En andra chans på gymnasiet

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

En andra chans på gymnasiet

En kvalitativ studie om orsaker till programbyten på gymnasiet

A second chance at high school

A qualitative study on the causes of changing programs in high

school

Lina Aldén

Amra Radoncic

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Elin Ennerberg

Sammanfattning

Att välja gymnasieprogram kan upplevas svårt och pressat för ungdomar. Ibland blir inte det valda gymnasieprogrammet som de tänkt sig, en del ångrar sitt val och gör ett programbyte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till ett programbyte. För att ta reda på det utgick vi från frågeställningar som undersöker vilka faktorer som påverkade det första valet till gymnasiet samt vad som var avgörande för ett programbyte. Vi undersökte även vad informanter själva anser kunde hjälpt dem att göra rätt val när det första valet gjordes. En kvalitativ metod har använts där sex individer som gjort ett programbyte blivit intervjuade om deras upplevelser. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av teorin Careership där begreppen habitus, fält och handlingshorisont ska kunna förklara människors handlingsmönster och hur de utvecklas i olika sociala miljöer. Analys har även skett utifrån STF-modellen där begreppen system, individuella influenser, kontextuella influenser och processer används för att förklara programbyten på gymnasiet. Resultatet av studien visar att informanter blivit påverkade av familj och vänner i sitt första val men att orsaker till programbyte oftast beror på utanförskap och konflikter i klassen samt svårigheter att klara av utbildningen.

Förord

Först och främst vill vi tacka de informanter som delat med sig av sina erfarenheter och därmed möjliggjort vår studie. Vi vill även tacka vår handledare Elin Ennerberg för stöd och inspiration till examensarbetet. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett mycket gott samarbete och stöttning längst med vägen.

Vi har delat upp intervjuerna och intervjuat tre personer var och haft eget ansvar för transkribering. Amra Radoncic har haft huvudansvar för inledning och teori, Lina Aldén har haft huvudansvar för metod och tidigare forskning. Resultat, analys och diskussion har vi författat tillsammans. Samtliga delar har korrekturläst och justerats av båda författare.

Innehållsförteckning

1.Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställningar 8

2. Tidigare forskning 9

2.1 Brist på stöd 9

2.2 Vikten av att trivas 10

2.3 Svårigheter att klara utbildningen 11

2.4 Ett influerat val 1_​2

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning 1_​3

3. Teoretiska utgångspunkter 1_​5 3.1 Careership 1_​5 3.1.1 Habitus 1_​6 3.1.2 Fält 16 3.1.3 Handlingshorisont 16 3.1.4 Brytpunkter 17

3.1.5 Pragmatiskt och rationellt beslutsfattande val 17

3.2 A Systems Theory Framework of Career Development 18

3.3 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter 19

4. Metod 2_​0

4.1 Metodval och metoddiskussion 2_​0

4.2 Urval 21

4.3 Datainsamling 21

4.4 Analysmetod 2_​2

4.5 Etiska ställningstagande 23

5. Resultat 2_​5

5. 1 Första valet till gymnasiet 26

5.1.2 Familjens betydelse 26

5.1.3 Rädsla för utanförskap 27

5.2 Orsaker till programbyte 28

5.2.1 Konflikter i klassen 28

5.2.3 Känslan av att inte passa in 30

5.3 _{​Stärkt valkompetens} 3_​1

5.3.1 Skuggning och PRAO 3_​1

5.3.2 Betydelsen av information 3_​1

5.4 Sammanfattning av resultat 3_​2

6. Analys 3_​3

6. 1 Första valet till gymnasiet 3_​3

6.1.2 Familj, vänner och normer 3_​3

6.1.3 _{​Delvis rationellt val} 34

6.1.4 Byta spelplan 3_​5

6.2 Orsaker till programbyte 3_​6

6.2.1 Ny handlingshorisont 36

6.2.2 Sociala miljön 36

6.2.3 Individuella faktorer 37

6.2.4 Positionen i fältet 38

6.2.5 _{​Ökade krav} 38

6.2.6 PRAO och Skuggning som hjälpmedel 38

6.3 Sammanfattning av analys 39 7. Diskussion 4_​0 7.1 Resultatdiskussion 4_​0 7.2 Metoddiskussion 4_​2 7.3 Teoridiskussion 4_​3 7.4 Avslutande reflektioner 4_​4 Referenslista 46 Bilagor 49 Bilaga 1: Intervjuguide 49

Bilaga 2: Mail till studie- och yrkesvägledarna på gymnasieskolor i kommunen 5_​0

1.Inledning

Varje år ställs niondeklassare inför ett val som kan komma att påverka deras framtida karriär. Gymnasieskolan är frivillig då den enlig svensk lag inte omfattas av skolplikten (Skollag 2010:800) men trots det går majoriteten av dagens ungdomar på ett av de 18 nationella gymnasieprogram som det finns att välja mellan för behöriga elever. Valet kan vara ett svårt och pressat uppdrag för eleverna. En del elever gör val som sedan kommer att leda till programbyte. Skolverket har sammanställt en studie om gymnasieelevers byten av program och skolor. Av alla Sveriges förstaårselever år 2006 bytte 11 procent program två år senare (2011, 6). I en annan rapport från Skolverket framgår att var tjugonde elev i årskurs ett byter till ett annat program och går om ett år, vilket innebär ett års förlängd utbildningstid för dessa individer (Skolverket 2012, 8).

​

Gymnasievalet görs i en period av identitetsskapande hos ungdomarna. Det finns många faktorer som kan leda till att ungdomar gör de val de gör. Valen kan i vissa fall bland annat grundas på osäkerhet och grupptryck. Den stora bredden av utbildningsalternativ kan väcka oro och stress hos eleverna som är särskilt mottagliga för omgivningens åsikter, värderingar och förväntningar (Dresch och Lovén 2010, 54-59).

Kommuner redogör för att det är fler elever som gör programbyten i början på terminen. _​I studien framkommer det att byten av gymnasieprogram försvårar planeringen av verksamheten då fördelning av elever varierar på de olika skolorna.

När elevers programbyten medför en förlängd gymnasietid medför det ökade kostnader för hemkommunen eftersom den finansierar ungdomars gymnasieutbildning. Hemkommuner försöker både reducera antalet byten genom till exempel ökad satsning på studie- och yrkesvägledning i grundskolan (Skolverket 2011, 7).

Programbyte på gymnasiet innebär kostnader utifrån ett samhällsperspektiv men också fler år på gymnasiet och färre år för individen i arbetslivet. Följderna av gymnasieavhopp där elever inte får ett slutbetyg istället för programbyten bör också ställas i relation till varandra (Skolverket 2012, 13). Drygt 5800 elever började om på gymnasiet hösten 2013 och fick förlängd gymnasietid. Enligt SVT nyheter kostar omstarter på gymnasiet kommunerna årligen 600 miljoner kronor (Zaccheus 2014). Uppenbarligen finns det en problematik för både samhället och individen vid programbyten på gymnasiet, därför vill vi undersöka orsakerna till byten. Tidigare forskning, som framför allt består av rapporter av Skolverket förklarar att det finns flera olika faktorer. De belyser tre teman; att elever kommit efter i studierna, att de upplever att de inte passade in i klassen och att det tidigare programmet inte varit hans eller hennes ”grej” (2012, 89). Då rapporter från Skolverket till stor del redovisar statistisk fakta över programbyte anser vi att det finns en forskningslucka när det gäller kvalitativa studier inom området. Vidare forskning som specifikt behandlar orsaker till programbyten är begränsad, därför anser vi att vår studie är betydelsefull.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som påverkar byte av gymnasieprogram, där vi genom att studera och analysera ungdomar som gjort ett programbyte söker svaren på frågeställningarna:

● Vad beror ett byte av gymnasieprogram på?

● Vilka faktorer spelade in när första valet till gymnasiet gjordes och vilka faktorer var avgörande för själva programbytet?

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Tidigare forskning ger en övergripande bild av studiens ämnesområde och redogör för flertalet studier som behandlar faktorer till varför programbyten sker samt internationella studier om orsaker till avbrott i studier och hur ungdomar påverkas av andras yrkesval. Även om studierna är internationella kan de ändå vara av värde för att kunna se mönster samt likheter och skillnader i det valda problemområdet.

2.1 Brist på stöd

Skolverkets studie (2011) om gymnasieelevers byten av program och skolor visar att en faktor till att programbyten sker är avsaknad av stödinsatser och tidiga förebyggande åtgärder för eleven. Studien visar att eleverna är lämnade åt sig själva och att reaktioner från skolpersonal snarare är reaktiva än proaktiva där skolor snabbt löser ett problem genom ett programbyte när eleven inte klarar sina studier istället för att fånga upp signaler om att ett behov av stöd finns i ett tidigt stadie. Ytterligare studier gjorda av Skolverket visar att det förekommer att gymnasieskolor rekommenderar programbyte istället för att erbjuda elever särskilt stöd (17-18). Då studier visar att elever med stort stödbehov är överrepresenterade bland elever som byter program är det viktigt att uppmärksamma elevers rätt till särskilt stöd innan en diskussion om ett eventuellt programbyte blir aktuell (ibid, 54).

Elevernas kontakter med skolpersonal i samband med programbyten har visats sig främst bestå av skolledning eller studie- och yrkesvägledare och det är mindre förekommande att eleven varit i kontakt med en lärare inför avhoppet (Skolverket 2007, 72). Detta påvisar

även statistik från SCB (2007) där det framkommer att närmare hälften av de elever som gjort ett avbrott från gymnasiestudier inte varit i kontakt med någon vuxen inför avslutandet av studierna.

Vissa elever upplever att det funnits ett stöd från närliggande personer såsom pojk- och flickvänner, morföräldrar och grannar men att det stödet inte fungerat som en pådrivande faktor till att fullfölja studierna. En möjlig förklaring till att stödet från närmsta familjemedlemmar uteblir kan förklaras med att utbildningsnivån i hemmet är låg och att det inte finns någon studietradition i hemmet (Skolverket 2007, 65). Ytterligare forskning påvisar att elever som har föräldrar med negativa eller inga erfarenheter av utbildning behöver mer information och stöd i sin valkompetens än andra elever (Christensen och Larsen 2011, 21).

Forskning visar att studie- och yrkesvägledaren har en viktig roll när det kommer till att synliggöra elevens möjligheter, jämföra utbildningsalternativ och stötta elevens valprocess inför gymnasievalet. Men stödet gäller även att stärka individen att våga byta programinriktning om det första valet känns fel samt informera elever hur ett eventuellt byte kan ske. Tidigare forskning visar att osäkra ungdomar är i stort behov av stöd, information och vägledning för att bli mer säkra på sina utbildningsval och det framkommer i resultat av ett flertal studier att det är de individuella samtalen med vägledare som elever, oavsett kön, anser är mest värdefulla (Skolverket 2013, 123-125). Betydelsen av individuell vägledning och rådgivning beträffande beslutskompetens i samband med övergångar mellan grundskolan och gymnasieskolan är avgörande (Christensen och Larsen 2011, 15).

2.2 Vikten av att trivas

Skolverket (2012) presenterar en rapport över elever som gjort programbyte på gymnasiet där det framkommer att tiden i grundskolan har en avgörande roll för hur studierna på gymnasiet fortlöper. En brist på motivation och ogiltig frånvaro på grundskolan har visat

sig vara ett mönster som eleven fortsätter med på gymnasiet. Frånvaro samt brist på motivation har kunnat förklaras med att eleverna inte trivts i skolmiljön eller i klassrummet där de känt att de inte passat in och upplevt ett utanförskap (36). I rapporten framkommer det att det sociala klimatet i klassrummet fått konsekvenser för både lärandet och trivseln och ungdomar anser att problemet ligger på skol- och klasskamrater snarare än på skolornas förmåga att hantera problemen (ibid, 91). Studien visar att konflikter i klassen har bidragit till att eleven känt ett utanförskap som har gått ut över skolarbetet. Även faktorer som att elever har för hög eller låg ambitionsnivå i förhållande till övriga klasskompisar kan bidra till att en elev inte trivs i klassen och upplever att hen inte passar in. De ungdomar som upplevt att de inte passar in i klassen beskriver att de lett till ett psykiskt dåligt mående med en ökad ogiltig frånvaro som konsekvens (ibid, 48).

I Svenssons studie framkommer det att elever som avbrutit sina studier på grund av otrivsel uppger mobbning som en orsak till avbrottet (2007, 316). Dessutom var tjejer som väljer att gå på mansdominerade yrkesprogram överrepresenterade när det gäller avhopp från gymnasiestudier. Detta förklarades av att många av tjejerna trivdes dåligt och upplevde att de blev mobbade av sina klasskompisar (ibid, 321).

Det finns även situationer där trivsel har hindrat eleven från att göra ett programbyte, ungdomar beskriver hur de av hänsyn till sina klasskompisar dragit sig för att lämna en utbildning eftersom kompisarna vill att de ska gå kvar på utbildningen. Det framkommer även att kompisar kommit överens om att göra ett programbyte tillsammans (Svensson 2007, 58).

2.3 Svårigheter att klara utbildningen

Tidigare forskning visar att avbrott eller byten av gymnasieprogram har orsaker i en ökning av teoretiska kurser där elever på alla program tvingas läsa in grundläggande behörighet med konsekvensen att yrkesprogrammen blivit för teoretiska vilket gjort att flera avbrutit på grund av minskat intresse (Svensson 2017, 301). Studien visar också att de elever som haft

svårt för studierna i grundskolan ofta får det fortsatt kämpigt under gymnasiet vilket leder till avbrott i större utsträckning. En liknande internationell studie gjordes på amerikanska ungdomar där resultatet visade att de elever som var mindre benägna att lämna eller byta gymnasieprogram var de elever som kände sig säkra på sin förmåga att klara kärnämnena vilket också motiverade dem att ta en examen från gymnasiet och fortsätta mot högre studier. Det förefaller att elever som har låg tro på sina akademiska förmågor i kärnämnena har lägre förväntningar på sig själva att kunna uppnå högre utbildningsnivåer, därför ökar också deras sårbarhet och risken att de lämnar gymnasiet (Fan och Wolters 2014, 34).

Svårigheter att klara utbildningen framgår också i Skolverkets rapport som visar att elever haft svårt att anpassa sig till gymnasieprogrammens krav på mer självständigt arbete vilket lett dem till att byta program i hopp om att det ska bli enklare (2012, 50). Det framkommer även att det som varit avgörande för ett programbyte har varit underkända betyg trots att det funnits ett intresse för själva utbildningen och att eleven trivts i klassen (ibid, 55).

2.4 Ett influerat val

Flertalet elever uppger påverkan från omgivningen som orsak till att det första valet till gymnasiet blev fel. Vissa menar att den massiva marknadsföringen inför valet påverkade dem att välja en viss utbildning och de uttrycker att de ångrar att de var lättpåverkade och passiva när första valet gjordes (Skolverket 2012, 18-19). Tidigare forskning stödjer att grupptryck har en påverkan när ungdomar ska fatta beslut, något som har visats inom gruppvägledning. Vägledning i helklass eller i grupp kan kännas förvirrande för eleverna då de får för mycket information på en gång och denna metod räcker inte för att göra ett val utan måste kombineras med någon annan form av vägledning (Christensen och Larsen 2011, 15)._​Det framkommer även att elever blivit påverkade av släktingars arbeten som låtit intressanta men där det senare visat sig att utbildningens innehåll inte stämde överens med bilden som släktingarna förmedlat (Skolverket 2012, 38). Därför kan workshops, där till exempel elever får intervjua sina föräldrar om deras karriärväg vara en metod som ökar

valkompetensen hos eleverna, likaså aktiviteter som skuggning av gymnasieprogram och PRAO (Christensen och Larsen 2011, 16).

Att ungdomar påverkas av andras yrkesval visar också en studie från Schweiz där de belyser praktik som en betydande faktor på ungdomars karriärval samt att förebilder har en påverkan på ungdomars yrkesval (Neuenschwander et al. 2018, 227). Omgivningen har visat sig haft en stor påverkan på elevers beslut då föräldrar eller syskon kommit med idéer, setts som förebilder eller varit direkt styrande när det kommer till ungdomarnas val (Skolverket 2012, 43). Kompisars inflytande i valet har mer handlat om att man valt samma utbildning för att det varit viktigt att få gå i samma klass (ibid, 44).

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Tidigare forskning visar att programbyten och avbrott av gymnasiestudier beror på avsaknad av stödinsatser och tidigare förebyggande åtgärder för eleven. Även uteblivet stöd från närmsta familjemedlemmar har visat sig vara en faktor vilket kan förklaras med att utbildningsnivån i hemmet är låg och att det inte finns någon studietradition. Forskning visar att osäkra ungdomar är i behov av stöd, information och vägledning för att kunna göra säkrare utbildningsval.

Enligt tidigare studier kan en förklaring till programbyte vara bristen på motivation och ogiltig frånvaro i grundskolan som fortlöper in i gymnasiet. Det framkommer att det sociala klimatet fått konsekvenser för både trivsel och lärande, men även att elever gör programbyte med hänsyn till sina kompisar. Omgivningens påverkan på elevens programbyte har visat sig genom att elever uppger att de valt en utbildning under styrning av föräldrar eller syskon samt att de valt utbildning utifrån kompisarnas val.

Forskning om gymnasiala studier visar att de elever som haft svårt för studierna i grundskolan ofta får det fortsatt kämpigt under gymnasiet. Det framkommer även att ungdomar som har låg tro på sin förmåga att klara kärnämnena har lägre förväntningar på sig själva att kunna uppnå högre utbildningsnivå, därför ökar risken för att de lämnar

gymnasiet. Forskning visar också att underkända betyg varit en avgörande faktor till programbyte, trots att eleven haft ett intresse för utbildningen och trivts i klassen.

Tidigare forskning lyfter faktorer som brist på stöd, otrivsel i klassen, svårigheter att klara utbildningen samt påverkan av omgivning och därför anser vi att resultatet av forskningen är relevant för studiens undersökningsområde. Forskning visar också att individuella vägledningssamtal, workshops, skuggning och PRAO kan ha betydelse för att stärka elevers valkompetens.

3. Teoretiska utgångspunkter

I kapitlet presenteras det teoretiska ramverk som används till att analysera den empiri som samlats in genom undersökningen. Teorierna som använts är ”STF- modellen” som är skapad av Patton och McMahon (2014) samt ”Careership” som utformats av Hodkinson och Sparkes (1997). För att skapa en djupare förståelse används teorierna för att besvara de aktuella frågeställningarna. I relation till studiens ämnesområde och frågeställningar om orsaker till byte av program på gymnasiet hjälper teorierna att förstå olika aspekter och perspektiv på informanternas situationer. Teorierna är generella förklaringsmodeller som vi använder oss av för att analysera specifika situationer. Relevanta teoretiska begrepp har valts ut som ämnas användas till att analysera empirin, i detta kapitel följer en beskrivning av begreppen.

3.1 Careership

Forskarna Phil Hodkinson och Andrew Sparkes (1997) teori Careership handlar om att faktorer som kön, social klass och etnicitet påverkar individens karriärval. Teorin har i grunden utvecklats från den franska sociologens Pierres Bourdieus teori om att individer föds in i ett socialt sammanhang som senare påverkar våra val. Teorin Careership beskriver individens karriärval utifrån de viktiga begreppen; habitus, fält, handlingshorisont och brytpunkt. Careership innebär att individen gör rationella och pragmatiska val utifrån sitt habitus, som i sin tur styrs av individens kulturella bakgrund och sociala förhållanden.

3.1.1 Habitus

Begreppet habitus kommer ursprungligen från Bourdieu och beskriver allt som en individ behöver för att orientera sig i sin sociala omvärld. Habitus är individens inlärningssätt att strukturera sina handlingar. Habitus skapas av den kunskap och de värderingar individen växer upp med. Kön, klass och etnicitet inkluderas i begreppet tillsammans med sociala nätverk och kulturella traditioner. Även barndomen och den sociala kontexten individen befinner sig i är en del av habitus. Men framför allt beskriver Hodkinson och Sparkes (1997, 33) habitus som hur individen ser på själv och sina möjligheter. De menar att habitus har en betydelsefull påverkan på beslutfattande och karriärval då besluten ska passa den bild som individen har om sig själv.

3.1.2 Fält

Även detta begrepp kommer ursprungligen från Bourdieu och betyder den sociala miljö där individen befinner sig i, även kallat socialt fält. Hodkinson (2008, 5) förklarar begreppet med en liknelse av en spelplan. Det finns flera spelplaner med olika spelregler och på varje spelplan finns aktörer med olika mål och resurser. Samspelet mellan individens habitus och fält är betydelsefullt vid beslutfattande och karriärval. Inom fältet är det möjligt att urskilja aktörernas sociala position som skapas av de normer som råder inom fältet. Att byta gymnasieklass är en situation där individen byter från ett fält till ett annat. Detta byte medför att individen får en ny social position (Hodkinson och Sparkes 1997, 36).

3.1.3 Handlingshorisont

I teorin Careership används begreppet handlingshorisont som handlar om vilka möjligheter och begränsningar en individ ser utifrån habitus och fält. Handlingshorisonten skapas då individen ska fatta beslut och habitus får samspela med fältet. Handlingshorisonten kan både bredda och begränsa individens syn på vad som är möjligt i fältet. Individens handlingshorisont är föränderlig och utvecklas när individen byter fält under livets gång. Habitus är också föränderlig och påverkar handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes 1997, 35).

3.1.4 Brytpunkter

Hodkinson och Sparkes beskriver tre olika typer av brytpunkter; strukturella, frivilliga och påtvingande. En strukturell brytpunkt uppstår när samhällsstrukturen innebär en övergång för individen, ett exempel på detta är valet till gymnasiet som sker i årskurs nio. Om individen däremot beslutar om en brytpunkt själv kallas det för frivillig brytpunkt, till exempel om individen väljer att byta gymnasieprogram eller att byta jobb. Påtvingade brytpunkter är omöjliga att förutse för individen eftersom de orsakas av yttre händelsen eller andras handlingar, till exempel uppsägning av arbete på grund av varsel. Brytpunkter är en central del av en individs karriärutveckling och de kan inte alltid förutses och planeras (Hodkinson och Sparkes 1997, 39).

Efter en brytpunkt kommer en period av rutiner som är en viktig del av individens identitetsskapande. Rutinerna skapar individens nya identitet i den nya kontexten, det kan till exempel vara den första tiden på gymnasiet på det nya programmet och i den nya klassen. Författarna identifierar fem kategorier av rutiner; bekräftande, socialiserade, motsägande, blockerande och utvecklande. Bekräftande rutiner är verifierade och stärker det tagna beslutet. Socialiserade rutiner är när individen till en början inte trivs med det tagna beslutet men senare socialiseras in i kontexten. Motsägande rutiner uppstår när individen ångrar det tagna beslutet, vilket kan leda till att individen initierar en ny brytpunkt. Blockerande rutiner uppkommer då individen är missnöjd med det tagna beslutet och varken kan socialisera sig eller förändra sin situation. Slutligen skapas utvecklade rutiner när individens identitet successivt anpassas i den nya kontexten medan den tidigare karriäridentiteten tonas ner (Hodkinson och Sparkes 1997, 40).

3.1.5 Pragmatiskt och rationellt beslutsfattande

Individen gör pragmatiska och rationella val utifrån sin handlingshorisont vilket i sin tur innebär att faktorer som kön, kulturell bakgrund och sociala förhållanden kan påverka valet. Individen formas av den befintliga kontexten och karriärbeslut fattas utifrån det på ett pragmatiskt och rationellt sätt. Trots detta menar Hodkinson och Sparkes att unga

människor lättare låter sig påverkas av andras åsikter och värderingar därav anses de vara delvis rationella. Känslor och sinnesstämningar samt råd från omgivningen kan influera och begräns individen i sina val (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

3.2 A Systems Theory Framework of Career Development

Wendy Patton och Mary McMahons (2014) Systems Theory Framework (STF) modell är en övergripande förklaringsmodell för flera olika begrepp och teorier inom karriärval. Forskarna har tagit fram denna modell för att skapa en helhetsbild över de influenser som påverkar en individ i karriärutvecklingen. Enligt denna modell står individen i centrum och runt om finns en ram. Det är både ett individuellt system och ett kontextuellt system som samverkar när individer gör karriärval. Systemen har sina influenser, exempel på individuella influenser är värderingar, intressen, förmågor och kön (2006, 199). De kontextuella influenserna är exempelvis miljö, skola och familj, sådant som finns i individens omgivning (ibid, 202).

Patton och McMahons modell beskriver också att systemet med individen i centrum bland kontextuella influenser utsätts för återkommande processer som påverkar karriärutvecklingen. Processerna ses som den ständiga interaktion och rörelse som finns inom individen vid mötet med omgivningen. Processerna och interaktionen skapar en ständig rörelse och förändring hos individen vid beslutsfattande och nya processer kan förändra individen över tid (ibid, 207).

​

STF-modellen beskriver två system som interagerar med varandra, det individuella systemet och det kontextuella systemet. Enligt modellen är influenserna i dessa system faktorer till en individs karriärutveckling. För att förtydliga interaktionen mellan individen och dess kontext har författarna valt att kalla faktorer som till exempel individens värderingar eller skolmiljö för influenser. De menar att det ständigt sker en ömsesidig påverkan mellan faktorerna och kontexten.

Modellens individuella system med influenser som värderingar och förmågor samt det kontextuella systemet med influenser som familj och skolmiljö ses som faktorer som

påverkar individen. Individens karriärutveckling kan påverkas både positivt och negativt av dessa influenser, det kan bidra med möjligheter eller begränsningar för individen. Faktum är att influenserna inverkar på individen som i sin tur interagerar med sin kontext vilket skapar förändring och utveckling hos individen och karriärutvecklingen. Det kan också gå andra hållet, att individen byter kontext vilket i sin tur påverkar influenserna och leder till förändring (2006, 207-210).

3.3 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

Sammanfattningsvis kommer vi utgå från de valda begreppen inom dessa två teorier när vi analyserar det empiriska materialet. Inom STF-modellen kommer vi använda begreppen system, individuella influenser, kontextuella influenser och processer för att förklara orsaker till programbyten på gymnasiet. Inom teorin Careership används begreppen habitus, fält och handlingshorisont som generell förklaringsmodell. Begreppen ska kunna förklara människors handlingsmönster och hur de utvecklas i olika sociala miljöer. Careership innebär att individen bär med sig sitt habitus till alla situationer och kontexter (Hodkinson och Sparkes 1997, 38). De båda teorierna och begreppen är ett verktyg för att ge en djupare förståelse av vilka faktorer som har varit avgörande för informanternas programbyten på gymnasiet. STF-modellen är mer övergripande och kan appliceras i många olika sammanhang medan Careership kan användas för att djupgående analysera empirin utifrån ett sociologiskt perspektiv, därav anser vi att begrepp från båda teorier är användbara för att analysera empirin.

4. Metod

I detta kapitel presenteras valet av metod och vi för diskussion om för- och nackdelar med den valda metoden. Vidare presenteras analysmetod samt en redogörelse över hur urvalet gått till och vilka etiska ställningstagande som tagits i samband med den kvalitativa studien.

4.1 Metodval och metoddiskussion

För insamling av empiriska data använde vi oss av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Diskussioner fördes kring vilken metod vi skulle använda eftersom det finns för- och nackdelar med både kvalitativt och kvantitativt angreppssätt. En noga avvägning gjordes där beslutet landade i val av kvalitativ metod eftersom ville ta reda på varför programbyte sker och önskade att erhålla djupgående svar på hur informanterna tänker kring sitt programbyte. Vi önskade att samla in mjuka data såsom uppfattningar och egenskaper, vilket en kvalitativ metod kunde uppfylla. Fördelen med kvalitativ metod är att det finns möjlighet att ställa följdfrågor till informanterna om det skulle behövas samt att det är möjligt att bli mer djupgående i vissa delar av intervjun, detta gör också att helhetsbilden av det undersökta ämnet lättare kan förstås. Den kvalitativa metoden gör det också möjligt att reda ut eventuella missförstånd med en gång, men det är viktigt att ha i åtanke att det alltid finns en risk att informanter inte är sanningsenliga utan drabbas av intervjueffekten och säger vad de tror att intervjupersonen vill höra, i ett sådant fall anses inte den insamlade data vara värdefull. För att öka förutsättningen att informanter är sanningsenliga kan kvantitativ metod vara att föredra då man i enkätformulär är anonym.

Genom att välja kvalitativ metod minskade vi risken för bortfall vilket är vanligare vid en kvantitativ metod där det finns en risk att informanter avstår från att svara på enkäter

(Larsen 2009, 25-28). Vi anser även att en kvantitativ metod inte hade varit användbar i vår studie då vi varken är ute efter mätbara data eller att generalisera (ibid, 22).

4.2 Urval

Urvalet för denna studie har skett genom snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78). Vi tog via mail kontakt med studie- och yrkesvägledare på flera gymnasieskolor i en mellanstor svensk stad eftersom vi antog att dessa personer har erfarenheter och kunskaper i det aktuella ämnet. Vi presenterade studien genom att skicka vårt uppsats-PM till samtliga och erbjöd oss att höras eller träffas om de ville ha ytterligare information. En studie- och yrkesvägledare svarade att hon kunde ge oss mailadresser till några elever som gjort ett programbyte. Dessa elever kontaktades och resterande informanter hittade vi genom vårt egna kontaktnät.

Urvalet av informanter skedde genom godtyckligt urval då vi som forskare valde ut informanter utefter olika kriterierna för att informanterna skulle vara så relevanta för studien som möjligt (ibid, 77). Kriterierna var att informanterna skulle var myndiga för att slippa medgivande från vårdnadshavare och därmed undvika att processen förhalades. Vi önskade också att informanterna skulle bestå av personer som gjort ett programbyte på gymnasiet där omställningen inte ägt rum för mer än fem år sedan för att upplevelsen skulle vara färsk i minnet inför intervjun. Eftersom vårt kontaktnät var begränsat till en mellanstor svensk stad valde vi även att avgränsa oss efter geografisk belägenhet.

4.3 Datainsamling

Datainsamlingen bestod av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med sex informanter. Samtliga blev erbjudna att delta i intervjun på telefon eller via videolänk eftersom vi ville undvika fysiska möten på grund av rådande covid-19 pandemin, alla informanter valde att

intervjuas på telefon. Informanterna bestod av ungdomar i åldern 18-21 som gjort ett programbyte inom en fem årsperiod. Vi hade förberett en intervjuguide (se bilaga 1) utifrån centrala teman för studien där frågor och stödord användes som hjälp under intervjun. Frågorna var korta, lätta att förstå och utan akademiska ordval för att få samtalet att flyta och underlätta för informanten att tala om sina känslor och upplevelser (Kvale och Brinkmann 2014, 173). Intervjuerna inleddes med en orientering där vi presenterade syftet med intervjun, användningen av ljudinspelningen samt frågade om informanten hade några funderingar före intervjun påbörjades (ibid, 170). Informanten fick tala fritt om de ämnen som togs upp och vi kunde styra in samtalet på det vi ville att informanten skulle prata om, därför var vi noga med att se till att intervjuguiden var nära kopplad till frågeställningarna. Intervjuerna pågick i genomsnitt 30 minuter med ljudinspelning för att vi senare skulle kunna lyssna och bearbeta materialet från intervjuerna (Larsen 2009, 83-84).

Vi valde att dela upp intervjuerna och hade ansvar för tre intervjuer var. Att använda telefonintervjuer för insamling av data hade fördelen att vi enkelt kunde få till ett intervjutillfälle med informanten eftersom vi inte behövde boka någon neutral fysisk plats. Faktum är att telefonintervjuer kan göra det möjligt att insamla data från informanter som annars inte hade ställt upp i en ansikte mot ansikte intervju. I studier där känsliga ämnen undersöks kan dessutom telefonintervjuer vara ett sätt för informanterna att känna en ökad anonymitet (Sturges och Hanrahan 2004, 109). Nackdelen med denna metod var att vi inte hade tillgång till icke-språklig information i form av ansiktsuttryck och gester (Kvale och Brinkmann 2014, 190). När intervjuer sker på telefon är det inte heller möjligt att trösta en informant om hen blir upprörd eller ledsen under en intervju (Sturges och Hanrahan 2004, 116).

4.4 Analysmetod

Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av innehållsanalys, detta eftersom vi ville identifiera meningsfulla mönster och teman samt undersöka samband, likheter och

skillnader i svaren från informanterna för att sedan kunna koppla det till valda teorier och tidigare presenterad forskning (Larsen 2009, 101). Som registreringsmetod använde vi ljudinspelning som senare transkriberades, därefter gjordes en datareduktion där vi kunde välja ut och djupare analysera de mest relevanta delarna av intervjuerna och reducera de delar vi inte ansåg var av betydelse för studiens frågeställningar (ibid, 98).

Som tidigare nämnt hade vi genom semi-strukturerade intervjuer möjlighet att ställa följdfrågor till informanten vilket bidrog till att studiens validitet, det vill säga relevansen av insamlad data, ökade eftersom den anpassades utefter informanten. För att även uppnå reliabilitet i studien bearbetades insamlad data på ett omsorgsfullt sätt för att undersökningen skulle anses vara tillförlitlig (ibid, 80-81).

Slutligen har vi analyserat resultatet som framkommit av intervjuerna och satt det i relation till teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning i syfte att kunna svara på studiens frågeställningar.

4.5 Etiska ställningstagande

Genomgående i studien har Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav funnits med som etiska riktlinjer. De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informanterna blev informerade om studiens syfte vilket är av stor vikt för att uppfylla det så kallade informationskravet. Intervjuerna inleddes med kort information om informanternas villkor under undersökningen där en samtyckesblankett mailades till informanterna med en upplysning om att de själva bestämmer om de vill medverka samt att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan om de ångrar sig.

På grund av etiska skäl samt för att undvika ett eventuellt avhopp var vi noga med att förklara att informanterna är avidentifierade i studien samt att de i studien kommer presenteras med fiktiva namn. Detta gjorde att informationen fortfarande kunde användas samtidigt som informanten kunde avidentifieras. Slutligen fick informanterna även information om att inspelningarna endast skulle användas för forskning och därefter

raderas. Eftersom deltagarna informerats om detta beaktades även nyttjandekravet i de forskningsetiska riktlinjerna (Vetenskapsrådet 2002, 10-14).

5. Resultat

Nedan redovisas de resultat som framkommit från de sex informanter som deltagit i studien och kapitlet inleds med en kort presentation av samtliga informanter. Informanterna är i åldrarna 18-21 och för att säkerhetsställa anonymiteten benämns de med fiktiva namn. De resultat som presenteras är de som anses relevanta för studien och resultatet redovisas utifrån teman kopplade till syfte och frågeställningar. I kapitlet beskrivs de faktorer som påverkat informanterna vid det första gymnasievalet, följt av orsaker till själva programbytet. Därefter redogör vi informanternas tankar kring huruvida programbyten hade kunnat förhindras. Slutligen avslutas kapitlet med en sammanfattning av det centrala resultat som framkommit i undersökningen.

Namn: Påbörjade studier på program: Programbyte till: Orsak till programbyte: Föräldrars utbildnings- bakgrund

Lisa HV-frisör RL Konflikter i

klassen

Båda föräldrar akademiker

Max NA FT Svårigheter att

klara studierna Båda föräldrar akademiker Anna EK SA Utanförskap i klassen Gymnasie och grundskola

Peter NA SA Svårigheter att

klara studierna

Grundskola

Melvin NA SA Svårigheter att

klara studierna Båda föräldrar akademiker Amelia NA TE Ville gå i en klass med utländska elever Grundskola

Betydelsen av förkortningarna i tabellen: HV=Hantverksprogrammet. RL=Restaurang och livsmedelsprogrammet. NA=Naturvetenskapliga programmet. SA=Samhällsvetenskapliga programmet. TE=Teknikprogrammet. FT=Fordon och transportprogrammet.

EK= Ekonomiprogrammet.

5. 1 Första valet till gymnasiet

Studien utgår från faktorer som varit avgörande vid val av gymnasieprogram, därför var det relevant att undersöka vad som påverkat informanterna redan vid första valet av gymnasieprogram. Nedan presenteras de resultat som framkommit kopplat till frågeställningen: _{​vilka faktorer spelade in när första valet till gymnasiet gjordes?}

5.1.2 Familjens betydelse

I valet inför gymnasiet framkommer det att informanter lyssnat mycket på äldre syskons åsikter eftersom de genomgått samma process tidigare, det visar sig också att de valde samma program som syskonen. Även föräldrar spelade stor roll när valet skulle göras, informanter uppger att de fått mycket tips från sina föräldrar och att de blivit präglade av att växa upp i en familj där utbildning haft ett stort värde. Föräldrar har velat att barnet ska välja rätt gymnasieprogram för att minska risken för arbetslöshet. Dessutom ville de att deras barn skulle välja en bred utbildning och inte ett gymnasieprogram som begränsade möjligheterna efter studenten.

Det framkommer även att informanter blivit påverkade av sina föräldrar att aktivt inte söka sig till vissa gymnasieprogram. Anna berättar hur hon blev hindrad från att söka till frisörprogrammet:

Jag var inne på att bli frisör ett tag men det ogillade mina föräldrar. De sa att alla som jobbar som frisörer får ont i ryggen och i handlederna, vilket stämmer in på de frisörer som vi har i släkten.

Melvin uppger att det fanns en norm i hemmet där det ansågs vara en självklarhet att studera vidare på högskola då föräldrarna har akademiska studier bakom sig. Han säger samtidigt att han inte upplevt något tvång av att studera vidare men däremot en stark uppmuntran att sträva efter höga betyg och att åstadkomma något med sina studier.

5.1.3 Rädsla för utanförskap

Informanterna i studien anser att de gjorde sitt första gymnasieval utefter vad vänner valde eftersom de var rädda att hamna på en skola och i en klass där de inte kände någon. Peter berättar om sin situation inför gymnasievalet:

Jag ville inte skiljas från mina vänner. Jag följde efter mina vänner [...] Nu i efterhand känns det lite… ah men dumt av mig. Jag ville inte skilja mig från mina vänner… så det var typ lite därför jag valde som jag gjorde. Jag är också ganska blyg av mig som person... Jag pendlade mellan samhälle och natur men en ny skola, nya vänner var skrämmande för mig, jag vågade inte.

Rädslan över att inte passa in framgår även när informanter pratar om sin familjebakgrund där etnicitet påverkat valet av studier. Amelia växte upp i en utländsk familj i Sverige och berättar att hon på grund av det alltid känt en rädsla av att bli diskriminerad. Hon berättar hur hennes föräldrar delat med sig av egna erfarenheter om hur de diskriminerats på grund av sin etnicitet och därför har Amelia alltid haft en stark önskan att passa in. Det framkommer att familjen pushade henne att kämpa hårt för att välja utbildningar såsom naturvetenskapligt eller tekniskt program.

5.2 Orsaker till programbyte

Studiens centrala frågeställningar och undersökningsområde behandlar orsaker till programbyten där resultatet visar vilka avgörande faktorer som framkommit i informanternas programbyte på gymnasiet. Samtliga intervjupersoner beskriver programbytet som en positiv händelse där de fått stöd i bytesprocessen samt att de trivts på det nya gymnasieprogrammet.

5.2.1 Konflikter i klassen

Bidragande orsaker till att informanter valde att byta gymnasieprogram var att det funnits konflikter i klassen. Lisa berättar att hon hamnat i en klass där det rådde mycket avundsjuka och skitsnack:

Det var väldigt så här uppdelat att det var vi tjejer, frisörer, i en klass, och så hela andra skolan var bara killklasser kan man säga. Så det var väldigt mycket såhär... när man var på rast... killarna var som galna, de va som djur. Och sen var det så mycket du vet när man går i en klass med bara tjejer, mycket avundsjuka och mycket skitsnack och det var en tjej som blev så arg på mig för nånting och då fick jag en sån där känsla, jag trivdes egentligen med själva utbildningen, men jag fick en jättedålig känsla av att gå kvar där [...] jag valde att nej jag slutar.

Att gå i en klass med mycket konflikter fick Lisa att byta program och skola trots att hon uppger att själva utbildningen egentligen var tillfredsställande. Resultatet av studien visar att konflikter uppstått i klasser som varit överrepresenterade av ett kön men där övriga elever varit av motsatt kön vilket bekräftas av Lisas upplevelse av att gå i en klass med enbart tjejer där många konflikter bestått utav skitsnack och avundsjuka tjejer sinsemellan. Erfarenheten av att gå i en klass med en överrepresentation av tjejer fick Lisa att ta ett aktivt beslut att söka sig vidare till ett gymnasieprogram med jämnare könsfördelning.

5.2.2 Utbildningens utmaningar

Studien visar att de som haft svårigheter att klara av studierna på gymnasiet är också de som senare bytt program. Den första tiden på gymnasiet präglades av kurser som de haft svårt att klara av samt en studieform som inte passat individen. Melvin berättar om upplevelsen av övergången mellan grundskola och gymnasiet:

På grundskolan hade jag mycket högre betyg, jag hade lätt för NO-ämnena och jag tyckte att det var mest intressant. Sen insåg jag att kraven var mycket högre på gymnasiet och det blev en större utmaning än jag tänkt mig.

Informanter beskriver att de brukade ha höga betyg i grundskolan men att de på gymnasiet befann sig i en kontext bland flera ambitiösa studenter där deras egna förmågor inte längre var bland de bästa.

Sen jag började i årskurs 1 kände jag att kemi, biologi, matte - allt var svårt! Första matteprovet var sååå svårt, och i kemin på kursprovet fick jag mitt första F. Allt blev svårare och svårare och det kommer bli ännu svårare... Efter det började jag inse att det kanske är bättre att byta till samhäll (Peter).

Att inte ha kontroll över studierna har upplevts obekvämt och något som lett till funderingar på att byta programinriktning. Studien visar att de som fått ett underkänt betyg i början av studiegången har bytt gymnasieprogram med antagandet att utbildningen kommer bli svårare med tiden.

Max beskriver att han fick lägga ner mycket tid på att plugga på sin fritid eftersom han upplevde att han hade mycket svårt att klara av vissa ämnen. Ju mer tiden gick insåg han att gymnasieprogrammet var svårare än väntat och kände att det inte skulle fungerar i längden, därför ansåg han att det var det lika bra att byta program tidigare än senare. Informanterna uttrycker att sjunkande betyg varit en bidragande faktor till programbyten. Max berättar också att han inte lyckats upprätthålla samma goda studieresultat som på grundskolan, därför valde han att byta till ett program där högre betyg kunde uppnås med mindre ansträngning:

Jag kände att jag inte hade motivationen för att plugga till de betygen jag ville ha på natur. Utan jag ville hellre välja en praktisk linje för att lättare få höga betyg.

Max drivkraft att nå höga betyg berodde på en önskan om att komma in på ett högskoleprogram med höga meritpoäng, därför var betygen viktigare än själva programinriktningen. Max ansåg att ett byte till ett yrkesförberedande gymnasieprogram skulle öka chanserna att uppnå högre betyg än om han stannat kvar på det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet.

Gemensamt för de informanter som bytt gymnasieprogram på grund av svårigheter att klara utbildningen är att de gick på det naturvetenskapliga programmet.

Trots att studien visar att svårigheter med utbildningen är en faktor till programbyte visar också resultatet att andra informanter bytt program trots att de upplevt gymnasiestudierna som enkla.

5.2.3 Känslan av att inte passa in

Anna berättar hur hon hamnade i en klass och på en skola utan att känna någon sedan tidigare. Hon hade svårt att anpassa sig till de nya klasskompisarna vilket gjorde att hon kände sig otrygg och längtade tillbaka till sina gamla vänner:

Jag kände inte att jag passade in i klassen. Alltså jag kände ju inte någon överhuvudtaget på hela skolan. På den andra skolan kände jag flera och många av mina vänner gick där. Jag ville helst ha en trygghet och gå med någon som jag känner.

Amelia beskriver att orsaken till att hon valde att byta gymnasieprogram berodde på ett utanförskap kopplat till etnicitet: “Jag umgås mest med utländska eftersom jag själv är det. I den klassen var det bara svenskar och jag kände att jag inte ville gå kvar där med dem”. Amelia förklarar sitt uttalande med att säga att hon är uppvuxen i ett mångkulturellt område där närmsta vännerna haft utländsk bakgrund likt hon själv. När hon sedan hamnade i en

klass med elever med endast svensk bakgrund upplevde hon en osäkerhet som gjorde att hon sökte sig tillbaka till sina gamla vänner i en kontext som hon var bekväm, van och trygg med.

5.3 Stärkt valkompetens

I intervjuerna framkommer det vad informanterna anser kunde hjälpt dem att göra ett mer välgrundat val vid första valet till gymnasiet. Resultatet visar att en förstärkt valkompetens dock ej garanterar att ett programbyte förhindras.

5.3.1 Skuggning och PRAO

Informanterna uppger att de ångrar att de inte skuggade olika gymnasieprogram inför valet. Det framkommer att ingen av informanterna valde att skugga, något som de i efterhand tror hade varit betydelsefullt inför första gymnasievalet. Studiebesök och öppna hus på skolor var värdefullt inför valet men samtidigt tror informanterna att de hade fått en bättre uppfattning av de olika programinriktningarna genom att delta i undervisningen en dag. Anna säger: “Hade jag skuggat samhällsprogrammet så hade jag kanske sett att det var det jag ville plugga, men det gjorde jag inte.” Informanter uppger även att PRAO är ett bra sätt att få praktisk kunskap om framtida yrkesval och kan användas som ett hjälpmedel för att göra väl underbyggda val.

5.3.2 Betydelsen av information

Resultatet av studien visar att informanter hade önskat mer information om de olika gymnasieprogrammen. Lisa berättar att hon hade velat vara bättre förberedd på hur det går till när valen görs samt vad som händer om man väljer att byta program i framtiden, detta för att kunna vara mer förberedd om det skulle ske. Amelia upplevde att skolan styrt henne

i riktning mot högskoleförberedande program och att hon inte fått information om yrkesprogrammen vilket bidrog till att hon valde fel gymnasieprogram, därför hade hon önskat information om alla gymnasieprogram. Peter berättar att han saknade information kring vilka typer av människor som går på skolan, hur lärarna undervisar och kvalitén på gymnasieprogrammen, saker som ingen skolpersonal kunde svara på. Svaren på sådana typ av frågor tror Peter att han hade kunnat få genom skuggning av ett program. Informanterna uppger att vägledningen inte varit avgörande för deras beslutsfattande varken i första valet av gymnasieprogram eller programbytet.

5.4 Sammanfattning av resultat

Inför första valet av gymnasieprogram framkommer det att informanter blivit påverkade av familjemedlemmars råd och avrådan. Även rädsla att stå utan vänner har gjort att informanter valt att söka sig till ett gymnasieprogram som de egentligen inte varit intresserade av.

Andra faktorer som påverkat informanterna att byta gymnasieprogram är att det funnits konflikter i klassen och att de känt ett utanförskap. Konflikter har lett till byte av gymnasieprogram trots att det egentligen funnits en tillfredsställelse med själva programinriktningen.

Ett utanförskap på grund av etnicitet har också visat sig vara bidragande orsak till programbyte då informanter sökt sig ifrån ett gymnasieprogram på grund av en önskan att gå i en klass och på en skola med andra ungdomar av utländsk bakgrund.

Andra faktorer till programbyte har varit att informanterna haft svårigheter att klara av utbildningen.

Informanterna uttrycker att de hade behövt mer och bättre information inför första valet samt att skuggning av gymnasieprogram och PRAO hade kunnat vara ett hjälpmedel för att göra ett väl underbyggt val.

6. Analys

I följande kapitel analyseras studiens resultat utifrån tematiserade rubriker. Informanternas reflektioner kring gymnasievalet och programbytet analyseras och tolkas med hjälp av tidigare presenterade teorier och begrepp. Kapitlet ska ge djupare förståelse för faktorer som påverkar byte av gymnasieprogram samt hur programbyten hade kunnat förhindras.

6.1 Första valet till gymnasiet

I denna del analyseras de faktorer som påverkat informanterna vid valet till gymnasiet. Teoretiska begrepp användes för att få förståelse av elevernas svar och som generell förklaringsmodell till vår frågeställning gällande vilka faktorer som spelade in i det första valet.

6.1.2 Familj, vänner och normer

Informanterna beskriver att valet inför gymnasiet grundade sig på en viss osäkerhet. Osäkerheten hos dem själva ledde till att de sökte stöd hos vänner och familj. Flera av informanterna uppger att de blivit påverkade av vänners val eller vad föräldrarna ansåg vara bäst för sitt barn. Ett influerat val kan förklaras med modellen System Theory Framework som sätter individen i centrum som låter sig påverkas av kontextuella influenser som i detta fall är vänner och familj. Enligt modellen spelar omgivningen en stor roll för individens karriärutveckling och det interagerar med elevens individuella system. Enligt STF-modellen är vänner och familj så kallade kontextuella influenser som påverkar karriärutvecklingen. Utifrån det empiriska materialet framkom också att vidare studier på högskola varit en norm i hemmet hos en av informanterna, Melvin berättar att föräldrarna

uppmuntrat honom till att sträva efter höga betyg och akademiska studier efter gymnasiet. Habitus och handlingshorisont är två begrepp inom teorin Careership som styrs av individens bakgrund och sociala förhållanden. Teorin menar att kulturella traditioner och normer påverkar individens karriärval då det är en del av individens habitus. Habitus i sin tur påverkar hur individen ser på sina möjligheter och kan både begränsa och främja individen vid karriärval (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Normen med akademiska studier är också något som påverkar individens handlingshorisont, alltså vilka karriärval eleven ser som möjliga. I detta fall begränsas Melvin till att välja högskoleförberedande program och väljer bort yrkesprogrammen eftersom hans handlingshorisont är påverkad av normen för akademiska studier som finns inom familjen. I en omvänd situation där individen kommer från en familj utan akademiska bakgrunder hade individen troligtvis låtit sig påverkas av den normen. Hodkinson och Sparkes menar att besluten alltid är kontextrelaterad och kan inte separeras från habitus. Individen kan göra karriärval utanför familjenormen men normen kommer vara en del av individens habitus.

6.1.3 Delvis rationellt val

Informanterna är medvetna om att deras gymnasieval varit influerade av familj, vänner och normer. De berättar att de har låtit sig påverkas av andra och att de har varit mottagliga för råd från omgivningen när de känt sig osäkra inför sitt val. Individen gör pragmatiska och rationella val utifrån sin handlingshorisont vilket i sin tur innebär att faktorer som vänner, familj och normer kan påverka valet. Unga människor låter sig däremot lättare påverkas av andras åsikter och värderingar. Känslor och sinnesstämningar samt råd från omgivningen kan influera och begränsa individen i sina val. Begreppet pragmatiskt och rationellt beslutsfattande innebär att individen grundar sitt val på den kunskap som hen känner till utan att ta reda på alla valmöjligheter (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Detta bekräftas av Amelia som beskriver att hon kände sig styrd att välja högskoleförberedande program som skolpersonal förespråkat. Enligt teorin Careership kan en möjlig tolkning av Peters agerande vara att han inte var helt rationell när han gjorde sitt första gymnasieval val då han

lät sig påverkas av sina vänner. Melvins gymnasieval anses inte heller vara helt rationellt då han lät sig påverkas av sina akademiskt utbildade föräldrar. Lisa, Anna och Amelia påverkades av individerna i den nya klassen som på ett eller annat sätt bidrog till otrivsel. Informanternas programbyte grundades på känslor snarare än rationalitet men själva programbytet var värdefullt för dem eftersom de började i en ny klass där de fick känna en känsla av att passa in. Max däremot gjorde ett strategiskt och rationellt byte för att lättare kunna uppnå högre betyg.

6.1.4 Byta spelplan

Att börja på gymnasiet är en strukturell brytpunkt där individen hamnar i en ny miljö. Informanterna berättade att de inför gymnasievalet upplevt en rädsla för att byta klass och hamna i en ny skola och klass utan att känna någon. Peter berättar att han valde som kompisarna för att förhindra att hamna i en helt ny miljö där han inte känner någon trots att han egentligen inte var intresserad av samma gymnasieprogram som sina vänner. Gymnasieprogrammens inriktning var mindre viktigt i valet inför gymnasiet, istället spelade den sociala miljön en stor roll. Ny klass skulle innebära ett nytt fält med andra spelregler och aktörer, något som Peter kände en oro inför och som slutligen påverkade hans val. Beslutsfattande och karriärval påverkas av samspelet mellan individens fält och habitus.

En av informanterna, Amelia, förklarade att hennes ursprung och etnicitet påverkade hennes gymnasieval då hon kände en rädsla över att bli diskriminerad som utländsk. En möjlig tolkning skulle kunna vara att Amelia därför valde en väl ansedd gymnasieutbildning för att minska risken att andra människor inte skulle se ner på henne vilket i sin tur skulle förbättra hennes position på det sociala fältet.

6.2 Orsaker till programbyte

I denna del analyseras studiens mest centrala del, orsaker till programbyten. Enligt studiens andra frågeställning analyseras faktorer som informanterna uppger ligga bakom programbytet. Dessa förklaras med hjälp av Careership teorin (1997) och STF-modellen (2014).

6.2.1 Ny handlingshorisont

Informanternas programbyten var oförutsedda och oplanerade. På gymnasiet hade de fått insikt om en programinriktning som inte stämde överens med deras förväntningar. Miljön i klassrummet och nivån på studierna är exempel på ny information som informanterna fick när de började på gymnasiet. Den nya kunskapen förändrade informanternas habitus när de fick information från ett annat perspektiv. Till följd av förändrat habitus skapas en ny handlingshorisont hos informanterna som möjliggjorde ett programbyte.

6.2.2 Sociala miljön

Det finns flera faktorer till varför gymnasieelever väljer att byta program. Utifrån denna studie framgår det att informanterna påverkats av andra faktorer än ett missnöje med programinriktningen, de uppger bland annat otrivsel i skolmiljön som en bidragande faktor.

I det nya fältet på gymnasiet fanns nya spelregler där konflikter uppstod mellan aktörer (Hodkinson 2008, 5). Intriger och konflikter i klassen ledde Lisa att byta gymnasieprogram, trots att hon var nöjd med programinriktningen. Lisas programbyte kan förklaras med att hon sökte sig ifrån sin situation på grund av den sociala miljön snarare än önskan om ett nytt gymnasieprogram. Max, som började på naturvetenskapliga programmet insåg att studierna var för svåra vilket gjorde att han bytte till ett enligt honom lättare program. På naturvetenskapliga programmet upplevde Max motsägande rutiner och initierade en ny brytpunkt som var frivillig. Karriäridentiteten förändrades hos informanterna till följd av

deras programbyten. Max karriäridentitet tonades ner eftersom programmet som han karriärmässigt önskade att gå var för svårt. Eftersom alla informanter är nöjda med sitt programbyte har de i den nya brytpunkten, på det senare programmet möts av bekräftande rutiner som verifierat och stärkt det tagna beslutet.

6.2.3 Individuella faktorer

I studien framkommer det att en faktor till programbyte på gymnasiet är känslan av att inte passa in i klassen. Informanter beskriver att de skiljer sig från resten av klassen när det kommer till etnicitet, förmågor, kön och intressen. Dessa faktorer är enligt STF-modellen influenser i det individuella systemet som påverkar karriärval. Amelia uppger att hon gjorde ett programbyte på grund av att hon var den enda utländska i klassen. _{​Rädslan över} att bli diskriminerad på grund av sin etnicitet gjorde att Amelia kände sig begränsad i det nya fältet och valde därför att göra ett programbyte. Etnicitet är enligt STF-modellen en influens i det individuella systemet och även en del av individens habitus enligt teorin Careership. Strukturen i det nya fältet gjorde att Amelia fick en ny social position som hon inte var nöjd med. Strukturen begränsade alltså Amelia och hon bytte till en klass med elever med olika etnicitet, en kontext hon var van vid och kände sig trygg i.

Lisa, som gick på frisörprogrammet, berättade att hon gick i en klass som var överrepresenterad av tjejer vilket skapade mycket intriger som gjorde att hon valde att byta program. Kön är enligt STF-modellen en influens i det individuella systemet. I den nya kontexten upplevde informanten ett utanförskap på grund av den ojämna könsfördelningen. Individens individuella influenser i interaktion med kontexten resulterade i ett programbyte till en klass med jämnare könsfördelning. Detta förklaras av STF-modellen genom att det individuella systemet och det kontextuella systemet interagerar med varandra och påverkar individens karriärval (Patton och McMahon 2006, 207).

6.2.4 Positionen i fältet

Max som bytte från naturvetenskapliga programmet till transport och fordon för att lättare få bättre betyg gjorde ett strategiskt val för att öka sina förutsättningar att lyckas med studierna i det nya fältet. Eftersom han hade svårigheter att klara studierna sjönk hans position i fältet men genom att söka till ett annat program där han lättare klarade av studierna ökade hans position. Amelia som blev uppmanad av sina föräldrar att söka naturvetenskapliga programmet försökte genom sitt programval att skapa en högre position. Men när hon hamnade i en klass med endast elever med svensk bakgrund kände hon att det blev svårt för henne att nå en hög position. En möjlig tolkning kan vara att hon bytte till en klass med fler utländska elever där hon kunde förbättra sin position (Hodkinson och Sparkes 1997, 36).

6.2.5 Ökade krav

Svårigheter att klara av studierna har visat sig vara en faktor för flera av informanterna. De beskriver att hårdare krav lett till sämre betyg än vad de är vana vid, därför har de gjort ett programbyte på gymnasiet. Informanter beskriver att de brukade ha höga betyg i grundskolan men att de på gymnasiet befann sig i en kontext bland flera ambitiösa studenter och deras egna förmågor var inte längre bland de bästa. Återigen visar resultatet av studien att informanterna valt att göra ett programbyte för att de sökte sig ifrån en situation som de inte behärskade, där målet var att ta sig ifrån gymnasieprogrammet och där den nya programinriktningen var mindre viktig i sammanhanget.

6.2.6 PRAO och skuggning som hjälpmedel

Utifrån resultatet kan vi inte se att det skulle finnas ett effektivt sätt att förhindra programbyten. Informanter tror att PRAO och skuggning hade hjälpt dem vid första valet till gymnasiet. Men utifrån resultatet kan vi se att detta troligtvis inte hade förhindrat ett programbyte eftersom bytet berodde på andra faktorer såsom den sociala miljön samt svårigheter att klara utbildningen, faktorer som varken skuggning eller PRAO kan förutspå.

6.3 Sammanfattning av analys

Det finns flera olika orsaker till programbyten men det som är mest framträdande i denna studie är att bytet vanligtvis beror på den sociala miljön och inte missnöje med programinriktningen. Familj och vänner har haft en påverkan på informanternas första val till gymnasiet men när det kommer till programbytet har informanterna styrts av den egna känslan och inte tagit omgivningens åsikter i beaktande. Istället har faktorer som sociala miljön och svårigheter att klara utbildningen påverkat informanterna så starkt att de valt att agera utifrån sina egna behov.

Programbytet förklaras med en utvidgad handlingshorisont då informanterna har fått information som inte stämmer överens med deras förväntningar. Den nya handlingshorisonten synliggör och möjliggör ett programbyte och individerna initierade en frivillig brytpunkt.

Informanterna sökte sig _{​ifrån sitt gymnasieprogram av olika anledningar där de möttes} av bekräftande rutiner på det nya programmet vilket förstärkte deras nya karriäridentitet medan den tidigare karriäridentiteten tonades ner.

Den huvudsakliga orsaken till programbytet beror på den sociala miljön i klassrummet vilket eleverna inte kunde förutspå innan de började gymnasiet. Den nya kontexten har påverkat individernas karriärval och deras individuella system med influenser som kön och etnicitet har interagerat med den nya miljön.

7. Diskussion

I detta kapitel reflekterar vi över studiens resultat samt för diskussion kring vald metod och teori. Vi delar även med oss av egna reflektioner som uppkommit under studiens gång samt ger förslag på framtida forskning inom ämnet.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkat individer vid valet inför gymnasiet samt vad som orsakat att de senare valt att byta gymnasieprogram. Vi ville även undersöka hur ett programbyte kunnat förhindras.

Trots tidigare forskning som visar att elever är lämnade åt sig själva och upplever en avsaknad av stödinsatser och förebyggande åtgärder inför ett programbyte (Skolverket 2011, 17) visar vår studie att samtliga informanter är positiva till hur programbytet hanterats både före och under. Vi trodde att resultatet av empirin skulle visa att vägledningen i samband med övergången mellan grundskolan och gymnasiet skulle vara avgörande för hur informanterna fattat sina beslut men där skiljer sig vår studie från tidigare forskning eftersom informanterna anser att vägledningen inte haft någon betydelse varken inför första valet eller programbytet.

I vår studie framkommer det att de informanter som inte trivts i sin klass är också de som valt att göra ett programbyte. Detta stödjer tidigare forskning där det framkommer att det sociala klimatet i klassrummet fått konsekvenser för lärandet och trivseln (Skolverket 2012, 91). Detta får oss att fundera över om själva programinriktningen egentligen är avgörande för en individs val att stanna kvar eller byta, eller om det är andra sociala faktorer som spelar en större roll, såsom klimatet i klassen. Detta visar sig också i vår studie där konflikter i klassen fick en informant att byta gymnasieprogram trots att hon egentligen

trivdes med programinriktningen.

Tidigare forskning stödjer även de resultat som framkommer i vår studie, att elever på gymnasieprogram som är överrepresenterade av ett visst kön är mer benägna att byta program eftersom de upplever att det förekommer mobbning (Svensson 2007, 321). Informanter beskriver att de var så rädda för utanförskap att de därför valde ett gymnasieprogram likt sina vänner trots att det inte fanns intresse för själva programinriktningen. Tidigare forskning stödjer detta samt visar även på fakta som säger att kompisar valt att göra gemensamt programbyte (ibid, 58).

Elever som haft svårt att hantera studierna i grundskolan tenderar att fortsätta med det vidare till gymnasiet (Svensson 2017, 301). Här skiljer sig vår studie åt som visar att informanterna inte haft svårigheter att klara studierna under grundskolan utan tvärtom. Vår studie visar också att informanter bytt program trots att de upplevt gymnasiestudierna som enkla. Däremot upplevde informanterna att det blev svårare att klara av utbildningen på gymnasienivå på grund av ökade krav samt större konkurrens om höga betyg. Skolverkets rapport om att gymnasieprogrammens ökade krav på självständigt arbete leder till programbyte stödjer vår studie som också visar att informanter bytt program på grund av att studieupplägget inte passat (2012, 50). Vi noterade också att det fanns en gemensam faktor för de elever som bytt på grund av svårigheter att klara utbildningen och det var att de gick på det naturvetenskapliga programmet. Eftersom detta är en kvalitativ studie drar vi inga generella slutsatser men anser ändå att det är ett intressant resultat, programinriktningen skulle möjligtvis kunna ha en betydelse för valet att byta.

Forskning visar att individer med stort stödbehov är överrepresenterade bland elever som gör ett programbyte och att det är viktigt att behoven uppmärksammas i tid (Skolverket 2011, 17-18). Hade informanterna fått stöttning i studierna snarare än i själva bytet hade kanske programbyte kunnat förhindras.

En intressant infallsvinkel från studiens resultat är att etnicitet spelat en avgörande roll för programbyte. Många faktorer lyfts upp från tidigare forskning men inget om etnicitetens betydelse. I studien framkommer det att en informant med utländsk bakgrund bytte program för att komma till en klass med fler utländska elever. Detta anser vi är något att ta i