• No results found

Sexualbrott på sociala medier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sexualbrott på sociala medier"

Copied!
60
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Sexualbrott på sociala medier

En studie om sexualbrott som sker på de sociala plattformarna: Facebook, Instagram

och Snapchat

Sex crime on social media

Amanda Borg

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator:

Huvudområde: Medieteknik

Handledare: Rebecka Broman Floor

(2)

Malmö universitet. Syftet med studien är aktuellt i dagens samhälle och frågeställningen kom till genom den bristande kunskap som finns om området. Arbetet har varit lärorikt men samtidigt känslosamt. Ett stort tack till Susanna Segelberg och Per-Åke Wecksell på Noa som har gett en inblick i hur polisen arbetar med sexualbrott på internet. Tack till min handledare Rebecka Broman Floor som har stöttat och kommit med feedback under arbetets gång.

(3)

använder sociala medier dagligen. Tekniken i dagens samhälle har skapat en plattform för sexualbrott. Lagarna idag inkluderar inte alltid sexualbrott via sociala medier. Studien visar att bristande kunskap och beteende bland internetanvändarna är två stora problem. Det finns ingen statistik om de vanligaste sexualbrotten på sociala medier men enligt de intervjuade är sexuellt ofredande det vanligaste sexualbrottet som sker på sociala medier. Problemet med sexualbrott på sociala medier bör ses som ett problem av de mänskliga rättigheterna och bör hanteras på ett djupare plan. Ansvarstagandet ligger hos flera aktörer än polisen och det behövs mer kunskap inom området för att kunna utbilda alla aktörer som har en koppling till internet. Vidare

forskning om metoder för att motverka sexualbrott på sociala medier kan leda till hjälpmedel för de aktörer som kan göra förändring.

Nyckelord

(4)

Sex crime on social media

Of the Swedish internet users, 83 percent use social media and 63 percent of them use social media daily. The new technology have created a platform for sexual offenses. The laws do not include sexual offenses via social media. The study shows that lack of knowledge and

behaviour among internet users are two major problems. There are no statistics on the most common sexual offenses on social media, but according to the interviewees, sexually abusive sex crime is the most common sexual crime that occurs on social media. The problem of sexual offenses on social media should be seen as a problem of human rights and should be dealt with on a deeper level. Responsibility lies with more individuals than the police and more knowledge is needed in the area to be able to educate all respective who have a connection to the internet. Further research on methods for counteracting sexual offenses on social media can lead to aids for those organizations who can make change.

Keywords

(5)

förkortningar som förklaras nedan.

• Nationella operativa avdelningen benämns som Noa i studien. Noa:s syfte är att inrikta och leda polisens verksamhet nationellt och internationellt.

• Peer to Peer nätverk är ett datornätverk som är sammankopplade knutpunkter som inte kommunicerar enligt den vanliga klient-server modellen. Peer to Peer nätverk används främst för fildelning.

• Interpol är världens största internationella polisorganisation • Europol är Europeiska unionens brottsbekämpande organ

• Begreppet sociala medier innebär plattformarna Facebook, Instagram och Snapchat. • I studien används ordet företagen för att beskriva företagen Facebook, Instagram och

(6)

1

Inledande kapitel ... 1

1.1 Tidigare forskning och problematisering ... 1

1.1.1 Facebook, Instagram och Snapchat ... 4

1.2 Syfte ... 6 1.3 Frågeställning ... 6 1.4 Avgränsningar ... 6 1.5 Målgrupp ... 6 1.6 Disposition ... 7

2

Metod ... 8

2.1 Vetenskapssyn ... 8 2.1.1 Metodtriangulering ... 8 2.2 Datainsamlingsmetoder ... 9 2.3 Webbenkät ... 9 2.4 Urval ... 10 2.4.1 Intervju ... 11 2.4.2 Genomförande ... 12

2.4.3 Reliabilitet, validitet och objektivitet ... 13

2.5 Analysmetoder ... 14 2.5.1 Sammanställning av intervju ... 14 2.6 Etiska övervägande ... 15 2.7 Metoddiskussion ... 15 2.8 Källkritik ... 17

3

Teori ... 19

3.1 Problem ... 19

3.1.1 Sociala medier och internetleverantörer ... 19

3.1.2 Rape Culture och könsbaserat våld ... 20

3.2 Ansvar ... 21

4

Studiens kontext ... 23

4.1.1 Brott på sociala medier ... 24

4.2 EU-domen ... 24 4.2.1 Mål nr B 3552/12 ... 25 4.2.2 Mål nr B 4597/12 ... 25 4.2.3 Mål nr B 1719/18 ... 26

5

Resultat ... 27

5.1 Webbenkät ... 27 5.2 Bakgrund ... 30 5.3 Problem ... 30

5.3.1 Vanligaste sexualbrotten via internet ... 31

5.3.2 Bevisning ... 32

5.4 Förebyggande arbete ... 32

5.5 Framtiden ... 33

6

Diskussion ... 34

(7)

6.3 Ansvar ... 36

7

Slutsatser ... 38

7.1 Förslag till vidare forskning ... 38

Referensförteckning ... 39

Bilaga 1 ... 44

Intervjuguide ... 44

(8)

använder sociala medier dagligen. Facebook, Instagram och Snapchat är de tre största plattformarna som vi använder. (svenskarnaochinternet.se, 2018) Tidigare forskning visar att sexuellt ofredande på sociala medier ökar och att polisen inte har resurser eller kunskap kring denna utveckling. (Grönlund & Frygell, 2017) Fenomenet kring så kallade ”dickpics” där män skickar bilder på sitt kön till främst okända kvinnor har vuxit sig större i takt med att de sociala medierna växer. Att skicka sådana bilder kan jämföras med blottning enligt 6 kap. § 2st. Brottsbalken, och kan straffas för sexuellt ofredande. Men kunskapen kring att detta är ett brott är bristande hos både avsändaren och mottagaren. (Prop. 2005/05:45) Den 1 juli 2018 infördes en ny sexualbrottslagstiftning i Sverige. Lagstiftningen innebär att brott som våldtäkt och sexuellt övergrepp även omfattar om det sker på internet (brottsoffermyndigheten, 2019). Brottsförebyggande rådet presenterar en kartläggning av ärenden från 2013 som visar att främst kvinnor blir utsatta för ofredande och då framför allt genom att bilder med en sexuell underton hängs ut. Studien visar även att endast fyra procent av de granskade ärendena har lett till personuppklaring och att 96 procent av de anmälda brotten läggs ner av polis eller åklagare. (Brå, 2015) Tidigare forskning visar en ökad risk för unga att bli utsatta för sexualbrott på sociala medier. Sociala medier gör det också enklare för förbrytare att ta kontakt med yngre personer. (Henry & Powell, 2015) Det finns dock ett gap i forskningen om sexualbrott på sociala medier mot kvinnor över 15 år.

1.1

Tidigare forskning och problematisering

Tekniken i dagens samhälle har skapat en plattform för sexualbrott (Suzor, Dragiewicz, Harris, Gillett, Burgess & Geelen, 2019). Lagarna idag inkluderar inte alltid sexualbrott via sociala medier. I flera artiklar beskrivs det att det finns brist på forskning kring sexualbrott som sker via internet och specifikt på de nya sociala plattformarna. Det finns även bristande forskning om vad det finns för anledning till att sexualbrott sker på internet. (Henry & Powell, 2016; Zaleki, Gundersen, Baes, Estupinian & Vergara 2016; Vitis & Gilmour, 2016). Suzor et al. (2019) menar att företagen och internetleverantörerna har etiska, sociala och mänskliga ansvar

gentemot sina användare, men att företagen har varit långsamma på att hantera de problem som sker online och i vissa fall inte velat ta ansvar för detta. Brickell (2012) beskriver att den tidigare forskningen har fokuserat på vikten av internet för den postmoderna utvecklingen. Vid en sökning i Malmö Universitets databas Libsearch med sökorden: social media AND sexual harassment AND responsibility är sökresultatet 34 träffar.

(9)

År 2013 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) uppdrag av regeringen att kartlägga polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer på internet. Studien tyder på att brotten på internet ökar i takt med att tekniken utvecklas. Studien visar även att det är låg uppklaring av denna typ av brott. 96 procent av de anmälda brotten lades ner av polis eller åklagare. Utifrån

kartläggningen framgår att majoriteten av gärningsmännen är män och att den vanligaste plattformen för hot och kränkningar på internet är Facebook. Det finns en tydlig skillnad mellan hot och kränkningar som anmäls av män och kvinnor. Det vanligaste är att män utsätts för offentlig skriftlig kränkning och kvinnor för ofredande genom nedsättande kommentarer eller kränkande påståenden. Bland flickor är den vanligaste gärningen att bilder hängs ut som har en sexuell underton, och pojkar utsätts för någon typ av hot om våld. Det är alltså en tydlig skillnad mellan anmälningarna mellan könen. (Brå, 2015)

I 44 procent av ärendena där målsägande är kvinna finns det en tidigare relation till

gärningspersonen. I resterande del av fallen är gärningspersonen anonym eller obekant. Vid de fall då det är en anonym eller obekant gärningsperson som har begått ofredandet mot en kvinna är det kopplat till någon form av bildmaterial tillsammans med en nedsättande text med sexuell underton. Studien visar att det är låg uppklaring på brotten som sker på internet. De ärenden som resulterar i ett åtal är nästan uteslutande konkreta hot och grovt våld. De åtal som har uppklarats har rubricerats som grovt förtal och avser nakenbilder eller andra bilder som har publicerats med kränkande texter om målsägandens sexuella vanor. (Brå, 2015)

Utifrån kartläggningen har Brå visat att anledningarna till att brotten läggs ner är att för att det inte finns någon möjlighet att klara upp ärendet. Vanligaste anledningen till att ett brott läggs ner är av utrednings- och bevissvårigheter. De utgör 44 procent av ärendena. Det innebär svårigheter att identifiera en misstänkt, detta då polisen har svårigheter att få tillgång till uppgifter från internetföretagen för att spåra den eventuella gärningspersonen. poliser som intervjuades för studien menar att utan möjlighet att knyta IP-numren till en fysisk adress blir många brott via internet nedlagda. I intervjuer med poliser och åklagare framkom det även att det ofta är svårt att få fram tillräckligt god stödbevisning. Det kan i vissa fall vara enklare att styrka ett brott som har skett via internet då det ofta finns någon form av bevisning, men på grund av bristande IT-kompetens, bevismaterial raderas, styrkandet av beviset, fördröjning i utredningen och kartläggandet av målsägandens roll eller att målsägande drar tillbaka sin anmälan leder det till svårigheter. Andra anledningar till att ärenden läggs ner är att det inte är en brottslig gärning eller att gärningspersonen inte är straffmyndig. (Brå, 2015)

Utifrån intervjuer gjorda med poliser och åklagare framkom det att de finns svårigheter med att lagföra de olika brottstyper som sker på internet med själva lagstiftningen. Det finns osäkerhet i hur brott som sker på internet befinner sig i gränsdragningar mellan de olika lagrummen. Det

(10)

framkom även att det krävs mer än en nakenbild för att bedömas som förtal och att det därför sällan går att lagföra personer för spridning av nakenbilder som förtal. Det finns alltså ett dåligt skydd för spridande av kränkande bild- och filmmaterial. (Brå, 2015)

I ett mål från 2017 hade den dömda inte träffat någon av målsägandena eller förgripit sig fysiskt på offren, utan gärningspersonen har genomfört sexuella handlingar med målsägande via internet. Detta är första gången som en person döms till våldtäkt via internet. (Malmström, 2017)

Enligt Brå (2018) har 6,4 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år blivit utsatta för sexualbrott under 2017. I studien Sexualbrott (2017) visar det att sexualbrott på internet ökar. Åldersgruppen 20–24 år är den största andelen som uppger att de har blivit utsatta för

sexualbrott. Antalet anmälda sexuellt ofredande bland personer över 18 år ökade med 10 procent under 2017. 93 procent av anmälningarna var brott mot kvinnor. (Brå, 2019)

Näthat är ett samlings ord som används för att beskriva trakasserier som sker på internet. Näthat kan inkludera brottet sexuellt ofredande. Polisen uppmanar personer som har blivit utsatta för näthat att spara bevisen genom att ta skärmdumpar eller att visa konversationer/bilder/inlägg för en annan person som kan vittna. (Polisen, 2018)

På sociala medier diskuteras så kallade dickpics och hämndporr. Dickpics är när en man skickar bilder på sitt könsorgan via sociala medier (Karlsson, 2018). I artikeln This is my cheating ex;

gender and sexuality in revenge porn (2018) beskrivs hämndporr, som är det svenska begreppet

på fenomenet ‘revenge porn’, som: när lättklädda eller andra bilder med sexuell underton sprids mot personen på bildernas vilja. Bilderna sprids i syfte att hämnas på personen som är med på bilden. Med teknikens utveckling och det ökade antalet användare av de olika plattformarna på internet växer dessa fenomen till ett allt större problem. Regeringen har infört två nya lagar, olaga integritetsintrång och samtyckeslagen, under 2018 som ska hjälpa till att kunna döma fler för dessa brott.

I studien Lägesbild över sexuella ofredanden samt förslag till åtgärd (2016) har

underrättelseenheten Noa gjort en kartläggning för att undersöka sexuella ofredande bland ungdomar. Mellan åren 2011 och februari 2016 begicks 2224 sexuella ofredande på sociala medier. De vanligaste brotten är kränkningar via främst Instagram, KIK

(meddelande-applikation) och Facebook. Utifrån polisregionernas uppgifter sker främst sexuellt ofredande via sociala medier och då genom att gärningspersonen skickar bilder på sitt könsorgan eller

förfrågningar om att skicka nakenbilder. Studien undersöker enbart brott som har skett mot personer under 18 år. (Nationella operativa avdelningen, 2016)

(11)

1.1.1

Facebook, Instagram och Snapchat

Sociala medier definieras som webbaserade plattformar där individer skapar en publik profil och kommunicerar med andra användare av plattformen. Sociala medier har gjort så att användarna är med och skapar innehållet på plattformarna. (Gayathri, Thomas & Jayasudha, 2012). Genom att vi delar med oss av våra liv på sociala medier, har plattformarna en stor roll i vår säkerhet (Brickell, 2012). Facebook är den största sociala plattformen följt av Instagram och Snapchat. Facebook grundades 2004 och har sedan dess växt till en stor plattform där vänner och familjer håller kontakt. (Internet stiftelsen, 2018) Enligt Facebook (2018) har de 1.52 biljoner aktiva användare varje dag. I en artikel skriven av Sheryl Sandberg (2019) som är Chief Operating Officer på Facebook berättar hon om ansvaret Facebook har gentemot hur tekniken förändrar världen. Facebook investerar inom säkerhet bland annat angående missvisande information vid valkampanjer och att vara mer transparenta i sina policyer och beslut. Facebook arbetar tätare med regeringen, experter och andra tekniska företag för att hantera problemen som finns på plattformen. Facebook har därför också ett stort ansvar gentemot sina användare gällande deras säkerhet. Det krävs att alla arbetar tillsammans för att skapa ett internet där alla känner sig säkra. (Sandberg, 2019) Facebook skapar personliga kampanjer baserat på

användarnas information. Genom att Facebook tar del av vad deras användare gillar, delar och kommunicerar på plattformen, kan de skapa anpassad reklam i syfte att deras användare ska köpa produkten som marknadsförs. (Nyoni & Velempini, 2017)

Facebook har så kallade Community regler som syftar till att uppmuntra till en trygg miljö. I avsnitt 2.8 av Community reglerna finns rubriken: Sexuellt utnyttjande av vuxna. Här beskrivs att Facebook tar bort bilder som visar, förespråkar eller samordnar sexuella handlingar med någon som ej har gett sitt samtycke. I reglerna beskrivs även att Facebook tar bort bilder som består av sexuellt våld eller intimitet och som har delats utan samtycke. I nästföljande kategori berörs mobbning som innehåller förbud mot exempelvis text som sexualiserar en individ, påhopp via nedsättande termer relaterade till sexuell aktivitet och påhopp via nedsättande termer relaterade till sexuella aktiviteter. (Facebook.com, 2019) 2015 introducerade Facebook ett verktyg som ska motverka att intima bilder sprids på Facebook, Messenger (Facebooks meddelandetjänst) och Instagram (Davis, 2017).

Verktygen är följande:

• Användarna har möjlighet att rapportera bilder som de anser har delats utan samtycke • Facebooks Community Operations team granskar och tar bort bilder som strider mot

Community reglerna. Om en bild tas bort av teamet kan även den som har lagt ut bilden bli avstängd utan varning från Facebook.

(12)

• Om en bild har tagits ner, använder Facebook fotomatchning för att motverka att bilden delas på nytt efter att den har blivit rapporterad och borttagen.

• Facebook samarbetar med säkerhetsorganisationer som erbjuder hjälpmedel och support till de personer som har blivit utsatta av ett brott. (Davis, 2017)

Facebook arbetar tillsammans med organisationen Cyber Civil Rights Initiative. Tillsammans har de tagit fram en broschyr som berättar hur användarna går till väga om de har fått sina intima bilder delade. De föreslår att personen som har blivit utsatt ska dokumentera inläggen eller meddelandena. De menar att det kan vara användbart om den utsatta ska anmäla till polisen. Därefter ska personen anmäla händelsen till Facebook. (Facebook, u.å.)

I artikeln Privacy and user awareness on Facebook (2017) framkommer det att dessa policyer är svåra för användarna att förstå och många användare använder inte Facebooks verktyg för att säkerställa att deras information är säker. (Nyoni & Velempini, 2017)

Instagram lanserades 2010 och är idag en plattform där personer delar bilder och uppdateringar. Instagram ägs av Facebook och har likt Facebook även Community regler. Bland reglerna finns det förbud att publicera privat och konfidentiell information. Då privat information publicerats om en användare hänvisar Instagram först och främst till att kontakta personen som har

publicerat innehållet innan en anmälan görs. Om en bild eller en video sprids utan samtycke ska det anmälas till Instagram. Instagram tar bort inlägget ”om detta krävs av lagstiftningen i ditt land och om det anmälda innehållet berör dig”. (Instagram, 2019) I Community reglerna omfattas även utpressning för intima bilder, videos eller meddelanden. Detta är ett brott mot reglerna. Det är olagligt för en dömd sexualförbrytare att använda Instagram. Instagram samarbetar med Connectsafetly. Connect Safetly är en ideell organisation som arbetar med att utbilda internetanvändarna om säkerhet och privathet på internet. (Connectsafetly, 2017) Snapchat ägs av Snap Inc som är ett kameraföretag. Snapchat erbjuder användarna möjlighet att skicka meddelanden med hjälp av kameran till sina vänner. Det går även att spela in videos, lägga till text och rita. Användaren bestämmer själv hur länge bilden eller videos kan visas. (Socialamedier.se, u.å.) Likt Instagram och Facebook har även Snapchat Community-riktlinjer. Snapchats Community-riktlinje omfattar bland annat sexuellt innehåller, trakasserier och mobbning. Snapchat erbjuder möjlighet att anmäla innehåll i applikationen. Snapchat arbetar med brottsbekämpande myndigheter. (Snapchat, 2019)

(13)

1.2

Syfte

Den här studien syftar till att granska de olika sexualbrotten som sker på de olika sociala plattformarna: Facebook, Snapchat och Instagram samt vem som har ansvaret för att förhindra att dessa sker. Studien kommer även att undersöka hur polisen arbetar med sexualbrott på dessa medier samt hur polisen vill att arbetet ska utvecklas för att förhindra sexualbrott på sociala medier.

Denna undersökning kommer bidra till ny kunskap om sexualbrott som sker mot vuxna kvinnor på sociala medier.

1.3

Frågeställning

Vilka sexualbrott är vanligast på sociala medier och vilka bär ansvaret för att motverka att dessa brott sker?

1.4

Avgränsningar

Studien fokusera på personer som identifierar sig som kvinna och har blivit utsatta av sexualbrott via plattformarna Facebook, Instagram och Snapchat i Sverige. Studien kommer inte att beröra sexualbrott som sker mot personer under 15 år. Sexualbrott är när en person utsätts för en sexuell handling emot sin vilja eller om personen som utsätts är under 15 år (6 kap. 1 § brottsbalken). Det finns tidigare forskning och kartläggning av sexualbrott som sker mot personer under 15 år via internet. Av den anledningen kommer studien inte att beröra brott som har skett mot personer som är under 15 år, då syftet med studien är att bidra till ny kunskap om de sexualbrott som sker mot vuxna kvinnor på sociala medier.

Sociala medier berör plattformarna Facebook, Instagram och Snapchat som är de tre största plattformarna i Sverige. Hädanefter kommer dessa att beskrivas som sociala medier.

1.5

Målgrupp

Den primära målgruppen för studien är polisen och de sociala plattformarna. Då det finns brist på forskning inom området och bristande information om hur polisen arbetar med sexualbrott som sker på sociala medier finns det en efterfrågan om just den informationen. Sekundär målgrupp är personer som har ett intresse i att läsa om sexualbrott som sker via sociala medier. Det är ett omdiskuterat ämne i media och på sociala medier så det finns många personer som är delaktiga i den här frågan och därför kan den här studien rikta sig till dessa personer.

(14)

1.6

Disposition

Studien inleds nedan med ett metodkapitel innehållande metodval och metoddiskussion. I teoridelen presenteras forskning om problemen på sociala medier samt vilka som har ansvar för att motverka att dessa brotten sker. I studiens kontext beskrivs nuläget av sexualbrott mot kvinnor i Sverige. Därefter presenteras resultatdelen som innehåller en webbenkät och intervjuer med två poliser som arbetar med sexualbrott via internet. I diskussionen jämförs materialet som har presenterats i teoridelen och resultatdelen. Vidare presenteras slutsats och referensförteckningen.

(15)

2

Metod

I följande kapitel beskrivs vetenskapssyn, datainsamlingsmetoder, analysmetoder, etiska övervägande och källkritik. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion om valen som har gjorts i undersökningen.

2.1

Vetenskapssyn

Syftet med forskningen avgör vilken metod som används. Om syftet är att förklara något så används främst en kvantitativ metod, men om det istället är att förstå så bör en kvalitativ metod användas. (Trost, 2005) Valet av metod beror också på den aktuella frågeställningen och påverkar datainsamlingen (Trost, 2005, Larsen, 2017). Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod är vad för typ av data som kommer genereras. Vid användning av en

kvantitativ metod är det mätbardata och kallas hårda data. Den kvalitativa metoden genererar mjuka data. Det finns olika angreppssätt att besvara frågeställningen, induktiv och deduktiv. Induktivt angreppsätt syftar till att få en helhetsförståelse av ämnet som undersöks och frågeställningen är ofta något oklar. Ett deduktivt angreppsätt innebär att frågeställningen är tydlig och syftar till att testa en eventuell hypotes. (Larsen, 2017)

Det finns fördelar och nackdelar med de två olika metoderna. Förutom att de genererar olika data och syftar skiljer sig åt så har de olika mål. Målet med en kvalitativ metod är att nå

förståelse och med en kvantitativ metod så syftar det till att förklara. (Larsen, 2017) De konkreta fördelarna med en kvantitativ metod är att avgränsningarna blir tydligare, ger en bred

undersökning, möjlighet att generalisera resultatet och tidsbesparande. Det finns dock flera nackdelar med den metoden, informationen kan bli begränsad, viktigt att rätt frågor ställs vid enkäter då det inte ger möjlighet till följdfrågor eller förklaringar och brist på precision vid datainsamlingen. Den kvalitativa metodens fördelar är att forskaren kan gå på djupet genom djupintervjuer, ställa följdfrågor för att minska missförstånd vilket kan säkerställa högre validitet. Men det finns också nackdelar med den kvalitativa metoden intervjuer kan vara tidskrävande, datainsamlingen blir mer omfattande, intervjuer kan innebära felaktiga svar vilket kallas som intervjueffekten där intervjumetoden kan påverka resultatet från intervjun. (Larsen, 2017)

2.1.1

Metodtriangulering

Studien har genomförts med en kvalitativ och kvantitativ metod. Widerberg (2002) förklarar att kvalitativ metod handlar om att ta reda på karaktären och egenskaperna hos något. Då syftet

(16)

med forskningen avgör vilken metod som bör användas. Frågeställningen för studien avgör också vilken metod som bör användas, i det här fallet där det är bristande forskning inom området av sexualbrott mot kvinnor via sociala medier är studiens frågeställningar breda. Detta innebär att en kvalitativ metod är lämpligast då den syftar till att förstå. Trost (2005) och Larsen (2017) påpekar att syftet med undersökningen avgör metoden som i sin tur ger olika data. För att komplettera den kvalitativa metoden har även en kvantitativ metod används. Att kombinera två metoder kallas metodtriangulering. Syftet med att använda olika metoder är att väga upp för svagheterna i respektive metod. Den kvantitativa metoden skiljer sig från den kvalitativa då data kan generaliseras och syftar till att förklara ett problem. (Larsen, 2017) Nackdelarna vid en kvantitativ metod är att information kan vara begränsad. Då det ofta är fasta frågor med svarsalternativ samt att det kan vara enklare att dra felaktiga slutsatser. För att motverka detta har studien genomförts med båda metoderna. Genom att se hur användarna upplever de sexualbrott som sker på plattformarna via webbenkäter och intervjuer med poliser har en bredare förståelse säkerställts.

Nylén (2005) beskriver den sammanhållna fallbeskrivningen i boken att presentera kvalitativa data. Den här framställningsstrategin syftar till att presentera data som en helhet. Den här strategin är vanligast att använda när sociala fenomen och samhällsstrukturer forskas. Vid grundad teori-ansatser som den här studien har genomfört med så sammanfattas data under strukturerade teman och kategorier. Avsikten med en empiriredovisning i den här formen är att ge en trovärdig tolkning och alternativ teorigenerering. Det är vanligt att använda citat och beskrivningar för att öka trovärdigheten i materialet som presenteras. (Nylén, 2005) I studien har ämnen identifierats och kategoriserats och dessa diskuteras i diskussion kapitlet.

2.2

Datainsamlingsmetoder

Den kvalitativa intervjumetoden syftar till att upptäcka och förstå, till skillnad från den

kvantitativa intervjun där frågorna har definierade svarsalternativ och har på förhand definierade företeelser, egenskaper eller innebörder. (Svensson & Starrin, 1996) De två olika

intervjumetoderna har därför olika mål. Målsättningen för kvalitativ intervjus är att identifiera eller upptäcka saker som ännu inte är kända. Den kvantitativa metoden syftar till att förklara och data kan generaliseras.

2.3

Webbenkät

För att förklara användarnas upplevelser av sexualbrott på de sociala plattformarna har en webbenkät genomförts. Webbenkäten består av 20 frågor och har skapats med hjälp av Google

(17)

Formulär. Vid enkäter används öppna och slutna frågor. De öppna frågorna kan innebära mer förståelse och andra ting kan upptäckas. Slutna frågor kan göra det enklare för respondenterna att förstå frågorna och jämföra resultaten. (Larsen, 2017) I webbenkäten används både öppna och slutna frågor. Detta för att få ut så mycket som möjligt från respondenterna. Det har även gett respondenterna möjlighet att beskriva ytterligare. I början av webbenkäten beskrivs syftet med undersökningen, kraven för att få delta samt var resultatet kommer att publiceras. Larsen (2017) förklarar att en fördel kan vara att ställa frågor som har ställts i andra undersökningar. Frågorna som ställs i webbenkäten speglar de frågor som används i intervjuerna. Resultatet från enkäten presenteras i resultatdelen med figurer från Google Formulär. Analys av resultatet har genomfört och enligt Larsen (2017) kan flera kategorier slås samman vid presentation samt att figurer används för att förtydliga resultatet. Alla 20 frågor från webbenkäten finns i bilaga 2.

2.4

Urval

Vid val av intervjupersoner så finns det flera olika urval forskaren kan göra. Om syftet med undersökningen är att få fram information om området så är generalisering svår att uppnå. Det är därför då vanligt att använda sig av icke-sannoliks urval. För att genomföra ett sådant urval finns det olika sätt: godtyckligt urval, urval enligt självselektorn, slumpmässigt urval,

snöbollsmetoden och kvoturval. Likheten mellan dessa sätt att göra urval är att de inte går att generalisera. (Larsen, 2017) I den här undersökningen har urvalet genomförts med

snöbollsmetoden. Larsen (2017) beskriver metoden som att forskaren tar kontakt med personer som sedan hänvisar vidare till personer som kan vara relevant.

För att få tag på intervjupersoner är det vanligt att gå igenom andra personer. Det går då inte att använda metoden strategiskt urval som innebär att valet av intervjupersoner baseras på

variabler. Nackdelar med att inte använda ett strategiskt urval är nyckelpersonerna som leder en till intervjupersoner riktar urvalet. Det kan också innebära att det tar längre tid att få fram intervjupersoner. (Trost, 2005)

Vid webbenkäten har ett sannolikhetsurval genomförts. Ett sannolikhetsurval är när alla har samma sannolik att kunna delta i undersökningen (Larsen, 2017). Webbenkäten har skickats ut till tre Facebook grupper som består enbart av personer som identifieras sig som kvinna. Detta har gjort för att minimera risken att män besvarar enkäten. 23 respondenter har besvarat frågorna. Det låga antalet respondenter påverkar förmågan att generalisera resultatet. Enligt Larsen (2017) behöver det vara 30 individer i varje grupp för att kunna generalisera resultatet. För att komma i kontakt med intervjupersoner har flertalet poliser kontaktats. Utifrån polisernas kontaktnät har forskaren fått kontakt med två poliser som anses ha stor kunskap inom området.

(18)

Susanna Segelberg är civilanställd och arbetar som verksamhetsutvecklare på Noa och

Nationellt it-brottscentrum. Per-Åke Wecksell är polis och verksamhetsutvecklare och har sedan 2006 arbetar på Noa med utredningar av sexualbrott mot barn över internet. De arbetar båda även internationellt mot Europol och Interpol.

Intervjupersoner har även försökt kontaktas genom att ringa polisen 114 14 som är numret till polisen. Vid samtalen till det numret har det varit svårt att lokalisera relevanta personer att intervjua. Detta då det inte finns en specifik grupp inom polisen som arbetar med sexualbrott mot vuxna personer som sker via sociala medier/internet. De som intervjuas i studien arbetar på Noa på sektionen för sexualbrott mot barn via internet. Detta har gjort att resultatet från

intervjun har till stor del berört personer som är mellan 0–18 år.

Forskaren har även varit i kontakt med åklagarmyndigheten där flera försök till att komma i kontakt med personer som arbetar inom området som studien berör har genomförts.

Utvecklingscentrum i Göteborg ansvarar för den samlade kunskapen inom sexualbrottsområdet och har kontaktats flera gånger. Det har inte varit möjligt att komma i kontakt med en person som arbetar på utvecklingscentrum. Forskaren har varit i kontakt med andra personer som inte har kunnat hänvisa rätt. Anledning till att studien hade gynnats av information från åklagare är för att det är åklagaren som bestämmer om åtal ska väckas. Åklagaren är den som avgör om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal (Åklagarmyndigheten, u.å.).

2.4.1

Intervju

I studien har det genomförts en intervju med två personer. Syftet med intervjun har varit att samla in information om sexualbrott som sker på sociala medier med fokus på att besvara studiens frågeställning. Det finns två olika typer av intervjuer, standardiserad och

ostandardiserad. I den standardiserade intervjun används strukturerade intervjufrågor (Svensson & Starrin, 1996). Den standardiserade intervjun innebär att frågor och situationen är detsamma för alla som blir intervjuade (Trost, 2005).

Då studien har visat att det finns bristande forskning och kunskap inom sexualbrott mot personer över 15 år via sociala medier har syftet med intervjun varit att inhämta information. Intervjuarens roll i de olika metoderna skiljer sig, i den kvalitativa metoden har intervjuaren en större roll och är medskapare till intervjuns resultat. Den kvalitativa intervjun är

icke-standardiserad. Intervjuaren vet inte i förväg vilka frågor som kommer vara viktiga och betydelsefulla utan intervjuaren måste vara med och utveckla och anpassa frågorna under intervjun beroende på vad den intervjuade säger. (Larsen, 2017) Då intervjun i studien har genomförts med två personer som arbetar med sexualbrott inom olika områden har det varit

(19)

viktigt att utveckla och anpassa frågorna under intervjuns gång. Det har därför ställt höga krav på intervjuerna då resultatet från intervjuerna är en stor del till att kunna besvara studiens frågeställning.

Inför intervjun är det viktigt för den personen som ska intervjua att vara förbered. Det är viktigt att intervjuaren har bakgrundskunskap om ämnet som ska beröras i intervjun. Detta är viktigt då syftet med intervjun är att identifiera nya egenskaper och företeelser och det är då viktigt att veta vad som redan är känt. (Larsen, 2017) Inför intervjuerna har tidigare forskning granskats och intervjufrågorna har omformulerats allt eftersom teoriarbetet har fortlöpt. Polisens rapporter om sexualbrott har gåtts igenom för att kontrollera vad för information som finns redan, detta för att säkerställa att den aktuella frågeställningen ska kunna besvaras. Frågorna under intervjun ska vara öppna. Det finns två olika typer av öppna frågor i den kvalitativa intervjun. Den stora

resan och frågor som fokuserar på den subjektiva upplevelsen. Den stora resan innebär att

intervjuaren ställer en bred fråga exempelvis berätta hur en dag för dig ser ut. Därefter kan intervjuaren ställa frågor som går in på mer detaljer i det som kom upp i första frågan. Den andra typen av öppna frågor fokuserar på hur den intervjuade upplever en situation. (Larsen, 2017)

Undersökningen som har genomförts i den här studien har gjort med en ostrukturerad intervju och med öppna frågor som fokuserar på att kunna följa upp svaret som den intervjuade ger. Det är vanligt använda en intervjuguide som hjälper den som intervjuar att se till att ämnen och frågor besvaras. Den här typen av intervju tillåter den som intervjuas att prata fritt och ger intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor. Det är viktigt att intervjuguiden täcker frågeställningen och att frågorna är relevanta. För att besvara på frågeställningen har en

intervjuguide använts (se bilaga 1). Då studien syftar till att besvara två frågeställningar var det viktigt att säkerställa att båda berörs i intervjun. Intervjuguiden har även gett den intervjuade möjlighet till att prata fritt och följdfrågor har kommit upp i intervjuerna. De intervjuade gavs också möjlighet att komplettera intervjun om det var något som de kände saknades. Detta för att de som intervjuades har bred och lång kunskap inom området av sexualbrott som sker via internet och att de kan ha kunskap som intervjuaren inte har ställt frågor om.

2.4.2

Genomförande

Förutom öppna frågor är ett öppet klimat viktigt för att skapa en bra intervju. Det finns många saker som kan förhindra detta men det viktigaste är att intervjuaren är avslappnad och osjälvisk. Det är viktigt att intervjuaren är uppmärksam på de svar som behöver uppföljningsfrågor. Vanliga problem som kan ske under en kvalitativ intervju är känsloladdade ord används, frågor med dubbla betydelser, komplicerade frågor och användning av främmande ord. (Svensson &

(20)

Starrin, 1996) Det finns olika sätt att genomföra en intervju. Telefonintervjuer kan innebära en viss typ av strukturerad intervju, detta för att de inte är lämpade för djupgående frågor och svar (Trost, 2005). Intervjuerna i undersökningen har gjort via telefon. Detta för att personerna som arbetar inom området som frågeställningen berör har sina kontor i Stockholm. Då det finns en begränsning i att skapa ett öppet klimat vid telefonintervju har det varit viktigt att informera de intervjuade om syftet med studien, detta gjordes inledningsvis så att de intervjuade visste vad de kan förvänta sig. Avgränsningarna för studien presenterades också så att det inte skulle ske några missförstånd under intervjun. Då intervjuerna har fokus på sexualbrott så har det varit viktigt att korrekt termer och ord används. Detta har kontrollerats enligt polisens beskrivning av sexualbrott och vilka termer som används enligt lag. Det har även varit viktigt att låta den intervjuade prata fritt och kontakten innan intervjun har varit professionell. Detta för att skapa ett öppet klimat och visa på respekt gentemot personen som ska intervjuas. Intervjuerna har spelats in med hjälp av ett inspelningsprogram på datorn. Filerna har därefter namngetts med personen som intervjuas efternamn samt datum.

Trost (2005) beskriver fördelar och nackdelar med att spela in intervjuer. Fördelar inkluderar att jag som intervjuare kan gå igenom intervjun flera gånger och lyssna till tonfall och ordval. En annan fördel är att intervjuaren inte behöver koncentrera sig på att anteckna under intervjun. Nackdelar är att gester och observationer försvinner, det tar tid att lyssna igenom inspelningen samt att den som blir intervjuad kan känna sig besvärad av att bli inspela vilket kan påverka resultatet av intervjun. (Trost, 2005) Då intervjun har skett via telefon har gester och

observationer inte tagits med. De intervjuade blev informerade om att samtalet spelades in och gav sitt godkännande att det fick göras i transkriberingssyfte.

2.4.3

Reliabilitet, validitet och objektivitet

Validitet handlar om undersökningens resultat belyser forskningsfrågan (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Reliabilitet innebär att studien är stabil och inte har slumpinflytelser. Det finns fyra komponenter av begreppet reliabilitet: Kongruens, precision, objektivitet och konstans. Kongruens innebär att det är likhet mellan frågor som har syfte att mäta samma sak. Precision innebär intervjuarens förmåga att registrera svaren. Objektivitet innebär att intervjuaren

registrerar samma sak likadant och konstans innebär tidsaspekten, att attityden och frågorna inte ändrar sig under tiden. (Trost, 2005) Vid kvalitativa intervjuer är reliabilitet och validitet svårt att uppnå (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Intervjuaren ska vara lyhörd och uppmärksam för att kunna säkerställa detta. Då de fyra aspekter som tas upp ovan är svåra att inkludera i en

kvalitativ intervju. Detta för att syftet med en kvalitativ intervju är att se förändring. Reliabilitet innebär mätning vilket inte går samman med den kvalitativa intervjun då den strävar efter att

(21)

förstå hur den intervjuade känner, tänker och beter sig. Det är därför viktigt vid en kvalitativ intervju att visa på trovärdighet genom att data är insamlad på ett seriöst och relevant sätt utifrån problemställningen. Objektivitet och subjektivitet är att forskaren ska vara saklig och fri från personliga värderingar. Det finns en viss svårighet då det är svårt att vara helt objektiv. Valet av frågeställning och tolkning påverkas av forskarens egna erfarenhet och värderingar. Larsen (2017) menar att det är svårt att uppnå objektivitet, men det är något som forskaren ska sträva efter. Genom att flera metoder har använts i studien har reliabilitet och validitet ökat.

2.5

Analysmetoder

Studien har genomförts med grundad teori. Grundad teori är en analysmodell som innebär att teorin ska grundas i data. Detta innebär att arbetet inte utgår från en viss teori som styr datainsamlingen utan att det är data som styr utvecklingen. Det är viktigt vid en grundad teori att forskningsfrågorna är öppna och att forskningen börjar med få förutfattade meningar om området. Metoden innebär att forskaren har en teori som sedan utvecklas utifrån vad

datainsamlingen visar. Det låter forskaren granska och koda data för att få fler idéer och samlar in mer data om det. (Nylén, 2005) Författarna av boken kvalitativa studier i teori och praktik (1996) beskriver följande arbetssätt för grundad teori: intervjuer genomförs, materialet kodas och sedan genomförs ytterligare intervju för att besvara frågorna som kom upp i föregående intervju. Därefter kodas materialet och eventuellt nya idéer dyker upp. Detta betyder alltså att kodning och datainsamling sker parallellt. (Svensson & Starrin, 1996) Analys av den kvalitativa intervjun bör göras som en helhet. Vid empiriredovisning är ambitionen att presentera en helhet vilket görs med en kombination av detaljrikedom och överblick (Nylén, 2005). I resultatdelen har materialet från intervjuerna presenterats med hjälp av citat och beskrivningar. Resultatet har kategoriserats i olika teman som presenteras i resultatdelen. Därefter har de olika teman

reflekterats mot teorin som Nylén (2005) beskriver.

2.5.1

Sammanställning av intervju

Intervjun gjordes via telefonsamtal och spelades in med ett inspelningsprogram. Efter att intervjun var genomförd transkriberades den. Detta gjordes i Google Drive för att minimera risken av att dokument försvinner. Då intervjun genomfördes med två personer samtidigt har dessa personer benämnts med förnamn i transkriberingen. Analyser bör ske direkt efter respektive intervju är avklarad (Trost, 2005). Vid kodning av data skapas begrepp, kategorier och egenskaper som sedan jämförs med varandra. I början av analysen är kodningen öppen för att sedan avgränsas. Innehållet från intervjun kategoriserades och placerades in i resultatdelen. Vid en grundad analysmetod kan det innebära en stor mängd data och det kan vara svårt att veta

(22)

hur mycket data som ska samlas in. En riktlinje är när datainsamlingen inte genererar något nytt. Det finns nackdelar med att använda grundad teori. Då det är en analysmetod som innebär arbete från data till teori så krävs det att forskaren inte är teoristyrd. Detta diskuteras av

författarna som en svår sak att uppnå. Det rekommenderas att läsa litteraturen inom området när kodningen är genomförd. (Svensson & Starrin, 1996) I studien har en stor del av resultatet kommit från intervjun. Efter intervjun har nya teoridelar framkommit. Dock så har forskaren behövt granska tidigare teori inom området inför intervjuerna (se kap 2.1.1).

2.6

Etiska övervägande

Etiska övervägande behövs göras när informationen för enskilda personer eller samhället berörs. Etik ger riktlinjer i vad för handlingar som innebär rätt eller fel. Det är viktigt att tänka på hur deltagarna i forskningen kan påverkas. Genom att redovisa källor som används i forskningen visar det på noggrannhet. Detta är speciellt viktigt då det ska gå att lita på resultaten och slutsatserna som presenteras. (Kalman & Lövgren, 2012) Vid val av frågeställning, datainsamling och förmedling av resultatet från forskningen är det viktigt att tänka på etik (Larsen, 2017). I studien så undersöks ett ämne där det är extra viktigt att göra etiska övervägande. Intervjupersonerna arbetar inom området och har valt ut eftersom att de har kunskap som kan besvara frågeställningen.

Forskningsetik och forskaretik innebär två olika saker. Forskningsetik innebär hur deltagarna i forskningen blir behandlade. Som forskare har jag ett ansvar att värna om deltagarnas

människovärde, självbestämmande och integritet. Forskaretik innebär istället ansvar gentemot forskningen. Att säkerställa att den inte är plagierad eller vriden. Det innebär att värna om kunskapen. (Kalman & Lövgren, 2012) Forskning på internet syftar till att skapa kunskap om de fenomen som utvecklas i takt med samhällets användning av internet. Kalman & Lövgren (2012) menar att de etiska riktlinjer som finns inte alltid fungerar på internet. Att informera samtycke vid forskning på internet är svårt då personer rör sig in och ut på de olika sidorna. Det rör sig ofta om flera personer, eller att information har delats på internet. Det är därför viktigt att etiska ställningstagande tas innan projektet startar samt löpande under projektets gång. (Kalman & Lövgren, 2012)

2.7

Metoddiskussion

Baserat på frågeställning, syfte och vetenskapssyn har en kvalitativ metod använts. Nackdelarna med en kvalitativ metod såsom tidskrävande och att intervjuer kan ge felaktiga svar genom den så kallade intervjueffekten har forskaren haft i åtanke vid studien. Urvalet av respondenter till

(23)

intervjun har varit tidskrävande då det har varit en brist på kunskap inom området som

frågeställningen berör. Detta har bekräftats i de inledande delarna genom att det är bristande på tidigare forskning inom området. Det har också funnits en brist på information om vem som bör vara lämpligt att intervjua inom detta område då det inte har funnits en specifik grupp inom polisen som arbetar med detta.

Under arbetets gång har frågeställningen förändrats. Detta för att information som har

framkommit som berör syftet med studien har visat att en stor del av diskussionen och arbetet kring sexualbrott mot kvinnor via sociala medier inte enbart berör myndigheten. Detta har gjort att en bredare förståelse och kunskap presenteras. Studien innehåller en kontext som presenteras efter teorin. Detta har gjort för att ytterligare skapa en bredare kunskap kring nuläget av

sexualbrott mot kvinnor på sociala medier i Sverige.

Intervjuer har använts då det ger en överblick över området och tillåter förklaringar av frågor som har kommit upp. Webbenkäten har genomförts för att väga upp de nackdelar som finns med en kvalitativ metod. I intervjun har två personer intervjuats vars ansvarsområde är

sexualbrott mot barn via internet. De personer har haft god kunskap om sexualbrott som sker via internet och specifikt sociala medier mot personer som är över 15 år, därför har de intervjuats. Men det finns en viss begränsning i informationen. Genom att åklagare inte har intervjuats i studien har delen efter att förundersökning har genomförts inte tagit med i resultatdelen. Detta har istället kompletterats genom teori. Då intervjuerna har berört ett känsligt ämne är det viktigt att forskaren tar etiska ansvar gentemot forskningsområdet. Att forskaren ska vara fri från värderingar för att skapa objektivitet har varit svårt då området som forskas är ett ämne som berör många. Detta har hafts i åtanke vid intervjuer och insamling av teori. Som forskare har det varit svårt att helt säkerställa objektivitet då flera av berättelserna som tas upp i teorin och resultatdelen har varit känslosamma. Det är därför viktigt vid en kvalitativ intervju att visa på trovärdighet genom att data är insamlad på ett seriöst och relevant sätt, detta har säkerställts genom att intervjun har transkriberats direkt efter intervjun och kategorier har identifierats. Vid intervjuerna har en intervjuguide använts för att säkerställa validitet, detta görs genom att säkerställa att data är relevant för forskningsfrågan. De intervjuade har även fått möjlighet att komplettera materialet i slutet av intervjun. Det låga antalet av respondenter i webbenkäten innebär att materialet inte kan generaliseras, men det har använts för att komplettera informationen från intervjun för att få en bredare förståelse.

Ett kritiskt tänkande kan uppnås genom att ifrågasätta fakta och värderingar. Det är viktigt att teorin är relevant för forskningen samt att kontroller ur vilken synvinkel som teorin har presenterats.

(24)

Större delen av teorin som används för att besvara frågeställningen har publicerats i tidningen

Feminist Media Studies. Alla artiklar som publiceras i tidningen har genomgått flera omgångar

av granskning. Detta kan dock inte säkerställa objektiviteten av artiklarna, då de är skrivna ur ett feministiskt perspektiv. Detta gör att en del av teorin som presenteras i studien är vinklad. Anledningen till att dessa teorier presenteras är för att det finns bristande forskning ur andra perspektiv. För att öka objektiviteten har ytterligare teori presenterats som inte är skrivet ur ett feministiskt perspektiv. Teorin som presenteras har publicerats i tidningen Policy & Internet som skriver ur flera olika perspektiv. För att säkerställa reliabiliteten presenteras flera vetenskapliga artiklar. I studiens kontext presenteras information från källor som kommer främst från regeringen, polisen, åklagare samt domstolar. Det är därför viktigt att tänka på avsändaren för dessa källor. Debatten som sker på sociala medier är opartisk men har valt att tas med för att det bidrar till en bredare kunskap om forskningsområdet.

2.8

Källkritik

Enligt Eriksson & Hultman (2016) finns det fyra syften för kritiskt tänkande: fler och bättre handlingsalternativ, säkrare slutsatser, tydliggöra konsekvenser och spegla mångfald. Genom att vara kritisk och ställa frågor kan vi finna bättre lösningar. Genom att ha säkra källor och

metoder innebär det att slutsatsen blir säkrare samt att visa på att beslut och åtgärder leder till konsekvenser. Det sista syftet innebär att ställa etiska krav vid forskning för att spegla

mångfald. Att ha ett kritiskt tänkande till kunskaper och värderingar leder till bättre och säkrare lösningar. Ett kritiskt tänkande kan uppnås genom att ifrågasätta fakta och värderingar. Vid användning av teori i forskning är det viktigt att den är relevant. Det är också viktigt att kontrollera ur vilken synvinkelundersökningen gjorts som presenteras i teorin. (Eriksson & Hultman, 2016) I studiens kontext kommer informationen främst från statliga organisationer som har granskats av regeringen. Information direkt från polisen.se och åklagarmyndigheten presenteras också i studiens kontext. Det är viktigt att tänka på att informationen är granskad med att den även kommer direkt från regeringen. Utöver dessa källor presenteras även rättsfall som har inhämtats via Karnov Group som är en rättsdatabas. Informationen som presenteras från rättsfallen har granskats av forskaren och information som är relevant för frågeställningen har valts ut och presenterats. Då det har varit brist på teoretisk forskning inom ramen för studien så har intervjuerna en stor påverkan på resultatet och slutsatsen. Det har därför varit viktigt att säkerställa att intervjuerna håller en hög kvalitet. En ostrukturerad intervju kan leda till

oklarheter och att den intervjuade kan bli påverkad av personen som intervjuar. Det ställer krav på den som intervjuar att tolka svaren. Fördelen med en ostrukturerad intervju är att det lämnar rum för utförliga svar, tolkning av situationer och kroppsspråk. Detta kan dock inte uppnås vid en telefonintervju. Öppna frågor kan då klara upp eventuella oklarheter som kunde uppkommit i

(25)

en enkät. En viktig del för källkritik är hur data har hanterats, det är viktigt att det sker på ett omsorgsfullt sätt. Inspelning och noga anteckningar kan undvika fel i hanteringen. Även att testa intervjufrågorna innan kan säkerställa att resultatet i intervjun blir bättre. (Eriksson & Hultman, 2016) Detta har säkerställts genom att dokumentationen och transkriberingen av intervjuerna har gjort noggrant. Att intervjua personer inom olika områden som har kunskaper om ämnet har också genererat en högre kvalitet i slutsatsen då det ger inblick ur olika

perspektiv. De tidningsartiklar och nyhetsinslag som presenteras i studiens kontext har granskats men det finns en risk i att använda tidningsartiklar då det är svårt att säkerställa objektivitet. De feministiska teorierna som presenteras är skrivna ur ett vinklat perspektiv. Dessa har tagits med då det är främst teori från ett feministiskt perspektiv som har genomförts inom ämnet för frågeställningen.

(26)

3

Teori

Nedan presenteras teori om begreppet könsbaserat våld och Rape Culture samt studier om vem som bär ansvaret för att motverka sexualbrott på sociala medier.

3.1

Problem

Tekniken i dagens samhälle har skapat en plattform för sexualbrott. Det har även visat att förövare som utsätter sina offer för våld i hemmet har större möjlighet att ta kontroll över sitt offer med hjälp av internet. (Suzor, Dragiewicz, Harris, Gillett, Burgess & Geelen, 2019) Lagarna idag inkluderar inte alltid sexualbrott via sociala medier. I flera artiklar beskrivs det att det finns brist på forskning kring sexualbrott som sker via internet och specifikt på de nya sociala plattformarna. Det finns även bristande forskning om vad det finns för anledning till att sexualbrott sker på internet. (Henry & Powell, 2016; Zaleki, Gundersen, Baes, Estupinian & Vergara 2016; Vitis & Gilmour, 2016).

3.1.1

Sociala medier och internetleverantörer

Det har aldrig varit enklare att ta del av material med sexuell underton. I artikeln Sexuality,

power and the sociology of the internet (2012) beskriver författaren att en anonym person kan

enkelt komma över material som anspelar på sex. Personen som är anonym riskerar inte att bli utpekad för vad den tittar på internet (Brickell, 2012). För att hantera detta har flera länder valt att internetleverantörerna ska blockera sidor som innehåller pornografiskt innehåll. Även platser som bibliotek, arbetsplatser och skolor har blockerat sidor som innehåller pornografiskt

material. På sociala medier kan personer vara anonyma och det gör dem svårare att spåra. (Brickell, 2012)

För att motverka trakasserier på sociala medier har företagen och internetleverantörerna tagit fram olika system. Så som möjlighet att rapportera användare som trakasserar. Men det finns en stor debatt kring hur detta påverkar yttrandefriheten på internet medan en stor del av debatten tycker att det är företagen och internetleverantörerna ansvar att skydda sina användare mot trakasserier och andra brott. (Van Laer, 2014) I artikeln The means to Justify the End (2014) undersöker författaren hur internetleverantörer och företagen ska hantera trakasserier. Resultatet visar att användarna ska ha rätt till yttrandefrihet men även skyddas från trakasserier.

Internetleverantörerna och företagen ska kommunicera med sina användare om regler som gäller samt inte tillåta att trakasserier sker. De bör kommunicera på ett sätt som gör att användarna förstår och kan sätta sig in i situationen. (Van Laer, 2014)

(27)

3.1.2

Rape Culture och könsbaserat våld

Könsbaserat våld är direkt kopplade till de sociala normer mellan könen som finns i samhället (Suzor, et.al, 2019). Begreppet Rape Culture definieras av Herman år 1989. Rape Culture är ett samhälle som anser att det är normalt att mannen har ett aggressivt beteende gentemot kvinnor. Rape Culture innebär att sexualitet och våld kopplas ihop. Dominant och icke-dominant, aggressiv och passiv är ord som Herman (1989) och Zaleki et al. (2016) använder för att

beskriva relationen mellan män och kvinnor i Rape Culture. I vårt samhälle ska mannen visa sin manlighet genom att vara starkare än kvinnor. Så länge vårt samhälle ser på sexualitet som något som innehåller våld och dominans samt att kvinnan befinner sig i en lägre position än mannen kommer våldtäkt vara ett vanligt problem. (Herman, 1989)

Fraser (2015) argumenterar för att antaganden om sexualitet och kön är grunden till varför våldtäkt sker. Det kräver då en djupare förändring i samhället bland strukturer och stereotyper för att hantera våldtäkter och sexuella trakasserier (Fraser, 2015). Könsbaserat våld online bör ses på ett bredare plan då det grundar sig i ojämställdhet (Suzor, et.al, 2019).

Fraser beskriver Rape Culture som ambivalent sexism. Som består av både fientlig och välvillig sexism. Det är alltså en kombination av dessa två olika typer av sexism. Välvillig sexism kan beskrivas som, en man vill skydda kvinnor mot män eller att kvinnor behöver tas hand om av män. Fientlig sexism är den typen av sexism som är vanligast och den som vi människor reagerar mest på. Dessa två typer av sexism grundar sig i könsnormer att män är män och kvinnor är kvinnor och att de ska bete sig på ett visst sätt. Det finns alltså två olika fack som könen ska förhålla sig till. Den här typen av sexism förekommer ofta i film och TV, vilket ökar acceptansen av detta beteende. (Fraser, 2015)

Inom Rape Culture är det vanligt att offret anklagas för att de har blivit utsatta för en våldtäkt och förövaren får sympati i sociala medier. Sociala medier har öppnat upp för diskussioner om sexualbrott och där det ofta förekommer så kallad Rape Culture. Forskarna i artikeln Exploring

Rape Culture in social media forums (2016) har genomfört en undersökning om hur våldtäkter

diskuteras på sociala medier. Resultatet visar att lägga skulden hos offret är vanligt. (Zaleki et.al, 2016)

I artikeln Sexual Violence in the Digital Age: The Scope and Limits of Criminal Law (2016) beskrivs det att den forskning som finns idag visar på att det främst är kvinnor som utsätts för sexualbrott. Forskarna menar att sexualbrott via internet beror på strukturer mellan män och kvinnor och att det inte enbart är myndigheten som har ansvar för att förhindra dessa brott. Ansvaret ligger även hos internetleverantörerna och de sociala plattformarna. En annan

(28)

anledning till att sexualbrott främst sker mot kvinnor är de normer som beskriver en kvinna och hierarkin mellan män och kvinnor. (Henry & Powell, 2016)

Att sexuellt objektifiera en kvinna innebär att behandla kvinnan som ett sexobjekt och detta sker i media. Ward (2016) sammanställer resultat från vetenskapliga, engelska, tidningar som har genomförts mellan 1995 och 2015. Resultatet visar att personer som ser objektifiering av kvinnor i media någon enstaka gång eller ofta kan direkt kopplas till: dåligt självförtroende, sexism, högre tolerans för sexuellt våld mot kvinnor samt att personerna anser att kvinnor har mindre kompetens och moral. (Ward, 2016)

3.2

Ansvar

Suzor et al. (2019) menar att företagen och internetleverantörerna har ett ansvar för att motverka de brott som sker mot kvinnor via internet. De har etisk, social och mänskligt ansvar gentemot sina användare, men företagen har varit långsamma på att hantera de problem som sker online och i vissa fall inte velat ta ansvar för detta. Diskussioner om yttrandefrihet har medfört problem att utveckla metoder för att motverka könsbaserat våld via internet.

Trakasserier som sker på internet ses ibland som oskyldigt då det finns en tolkning att lagen inte gäller på internet. Det kräver att användare och plattformarna tillsammans förändrar klimatet på sociala medier. (Suzor et al., 2019)

I studien Human Rights by Design: The responsibilities of social media plattforms to address

Gender-based violence (2019) online används United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights för att beskriva metoder som företagen behöver använda för att motverka de

brott mot kvinnor som sker. (Suzor et al., 2019)

Första metoden innebär att företagen är transparanta med sitt arbete för att uppnå de mänskliga rättigheterna. En av de mänskliga rättigheterna innebär att diskriminering av kvinnor ska upphöra och att vi ska uppnå jämlikhet mellan könen. Könsbaserat våld som sker på internet ska ses som en mänsklig rättighet och företagen ska arbeta för att uppnå de mänskliga rättigheterna även på internet. (Suzor et al., 2019) Pavan (2014) beskriver att företagen inte är transparenta med statistik om anmälningar och hur de har hanterat anmälningen.

Den andra metoden är att minska mängden hatiskt innehåll som publiceras på plattformarna. Exempel på detta är att Youtube inte erbjuder reklam på de videos som innehåller någon form av hatiskt budskap. Problemet med att minska denna typ av innehåll är att definiera var gränsen går. (Suzor et al., 2019)

(29)

Tredje metoden är att utveckla ett väl fungerat system för att rapportera och hantera om ett brott sker. Problemet med de nuvarande systemen är att ansvaret ligger då på personen som har blivit utsatt. Ytterligare problem med de nuvarande systemen är att det är svårt för företagen och användarna att avgöra vad som är ett brott och inte. Detta för att de strukturella normer som existerar gör att trakasserier accepteras som ”roligt” eller ”skämtsamt” när det i verkliga fallet är ett brott. (Suzor et al., 2019)

”We didn´t architect for prejudice, but we didn´t design systems to combat it either” (Boyd, 2015).

(30)

4

Studiens kontext

Sexualbrott är när en person utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller om den utsatta är under 15 år. Sexualbrott används som ett samlings ord för brotten våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, köp av sexuell tjänst, koppleri med flera. (Polisen, 2018) Situationer som innebär att det inte sker frivilligt är om den sexuella handlingen sker efter att personen har blivit utsatt för hot eller våld, om gärningspersonen utnyttjar en person som befinner sig i en utsatt situation eller om gärningspersonen allvarligt missbrukar att den andra personen står i beroendeställning till gärningspersonen samt om personen är under 15 år. (Brottsoffermyndigheten, u.å.)

Den 1 juli 2018 trädde en ny lagstiftning i kraft som beskrivs som samtyckeslagen. Med den nya lagstiftningen tillkom brotten oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Oaktsam våldtäkt innebär att gärningspersonen genomför en sexuell handling med en person som hen tror inte deltar frivilligt. Det är alltså upp till personen som vill ha sex att ta reda på om personerna vill vara med. Brotten våldtäkt och sexuellt övergrepp skiljer sig beroende på vilken typ av sexuell handling som har skett. (Brottsoffermyndigheten, u.å.) Den nya lagstiftningen föreslås av regeringen då en negativ utveckling kring sexualbrott har dokumenterats. Regeringen menar att de två nya brotten oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp kommer leda till att fler kommer att dömas för övergrepp. (Regeringskansliet, 2018)

Enligt Brå (u.å.) kan sexualbrott ske via telefon, internet eller andra medier. Gärningspersonen kan befinna sig på en annan plats än personen som blir utsatt. Exempelvis kan det vara att gärningspersonen får den andra personen att genomföra sexuella handlingar på sig själv via video. (Brottsoffermyndigheten, u.å.)

På polisens webbplats beskrivs polisens arbete kort. Enligt polisen kräver en våldtäkt en snabb insats för att säkra de spår som kan finnas och som kan användas som bevis vid en eventuell rättegång. DNA är ett viktigt bevis. Det finns spårsäkringsset som sjukvårdspersonalen kan använda för att ta prover som är viktiga bevis. I Brott på internet (u.å.) som riktar sig till unga personer uppmanar polisen att personer som blir utsatta för brott ska säga ifrån och anmäla. Broschyren ger även råd till föräldrar som har unga barn att inte radera konversationer och bilder då de kan användas som bevis. (Polisen, 2018)

Från och med 1 januari 2018 infördes lagen olaga integritetsintrång. Lagen innebär att den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida exempelvis bild/uppgift om en annan persons sexualliv eller nakna kropp. Syftet av spridningen är att medföra allvarlig skada för den som bilden/uppgiften avser. (6c§) Enligt polis och åklagare har det tidigare varit svårt att fälla

(31)

personer som har utfört en sådan gärning, men att lagen ska hjälpa till (Sommerstein, 2018). Exempel på händelser där personer har dömts efter lagen olaga integritetsintrång är:

• En person har filmat två andra personer ha sex på en fest och sedan spridit filmen via Snapchat. Straffet blev dagsböter

• En person hade skapat ett konto på Instagram och lagt ut flertal nakenbilder på en annan person. Rubrikerna till bilderna innehåll namnet på offrets bostadsort och skola.

(Jansson, 2018)

4.1.1

Brott på sociala medier

90 procent av de som blir utsatta av hämndporr är kvinnor. I en undersökning av företaget McAfee visade att mer än 50 procent vuxna personer har delat bilder med sexuell underton genom sin telefon. (Hearn & Hall, 2018) Det är vanligt att bilderna som läggs ut som

hämndporr på internet inkluderar fullständigt namn, yrke och bostadsort på den utsatta (Persson, 2017).

Dickpics har blivit ett omtalat ämne på sociala medier. En 18-årig man dömdes för sexuellt ofredande då han hade skickat flera så kallade dickpicks till en annan person via sociala medier (Loth, 2018). Även en 16-årig kille skickade en dickpic via sociala medier till en tjej och dömdes för sexuellt ofredande (Lybäck, 2018). Trolljägarna är ett program som sänds på TV3. Programmet fokuserar på näthat och att spåra personerna som utsätter de medverkande för hat. I första avsnittet i säsong tre av Trolljägarna tas ämnet dickpics upp. Sandra Reiche som är artist och fitnessmodell delar med sig av de sexuella trakasserier som hon har blivit utsatt för. Reiche berättar att hon har mottagit över tusen dickpics genom åren. I programmet medverkar juristen Mårten Schultz som berättar att skicka bilder på sitt könsorgan till en person som inte har bett om det är olagligt. Syftet med Reiches medverkan i Trolljägarna är att sprida kunskap om vad som sker på sociala medier. (TV3, 2019)

4.2

EU-domen

Den 21 december 2016 slog EU-domstolen fast att Sverige inte kan tvinga tele- och

internetleverantörer att utföra generell datalagring om sina kunder. År 2009 började Sverige följa EU:s datalagringsdirektiv (2006/24/EG) vilket innebär att internet- och teleoperatörer skulle lagra uppgifter om deras kunder. Men i EU-domstolen bestämdes det att generell

datalagring kan göra det möjligt att dra slutsatser om privatlivet för de personer som uppgifterna har lagrats. De menar att lagringen innebär ingrepp på personens integritet vilket går emot EU:s

(32)

rättighetsstadga. (Sveriges advokatsamfund, 2016) I en artikel i Sveriges radio svarar Susanne Palme (2016) på frågor om vad det är för uppgifter som lagras. Sms, e-post, geografisk position och samtal lagras i sex månader i Sverige och teleoperatörerna är skyldiga att lämna ut

uppgifterna till polis och underrättelsetjänsten. I domen beskrivs det att datalagring som är nödvändig för att bekämpa grov brottslighet är okej (Westerholm, 2016). Säkerhetspolisen (2017) menar att informationen som lagras är nödvändig för att förhindra, upptäcka, utreda och bevisa brott. Informationen kan vara avgörande ibland annat sexualbrott då de brotten riskerar att inte utredas alls då gärningen inte kan knytas till någons dator eller mobiltelefon.

(Säkerhetspolisen, 2017)

Nedan presenteras tre rättsfall för att ge exempel på olika sexualbrott som har skett på sociala medier. Brotten har skett mot kvinnor som är över 15 år. I samtliga rättsfall har informationen om polisens arbete varit bristfälligt.

4.2.1

Mål nr B 3552/12

22 januari 2017 livesändes en våldtäkt på Facebook. I en sluten grupp på Facebook kunde 60,000 medlemmar se våldtäkten. Flera medlemmar i gruppen anmälde händelsen, men livestreamen togs inte bort förrän efter flera timmar när polisen kommer till lägenheten i

Uppsala där händelsen ägde rum. (Tagesson, 2017) Vid rättegången användes livestreamen som bevis. Svea Hovrätt dömde tre män för inblandning i våldtäkten. Alla männen överklagade men det var enbart mannen som filmade våldtäkten som fick prövningstillstånd i HD. Slutgiltiga domen var: 21-åring till två år och åtta månader fängelse för våldtäkt och medhjälp till våldtäkt, 18-åringen fängelse i ett år och fyra månader och 24-åringen dömdes till fängelse i åtta

månader, men friades för underlåtenhet att avslöja våldtäkten och fick därför fyra månader fängelse för grovt förtal. (TT, 2018)

I utredningen har målsägande och tilltalade förhörts. Livestreamen fanns inte tillgänglig under förhandlingens inledning men under rättegången så har filmen använt som bevismaterial. Även tre vittnen som hade sett livestreamen hördes. (Göta hovrätt dom 2018-06-27 i mål B-3577-17)

4.2.2

Mål nr B 4597/12

2016 dömdes en man bland annat till sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång och försök till sexuellt tvång. Mannen har kontaktat en kvinna via Facebook och har olovligen tagit bild/filmat

målsäganden när hon har visat upp sin nakna kropp. Mannen har genom hot och tvång bett målsägande att skicka över fler lättklädda bilder annars skulle han sprida bilderna/filmerna. Mannen har även haft kontakt med målsägande på Instagram och Snapchat. I målet är

(33)

bevisningen chattkonversationer och skriftlig bevisning. (Högsta domstolen dom 2018-10-30 i mål B-4597-17)

4.2.3

Mål nr B 1719/18

2018 dömdes en ung man till sju fall av sexuellt ofredande. Mannen har skickat bilder på sitt kön via Snapchat till flera unga kvinnor. Bevisningen i fallet har varit chattkonversationer, skärm dumpar och vittnen. Det beskrivs att i ett av fallen har den utsatta inte vågat ta en skärmdump av meddelandena i Snapchat då avsändaren kan se att detta har gjorts. Istället har den utsatt visat bilden för sin mamma och hon har vittnat för vad bilden innehöll. Mannen överklagade till Göta Hovrätt då han menar att det inte är han som har skickat bilderna. Detta anser hovrätten är osannolikt och fastställer tingsrättens dom för sexuellt ofredande. (Göta hovrätt dom 2018-09-13 i mål B-1719-18)

References

Related documents

Uppsatsen syftar till att skapa förståelse för hur medieföretag arbetar internt med strategier och policys för sociala medier, samt hur detta påverkar de anställda på

Studien har även syftet att undersöka sociala mediers påverkan, detta för att skapa ökad reflektion och kunskap om sociala medier för att förhindra framkomsten

Därför har företaget tagit fram en handbok för deras sociala medier, vilket gör att alla kanaler, både centralt och lokalt, har en gemensam plattform att utgå ifrån vilket leder

När det kommer till lojalitet och gynnsam positionering tror vi att bankerna skulle kunna dra fördel av att finnas på de sociala medierna och bygga en relation tidigt med

Rörande marknadsföring via Instagram krävs, för att kravet på reklamidentifikation ska vara uppfyllt, att en reklammarkering finns i textens början för att den inte ska riskera

Att TV-X och TV-Z har betydligt fler gilla-markeringar på dess egna inlägg än Kanal 9, kan tänkas bero på att en strategi för sociala medier finns i

Valet av företag hamnade på tre företag i tre olika branscher och detta var medvetet, därför att jag ville se om dessa arbetade på samma sätt eller om de använder sig av sociala

Detta är en av sociala mediers styrkor gentemot traditionella medier och något som företag bör försöka utnyttja genom att skapa virala komponenter i sin