SLUTSATSER ... 28 6.1. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 31 7. REFERENSLISTA ... 33 8. BILAGOR ... 36 BILAGA 1. KONTAKTMAIL ... 36 BILAGA 2 ... 37 BILAGA 3. FÖLJEBREV ... 38

1

1. Inledning

”Det börjar bli en ganska sliten fras att samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Ändå råder det ingen tvekan om att kravet på förändring – ett krav som gäller både oss själva som enskilda individer, organisationer och

samhället – blir allt starkare”– (Jacobsen 2005:11).

Förvisso är det någorlunda allmänkänt att samhället är i en ständig förändring och att samhället går i nya trender, vilket i sig medför ett krav på förändring på organisationer och samhället. När det talas om organisation i denna kontext syftas det primärt på den offentliga förvaltningen – den organisation av myndigheter som bereder och implementerar folkvalda politikers beslut på lokal-, regional och nationell nivå (Bengtsson, 2012). Kommuner har i snabbt ökande utsträckning introducerat olika marknadsbaserade instrument för att öka förvaltningarnas effektivitet och klargöra vilka tjänster medborgarna efterfrågar. Utvecklingen i sin helhet har föranlett en stor utmaning för de kommunala organisationerna, som traditionellt sett, har utformats med grundvärderingar med rättssäkerhet och lika standard (Lundqvist & Pierre, 1995:7).

I Sverige, med en tämligen decentraliserad förvaltningsmodell, är frågan om hur de offentliga organisationerna ska styras och kontrolleras ständigt aktuell. (Hall, 2012; Bäck & Larsson, 2008). Under senare tid har den offentliga förvaltningen påverkats av olika organisationstrender samt fått ett ökat intresse för utvärderingar, vilket är det fenomen som denna studie vill bygga på (Lindgren, 2006; Hall, 2012). Det pågår med andra ord en av- och omlärningsprocess inom den offentliga verksamheten, i synnerhet i kommunerna och landstingen (Montin i Lundquist & Pierre, 1995:13). Sedan början av 1980-talet har ett par nyckelord i offentlig verksamhet varit till exempel: brukarinflytande, målstyrning, resultatenheter, förnyat ledarskap, intern marknadsorientering, lean, tillitsbaserad styrning med mera (Ibid, 1995:13; Hall, 2012).

Listan kan alltså göras lång och kärt barn har många namn och trots detta finns det en någorlunda påtaglig homogenitet bland offentliga organisationer (Furusten 2007; Eriksson-Zetterquist, 2009). Förändringar som genomförs motiveras ofta med en ambition om ökad effektivitet, tydligare mål, processer och strukturer men även positiva effekter internt såväl externt (Brorström, 2010). Ifall utfallet alltid mynnar ut i positiva effekter, eller en ökad grad av effektivitet är dock en annan diskussion.

2

1.1. Forskningsproblem

Inom det statsvetenskapliga forskningsfältet, i synnerhet offentlig förvaltning, råder det någorlunda tudelade uppfattning kring hur offentliga organisationer ska styras och utvecklas (Hall, 2012; Tarschys, 1985; Lindgren, 2006; Bäck & Larsson, 2008). Under de tre senaste decennierna har den svenska offentliga sektorn tagits isär och decentraliserats från komplexa organisationer till mer ämnesorienterade verksamheter, med ambitionen att öka produktivitet samt effektivitet, där tydliga processer och målsättningar är några av de flera förväntade effekterna (Hall 2012). Parallellt med en ökad förändringsbenägenhet inom den svenska förvaltningen har intresset för utvärderingar ökat markant. Utvärderingsförfarandet – vilket vill säga – granskning av en organisations verksamhet, resultat och måluppfyllelse (Lindgren, 2006). Den offentliga sektorn har länge varit starkt kritiserad i synnerhet för sin ineffektivitet och sina ständiga strukturförändringar och ekonomiska åtstramningar och förklaringarna till varför en offentlig organisation förändras kan variera, det kan handla allt om att effektivisera, modernisera samt att det ställs krav på organisationen från omvärlden att förändras och att anpassa sig mer efter medborgarnas behov och förutsättningar (Se Røvik, 2000; Eriksson-Zetterquist, 2009; SOU 2013:40; Parmander, 2005:15, Granberg & Montin, 2013).

Forskningen inom detta fält har dock visat på att organisationsförändringar av och inom offentlig sektor är komplicerat att befästa ute i organisationerna (Hall, 2012:76ff; Bengtsson, 2014:130f). Med svårigheter, så syftas det inte nödvändigtvis om formella förändringar, eller de förändringar som i tal och skrift uttryckligen vill och ska åstadkommas, sådana förändringar är relativt enkla att åstadkomma (Torfing et al, 2016:15f). Dock är inte ambitionen att undersöka hur organisationer beter sig, utan syftar snarare till att belysa hur organisationsförändringar i en kommunal förvaltning kan förstås.

1.1.

Syfte och problemformulering

Föreliggande studie har undersökt organisationsförändringar i en kommunal förvaltning. Detta för att vidareutveckla förståelsen av organisationsförändringar i en kommunal förvaltning. Förändringar som sker i offentliga verksamheter är värda att undersöka, i synnerhet utifrån ett medborgarperspektiv. Forskningsbidraget är således att vidga förståelsen av organisationsförändringar. För att belysa och undersöka det ovan nämnda är följande problemformulering styrande för föreliggande studie:

- Varför har Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad förändrat sin organisation?

3

1.2.

Avgränsning

Studien är avgränsad till ett fall, vilket är arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad. Vilket motiveras av att det finns en gedigen förförståelse vilket förstärkte valet av fall, men

även att det är ett fall som befinner sig i närmiljön (se Esaiasson et al, 2012:155). Studien är även begränsad i termer nyttjandet av teoretiskt ramverk, sett till den isomorfa

aspekten bland organisationer, något som förklaras ytterligare i kapitel 2.

1.2.1. Fallbeskrivning

Fallet som studeras i denna studie är arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad. Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad ansvarar för områdena: arbetsmarknadsinsatser- och försörjningsstöd och vuxenutbildningen inom kommunen. Från och med den 1 januari 2017 har förvaltningen ett nytt arbetssätt och en ny organisationsstruktur. Ambitionen med förändringen i sig är att tiden för invånare som kommer i kontakt med nämnda förvaltning ska vara så kort och så kvalitativ som möjligt. Förvaltningen beskriver även deras förändring som:

”Arbetsmarknadsförvaltningen ska vara en processorienterad organisation där invånaren, lärande och förnyelse står i fokus. En viktig del i detta är att utgå̊ från helheten och att frångå̊ köp- och säljorganisation” (Helsingborgs

stad, 2017).

Organisationsförändringen kan i statsvetenskapliga termer, ses som en övergång från beställare- utförarmodellen, till en starkare marknadsefterliknad förvaltning, med tydligare mål, strukturer och processer. I sin helhet handlar det om en förändring i organisationsstrukturen, verksamhetsidén och visionen. Vidare strävar förvaltningen efter en mer jämlik balans mellan invånare och tjänstemän, en starkare kundorientering, där kunden är en köpare av tjänsterna tillika medskapare av tjänsterna (Helsingborgs stad, 2017)

1.3.

Disposition

Föreliggande avsnitt redogör för studiens övergripande disposition och presenteras här.

I kapitel ett redogörs det för en inledning av studiens forskningsproblem tillika syfte, problemformulering och avgränsning. Därefter presenteras det teoretiska ramverket samt analysverktyget. I nästkommande kapitel presenteras den tidigare forskningen och berör organisationsteori, förvaltningspolitiska förändringar samt utvärderingsforskning. I kapitel fyra presenteras metoden för studien samt motivering av vissa vägval. I kapitel fem presenteras studiens samlade analys av resultatet, därefter presenteras studiens slutsatser likväl som avslutande diskussion. I det sista kapitlet redogörs för studiens litteraturförteckning.

4

2. Teoretiskt ramverk

I föreliggande kapitel presenteras det teoretiska ramverket, vilket är den nyinstitutionella teoribildningen. Förvisso är andra teoribildningar likvärdiga och kan förse studien med gedigna förklaringar. Dock tillför det nyinstitutionella perspektivet förklaringar kring den påtagliga homogeniteten bland organisationer och särskild tonvikt fästs vid frågor rörande förändring, marknadens inflytande med mera (Eriksson-Zetterquist, 2009:63).

Nyinstitutionell teori har således kommit att användas för att studera förändringar (Eriksson-Zetterquist, 2009:90). Nyinstitutionalismen syftar även till att förstå och förklara varför organisationer fungerar som de gör och varför de agerar som de gör (se Hall, 2012; Eriksson-Zetterquist, 2009; Røvik, 2000). Vidare kan det hävdas att den nyinstitutionella teoribildningen har en analytisk ansats med en ambition till att ge djupare förklaringar, vilket faller i samklang med valet av metod och forskningsdesign (se kapitel 4).

Valet av teoretiskt ramverk har grundats i mångt och mycket på att den nyinstitutionella teoribildningen har varit i centrum för många studier (se Johansson, 2006; Ahrne & Papakostas, 2002). Av denna anledning har denna teori valts likväl applicerats det på valda fallet.

2.1. Nyinstitutionell teori

Den nyinstitutionella teorin i organisationsteorin är en vidareutveckling av den institutionella teorin (Styhre et al, 2012:284). Nyinstitutionell teori kan sägas härröra från Meyer och Rowans (1977) artikel ”Institutionalized Organizations: Formal Structure as a Myth and Ceremony” och DiMaggio & Powells artikel (1983) ”The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields” (Eriksson-Zetterquist, 2009:63f; Styhre et al, 2012:284). Meyer & Rowan (1977) påtalade att organisering snarare handlar om att anpassa sig till institutionaliserade regler än att samordna och kontrollera olika aktiviteter. Själva begreppet

institution innehar en mångtydig betydelse inom olika discipliner. Inom det statsvetenskapliga

fältet avser begreppet institution att beskriva speciellt stora eller viktiga sammanslutningar och föreningar och oftast är det offentliga eller statliga institutioner. (Styhre et al, 2012:279).

5

En central utgångspunkt inom den nyinstitutionella teoribildningen är att organisationer inte ses som slutna och målinriktade och rationella sådana, utan snarare som öppna system med en hög känslighet för rådande normer och trender i samhället och den institutionella omvärlden (Johansson 2006:98). Inom denna teoribildning hävdas det att organisationer strävar efter stabilitet, till exempel genom att imitera varandra för att vara så lika som möjligt. Detta återspeglar sig i begreppet ”isomorfism” (Styhre et al, 2012:278ff). Genom att organisationer har likadana former (vare sig det är styrsystem, tekniska lösningar m.m.) – är isomorfa – kommer organisationer utåt sett betraktas som framgångsrika och överleva. Det viktigaste, sett från ett nyinstitutionellt perspektiv, är att organisationer har samma form av det språk som används (Eriksson-Zetterquist, 2009:67). En ytterligare väsentlig aspekt inom nyinstitutionell teori är att det är viktigt för organisationen i fråga att bli utvärderad av andra betydelsefulla organisationer eller personer som bidrar till att stärka organisationens institutionella legitimitet (Ibid, 2009:66ff).

Furusten (2007) redogör för hur organisationer anpassar sig till den omvärld de befinner sig i och hur den institutionella omvärlden utgörs av stadgor som i sin tur verkar som styrinstrument för organisationer och deras handlingsutrymmen. Detta bland annat genom att reglera vad som är legalt, socialt tillika mentalt accepterat. Furusten (2007) menar på att sociala strukturer är en del av den institutionella omvärlden men att de sociala strukturerna påverkas av andra omgärdande element. För att beskriva hur den institutionella omvärlden ser ut har Furusten (2007) tagit fram en figur, se figur 1 nedan.

6

Figur 1. Furusten (2007:23)

2.1.1. En institutionell omvärld

Furusten redogör för hur den institutionella omvärlden fungerar i fem olika skikt. Dessa skikt kan bäst beskrivas som den direkta institutionella omvärlden och den indirekta institutionella

omvärlden. Inom den direkta institutionella omvärlden är aktörer som finns närmast

organisationen. I skikt 2–3 (omvärldsaktörerna och deras produkter) finns det diverse organisationsmoden som är trendiga och aktörer som myndigheter, konsulter och andra organisationer (Furusten, 2007; jfr Hall, 2012; Eriksson-Zetterquist, 2009).

Aktörerna i den direkta omvärlden ställer i sin tur krav på hur organisationen ska styras och utformas. Detta kan handla om hur information ska produceras och vilka regler tillika tjänster som andra aktörer ska kunna inhämta samt nyttja. De institutionella omvärldsaktörernas primära uppgift är att fastställa standarden på vilka institutionella omvärldsprodukter som ska

Samhällstrender (skikt 5)

Institutionella rörelser (skikt 4)

Institutionella omvärldsaktörer (skikt 3) Instutionella omvärldsprodukter (skikt 2) Utbyten (skikt 1) Organisation Den indirekta institutionella omvärlden (skikt 4–5). Den direkta institutionella omvärlden (skikt 1–3).

7

nyttjas (Furusten, 2007:46f). Utbytena i skikt 1 kan ses som omvärldens samlade produkter som respektive organisation ska nyttja, likt ett framgångsrecept (se Furusten, 2007; Røvik, 2000).

Organisationen måste i sin tur anpassa sig till kraven för att framstå som legitim (jfr Furusten, 2007 & Eriksson-Zetterquist, 2009). Värt att notera är att samtliga skikt i figuren ovan utgör ett omvärldstryck, vissa mer än andra. Att följa samhällstrenderna blir ett nödvändigt ont för organisationerna och är av stor vikt för institutionell omvärldspåverkan. (Furusten, 2007) Trenderna säkerställer i sin tur att organisationen är modern och att den inte avviker från resten av omvärlden (Furusten, 2007; Eriksson-Zetterquist, 2009). Den indirekta världen är det som inte syns eller märks i det vardagliga arbetet inom organisationen men ändock utgör en stor påverkan i organisationen (se Furusten, 2007; Meyer & Rowan, 1977). Inom den indirekta omvärlden introduceras institutionella rörelser; ett exempel på sådana rörelser är marknadiseringen och hur organisationer betonar relationen mellan kund och organisation (Furusten, 2007).

Organisationer kan således betraktas som homogena objekt och det är homogeniteten som i sin tur säkerställer att organisationer är framgångsrika och moderna vilket kan uttryckas enklast som isomorfism, det vill säga en sorts likformighet bland organisationer (se Furusten, 2007; DiMaggio & Powell, 1983). Sammantaget kan det hävdas att den nyinstitutionella teoribildningen redogör för hur organisationer agerar i samband med påtryckningar från omvärlden.

2.2. Analysverktyg

I föreliggande avsnitt presenteras det tilltänkta analysverktyget för denna studie. Analysverktyget som nyttjas i denna studie är Powell & DiMaggios (1983) analysverktyg för institutionell påverkan, vilket delas upp på följande sätt – tvingande isomorfism – normativ isomorfism samt mimetisk isomorfism. Analysverktyget syftar till att identifiera hur förändringen har skett för att därefter besvara hur organisationsförändringen kan förstås.

2.3. Isomorfism

Isomorfism avser att beteckna den process där olika organisationer tar efter varandra, det vill säga som en sorts likformighet. Begreppet lanserades inom organisationsteorin av DiMaggio & Powell (1983).

8

En förklaring till varför organisationer är isomorfa kan handla om att organisationer försöker anpassa sig till sin omgivning, i syfte att öka sin legitimitet och vara framgångsrika (Hall, 2012:77). I avsnitten nedan presenteras de olika isomorfa innebörderna.

2.3.1. Mimetisk isomorfism

Mimetisk isomorfism återspeglar sig när organisationer nyttjar exempelvis teknik som organisationen inte förstår eller när målen är otydliga, kan organisationer medvetet och omedvetet efterlikna andra organisationer inom samma fält. I syfte att bli modernare, effektivare eller förstärka den organisatoriska legitimiteten (Styhre et al, 2012:289; Eriksson-Zetterquist, 2009:79; DiMaggio & Powell, 1983:67).

2.3.2. Tvingande isomorfism

Tvingande isomorfism syftar primärt på de tvingande krafterna och härstammar bland annat från politiska påtryckningar och statens sätt att bidra med reglerade översikter och kontroller (Eriksson-Zetterquist, 2009:79). Det vill säga genom att lagstifta nya regler eller andra inriktningar, kunna påverka mindre och svagare organisationer. Ett annat exempel på tvingande isomorfism är när staten kräver att organisationer ska anpassa sig till ny teknologi (Eriksson-Zetterquist, 2009:79; DiMaggio & Powell, 1983).

2.3.3. Normativ isomorfism

Normativ isomorfism härrör bland annat från inflytandet från professioner och utbildningar. Vilket i sin tur påverkar vad som är det rätta sättet att göra saker. Normativ isomorfism associeras oftast till professionalisering, där ett yrke alternativt profession påverkas likt organisationer av samma institutionella tryck. Genom professionalisering kan organisationer få en ökad grad av effektivisering samt bli belönade genom att imitera andra. Vidare, genom att organisationer blir likartade i flera avseenden, kan det förenkla utbyten med andra organisationer inom samma organisationsfält/sfär, men även att organisationen betraktas som en legitim sådan från dess omgivning (DiMaggio & Powell, 1983; Eriksson-Zetterquist, 2009). Professionerna är även känsliga för tvingande likväl som mimetiska mekanismer, däribland genom att staten har ett stort inflytande över professionerna men även genom att de professionella imiterar andra personer med samma profession i andra organisationer (Eriksson-Zetterquist, 2009:81).

9

3. Tidigare forskning

3.1. Förvaltningspolitiska förändringar

Granberg & Montin (2013) menar att de svenska kommunerna samt förvaltningarna har länge varit föremål för förvaltningspolitiska förändringar dock under senare år blivit allt mer styrda av kommunerna och förvaltningarna själva. Tidigare sett handlade det primärt om ovanifrån styrda kommunreformer, som gick ut på att skapa resursstarka enheter som på ett effektivt sätt kunde genomföra en nationell välfärdspolitik (Ibid, 2013:95ff). Därefter har det övergått till ett mer lokalt experimenterande. Olika organisationsförändringar har avlöst varandra, där många kommuner experimenterar med förvaltningsorganisationen och en lokal förvaltingspolitik har utvecklats som handlar om hur den kommunala förvaltningen bäst ska organiseras för att uppnå vissa värden. En ofta förekommande faktor är att främja och stimulera effektivitet inom förvaltningar, där föreställningar om hur det privata näringslivet fungerar har ofta varit en förebild (Ibid, 2013:95ff).

Inom modern förvaltningsforskning framkommer ofta att vissa idéer om det bästa sättet att organisera en verksamhet tenderar att få stor spridning, där idéerna sedan anpassas till den aktuella miljön (jfr Granberg & Montin, 2013:95f; Hall, 2012:8ff).

Vidare har det förändringsarbete som etablerats inom flertalet av kommuner, förvaltningar tillika landsting/regioner under de senaste 20 åren kännetecknats till stor del av följande, enligt Granberg & Montin (2013:100), som:

1. Betoning på medborgaren som kund, mottagare eller köpare av omsorg och andra tjänster och inte som aktiv skapare av idéer om hur gemensamma resurser ska fördelas;

2. Försök att separera politik och produktion, vilket betyder en legitimering och en förstärkning av professionella gruppers självständighet;

3. Marknadsefterlikning, att internskapa konkurrenssituationer och affärsmässighet;

4. Privatisering, framför allt i form av ökad användning av privata entreprenörer och viss avknoppning.

Hall (2012) menar att en trend av kundorientering har präglat offentlig sektor under senare år. Innebörden av kundorienteringen är något mångtydig och kan handla om att få värde för valutan genom effektivitet, krav på tydlig information och individuell anpassning. Makten över organisationens utveckling placeras utanför organisationen genom att hänvisa till en generaliserad kund och/eller hänvisa till externt bestämda standarder (Hall, 2012:34ff).

10

3.2. Organisationernas omvärld

Under de tre senaste trettio åren har nyinstitutionalismen inom analyser av organisationer och forskning betraktats som en form av framgångssaga (Johansson, 2009:5). Ahrne & Brunsson (2005) menar att organisationers miljö alltid har spelat en stor roll inom organisationsforskningen. Miljö i detta sammanhang avser att beteckna utomstående faktorer som omsluter såväl som påverkar organisationer, där bland annat nätverk, samhällstrender, normer med mera påverkar organisationer (Ahrne & Brunsson 2005:447; Furusten 2007:24).

Organisationer tenderar även till att vilja visa upp sig inför sin omgivning, vilket kan ske bland annat genom att anpassa sig efter nya organisationstrender och/eller modeller. En förklaring till detta kan vara att organisationer vill stärka sin legitimitet men även framträda som framgångsrika organisationer. Dock är det förekommande att anpassningen organisationen genomför är oftast ytlig och att det kan skilja sig i verkligheten, än vad det egentligen visas utåt till omvärlden (Hall 2012:78). Utöver anpassningar redogör även det nyinstitutionella perspektivet för en viss särkoppling inom organisationer - det vill säga att organisationer anpassar sin retorik - för att visa sin omvärld hur organisationen är, men att det i själva verket, kan vara helt annorlunda (Hall 2012:80f).

Eriksson-Zetterquist (2009:67) menar att det är en viktig aspekt för organisationer att bli utvärderade av andra betydelsefulla organisationer och personer, som exempelvis konsulter. En organisations framgång tillika överlevnad hänger således på organisationens förmåga att anpassa sig och att bli legitimerad av de omgivande institutionerna. Således kan det hävdas att inom den nyinstitutionella forskningen är organisationernas miljö viktig, och att miljön kan påverka mer än vad organisationen kan tänka sig, både indirekt och direkt. Utvärdering som kan både ses som ett styrinstrument och legitimitetsingivande faktor (Eriksson-Zetterquist 2009:67).

Utöver detta är organisationens omvärld enligt Nelke (2006) påtaglig i den bemärkelsen att omvärlden säkerställer att organisationen är i framkant men även att den överlever. Däribland kan det handla om att:

 ”Följa lagstiftning, regelverk, finansieringsmöjligheter och myndigheters beslut;  Ha framförhållning, att tidigt kunna öppna upptäcka hot eller möjligheter;  Få ett underlag för strategisk verksamhetsutveckling;

11

3.3. Utvärderingsforskning

Sverige som stat var tidigt med att anamma och nyttja utvärderingsfenomenet. Arbetet påbörjades i tidigt 1950-tal och primärt inom utbildnings, - och biståndsväsendet. Det var inte förrän 1990-talet som själva utvärderingsivern växte i en större omfattning och utvärdering blev

institutionaliserat inom den svenska offentliga sektorn (Lindgren, 2006:13). Uppfattningen om

utvärderingen är någorlunda varierande; utvärdering ses emellanåt som ett effektivt och självklart nyckelinstrument i styrningen och utvecklingen av offentliga verksamheter. Michael Power (1997) menar att utvärderingsförfarandet har exploderat och att de västerländska samhällena lever i ett granskat samhälle, eller som Power själv uttrycker det ”the audit society” (Power, 1997; Lindgren, 2006) - ett samhälle som kännetecknas av stora samt ökade krav på utvärdering där utvärdering, oavsett dess form, framstår som legitimt (Lindgren, 2006:13). I Sverige framgår detta granskningssamhälle primärt genom att myndigheter som kontrollerar, mäter och redovisar sina resultat tenderar att öka år för år (Lindgren, 2006:14f). Lagar och reglar som antas i riksdagen, kräver att utvärdering ska nyttjas som sedermera integreras inom alla delar av den offentliga förvaltningen. Fler och fler statliga tillika kommunala myndigheter bygger upp egna enheter för utvärdering medan andra sluter ramavtal och upphandlar utvärderingstjänster från företag. Parallellt med detta har även fristående myndigheter som har utvärderande uppgifter inom en viss sektor också skapats. Ett exempel på detta är Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Lindgren, 2006:14f).

Utvärdering är något som har ökat markant samtidigt som det är svårt att påvisa utvärderingarnas effekt. Vilket kan ses som motsägelsefullt, då en förekommande uppfattning om utvärdering, är att det ses som en mätande aktivitet som syftar till att kontrollera och göra den offentliga sektorn effektiv på ett objektivt sätt (Nordensjö, 2015:10ff). Utvärderingsförfarandet har således kommit till att bli en sorts trend och ett sätt för organisationer att visa upp sin organisation. Tarschys (1985) hävdar i sin rapport ”För döva

öron” att politiker hävdar att utvärderingar utgör en stark kraft i beslutsfattandet, men när

resultatet är färdigproducerat så hamnar rapporten återigen på den dammiga hyllan, vilket kan ifrågasättas då det ter sig inte vara allmängiltigt påstående och att i vissa fall, kan utvärderingar ha en reell påverkan, på både gott och ont.

Vidare ställer utvärderingen även ett högt krav på dokumentation vars syfte är att möjliggöra jämförelser med andra organisationer och/eller se effekten av det som genomförts inom organisationen (Hall, 2012:264). Utvärdering kan även argumenteras för att vara ett viktigt

12

styrinstrument, dock bör snarare kravet på utvärdering än utvärderingens innehåll eller resultat, som kan komma att utgöra styrningsinstrumentet ses över (Hall, 2012:269).

Dahler-Larsen (2000) menar att den generella uppfattningen om utvärderingar tenderar till att bli rapporter där det inte finns ett reellt intresse för utvärderingen. Själva uppfattningen kring utvärderaren tenderar även att vara någorlunda fördomsfull, där utvärderaren kan betraktas som en främling med en yxa som hugger ner vissa offentliga program. (Dahler-Larsen, 2000:70). Dahler-Larsen (2000) har undersökt 600 utvärderingar i flera danska kommuner. Utvärderingar har kommit till att bli som en norm inom den danska kommunala sektorn. Vidare fanns det även en kausalitet mellan utvärderingar och förändringar/anpassningar i Dahler-Larsens (2000) undersökning där någon form av förändring hade skett i cirka 80 % av fallen, hade en förändring mer eller mindre skett. Således kan fördomen om tråkiga rapporter ifrågasättas då det kanske inte alltid stämmer väl överens med verkligheten (Dahler-Larsen, 2000:80f).

13

4. Metod

Föreliggande kapitel redogör för forskningens design samt den metodstrategi som applicerats, såväl som materialet som inhämtats och redovisas på ett källkritiskt sätt. Vidare redogörs det även för studiens avgränsning, urval av fall tillika intervjupersoner, graden av validitet och reliabilitet, operationalisering, forskningsetiska principer och förförståelse för fenomenet.

4.1. Material och källkritiskt förhållningssätt

I syfte att kunna redogöra för organisationsförändringen i det valda fallet samt utvärderingens roll och makt har det genomförts semistrukturerade intervjuer, detta för att komplettera eventuellt kunskapsglapp. Intervjuerna är med andra ord studiens primärdata. Materialet har insamlats med en viss försiktighet då det finns en kollegial relation mellan forskaren och respondenterna. Däribland genom att undvika att ställa ledande frågor och ha ett neutralt kroppsspråk och tonfall i genomförandet av intervjuerna. I samband med genomförandet av intervjuer har meningen ovan präglat intervjuförfarandet. Intervjuareffekter – där respondenten svarar på ett sätt som intervjuaren önskar eller förväntar sig eller att intervjuaren gör felaktiga utfrågningar eller är oärlig (Arvidsson & Rosengren, 1992:161f), har undvikts. Dock kan det talas om intervjuareffekter i en positiv bemärkelse, då samtliga intervjuer var öppna och av fri karaktär, likt ett vanligt samtal, vilket kan förklaras med att det finns ett ömsesidigt förtroende bland forskaren och respondenterna.

Vidare har samtlig litteratur som nyttjats i denna studie har härrört däribland från litteraturlistor som nyttjats under studiernas gång – litteraturen är trovärdiga, tillika formuleringarna – samtliga författare däribland Patrik Hall, Lena Lindgren med mera är författare som har en hög akademisk trovärdighet, samtlig litteratur som nyttjats har varit publicerat i syfte att upplysa det akademiska forskningssamhället med nya infallsvinklar, teorier och hypoteser kring organisationer – deras förändringsprocesser men även utvärderingsförfarandet. Således är materialet opartiskt och innehar en hög tillförlitlighet, då litteraturen är förekommande i flera kursplaner, avhandlingar och forskningsprojekt.

14

4.1.1. Forskningsdesign

Forskningsdesignen för denna studie kan bäst beskrivas i termer av en kvalitativ fallstudie då det är ett specifikt empiriskt fall som studeras. Vidare är denna studie en teorikonsumerande sådan, sådan vilket innebär att studien syftar till att nyttja befintliga teorier tillika förklaringsfaktorer, som sedermera appliceras på empirin (Esaiasson et.al 2012:34ff).

Att nyttja denna metodstrategi är i detta fall både lämpligt och kompatibelt med studiens ambition i den bemärkelsen att forskningsdesignen syftar till att bidra till djupgående och nyanserade beskrivningar/förklaringar av det studerade fenomenet (De Vaus 2001:221f). Dock kan forskningsdesignen kritiseras med hänsyn till att det finns en låg grad av extern validitet, det vill säga svårigheter att generalisera resultat med hänsyn till att det är ett specifikt fall (De Vaus 2001:52ff), däremot blir studien mer djupgående och kan förse goda förklaringar till problemformuleringarna i sin helhet. Forskningen i detta fall har eftersträvat med andra ord att vara idiografisk, det vill säga att genom denna undersökning, grundligt samt utförligt försöka beskriva eller förklara ett specifikt och avgränsat fall (De Vaus 2001:233f).

Uppsatsen kan även sägas ha en deduktiv ansats, det vill säga att forskningen utgår ifrån befintlig teori, som har en viss tendens till att utgöra referensramen för forskningsproblemet

(Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997).

Vidare är fallstudier är gynnsamma för forskning och studier för ”hur-baserade studier då det möjliggör för en ökad kontroll av studien för forskaren (Yin 2006:17ff). I denna studie är det samma kontext som ämnas undersökas, vilket i detta fall, är organisationsförändringar i en kommunal förvaltning och utvärderingars påverkan. Detta stödjer valet av forskningsdesign något ytterligare, dels genom att forskningsfrågorna innehar en förstående karaktär och dels genom att forskningsområdet består av en och samma kontext, vilket medför att en fallstudie är den metod som lämpar sig bäst för studiens syfte.

15

4.1.2. Kvalitativ metod

I studien används en kvalitativ metod. I kvalitativa studier är utgångspunkten att verkligheten kan uppfattas på olika sätt och att det följaktligen finns en absolut och objektiv sanning. Vidare kan metoden även med fördel, nyttjas explorativt, i termer av att det finns en förförståelse för fenomenet/forskningsproblemet (Hedin, 1996), vilket i detta fall har funnits.

En grundpelare i den kvalitativa undersökningsmetodiken är att studera, beskriva samt tolka den sociala verkligheten. Därav har semistrukturerade intervjuer arrangerats. Semistrukturerade intervjuer syftar till att samla in information i form av respondenternas svar på frågorna i ord för att få en djupare förståelse för forskningsproblemet (Saunders et al, 2012:546f).

May (2001:148f) menar att intervjuer kan ge en bra inblick i människors åsikter, tankar, erfarenheter med mera. Kvalitativa studier tenderar att omfatta ofta ett litet antal personer, detta kompenseras dock med en djupare undersökning. Därav blir en generalisering svårare att genomföra då det är ett specifikt fall utan några generaliserande ambitioner (Hedin, 1996). Vidare tenderar studier av denna karaktär, det vill säga nyinstitutionell analys av organisationsförändringar, kännetecknas av kvalitativa ansatser samt en inriktning mot fallstudier (Johansson, 2009), vilket motiverade valet av metod något ytterligare. Vidare är denna studie en teorikonsumerande sådan, där studien har begränsande ambitioner till att uttala sig allmängiltigt (Esaiasson et. al, 2012:154f). En viktig anledning till att de generaliserade ambitionerna är åsidosatta kan vara att samhällsvetare tenderar att välja fall från den egna närmiljön, vilket denna studie har gjort. Med hänsyn till att föreliggande studie är en fallstudie är det svårt att påstå att den är representativ i någon statistisk mening, dock finns det en teoretisk generalisering samt en analytisk sådan (Esaiasson et al, 2012:159). Enkelt uttryckt har teorin, den tidigare forskningen samt metoden utgjort en står påverkan på denna studie (Ibid, 2012:159) och därmed torde det vara möjligt att uttala sig i likartade fall, det vill säga ett most

likely case.

Detta är således ett kritiskt fall som hämtats utifrån en gynnsam kontext, i den bemärkelsen att valet av fall stöder de teoretiska föreställningarna. Kritiska fall med gynnsamma omständigheter kan komma att undergräva tilltron till det teoretiska ramverket (Ibid, 2012:159ff). Dock har det inte skett i detta fall, utan har snarare förstärkt tilltron till den nyinstitutionella teoribildningen och påvisat att teorin kan nyttjas i samband med studier av organisationsförändringar.

16

4.2. Semistrukturerade intervjuer

En semistrukturerad intervju kännetecknas av att forskaren täcker in olika nyckelfrågor och teman av frågor i syfte att få förklarande tillika detaljerade svar (Hedin 1996). Frågeställningarna till respondenterna kan variera, samt ha en annorlunda ordningsföljd, beroende på respondentens position i organisationen där följdfrågor kan vara en möjlighet och följdfrågor har uppstått, dock har det inte utgjort någon större påverkan på denna studie, då nyttjandet av citat har varit någorlunda restriktivt. Intentionen med följdfrågorna var att få en utökad förståelse för vad respondenten egentligen avsåg med sina svar. Vissa aspekter i frågeställningarna kan succesivt exkluderas och/eller inkluderas i intervjun utifrån det som framgår under intervjuns gång vilket är gynnsamt i den bemärkelsen att det teoretiska ramverket täcks in väl (Bryman 2011:430ff). I detta fall har vissa intervjufrågor exkluderats, då respondenten har på ett eller annat sätt redan besvarat frågan. Vidare har de semistrukturerade intervjuerna möjliggjort för forskaren att kunna öppna upp för vidare diskussioner och/eller kommentarer från respondentens sida (Saunders et al, 2012:374f).

Fördelen med semistrukturerade intervjuer, är att frågorna kan anpassas efter intervjupersonerna under intervjuns gång och därmed medföra ett helhetsperspektiv på respektive fråga alternativt tema (Ibid 2012:374ff; Bryman 2011:410ff). Intervjuerna blir således inte identiska med varandra, utan är i mångt och mycket beroende av respondenten och dennes situation (Bryman, 2011:412f). Intervjuer med en semistrukturerad prägel kan således betraktas som ett effektivt sätt att inhämta material. Däribland genom att intervjuerna har varit tämligen öppna och kan mer eller mindre ses som ett vardagligt samtal, vilket har förstärkt valet av intervjuteknik.

4.3. Urval av intervjupersoner

Med hänsyn till förförståelsen för organisationen i fråga finns det en medvetenhet hos forskaren om de verksamhetsområde som finns representerade inom förvaltningen och vilka personer som kan vara relevanta för studiens syfte. Således mynnade det ut i att urvalet av intervjupersoner blev totalt fyra tjänstemän, detta i syfte att få in ett helhetsperspektiv på organisationsförändringen och utvärderingar. Samtliga tjänstemän kontaktades muntligt såväl som skriftligt. Urvalet av intervjupersoner skedde med andra ord på strategiska premisser. Antalet intervjupersoner kan uppfattas som få intervjupersoner, dock kan de förmedla en rättvis och en hel bild på organisationsförändringen.

17

Intervjupersonerna har varit delaktiga i organisationsförändringen, i olika avseenden, från början till slut vilket har varit en avgörande faktor i urvalet av intervjupersoner. Samtliga intervjupersoner kommer även att refereras till som tjänsteman 1, 2, 3 och 4 i nyttjandet av citat i kapitel 5.

4.4. Genomförande av intervjuer

I genomförandefasen av intervjuerna har intervjupersonerna kontaktats i förväg och fått en förfrågan ifall det finns ett intresse till att medverka i denna studie. Intervjupersonerna informerades om studiens syfte och ambition. Därefter bokades tider in som passade respektive intervjuperson. Vidare, med hänsyn till att respektive intervjupersons kalender är offentlig, har tiderna bokats in och därefter gjorts privata. Intervjuerna genomfördes på förvaltningen, däribland i avskärmade konferenslokaler, men även i rum som är delvis öppna, dock när förvaltningen har varit tom. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats, dock har enbart material som är relevanta för studiens syfte blivit inkluderad i denna studie i form av citat. Totalt resulterade detta i cirka 35 sidor material som bearbetats och tematiserats. Intervjuareffekter som kan uppstå i samband med intervjuer och dylikt (Esaiasson et al 2012) har uppkommit, dock i en positiv bemärkelse, snarare än en negativ sådan. Respondenterna har gett öppnare svar, vilket kan motiveras av förförståelsen, se rubrik 4.4.1 nedan. I inledande skede genomfördes både provinspelningar för att säkerställa att det inte skulle uppstå några fel med inspelningarna och provintervjuer med medarbetare i förvaltningen. Syftet med detta var att undersöka huruvida frågorna är logiska, men även ifall de är relevanta för studiens syfte. Revideringar gjordes därefter och samtliga intervjufrågor kan återfinnas i bilaga 2.

4.4.1. Förförståelse

Under den korta period som studien genomfördes, har jag varit anställd, men även praktiserat inom ramen för mina studier i denna förvaltning. Att hitta en balans mellan forskarrollen och yrkesrollen har inte varit problematiskt, då jag själv är delaktig inom utvecklings-, och förändringsarbetet inom förvaltningen vilket snarare har försett mig med en större inblick till forskningsproblemet. Yrkesrollen har heller inte försvårat objektiviteten för föreliggande studie, då i samband med intervjuerna har ett neutralt förhållningssätt ständigt det som präglat intervjuerna. Detsamma kan appliceras om hela forskningsprocessen.

18

Vidare har yrkesrollen inte heller försvårat intervjuförfarandet utan snarare medfört vissa fördelar då frågorna som ställts har varit av öppen karaktär, och intervjuerna som genomfördes kan betraktas som öppna diskussioner med vissa teman. Förförståelsen av organisationen har även bidragit väl till intervjuförfarandet, då det finns en insikt gällande vilka medarbetare på förvaltningen som är relevanta för studiens syfte och kan förmedla ett helhetsperspektiv på problemformuleringarna. Således har förförståelsen varit till stort gagn för denna studie och försett föreliggande studie med en större insyn, än vad en annan forskare skulle ha. Förförståelsen har med andra ord hjälpt, snarare än stjälpt.

4.5. Operationalisering

Operationalisering det vill säga den process där en eller flera teoretiska definitioner tilldelas en alternativt flera operationella indikatorer (Esaiasson et. al 2012:55f). Operationaliseringar har en avgörande betydelse för studiens resultat samt hur tillförlitliga resultaten är. Operationaliseringen har skett dels genom att översätta de teoretiska definitionerna till konkretiserade frågor till intervjupersonerna. I fokus kommer begreppen isomorfism, i olika kategorier, vara det som mäts. I syfte att mäta normativ, tvingande samt mimetisk isomorfism har intervjufrågorna utformats utifrån det teoretiska ramverket likväl som analysverktyget. Genom att utforma intervjufrågorna utifrån mimetisk isomorfism undersöks signaler till omvärld, likheter såväl som synonyma drag med andra organisationer samt uppfattning från omvärld. För att analysera den tvingande isomorfismen har intervjufrågor utformats och avser att behandla utvärderingar, lagstiftning med mera. För den slutgiltiga delen, det vill säga normativ isomorfism har intervjufrågor utformats och berör däribland organisationskultur, normer och rutiner. Intervjufrågorna har i inledande skede tematiserats och återfinnes i bilaga 2, därefter har de sedan tematiserats utifrån analysverktyget. Sammanfattningsvis för föreliggande avsnitt kan det även argumenteras för en hög begreppsvaliditet, bland annat genom att det finns en överenstämmelse mellan de teoretiska definitionerna och operationella indikatorerna (se Esaiasson et al, 2012:55).

4.5.1.Validitet och reliabilitet

Att uppnå en god validitet, det vill säga ha god överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer och att mäta det vi påstå att vi mäter, är avgörande för våra förutsättningar att erbjuda trovärdiga slutsatser om verkligheten (Esaiasson et al 2012:300ff). Validitet kan delas upp i två delar - extern och intern validitet. Extern validitet handlar i mångt och mycket huruvida resultaten kan generaliseras eller inte, och om det som undersöks är

19

applicerbart i andra/dylika situationer (Merriam, 1994), vilket denna studie torde kunna argumentera för, genom en teoretisk tillika analytisk generalisering kan studiens resultat gälla i andra likartade kontexter. Intern validitet avser att beteckna huruvida studien uppnår sitt syfte eller ej. Intern validitet är högaktuellt för denna studie och har uppnåtts däribland genom att studien har uppnått sitt syfte. Vidare, för att säkerställa att studien har varit undvika systematiska fel har samtliga intervjuer spelats in. Efter avslutad inspelning har en transkribering genomförts och därefter skickats över till intervjupersonerna. Intervjupersonerna fick godkänna transkriberingen, därefter har materialet nyttjats i denna studie. Således har det inte funnits några systematiska fel.

4.6. Forskningsetiska principer

I syfte att säkerställa att denna studie följer de forskningsetiska principer som finns, har studien utgått ifrån fyra principer som utfärdats av Vetenskapsrådet (1990). De fyra styrande principerna för intervjuerna har däribland varit:

Informationskravet – avser att beteckna forskarens roll och att denne ska förse information till intervjupersonens och dennes roll i forskningen. Det vill säga gällande frivillighet att delta, rätten till att avbryta deltagande i forskningen och vad forskningen avser att beröra. Detta har uppfyllts genom att jag som forskare har informerat samtliga intervjupersoner om uppsatsens syfte och ambition, men även att intervjupersonerna har rätten till att avbryta deras medverkan, och att medverkan sker på frivillig basis. Samtyckeskravet – Att intervjupersonerna samtycker om medverkan i forskningen, detta har skett genom muntlig dialog såväl som skriftlig dialog, där samtliga intervjupersoner har blivit tillfrågade ifall de vill medverka i denna studie. Intervjupersonerna har samtyckt i frågan om medverkan och därmed är kravet uppfyllt.

Konfidentialitetskravet – Avser att beteckna att de uppgifter gällande intervjupersoner som medverkar i studien ges största möjliga anonymitet och sekretess (Vetenskapsrådet 1990). Kravet är uppfyllt genom att samtliga intervjupersoner har blivit tilldelade en gemensam identitet, samtliga intervjupersoner hänvisas till som tjänsteman 1, 2 och så vidare. Vidare har intervjupersonerna även fått ta del av transkriberingen, som i sin tur säkerställer att citat och dylikt som nyttjas i denna studie, inte kan härledas tillbaka till intervjupersonen. Nyttjandekravet - Avser att beteckna att samtligt inhämtat material enbart nyttjas i forskningssyfte och inte något annat (Vetenskapsrådet 1990). Detta krav är uppfyllt genom att samtliga intervjupersoner har blivit försäkrade att intervjuerna kommer enbart nyttjas i forskningsändamål.

20

5. Analys

I föreliggande kapitel presenteras det samlade resultatet som därefter analyseras. Resultatet analyseras utifrån DiMaggio & Powells (1983;1991) tre dimensioner om isomorfism (se kap 2), det vill säga normativ, mimetisk och tvingande isomorfism. Analysverktyget styr resultatredogörelsen likväl som nyttjandet av citat som hämtats från samtliga intervjuer.

5.1. Normativ isomorfism

Utifrån samtliga intervjuer som genomförts kan slutsatsen dras att den normativa isomorfismen har varit befintlig. Den normativa isomorfismen uttrycker sig i termer av normer, organisationskultur och medarbetarnas värderingar som omfattar deras egen etik likväl moral. Tjänstemännens egen etik, som enligt Eriksson-Zetterquist (2009) omfattas av personliga värderingar, utbildning samt egna upplevelser. Dessa förvärvade professionella värderingar kan därefter utgöra en stor påverkan i hur verksamheten bedrivs såväl som hur den kan utvecklas (Eriksson-Zetterquist, 2009; Styhre et al, 2012).

En respondent har menat på att verksamhetsdelarna är mer professionsstyrda, och att det i sig, genererar en koncentration av ledarskap som är tätt förknippat med förvaltningens olika delar, som bidrar till en tydligare styrning och kunnande.

[…] Ytterligare skillnader är att verksamhetsdelarna är mer professionsstyrda, det vill säga en mer koncentration och ledarskap som är mer kopplat till förvaltningens olika delar, och därmed en tydligare styrning och kunnande

och därmed också en möjlighet att kunna styra organisationen bättre” – (Tjänsteman 3, 2017-04-26).

Att förvaltningen är numera professionsstyrd något som i sig kan kopplas till en normativ isomorfism, det vill säga att professionerna avgör vilka metoder och arbetssätt som är bäst lämpat organisationen (Eriksson-Zetterquist, 2009; DiMaggio & Powell, 1983;1991). Professionalisering i organisationens olika verksamhetsområden och att verksamhetsdelarna är mer professionsstyrda, som möjliggör för en tydligare styrning, vilket i sig kan leda till en ökad grad av effektivisering, men även ytterligare isomorfi.

Utöver professionaliseringen av verksamheten har samtliga respondenter uttryckt att organisationskulturen är någorlunda tudelad parallellt som det finns en enad bild, vilket ter sig låta aningen paradoxalt. Däribland är den enade synen om kulturen att invånaren är i fokus i olika avseenden samt att organisationskulturen och uppfattningen om den är någorlunda diffus. Vilket kan uppfattas som att organisationen själva inte vet vad deras kultur är och uttrycker sig i termer av:

21

[…] Den är väldigt heterogen, det som vi alla har gemensamt […] Det är att vi vill väl för den som kommer till oss”- (Tjänsteman 2, 2017-04-19).

En möjlig förklaring till detta kan vara det faktum att organisationen nyligen har genomgått en förändring, och kanske håller på att utröna vad är det för kultur vi har som förvaltning? Att förändra normer och rutiner kan vara svårt och förändras inte över en natt. Organisationskulturen – vilket omfattar organisationens normer likväl som rutiner innehar en betydande tröghet och återspeglas när en ny reform ska implementeras alternativt introduceras (Hall, 2012:79f). Halls resonemang är något som ter sig vara applicerbart i föreliggande kontext, där samtliga respondenter har även menat att förändringen inte har varit väl mottagen bland medarbetare, och uttrycker sig i termer av:

[…] Allting följer en normalfördelningskurva, 20 procent kommer inte vara med, 60 procent kommer vara hyfsat med, och 20 procent kommer anpassa sig helt efter förändringen. […] Ledningens jobb är ju att möjliggöra att de 60 procent som är där mittemellan går över till att anpassa efter förändringen.” – (Tjänsteman 2, 2017-04-19).

Vidare finns det även indikationer på en sorts särkoppling i organisationen, i termer av att organisationen anpassar sin retorik (se Hall, 2012:80) och uttrycker sig i flera broschyrer samt kommunikationsmaterial som därefter skickas ut till omvärlden. Där mantrat är invånaren i fokus, vilket har varit ett återkommande fenomen inom den svenska offentliga sektorn (se Lundquist & Pierre, 1995; Granberg & Montin, 2013) och som nyttjas för att legitimera olika satsningar, förändringar etcetera (Parmander, 2005).

Samtliga respondenter har hävdat att den normativa isomorfismen är existerande och i synnerhet i vad som gäller att förhålla sig till normer, värderingar och uttrycker sig på följande vis:

[…] Vår egen moral, etik och normer kommer alltid påverka hur vi arbetar. – (Tjänsteman 4, 2017-04-24)

Vilket kan uppfattas som att, trots förändringen, är det inte alltid säkert att tjänstemännen förhåller sig till förändringen, utan att den egna etiken och moralen är det som kanske utgör en större påverkan på organisationen, snarare än reformen som introduceras. Dock var samtliga respondenter eniga om att den normativa isomorfismen är påtaglig, i synnerhet i vad som gäller att förhålla sig till befintliga normer i form av lagstiftning1.

22

Vilket uttrycks i termer av:

[…] Jag tror att alla förvaltningar har en viss kultur och man blir lätt en del av den kulturen. Jag säger inte att den är bra eller dålig, men ibland måste man rucka på invanda mönstren för att man faktiskt ska hitta bättre sätt

att arbeta på” – (Tjänsteman 1, 2014-04-18).

Att organisationer har en viss specifik kultur är något som framgår och enligt Hall (2012) kan dessa normer och rutiner vara slörörliga, och tämligen svåra att förändra. Utan en förändring i dessa normer, har ingen reell förändring egentligen åstadkommits (Hall, 2012).

5.2. Tvingande isomorfism

I föreliggande avsnitt presenteras stycket som avser att redogöra för den tvingande isomorfismen. Bland annat har respondenterna fått besvara frågor som berör utvärdering, lagstiftning som tvingande kraft etcetera (se bilaga 2).

Samtliga respondenter har i föreliggande avsnitt haft en enad syn på den tvingande isomorfism, kopplat till utvärderingar, men avviker vid uppfattningen om lagstiftningen. Synen som framförs på utvärderingarna är att det möjliggör för objektivt beslutsunderlag och att utvärderingar är gynnsamt för verksamheten, vilket synliggörs i citatet nedan.

”Det är bra med externa utvärderingar, för då kan man betala en viss summa pengar och säga du ska titta på det här objektivt. […] Jag tror att det blir mer objektivt på det sättet” – (Tjänsteman 1, 2017-04-18).

Utvärderingar kan vara objektiva men samtidigt varierar det, beroende på mottagaren. Två respondenter har återgett att organisationen tidigare sett inte var mottaglig för utvärderingarnas slutsatser.

[…] Organisationen har ju tidigare gjort andra genomlysningar, men inte gjort de förändringar som kanske har krävts och det som är nackdelen med en extern utvärderare är ju ofta att man vill få ett nytt jobb […] och inte alltid vill skriva den hela sanningen/eller utvecklingsområden som en organisation har” – (Tjänsteman 3,

2017-04-26).

”Inte mer än vad organisationen tillåter, för en extern utvärdering är jättebra för att belysa och på ett objektivt sätt spegla vad händer […] Till sist handlar det om hur vi i organisationen är benägna till att ta åt oss. […] För en

extern utvärderare kan vara obekväm och kan se saker som vi själva är hemmablinda för, men frågan är då vad händer när vi tar emot resultatet?” – (Tjänsteman 2, 2017-04-19).

Citaten ovan tydliggör att utvärderingar handlar till en större del om att mottagaren måste vara mottaglig för rapportens slutsatser och att genom utvärderingar kan den nakna sanningen återspeglas. På både gott och ont. I detta fall har utvärderingar verkat som ett styrinstrument,

23

då det bland annat har legat till grund för hela förändringsprocessen (se Hall, 2012) och organisationen har även varit noggranna med att dokumentera samtliga processer. En väsentlig aspekt inom nyinstitutionalismen är utvärdering, där det är viktigt för organisationer att bli utvärderade av diverse betydelsefulla organisationer alternativt personer, i syfte att stärka organisationens institutionella legitimitet (Eriksson-Zetterquist, 2009:66ff). Utvärderarna kan i föreliggande fall likställas med en institutionell omvärldsaktör som förser organisationen med underlag som varpå ligger till grund för förändringen. Dock kan det resoneras om hur påtvingande utvärderingen är, då organisationen måste självmant välja att utgå ifrån slutsatserna som presenteras. Således finns det indikationer av tvingande isomorfism i föreliggande förändringsprocess, där konsulter, följeforskare och dylikt utgör likväl som har utgjort en påverkan på organisationen (se Eriksson-Zetterquist, 2009; Styhre et al, 2012).

Vidare har en respondent uttryckt att utvärderingar inte kommer att sluta nyttjas i organisationen, utan snarare motsatsen, i syfte att lära sig av förändringsprocessen, något som uttrycks på följande vis:

”Ambitionen har varit att vi ska ha följeforskning för att kunna lära under tiden, vilket är förtjänsten med följeforskningen och därför har vi också varit noga med att dokumentera allting i processen, så att en forskare

ska kunna ta del av det och kunna följa, blev det som vi hade tänkt? Eller inte?” (Tjänsteman 3, 2017-04-26)

Citatet ovan är något som verifierar Halls (2012) om att dokumentation föder ytterligare dokumentation. Bland respondenterna kan det dock hävdas att Dahler-Larsens (2000) idéer om att det inte finns ett intresse för utvärderingar på en övergripande nivå avfärdas kan, då den generella linjen har varit ett pro-utvärderingsperspektiv som presenterats. En respondent uttryckte dock att: utan utvärdering så har socialtjänsten agerat på ett felaktigt sätt och utan utvärderingar medförs en risk för att skada människor på ett oönskat sätt, vilket uttrycks som:

[…] Socialtjänsten har ju gjort fel i 100 år när man inte har utvärderat sitt jobb och skadat människor, så risken av att inte ha någon utvärdering, är att fortsätta skada människor på ett sätt som man inte har önskat, eller ens

reflekterat kring” – (Tjänsteman 4, 2017-04-24).

Det är således möjligt att sammanfattningsvis säga att utvärderingar har varit och är fundamentalt för organisationen. Utvärdering – som tvingande isomorfism – är högaktuellt, vidare blir utvärdering även relevant för förvaltningens kunder2, i den bemärkelsen att

organisationen är transparanta och tydliggör vad de har uppnått likväl som var de har brustit (se Lindgren, 2006:19). Utvärderingarna tillför en större mängd av objektivitet till organisationen

24

och bidrar med ett annat perspektiv. Vidare synliggör utvärderingarna även eventuella avvikelser och/eller felaktigheter, ifall sådana skulle finnas, men även potentiella utvecklingsområden inom organisationen. Risken av att inte ständigt utvärdera sitt arbete kan föranleda oönskade effekter gentemot organisationens klientel, i termer av att organisationen löper risk för att bli hemmablinda för eventuella/befintliga avvikelser i organisationen.

I föreliggande fall kan det dock hävdas att organisationen inte är hemmablind likväl som att utvärderingarna inte har varit för döva öron.

Utöver utvärderingar som tvingande isomorfi, är även kunden en institutionell omvärldsaktör som utgör en inverkan på organisationen. I termer av att organisationen finansieras av kunden och i detta avseende blir det viktigt för organisationen att säkerställa att gemene kund får service, effektivitet samt rättssäkerhet (Lundquist & Pierre, 1995). Det är inte alltför sällan som större kommunala satsningar, förändringar och dylikt motiveras med att vederbörande vill invånarens bästa, vilket stärker resonemanget om invånaren som en stark institutionell omvärldsaktör och den tvingande isomorfismen (se Eriksson-Zetterquist, 2009). Kundorientering likväl som utvärderingsförfarandet är en pågående trend inom den svenska offentliga sektorn (Hall, 2012; Lindgren, 2006). Trender inom den nyinstitutionella världen kan betraktas både som tvingande men även mimetiska, där organisationer måste förhålla sig till de rådande trenderna och visa upp sig inför sin omvärld (DiMaggio & Powell, 1983; Hall, 2012). Organisationer som visar upp sig till sin omvärld förstärker sin legitimitet (se DiMaggio & Powell, 1983;1991), dock kan det föda ännu mer isomorfi, i den bemärkelsen att ett lyckosamt koncept kan spridas från en organisation till en annan.

Vidare kan organisationsförändringen även härledas till förändringar i omvärlden och att organisationen behöver möta det som komma skall i flera avseenden. Det kan handla om politiska förändringar och påtryckningar. Samhället som ter sig vara i en ständig förändring föranleder att organisationen inte kan förbli kvar i det gamla och behöver således utvecklas. I syfte att anpassa sig efter vad som sker i organisationens omvärld och vilka trender samhället går mot. Det handlar på det sättet om att följa samhällets utveckling, de befintliga kraven på offentlig sektor samt kommande krav. Medborgare ska ha tillgång till offentlig service på ett effektivare sätt samt kunna påverka förvaltningen, vilket uttrycks i termer av:

[…] Varför vi gjorde hela organisationsförändringen, handlar om samhällets utveckling, och därmed också krav på offentlig sektor, det vill säga att man kan påverka, att man digitaliserar, att man har möjlighet att få access till

25

[…] Omvärlden förändras, och vi behöver skapa en ny typ av arbetskraft i framtiden och vi kommer behöva möta nya behov och samhället går i nya trender och då behöver vi också utveckla vårt sätt att arbeta. […] För att

vi ska kunna möta det som krävs i framtiden. Vi jobbar med att möta behov hos både arbetstagare och arbetsgivare. […] Lokala förutsättningar som förändras, men också globala förutsättningar.” – (Tjänsteman 2,

2017-04-19).

Utöver förändringar i omvärlden och samhällstrender, har samtliga respondenter även uttalat att organisationen har behov av en starkare kundorientering, vilket också är en ytterligare förklaring till varför organisationen har förändrats. Det handlar om att anpassa sig till de nya förutsättningarna samt tillgodose de olika behoven som finns bland omvärldsaktörerna samt stärka sin legitimitet, vilket uttrycks nedan:

[…] Offentlig sektor alltid får kämpa med legitimiteten. […] Men det här med invånarinflytande, det går i en samhällstrend”. – (Tjänsteman 2, 2017-04-19).

Citatet ovan synliggör att det finns en medvetenhet kring att offentlig sektor alltid får kämpa med legitimiteten och att kundorientering är en ytterligare samhällstrend. Sammanfattningsvis för detta avsnitt kan organisationsförändringen förstås och förklaras utifrån att samhället tillika omvärlden är i en ständig förändring. Vidare ställs det indirekta likväl som direkta krav på att organisationen ska anpassa sig, en sorts likformighet samt utvärderingar som legat till grund för organisationsförändring parallellt med en ny vision i organisationen. Utöver detta finns det även indikationer på att tvingande krafter, i form av överordnade organ likväl som beslutsfattare har utgjort en inverkan på organisationen.

5.3. Mimetisk isomorfism

I föreliggande avsnitt presenteras det samlade intervjumaterialet som avser att presentera diskussionen om den mimetiska isomorfismen. Samtliga respondenter fick besvara frågor som berörde vad organisationen avser att signalera till dess omvärld3, samt hur omvärlden har

uppfattat förändringsprocessen. Respondenterna har i detta avseende menat att uppfattningarna som omvärlden ger är varierande, däribland är det positivt likväl som negativt. Omvärlden ser förändringen å ena sidan som ett ytterligare byråkratiskt jippo som inte mynnar ut i en reell förändring. Å andra sidan ses organisationen som modern, modig och att organisationen återgår till sitt kärnvärde. Omvärldens godkännande bidrar till att legitimera organisationen ytterligare och förstärker dess institutionella legitimitet (Eriksson-Zetterquist, 2009; Styhre et al, 2012). I

26

stycket nedan presenteras utdrag från det bearbetade intervjumaterialet som sedermera analyseras, respondenterna har bland annat uttryckt:

”Vår omorganisation signalerar att vi vill någonting mer” – (Tjänsteman 1, 2017-04-18).

[…] Vi vill att den nya organisationen ska signalera att det är en organisation som är modern.”- (Tjänsteman 3, 2017-04-26)

Det handlar om att signalera modernitet samt att organisationen avser att uppnå ännu mer än tidigare, dock kan det diskuteras i vilket hänseende, ifall det är att uppnå bättre resultat eller att bara att signalera ut modernitet, utan något reell förändring? Organisationer försöker anpassa sig till sin omgivning för att öka sin legitimitet alternativt framstå som framgångsrika (Hall, 2012). Huruvida anpassningen är enbart ytlig, blir dock en annan diskussion, däremot kan det hävdas att den mimetiska isomorfismen är påtaglig. I den bemärkelsen att organisationen avser att presentera en bild av en modern organisation som vill uppnå mycket mer. Organisationen avser även att återgå till sitt kärnvärde, vilket med andra ord, innebär en förändring av normer och rutiner, därav bör förändringen inte betraktas som ytlig.

Vidare, vid frågan om hur organisationens omvärld har uppfattat förändringsprocessen ter det sig vara tämligen varierande, som nämnt i ovan stycke. Däribland har det uppfattats som att organisationsförändringen i sig, signalerar och har kanske till och med genererat mer byråkrati, än vad en har ursprungligen anat. Vilket återges som:

”Våra samarbetskollegor sitter och skrattar åt oss på mötena. […] Det signalerar egentligen mer att vi är mer byråkratiska, än vad vi var innan.” – (Tjänsteman 4, 2017-04-24).

[…] Det är en förvaltning där det händer mycket […] Likväl som man får höra de termerna i positiva ordalag, så kan det också finnas samverkansparter som säger amen: ”Jag hör att det är kaos” ”Jag hör att det är ingen

ordning och reda”. – (Tjänsteman 2, 2017-04-19)

Vilket kan förklaras av att de olika institutionella omvärldsaktörerna har kanske andra normer tillika värderingar. Där synen på förändringen kanske inte är densamma och att ha invånaren i fokus kanske betraktas som en ytterligare trend. Byråkratiska aktiviteter är ingenting som ska genomföras i skymundan längre och det ska visas upp så mycket som möjligt för omvärlden i olika avseenden (se Hall, 2012:249). Byråkratiska verksamheter strävar efter en större grad av effektivitet och vill förmedla en bild som kanske inte alltid överensstämmer med verkligheten.

Organisationen vill signalera att den vill något mer; att den är modig och går tillbaka till sina grundvärden, vilket vill säga att invånaren i fokus samt att det är en modern och effektiv

27

organisation med ett tydligt uppdrag och mål som ska uppnås. I nyinstitutionella termer handlar det med andra ord om att prestera en bild av en modern och effektiv organisation med rationella processer (se Hall, 2012:96f). Vidare handlar det även om att redogöra för en organisation, med tydliga processer och strukturer, vilket i sig kan tyda på en sorts marknadsefterlikning (se Granberg & Montin, 2013; Hall, 2012). Organisationer tenderar till att skapa sin egen organisationsmodell utifrån etablerade koncept (DiMaggio & Powell, 1983). Vilket ter sig vara det som gäller för organisationen i fråga, respondenterna har förmedlat att det ska vara en organisation med tydliga processer likväl som strukturer och att trender som finns i omvärlden har påverkat organisationen såväl som organisationsstrukturen. En respondent menade dock att imitation och likheter inte är något avvikande och uttrycks på följande vis:

[…] Människan är ett flockdjur och varje flock har sitt sätt att interagera och förhålla sig till varandra” – (Tjänsteman 4, 2017-04-24)

Med andra ord, det är enbart mänskligt att imitera andra och följa varandra.

Sammanfattningsvis för föreliggande avsnitt kan följande konstateras, samtliga intervjupersoner har i resultaten haft en enad syn på vad förvaltningen vill uppnå och signalera och hur detta har uppfattats från dess institutionella omvärld (se Furusten, 2007), har varit tämligen varierande. Reaktioner som bland annat präglats av frustration tillika hånfulla reaktioner har uppstått från omvärlden, förklaringarna kan variera till detta, omvärlden kanske inte tar förändring på allvar eller avviker från samhällstrenderna och därav ser förvaltningens arbete som en ytterligare trend som kommer att så småningom bli uttjatad. Eller att förvaltningen kanske signalerar något annat än vad de själva tror? Således blir det svårt att konstatera vad förvaltningen egentligen signalerar – då det råder en tudelad uppfattning.