1
Examensarbete
15 högskolepoäng
Lärarnas uppfattningar
om sina löner
Teachers' views on their wages
Carolina Lorentzen Lezama
Cecilia Grahn
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Historievetenskap och lärande 2012-01-13
Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Anders Lindh
Lärarutbildningen
3
Sammanfattning
Examensarbete på Lärarutbildningen 2012 av Carolina Lorentzen Lezama och Cecilia Grahn.
Titel: Lärarnas uppfattningar om sina löner
Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare fördelat på åtta kommuner i Sverige anser om sin rådande lön och löneutveckling. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle och har en mycket lägre ingångslön och lägre löneutveckling jämfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Enkäterna delades ut till 84 stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt på gymnasiet i åtta olika kommuner i Sverige. Merparten av våra respondenter anser att deras lön är alldeles för låg och de känner ingen optimism för att det kommer att ske några större positiva förändringar inom snar framtid.
Title: Teachers' views on their wages
The purpose of our study is to explore what 84 teachers, in eight different Swedish municipalities, think of their current pay and their wage development. Teaching is one among the most important occupations in our society, but has a much lower salary and lower wage development compared to other academic professions with the same training time. Our survey was conducted using a quantitative method in the form of questionnaires, handed out to 84 active teachers in Primary School, Secondary School and High School in eight Swedish municipalities. Most of our respondents consider their pay to be too low and they do not feel optimism that there will be any major positive changes in the near future.
Nyckelord: genus, lärarlöner, löneutveckling, profession, status Keywords: gender, professional, status, teacher salaries, wages growth
4
Förord
I Inledningen presenterar och diskuterar Cecilia och Carolina ämnesområdet som arbetet kommer belysa. I kapitlet Tidigare forskning diskuteras av Cecilia Lärarlönerna ur ett historiskt perspektiv, Kommunaliseringen av den svenska skolan, Svenska friskolereformen, Den individuella lönesättningen, Samhällets syn på läraryrket, Arbetsmarknadens genusarbetsdelning, Den rådande politiska debatten kring lärarlöner och Läraryrket som profession. Carolina diskuterade Lärarlönerna i de statliga skolorna, Lärarkårens kollektivavtal, Lön, Jan Björklunds syn på lärarkårens löner, Fackliga organisationerna, Lönsamma studier och Varför höjs inte lönerna? Undersökningens tillvägagångssätt, resultat och analys bearbetades gemensamt sida för sida. Diskussionen sammanställdes efter en gemensam genomgång samt diskussion kring tankar som kom upp under arbetes gång.
5
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 7
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10
2 TIDIGARE FORSKNING ... 11
2.1LÄRARLÖNERNA UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV ... 11
2.1.1 Samhällets syn på läraryrket ... 14
2.1.2 Arbetsmarknadens genusarbetsdelning ... 15
2.2LÖN ... 17
2.2.1 Varför höjs inte lärarlönerna? ... 18
2.2.2 ”Lönsamma studier” ... 20
2.2.3 Den individuella lönesättningen ... 21
2.2.4 Lärarkårens kollektivavtal ... 22
2.2.5 Fackliga organisationerna ... 23
2.3DEN RÅDANDE POLITISKA DEBATTEN KRING LÄRARLÖNER ... 24
2.3.1 Kommunaliseringen av den svenska skolan ... 25
2.3.2 Svenska friskolereformen ... 27
2.3.3 Jämförelse mellan statligt anställda och kommunalt anställda lärares löner. ... 28
3 METOD ... 30
3.1.1METODVAL ... 30
3.1.2ENKÄT SOM METOD ... 31
3.1.3UTFORMNINGEN AV ENKÄTERNA ... 32
3.1.4URVAL OCH GENOMFÖRANDE ... 32
3.1.5 MATERIALETS BEARBETNING ... 35
3.1.6 BORTFALL ... 35
3.1.7 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER ... 35
4 ANALYS OCH RESULTAT ... 37
4.1LÖN ... 37
4.1.1 Lärarnas syn på sin lön ... 37
4.1.2 Lärarnas syn på sin lön, en jämförelse mellan kommunala skolan och friskolan ... 38
4.1.3 Lärarnas syn på sin lön. En jämförelse mellan kommuner med högerorienterad politik och kommuner med vänsterorienterad politik ... 39
4.1.4 Analys av lön ... 40
4.2STUDIERESULTAT ... 41
4.2.1 Analys av studieresultat ... 41
4.3LÄRARNAS MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA SINA LÖNER ... 42
4.3.1 En åldersjämförelse av lärarnas möjlighet att påverka sina löner ... 43
4.3.2 Analys av påverkan av lön... 43
4.4 LÄRARNA ANSER ATT SAMHÄLLETS SYN PÅ LÄRARYRKET PÅVERKAR LÖNEN ... 44
4.4.1 Analys av om samhällets syn på läraryrket påverkar lönen ... 44
4.5 TROR LÄRARNA ATT GENUS SPELAR ROLL NÄR DET KOMMER TILL LÖNESÄTTNING HOS SIN ARBETSGIVARE? ... 45
4.5.1 Analys av genus betydelse när det kommer till lönesättning för arbetsgivarna ... 46
6
4.6ÄR LÄRARNA POSITIVA TILL DEN FRAMTIDA LÖNEUTVECKLINGEN? ... 46
4.6.1 Analys av om lärarna är positiva till den framtida löneutvecklingen .... 47
4.7LÄRARNA HADE MED TANKE PÅ LÖNESITUATIONEN, UNDVIKIT LÄRARYRKET OM DE SKULLE VÄLJA UTBILDNING IDAG ... 48
4.7.1 En åldersjämförelse av om lärarna hade med tanke på lönesituationen, undvikit läraryrket om jag skulle välja utbildning idag ... 48
4.7.2 Analys av huruvida lärarna hade med tanke på lönesituationen, valt läraryrket om de skulle välja utbildning idag ... 49
4.8ANSER LÄRARE ATT LÄRARYRKET ÄR ETT YRKE MED HÖG STATUS ... 49
4.8.1 Analys om huruvida lärarna anser att läraryrket är ett yrke med hög status? ... 50
4.9TROR LÄRARE ATT POLITIKERNA KOMMER ATT FÖRA FRAM NYA REFORMER FÖR BÄTTRE LÖNEUTVECKLING? ... 51
4.9.1 Analys om lärarnas tro på politikernas införande av nya reformer för bättre löneutveckling ... 51
5 DISKUSSION ... 53
5.1AVSLUTANDE DISKUSSION ... 53
5.2SAMMANFATTNING ... 54
5.3FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER ... 54
REFERENSER ... 56
TRYCKTA KÄLLOR ... 56
RAPPORTER ... 57
INTERNET-PUBLIKATIONER ... 57
7
1 Inledning
En orsak till att antalet sökande till lärarutbildningen minskar är otvivelaktigt det faktum att valet av en lärarutbildning för de flesta innebär en dålig lönekarriär. Den är dålig jämfört med andra grupper på den svenska arbetsmarknaden, men den är också påfallande dålig jämfört med lärare i andra länder1
För att våra elever skall få en möjlighet att möta den globaliserade världen och de krav som ställs på dem, måste vi som samhälle ge dem de kunskaperna som de behöver för att klara sig. Hur skall vi då lyckas locka fram de bästa lärare och få dem att stanna kvar i skolan när löneutvecklingen ser ut som den gör? Debatten kring lärarlönerna är inget nytt fenomen. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund engagerar sig väldigt starkt i frågorna som berör de svenska lärarnas rådande lönesituation. Lärarförbundet anser att de svenska lärarna är underbetalda såväl i ett svenskt som i ett internationellt perspektiv.”Ett litet land som Sverige har inte råd att låta bli att satsa på sitt skolsystem och sina lärare”.2
Frågor som dessa oroar Lärarförbundet och därför gjorde de en rapportserie om olika perspektiv på lärarlönerna. Ur rapporten Perspektiv på lärarlöner, del 2 slår de fast att i takt med att kvinnorna blivit fler i läraryrket har också betalningen för jobbet blivit lägre. I boken Kampen om katedern skriver Christina Florin att under början av 1900 talet så var det sociala könsystemet så att kvinnorna tilldelades de lägre nivåerna där småskollärarinnan och folkskollärarinnan var för kvinnorna och överlärare och folkskollärare var för männen. Kvinnorna fortsatte att känna sig kränkta i och med lönestriden 1906 då ”lön efter kön principen” infördes. Florin tar upp lärarlöndiskussionen som exempel på hur sammanväxta tre förändringsprocesser inom läraryrket var, både feminisering, professionalisering och statlig byråkratisering, Florin kom fram till att statens roll var den primära där statens roll var en sorts primus motor,
1Perspektiv på lärarlönerna – Svenska lärare är underbetalda, Rapport från Lärarförbundet
2Perspektiv på lärarlönerna – Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv, Rapport från
8
en regulator för hur processerna skulle utvecklas. Staten var den som öppnade upp läraryrket för kvinnorna och gav förutsättningar för ett gemensamt professionellt projekt mellan män och kvinnor. Men det var även staten som höll nere lönerna på existensminimum.3 I rapporten, Perspektiv på lärarlöner del 1, kan man läsa om hur det sedan 2003 har det varit en nedgång av studenter som sökt sig till lärarutbildningen. De beskriver att en av faktorerna till detta är otvivelaktigt det faktum att valet av en lärarutbildning också för de flesta är val av en dålig lönekarriär. När den individuella lönesättningen träde i kraft i början av 1990-talet kom den för att ge arbetsgivarna möjlighet att ”premiera goda resultat”. Målet var att locka kvar de lärarna som var på väg att lämna läraryrket i jakt på bättre löner. Dock blev det ingen större förändring utan lönernas fortsatte att ligga på ungefär samma nivå som tidigare. Varför det blev så är det ingen som riktigt vet men enligt rapporten Perspektiv på lärarlöner del 1, förklarar de att det kanske är så att alla svenska lärare är ungefär lika bra, eller att arbetsgivaren inte vill, kan eller vågar ”premiera goda resultat”.4
Lärare har i dag dålig status i samhällets ögon och även detta kan vara en faktor till att löneutvecklingen skiljer sig så mycket mellan olika yrken med samma utbildningslängd. OECD (Organisation for Economic Co-operstion and Development) är en organisation för europeiskt ekonomiskt samarbete som jobbar med att samla in och publicera statistik om sociala och ekonomiska frågor. En jämförelse mellan de svenska lärarlönerna och andra länders lärarlöner gör OECD varje år för att se skillnader hos medlemsländernas utbildningssystem. I den senaste undersökningen 2011, kom Sverige på plats 22 av 23 undersöka länder.5 Den pågående politiska debatten angående läraryrket och skolan handlar till största del om elevernas försämrade studieresultat, lärarlönerna, läraryrkets dåliga status och ett sjunkande söktryck till lärarutbildningen. Höjd lärarlön är ett krav som även har vunnit uppmärksamhet hos flera politiska partier och främst då Folkpartiet och dess partiledare Jan Björklund som även är utbildningsminister. Även miljöpartiet och deras språkrör Gustav Fridolin engagerar sig stort i ovannämnda skolfrågor. Enligt Gustav Fridolin har Sverige inte råd att spara in på skolan då detta i sin tur sätter Sverige i kunskapskris när kommunerna sparar istället för att satsa på skolans framtid och dess lärare. Jan Björklund förespråkar ett förstatligande av skolan då han anser att kommunaliseringen som Göran Persson drev igenom på tidigt 1990-tal är orsaken till försämringarna inom
3 Florin, Christina, Kampen om katedern Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den
svenska folkskolans lärarkår 1860-1906,(Stockholm: Almqvist & Wiksell 1987), 189
4 Rapporten; Perspektiv på lärarlönerna – Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv 5
9
skolan och läraryrkets försämrade status. Dessutom menar Jan Björklund att kommunerna inte tar sitt ansvar för skolan då de anställer obehöriga lärare och lärarnas kvalitativa fortbildning har nästintill upphört. Tillika är inte skolan längre likvärdig över landet då de kommuner som borde satsa mer på skolan ofta är de med mer social problem och mindre ekonomiska resurser. Under samma period som kommunaliseringen ägde rum tillkom friskolereformen i Sverige. Göran Persson motiverade detta bland annat med att lärarna behövde ytterligare en marknad för sina tjänster, och att detta i sin tur skulle leda till ökade löner.
Utifrån dessa olika aspekter har vi valt att göra vår undersökning på 84 stycken verksamma lärare representerade inom kommunala skolor samt friskolor i åtta olika kommuner. De åtta olika kommunerna är i sin tur fördelade på fyra med högerpolitiskt styre och fyra med vänsterpolitiskt styre.
10
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till sin rådande lönesituation. Vi vill se på hur respondenterna ser faktorer som genus, politik och samhällets syn på lärarkåren när det kommer till deras löner. Vi kommer att lägga fokus på att de 84 lärarna är representerade i åtta kommuner med olika politiska styren samt huruvida de är verksamma i kommunala skolor kontra friskolor.
1. Vad anser verksamma lärare om sin rådande lönesituation? 2. Vilka faktorer tror lärarna påverkar deras löner?
11
2 Tidigare forskning
2.1 Lärarlönerna ur ett historiskt perspektiv
Då folkskolan inrättades 1842 var folkskoleyrket ett mansdominerat yrke, där männen ofta kom från enklare förhållanden på landsbygden och hade en låg utbildning, precis som deras blivande elever. De samhällsklasserna som hade det bättre ställt valde andra alternativ för sina barn. År 1859 blev det även möjligt för kvinnor att utbilda sig till lärarinnor, ett yrke som snabbt blev mycket attraktivt. Det var i första hand ogifta kvinnor från medelklassen som attraherades av yrket då det erbjöd dem en försörjningsmöjlighet som var socialt accepterad. Kvinnorna sökte sig till städerna där de oftast hade sitt ursprung och männen till landsbygden där stor del av dem hade sina rötter.6
I och med den stora befolkningsökningen på 1800-talet så ökade efterfrågan på lärare speciellt i städerna då inflyttningen från landet ökade med industrialiseringen. Skolstyrelserna i städerna anställde då gärna den billigare kvinnliga arbetskraften, vilket skapade en större könssegregering mellan manliga och kvinnliga lärare som inte alls var lika tydlig på landet. Lärarinnorna i städerna sattes på de lägre tjänsterna och männen på de högre och även de administrativa, men utbudet av arbeten var rikt och därför uppstod ingen större arbetsmarknadskonkurrens mellan kvinnor och män under de första decennierna efter 1859. Ett av skälen till detta enligt Christina Florin kan vara lärarinnornas borgliga bakgrund och den sociala och kulturella status som då medföljde och kunde bidra till att höja yrkets anseende. På landsbygden var det helt annorlunda än
6
Sparrlöf, Göran.”Vi manliga lärare” Folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och
arbetsområde 1920-1963,( Linköping, Linköpings universitet, Intuitionen för beteendevetenskap och
12
i städerna, där var männen i majoritet. Lärarna och lärarinnorna på landsbygden var inte alls så styrda och beroende av statliga direktiv som i städerna och inte heller var skolan så hierarkiskt uppbyggd som i städerna, utan skolan var mer anpassad till den lokala miljön och dess behov, resultatet blev att i dessa skolor var kvinnor och män mer jämställda.7 Svårigheterna kom först när lärarinnorna började bli för många och därmed kände sig lärarna hotade då de ville höja folkskolan och folkskoleläraryrkets status. Den störta motsättningen mellan de manliga och kvinnliga folkskolelärarna var lönerna. När folkskolan öppnades för kvinnorna gick de in i yrket med samma villkor som männen. På 1880-talet inleddes debatten angående likalön i riksdagen där man ansåg att löneskillnader skulle införas. Argumenten var behovsprincipen där man ansåg att manliga lärare behövde högre lön än kvinnor då de var eller i framtiden räknade med att bli familjeförsörjare. De kvinnliga lärarna var till största del ogifta och när de gifte sig var det sedvanligt att de slutade yrkesarbeta. Jämsides med dessa debatter utvecklades löneskillnader mellan könen, det var den kommunala delen av lönen som skilde där männen fick en högre lön än sina kvinnliga kollegor. Detta stöddes med hänvisning till behovsprincipen och olika sorters genusargument. Kvinnorna prestationer som lärarinnor nedvärderades då de inte ansågs ha kapacitet att göra pojkar till män och vidare att de var nervösa och sjukliga av naturen och därmed mindre effektiva i sitt yrke.8 Dessa idéer låg helt i tiden med rådande darwinism och dess utvecklingslära som ansåg att mannen och kvinnan hade olika förutsättningar. Kvinnan var av naturen oundvikligt bunden till moderskapet och hennes uppgift var att sköta barn och hemmet, detta i sin tur gjorde kvinnan mer lämpad att ta hand om små barn och deras intelligens var inte tillräckligt hög för att undervisa äldre barn.
1906 års riksdag frångick likalönsprincipen till förmån för männen utifrån att de hade försörjningsplikt vilken kvinnan inte ansågs ha. Christina Florin ifrågasätter dåvarande ecklesiastikministern Fridtjuv Bergs avsikter med lönereformen då hon anser att det egentliga skälet var att locka fler män till yrket och hejda kvinnotillväxten inom lärarkåren.9
7
Florin, Christina, Kampen om katedern ,(Stockholm: Almqvist & Wiksell 1987), 189, 35.
8 Sparrlöf, Göran.”Vi manliga lärare”( Linköping, Linköpings universitet, Intuitionen för
beteendevetenskap och lärande, 2007), 37.
13
1918 beslutade riksdagen om en ny lönereglering som ytterligare ökade löneskillnaden mellan män och kvinnor. Huvudargumenten för löneskillnaden var densamma som tidigare, mannen som familjeförsörjare.
1927 utbryter en av de största konflikterna, klassificeringsstriden. Sveriges folkskollärarförbund lämnade över ett förslag till regeringen som dock avvisades, där de föreslog en ny tjänstordning för folkskolan. Innebörden var att särskilda tjänster skulle inrättas för lärare och lärarinnor. Lärarna skulle undervisa i klasserna fem och sex och därtill även städernas pojkklasser. Lärarinnorna skulle undervisa i de lägre klasserna och flickklasser. Löneanspråken var det huvudsakliga, männen skulle ha mer betalt än kvinnorna då de hade hand om den reella undervisningen. Likaså skulle lediga tjänster utlysas som kvinnliga eller manliga.
Under 1920-och 1930-talen är lönen fortfarande den stora fackliga frågan för små- och folkskollärarna. Fackförbunden gjorde åtskilliga förslag till regeringen angående lärarlönerna men med undantag av ett mindre påslag 1929 uteblev lönehöjningarna. Staten hänvisade till de dåliga finanserna och ansåg sig inte ha de ekonomiska resurser som behövdes för att höja lönerna och statens enda löneprincip var att betala så lite som möjligt men att det rådande löneläget var tillräckligt högt för att locka nya lärare till yrket.10
År 1942 var likalön-reformen helt genomförd till männens förtret och argumenten mot reformen var många från männens sida, de hävdade fortfarande att de hade en större försörjningsplikt än sina kvinnliga kollegor. Även om den nya reformen var glädjande för kvinnorna orsakade den oro. De bekymrade sig för att nu när lönerna var lika mellan könen var det stor risk att skolstyrelsen hellre anställde en man då deras lönekostnader var samma. Oron var befogad, de flesta tjänsterna blev nu manliga och ett argument var att det var bättre att anställa män då gifta kvinnor hade en mycket hög sjukfrånvaro på grund av vård av sjukt barn. Debatten var hetsig under lång tid för att sedan ebba ut helt.11
Kvantitativt sätt har grundskolans lägre klasser till största del dominerats av kvinnliga lärare från 1900-talets mitt. Männens inledande frånvaro från läraryrket orsakades till stor del av de valde att göra karriär i större utsträckning än kvinnor. Redan tidigt 1950-tal konstaterades att det var svårare att rekrytera män till lärarutbildningen
10 Sparrlöf, Göran.”Vi manliga lärare”( Linköping, Linköpings universitet, Intuitionen för
beteendevetenskap och lärande, 2007), 55-73.
11 Sparrlöf, Göran.”Vi manliga lärare”( Linköping, Linköpings universitet, Intuitionen för
14
än tidigare, 1956 gick det inte att fylla utbildningsplatserna och söktrycket hade minskat. Det kvinnliga intresset bestod och konkurrens om dessa platser rådde. År 1960 var antalet manliga lärare för första gången mindre än antalet kvinnliga. Denna trend av avmaskulinisering fortsatte under 1970-talet. År 2002 var 27 procent av grundskolans lärare män och majoriteten av dessa undervisade i de högre klasserna.12 Männens utträde från läraryrket diskuterades redan 1936 då det visade sig i en undersökning som Paul Dahn publicerade i Folkskollärarens tidning. Läraryrket rankades tämligen lågt bland manliga studenter och huvudorsaken var lönen och de små karriärmöjligheterna.13
2.1.1 Samhällets syn på läraryrket
Villkoren för folkskolläraren var usla till en början där en del av lönen betalades ut i naturaförmåner som man inte kunde försörja sig på, en bostad under all kritik som ofta också skulle användas som undervisningslokal, dåliga pedagogiska hjälpmedel och utöver detta stora klasser med elever i spridda åldrar och med varierande kunskaper. Skolorganisationen var länge rörlig med ambulerande lärare och där lektionerna rättades efter den lokala situationen och dess årstider. Ännu värre hade småskollärarna det. Folkskolestadgan som tillkom 1842 byggde på den förutsättningen att barnen var läskunniga när de kom till skolan, men oftast var det inte så och förberedande klasser upprättades. Till stor del var det kvinnor som undervisade där av den orsaken att man då kunde ge dessa mindre lön och sämre arbetsvillkor än männen och det utgicks från att det var ensamstående, gifte de sig kunde de avskedas. Runt år 1900 var större delen av småskollärarna kvinnor. Lärarnas gemensamma intresse för att förbättra skolan gjorde att lärarna organiserade sig i olika förbund, först lokala och därefter rikstäckande. Utbildningen förbättrades och andelen utbildade lärare växte snabbt och därmed höjdes yrkets status och villkoren förbättrades. I och med grundskolans införande kunde folkskolläraren läsa in sin ämneskompetens och därmed höja sin status.
Att grundskolans ställning har minskat med tiden märks bland annat då söktrycket på utbildningarna har minskat. De dåliga arbetsvillkoren, längre reglerad arbetstid, oroliga
12
Sparrlöf, Göran.”Vi manliga lärare”( Linköping, Linköpings universitet, Intuitionen för beteendevetenskap och lärande, 2007), 241-243.
13
Dahn, Paul , Studier rörande den studerande ungdomens geografiska och sociala härkomst (Lund, Gleerup, 1936), 36.
15
elevgrupper och förhållandevis dåliga löner nämns ofta som skäl. Även universitetslärarnas ställning har försämrats och deras status har försämrats, lektoraten försvinner mer och mer, gymnasiet har samma problem som grundskolorna med elevernas disciplin och låga kunskapsnivå. Samhällets syn på lärarkåren formas till stor del av medierna. En övervägande del av befolkningen är engagerad i skolan som elev, förälder eller lärare, det är då egentligen inte konstigt att medieintresset är stort och att fokus oftast ligger på skolans brister istället för dess tillgångar.14
2.1.2 Arbetsmarknadens genusarbetsdelning
Yrken har till en stor del genom tiden definierats som ”manliga” och då utförts av män och med tiden har de sedan omvandlats och blivit ”kvinnliga” och tvärtom. Förr i tiden var det kvinnan som mjölkade korna idag görs det oftast av män med hjälp av maskiner, förr var mannen kontorist, idag till största delen ett kvinnoyrke, likaså gäller detta läraryrket som till en början var mansdominerat. En åtskillnad mellan kvinnor och män uppstår ofta, men det har funnits tider där man jobbar tillsammans med samma uppgifter och tider där segregeringen har varit strängare. Med tiden förändras oftast arbetets innehåll och då kan denna förändring generera en prövning om arbetet är ”manligt” eller ”kvinnligt”. Det finns inte en riktig arbetsdelning mellan könen utan man pratar om en ”social konstruktion” av det manliga och kvinnliga i arbetslivet. Arbetsmarknaden får en genusarbetsdelning och en jämlikhet mellan könen kan endast skapas om arbetsuppgiften värderas och fördelas utifrån dess innehåll och inte vem som utför uppgiften. Kvinnors arbetsvillkor har förbättrats under 1900-talet och jämlikheten mellan könen förbättras ständigt men dock är vissa arbetsområden fortfarande genusuppdelade. Kvinnor får idag betalt för arbeten som de tidigare gjorde gratis inom hushållet och dessa arbetsuppgifter anses fortfarande vara ”kvinnliga”. I den pågående sociala konstruktionen får kvinnor oftast de sämst betalda och mindre eftertraktade jobben, de kvinnliga arbetena. Genusuppdelning är inte på något sett regelbunden eller förutsägbar, överlappningar har funnits och gränserna förändras gradvis och man kan påstå att de olika yrkesområdena är tills vidare. Genusarbetsdelningen är knuten till det
14
Fagerström, Gudrun, Förebild eller nidbild? Läraren i svensk barn- och
16
sociala och kulturella värderingarna som finns i det aktuella samhället angående ”kvinnligt” och ”manligt”. Hög status förknippas oftast med manliga yrken.15
2.1.3 Läraryrket som profession
Profession enligt Nationalencyklopedin är ”I allmänt språkbruk detsamma som yrke; i samhällsvetenskaplig terminologi ofta snävare definierat som yrke vars auktoritet och status bygger på hög formell utbildning, ofta universitetsbaserad”. Vidare testas kunskaperna via examination och med hjälp av examensbeviset och den kompetens som detta säkerställer kan professionerna kräva ensamrätt på sin tjänstemarknad. Professionella yrkesutövare vill inte att outbildade ska ha påverkan på yrket. Professionerna gör anspråk på hög lön och hög status. Professionalisering är det skeende där ett yrke övergår till profession genom en social process, en kollektiv mobilisering för att höja yrkets sociala status.16
Med utgångspunkt i denna definition kan knappast lärarna i svenska folkskolan på 1800-talet räkna sig som en professionell yrkesgrupp. Christina Flodin vill göra gällande att folkskolelärarkåren i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet uppvisade drag som visar att de var på väg mot de professionellas skara. Lärarnas väg mot professionell framgång var fylld av olika slags hinder. Deras kunskapsbas var inte exklusiv och de kunde i och med detta inte göra krav på något kunskapsmonopol. Likaså fanns det lärare som undervisade utan någon kompetens och detta gjorde det ännu svårare att hävda ett yrkesrevir. Ännu ett problem var att barnen och dess familjer inte hade någon social status då de ofta kom från fattiga förhållanden. Ovanpå detta fanns lärarnas överordnade kyrka, stat och kommun som omgav lärarna med omfattande regler och kontroller. Lärarna själv hade ingen möjlighet att själv bestämma vad de undervisade eller vem. Lärarnas egna sociala bakgrund i bondeklassen var också en olägenhet får yrkeskåren som gjorde anspråk på att tillhöra medelklassen. Som många andra yrkesgrupper kom de att bli placerade mellan borgarklass och arbetarklass även om de tillhörde statsapparaten.17
15 Wikander, Ulla, Kvinnoarbete i Europa 1789-1950 ( Stockholm, Atlas, 2006), 7-12. 16 Florin, Christina, Kampen om katedern ,(Stockholm: Almqvist & Wiksell 1987, 72. 17
17
Den professionshistoriska forskningen lägger stort värde på utbildning och dess betydelse om hur en profession ska kunna utmärka sig på marknaden. Under utbildningen får studenterna grundläggande kunskaper i yrkets kunskaper och etik som enar studenterna och jämställer professionen. Likaså bidrar utbildningen till att ge dess studenter en tolkning om att de förfogar över specialkunskaper som skiljer dem från lekmän. För att ena en yrkesgrupp genom utbildning måste den vara homogen, standardiserad och centraliserad. Den måste göras tydlig och identifierbar. Då långa studietider innebär ekonomiska uppoffringar för studenterna är det nödvändigt att de får en garanti för att endast personer med licens eller legitimation har behörighet till att utöva yrket i fråga. I och med detta måste staten säkerställa en ensamrätt som fastslår att endast personer som innehar denna speciella kompetens får utöva yrket. Därmed blir statens godkännande i yrkets strävan framåt angående utbildning och ensamrätt en viktig variabel hur det professionella förslaget ska lyckas. Och det är bara staten som har rätt att stifta de lagar som säkerställer professionens ensamrätt.18
2.2 Lön
Lön är priset på arbetskraft. Det är ett av de viktigaste priserna i en ekonomi. För arbetsgivarna är lönen en kostnad, för arbetstagarna intäkten av utfört arbete. Lönen påverkas av institutionella förhållanden såsom förekomsten av fackföreningar och minimilöner. Fackföreningarnas och arbetsgivarnas förhandlingsstyrka påverkar lönen. Förhandlingsstyrkan och lönekraven beror på olika faktorer, till exempel organisationernas storlek, arbetsmarknadsläget, konflikträtt och trygghetslagstiftning. Lönen kan därmed ses som en lång process av förhandlingar på olika nivåer. Granqvist och Regnèr menar att lönebildningen är den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden.19 Efterfråga och utbudsförhållanden påverkar lönebildnings process, men även förhandlingssystemet mellan arbetsmarknads parter har betydelse för lönerna.20 Grandqvist och Regnèr menar på att enligt effektivitetslöneteori kan det finnas skäl för arbetsgivaren att betala en lön som ligger ovanför jämviktslönen för att
18 Florin, Christina, Kampen om katedern ,(Stockholm: Almqvist & Wiksell 1987), sid 110. 19
Granqvist, Lena, Regnér, Håkan. Lön, (Stockholm, SNS Förlag, 2006),2
20
18
öka de anställdas produktivitet eller effektivitet. Utgångspunkten är här att lönesättningen kan påverka de anställdas arbetsinsatser.21
Den genomsnittliga månadslönen inom den kommunala sektorn och den privata sektorn efter yrke och kön över hela riket. Tabellen är baserad på svenska kronor i bruttolön. Uppgifterna i tabellerna visar 2010 års löner.
Grundskollärare
Ålder Kvinnor Män Totalt
18-24 19200 18500 18900
25-39 24500 24600 24500
40-64 27200 27400 27200
Totalt 26000 25900 26000
Sektor Kvinnor Män Totalt
Kommun 26000 25800 26000 Privat 26100 26800 26300 Totalt 26000 25900 26000 SCB 22 Gymnasielärare
Ålder Kvinnor Män Totalt
18-24 21400 20600 21000
25-39 25400 25700 25500
40-64 28300 28800 28500
Totalt 27300 27800 27500
Sektor Kvinnor Män Totalt
Kommun 27500 27900 27700
Privat 26500 27400 26900
Totalt 27300 27800 27500
SCB 23
2.2.1 Varför höjs inte lärarlönerna?
Metta Fjelkner, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund, förklara att lärarlönerna inte höjs på grund av ” det finns centrala förhandlingarna som äger rum med Sveriges
21 Granqvist, Lena, Regnér, Håkan. Lön, (Stockholm, SNS Förlag, 2006),29.
22Statistiska centralbyrån, http://www.scb.se/Pages/SalariesSearch.aspx?id=259066 den 2011-12-19 23
19
kommuner och landsting (SKL) varje år. De representerar cirka 300 kommuner. Deras ambition är att hållas så låga procentsatser för löneökningen som möjligt. Då inleds alltid en fajt där de säger att de inte vill ha någon generell ökning utan att det ska bestämmas lokalt”. Mette menar dock att detta leder ofta inte till någonting. Eva-Lis Sirèn (förbundsordförande för Lärarförbundet) håller med och får ofta svaret från landets kommuner vid löneöversynen att ”det inte finns några pengar”.24
År 2007 var det högkonjunktur i Sverige och trots det valde många kommuner att inte höja lönerna något fortsätter Metta. SKL menar att de kommer att bli osannolikt att lärarnas lön höjs med 10 procent, vilket är den höjningen som många lärare fört fram som krav. SKL menar detta på grund av att det kommer skapa ramaskri på arbetsmarknaden. Enligt Lena Emanuelsson, chef för förhandlingssektionen på SKL, vill hon dock understryka att detta inte innebär att kommunerna kan höja lönen för sina lärare. ”Det finns ingenting i löneavtalen som säger att man inte kan lägga sig mycket högre”.
Metta menar att de ”flesta politikerna ser bara skolan som en utgiftspost och vill försöka hålla ner löneökningen så mycket som möjligt varje år. Trots att det får stora konsekvenser för skolan”. Aftonbladet ställde 8 kommunchefer frågorna:25
1. Borde lärarna i din kommun ha högre lön? 2. Vad gör du åt det?
På första frågan svarade två av de åtta kommuncheferna ja, de andra sex tryckte mer på frågor som lönespridning, lönen skall sättas i förhållande till prestation samt att det är viktigt att lärarnas lön anpassas till lönerna i övriga kommuner. På fråga två, om vad det gjorde åt lönerna för lärarna i deras kommuner, svarade kommuncheferna att de jobbar med lönespridning, pengar till eleverna, lönekartläggning samt kompetensutveckling. Kommunerna väljer till stor del att anpassa lönerna till övriga kommuner. Om någon kommun skulle sätta en högre lön en någon annan kommun så kan det i sin tur bidra till att kommunerna med de högsta lönerna lockar till sig personer som är motiverade för arbetet och intresserade av att bidra till verksamhetens utveckling.26 Det är som tidigare nämnt många unga idag som inte väljer lärarutbildningen bland annat på grund av lönen. Jan Björklund menar att ”Lönen
24
Perspektiv på lärarlönerna – Är det lönt att bli lärare, Rapport från Lärarförbundet
25
Sandberg, Mattias, Världens bästa skola? ( Aftonbladets skolgranskning 2011) http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12962380.ab, 2012-01-09.
26
20
påverkar. Det är inte det enda som avgör. Men det betyder definitivt en hel del och det är kommunernas ansvar nu”.27
2.2.2 ”Lönsamma studier”
Ur rapporten Lönsamma studier av Thomas Ljunglöf kan man läsa om hur och huruvida det är ekonomiskt lönsamt för en individ att satsa på utbildning? I rapporten är livslönen den relevanta mätvariabeln. Detta på grund av att man vill fånga upp det inkomstbortfall akademiker haft under studietiden. Att jämföra livslönen för personer med olika bakgrunder ger därför en bättre bild av de faktiska förhållandena. En akademisk examen är lönsam för de allra flesta. I genomsnitt ligger avkastningen för en minst treårig högskoleutbildning på sju procent jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet 28. Thomas Ljunglöf beskriver att lärarutbildningen är en utbildning som ger negativ avkastning, det vill säga det hade varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet istället för att skaffa en lärarexamen. Av de 36 utbildningarna som var med i undersökningen så var merparten av de utbildningarna som hade negativ avkastning utbildningar som ledde till yrken som är starkt kvinnodominerande och som framförallt finns inom kommuner och landsting. Resultaten i rapporten är baserade på jämförelsen mellan två grupper där den ena är personer som påbörjade studierna på högskolan höstterminen då man fyller 19, vid 25 år har man tagit en examen och då går personen i jämförelsegruppen ut på arbetsmarknaden. Den andra jämförelsegruppen är personer som har utbildning från treårig utbildning från gymnasieskolans naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga program. Thomas Ljunglöf tar upp fyra olika lösningar hur de som gör ekonomiska förluster, som lärarna, ska gå jämnt upp med de gymnasieutbildade under livet. Det finns flera sätt att höja avkastningen på, det kan handla om ändringar i studietid, studiemedel, utträdelseålder (pension) och lön.
1. Genom att ändra studietiden. Men det kommer kräva drastiska minskningar av utbildningstiden för att undvika en ekonomisk förlust över livet. Exempelvis
27
Sandberg, Mattias, Världens bästa skola? ( Aftonbladets skolgranskning 2011) http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12962380.ab, 2011-12-01.
28Ljunglöf, Thomas, Lönsamma studier? – Livslönerapport, (Rapport från Saco, 2011),
http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2011_Lonsamma_studier.pdf den 9 januari 2012
21
utbildningen för att bli lärare i praktiska-estetiska ämnen får inte var längre än en termin om man vill undvika att gå med förlust.
2. Höja studiebidraget. Ett sätt att förbättra avkastningen är att reducera inkomstbortfallet under studietiden. Detta kan man göra genom att höja studiemedlet. Det blir dock inte en framkomlig väg eftersom det ökar studieskulden och därmed det belopp som skall betalas tillbaka till CSN med ränta. Det går helt enkelt inte att komma upp på samma nivå som de gymnasieutbildade. Det skulle även bli så att exempelvis lärare som utbildar sig till grundskolans tidigare år skulle behöva 103 000 kronor i studiebidrag per termin.
3. Höja utträdelseåldern. Den genomsnittliga utträdelseåldern för akademiker är något högre än den är för gymnasieutbildade. Frågan är då vid vilken ålder lärare kan gå i pension utan att göra en förlust gentemot de gymnasieutbildade under livet. Då de gymnasieutbildade antas gå pension vid 64 års ålder så antas utträdelse åldern för lärare för grundskolans tidigare år blir då 68 år, lärare för grundskolans senare år och gymnasiet 66 år och lärare i estetiska ämne 67 års ålder.
4. Den löneökning som krävs för att lärare skall komma upp i samma nivå som de gymnasieutbildade gör över livet måste vara i (brutto) för lärare på grundskolans tidigare år 9,5 %, för grundskolans senare år och gymnasielärare 2 % och lärare i praktisk-estetiska ämne 6 %. Det är alltså samtliga löner under arbetslivet, från ingångslön till slutlön, som behövs höjas med det procenttal som nämnts ovan.29
2.2.3 Den individuella lönesättningen
När den individuella lönesättningen träde i kraft 1995 var målet att den skulle ge arbetsgivarna möjligheter att ”premiera goda resultat”. Målet var nu att lärarna skulle stanna kvar i skolan och inte söka sig vidare ut efter andra jobb med bättre lön. Så blev det dock inte utan lönerna fortsatte att ligga på ungefär på samma nivå som tidigare.
29 Ljunglöf, Thomas, Lönsamma studier? – Livslönerapport, (Rapport från Saco, 2011),
http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2011_Lonsamma_studier.pdf den 9 januari 2012
22
Varför det blev så är oklart, kanske är det så att alla svenska lärare är ungefär lika bra, eller att arbetsgivarna inte vill, kan eller vågar ”premiera goda resultat”.30
Lärarna och förskolelärarna var de sista grupperna inom den offentliga sektorn som genom Avtal 2000 övergick till ”individuell lönesättning” år 1995. I ett individuellt lönesystem finns det ingen lön som anses vara rätt eller fel men emellertid får inte en lön sättas enligt egen uppskattning utan detta regleras i avtal. I det gamla tariffsystemet var det antal tjänsteår och ålder som bestämde lönen och där premierades inte kompetens och särskilda prestationer och därför kunde inte detta påverka den rådande löneutvecklingen. Det enda sätt att få extrapengar var att ta på sig ytterligare uppgifter. De var de två förbunden, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet tillsammans med Sveriges kommuner som i Avtal 2000 hade som målsättning att individuella löner skulle bidra till måluppfyllelse och verksamhetsutveckling. Syftet med de individuella lönerna framgår från lärarnas löneavtal: ”Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat.” (USK 07/Bilaga1-löneavtal)
Marknaden styr tillgång och efterfråga på arbetskraft och detta avgör lönenivån och även då lärarnas olika löner. Löneskillnaden mellan olika sorters lärare går inte att bortse från då marknaden styr. Lärare i data, matematik och naturvetenskapliga ämnen har en arbetsmarknad utanför skolan som påverkar deras lön positivt och ger dem en lön som i genomsnitt är högre än för andra lärare. Likaså gäller detta för lärare med specialkompetens som skolan ofta är i behov av och även yrkesinriktade lärare.31
2.2.4 Lärarkårens kollektivavtal
Kollektivavtal enligt Nationalencyklopedin är ”ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisationer eller arbetsgivare och arbetsorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare”. Kollektivavtalet som är gällande för lärarna, HÖK 10 (huvudöverenskommelse), innefattar båda fackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund samt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och
30
Perspektiv på lärarlönerna – Svenska lärare är underbetalda, Rapport från Lärarförbundet, 2008
31 Johansson, Anders, Nilsson Anders och Kardemark Jan, Individuella löner i skolan Verktyg eller
23
arbetsgivarförbundet Pacta. I löneavtalet, i HÖK 10 kan man utläsa vilka lönevillkor som har förhandlats fram av de olika parterna. Avtalet är gällande mellan den 1 april 2010 till den 30 april 2012. Paragraf 2 visar på garanterat utfall per löneöversyn och år:
Löneöversyn 2010. Det garanterade utfallet för arbetstagarnas organisationer utgörs av 2 procent.
Löneöversyn 2011. Det garanterade utfallet för arbetstagarnas organisationer utgörs av 1,5 procent. 32
Det garanterade utfallet som presenteras ovan är summan av fasta kontanta lönerna som vid löneöversyntillfället är tillsvidaranställda med månadslön.
År 2010 blev snittet 2,2 procent, alltså 0,2 procentenheter över det satta golvet på 2 procent. År 2011 hade, i mars månad, 20 kommuner av de 121 rapporterat att de var klara med löneöversynerna och de hade i snitt lagt sig en procentenhet eller mer över avtalets golv på 1,5 procent. Av de 20 kommunerna var elva med vänsterinriktat styre, åtta kommuner med högerinriktat styre och en kommun som var blocköverskridande. Av dessa 20 kommunerna som gav mer än 2,5 procent 2011, var vänsterinriktade kommuner överrepresenterade.33
2.2.5 Fackliga organisationerna
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är överens om att lärarna i Sverige är underbetalda. Båda fackförbunden jobbar för att lärarna skall få upp sina löner och motivera lärarna att gå ut i demonstration. Det saknas 10000 kronor på lärares, förskollärares och fritidspedagogers lönebesked enligt Lärarförbundet. Vidare menar de att jämför man till exempel en grundskollärares lön med den som en lika välutbildad
32
Kollektivavtalet: Hök 10, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd – Sveriges
Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta (2010-04-01 till 2012-04-30), 8.
33
24
systemvetare eller civilekonom så skiljer det mer än 10000 kronor varje månad. Det handlar om flera miljoner under ett yrkesliv. En studie som Lärarförbundet har gjort visar på att under en längre tid har lärarna haft en sämre löneutveckling än alla andra tjänstemannagrupper och alla andra inom offentliga sektorer detta oberoende på om det varit dåliga tider eller goda tider, kris i den kommunala ekonomin eller uppsving.34
2.3 Den rådande politiska debatten kring lärarlöner
Det är klart att alla yrkesgrupper vill ha högre lön. Men det som skiljer är ju nu att det är så uppenbart att läraryrket har för låg attraktionskraft och de låga lönerna är en del av problemet
Jan Björklund35
Fyra av tio lärare överväger att lämna yrket på grund av den låga lönen enligt en undersökning gjord av Lärarförbundet. Söktrycket minskar och är oroande lågt,endast sex av tio lärare som påbörjar sin utbildning avlägger sin examen. Det är av största vikt att dagens och framtida lärarstudenter har en vilja att utbilda sig till lärare.36 Enligt Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet har Sverige inte råd att spara på skolan. Dagens lärare i svenska skolan känner sig inte uppskattade och förlorar då sin arbetsglädje och detta i sin tur leder till att de har svårt att nå fram till sina elever. I Miljöpartiets budgetförslag föreslår man nya resurser till kommunerna som ska användas för att uppnå viktiga nationella mål och där är lärarlönerna är av högsta prioritet.37 Vidare säger Gustav Fridolin även om dagens skola är kommunaliserad så kan inte staten lägga allt ansvar på kommunerna. När där är hög arbetslöshet och utförsäkringar av sjuka så ökar trycket på kommunerna som då tvingas skära ner sina kostnader vilket gör skolan lidande. Skolan ska vara en framtidsinvestering, inte en konjunkturregulator säger Gustav Fridolin ”För att fler ska vilja utbilda sig till lärare
34
Perspektiv på lärarlönerna – Svenska lärare är underbetalda, Rapport från Lärarförbundet, 2008
35
Sandberg, Mattias, Världens bästa skola? (Aftonbladets skolgranskning 2011).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12929628.ab, den 2011-12-01.
36
Perspektiv på lärarlönerna – Svenska lärare är underbetalda, Rapport från Lärarförbundet, 2008
37Fridolin, Gustav (2011) ”Höjda lärarlöner viktigast för att få en bra svensk skola”, Dagens Nyheter,
25
krävs att vi värderar läraryrket som ett av våra viktigaste framtidsyrken inte bara i ord, utan också i lön”. 38
Även Folkpartiet anser att lärarlönerna har högsta prioritet inför regeringens budgetförhandlingar. Vidare vill Folkpartiet enligt utbildningsministern Jan Björklund att staten genom lagstiftning ska återinföra karriärsteg som lektorer och adjunkter och deras lön ska finansieras statligt för att avlasta kommunerna ekonomiskt så de istället kan fokusera på andra lärares löner.39 Lärarförbundets ordförande Metta Fjelkner välkomnar detta uttalande från Jan Björklund som parallellt med Lärarnas Riksförbunds Eva-Lis Sirén ordförande kämpar för att höja Sveriges lärares löner via de undersökande artiklar de har gjort inom de två förbunden. När den svenska skolan kommunaliserades fanns det 1700 lektorer anställda i skolan,40 idag 20 år senare finns det inte mer 200 lektorer kvar, en minskning med närmare 90 procent och dessa lektorer anställdes innan kommunaliseringen. För att bli lektor så måste man ha jobbat fyra år och påvisa en pedagogisk skicklighet och det gäller endast de ämnena som man har behörighet i sin legitimation eller ämnesdidaktik kring dessa ämnen. Men faktum kvarstår att i tre av de fyra kommuner i Sverige som har folkpartistyre ligger lönerna fortfarande på minimum, det är endast Landskrona som har höjt lönerna med 1500-2000 kr för var sjätte lärare, medan Lysekil, Tjörn och Tibro fortfarande väntar.41
2.3.1 Kommunaliseringen av den svenska skolan
På initiativ av dåvarande skolminister Göran Persson så kommunaliseras svenska skolan 1991. Skolorna övergick då från statligt ansvar till kommunalt och därmed bytte ca 120 000 lärare arbetsgivare från stat till kommun. Ett större antal utredningar under 1960- och 1970-talet anspelade på en avreglering och decentralisering av inflytandet över skolan. 1988 presenterar regeringen en proposition ”Skolans utveckling och
38
Fridolin, Gustav (2011) ”Höjda lärarlöner viktigast för att få en bra svensk skola”, Dagens Nyheter,
http://www.dn.se/debatt/hojda-lararloner-viktigast-for-att-fa-en-bra-svensk-skola, den 2012-01-06.
39Skolvärldens redaktion(2011) Jan Björklund sätter höjda lärarlöner högst på listan. skolvärlden
http://www.skolvarlden.se/artiklar/jan-bjorklund-satter-hojda-lararloner-hogst-pa-listan, den 2012-01-06.
40Skolverket.se : Lektor.
http://www.skolverket.se/fortbildning_och_bidrag/lararlegitimation/2.2822/lektor-1.128290, den 2012-01-07.
41Wettre, Karin (2011) Kommuner snålar på lärarlöner. Rapport/SVT
26
styrning” där man vill ge mer makt till kommunerna över skolan. Både LR och SACO var positiva till decentraliseringen men däremot var de missnöjda med att kommunerna skulle få makt att tillsätta skolledare och lärare. Kommunaliseringsfrågan kom att bli införlivad i 1989 års avtalsförhandlingar vilket, fackförbunden motsatte sig, de ansåg att detta var ett fall för regeringen att besluta. Därmed lade Göran Persson under hösten 1989 fram propositionen om kommunalisering av tjänster som skolledare, lärare och syo funktionärer. Trots hårt motstånd från bland annat Lärarnas Riksförbund och med endast stöd av Vänsterpartiet Kommunisterna i riksdagen drevs reformen igenom.42 Åsikterna huruvida kommunaliseringen av skolan är positiv eller negativ är många och spridda. En del anser att det var bättre med statlig styrning eftersom staten då ansvarade för lärarlönerna samt hur verksamheten skulle bedrivas. Å andra sidan finns det dem som anser att skolverksamheten fungerar bättre med kommunalt styre då man har mer frihet i hur man använder sina ekonomiska resurser och större möjligheter att individanpassa undervisningen. Kommunaliseringen av svenska skolan är idag 20 år senare fortfarande en het fråga där många anser, bland annat Lärarnas Riksförbund att Göran Perssons beslut är den direkta orsaken till lärarnas sänkta status och detta bekräftas i Göran Perssons bok ”Min väg, mina val”. Göran Persson skriver: ”Jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem en högre status i förhållande till andra kommunalanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt”. Läraryrkets minskade status är något som diskuteras brett i media, fackförbunden och på skolorna
Enligt Jan Björklund och Metta Fjelkner, är kommunalisering som Göran Persson genomförde för cirka 20 år sedan ett stort misslyckande och man bedriver idag en process för att åter förstatliga skolan. Vidare anser Jan Björklund och Metta Fjelkner att det är kommunaliseringen som har påverkat lärarstatusen negativt där den kvalificerade fortbildningen av lärare har upphört. Kommunerna nonchalerar behörighetskrav och dessutom förser lärarna med uppgifter som ligger utanför deras arbetsuppgifter. Därutöver är jämlikheten mellan kommunerna låg, där fattiga kommuner med sociala problem inte har samma resurser att satsa på skolan som vissa andra kommuner med bättre ekonomiska möjligheter. Dessutom är ledarskapet otydligt då staten styr skolan
42 Salin, Sven (2000)Lärarnas Riksförbund 1884 – 2000
27
genom lagar, läroplaner, nationella prov och lärarutbildningen medan kommunen finansierar verksamheten, detta skapar ett slags dubbelkommando över skolpolitiken som inte är bra.43
Inger Enkvist skriver i Feltänkt:
I skolans fall förefaller det mer än lovligt naivt att tro att skolpolitiker på kommunal nivå över hela landet skulle ha en djup förståelse för just skolfrågor. Decentraliseringen innebär ett klart brott mot tidigare svensk utbildningspolitik som syftade till att utbildningen skulle vara av hög kvalitet och likvärdighet över hela landet.
Denna reform är sannolikt den mest avgörande negativa förändringen sedan grundskolans införande. I ett slag läggs utbildningsbeslut hos personer som inte har någon specialkompetens i ämnet. Dominansen av personer utan egen högre utbildning eller med erfarenhet enbart från förskolan och lågstadiet förstärks kraftigt på bekostnad av personer med erfarenheter från gymnasie- och universitetsutbildning. Reformen genomförs samtidigt som det sprids en ny ledningsfilosofi som säger att vem som helst kan vara ledare för vilken organisation som helst, eftersom fackkunskap inte längre anses viktig utan endast ledarförmåga.44
2.3.2 Svenska friskolereformen
Parallellt med den offentliga skolan i Sverige finns det sedan 1992 fristående skolor som finansierar sin verksamhet genom skolpeng. Dessa skolor får skolpeng för varje elev som alla andra skolor och har därmed oftast inga ekonomiska resurser som skiljer sig från den kommunala skolan. Dessa friskolor är riksrekryterande och betalas av elevens hemkommun och dessa friskolor får inte ta ut elevavgifter eller andra avgifter. Fristående skolor finns både som grundskole- och gymnasieskolor och fristående särskolor och gymnasiesärskola. Friststående förskola kan bedrivas i anslutning till fristående grundskola. När friskolor startas är det ofta på grund av att de inblandade har ett viss pedagogiskt idè som de vill arbeta efter, då de anser att den kommunala skolan inte har haft möjlighet att tillgodose denna vision45. Antalet elever i fristående grundskolor har ökat från 20 247 elever 1995/96 till 95 948 elever 2009/10.46
43 Björklund, Jan, Fjelkner, Metta (2011) Dags att återförstatliga skolan, SvD,
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jan-bjorklund-dags-att-aterforstatliga-skolan_6004975.svd, den 2012-01-07.
44
Enkvist, Inger . Feltänkt ( Stockholm, SNS Förlag,2002)
45 Skolverket (2010) Fristående skolor, http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/2.300/2.302, den
2012-01-07
46Riksdagen(2010/2011) Betänkande 2010/11:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken.
28 Finansutskottets betänkande: 2010/11: FiU20:
Den friskolereform som genomfördes under 1990-talet har enligt utskottet varit lyckosam. Elevers och föräldrars valfrihet har ökat. Skolans personal har fått fler arbetsgivare att välja bland, och möjligheter finns att förverkliga egna pedagogiska idéer och utveckla skolans arbete. Friskolereformen har också främjat god kvalitet i utbildningen, inte minst genom att stimulera till ökad kvalitet och effektivitet i de kommunala skolorna.
2.3.3 Jämförelse mellan statligt anställda och kommunalt anställda lärares
löner.
Statligt anställda lärare finns huvudsakligen inom tre myndigheter – Sameskolstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Specialpedagogiska Skolmyndigheten. En jämförelse mellan statliga lärarnas löner med de kommunala lärarnas löner visar på att det inte är någon lönemässig framgång att vara statligt anställd inom sameskolan jämfört med att vara anställd av kommunen på samma ort som skolan är belägen.47
SiS, Statens Institutionsstyrelse, bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbrukarproblem. Lärare på SiS tjänar sämre än både speciallärare och lärare inom gymnasieskolan, och ligger lönemässigt i nivå med lärare inom grundskolans senare år.48
SPSM, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningarna att nå målen för sin utbildning. Lärarna inom SPSM undervisar elever som är antingen döva eller blinda. Lärarna måste ha samma kvalifikationer som inom den kommunala grundskolan respektive särskolan och därutöver behöver lärarna var tvåspråkiga. För denna extra kompetens betalar inte staten något extra i jämförelse med landets kommuner. De lärarna som är anställda av staten har löner som är lägre än, eller i nivå med, kommunala anställda. Trots att de finns i verksamheter som förutom lärarexamen även kräver relativt omfattande specialkunskaper.
Utbildningsminister Jan Björklund pratar ofta om att lärarna har alltför låga löner. Jan Björklund menar på att han inte har något inflytande över lönesättningarna för de
47 Perspektiv på lärarlönerna – Är det bättre i staten, Rapport från Lärarförbundet, 2011. 48 Perspektiv på lärarlönerna – Är det bättre i staten, Rapport från Lärarförbundet, 2011.
29
ligger hos kommunerna ”Lönen påverkar. Det är inte det enda som avgör. Men det betyder definitivt en hel del och det är kommunernas ansvar nu”. 49
49
30
3 Metod
Kapitlet Metod kommer att beskriva utförandet av undersökningen. Val av metod, respondenter, genomförande, etiska principer, kommer även skildras.
3.1.1 Metodval
Vår önskan med undersökningen var att ta reda på vad verksamma lärare ansåg om sin rådande lönesituation, i form av en kvantitativ undersökning. För att få en förståelse för ämnet (lärarlönerna) gjordes en dykning ner i aktuella dagstidningar, debattprogram på tv samt tidigare forskning. Tankar och idéer som väcktes i undersökningsfasen låg till grund för frågorna i vår enkätundersökning. Inspiration hämtades från rapporter skrivna av Lärarförbundet. Efter diskussion kring valet av respondenter uppkom det att vi hade kontakter i kommuner som skulle kunna vara våra förlängda armar ut till en större mängd respondenter. Våra kontakter fanns i Lund, Landskrona, Västerås och Lidingö. Vi skickade via post ut våra enkäter till våra kontakter med medföljande färdigfrankerade svarskuvert, för att öka sannolikheten att få dem tillbaka. Det tog cirka tre veckor att få tillbaka våra enkäter. Resterande av respondenterna som var i Malmö, Burlöv, Eslöv och Trelleborg fick sina enkäter personligt i handen av oss, detta tog två dagar. Vår förhoppning var att på grund av valet med enkätundersökning, att de fick vara anonyma, skulle detta resultera i att våra respondenter skulle våga vara ärliga i sina svar. Vi ansåg att det var av yttersta vikt att vårar respondenter var ärliga i sina svar och därför valde vi bort de kvalitativa metoderna då; det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än när du helt anonymt kryssar i en enkät. Vidare kan en kvalitativ metod påverka intervjuresultatet, då det kan hända att respondenterna svarar
31
det de tror intervjuaren vill höra. I sådana fall är den information som man samlat in inte särskilt värdefull.
3.1.2 Enkät som metod
Den kvantitativa metoden är det redskapet och det tillvägagångssättet som vi kommer att använda oss av för att få en överblick om vad verksamma lärare tycker om sin rådande lönesituation, vi kommer att göra detta genom att ta reda på vilka faktorer som påverkar lönerna. Vill man ta reda på människors åsikter använder man oftast kvantitativa metoder t.ex. genom enkätundersökning. Det positiva med att använda sig av den kvantitativa metoden är att den gör det möjligt att begränsa mängden information till det man är intresserad av. Detta sker genom att fastställa frågor i förväg och att respondenterna bara svarar på dessa frågor. Avgränsningen blir ännu tydligare när man använder frågeformulär med fasta svarsalternativ.50 Vi kommer att använda oss av 160 respondenter och där ställa samma fråga till ett stort antal lärare. Det ger en bredd i undersökningen, vilket gör det möjligt att generalisera utifrån svarsalternativ. Sannolikhetsurval gör det möjligt att göra generaliseringar vilket är viktigt när man väljer kvantitativa metoder. Med generalisering menas att man kan dra slutsatser som gäller fler personer än de som ingår i undersökningen51. Man kan alltså göra ett urval av lärare, göra en undersökning med dessa lärare och säga att resultatet av undersökningen gäller hela lärarkåren och inte bara de som valts ut. Som ovan nämnt kan man genom att använda sig av sannolikhetsurval uppnå fördelen att man kan generalisera. Urvalet av lärare måste då ske på ett sådant sätt att alla har samma sannolikhet att bli utvalda. Vi har i vår undersökning valt ut respondenter i form av slumpmässiga val där det ända vi kontrollerade var att de kommunernas som våra respondenter var verksamma i var kommuner med höger - eller vänsterpolitiska inriktningar samt att både friskolor och kommunalaskolor blev representerade.
50 Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod (Malmö,
Gleerups, 2009), 25.
51
32
3.1.3 Utformningen av enkäterna
Den kvantitativa metoden kommer att ligga till grund i vårt arbete i form av en enkätundersökning. Frågorna i vår enkät kommer vara en kombination av öppna och slutna frågor, vi kommer ha med en öppen fråga för att göra materialet hanterbart 52. Enkäten är uppbyggd i tre delar, där första delen består av neutrala frågor som ålder, kön, lärare i årskurs, etc. som kommer behövas vid analysen av enkäterna (se bilaga 1). Del två av enkäten kommer att beröra vårt forskningsområde. Både del ett och två kommer vara strukturerade och ha fasta svarsalternativ. Del tre av enkäten består av en neutral fråga utan svarsalternativ där respondenterna ges möjlighet att utveckla sina personliga reflektioner. En enkätundersökning med strukturerade frågor där resultaten presenteras i ett diagram, kan också innehålla frågor med fritt formulerade svar som används för att analysera de fasta svarsalternativen. Enkätundersökningar har med sig fördelen att respondenterna, i detta fall lärarna, kan vara anonyma. Därigenom blir svaren sannolikt mer ärliga.53
3.1.4 Urval och genomförande
Respondenterna för undersökningen var lärare representerade från grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt gymnasiet. Fokus lades på att få med lärare verksamma i både kommunala skolor och friskolor samt att skolorna var jämt fördelade över kommuner med olika politiska styren. I undersökningen deltog 84 stycken varav 28 var män och 56 var kvinnor. 16 av respondenterna var verksamma i grundskolan tidigare år, 31 i grundskolans senare år och 37 stycken var verksamma på gymnasiet. Kommunerna vi valde ut var Västerås, Malmö, Burlöv och Eslöv som fick representera kommuner med vänsterinriktad politik. De kommuner som vi valde ut för att representera högerinriktad politik var Trelleborg, Lund, Lidingö och Landskrona. Kommunerna valdes på två olika sätt, fyra av kommunerna, Lidingö, Västerås, Lund och Landskrona, hade vi kontakter i som Här valde vi att skicka iväg våra enkäter med ett färdigfrankerat
52
Ibid., 48.
53
33
svarskuvert för att göra det så enkelt som möjligt för våra kontakter att genomföra undersökningen. Det visade sig dock att detta tog mycket mer tid än vi hade uppskattat. I Västerås stötte vi på problem i form att rektorn på den valda skolan vid morgonmötet gjorde klar för sina lärare att denna undersökning inte var något som de behövde delta i, detta i sin tur resulterade i att det endast var en respondent som ”vågade” svara på våra enkäter. Resterande kommuner i undersökningen, Eslöv, Malmö, Burlöv och Landskrona, blev slumpmässigt valda i form av att vi ringde runt till olika skolor (både kommunala och friskolor). De som svarade och tackade ja fick vara med. Här flöt undersökningen på betydligt smidigare, vi var på plats i lärarrummen förberedda med enkäter och extra pennor. Trots förarbete och transporter visade sig var ett väldigt tidsbesparande tillvägagångssätt.
84 stycken respondenterna deltog i enkätundersökningen. Respondenterna (diagram A) var versamma i ålderspåren GT (grundskolans tidigare år), GS (grundskolans senare år) och GY (gymnasiet). Diagram B visar på hur könsfördelningen såg ut av alla våra respondenter. Diagram C visar på respondenternas spridning mellan kommuner med vänsterinriktad politik och kommuner med högerinriktad politik.
34
Diagram B
35
3.1.5 Materialets bearbetning
De ifyllda enkäterna matades in en och en i ett datorbaserat statistikprogram på grund av att det skulle förenkla materialet så att vi skulle kunna analysera, tolka och bearbeta det i analysdelen. Inmatningen möjliggjorde att man fick en tydligare bild över alla respondenternas svar. De delades in i olika grupper, kön, ålder och om de tillhörde kommuner med vänster - eller högerinriktad politik samt om de var verksamma i kommunala skolor eller friskolor, sedan ställdes dessa mot de fasta frågorna i enkäten för att sedan sammanställa de variablerna som vi ansåg relevanta för att få svar på våra forskningsfrågor i form av diagram. För att göra våra diagram lättare att jämföra och utläsa valde vi att ange alla siffror i procent. Vår enkätundersökning avlutades med en öppen fråga där respondenterna fick svara i skrift. Det blev intressant att lyfta fram respondenternas åsikter, därför varvas citat med resultat i Resultat och analys - delen.
3.1.6 Bortfall
Vi delade ut 160 enkäter och fick svar av 84 stycken (53.75%), vilket var ett mindre antal än vi hade önskat, men på grund av att vi hade tydliga tidslinjer för undersökningens utförande ansåg vi att 84 deltagare var tillräckligt. Om det visar sig att väldigt många inte svarar på en enkätundersökning kan detta medföra att det kan finnas systematiska skillnader mellan de som har svarat och de som inte svarat. Vi tog detta i beaktning när vi genomarbetade materialet och är medvetna om att resultatet kunnat bli helt annorlunda om vi fått in en större mängd svar på vår enkätundersökning.
3.1.7
Forskningsetiska principer
Innan vi lämnade ut enkäterna till våra respondenter gjorde vi en bedömning att de frågor som respondenterna skulle svara på inte skulle medföra möjliga risker i form av negativa konsekvenser för dem. Vi följde i vår undersökning de fyra allmänna huvudkraven på forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
