Malmö högskola
Lärarutbildningen
Examensarbete
15 poäng
Kränkande behandling över Internet
- digital mobbning
Insulting harassments through Internet
- digital bullying
Stefan Strömberg
Säl III: 2 Handledare: Annette Byström
90 poäng Examinator: Lena Lang
Abstract
Titel: Kränkande behandling över Internet – digital mobbning Författare: Stefan Strömberg
Att nyttja Internet är för de flesta människor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock är det inte alltid i en underhållande och positiv bemärkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien är att försöka lyfta fram och synliggöra det växande problemet med kränkande behandling via nätet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien är att först klargöra vad kränkande behandling är, och därefter hur kränkande behandling över nätet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett
förebyggande syfte. Studien bygger på en kvantitativ undersökning gjord på två olika gymnasieskolor i södra Sverige, och som besvarades av 74 elever sammanlagt. I litteraturen behandlas bl.a. Dan Olweus böcker Vad vi vet och vad vi kan göra och
Mobbning bland barn och ungdomar, samt den nationella studien Kränkningar i skolan
av Osbeck, Holm och Wernersson. Även forskningsöversikten Skolan – en arena för
mobbning av Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback har breddat inblicken i problematiken. Resultatet visar att kränkande behandling på nätet är lika vanlig som mobbning i skolan. Skillnaden är att det som sker på skolgården har många en större vetskap om, medan kränkningarna på nätet kan ske ” i det tysta”. Undersökningen pekar också på att flickor upplever sig mer utsatta av kränkningar på nätet än vad pojkar gör. Att ingen mår bra av att bli kränkt framkommer också tydligt, och detta medför att vi alla - inom skolans värld – har ett stort ansvar att informera, diskutera och engagera eleverna själva i arbetet mot kränkande behandling.
Nyckelord: digitala kränkningar, Internet, koncentrationsförmåga, kränkande behandling, likabehandlingsplan, mobbning, självförtroende
Tackord
Jag vill tacka alla de ungdomar som ställde upp och deltog i min undersökning om kränkande behandling. Era beskrivningar och erfarenheter om Internetanvändning har varit ovärderliga i mitt arbete. Jag vill även tacka de samhällskunskapslärare på de två gymnasieskolorna som visat stort intresse i ämnet, och planerat lektioner samt
distribuerat enkäter till eleverna. Billeberga den 31 maj 2008 Stefan Strömberg
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte ... 8
1.2 Frågeställningar... 8
2. Litteratur ... 11
2.1 Definitioner av begreppen mobbning och kränkande behandling ... 11
2.2 Internet – en mötesplats precis som skolgården ... 13
2.3 Kränkande behandling över nätet ... 14
2.4 Den som kränker ... 15
2.5 Den som blir kränkt ... 16
2.6 Följder av kränkande behandling för den enskilda individen... 16
2.7 Att stoppa kränkningar på nätet ... 17
2.8 Att arbeta i förebyggande syfte ... 18
3. Metod ... 21
3.1 Urval ... 21 3.2 Genomförande ... 214. Enkätresultat ... 23
4.1 Redovisning av enkätsvar ... 23 4.2 Analys av enkäten ... 305. Avslutande diskussion ... 33
6. Slutsats ... 37
7. Fortsatt forskning... 39
Referenslista ... 41
Bilaga ... 43
1. Inledning
Att nyttja Internet är för de flesta människor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Det är ett sätt att söka och förmedla information, upprätthålla kontakter eller för att sköta återkommande betingelser som att betala räkningar, göra bokningar eller annat. Sedan början av min yrkeskarriär som lärare har jag observerat elevernas ständigt ökande kunskap och förmåga att använda såväl mobiltelefoner som datorer för den dagliga kontakten med varandra. På några sekunder har man knappat in ett meddelande till någon, och ett inkommande svar gör sig snart tillkänna. Det har blivit en självklarhet att kommunicera utan att varken se eller höra varandra, det enda viktiga är att budskapet når fram. Inte heller verkar ungdomar känna sig tvekande till att kommunicera på nätet med helt främmande människor, och många nya kontakter knyts utan att man ens träffas. Många gånger har jag undrat om denna typ av kommunikation har samma värde som när man står ”öga mot öga”.
Självklart kan många fördelar ses i kommunikationsutvecklingen, men allt är inte av godo. För många har datorn blivit ett sällskap som ersätter den riktiga mänskliga kontakten. På Internet kan man kommunicera med andra utan att de kan se hur man själv ser ut. På Internet kan man lägga upp sidor av sig själv, och bygga en illusion av den personlighet som man vill framstå som. På Internet kan man uttrycka åsikter som man kanske inte skulle våga säga i det offentliga. Och värst av allt, på Internet kan man kränka andra människor som man inte gillar genom ord, förnedring och förtal.
I skollagen står det att det är skolans skyldighet att se till att alla former av mobbning och andra kränkande beteenden aktivt motverkas av skolan (Skollagen, 2002:55). Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) i kraft. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen och en inledande förklaring lyder;
Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. (Riksdagen.se, 080410)
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Alla som verkar inom skolan ska visa hänsyn och respekt för varje enskild människas egenvärde och för den gemensamma miljö alla vistas i. Skolans uppgift är att förmedla och lära eleverna att alla individer har samma värde, både män och kvinnor samt starka och svaga. Det ökande problemet med kränkande behandlingar via nätet bland våra elever måste därmed förhindras. Utbildning, upplysning och en öppen dialog skolpersonal, föräldrar och elever emellan är förutsättningar för att detta ska bli möjligt.
1.1
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur etablerat/vanligt förekommande kränkande behandling på nätet är bland ungdomar. Studien syftar även till att ta reda på hur man som lärare kan arbeta förebyggande.
1.2 Frågeställningar
Som utgångspunkt används följande frågeställningar: • Vad är kränkande behandling?
• Hur kan kränkande behandling över nätet se ut?
• Vilka psykiska följder kan bli resultatet av kränkande behandling för den utsatta individen?
• Hur kan skolan arbeta för att förebygga kränkande behandlingar över nätet?
Ett mål i studien är att få ett så balanserat urval av källor som möjligt som stöd till frågeställningarna. Därför kommer jag att - via Internet – besöka flera väletablerade organisationer som ex. Bris, Friends och Skolverket, som arbetar med Internet och mot kränkande behandling via nätet. Dessa organisationers hemsidor ger information som kan hjälpa mig att besvara frågeställningarna. Länkar från dessa organisationer till såväl enkätundersökningar som tidningsartiklar ger ytterligare bredd i studien.
Bris är en ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Bris verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle genom att bistå utsatta barn med råd och stöd. Kärnan av verksamheten är Barnens Hjälptelefon och Brismailen dit barnen kan vända sig anonymt och kostnadsfritt.
Friends är en stiftelse som arbetar aktivt mot mobbning. Arbetet bygger på att eleverna ska hjälpa varandra och börja reagera och agera mot mobbning. Stiftelsen inleder sitt arbete med personalutbildning, föräldrainformation samt kompisstödjarutbildning. Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna. Skolverkets roll i det svenska utbildningssystemet är att ange mål för att styra, att informera för att påverka och att granska för att förbättra.
2. Litteratur
I detta kapitel avses att genom teoretiska stöd fastställa godtagbara definitioner av begreppen mobbning och kränkande behandling. Detta följs av en beskrivning av Internet som en helt naturlig mötesplats för ungdomar – dock en mötesplats som kan betyda negativa upplevelser för många. Vidare beskrivs, utifrån teoretiska studier, både den som kränker, men också den som blir kränkt, samt vilka följder kränkningarna kan innebära för den enskilda individen. I den senare delen av kapitlet görs teoretiska kopplingar till hur man kan stoppa kränkningar på nätet, och hur man kan arbeta i ett förebyggande syfte.
2.1 Definitioner av begreppen mobbning och kränkande behandling
Dan Olweus är psykologiprofessor och en internationellt erkänd expert inom forskningen kring mobbning. Olweus (1986) anser att det är viktigt att man i mobbningsbegreppet innefattar både situationer där en enskild individ och där en grupp svarar för trakasseringen. I boken Mobbning Vad vi vet och vad vi kan göra definierar Olweus mobbning enligt följande:
Det är mobbning när en eller flera individer, upprepade gånger och över en tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera individer. (Olweus, 1986, s. 8)
Från Skolverkets sida har man numera vidgat diskussionen till att även innefatta begrepp som kränkande behandling för engångshändelser, sexuella trakasserier, rasism och trygghet för skolelever i allmänhet. Man säger:
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gemensamt för alla former av kränkningar är att de strider mot principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är att den enskilde elevens upplevelse alltid måste tas på allvar. (Skolverket.se, 080428)
Med begreppet annan kränkande behandling syftar man, enligt Skolverket, till en kränkning av en elevs värdighet som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara fysiska - slag eller knuffar, verbala - hot, svordomar eller öknamn, psykosociala - utfrysning, blickar, alla går när man kommer, eller kränkningar i texter och bilder – SMS, MSN, fotografier och på olika sociala forum på nätet.
På Skolverkets Barn- och Elevombuds-sida, som vänder sig direkt till elever i såväl grundskola, gymnasie- som vuxenutbildning, beskrivs kränkande behandling på följande sätt:
Känner du dig ledsen och blir illa behandlad på något sätt? Då kan du vara utsatt för kränkande behandling. Kränkningar kan vara att någon skickar elaka mail, SMS eller liknande. Det kan även vara att man upprepade gånger blir retad för hur man ser ut, att man är blyg eller annorlunda. Kränkande behandling kan också vara tyst genom att man inte får vara med eller att andra himlar med ögonen när man säger något. Våld som slagsmål och olika hot är naturligtvis också kränkningar. Det kan ibland vara svårt veta om du blivit kränkt eller inte, men skolan måste ta dig på allvar om du känner dig kränkt. (Skolverket.se, 080425)
Stiftelsen Friends är en av Sveriges största organisationer i arbetet mot mobbning. Friends styrker ovanstående tankegång kring mobbning och kränkande behandling via elektroniska kanaler genom att kategorisera begreppet mobbning enligt följande:
- Kroppsmobbning = slå, sparka, dra i håret, tafsa, hålla fast, fälla etc.
- Ordmobbning = att göra illa någon med ord (t.ex. fetto, mes, hora), skitsnack, ryktesspridning
- Tyst mobbning = att på olika sätt ”i det tysta” visa en person att den inte är välkommen. Det kan räcka med en elak blick eller en suck när man kommer i närheten.
- E-mobbning = som annan mobbning, skillnaden är att det sprids via olika elektroniska kanaler som mail, sms, mms. Kan innebära spridning av kränkande bilder och videofilmer. (Friends.se, 080425)
I den nationella studien om kränkande behandling, Kränkningar i skolan, som utförts på uppdrag av Skolverket har författarna Osbeck, Holm och Wernersson (2003) gett en bild av förekomst och omfattning av kränkande behandling inom grund- och gymnasieskola. Författarna diskuterar definitioner av använda begrepp som kränkande behandling och mobbning. Man hänvisar till Svenska Akademins ordlista där ordet ”kränka” betyder att förolämpa, våldföra sig på, bryta mot. Ordet innebär såväl verbal som fysisk handling. Osbeck m.fl. menar att i jämförelse med ordet mobbning ses
kränkande behandling som ett mer omfångsrikt begrepp då det inte relaterar till specifika definitioner på samma sätt som ordet mobbning gör.
2.2 Internet – en mötesplats precis som skolgården
Susanne Johansson arbetar för organisationen Hassela som bedriver ett omfattande socialt stödjande arbete med familjer, barn och ungdomar runt om i Sverige. På en föreläsning i Svalöv i februari 2008 under temat Vad gör ditt barn på nätet? redogjorde Johansson för sina erfarenheter i sitt arbete om barns och ungdomars nyttjande av Internet. Johansson anser inte att de kränkningar som sker på nätet skiljer sig nämnvärt från de kränkningar eller mobbing som sker på skolgården, under idrottslektionen, i skolans korridorer eller i klassrummet. Johansson menar att det inte är så konstigt att det är just de unga som råkar ut för kränkande behandling över nätet, eftersom det är de som är de flitigaste användarna och attraheras av nätet som den nya mötesplatsen ungdomar emellan. Dessutom har de flesta ungdomar en bred kunskap om nätanvändning, kan de nya kommunikationsvägarna och vet hur man ”pratar” med varandra. Det finns klubbar, communities och diskussionsgrupper där man hittar nya vänner och intressen. Enligt Johansson, tillbringar många ungdomar en stor del av sin tid på dessa sajter. Till skillnad från många vuxna har Internet blivit en helt integrerad och naturlig del för ungdomarna, avslutar Johansson sin föreläsning.
Dagens Nyheter publicerade år 2006 en artikelserie under rubriken Nätmobbning (DN, 080325). Enligt de intervjuade eleverna är många ungdomar ofta ute på chatsidor som MSN eller Lunarstorm. Ungdomarna bekräftar att det förekommer att pojkar och flickor blir mobbade och utsatta på nätet, men samtidigt uttrycker de också en känsla av att det är ”häftigt” att lära känna jämnåriga som bor långt borta. Några av kommentarerna i artikeln löd:
”- För mig är det lätt att bli som hypnotiserad när jag sitter framför min dator. Man kan prata med alla sina kompisar och hitta nya vänner på andra ställen.”
” - Det är så lätt att bli fast. Man sitter där och chattar med sina kompisar. Fem timmar
” - Jag tror inte föräldrar vet vad deras barn gör på nätet. Jag tror i alla fall inte att min mamma och pappa gör det. Vuxna känner inte till så mycket om MSN eller Lunarstorm. Det är som en annan värld för dem.”
”- Jag var inne jättemycket på Lunarstorm, MSN och liknande. Ibland nästan från när jag kom hem från skolan till sent på kvällen. Till slut kände jag att det nästan blev för mycket. (DN, 080325)
2.3 Kränkande behandling över nätet
Myndigheten Datainspektionen publicerade den 28 januari 2008 resultatet av sin undersökning om kränkningar på Internet. Undersökningen byggde på en anonym webbenkät som 520 personer i åldrarna 14 – 18 år svarade på. Hälften av alla ungdomar hade varit med om att någon ljugit eller skrivit otrevliga saker om dem på Internet. En av fem hade varit med om att någon annan person använt deras identitet. 29 procent av de tjejer som tillfrågades uppgav att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. (Datainspektionen.se, 080325)
Trots kränkningar av ovannämnda slag visar undersökningen att ungdomar viker ut sig på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Obehagliga erfarenheter och mer kunskap gör dem inte mer försiktiga. De tycks inte tänka på att en oförsiktighet idag kan bli förödande i framtiden, menar Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund i en artikel i Sysvenska Dagbladet den 28 januari 2008, i samband med att man släppte resultatet från undersökningen. Gräslund fortsätter:
Självfallet är det inte Datainspektionens uppgift att tala om när någon bör känna sig kränkt, men vi vill presentera fakta, peka på risker och verka för alternativa, mindre integritetskänsliga lösningar. Om vi ska kunna ändra de grundläggande attityderna, måste alla hjälpa till: beslutsfattare, lärare och inte minst föräldrar. (SvD, 080330)
Flertalet ungdomar i undersökningen menade också att deras föräldrar har mycket dålig insyn i vad de gör på nätet. Datainspektionen gjorde en motsvarande undersökning 2007 och en jämförelse med den visar att allt fler ungdomar medvetet döljer delar eller allt av sina förehavanden på Internet för sina föräldrar.
2.4 Den som kränker
Olweus (1986) anser inte att mobbning måste vara grupprelaterat, utan att mobbning kan utföras av en enskild person. Olweus talar också om begreppen ”direkt mobbning” och ”indirekt mobbning” som beskrivningar på öppna kränkningar på offer respektive social isolering och utfrysning av offer. I forskningsöversikten Skolan – en arena för
mobbning nämner även Björn Eriksson, Odd Lindberg, Erik Flygare och Kristian Daneback (2002) dessa begrepp som de sammanfattar enligt följande sätt:
Direkt mobbning karaktäriseras av öppna s.k. face to face-attacker mot offret som sparkar, slag, verbal mobbning t.ex. direkta hot, och att ta saker från offret --- Indirekt mobbning handlar om att sprida rykten, ljuga om någon, retas och att utesluta någon ur gruppen. (Eriksson m.fl., 2002, s.61)
Även om både pojkar och flickor utövar indirekt mobbning, anser Eriksson utifrån sina forskningsresultat att indirekt mobbning är vanligare bland flickor än hos pojkar.
I boken Strategier mot mobbning av Sonia Sharp & Peter K. Smith (1996) menar man att alla kan bli delaktiga i mobbningen, antingen stå för den eller utsättas för den. Man noterar även här att det är skillnad mellan pojkar och flickor, och att pojkarna använder mer direkta metoder i jämförelse med flickornas indirekta. Författarna pekar också på att de som mobbar ofta går i samma klass som de elever som utsätts för kränkningarna. En annan roll som spelar in är att de barn som behandlas illa i hemmet, eller som är med om att deras föräldrar eller syskon utsätter andra för kränkningar, kommer oftare än andra att själva trakassera sina klasskamrater.
Ett barn som ofta får höra sina föräldrar berätta om hur ”de fick någon att göra något”, eller hur de med vett och vilja lurat och manipulerat någon på exempelvis arbetet för att uppnå sina egna syften, kan ta efter sådant beteendemönster när det gäller de egna klasskamraterna. (Sharp & Smith, 1996, s.16)
Olweus (1986) säger att mobbarna kännetecknas av aggressivitet mot kamrater,
föräldrar och lärare. De har en positiv inställning till våld och våldsmedel, är impulsiva, samt har behov av att dominera. De har en genomsnittligt bättre självkänsla än sina jämnåriga. Olweus menar också att föräldrarnas känslomässiga attityd, deras
uppfostringsmetoder och brist på gränssättning är orsak till aggressivitet hos många barn. Aggressiviteten kopplar Olweus i sin forskning oftast till pojkar. Han menar att
flickmobbning oftast präglas av mindre våld, då flickor använder mer indirekta metoder som baktalande, utestängning från kamratkretsen och manipulerande av
kamratrelationerna.
2.5 Den som blir kränkt
I boken Mobbning bland barn och ungdomar utvecklar Olweus (1999) sina teorier kring mobboffren, och delar in dem i två grupper; passiva och provocerande. De typiska, passiva mobboffren är mer ängsliga och osäkra än elever i allmänhet. Ofta är de tysta, försiktiga och känsliga. De har en negativ värdering av sig själva och drar sig ofta tillbaka då de blir angripna. De är inte aggressiva eller retsamma i sitt beteende och de är negativa till våld. De provocerande mobboffren är däremot okoncentrerade, allmänt oroliga, och skapar en lätt irritation runt dem. De provocerar många i klassen och har ofta häftigt humör. Ibland händer det att det provocerande mobboffret själv ger sig på att mobba svagare elever.
Även Osbeck, Holm och Wernersson (2003) drar slutsatser kring vilka elever som utsätts för kränkningar. I den enkätundersökning som Osbeck m.fl. ansvarade för, svarade eleverna att det hos de utsatta offren finns något som är avvikande och som inte tolereras (Osbeck m.fl., 2003, s 31). Däremot finns det inte mycket att gå på när det gäller varför avvikande inte accepteras. Detta verkar snarare vara en självklarhet, enligt eleverna själva. Även avundsjuka är en förklaringskategori som eleverna lyfter fram. Detta kan jämföras med Jantelagen. Som elev kan man få höra att man inte är så snygg som man tror, så bra som man tror, eller dylikt.
2.6 Följder av kränkande behandling för den enskilda individen
I Strategier mot mobbning tar Sharp & Smith (1996) upp en del av de följder som mobbning kan orsaka hos den enskilda individen. Utsatta individers liv påverkas på ett negativt sätt. Har ren fysisk mobbning förekommit kan individen ha skadats rent kroppsligt, men den psykologiska smärtan rotar sig ännu djupare. Individen kan få ångest vid tanken att behöva gå till skolan. Självförtroendet och självkänslan sjunker, och ibland kan mobboffren intala sig själva att de själva frammanat mobbningen, och att det är deras fel. Ytterligare följder kan vara att det påverkar individens koncentrations- och inlärningsförmåga. En del får ont i magen och huvudvärk, mardrömmar ochångestattacker. På högstadie- och gymnasienivå förekommer det att vissa elever väljer ämne och nivå för att slippa träffa vissa av sina skolkamrater som man blivit utsatt av. Sharp och Smith skriver:
På sikt löper de mobbade eleverna en ökad risk att bli deprimerade som vuxna. För ett mindre antal elever kan mobbningsbeteendet utgöra en konkret risk för deras liv, det kan medföra allvarliga skador och till och med deras död. (Sharp & Smith, 1996, s.13)
Även Eriksson m.fl. (2002) tar upp diskussionen kring konsekvenser för offret:
Mobbning leder till depressioner, ångest, dålig självkänsla och ibland självmord. Konsekvenserna av mobbning på den psykiska hälsan kan bestå över mycket lång tid, ända upp i vuxen ålder. (Eriksson m.fl., 2002, s.80)
2.7 Att stoppa kränkningar på nätet
Stiftelsen Friends har i punktform radat upp åtgärder vuxna och föräldrar bör beakta om kränkningen är ett faktum. Man säger att;
- Om ett barn blir kränkt är det viktigt att visa att det inte är barnets fel. Barnet måste uppmuntras att aldrig acceptera kränkningar och att våga prata med en vuxen.
- Det är viktig att få barnet att förstå riskerna med att lämna ut privata användarnamn och lösenord.
- Nätets ”anonymitet” gör det lätt att testa gränser och skriva saker som man aldrig skulle säga öga mot öga. Man glömmer bort att det sitter en annan människa bakom den andra datorn. Man bör prata om vad som är ok och inte ok att säga över nätet.
- Om barnet blir utsatt för e-mobbning med koppling till skola, bör skolan kontaktas. Skolan har ett ansvar att agera mot e-mobbning.
- Om barnet blir utsatt för allvarlig e-mobbning kan en polisanmälan göras. Lämpligt är att spara alla hotfulla meddelanden även om det känns obehagligt. - Ytterligare ett förebyggande sätt är att kontakta Internetoperatören, som har en
särskild avdelning för missbruk som kallas för abuse-avdelning. Det är även viktigt att man anmäler kränkningarna till sajterna, där åtminstone de lite mer seriösa sajterna har anmälningsmöjligheter. (Friends.se, 080330)
Friends förespråkar en rak och öppen kommunikation med barnen. Man uppmuntrar de vuxna att be barnen visa sina kunskaper om nätet. Man menar även att det är oerhört viktigt att prata med barnet om riskerna med att lägga ut bilder och personuppgifter på nätet. Har barnet stämt träff med någon de träffat på nätet, är det viktigt att de aldrig är ensamma när de träffas första gången.
2.8 Att arbeta i förebyggande syfte
Eriksson m.fl. (2002) utgår från psykologen Rigbys resonemang att det är ett känt faktum att mobbning minskar om skolan utgår från en helhetssyn på problemet. Detta innebär att all personal måste ha ett gemensamt synsätt och ett gemensamt agerande i arbetet mot mobbning. Det är också viktigt att personalen har en god kännedom om elevernas erfarenheter av mobbning. Ett sätt är att ta reda på detta är att genomföra särskilt framtagna enkäter som koncentrerat berör frågor kring mobbning, men också elevernas synpunkter på känslan av säkerhet på skolan, egen personlig känslomässig status, skolnärvaro och skolprestationer. Enligt Eriksson m.fl. menar Rigby även att det är viktigt att involvera föräldrarna för att få en komplett kartläggning av det sociala läget. Utifrån insamlad data kan skolpersonalen bygga upp en skolpolicy mot mobbning. Utifrån Rigbys tankar sammanfattar Eriksson, m.fl. (2002) hur lärare kan arbeta för att reducera mobbningen i skolan:
1. Läraren måste tydligt markera att han/hon är emot mobbning i samband med händelser som berör mobbning såväl i klassrummet som på övriga platser. 2. Läraren måste alltid lyssna till elever som vill berätta om att de varit utsatta.
Därefter måste läraren agera enligt skolans policy, för att få slut på mobbningen. 3. Alla lärare måste föregå med gott exempel och uppmuntra till gott kamratskap. 4. Läraren bör uppmuntra eleverna att starta diskussioner för att minska mobbning,
samt positivt uppmuntra de elever som aktivt tar avstånd från mobbning. 5. Läraren bör försöka engagera eleverna att ingå i antimobbningskommittéer.
(Eriksson m.fl., 2002, s. 92)
Helle Höiby (2004) har skrivit boken Mobbning kan stoppas! I boken menar Höiby att man som lärare kan arbeta för att mobbning inte ska kunna uppstå och utvecklas.
Genom att hela tiden arbeta på ett organiserat sätt med barnens sociala relationer och sitt eget förhållningssätt gentemot barnen kan mobbningen förebyggas.
Man gör arbetet med barnens sociala liv till en kontinuerlig uppgift – även då det inte finns några problem. (Höiby, 2004, s. 81)
Författaren anser att det allra viktigaste för läraren är att lära känna varje enskilt barn i klassen noga. Ett förslag är att genomföra utvecklingssamtal genom hembesök istället för på skolan. Lika viktigt som att lära känna det enskilda barnet, är det viktigt att få en bild av barnen som grupp. Då kan man hjälpa dem i det sociala samspelet. Samtal och diskussioner betonas där barnen berörs och formulerar ståndpunkter i den sociala gemenskapen.
I boken Livet är ett mirakel – så stoppar vi mobbning av Lisbeth Pipping (2007) tar författaren upp betydelsen av att alla skolor har en väl genomtänkt och utarbetad likabehandlingsplan. Planen ska vara framarbetat av alla på skolan; elever, lärare och föräldrar. Syftet är att alla ska vara med och känna sig delaktiga och ställa sig bakom de mål, idéer och regler som fastställs i planen.
Likabehandlingsplanen ska tala om hur man ska visa respekt för varandra på skolan, hur personalen ska reagera och agera om en elev far illa. I likabehandlingsplanen ska skolan redogöra för hur man ska förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier, mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. (Pipping, 2007, s.260)
Författaren betonar också att likabehandlingsplanen inte får bli en falsk trygghet, ”en hyllvärmare”, som inte gör någon skillnad, utan ska vara ett aktivt levande dokument som hela tiden förnyas och utvärderas.
Likabehandlingsplanen ska inte förväxlas med en mobbningsplan som man tar fram när mobbning konstaterats, utan är en antimobbningsplan som skall användas i förebyggande syfte.(Pipping, 2007, s. 272)
Pipping ger även en rad konkreta förslag att tänka på i det dagliga arbetet. Bl.a. menar hon att det är viktigt att ha en öppen dialog med föräldrarna så att de känner sig delaktiga i det förebyggande arbetet. Vidare är det viktigt med ett välfungerande
rastvärdssystem där personalen har kunskap om mobbning och kan se och reagera på signaler. Pipping anser att man ska undvika att lämna eleverna ensamma - då skapas inte tillfällen till kränkning och mobbning. Istället bör personalen åtminstone i de yngre barngrupperna finnas med i barnens lekar och aktiviteter för att kunna styra upp eventuella konflikter som kan uppstå. Det är också viktigt att de äldre barnen får möjlighet till rastaktiviteter som passar dem, och att de inte drar runt och inte har något att göra. Att ha faddersystem, samt välfungerande elevråd, klassråd och föräldraråd är andra rekommendationer i det förebyggande arbetet. Men även att arbeta aktivt med social och emotionell träning för att skapa bättre klimat eleverna emellan.
3. Metod
I början av datainsamlingen hade jag kännedom om ungdomars nyttjande av Internet i syftet att hålla kontakt, eller att komma i kontakt med andra ungdomar. Att kontakterna inte alltid var i goda ordalag, hade jag viss vetskap om, men däremot inte i vilken omfattning som ungdomarna upplevde sig kränkta. Utgångspunkten i studien blev därför att undersöka hur etablerat/vanligt förekommande kränkande behandling på nätet är bland ungdomar. Detta har jag valt att göra via en enkät. Jag ville också finna svar till hur man som lärare kan arbeta i ett förebyggande syfte.
3.1 Urval
Judith Bell (2003) påpekar i boken Introduktion till forskningsmetodik att oavsett vilken metod man väljer för insamling av information, måste man alltid kritiskt granska den för att avgöra hur tillförlitlig och giltig informationen är. Då tidsfaktorn har haft en betydande roll i studien, har begränsade möjligheter att kontrollera reliabilitet och validitet getts. Dock anser jag att de organisationer och tidningar som besökts är väletablerade och nationellt erkända forum, vilket ger dem ett förhållandevis högt reliabilitetsvärde. För att utöka kunskapen ytterligare valdes att komplettera nämnda källor med litteratur av författare och nationella forskare som fokuserat sitt innehåll kring kränkande behandling och mobbning. Det kan nämnas att litteratur kring digital mobbning inte varit helt lätt att finna, troligtvis pga. att problemet är relativt nytt och att någon djupare och bredare forskning ännu inte kommit till pränt. Förutom det redan nämnda, har jag även deltagit på föreläsning hållen av representant från Hassela, och där kränkande behandling på nätet varit ett huvudtema.
3.2 Genomförande
För att få veta hur pass vanligt kränkande behandling är på nätet, valdes det att göra en enkätundersökning. Detta val av metod klassificeras som kvantitativ, enligt Bell (2003). Enkäten delades ut på 2 gymnasieskolor. Den ena gymnasieskolan är nystartad och ligger i en stad i nordvästra Skåne, medan den andra gymnasieskolan har varit verksam under ca 10 års tid och är belägen på den skånska landsbygden. Utifrån Bells (2003) litteratur följdes de etiska rekommendationerna vad det gäller tillstånd av ledning och andra berörda att få genomföra enkäten. Samhällskunskapslärarna på skolorna planerade in enkäten i samband med lektioner om värdegrund, och ifyllandet skedde under
lektionstid. Totalt delades enkäten ut till 74 elever i åldern 16 – 18 år, varav 40 av eleverna var flickor, och således 34 var pojkar. Eleverna fick information om etiska regler kring anonymitetsförfarande och frivilligt medverkande innan enkäten delades ut. För att undanröja eventuella missförstånd kring en del begrepp hade varje enkät ett försättsblad med Skolverkets definitioner av begreppen mobbning, kränkande behandling samt annan kränkande behandling. (Se bilaga 1). Samtliga 74 enkätsvar returnerades ifyllda, och har tillvaratagits och sorterats utifrån ett kvantitativt värde. Något bortfall pga. avbrytande eller missförstånd av frågor har därmed inte registrerats. Enligt Bell (2003) är det viktigt vid skapandet av enkäter att tänka igenom frågornas utformning noga. Av de 22 frågor som ingår i enkäten, är många raka ja- eller nejfrågor. Dock är det några frågor som kategoriseras som alternativfrågor, då möjligheten till multipel respons kunde ges. Dessa kommer att redovisas i stapeldiagramform i resultatgenomgången. Enkäten avslutas med en öppen fråga, där respondenten får möjlighet att uttrycka sina upplevelser med egna ord. Denna fråga kan sorteras in under ett kvalitativt värde i undersökningen.
Direkt efter redogörelsen av enkäten följer en analys kring de resultat som framkommit. Detta följs sedan upp med en avslutande diskussion, där enkätresultat och litteratur ställs mot varandra och diskuteras. Arbetet avslutas med en sammanfattande slutsats.
4. Enkätresultat
Förutom de frågor som sammanställts i diagramform (3 frågor), har övriga frågor redovisats i procentform, utifrån principen att endast ett svar kunde ges till frågan.
4.1 Redovisning av enkätsvar
1. Har du blivit mobbad någon gång?
Flickor Pojkar Totalt
Ja 40,5 % 19 % 59,5 %
Nej 13,5 % 27 % 40,5 %
2. Har du själv mobbat någon?
Flickor Pojkar Totalt
Ja 15 % 20 % 35 %
Nej 39,2 % 25,8 % 65 %
3. Vet du någon som har blivit/blir mobbad på din skola? Flickor Pojkar Totalt
Ja 33,8 % 33,8 % 67,6 %
Tabell 1
4. Varför tror du man väljer att kränka/mobba en annan person?
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Man tror att man är tuff
Man är osäker Man vill ha makt Man påverkas av andra Man har själv blivit kränkt Annat pojkar flickor
På fråga 4 kunde deltagarna markera fler än ett alternativ. På svarsalternativet ”Annat” kom följande kommentarer:
- ” Inte bekväm med sig själv” - ”Inget bättre för sig”
- ”Avundsjuk”
- ”För att man har tråkigt” - ”Dom förtjänar det”
Tabell 2
5. Vem tror du kan stoppa kränkning/mobbning?
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Den som kränker/mobbar någon
Den som blir kränkt/mobbad
Tabell 3
6. Vad skulle du göra om du fick kännedom om någon som blev mobbad/kränkt? 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Försöka prata med den utsatta
Försöka prata med den/de som kränker/mobbar
Be någon vuxen om hjälp
Inte "lägga mig i" Annat
Även fråga 6 hade möjligheten till fler svarsalternativ. Under svarsalternativet ”Annat” kunde man läsa följande kommentarer:
- hade försökt att prata med mobbaren, hade tagit det steg för steg - säga till dem på skarpen
- prata med lärare och stötta den utsatta - inte lönt att prata – de skiter i en också - jag bryr mig inte om dagens samhälle 7. Har du blivit kränkt via Internet?
Flickor Pojkar Totalt
Ja 36,5 % 20,3 % 56,8 %
Nej 17,5 % 25,7 % 43,2 %
8. Har du själv kränkt någon via Internet? Flickor Pojkar Totalt
Ja 16,2 % 24,3 % 40,5 %
9. Vet du om någon som blivit kränkt/blir kränkt via Internet på din skola? Flickor Pojkar Totalt
Ja 18,9 % 12,2 % 31,1 %
Nej 35,1 % 33,8 % 68,9 %
10. Är du medlem på någon ”Community” (ex; Lunarstorm, Bilddagboken, Youtube, Snyggast, Helgonet…) på Internet?
Flickor Pojkar Totalt
Nej 4 % 6,6 % 10,6 %
Ja, 1 site 8,1 % 10,8 % 18,9 %
Ja, 2 – 5 olika siter 34 % 24,4 % 58,4 %
Ja, fler än 5 olika siter 8,1 % 4 % 12,1 % 11. Hur många timmar/vecka spenderar du på olika chatsidor?
Flickor Pojkar Totalt
Inte alls 2,7 % 6,7 % 9,4 %
Någon timme/vecka 20,3 % 17,6 % 37,9 %
Mellan 5 – 10 tim./vecka 20,3 % 10,8 % 31,1 % Mer än 10 tim./vecka 10,8 % 10,8 % 21,6 %
12. Har du någon gång lämnat ut dina lösenord till någon kompis? Flickor Pojkar Totalt
Ja 23 % 32,4 % 55,4 %
Nej 31 % 13,6 % 44,6 %
13. Har du gått in på någon annans lösenord och utgett dig för att vara han/hon? Flickor Pojkar Totalt
Ja 4 % 10,8 % 14,8 %
14. Har du lagt ut bilder på dig själv på Internet?
Flickor Pojkar Totalt
Ja 51,4 % 32,4 % 83,8 %
Nej 2,7 % 13,5 % 16,2 %
15. Har du lagt ut bilder på någon annan på Internet? Flickor Pojkar Totalt
Ja 40,6 % 28,4 % 69 %
Nej 13,5 % 17,5 % 31 %
16. Känner du till att bilder kan förvrängas/manipuleras via Internet? Flickor Pojkar Totalt
Ja 48,6 % 37,8 % 86,4 %
Nej 5, 4 % 8,2 % 13,6 %
17. Anser du att det sårar mer eller mindre om någon skrev något fult till dig över Internet än om personen kom och sa det till dig ”öga för öga”?
Flickor Pojkar Totalt
Mindre 23 % 29,7 % 52,7 %
Mer 8,1 % 8,1 % 16,2 %
Lika mycket 23 % 8,1 % 31,1 %
18. Tycker du att det skulle vara lättare eller svårare att säga något negativt till en person vad du tycker om honom/henne över Internet istället för ”öga mot öga”?
Flickor Pojkar Totalt
Lättare 43,2 % 28,4 % 71,6 %
Svårare 2,7 % 2,7 % 5,4 %
19. Har du haft kontakt med någon okänd/känd person via webcamera? Flickor Pojkar Totalt
Ja 28,4 % 29,7 % 58,1 %
Nej 25,7 % 16,2 % 41,9 %
20. Har du ljugit om någon/förtalat någon på Internet? Flickor Pojkar Totalt
Ja 12,2 % 18,9 % 31,1 %
Nej 41,8 % 27,1 % 68,9 %
21. Har någon ljugit om dig/förtalat dig på Internet? Flickor Pojkar Totalt
Ja 25,7 % 17,6 % 43,3 %
Nej 28,3 % 28,4 % 56,7 %
22. Om du blivit kränkt över nätet; beskriv i korta ordalag vad som hände och på vilket sätt du kände dig kränkt!
Följande svar noterades, och har gruppsorterats utifrån typ av kommentar; Fula ord och tillmälen
- ”Jag har blivit kränkt av dessa ord: horunge, fitta, hora, kuk m.m.” - ”På nätet kallar alla varandra massa skit.”
- ”Folk gaddade ihop sig och anmärkte på vad jag lyssnar på, kallade mig saker
som jävla emo etc.”
- ”Du är ful! (Jag blev ledsen mest)” - ”När personer kalla mig fula ord och så.” - ”Mest av killar som kallat en hora och fitta.”
- ”Dom skrev att jag var snyggast av alla, och det är jag inte.” Hot, öknamn,
mobbad för mitt utseende m.m.”
- ”Pga. min klädstil är det många som har skrivit och kommenterat dumma
grejer, tex. hora, fitta, slyna…”
- ”Hora, slampa, jävla nörd, tönt, dra och dö”
- ”När personer visar sitt kön, säger olika dumma saker m.m.” Hot och bråk
- ”Kaxiga personer som vill ha bråk.” - ”Jag har blivit hotad/mordhotad.” - ”Hotad! Värdelös!”
- ”Rasistiska trakasserier och utseendes trakasserier.” Lösenordsintrång, lögn om identitet och förtal
- ”Min kompis lurade en annan kille att han var en tjej, och sedan kom det fram
att det bara var lur.”
- ”Någon tog reda på lösen och skrev massa elaka saker.”
- ”Skrev opassande ord om mig och min familj. La ut bilder på mig och skrev
elaka saker. Kände mig värdelös, ledsen, arg, dum, kränkt.”
- ”En så kallad kompis till mig tog mitt lösenord till Lunarstorm och la ut exakt
all min privata information + påhittad på min presentation. Gissa varför jag kände mig kränkt!?!”
Bildmanipulering
- ”Elaka kommentarer på bilder man har lagt upp på bilddagboken.se. Det är inte
kul när någon säger att man är ful/äcklig.”
- ”Någon anonym skrev ”jävla emo” på en av mina bilder.”
- ”Slagord, rykten, bildmanipulering. Har även blivit utsatt för tjejer som påstått
sig tycka om en och bara lurats, får en att må väldigt dåligt när det är någon man själv tycker om.”
- ”Kommentarer på bilddagboken. Anonym (fast jag vet vem) skrev hora, slyna
osv. Jag kände mig kränkt för att alla andra kunde se vad som stod (jag tog bort det)”
Känsla av ledsamhet och värdelöshet - ”Man känner sig jävligt värdelös.”
- ”Det var någon som skrev att jag såg ut som typ 40 år, men jag pallar inte bry
mig om folk som säger sådan saker, så jag bara skrev något likadant tillbaks.”
- ”Det var en person som tyckte att jag var löjlig osv., men ha sa förlåt efteråt och
påstod att han hade tråkigt och ingen brukar bry sig över Internet.”
- ”Vet vad mobbning, kränkning osv. innebär. Blivit utsatt alla år i skolan fram
till ettan i gymnasiet. Så kan ni själv räkna hur många år det är… Det värsta som finns, men jag var en av de starka som gick till skolan ändå fast man visste vad som skulle komma. Så till alla som blir utsatta, kämpa på, det blir bättre.”
- ”Har för mycket att berätta att jag inte vet vart jag ska börja och jag orkar inte
berätta allt. Det gör ont…”
4.2 Analys av enkäten
Utifrån den just redovisade enkäten framkommer det att många ungdomar upplevt sig mobbade eller utsatts för kränkningar via Internet. Mer än hälften av de 74 tillfrågade hade upplevt mobbning någongång, och mer än hälften hade också känt sig kränkta via Internet. När det gällde att rannsaka sig själv var det drygt en tredjedel, 35 %, av ungdomarna som själva mobbat någon annan, medan det var strax över 40 % som kränkt någon annan via Internet. Ungdomarnas kännedom om andra som utsatts för mobbning på skolan var hög, 68 %. Knappt hälften, 31 % hade kännedom om andra som blivit kränkta via Internet. Utifrån dessa sex besvarade frågor, kan man skönja en bild av att kränkning via Internet är minst lika vanligt som att mobba någon på skolgården. Resultatet visar också på att dubbelt så många av flickorna har upplevt mobbning och kränkningar via Internet i jämförelse med pojkarna.
Vad det gäller orsaker till varför man mobbar andra varierar svaren, och förutom de alternativ som fanns med i enkäten har eleverna lagt till egna funderingar över eventuella orsaker. Bland pojkarna verkar det vara framförallt tre olika orsaker till varför man kränker en annan person. Det vanligaste svaret bland pojkarna var ”Man
tror att man är tuff”, men även svaret ”Man påverkas av andra” eller ”Man har själv blivit kränkt” är vanliga svar. Bland flickorna fick svaret ”Man är osäker” och ”Man påverkas av andra” flest röster, men även svaret ”Man tror att man är tuff” låg högt.
På frågan om vem som kan stoppa kränkningar och mobbning verkar en stor majoritet av ungdomarna vara överens om att det är ett gemensamt arbete där alla kan hjälpa till. Att mobbaren själv måste ta sitt förnuft tillfånga och stoppa kränkningarna har drygt hälften av ungdomarna sett som en naturlig åtgärd. När det gäller vad man själv skulle kunna göra om man fick vetskap om att någon blev mobbad/kränkt skiljer sig svaren mellan könen på två punkter. Alternativet ”Försöka prata med den utsatta” valdes av närmare 50 % av de tillfrågade flickorna, medan endast 23 % av de tillfrågade pojkarna kunde tänka sig detta. Alternativet ”Inte lägga sig i” valdes däremot av närmare 30 % av pojkarna, medan flickorna stod för endast 10 %.
Att många ungdomar är vana Internetbesökare kan konstateras då närmare 60 % av de tillfrågade ungdomarna var medlemmar på 2 – 5 sajter, och att över 50 % av ungdomarna spenderade minst 5 timmar per vecka på olika chatsidor. Endast 10 % av de tillfrågade ungdomarna spenderade ingen tid alls på chatsidor eller var medlemmar på någon community.
Att lämna ut sitt privata lösenord till någon annan är enligt undersökningen relativt vanligt. Mer än hälften av de tillfrågade ungdomarna hade gjort detta någon gång. Däremot var det endast 15 % av de tillfrågade som gått in på någon annans lösenord. Undersökningen visar även att ungdomarna lägger ut bilder av sig själv på Internet. Närmare 85 % av de tillfrågade hade bilder av sig själva utlagda på nätet. Detta, trots att majoriteten hade kännedom om att bilder kan förvrängas och manipuleras på olika sätt. Mer än hälften av ungdomarna anser att det sårar mindre om någon skrev något fult till dem över Internet, än om man sagt det ”öga mot öga”. Dock tycker närmare 12 % att det skulle såra mer. Detta kan sättas i relation till frågan om det är lättare eller svårare att säga något negativt till en person över Internet. Här är det över 70 % som tycker att det är lättare att säga det via Internet än att säga det ”öga mot öga”.
När det gäller frågorna om lögn och förtal på Internet visar enkäten att fler flickor än pojkar känner sig illa behandlade över nätet. Det är däremot fler pojkar än flickor som sysslat med att förtala eller ljuga om någon annan. Elevernas eget resonemang i enkäten om att man ofta kränker någon annan för att man själv blivit kränkt stämmer då inte fullt ut. Fler orsaker måste ligga bakom detta förutom den egna sårbarheten.
Slutligen bekräftar den sista frågan i enkäten elevernas erfarenheter av kränkningar via Internet. Eleverna beskriver fula, kränkande ord, men också hot, ryktesspridning och bildmanipulering. Många av de tillfrågade vittnar om en känsla av förnedring, värdelöshet och uppgivenhet.
5. Avslutande diskussion
I inledningen beskrevs nyttjandet av Internet som ett vardagligt redskap för att söka information och upprätthålla kontakter. Att ungdomar använder Internet som ett öppet forum för att kommunicera och träffa andra människor var känt. Men att Internet används av ungdomar för att kränka och förnedra andra människor med elaka och nedsättande ord var däremot mindre känt. Dock bekräftades detta genom den enkät som valdes att göras i studien. Syftet med studien var att undersöka hur etablerat/vanligt förekommande kränkande behandling på nätet är bland ungdomar, samt hur man som lärare kan arbeta förebyggande. I enkäten undersöktes elevernas erfarenheter av mobbning och kränkningar över det digitala nätet. Enkäten vill jag nu koppla till den litteratur jag läst kring ämnet mobbning och kränkningar, samt de aktuella rapporter och information inom ämnet som jag funnit på Internet.
Som utgångspunkt i studien har frågeställningar använts som vägledning i datainsamlingen. För att sammanfatta begreppet kränkande behandling valde jag Skolverkets definition (2008) och fann då att kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och ”annan kränkande behandling”. Gemensamt för alla former av kränkningar är att de strider mot principen om alla människors lika värde. Osbeck m.fl. (2003) menar att i jämförelse med ordet mobbning ses kränkande behandling som ett mer omfångsrikt begrepp då det inte relaterar till specifika definitioner på samma sätt som ordet mobbning gör.
Kränkande behandling över nätet kan enligt kända organisationer som Hassela, Friends eller Barn- och Elevombudsmannen (2008) se ut på många sätt. Även myndigheten Datainspektionen (2008) samt en artikelserie i Dagens Nyheter (2008) bekräftar olika former av kränkningar över nätet. Den egna enkätundersökningen förtydligar ungdomarnas upplevelser ytterligare. Sammantaget vittnar dessa källor om elaka tillmälen, lögner och förnedring, förtal och hot. Dessutom förekommer spridning av kränkande bilder och videofilmer, och emellanåt utläggning av bilder i former av kontaktannonser eller liknande. Inlagda bilder och filmer kan även manipuleras och hamna på pornografiska sidor.
Enkätundersökningen visade att det var lika vanligt att bli mobbad på skolgården som det var att bli kränkt på nätet. Det var en hög procent ungdomar som kände till andra ungdomar som blivit eller blev mobbade på skolgården. Däremot var det endast en låg procent som kände till andra ungdomar som blev kränkta över nätet. Skillnaden är tydlig, och pekar på en ovetskap om vad som pågår. En slutsats är att det är svårare att dölja mobbning på skolgården, som trots allt är ett begränsat område med få gömställen. Däremot kan kränkningarna på nätet pågå utan allas vetskap. Enkäten visar också på att flickorna känner sig mer utsatta på nätet än vad pojkarna gör. Hemmets ”lugna vrå” är kanske inte så lugn för många ungdomar som den borde vara. Utifrån Olweus (1999) beskrivning av passiva mobboffer kan vissa paralleller dras. Passiva mobboffer är enligt Olweus tysta, försiktiga och känsliga. De har en negativ värdering av sig själva, och drar sig ofta tillbaka då de blir angripna. Många av de ungdomar som blir kränkta via nätet kan tillhöra denna passiva grupp, som utsätts dagligen utan att så många andra får kännedom om det och kan förhindra vidare kränkningar.
Såväl Sharp och Smith (1996) som Eriksson m.fl. (2002) menar att mobbning leder till depressioner, ångest, dålig självkänsla och i vissa fall självmord. Konsekvenserna av kränkande behandling kan bestå över mycket lång tid och ända upp i vuxen ålder. Då min undersökning pekar på att ungdomarna upplever sig lika mobbade på skolgården som kränkta på nätet, torde de psykiska följderna inte heller skilja sig så mycket. Dock är detta endast ett antagande utan saklig grund, men ungdomarnas egna kommentarer i enkäten beskrev många känslor av värdelöshet, uppgivenhet och smärta. Orsaker till varför man mobbar eller kränker andra visade sig få varierande svar. Dock var det bland pojkarna vanligast med svaret att man ville vara tuff, eller att man kände av grupptrycket från de andra. Även flickorna trodde att grupptrycket påverkade mycket, men menade också att det kunde bero på en osäkerhet. Problematiken ligger kanske i att ungdomarna är i en känslig ålder, då man söker en egen identitet, men samtidigt är man rädd för att vara annorlunda eller utanför.
En annan intressant aspekt i enkäten är vilket värde den kränkande kommunikationen över nätet tycks ha. Många menar att det sårar mindre att säga något fult till någon över nätet än att göra det öga mot öga. Vad är skillnaden? Oavsett på vilket sätt mottagaren får orden till sig betyder de samma sak, vare sig de är uttalade eller bara lästa. Det borde vara lika sårande att höra att man är ”ful och äcklig” som att läsa att man är ”ful och
äcklig”. Parallellen kan dras till att ungdomarna i enkäten menar att det är lättare att säga något negativt till en person över Internet istället för öga mot öga.
Den slutliga frågeställningen i studien berör skolornas arbete och agerande för att förebygga kränkande behandlingar över nätet. Stiftelsen Friends har en rad åtgärder som man rekommenderar föräldrar och vuxna om kränkningen är ett faktum. Allra viktigast är att personen uppmuntras att aldrig acceptera kränkningar, utan vågar prata om det och be om hjälp hos vuxna. Vid allvarliga kränkningar via nätet bör en polisanmälan göras. Vid allvarliga kränkningar via nätet med koppling till skola, ska skolan kontaktas. Skolan har ett ansvar att agera mot detta. I enkätundersökningen verkar de flesta ungdomar tycka att alla kan hjälpa till för att stoppa kränkningar och mobbning. När det gäller skolans ansvar att arbeta i ett förebyggande syfte kan en mängd förslag lyftas fram. Enligt litteraturen, konstateras det att kränkningarna minskar om skolan har en helhetssyn på problematiken, samt att all personal arbetar utifrån ett gemensamt synsätt. En rak och öppen kommunikation med elever och föräldrar är nödvändig. Lärarna bör framstå som goda exempel som uppmuntrar till gott kamratskap och markerar ett tydligt avståndstagande till mobbning och kränkningar. Att ha en väl genomtänkt likabehandlingsplan som är framarbetad av alla; elever, lärare och föräldrar är en nödvändig grundstomme i den moderna skolan. Likabehandlingsplanen ska vara utformad som en antimobbningsplan som används i förebyggande syfte. Det viktigaste är att likabehandlingsplanen betraktas som ett aktivt levande dokument som hela tiden förnyas och utvärderas. Välfungerande rastvaktssystem, faddersystem, elevråd, klassråd och föräldraråd är andra - men dock lika värdefulla - insatser i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkningar.
6. Slutsats
I studien har jag kommit fram till att Internetanvändning bland ungdomar medför ett mötesforum där kränkningar kan äga rum. Detta sker också i hög grad, och med många ledsna och sårade ungdomar som resultat. Dessa ungdomar kan få ångest vid bara tanken att behöva gå till skolan. Självförtroendet och självkänslan sjunker, och ibland kan mobboffren intala sig att de själva är orsak till kränkningarna. Andra följder kan bli koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter. Som pedagog har jag en skyldighet att föregå med gott exempel. Jag måste arbeta för ett gott kamratskap och aktivt följa de likabehandlingsplaner som skolan tillsammans med elever och föräldrar har en
skyldighet att ta fram. Likabehandlingsplanerna ska vara levande dokument som ständigt utvärderas och efterföljs. Jag, tillsammans med kollegor och annan skolpersonal, har ett stort ansvar att informera, diskutera och engagera elever och föräldrar i arbetet mot kränkande behandling.
7. Fortsatt forskning
Huvudsakligen har jag i min undersökning funnit att de digitala kränkningarna är i stort sett är lika frekventa som den vanliga mobbningen på skolgården. Intressant hade varit att utveckla studien med att följa upp och intervjua utsatta offer för att få ett större kvalitativt djup i studien. Det hade också varit intressant att ta reda på om det är några specifika åldersgrupper bland ungdomarna som ägnar sig mer åt kränkningar via nätet än andra.
Källförteckning
Litteratur:Bell, Judith (2000) Introduktion till forskningsmetodik Lund: Studentlitteratur Eriksson, B., Lindberg, O., Flygare, E., Daneback, K. (2002) Skolan – en arena för
mobbning. Stockholm: Skolverket
Höiby, Helle (2004) Mobbning kan stoppas! Borås: Sveriges Utbildningsradio AB Osbeck, C., Holm, A-S., Wernersson, I. Kränkningar i skolan. Förekomst, former och
sammanhang. Centrum för värdegrundsstudier: Göteborgs Universitet
Olweus, D. (1986) Mobbning – Vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget
Olweus, D. (1999) Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnens förlag
Pipping, Lisbeth (2007) Livet är ett mirakel – så stoppar vi mobbning. Motala: Betydelsefullas förlag
Sharp, Sonia & Smith, Peter (red) (1996) Strategier mot mobbning. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1994) 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet Internetsidor:
Riksdagen, tillgänglig 080410:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:67 Skolverket, tillgänglig 080428: http://www.skolverket.se/sb/d/2045/a/10996 Skolverket, tillgänglig 080425: http://www.skolverket.se/sb/d/1351
Skolverket; Barn och elevombudet, tillgänglig 080310: www.skolverket.se/sb/d/1910 Friends, tillgänglig 080425: http://www.friends.se/index.php?id=124
Friends, tillgänglig 080330: http://www.friends.se/index.php?id=1276
Hassela Skåne, tillgänglig 080320: www.hasselaskane.se
(DN, artikel publicerad 060325, tillgänglig 080325:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531&a=531727080325 Datainspektionen, tillgänglig 080325:
http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/varannan-ung-har-blivit-krankt-pa-internet/
Sydsvenska Dagbladet, artikel publicerad 080128, tillgänglig 080330:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_813845.svd
Bild till försättsblad: Multimediabyrån.se Bilagor:
Bilaga 1
Vad är ”mobbning”?
Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Vad menas med ”kränkande behandling”?
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och "annan kränkande behandling". Gemensamt för alla former av kränkningar är att de strider mot principen om alla människors lika värde.
Vad menas med ”annan kränkande behandling”?
En kränkning av en elevs värdighet som inte har koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara fysiska - slag eller knuffar, verbala - hot, svordomar eller öknamn, psykosociala - utfrysning, blickar, alla går när man kommer, eller kränkningar i texter och bilder - SMS, MSN, fotografier och på olika sociala forum på nätet.
Källa: Skolverket; Barn och elevombudet; www.skolverket.se/sb/d/1910
Bild: Multimediabyrån
K ränkande behandling
K ränkande behandling
K ränkande behandling
K ränkande behandling
över
över
över
över
Internet
Internet
Internet
Internet
ENKÄT OM KRÄNKNING/MOBBNING
- för dig som läser på gymnasiet
Jag är tjej Jag är kille Ålder: _____________ 1. Har du blivit mobbad någon gång?
Ja Nej
2. Har du själv mobbat någon? Ja
Nej
3. Vet du någon som har blivit/blir mobbad på din skola? Ja
Nej
4. Varför tror du man väljer att kränka/mobba en annan person? Man tror att man är tuff
Man är osäker Man vill ha makt Man påverkas av andra Man har själv blivit kränkt
Annat: _______________________________________________ 5. Vem tror du kan stoppa kränkning/mobbning?
Den som kränker/mobbar någon Den som blir kränkt/mobbad Kompisar
Lärare Föräldrar Alla
6. Vad skulle du göra om du fick kännedom om någon som blev mobbad/kränkt? Försöka prata med den utsatta
Försöka prata med den/de som kränker/mobbar Be någon vuxen om hjälp
Inte ”lägga mig i”
Annat: ___________________________ 7. Har du blivit kränkt via Internet?
Ja Nej
8. Har du själv kränkt någon via Internet? Ja
Nej
9. Vet du om någon som blivit kränkt/blir kränkt via Internet på din skola? Ja
Nej
10. Är du medlem på någon ”Community” (ex; Lunarstorm, Bilddagboken, Youtube, Snyggast, Helgonet…) på Internet?
Nej Ja, 1 site
Ja. 2 – 5 olika siter Ja, fler än 5 olika siter
11. Hur många timmar/vecka spenderar du på olika chatsidor? Inte alls
Någon timme/vecka
Mellan 5 – 10 timmar/vecka Mer än 10 timmar/vecka
12. Har du någon gång lämnat ut dina lösenord till någon kompis? Ja
Nej
13. Har du gått in på någon annans lösenord och utgett dig för att vara han/hon? Ja
Nej
14. Har du lagt ut bilder på dig själv på Internet? Ja
Nej
15. Har du lagt ut bilder på någon annan på Internet? Ja
Nej
16. Känner du till att bilder kan förvrängas/manipuleras via Internet? Ja
Nej
17. Anser du att det sårar mer eller mindre om någon skrev något fult till dig över Internet än om personen kom och sa det till dig ”öga för öga”?
Mindre Mer
Lika mycket
18. Tycker du att det skulle vara lättare eller svårare att säga något negativt till en person vad du tycker om honom/henne över Internet istället för ”öga mot öga”?
Lättare Svårare Lika lätt/svårt
19. Har du haft kontakt med någon okänd/känd person via web-camera? Ja
Nej
20. Har du ljugit om någon/förtalat någon på Internet? Ja
Nej
21. Har någon ljugit om dig/förtalat dig på Internet? Ja
Nej
22. Om du blivit kränkt över nätet; beskriv i korta ordalag vad som hände och på vilket sätt du kände dig kränkt!
______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________
