Värderingar styr företagens sociala
hållbarhetsarbete
Mänskliga rättigheter som en del av företagens samhällsansvar
En studie av hur ansvaret för de mänskliga rättigheternarepresenteras i IKEAs, H&Ms och Volovs CSR-verksamhet.
Corporate values govern social resonsiblity
Human Rights as a part av Corporate Social ResonsibilityA study of how responsiblity for human rights is represented in IKEA, H&M and Volvos CSR-work.
Antal ord: 15.727
Handledare: Johan Brännmark Examinator: Mikael Spång
Sammanfattning
I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts. Jag har läst en mängd litteratur för att få en överblick över diskursen för att senare fördjupa mig i delar som jag anser är väsentliga och har passat mina frågeställningar. Jag använder företagen Hennes & Mauritz, IKEA och Volvo för att såväl illustrera som styrka mina argument. Förutom akademisk litteratur har jag använt mig av företagens års- och hållbarhetsrapporter samt en del källor hämtade från internet.
Uppsatsen diskuterar vilken roll CSR fyller för de mänskliga rättigheterna. Olika exempel på CSR verksamhet diskuteras med exempel från företagens verksamhet. Bland annat lyfts för vad och för vem företagen anser sig ansvariga för och även vilka områden företagen konkret arbetar för i sitt CSR-arbete. De valda företagen har valt att ansluta sig till FN-initiativet Global Compact vilket uppsatsen också berör. Det finns många argument mot CSR och bland annat företagens motiv kritiseras. Trots att CSR står inför utmaningar när det gäller att förverkliga de mänskliga rättigheterna ser jag i min studie goda resultat av CSR-arbete. Jag ser i min slutsats ingen anledning att förkasta CSR men uttrycker att det bör ses som ett komplement till nationell lagstiftning. Ett starkt civilt samhälle och ett ökat samarbete mellan parter anser jag också är en förutsättning för att tillgodose de mänskliga rättigheterna.
Abstract
In this paper I have researched the role of Corporate Social Responsibility when implementing human rights in countries where multi-national organizations act. The papers basis and theoretical foundation is the United Nation declaration of human rights along with theories regarding Corporate Social Responsibility. A deepened theoretical section will be presented where the transnational responsibility gap is explained. This section will be followed by a discussion regarding the changing area of responsibility that has take place, where not only governments should be viewed as actors when realizing the human rights. I have used a qualitative research method combined with descriptive elements. The choice of method has impacted the study be me having an interpreting point of view upon the data that has been used. Throughout the research I have studied a variety of literature in order to create an overview of the discourse. Following the literature study, I have chosen parts that I have found the most relevant and fitting for my problem. I have used the companies Hennes & Mauritz, IKEA and Volvo to exemplify as well as strengthen my arguments. In addition to academic literature I have used the companies’ annual reports, sustainability reports and sources from the Internet.
The paper discusses the role of CSR when realizing human rights. A variety of examples of CSR-projects will be presented and discussed. The examples are chosen from the previously presented organizations operations. Views of for what and for whom the companies feel responsibility for and what companies actually do in their CSR-projects will be presented. The presented companies have chosen to connect themselves to the UN Global Compact initiative, the paper will also touch upon this. There is criticism against CSR, one of them is questioning the motives of the companies. Although CSR stands before a challenge when realizing human rights I have found positive results from CSR-work. In my conclusion I have found no reason to discard CSR, however it should be viewed as an addition to national law. I believe that a strong society and an increased collaboration between actors is a requirement to achieve realization of human rights.
Innehållsförteckning
Sammanfattning...2 Abstract...3 Förkortningar...6 1 Inledning...7 1.2 Ämnesval... 91.3 Syfte & Frågeställning... 10
1.4 Avgränsningar... 11
1.5 Disposition... 12
2 Metod och Material... 13
2.1 Vetenskaplig utgångspunkt... 13 2.2 Forskningsmetod...13 2.2.1 Metodkritik...15 2.3 Material...15 2.4 Val av undersökningsobjekt... 16 2.5 Studiens trovärdighet... 17 3 Teoretisk referensram... 19 3.1 Mänskliga Rättigheter...19
3.1.1 Statens ansvar för de mänskliga rättigheterna...20
3.1.2 Staten och företagens kränkningar av de mänskliga rättigheterna...22
3.2 Corporate Social Responsibility... 23
3.2.1 Intressentmodellen... 24
3.2.2 Kritik mot Corporate Social Responsiblity... 25
4 Fördjupat teoretiskt ramverk... 27
4.1 Ansvarsutvidgning... 27
4.1.1 Nya krav på socialt ansvarstagande... 28
4.2 Ansvarighet... 29
4.2.1 Ansvarsskyldighet... 30
4.2.2 Ansvarstagande... 30
4.3 Det transnationella ansvarighetsglappet... 31
5 Empiri... 33
5.1 Hennes & Mauritz...33
5.1.1 Hennes & Mauritz och de mänskliga rättigheterna...34
5.2 Volvo Group Global...35
5.2.1 Volvo och de mänskliga rättigheterna... 36
5.3 IKEA...38
5.3.1 IKEA och de mänskliga rättigheterna... 39
6 Företagens arbete med Mänskliga Rättigheter... 41
6.1 Företag som samhällsaktörer... 41
6.1.1 Företagens uppvisade samhällsengagemang...42
Figur 1: Företagens CSR-arbete... 43
Figur 2: Freemans intressentmodell... 45
6.3 Ansvarstagande: hur närmar sig företagen de mänskliga rättigheterna?...46
6.3.1 Transparens... 47
6.3.2 Arbetsrätt... 47
6.3.3 Global Compact... 48
6.4 Hur ser företagen på sitt ansvar för de mänskliga rättigheterna... 49
Figur 3: Företagets inflytandesfärer... 49
7 Slutsatser...51
8 Referenser...57
Bilaga...62
Förkortningar
BNP Bruttonationalprodukt
CSR Corporate Social Responsibility
EU Europeiska Unionen
FN Förenade Nationerna
IKEA Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd ILO International Labor Organization
IWAY The IKEA Way on Purchasing Home Furnishing Products H&M Hennes & Mauritz
UDHR Universal Declaration of Human Rights UNDP United Nations Development Programme
UNHCR United Nations High Commissioner for Refugees UNICEF United Nations Children’s Fund
1 Inledning
De mänskliga rättigheterna kränks dagligen och vi möts av rapporter i media om människors arbetsvillkor i utvecklingsländer inom multinationella företag. Det kan handla om allt ifrån inhumant långa arbetsdagar, låga lönenivåer, brist på facklig verksamhet, trakasserier och tvångsarbete – alla dessa faktorer bryter mot FN:s deklaration om de Mänskliga Rättigheterna.1 Det
har skett en genomgående ansvarsutvidgning när det gäller ansvaret för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Traditionellt har ansvaret för brott mot de mänskliga rättigheterna lagts på enskilda stater oavsett vem som har stått för överträdelserna och juridiskt sett har staten det huvudsakliga ansvaret. Utvecklingen och globaliseringen har gjort att fler aktörer kan och har involverats i dessa frågor. Länder där den lokala regeringen saknar vilja eller kapacitet att säkerställa att grundläggande internationella och nationella regelverk avseende t.ex. mänskliga rättigheter följs har särskilt uppmärksammats i frågan.2
Debatten om näringslivets sociala ansvarstagande har främst att göra med de globalt verksamma företagen och deras närvaro i utvecklingsländer. Såväl företagen själva som konsumenter och andra intressenter har fått ökad kunskap och medvetenhet om företagens agerande världen över. Företag som har verksamhet i utvecklingsländer utan ett fungerande rättssystem kan ses som att de lever utom lagens räckhåll och kan därför bedriva sin verksamhet lite hur som helst, då avsaknaden av rättssystem leder till att staterna inte kan ingripa mot brott mot internationella lagar som staterna förbundit sig att införliva som nationella lagar.3
Staterna har fått en annan ställning och kan inte längre ses som enda aktörer med ansvar för de mänskliga rättigheterna. Vartefter samhället utvecklats har diskussionen ökat huruvida företagen även har andra ansvarsområden än att bidra till den ekonomiska välfärden. Ideella organisationer för ett aktivt arbete i syfte att påverka företag att ta större socialt ansvar. Utvecklingen har introducerat nya aktörer på ett fält där tidigare stater, civil-samhälle och frivilligorganisationer agerat. Frågor om socialt ansvar, sociala förhållanden och arbetsrätt som tidigare riktades mot staten har fått nytt fokus 1 Regeringens webbplats om de mänskliga rättigheterna (Hämtad 2012-04-18)
2 Magnusson, Å. Det globala ansvaret - sjutton röster om internationellt företagande och etik. Stockholm: Ekerlids förlag, 2003. s. 25.
nu när ansvar utkrävs från aktörer inom den privata sektorn.4 ”Det goda företaget” blev i början på
1990-talet ett uttryck som fick fäste och idag finns en mängd begrepp med ungefär samma innebörd. Corporate Social Responsibility, nedan CSR, är den internationella beteckningen på detta och på svenska är Företagens Samhällsansvar det mest frekvent använda uttrycket. En ökad medvetenhet har gjort att vi har börjat ställa högre krav på företagen.5 Företagen framställs antingen
som hjältar i en värld som blir alltmer beroende av ekonomisk tillväxt eller så utmålas de som skurkar där de stora företagen roffar åt sig vad de kan.6 Påtryckningar från konsumenter,
internationella samfundet och andra stora företag har lett till att företag i högre grad tar ansvar för sina överträdelser. CSR är ett frivilligt och självreglerande initiativ som i korthet kan sägas stå för en tanke om att företag kan och bör medverka till ett bättre samhälle i en bättre värld.7
Ett ökat ansvarstagande från företagens sida är i princip ett krav som förts fram från en rad olika aktörer. Sida, FN, internationellt kända frivilligorganisationer samt de stora multinationella företagen själva uppmuntrar idag företag till att ta en aktiv roll i arbetet för samhällsutveckling. Att främja mänskliga rättigheter och miljömässig hållbarhet med syftet att bidra till social- och ekonomisk välfärd gynnar såväl aktieägare som andra intressenter som berörs av företagens verksamhet.8 CSR innebär att företagen själva definierar och bestämmer vilket ansvar de har.CSR
ska ses som en integrerad del av företagets strategi och verksamhet.9 Ökad konkurrens har lett till
att företagens anseende är av stor vikt för varumärket och företagen har insett att de måste fastställa och kommunicera de värderingar som styr verksamheten. Att företagen kan visa upp en strategisk hållbarhet som intressenterna mer långsiktigt kan identifiera sig med blir en kraft för företagen att överleva marknadsförändringar och generationsväxlingar i företagsledningar.10
1.1 Problemformulering
Det ställts idag högre krav på företagen att ta ett socialt ansvar vilket kan anses vara en konsekvens
4 Grafström, M., Götberg, P. och Windell, K. CSR- Företags ansvar i förändring. Malmö: Liber AB, 2008. s. 16. 5 Löhman, O. och Steinholtz, D. Det ansvarsfulla företaget - Corporate social responsibility i praktiken. Stockholm:
Ekerlids förlag, 2003. s.9.
6 Löhman, O. och Steinholtz, D. Det ansvarsfulla företaget - Corporate social responsibility i praktiken.s.9.
7 Bexell, Magdalena. Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection. Lund: Department of Political Science, Lund University, 2005. s.4.
8 Borglund, T., De Geer, H. Och Hallvarsson, M. Värdeskapande CSR. Hur företag tar socialt ansvar. Nordstedts Akademiska Förlag, 2009.
9 Löhman, O. och Steinholtz, D. Det ansvarsfulla företaget - Corporate social responsibility i praktiken. s.9-10. 10 Borglund, T., De Geer, H. Och Hallvarsson, M. Värdeskapande CSR. Hur företag tar socialt ansvar.
av att den värld vi lever i har blivit allt mer globaliserad. Utvecklingen knyter länder närmre och handel över landgränser sker ständigt. Svenska företag har flera faktorer att ta hänsyn till ur ett samhällsetiskt perspektiv då majoriteten av våra stora företag köper in varor från låglöneländer och även placerar egna fabriker på dessa platser. Detta gör det svårare för företagen att garantera och kontrollera att produkterna har tillverkats etiskt korrekt.11 Mänskliga rättigheter, god arbetsmiljö,
motverka barnarbete och diskriminering är ett par områden företag kan arbeta för. Bland annat har FN:s fackliga organ International Labour Organization (ILO) och det framtagna FN- initiativet Global Compact fastställt principer och direktiv angående hur företag ska agera inom näringslivet.12
Om denna form av företagsinitierade projekt fungerar och uppnår sina mål och verkar för utveckling och främjandet av de mänskliga rättigheterna innebär detta att det finns en relativt outnyttjad resurs för utvecklingsinsatser att tillgå. Samtidigt är frågan om denna form av utvecklingsarbete ger goda resultat och vilka eventuella risker som finns i att låta företag agera på arenan för främjandet av de mänskliga rättigheterna. Samhällsansvar handlar om att förstå och aktivt arbeta med företagens inverkan på omvärlden och de människor, djur och den miljö som berörs av verksamheten. Grunden och drivkraften för företagande och hela syftet med företag är att tjäna pengar och skapa ett ekonomiskt mervärde. På detta sätt skapas också samhällsnytta genom arbetstillfällen, efterfrågade produkter och tjänster, samt överskott som kan investera inom andra områden i samhället.13
1.2 Ämnesval
Ämnesvalet har sin utgångspunkt i den ökade medvetenheten om omvärlden hos såväl företag som konsumenter. I en globaliserad värld växer betydelsen av varumärken och företagsidentiteter och stora företag tvingas att ta ett större ansvar för sin omvärld. Den ökade medvetenheten beror mycket på ökade förväntningar på företagen när det gäller deras sociala ansvarstagande.
I min forskningsöversikt ”Corporate Social Responsibility – En studie av företags kompetens att arbeta med utvecklingsfrågor” identifierade jag ett par risker och möjligheter när företag arbetar med utvecklingsprojekt, en arena där tidigare främst stater, frivilligorganisationerna och det civila 11 Löhman, O. och Steinholtz, D. Det ansvarsfulla företaget - Corporate social responsibility i praktiken. s.65.
12 International Labour Organization & Global Compact (Hämtad 2012-04-23) 13 Cerne, Sofia. CSR: En flyga eller konsten att tjäna mer pengar. Tallin, 2009. s.11-12
samhället varit aktörer. Slutsatsen i forskningsöversikten var bland annat att det finns en relativt outnyttjad möjlighet i företagens CSR-verksamhet och att det inte helt går att avfärda de möjligheterna som finns att hämta i samhällsfrämjande verksamhet. Att företag idag prioriterar en rad faktorer som bara för ett par år sedan inte stod på företagens agendor är stort och detta kan inte anses försämra utvecklingsmöjligheterna. Avsaknaden av överstatlig kontrollmekanism är någonting som man bör ta hänsyn till. För att skapa en långsiktig och god utveckling är just uppföljningsarbete och utvärdering av största vikt. Det saknas också klarhet kring vem som faktiskt ansvar för vad inom CSR. Har staten det yttersta ansvaret för att tillgodose de mänskliga rättigheterna? Minskar statens roll/funktion i takt med att företagen tar större plats i landet? Vad har företagen för ansvar? Det är i den problematiken som uppsatsen tar avstamp.14
1.3 Syfte & Frågeställning
Det råder enighet om CSR:s vikt och betydelse för utvecklingsfrågor och det är idag snarare en regel än ett undantag att stora företag arbetar med CSR-frågor. Det finns meningsskiljaktigheter om vad som bör innefattas i CSR och hur de självreglerade initiativen faktiskt ska verka.15 Denna
uppsats har sin utgångspunkt i ansvarsaspekten inom CSR som präglas av en maktkamp och inramningskonflikt vad gäller hur ansvaret ska organiseras. Genom att analysera vad som sägs, vad som inte sägs och hur det sägs när det kommer till ansvar så är mitt syfte att förstå vilka krav vi kan ställa på företagens ansvarstagande i utvecklingsländer. Ansvaret för de mänskliga rättigheterna har genomgått en förändring till att innefatta mellanstatliga organisationer och privata företag varpå även ansvaret för att tillgodose de mänskliga rättigheterna vidgas. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida CSR ger utlopp för ett fullskaligt ansvar och ett legitimt sätt att fylla det glapp som finns när det gäller förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. För att empiriskt pröva teorierna presenteras en fallstudie för att visa hur ansvaret för de mänskliga rättigheterna utvecklats till att även innefatta privata aktörer. Studien har en teoriutvecklande ambition och mina slutsatser kommer att bli rekommenderande.
14 Sundberg, Rebecca. Corporate Social Responsibility. En studie av företags kompetens att arbeta med
utvecklingsfrågor. Forskningsöversikt, Malmö Högskola, 2012.
15 Bexell, Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection. s.3 samt Boström, Magnus och Garsten, Christina. Organizing for accountability. I Organizing Transnational Accountability. Magnus Boström & Christina Garsten, (eds.) s.1-26. Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2008. s.6-7.
För att besvara min problemformulering och uppnå mitt syfte kommer jag i denna uppstats att använda mig av följande övergripande frågor:
• Vad fyller Corporate Social Responsibility för funktion i implementeringen av de mänskliga rättigheterna?
• Hur representeras ansvarigheten för de mänskliga rättigheterna inom CSR?
För att nå mitt syfte och besvara min frågeställning använder jag vägledande frågor som jag bedömer hjälper mig att besvara de övergripande frågeställningarna. Dessa är följande:
• Varför har gränsen av ansvar för de mänskliga rättigheterna vidgats till att innefatta både offentliga och privata aktörer? • För vad och för vem anses företagen vara ansvariga när det
gäller de mänskliga rättigheterna?
• Vad visar H&M, IKEA och Volvo för engagemang för de mänskliga rättigheterna?
• Vad kan CSR bidra med för att fylla det transnationella ansvarighetsglappet?
1.4 Avgränsningar
Jag har valt att inrikta mig på svenska företag och deras CSR-arbete, främst för att begränsa studien, av utrymme och tidsskäl, men även för att jag upplever att det i denna studie är enklare och mer trovärdigt att dra slutsatser utifrån relativt lika företag. Studien har ett svenskt fokus och diskuterar hur tre svenska företag ser på ansvaret för de mänskliga rättigheterna. Fallens funktion i studien är att stärka argument samt verka som diskussionsunderlag.
Min studie handlar om ansvaret för de mänskliga rättigheterna och implementeringen av dessa generellt. Jag är medveten om att generaliseringar gjorts och att jag är medveten om att uppsatsens resultat kan vara missvisande i relation till regionala eller lokala variationer.
som direkt blir påverkade av multinationella företags agerande. Den form av ansvar som denna uppsats diskuterar är skapat av och för de som lever i väst och inte de människor som lever i utvecklingsländer. Diskussionen kring utvecklingsländernas syn på CSR lämnas därhän.
I uppsatsen har jag använt både benämningen CSR, socialt ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Definitionerna används synonymt i denna uppsats för att öka läsbarheten.
1.5 Disposition
Denna uppsats är indelad i åtta kapitel. I mitt inledande kapitel presenterar jag min problemformulering och mitt syfte. Jag har konkretiserat den allmänna problemformuleringen i ett antal frågor som jag genom uppsatsen kommer att ha som röd tråd för att sedan besvara. I det andra kapitlet presenterar jag den metod och det material jag har använt mig av. I följande kapitel, det tredje, presenteras mitt teoretiska ramverk i form av en kort introduktion till de mänskliga rättigheterna och Corporate Social Responsibility. Följande kapitel, det fjärde är ett mer specificerat teorikapitel där jag presenterar den ansvarsutvidgning som har skett när det gäller ansvaret för de mänskliga rättigheterna och även identifierar begrepp som kommer att vara en röd tråd genom uppsatsen.
I det femte kapitlet, som är den empiriska delen av uppsatsen, introducerar jag läsaren för de tre valda företagens CSR-arbete med ett särskilt fokus på de mänskliga rättigheterna och vad företagen upplever att de har för ansvar för att förverkliga dessa. I det sjätte kapitlet, som är det analytiska, diskuterar jag företagens arbete med att främja de mänskliga rättigheterna, dels när det kommer till ansvarsfrågor som för vad och för vem, och även vilket engagemang och vilka resultat CSR-verksamheten påvisar.
I det sjunde kapitlet presenterar och sammanför jag mina slutsatser utifrån analysen i tidigare kapitel och jag besvarar de tidigare angivna frågeställningarna. Uppsatsen avslutas med kapitel åtta där jag presenterar mina referenser i en litteraturförteckning. Som bilaga följer FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna.
2 Metod och Material
I detta kapitel redogör jag för det tillvägagångssätt jag har använt mig av för att besvara mitt syfte och min frågeställning. Jag redogör först för min vetenskapsteoretiska ståndpunkt för att sedan presentera min metod, mitt material, mitt val av undersökningsobjekt följt av en kort diskussion kring min uppsats trovärdighet.
2.1 Vetenskaplig utgångspunkt
Denna uppsats närmar sig problemformuleringen genom ett delvis socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Jag delar tanken om att samhälleliga strukturer är ett resultat av mellanmänskliga relationer. Jag menar inte att min ontologi är av ett relativistiskt slag då jag har uppfattningen att det finns en verklighet och därmed inte delar tanken om att allt är resultat av sociala relationer. Det jag menar är att verkligheten är förankrad i sociala strukturer. Den för denna studien valda litteraturen ska ses som tankar och idéer från aktörer som i sin tur överförs till att stärka verklighetsbilden.16
Utgångspunkten för uppsatsen är att synen på ansvar inom CSR kan ta sig uttryck och manifesteras i verklighetens mekanismer.
2.2 Forskningsmetod
Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts. Den kvalitativa metoden är uppbyggd utifrån en inledande frågeställning för att sedan övergå till insamling av data och tolkning av denna. Efter att ha tolkat insamlad data började arbetet med det begreppsliga och teorietiska arbetet där det sker en återkoppling till den tidigare insamlade datan för en så kallad teoretisk prövning vilket resulterar i en slutsats.17 Jag har valt att följa den kvalitativa metoden då jag ansåg
att den var bäst lämpad för min studie. Jag har också en ambition i min uppsats att vara teoriutvecklande och jag har en rekommenderande tanke med studien.
16 Bergström, Göran och Boréus, Kristina. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur, 2005. s.16
Genom att studera företagens egna rapporter och sätta dessa i relation till teorier om ansvar, mänskliga rättigheter och CSR har jag strävat efter att hitta ett mönster, vilket en kvalitativ studie delvis innebär.18 Min studie syftar till att få en ökad förståelse om hur företag ser på sitt ansvar för
att förverkliga de mänskliga rättigheterna och jag gjorde detta genom ett induktivt angreppssätt vilket betyder att jag utifrån mitt identifierade problemområde använde relevanta teorier för att förklara och beskriva fenomenet. I den kvalitativa analysen arbetar man ofta just induktivt för att verifiera teorier.19 Den empiriska delen av uppsatsen har blivit analyserad för återkopplas till min
teoretiska referensram. Jag har försökt att hitta kopplingar mellan de valda företages CSR-arbete och mer specifikt hur ansvaret och motivet för arbetet de mänskliga rättigheterna representeras i deras verksamheter. Den övergripande tanken med kvalitativa undersökningar är att exemplifiera, vilket jag gjort genom att undersöka de enskilda företagen som fall. Genom dessa exempel kan jag dra mer eller mindre långtgående slutsatser.20 Avsikten med att använda en kvalitativ textanalys är
att sortera och analysera materialets innehåll för att få fram ett resultat som inte direkt kan utläsas ur materialet. Mitt angreppssätt mot materialet har varit att lägga lika stor vikt åt vad som sägs och vad som inte sägs. Framförallt i företagens rapporter har jag fokuserat på vad som ”inte sägs”, vilket är mer karaktäristiskt för en diskursanalys. Jag hävdar att denna infallsvinkel är minst lika viktigt gentemot vad som faktiskt uttrycks.
Jag har läst en mängd texter för att därefter lyfta fram det mest väsentliga innehållet som passar ämnet som jag valt för min uppsats. Genom att sätta mig in i diskussionen får jag såväl en inblick i det valda ämnet som en helhet över artiklars syfte och kan sätta in den i sitt sammanhang. Detta är en vanlig metod som används av forskare som knyter sin egen forskning till tidigare insatser, att själv anknyta min uppsats med det rådande forskningsläget har varit en central del för min uppsats och därför är det nödvändigt att anknyta till andra forskares texter. Vissa passager i texterna har jag ansett vara viktigare än andra och jag har också upplevt att innehållet i vissa texter ligger dolt under ytan och endast kan tas fram efter en intensiv läsning i texten. Jag har genom att klargöra tankestrukturen hos de aktörer som är involverade och av betydande roll i debatten försökt att lyfta fram och begriplig-göra det väsentliga innehållet i de aktuella texterna. De samhälleliga konflikterna har återspeglats i texterna, som jag använt som ett hjälpmedel för att upptäcka olika förhållanden inom samhällslivet. Genom att studera texter och ifrågasätta dessa har jag skapat mig 18 Svenning, C. Metodboken. Eslöv:Lorentz förlag, 2000.
19 ibid. 20 ibid.
en uppfattning om fenomenens tillstånd i ett vidare sammanhang. Genom att använda en mängd källor och jämföra dem med varandra kan jag sätta dessa i perspektiv till såväl varandra som den befintliga diskursen; på så vis menar jag mig ha uppnått en trovärdig analys.
Jag har gjort en allmän avgränsning om vad jag anser är relevant för min studie för att analysera detta förutsättningslöst och arbetat med att lyfta fram spänningen mellan det generella och det selektiva. Problematiken med detta förhållningssätt är att stundtals behålla fokus på undersöknings problemformulering och forskningsfråga då det är lätt att dra i intressanta trådar som inte nödvändigtvis är aktuella för huvudspåret.
Jag har använt mig av ett konstruerat ramverk (se kap 3) när jag analyserat mitt material. Genom att använda mig av ramverket och kategorisera relevant material tillsammans med tankar om hur och i vilken kontext de framfördes har jag fått en god överblick av materialet. I granskningen av företagens rapporter letade jag efter mönster, likheter och skillnader i kombination med vad de inte uttryckte. I granskandet av rapporterna har ramverket spelat en betydande roll då det har varit lättare att urskilja vad jag letar efter.21
2.2.1 Metodkritik
Jag är medveten om att det finns kritik och nackdelar med att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod. Metoden kan uppfattas som för subjektiv och att forskarens personlighet och värderingar påverkar det man anser är viktigt och betydelsefullt i materialet.22
2.3 Material
Materialet som jag använt mig av är andrahandskällor, i form av kritiska artiklar med akademisk anknytning, akademisk litteratur, rapporter och dokument från valda företag och ett par internetkällor. Under processen har materialsökning aldrig varit problematiskt då det finns mycket material publicerat kring CSR, ansvar och de mänskliga rättigheterna. Den empiriska delen av uppsatsen är helt baserad på företagens egna årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Jag valde tidigt att koncentrera mig på att sammanställa offentlig data. Den begränsade tidsramen spelade stor 21 Beckman, Ludvig. Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérus förlag, 2005. s.19.
22 Bryman, A. Och Nilsson, B. Samhällsvetenskapliga metoder, Beckman, Ludvig. Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérus förlag, 2005 s. 21-22 samt Badersten, Björn. Normativ metod: att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur, 2006. s.76.
roll och genom detta angreppssätt ansåg jag att jag skulle kunna få en omfattande studie på relativt kort tid. Mitt sekundärmaterial är främst baserad på litteratur som är från 2000-talet, detta främst då företagens samhällsansvar är ett relativt nytt fenomen. Problematiken med aktuellt material har under hela studien varit eftersträvansvärt men inte särskilt svårt att leva upp till.
2.4 Val av undersökningsobjekt
För att nå en ökad förståelse om ansvaret för de mänskliga rättigheterna inom CSR har jag valt att arbeta med en fallstudie. I och med fallstudien kan jag förstå vilken potential CSR har att fylla det glapp som finns när det gäller transnationellt ansvar i upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna.
Jag har valt att inrikta mig på multinationella företags ansvarighet, och utgångspunkten kommer att vara hur dessa uppfattar sitt eget ansvar för att tillgodose de mänskliga rättigheterna. Jag har valt att arbeta med tre svenska multinationella företag där alla har produktion förlagd i utvecklingsländer. Jag upplever att Sverige har ett gott rykte när det kommer till att kämpa för de mänskliga rättigheterna och svenska företag bör därmed ha ett utvecklat CSR-arbete. Att välja svenska företag begränsar studien och för mig som svensk är det lättare att förstå och tolka materialet när jag själv har förståelse för kontexten. Studien syftar inte till att skuldbelägga eller utmåla något företag som skurkar utan har endast som syfte att undersöka hur ansvarighetsaspekten representeras hos dessa stora företag som bör verka som goda exempel när vi syftar på deras storlek.
De tre företagen jag valt, H&M, IKEA och Volvo, är några av de största multinationella företagen i landet. Jag har medvetet valt företag som rör sig inom skilda branscher med olika typer av kärnverksamhet för att fånga vad som förenar och vad som skiljer deras CSR-verksamhet åt. En bred inriktning på företagen kan ge studien större förståelse när det gäller företagens ansvar. En homogen grupp företag hade förmodligen gett relativt lika resultat, förhoppningsvis kan vi nu se liknande mönster med intressanta resultat. Företagens storlek och deras chans till inflytande och påverkan är också en urvalsmekanism som är värd att nämnas, företag i denna storleken kan rimligtvis till en högre grad anses som agendasättare än vad mindre företag har möjlighet att göra. Företagens storlek har också inneburit en större tillgång till material om deras arbete, vilket jag var medveten om när jag valde företagen. Jag är medveten om att företagens bolagsstyrning ser relativt
olika ut, jag har bedömt att detta inte spelar någon större roll då fallens funktion är att illustrera exempel när det gäller företags ansvar för de mänskliga rättigheterna.
De tre valda företagen har till skillnad från banker och investmentbolag starkare koppling till människor i produktionsledet, därför har denna typen av företag valts bort med anledning att det inte förädlar resurser. Det bör dock nämnas att även denna typ av företag, genom sina placeringar, främjar de mänskliga rättigheterna. Jag har ändå valt att låta dessa företag stå utanför uppsatsens ramar.
2.5 Studiens trovärdighet
Validitet ämnar att mäta i vilken utsträckning man undersökt det som ska undersökas, alltså om studien genomförts på rätt sätt. Detta gör jag i min studie genom att bedöma om det finns en överensstämmelse mellan teori och empiri.23 Jag har utgått från det valda problemområdet i
sökandet efter relevanta teorier för att få empiri och teori att stämma överens i stå stor utsträckning som möjligt.24 Reliabilitet mäter pålitligheten där en hög reliabilitet innebär att om en annan
forskare gjorde samma undersökning skulle resultatet i princip bli det samma.25 Detta är dock
problematiskt när det rör sig om kvalitativa metoder till skillnad från kvantitativa. Inom samhällsvetenskapliga studier eftersträvar man generellt sätt inte i samma utsträckning efter den objektiva sanningen.26
Jag har baserat mitt teoretiska ramverk på väletablerad forskning och därmed bedömer jag min studie som pålitlig. Då jag använt mig av tre olika företags material upplever jag också att detta förstärker trovärdigheten i min studie då den blir mer pålitlig och jag har kunnat berika vissa argument med flera exempel. Genom att utesluta intervjuer i studien har jag undvikit de faktum att ev. intervjuade personer på företaget målar upp en annan bild än verkligheten. Denna problematik kommer jag dock inte helt ifrån då jag baserat min empiriska del av uppsatsen på de valda företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter och är medveten om att företagen försöker 23 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L.(2007): Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle,
individ och marknad. Stockholm: Nordstedt Juridik. s.63.
24 Svenning, C. Metodboken.
25 Larsen, A K. Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup, 2009.
26 Denscombe, M. Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur, 2009.
visa verksamheten i sin bästa dager och även att företagsrapporterna inte alltid är så självkritiska. Jag är också medveten om att min tolkning är subjektiv.
Angående källkritik har jag utgått från att hitta liknande information från ytterligare källor för att stärka mina resonemang, alternativt en källa med motsatt tendens för att stärka trovärdigheten och ha belägg för min analys.
3 Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer jag att redogöra för min teoretiska referensram. Kapitlet ger en övergripande bild av Mänskliga rättigheter och Corporate Social Responsibility. Teorierna syftar i studien inte endast som förklaringsmodeller utan även sammanhängande juridiska och moraliska system som jag kommer att använda för att kategorisera analysen.
3.1 Mänskliga Rättigheter
Förenta Nationernas, FN:s, allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR – Universal Declaration of Human Rights) från 1948 är det mest centrala dokumentet i den aktuella mänskliga rättighetsaktivismen. Deklarationen växte fram efter andra världskriget när det internationella samarbetet kring de mänskliga rättigheterna utvecklades. Tidigare hade stater främst egna lagar om medborgarnas rättigheter gentemot staten men det fanns få regler stater emellan. Under efterkrigstiden fanns en växande gemensam uppfattning bland länderna som kom att bilda FN om att världssamfundet i större utsträckning måste ta ett gemensamt ansvar för den enskilda individens mänskliga rättigheter. Att främja de mänskliga rättigheterna är ett av FN:s huvudsakliga mål vilket framgår i samfundets stadgar. De mänskliga rättigheterna är universella och ska därför gälla för varje individ oavsett land, kultur och sammanhang. Deklarationen fastställer att varje individ är född fri och har lika värde och rättigheter.27
Deklarationen om de mänskliga rättigheterna innehåller de flesta av de rättighetsanspråk som vanligtvis har klassificerats som mänskliga rättigheter i politiska debatter. Rättigheter som berör civila- och politiska såväl som sociala- och ekonomiska rättigheter innefattas av konventionen. Den reglerar även förhållandet mellan staten och enskilda människor och begränsar i vissa fall statens makt över individen.28 Om någon form av kränkning sker av rättigheterna är det i första hand den
aktuella statens ansvar att se till att den enskilde drabbade får upprättelse. De mänskliga rättigheterna är också en internationell angelägenhet vilket gör det fullt legitimt för andra stater att uppmärksamma och framföra åsikter om och försöka påverka situationen i olika länder där
27 Regeringens webbplats om de mänskliga rättigheterna (Hämtad 2012-04-18) 28 ibid.
rättigheterna kränks. Inom området för de mänskliga rättigheterna är det främst stater som har skyldigheter och individer som har rättigheter. Individer är skyldiga att under landets lagar respektera andra människors rättigheter.29
De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och rättigheterna finns nedskrivna i en rad olika typer av internationella överenskommelser. Olika konventioner har olika beteckningar beroende på vilken form av skyldigheter de innehåller. Konventioner och protokoll blir juridiskt bindande när enskilda stater förklarar sig bundna av dessa. Förklaringar och deklarationer utgör i sin tur politiska förpliktelser och staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land ansvarar för dess åtaganden när det gäller de mänskliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen. Detta kan dock inte endast ske genom att klargöra statens skyldigheter genom lagar eller förbud utan det är av största vikt att det finns ett fungerande rättssystem i det enskilda landet med opartiska domstolar, advokater, åklagare och poliser som i enighet med staten förverkligar lagarna.30
3.1.1 Statens ansvar för de mänskliga rättigheterna
Juridiskt är det viktigt att nämna att staterna är den främsta ansvarstagaren för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i det enskilda landet. Det primära subjektet inom internationell rätt och de mänskliga rättigheterna är staten och individen och det är därför dessa två subjekt som i första hand är ansvariga för att mänskliga rättigheter respekteras och efterlevs. Inget traktat om mänskliga rättigheter innehåller några direkt förpliktelser för något annat subjekt, vilket innebär att det är statens skyldighet att se till att mänskliga rättigheter efterföljs inom territoriet. Enligt grundläggande folkrättsliga regler kan man inte lägga dessa förpliktelser på företagen. Förpliktelser för staten om mänskliga rättigheter igenkänns som att ha en tredelad karaktär: stater är förpliktade att respektera, skydda och försäkra att rättigheterna efterlevs och följs inom statens territorium.31
FN:s regelverk för de mänskliga rättigheterna är en del av den internationella rätten. Det är emellertid stater, och inte företag, som ratificerar FN:s konventioner och protokoll. Av denna anledning kan endast staters ställas till svars av de olika övervakningsorgan som FN har inrättat för detta syfte. Många aspekter av den internationella människorättslagstiftningen införlivas dock efterhand i nationella lagstiftningar, vilket innebär att företag får direkt ansvar att rätta sig efter 29 Regeringens webbplats om de mänskliga rättigheterna (Hämtad 2012-04-18)
30 ibid.
dem. Den internationella mänskliga rättighets-lagstiftningen blir alltså tillämplig på företag i takt med att den letar sig ned i regionala och nationella rättssystem. Där detta ännu inte har skett har internationella mänskliga rättighets-lagar en normativ kraft som förmår företag att anta strategier för de mänskliga rättigheterna som inte endast baseras på att gällande regler följs strikt, utan också på opinionens mer allmänna värderingar. Dessa sprids till företagen via frivilligorganisationer, anställda, konsumenter och etiskt medvetna aktieägare.32
Konventionerna om de mänskliga rättigheterna innehåller rättigheter som tillsammans täcker in de flesta delar av en människas liv. Det räcker dock inte att i deklarationer och konventioner presentera rättigheterna utan det är också av största vikt att det finns regler som beskriver statens ansvar och de åtaganden staten gjorde när de ratificerade eller anslöt sig till de olika konventionerna. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna bygger på antagandet att den stat som ratificerar eller ansluter sig till en konvention faktiskt också har avsikt att tillämpa den. Följaktligen är det i första hand den enskilda staten som ska se till att konventionernas regler tillämpas inom landets jurisdiktion.33 Statens ansvar kan ses som tredelat och kan anses vara positivt och negativt. Negativt
i bemärkelsen att staten ska låta bli att diskriminera människor eller på annat sätt begränsa deras rättigheter och friheter. Ansvaret är från statens sida positivt genom att den ska agera aktivt för att skydda människor från övergrepp och skapa förutsättningar för människor att tillgodose sina grundläggande behov.34 Statens skyldigheter är enligt konventionen att 1) respektera den enskilda
människans fri- och rättigheter, 2) skydda individen mot kränkningar samt 3) tillgodose grundläggande behov enligt konventionerna.35 Detta betyder att staten har det yttersta ansvaret för
att skapa de lagar och de system som behövs för att garantera människor tillgång till sina rättigheter. Staten har också ansvar för de rättssystem dit människor kan vända sig om de anser att deras rättigheter kränks, för att sedan pröva fallet och den skyldiga ska kunna dömas och straffas. När en stat ratificerar en konvention, ingår en stat i ett avtal med andra konventionsstater om att respektera och genomföra konventionens regler. Om en stat kränker de mänskliga rättigheterna begår den inte bara ett övergrepp gentemot enskilda personer, utan bryter också det avtal den har med andra stater. Konventionsstaterna har ett legitimt, folkrättsligt intresse av att enskilda stater tillämpar 32 Fagerfjäll, R., Frankental, P. Och Frances, H. Amnesty International. Mänskliga Rättigheter – företagens ansvar?
SNS Förlag, 2001. s.15.
33 Hedlund Thulin, Kristina. Lika i värde och rättigheter. Om mänskliga rättigheter. Stockholm: Nordstedts Juridik, 2008. s.81.
34 ibid. 35 ibid.:82.
konventionens regler och rätt att reagera om de anser att någon bryter mot det gemensamma avtalet.36 Statens ansvar ligger inte endast hos ett lands regering, utan också hos den lagstiftande
församlingen. Denna ansvarar för att beslutfattare och tjänstemän på alla nivåer, såväl regionalt som på kommunal nivå respekterar statens åtaganden i beslut och genomförande av politiken.37
3.1.2 Staten och företagens kränkningar av de mänskliga rättigheterna
Det internationella systemet för mänskliga rättigheter har en betydande roll och har kommit till just som en reaktion på att staters övergrepp mot enskilda människor.38 Det internationella systemet tar
vid när en stat inte vill eller kan respektera rättigheterna och aktörerna är betydligt fler än enbart staterna; såväl nationella som internationella organisationer spelar en viktig roll tillammans med olika FN-organ, media, enskilda personer och andra mekanismer för för uppföljning och kontroll.39
FN:s särskilda rapportörer använder ett tydligt och konsekvent språkbruk för att avslöja graden av brott mot de mänskliga rättigheterna och de faktorer som används i en sådan bedömning. En bedömning kan variera från ”sporadiska, tillfälliga eller isolerade” kränkningar av mänskliga rättigheter i ett land, till ”planerade, systematiska och fortlöpande” kränkningar i ett annat. Det senare påskyndar i större utsträckning FN:s fördömande av den aktuella regeringens agerande. Företag som gör affärer i ett land som fördömts av FN kommer med stor sannolikhet att få sitt anseende skadat.40
Ett företag som bedriver verksamhet i ett visst område med ett förtryckande alternativt odemokratiskt styre kan komma att förknippas med brott mot de mänskliga rättigheterna. Företagets koppling till kränkningarna kan uppfattas som direkta eller indirekta. Direkta kränkningar har koppling till företagens verksamhet eller produkter. Kategorin omfattar företag som tillverkar utrustning avsedd att användas för tortyr och förtryck av oliktänkande, företag som medvetet använder sig av barnarbete eller tvångsarbete i strid med ILO:s konventioner, företag vilkas säkerhetsstyrkor begår brott i samband med att de skyddar företagens anläggningar eller personal, 36 Hedlund Thulin, Kristina. Lika i värde och rättigheter: om mänskliga rättigheter. Stockholm: Nordsteds juridik, 2008. s.82.
37 ibid. 38 ibid.:89. 39 ibid.
40 Fagerfjäll, R., Frankental, P. Och Frances, H. Amnesty International. Mänskliga Rättigheter – företagens ansvar?
tex trupper som öppnar eld mot civila som demonstrerar mot företag samt företag som tvångsförflyttar människor för att ge plats åt företagets aktiviteter.41 Den indirekta formen av
kränkningar är när den skyldiga regeringen eller parten i en konflikt till stor del stöds av intäkter från företages verksamhet, eller när ett företag är etablerat i en industri som gör det möjligt för regeringen att behålla sitt grepp om makten med hjälp av våld.42
3.2 Corporate Social Responsibility
Företagens ansvar på den globala marknaden har genomgått en rad förändringar. Företag förväntas numera på eget initiativ engagera sig i samhällsutveckling genom att ta ansvar för sin verksamhet på ett etiskt, miljömässigt och socialt plan.43 Sedan 1990-talet har Corporate Social Responsibility
expanderat till följd av en globaliserad samhällsutveckling där frågan om företags samhällsansvar fått stort utrymme. Utvecklingen i moderna demokratier har främst handlat om att ansvaret även skall innefatta den privata sektorn vilket innebär att de krav som tidigare ställts på den offentliga verksamheten nu även ska innefatta den privata sektorn.44
Trots att CSR är ett relativt nytt fenomen finns det en utbredd historia som letar sig tillbaka till den industriella revolutionen och 1800-talet. Under denna period handlade diskussionen främst om företag och deras ”etik av social karaktär”.45 Det dröjde inte länge innan ämnet återigen
uppmärksammades på den internationella dagordningen. En anledning till upphållet i debatten handlar om de nya ekonomiska och sociala förändringar och inriktningar som skedde under denna period i samband med protesterna mot kapitalismen, handeln och den växande globala oron. Grundtanken med CSR var främst att ha fokus på handelns makt och på vilket sätt denna påverkade och inverkade på befolkningen och frågor om huruvida företag skulle ta rollen som sociala institutioner och ägna sig åt välgörenhet dominerade debatten.46 Detta tankemönster kom sedan att
41 Ibid.: 59.
42 Fagerfjäll, R., Frankental, P. Och Frances, H. Amnesty International. Mänskliga Rättigheter– företagens ansvar?s.59 43 Grankvist, Per. CSR i praktiken. Hur företaget kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar. Malmö: Liber AB,
2009. s. 17.
44 Bengtsson, Rikard. Internationell politisk ekonomi. I Internationella relationer. Gustavsson, Jakob; Tallberg, Jonas (eds.) Lund: Studentlitteratur, 2006. s. 278.
45 Mörth, Ulrika och Sahlin-Andersson, Kerstin. Privatoffentliga partnerskap: Styrning utan hiearkier och tvång? Stockholm: SNS förlag, 2006. s.44.
46 Segerlund, Lisbeth. Making corporate social responsibility an international concern: norm construction in
utgöra basen för den diskussion om CSR som tog fart i mitten av 1900-talet.47 Vidare under den
senare halvan av 1900-talet skedde en skiftning i tanken om CSR; den tidigare uppfattningen om företag som någon form av välgörare kom att utvecklas till social välfärd med ytterligare en inriktning på utbildning. Företagens roll och deras eventuella ansvar växlade och kopplades vidare till strävan efter att bevara och utveckla det demokratiska samhällsklimatet.48
Trots att CSR numera är ett etablerat begrepp finns idag ingen erkänd definition av teorin och varje företag som arbetar med CSR har förmodligen sina egna ledord i verksamheten. I grund och botten handlar CSR om företagens frivilliga samhällsansvar uppdelat tre huvudområden:
• Ekonomiskt ansvar som handlar om att driva en verksamhet så att man tjänar så mycket pengar som möjligt och där med tar ansvar inför aktieägarna för att trygga företagens finansiella ställning och ge dem avkastning på sitt investerade kapital.
• Miljömässigt ansvar som syftar till att driva en verksamhet på ett sätt som inte påverkar jorden och våra naturresurser på ett lånsiktigt negativt sätt.
• Socialt ansvarstagande som innebär att företagen ska driva sin verksamhet på ett sätt som kännetecknar en god samhällsmedborgare med hänsyn till andra medborgares hälsa och välbefinnande oavsett om de är anställda, arbetar för underleverantörer, är affärspartners eller konsumenter.49
3.2.1 Intressentmodellen
Intressenter är ett centralt begrepp inom CSR och denna inriktning har blivit en dominerande paradigm inom CSR.50 Oavsett om man väljer att definiera CSR ur ett strikt etiskt perspektiv eller
hållbarhetsperspektiv så är begreppet intressenter av största betydelse. Denna grupp kan definieras som individer eller grupper som påverkar, eller påverkas av, företagets verksamhet.51 Intressenterna
delas ofta upp i primära och sekundära, där den förstämda gruppen är de intressenter som i större utsträckning är nödvändiga för ett företags överlevnad. Om deras intressen inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt kommer inte företaget att överleva. Exempel på denna grupp kan vara kunder, ägare, leverantörer och anställda. De sekundära intressenterna är de som kan skapa opinion och 47 Bexell, Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection. s.32.
48 Segerlund, Lisbeth. Making corporate social responsibility an international concern: norm construction in
globalzing world. .s.93.
49 Grankvist, P. CSR i praktiken – Hur företaget kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar. s.17.
50 McWilliams, A., Siegel, D. Corporate Social Responsibility: A Theory of the Firm Perspective. Academic of
Management Review, Vol. 26, No. 1 (2001)
därmed vara positiva eller negativa för företaget, men som inte direkt påverkar företagets överlevnad. Exempel på sekundära intressenter är intresseorganisationer och konsumenter.52
Intressentmodellen gör det möjligt att beskriva och analysera företag med utgångspunkt i dess intressenter och därmed förstå organisationens förutsättningar att fungera och utvecklas. Det som mer och mer lyfts fram i intessentteorin är företagets ansvar gentemot samtliga intressenter.53
Löhman & Steinholtz menar att intressentgrupperna har större inflytande på andra intressentgrupper än på själva företaget, det vill säga en indirekt påverkan. Exempelvis har media inte en direkt påverkan på företaget i sig, men kan påverka konsumenternas uppfattning, vilket i sin tur påverkar företaget.54
3.2.2 Kritik mot Corporate Social Responsiblity
Det finns mycket kritik mot CSR och särskilt företagens motiv är kritiserade. Kritiker menar att företagens huvudsakliga uppgift är att generera inkomster gentemot sina aktieägare och menar att det inte finns utrymme för företagen att ta ett större ansvar mot sina intressenter i frågan om affärsetik och socialt ansvar. Kritiken har framförallt handlat om ekonomiska termer, men också resultaten av de olika insatserna.55 Företagens verksamhet i utvecklingsländer handlar om påverkan
på människor och miljö. Det finns många exempel på storföretagens positiva effekter för människor och länder men deras handlingar är självfallet inte alltid positiva och konsekvenserna av detta kan bli ödesdigra.56
EU-kommissionen beskriver det sociala ansvaret som ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle. Företagen som åtar sig detta ansvar förväntas i förlängningen att bidra till att höja standarden på social utveckling, miljöskydd och respekt för de mänskliga rättigheterna. Förutom detta är definitionen otydlig och ger upphov till en mängd olika tolkningar kring vad socialt ansvarstagande egentligen innebär.57
52 Werther, W., Chandler, D. Strategic corporate social responsibility as global brand insurance. Business Horizons, Vol. 48. (2005):317 -324.
53 Bruzelius, L. och Skärvad, P. Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur, 2000.
54 Löhman, O. och Steinholtz, D. Det ansvarsfulla företaget - Corporate social responsibility i praktiken.
55 Frynas, J.G. The false developmentarl promise of Corporate Social Responsibility: evidence from multinational oil companies. International Affairs. Vol. 81, No. 3 (2005) :581-598. s.591
56 Wieslander, A. When do we ever learn? I Learning in Development Cooperation. Carlsson, J & Wohlgemuth, L (eds). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 2000. s.262.
En överstatlig kontrollmekanism som reglerar och kontrollerar vilken typ av ansvar företagen bör ta för sin globala produktion är någonting som saknas när det kommer till CSR.58 Bristen på denna
form av reglering kan ses som ett transnationellt ansvarighetsglapp där företagen befrias från krav på ansvar. Distinktionen mellan offentligt och privat luckras upp något i diskussionen kring CSR och det tycks finnas en gråzon mellan å ena sidan staten (offentligt) och å andra sidan företagen (privat) när det kommer till ansvar.
Många organisationer och nätverk riktar kritik mot det som de ser som underliggande politiska värderingar i den ekonomiska globaliseringen, nämligen fördelarna med konsumtion och tillväxt. Inom utvecklingssamarbete talas det om ”pro-poor growth” (sv. tillväxt för de fattiga). Denna form av tillväxt kräver investeringar och stora marknader, som multinationella företag kan bidra med. Kritiker ställer frågan på vems villkor denna tillväxt och andel sker och vilka konsekvenser investeringarna får. Runt om i fattiga länder arbetar människor i fabriker till låga löner och undermåliga arbetsförhållanden. Dessa fabriker kan antingen ägas direkt av företag i rikare länder eller av den lokala eliten, eller företag i grannländer som i sin tur säljer sina varor till företag i väst. På så sätt finns det exempel på att investeringar gör fattiga människor ännu fattigare.59 Kritikerna
menar att stater bör stifta lagar som skyddar människor mot denna formen av övergrepp som orsakas av privata intressen och vidare menar man att stater inte har mycket att sätta emot andra rikare stater i förhandlingar om internationella handelsavtal gentemot multinationella företag.60
Företag som främst styrs av ekonomisk välgång kan också kritiserat för om arbetet för de mänskliga rättigheterna tenderar att hamna i periferin i ”dåliga tider”. Om ansvaret ligger på en privat aktör och företaget väljer att prioritera bort ansvaret under en period skulle detta få konsekvenser för en stor grupp människor. Detta kan komma att bli en aktuell fråga om företag kommer att tvingas väga viktiga beslut för att kortsiktigt klara en ekonomisk kris. Hos offentliga aktörer är detta ansvar på ett annat sätt en del av deras grundläggande och vardagliga uppgifter varpå det inte på samma sätt kan komma att bli en fråga om verksamheten ska bortprioriteras eller inte.61
58 Garsten, Christina. The United Nations – soft and hard: regulationg social accountability for global business. I I
Organizing Transnational Accountability. Magnus Boström & Christina Garsten, (eds.) s 27-45. Cheltenham:
Edward Elgar Publishing 2008. s. 31.
59 Hedlund Thulin, Kristina. Lika i värde och rättigheter. Om mänskliga rättigheter. s.248. 60 ibid.
61 Garvin, T, McGee, T.K, Smover-Tomic, K.E, Aubynn, E.A. Communitycompany relations in gold mining in Ghana.
4 Fördjupat teoretiskt ramverk
Detta kapitlet är ett fördjupat teorikapitel som inriktar sig på de begrepp som uppsatsen grundar sig på. Jag redogör i detta kapitel den ansvarsutvidgningen som skett de senaste åren när det kommer till ansvaret för de mänskliga rättigheterna. Jag redogör också för två dimensioner av ansvarighet; ansvarsskyldighet och ansvarstagande. Jag introducerar också det jag kallar det transnationella ansvarighetsglappet som jag använder mig av för att visa komplexiteten inom CSR-arbete för de mänskliga rättigheterna och ansvarsfrågan. Jag avser att använda mig av denna referensram för att antingen styrka eller invända mot det som företagen påstår i min analys och mina slutsatser.
4.1 Ansvarsutvidgning
Vilken roll och vilket ansvar företag har i samhället har länge varit föremål för diskussion. Olika föreställningar om vad som är företagets skyldigheter, rättigheter och ansvar förändras, och lika så hur de ska organiseras, effektiviseras och agera i vårt samhälle. Bilden av vad företag och företagande är förändras i takt med samhällets förändringar.62 De senaste årens utveckling och
utvidgning av gränsen mellan det privata och offentliga har suddat ut många tidigare linjer mellan dessa verksamheter. Den tidigare tydliga distinktionen mellan det offentliga och privata visar tendenser på att luckras upp.63 Den globala utvecklingen gör det svårare för en ensam aktör att lösa
många av världens utmaningar och ett delat ansvar och ett ökat samarbete mellan två eller flera aktörer för att tillgodose de mänskliga rättigheterna ökar förutsättningarna för att lyckas med detta. En av effekterna till följd av den privata sektorns ökade inflytande blir att frågan om vem som bör ta ansvar ställs.64 Idag arbetar ideella och offentliga organisationer aktivt med frågor om
företagsansvar och försöker påverka företag att bredda sitt sociala ansvarstagande på de marknader de verkar. Internationella organisationer och transnationella företag har gjort att ansvaret för de mänskliga rättigheterna har genomgått en förändring i en riktning som gör att såväl stater och privata aktörer tillsammans kan arbeta för en positiv utveckling av förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Idéen om att företag har ett socialt ansvar vid sidan om det ekonomiska ansvaret fick
62 Grafström, M., Götberg, P. och Windell, K. CSR- Företags ansvar i förändring. s.16.
63 Mörth, Ulrika och Sahlin-Andersson, Kerstin. Privatoffentliga partnerskap: Styrning utan hiearkier och tvång?s.11. 64 ibid.:17.
snabbt fotfäste i USA och har sedan dess spridits till andra delar av världen.65 I teorin om det
utbredda ansvaret möts man av olika typer av ideologier och definitioner. Det gemensamma är strävan efter att finna en lämplig väg till ansvar. I diskursen finns begrepp som ansvarsskyldighet, rättsliga förpliktelser, ansvarsutkrävande, lyhördhet och besvarbarhet.66 Gemensamt är att
ansvarighet är eftersträvansvärt men att det lyder oklarhet kring en gemensam förståelse om begreppet. Det finns även oklarheter kring vad ansvaret ska innefatta och vem man är ansvarig inför.67
4.1.1 Nya krav på socialt ansvarstagande
Under 1990-talet framfördes kritik mot multinationella företag, kritiken berörde främst företagens produktionsenheter i utvecklingsländer. Företag som Levi Strauss, Nike, Disney och H&M hamnade i blåsväder och fick kritik för att de utnyttjade arbetare i låginkomstländer och även att de bröt mot de mänskliga rättigheterna.68 Under samma period växte sig anti-globaliseringsrörelserna
starkare världen över vilket i sin tur skapade debatt kring företagens ansvar gentemot omvärlden. En utgångspunkt inom kritiken var de multinationella företagens makt och det faktum att företagens globala inflytande ökat genom åren. Kritiker hävdade att dessa företag hade en omsättning som var större en flera fattiga länders BNP vilket gjorde företagen till stora makthavare. Man såg en snedfördelning av resurser mellan industri- och utvecklingsländer.69 Anti-globaliseringsrörelserna
kritiserade främst snedfördelningen av resurser och även företagen utnyttjande billig arbetskraft i utvecklingsländer. Kritiken mot företags närvaro i icke-demokratiska länder skulle också komma att bli en stor fråga.70 Det lyftes fram att företag hade tjänat stora summor på att förlägga produktionen
av sina varor i utvecklingsländer, i stället för i företagets hemland, detta var ett starkt argument för
65 Grafström, M., Götberg, P. och Windell, K. CSR- Företags ansvar i förändring. s.16.
66 Bexell, Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection. s.67, 73. Boström, Magnus och Garsten, Christina. Organizing for accountability. s.5-6. Koppel, Jonatan G.S. World Rule. Chicago: The University of Chicago Pres, 2010. s.34-41 samt Young, Iris Marion. Globala Utmaningar: Krig, självbestämmande och global
rättvisa. Hägersten: Tankekraft Förlag, 2007. s. 191-221.
67 Boström, Magnus och Garsten, Christina. Organizing for accountability. s.1-26, Grant, Ruth W. och Keohane, Robert O. Accountability and Abuses of Power. s. 34, Koenig-Archiburgi, Mathias. Transnational Corporations and Public Accountable Global Governance. I Global Governance and Public Accountability. David Held & Mathias Koenig-Archiburgi (eds.), s.110-135. Oxford: Blackwell Publishing, 2005 s.113-114, Koppel, Jonatan G.S. World Rule. s.35 samt Uhlin, Anders. Democratic Legitamacy of Transnational Actors: Mapping out The Conceptual Terrain. I
Legitimacy Beyond the State? Re-examining the Democratics Credentials of Transnational Actors. Eva Erman &
Anders Uhlin (eds.), 16-37. London: Palgrave Macmillan, 2010. s.30.
68 Grafström, M., Götberg, P. och Windell, K. CSR- Företags ansvar i förändring. s. 34. 69 ibid.
att företagen faktiskt också skulle ta ett ökat ansvar för att bidra till utvecklingen och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i dessa länder.71
Medias roll är en anledning till att företag har behövt ta större ansvar mot sina intressenter. Globaliseringen har inneburit öppenhet och insyn om vad som sker i länder runt om i världen. Media har fått rollen som världslig informatör och möjliggjort att människor kan få tillgång till information om händelser jorden runt och dygnet runt, nyheter sprids i princip i realtid. Detta har lett till ökad medvetenheten hos människor och en rikare värld med ökade teknologiska möjligheter vilket inneburit att förväntningarna på staters förmåga och vilja att engagera sig i människorättsliga frågor vuxit. I och med den mediala utvecklingen kan vi inte heller blunda för omänskliga arbetsförhållanden och andra brister när det kommer till hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i utvecklingsländer. Västvärldens människors vilja att hjälpa andra människor har ökat, liksom företagens medvetenhet om det ansvar man har.Det är inte bara ny teknik och mediautrymme som gjort det möjligt för rykten och information om företag att spridas världen över. Det ökade samhällsintresset för denna typ av frågor har gjort att intresseorganisationernas ställning stärkts och verksamheten har i större utsträckning kommit att arbeta med att påverka företag och deras verksamheter.72 Intresset för företagens sociala ansvar märks på många håll och det finns en rad
riktlinjer för implementering och rapportering av socialt ansvarstagande. Institutioner som FN och EU-kommissionen har lyft företagens sociala ansvar till en viktig punkt på agendan.73
4.2 Ansvarighet
Jag finner två spår i ansvarighetsaspekten; å ena sidan är det en inriktning som har tydligare fokus på ansvaret i ett framåtblickande perspektiv och den andra sidan fokuserar på tillbakablickandet. Frågan som handlar mer om framtiden fokuserar på frågor som för vem man är ansvarig och för vad. Tillbakablicken behandlar frågor som vem man är ansvarig inför och hur själva ansvarsutkrävandet går till. Forskarna Cane och Bexell har arbetat med denna tillbaka- och framåtblickande dimension. Denna uppdelning används för att kunna begreppsliga ansvarsfrågan. När det kommer till de självreglerande initiativen finns en grundläggande spänning gällande att utkräva ansvar då uppförandet bryter mot det förväntade då det saknas formaliserade procedurer för
71 Grafström, M., Götberg, P. och Windell, K. CSR- Företags ansvar i förändring. s.35. 72 ibid.:75.
hur detta ska fungera i praktiken.74 Genom att sammankoppla dimensionerna blir det möjligt att
förstå om det finns en länk mellan det som CSR utger sig för att vara med visionen om att ta ansvar, i relation till det faktiska ansvaret och bilden om hur ansvarstagandet skall fungera i praktiken.
4.2.1 Ansvarsskyldighet
Forskaren Cane menar att ansvarsskyldighet kretsar kring idéen om en aktörs roll, syften och uppgifter. Dessa aspekter resulterar i en del plikter och skyldigheter hos aktören i fråga.75
Författaren Bexell menar att det framåtblickande spåret grundar sig i en aktörs roll och de skyldigheter som följer med rollen.76 Skyldigheterna är det ansvar som företagen som aktör för de
mänskliga rättigheterna bör göra. Enligt Cane finns tre underkategorier på ansvarsskyldigheten: • Skapa goda utfall (skapande ansvarsskyldighet)
• Förhindra att någon annan part åstadkommer dåliga utfall (förebyggande ansvarsskyldighet) • Undvika att själv göra skada (skyddande ansvarsskyldighet) 77
Det finns också en direkt och indirekt aspekt av det hela. Den direkta ansvarsskyldigheten relaterar till företagens intressenter, å ena sidan de som är beroende av lönsamheten (ex. aktieägare och anställda), och den indirekta ansvarsskyldigheten har en mer moralisk karaktär där företaget eventuellt inte anser sig ha direkt koppling till situationen men ändå är indirekt sammankopplade med att överträdelser faktiskt sker.78
4.2.2 Ansvarstagande
Denna aspekt grundar sig i den tillbakablickande dimensionen. Aspekten inriktar sig på händelser som redan inträffats och har upplevts som otillfredsställande, då skall ansvarig aktör ta sitt ansvar för dessa handlingar. Cane och Bexell menar att den tillbakablickande dimensionen tar form i lyhördhet och besvarbarhet.79 Spåren står i relation till varandra och innebär olika grader av
ansvarstagande. Lyhördhet kan anses vara den enklaste formen av ansvarstagande då aktören, i detta fall företaget, tar till sig kritik och vågar erkänna sina brister och problem i verksamheten. Detta är
74 Uhlin, Anders. Democratic Legitamacy of Transnational Actors: Mapping out The Conceptual Terrain. s.:29 75 Cane, Peter. Responsibility in Law and Morality. Oxford and Portland: Hart Publishing, 2002. s.31.
76 Bexell, Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection. s.80. 77 Cane, Peter. Responsibility in Law and Morality. s.31-32.
78 Bexell, Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection. s.94.
79 Bexell, Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights Protection. s.67 samt Cane, Peter.
