Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Den fiktiva läraren
─
en kvalitativ studie om gestaltningen av lärare i svensk barn- och
ungdomsfilm
The fictitious teacher
─
a Qualitative Study on the portrayal of
Teachers in Swedish Film for children and youth
Mathilda Johansson
Lärarexamen 400 poäng Examinator: Jan Härdig
Lärarutbildning 90hp Handledare: Elisabeth Söderqvist
3
Abstrakt
I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv.
Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är:
Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna?
De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras. Mötet med de fiktiva lärarkaraktärerna ger mig, andra lärarstuderande samt verksamma lärare en möjlighet till att reflektera kring lärarrollen.
Resultatet av mitt analysarbete kan sammanfattas som en komplex och mångtydig bild av lärarens inre och yttre egenskaper samt lärarrollen. Gestaltningen av lärarkaraktärerna bekräftas i stort av vad tidigare forskning kommit fram till. I de utvalda filmerna framkommer den relationsorienterade läraren, dvs. den mjuka läraren, kompisläraren, illuminatören,
hönsmamman och storpappan, den auktoritära och hårda läraren, den humoristiska och ironiska läraren, men framförallt den komplexa läraren. 2 Vad gäller lärarkaraktären utifrån ett genusperspektiv framträder dels lärare som bekräftar ett könsstereotypt tankesätt, dels de som gör försök till att, i likhet med vad som förtydligas i läroplanen, verka för att flickor och pojkar ska behandlas lika oavsett vilket kön de tillhör.3 Undervisningssituationen i filmerna präglas både av förmedlingspedagogisk- och av elevorienterad undervisning. Kommunikationssituationen mellan elev och lärare visar ett ifrågasättande av läraren, men även på lärare som anser att han eller hon har tolkningsföreträde.
Nyckelord: didaktik, genusperspektiv, könsstereotyp, lärarroll, lärarkaraktärer på film, undervisningssituation
1 Evelyn, Säll (2000), sid. 25
2 Sven Nyman & Robin Berg (2007). sid. 37, Roger Elmin (2011), sid. 57, Evelyn Säll (2000), sid. 25 & Liselotte Karlsson (2010), sid. 27-30
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Disposition... 8
2. Bakgrund ... 9
2.1 En introduktion till styrdokumenten: Lpo94 och Lgr11 ... 9
3. Litteratur ... 11
3.1 Läraren i den fiktiva världen ... 11
3.2 Didaktiska utgångspunkter: lärarrollen och undervisningssituationen ... 13
3.3 Genus och könsstereotyper ... 16
4. Metodlogiska utgångspunkter ... 18
4.1 Metodval och överväganden ... 18
4.2 Urval ... 20
4.3 Analysmetod och tillvägagångssätt ... 20
5. Presentation av empiriskt material ... 22
5.1 Sanning eller konsekvens ... 22
5.2 Hip hip hora ... 22
5.3 Linas kvällsbok... 23
5.4 Tusen gånger starkare ... 23
6. Resultat och analys ... 24
6.1 Lärarkaraktärernas yttre egenskaper och de yttre bilderna av lärarrollen ... 24
6.2 Lärarkaraktärernas inre egenskaper ... 25
6.3 Elevorienterad eller förmedlingspedagogisk undervisning? ... 29
6.4 Den könsstereotypa läraren? ... 32
7. Avslutande diskussion och slutsatser ... 36
7.1 Den sammanfattande bilden av läraren och betydelsen av densamma ... 36
7.2 Metoddiskusson och förslag till vidare forskning ... 38
7
1. Inledning
Mina bilder av lärare är flera och mångfacetterade. Med en lärarförälder har jag under en stor del av min uppväxt deltagit i diskussioner om bilden av lärare, lärande och skola. Som elev och senare även student på universitet har jag mött och haft möjlighet att lära känna flera lärare. Som engagerad samhällsmedborgare följer jag dagligen nyhetsdebatten och den negativa bild av läraren och dess minskade status som ofta skildras i media. 4 Lärare är ett yrke som de flesta människor har en bild av eftersom alla har gått i skolan, mött lärare och verkat i skolans värld. Att det är ett stort antal människor som har en åsikt om lärarens roll har jag blivit varse sedan jag bestämde mig för att utbilda mig till lärare. Med mig in i mitt framtida läraryrke bär jag alla dessa bilder och tankar kring läraren och dess roll.
Tidigt under min lärarutbildning växte sig intresset för bilder av lärare och lärarrollen starkare. Som blivande svensklärare slår mitt hjärta extra hårt för den fiktiva världen. Fiktion som spelfilm och skönlitteratur förser oss med bilder av människor med annorlunda levnadsöden. Att vända mig till den fiktiva världen och analysera den textuella bilden av läraren såg jag därmed som ett relativt självklart val i detta examensarbete.
I detta examensarbete undersöker jag bilden av lärare utifrån ett didaktiskt- och ett genusperspektiv i filmerna Sanning eller konsekvens, Hip hip hora, Linas kvällsbok, samt
Tusen gånger starkare.
Skönlitteraturen men även film ger ”uttryck för människans villkor, men inte mindre viktigt
är det att den bidrar till att skapa människan och förändra hennes liv” poängterar Maria
Ursing i sin avhandling, Fantastiska fröknar. Studier av lärarinnegestalter i svensk
skönlitteratur.5 De erfarenheter vi får genom mötet med lärarkaraktärerna i filmens värld kan därmed öka förståelsen för lärarens vardag och villkor, menar jag.
Lärarens bild av och syn på lärarrollen har stor betydelse för hur han eller hon kommer att utforma undervisningen och hantera de situationer som uppkommer.6 Detta examensarbetes yrkesrelevans är därmed att det genom dessa möten erbjuder mig, andra lärarstuderande, verksamma lärare och gemene man möjligheter till att reflektera och förhoppningsvis utveckla synen på lärarrollen.
4 Evelyn Säll (2000), sid. 25 5
Anna-Maria Ursing (2004), sid.12 6 Evelyn Säll (2000), sid.9-10
8
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att få en fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, lärarrollen samt undervisningssituationen framställs i de fyra utvalda filmerna.
Syftet är vidare att denna förståelse ska möjliggöra för en utveckling av min och andra läsares syn på vår lärarroll. De frågeställningar jag utgått från är:
Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna?
Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna?
På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna?
1.2 Disposition
I det inledande kapitlet introducerades examenarbetets syfte och frågeställningar. I det nästkommande och i det därefter följande kapitlet presenteras den bakgrund och den litteratur som är relevant utifrån detta examenarbetets ram. Metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt vid filmanalys diskuteras i det därpå följande kapitlet. Därefter, i kapitel fem, presenteras det empiriska materialet. Vidare följer ett kapitel som redogör för resultatet samt en analys av detsamma utifrån bakgrund och litteratur. I det avslutande sjunde diskussionskapitlet förs de sammanfattande slutsatserna fram. En reflektion görs kring den metodologiska utgångspunkten samt förslag på vidare forskning nämns.
9
2. Bakgrund
I detta avsnitt presenteras de aktuella styrdokumenten.
2.1 En introduktion till styrdokumenten: Lpo94 och
Lgr11
I styrdokumenten skrivs de förutsättningar och riktlinjer som gäller för läraren fram. Dessa är därmed betydelsefulla vid förståelsen för lärarkaraktärerna och dessas didaktiska
utgångspunkter.7 ,
Filmerna är producerade år 1997- 2010 och det styrdokument som är relevant är därmed Lpo94. För att även möjliggöra för en samtida didaktisk diskussion introduceras även den idag gällande läroplanen, Lgr11. Vid genomläsning av dessa två läroplaner utifrån ett allmänt didaktiskt- och ett genusperspektiv blev det dock tydligt att riktlinjerna var påfallande lika.
I både Lpo94 och Lgr11 betonas vikten av at utgå från ett individperspektiv. I Lgr11 står det exempelvis att undervisningen inte ska utformas på samma sätt och att:” Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov”8 Vidare understryks det att ”Det finns olika
vägar att nå målet”.9 Även i Lpo94 poängters det att eleven ska ”utvecklas efter sina förutsättningar”10, samt att undervisningen ”skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund,
tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.” 11 Kännetecknande för dessa läroplaner är därmed en individualiserad syn på undervisning, där elevens möjlighet att bygga vidare på sin egen förförståelse och att vägen till kunskap är olikartad tydliggörs.
Vad gäller läroplanerna utifrån ett genusperspektiv görs i dels Lpo94, dels Lgr11 ett tydligt avståndsgatande till en könsstereotyp kategorisering:
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har
7 Endast de avgränsade delar av läroplanerna som är relevanta utifrån detta examenarbetets ram, kommer att presenteras. 8 Lgr11 (2011), sid. 8 9 Ibid, sid. 8 10 Lpo94 (1994), sid.4 11 Ibid, sid.4
10
ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.12
Utifrån detta citat kan vid därmed utläsa att läraren med andra ord har en skyldighet att motverka ett könsstereotypt tankesätt. Detta poängteras ytterligare genom att det i läroplanerna uttrycks att flickor och pojkar ska ges” ett lika stort inflytande över och utrymme
i undervisningen.”13
12
Lgr11 (2011), sid.8, Lpo94 (1994), sid. 4 13
11
3. Litteratur
I detta kapitel presenteras litteraturen utifrån följande tema: läraren i den fiktiva världen,
lärarens roll och dess undervisningssituation samt begreppen genus och könsstereotyp.
3.1 Läraren i den fiktiva världen
Syftet med forskaren Anna-Maria Ursings avhandling, Fantastiska fröknar. Studier av
lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur, är att synliggöra skildringen av såväl lärarinnornas
yrkesliv som privatliv i ett stort antal skönlitterära verk från 1830 – 2003. Ursing poängterar att lärarinnorna beskrivs ofta som moderliga med stort intresse för, en stark kärlek samt en nära kontakt till barnen. Vidare har lärarinnornas svårigheter med att disciplinera och hantera konfliktfyllda situationer. I stort undervisade lärarinnan de yngre barnen medan de äldre barnen undervisades av manliga lärare, menar Ursing.14
I uppsatsen, Bilder av lärare. En kvalitativ studie av lärargestaltning i svenska tv-serier för
barn och unga, har lärarstudenten Liselotte Karlsson analyserat ett antal svenska tv-serier från
1960-talet till vår samtid.15 Sammanfattningsvis menar Karlsson att i vår samtid skildras en komplex och mångfacetterad bild av läraren.16 Det vill säga en lärare som har flera olikartade egenskaper och som ger ett annorlunda intryck beroende på vilken situation han eller hon befinner sig i.
Enligt Karlsson var de kvinnliga lärarna i gemen traditionellt klädda med håret samlat i en hårknut. De vistades framförallt ensamma i en skolmiljö.17 De manliga lärarna avvek till viss del från de kvinnliga lärarna genom att en del av dem framstod som stränga och auktoritära exempelvis var det de manliga lärarna som hanterade konfliktfyllda situationer. Det förekom dock även manliga lärare med mindre auktoritära drag och med mer milda drag. Sammanfattningsvis har hon funnit följande läraregenskaper: snäll, rar, busig, strikt, bestämd, behärskad, okontrollerad samt personlig.18
Utifrån ett didaktiskt perspektiv fann Karlsson framförallt i de nyare skildringarna
elevorienterade undervisningssituationer men även lärarorienterade undervisningssituationer
14 Ibid, sid. 13 15 Liselotte Karlsson (2010) 16 Ibid, sid.45 17 Ibid, sid. 27 18 Ibid, sid 30-37
12
där läraren bestämmer över samtalet och framförallt ger de kommentarer som stämmer överens med hans eller hennes åsikter uppmärksamhet.19
Studenterna Robin Nyman och Sven Berg har i c-uppsatsen, En didaktisk jämförande
analys mellan lärarrollens representation i film och facklig tidskrift under åren 1944, 1968, 1995 samt 2006 jämfört bilden av läraren i film med densamma i svensk Lärarfacktidning.
Deras syfte är att se hur lärarrollen framträder i de olika källorna samt att undersöka om det skett någon förändring över tid.20 De manliga lärarkaraktärerna är i majoritet i deras urval exempelvis uppträder de hårda, auktoritära och stränga lärarna i filmerna, Hets, (1944) och i,
Vikarien, (2006), samt de mjuka och osäkra lärarna i filmerna, Ole dole doff, (1968) och
,Vikarien, (2006). 21 De drar liknande slutsatser som Karlsson vad gäller att lärarens yrkesroll har blivit mer komplex och mångfacetterad i vår samtid jämfört med vår dåtid. 22
Forskaren Mary Dalton har i boken, The Hollywood Curriculum. Teachers in the Movies, analyserat lärarkaraktären utifrån olika teman i ett stort antal amerikanska filmer.23 Vid sin analys av filmerna har hon bland annat studerat kvinnliga lärare utifrån ett genusperspektiv och funnit att det i stort är en könsstereotyp skildring som framträder exempelvis den kvinnliga lärarens oförmåga att kombinera läraryrket med privatlivet: ”Or as is often the case
for women teachers, they must pay for professional success with personal misery.” 24 De kvinnliga lärarkaraktärerna framställs därmed som ensamma. Även en del av de manliga lärarna framstår som ensamma dock med en mer välfungerande kärleksrelation än de kvinnliga lärarna.25
Vidare menar Dalton att egenskaper som ofta påträffas hos kvinnliga lärare är moderlighet, omhändertagande och deras genuina intresse för barnen. Vidare framställs de som relationsorienterade, annorlunda och speciella. Kvinnorna uppträder dock inte som exempelvis humoristiska vilket de manliga lärarna gör, menar Dalton.26
I likhet med Karlsson har hon funnit en konventionell klädsel hos de kvinnliga lärarkaraktärerna och de yttre egenskaperna signalerar en stereotyp bild där kvinnan:” Wears
19 Ibid, sid. 45
20 Robin Nyman och Sven Berg (2010), sid. 2 21 Ibid, sid. 12-22
22
Ibid, sid. 29 & Karlsson (2010), sid. 45 23 Mary Dalton (2004).
24 Ibid, sid. 87 25
Ibid, sid. 98 26 Ibid, sid. 88
13
a blouse buttoned up to her neck, a skirt that falls below her knees and a severe hairstyle” det
vill säga de kvinnliga lärarkaraktärerna har en väldigt strikt klädsel.27
3.2 Didaktiska utgångspunkter: lärarrollen och
undervisningssituationen
Enligt forskaren Sverre Moe i boken, Sociologisk teori, menade sociologen Erving Goffman att människans sociala liv kan betraktas som ”en uppsättning roller som människan strävar
efter att uppfylla, rätta sig efter eller vidmakthålla.”28 Hur vi agerar i mötet med andra beror därmed på de förväntningar vi har av en viss situation, och vi agerar således ”utifrån en
betraktelse av andras betraktelser.”29 I vårt samtida samhälle som består av olika institutioner där det finns specifika förväntningar på hur vi som människor ska bete oss, vilken roll vi ska ta, menar jag, att Goffmans rollbegrepp kan användas för att beskriva de förväntningar som finns inom institutionen skola och på lärarrollen.30
Evelyn Säll har i avhandlingen Lärarrollens olika skepnader; estradör, regissör och
illuminatör. En longitudinell studie av blivande lärares föreställningar intervjuat
lärarstuderande och verksamma lärare om deras föreställningar om lärarrollen för att få förståelse om och i sådant fall på vilket sätt dessa förväntningar har förändrats eller inte. Säll tar utgångspunkt i liknande resonemang som Goffman gällande roll-begreppet och hon menar att när en lärare i likhet med andra personer träder in i en yrkesroll bär denna person med sig olika förväntningar på vad som förknippas med själva yrkesrollen. Det sätt läraren sedan kommer att handla i lärarrollen beror därmed bland annat på dessa förväntningar.31 Vad gäller lärarrollen menar hon att det är flera faktorer som påverkar förväntningarna, exempelvis: skollagen, läroplanen, det omgivande samhället, ”lärarutbildare, skolledning kollegor, elever
och deras föräldrar” men även ”individens individuella drivkrafter och för utsättningar” och
” den enskilde lärarens livssammanhang”32
Flera faktorer påverkar med andra ord lärarens förväntningar och agerande. Säll använder sig av metaforerna estradör, regissör och
illuminatör för att förklara dessa lärarrollsförväntningar. Hon nämner att estradören har en
27 Ibid, sid. 91 28
Sverre Moe (1995), sid. 125 29 Ibid, sid. 125
30 Ibid, sid. 127 31
Säll (2004), sid. 9
14
god förmåga att berätta och kan därför fånga elevernas uppmärksamhet.33 Estradören är vidare en person som gärna själv står i centrum.34 Regissören däremot lägger tyngdpunkten på att organisera arbetet medan illuminatören antar ett elevorienterat synsätt och strävar efter att se varje elevs särskilda behov.35
Enligt Säll blev lärarstuderandes föreställningar allt mer differentierade under intervjutillfällena och en del av informanterna ändrade exempelvis sin syn från estradör till
regissör.36
Vidare poängterar Säll att lärarens roll har förändrats de senaste åren, vilket hon menar delvis beror på samhällets tekniska utveckling. Att lärarens auktoritet försvagats menar hon vidare kommer att ställa allt högre krav på lärarens personlighet.37
I avhandlingen, Digitala speglar. Föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters
bilder, har forskaren Eva Skåreus låtit bildlärarstudenter gestalta sig själva som blivande
lärare för att synliggöra de förväntningar de har inför sitt kommande yrke.38 Skåreus utgångspunkt är i likhet med Säll och Goffman den betydelse studenternas egna erfarenheter och deras förförståelse har vad gäller konstruktionen av lärarrollen. Hon poängterar dock framförallt den betydelse bilderna i den fiktiva världen har:
Tillsammans med studenternas egna erfarenheter kan berättelser och myter visa sig ha större betydelse i mötet med en yrkesutbildning än de diskurser styrdokument och kursplaner förmedlar.39
Skåreus menar med andra ord att de bilder lärarstuderande och lärare får genom möte med exempelvis lärarkaraktärer i film och litteratur i likhet med deras egen förförståelse bidrar till att forma deras föreställning om lärarrollen.40
Ett särskilt intresse har Skåreus för genusperspektivet i studenternas gestaltningar. Hon kommer fram till slutsatsen att lärarstuderande har en könsstereotyp förväntan på vad det innebär att vara lärare vilket tog sig uttryck i deras olikartade gestaltningar av sig själva som lärare. Männen avbildade sig i större grad med auktoritära drag än vad kvinnorna gjorde.41
33 Ibid, sid. 15 (min kursivering) 34 Ibid. sid. 48-53 (min kursivering 35 Ibid, sid. 15 (min kursivering) 36 Ibid, sid.128
37
Ibid, sid. 25
38 Eva Skåreus (2007), sid. 15 39 Ibid, sid. 108-109
40
Ibid, sid. 95 41 Ibid, sid. 203
15
I boken, Elevens lärande. Att erbjuda möjligheter, belyser forskaren Roger Elmin den mångfacetterade lärarrollen och att lärarens individuella kunskapssyn får konsekvenser för hans eller hennes didaktiska övervägande och den didaktiska situationen.42 Den indelning av lärarens roller som Elmin refererar till är: den auktoritäre läraren som poängterar vikten av ordning och disciplin och som inte låter eleverna vara med och bestämma, hönsmamman,
storpappan som ömmar för eleverna och vill ge dem skydd samt kompisen som strävar efter
att vara vän med eleverna.43 Gemensamt för kompisen, hönsmamman och storpappan är deras
relationsorienterade synsätt, menar jag.
De olika lärarrollerna kan i förlängningen medföra problem i olikartade situationer exempelvis kan kompisläraren genom sin närhet till eleverna ha svårighet vid betygssättning. Som lärare är det därför viktigt att reflektera över sin lärarroll och vilka fördelar och nackdelar den kan medföra, menar Elmin.44
Vidare är det som lärare av vikt att lära känna sin självbild, sin yrkesbild, sin målbild – dvs. ”vad man själv vill uppnå med yrket” samt ens motivbild, vad det var som en gång fick en till att vilja utbilda sig till lärare. Att ha en hög medvetandenivå om dessa ”bilder” underlättar i förlängningen lärarens arbete i svåra situationer, menar Elmin.45
Vidare tar Elmin upp vad han nämner som den, idealiske läraren, vilken han anser är den lärare som lyckas ”finna en balans mellan att i sin undervisning förmedla fakta och
färdigheter till sina elever och som samtidigt lära dem självständigt tänkande och lärande.”46
I boken, Didaktik för lärare. En bok om lärares yrke i teori och praktik, belyser författarna Gerd och Gerhard Arfwedsson den förändring som skett, utifrån en didaktisk utgångspunkt, under 1900-talets senare del genom bland annat förändringen av synen på det dåtida begreppet inlärande till det samtida begreppet lärande. I vår samtid menar de att produktion fokuseras istället för reproduktion samt som alternativ till förmedlingspedagogik prioriteras idag elevorienterad undervisning.47 Vidare menar de att vid en förmedlingspedagogisk inriktning ska eleven lära in det som läraren bestämt för att sedan repetera detsamma, medan med en utgångspunkt i en elevorienterad undervisning ska eleven lära sig genom egen
42Roger Elmin (2011), sid. 56 43 Ibid, sid. 57 44 Ibid, sid. 60 45 Ibid, sid. 61 46 Ibid, sid. 18 47 Ibid, sid. 66
16
aktivitet.48 Med andra ord påverkar därmed lärarens kunskapssyn valet av undervisningsmetoder.
3.3 Genus och könsstereotyper
Enligt Nationalencyklopedin används begreppet genus för att:” förstå och urskilja de
föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.”49 I boken, Psykologi och kön, belyser forskaren Eva Magnusson detta begrepp ytterligare och menar att det bidrar till förståelse för hur vi människor blir behandlade på olika sätt utifrån våra olikartade kön. Magnusson menar att genus kan beteckna:
olika ”görande”, där handlingar, beslut och rangordningar genomförs, ofta medföreställningar om grundläggande könsbaserade olikheter som huvudsaklig utgångspunkt och motivering.50
Med andra ord kan man förklara genus som en social konstruktion, som tar sig olika uttryck i skilda kulturer och samhällen.51 Dessa könskategoriseringar medför att:
människor uppfattar socialt könsspecifika karakteristika som inre egenskaper och därmed ser det som ett uttryck för sin identitet att leva upp till könskategorins krav.52
Att, som det framkommer i citatet, kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper har i förlängningen bidragit till att vi inte har samma möjlighet till ”makt och andra privilegier.” 53
Ytterligare ett väsentligt begrepp är könsstereotyper, vilket av forskarna Wendy och Rex Stainton Rogers i boken, Genuspsykologi, beskrivs enligt följande:
en schematisk uppsättning föreställningar om de psykologiska drag och egenskaper samt de beteenden som förväntas från (och ses som lämpliga för) kvinnor och män.54
Beroende på vilket kön vi har finns det därmed utifrån ett könsstereotypiskt tankesätt förväntningar på oss människor exempelvis vad gäller karaktärsdrag och hur vi ska agera i olika situationer.
48 Ibid, sid. 67
49 Nationalencyklopedin,( www.ne. se) 50
Eva Magnusson (2002), sid. 24-25 51 Ibid, sid. 25
52 Ibid, sid. 73 53
Ibid, sid.25
17
Forskaren Maria Nikolajeva har utarbetat en modell över könsstereotypa egenskaper. Nedan presenteras denna modell:
Män/pojkar Kvinnor/flickor starka vackra våldsamma aggressionshämmande känslokalla/hårda emotionella/milda aggressiva lydiga tävlande självuppoffrande rovgiriga omtänksamma/omsorgsfulla skyddande sårbara självständiga beroende aktiva passiva analyserande syntetiserande tänker kvantitativt tänker kvalitativ rationella intuitiva55
Nikolajevas modell kan därmed i synnerhet utgöra en hjälp vid en genusanalys och för att undersöka om ett material är könsstereotypt kategoriserat eller inte.
18
4. Metodlogiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras de metodologiska överväganden som gjorts samt en presentation till studiens tillvägagångssätt görs.
4.1 Metodval och överväganden
Vad gäller valet av metod för denna studie, det vill säga kvalitativ eller kvantitativ metod diskuterar forskaren Alan Bryman i boken, Samhällsvetenskapliga metoder, de grundläggande skillnaderna mellan de två metoderna, där den skilda epistemologiska utgångspunkten är en av dessa.56
Den kvantitativt inriktade forskaren har sin grund inom naturvetenskaplig tradition och den positivistiska teorin, där syftet är att ”pröva teorier, att generera testbara hypoteser och förklara kausalitet.”57 Den kvalitativt inriktade forskaren utgår däremot ifrån en tolkningsinriktad epistemologi, där syftet snarare är att nå förståelse för en grupp människor än att exempelvis förklara kausalitet, påpekar Bryman.58
Ytterligare skillnader mellan dessa två inriktningar är exempelvis att den kvantitativa forskningsstrategin som eftersträvar att mäta och kvantifiera- förespråkar en ” objektiv och
värderingsfri” forskning, medan den kvalitativt inriktade forskningsstrategin som inte har
detta krav på att forskningen ska vara” värderingsfri” istället lyfter fram vikten av att forskaren ska synliggöra sin förförståelse, poängterar Bryman.59
Sammanfattningsvis strävar således den kvantitativt inriktade forskare efter att förklara medan den kvalitativt inriktade forskaren vill förstå.60 Utifrån de skillnader som presenterats i detta avsnitt och det faktum att det grundläggande syftet i detta examensarbete är att nå förståelse för hur ett antal lärare skildras i ett ostrukturerat urval och inte att generalisera ett specifikt urval till en hel population som den kvantitativa forskaren eftersträvar anser jag att den kvalitativa metoden är den mest tillfredsställande utgångspunkten.61
Av vikt vid en kvalitativ metod är att finna balans mellan en detalj- och helhetsorienterad beskrivning. Detaljerna utgör förvisso grunden för förståelsen av de sociala världarna och
56 Alan Bryman (2002), sid. 24 57 Ibid, sid. 24 58 Ibid sid. 24 59 Ibid, sid. 24 60 Ibid, sid. 26 61 Ibid, sid. 273
19
kontexten men en alltför detaljerad beskrivning kan ställa analysen på skuggsidan, påpekar Bryman.62 I detta examensarbete har jag därför eftersträvat att finna en lämplig nivå mellan detalj- och helhetsorientering genom att noggrant avväga vilka detaljer som behövs skrivas fram för att nå en fyllig förståelse för lärarkaraktärerna och deras undervisningssituationer.
Vid bedömning av en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod är begreppen,
reliabilitet, det vill säga studiens tillförlitlighet, och validitet, om forskaren mäter det han eller
hon avser mäta, fundamentala. Reabiliteten poängteras inom den kvantitativt inriktade forskningen för att exempelvis se hur stabilt ett ”undersökningsmått är stabilt eller inte”.63 I den kvalitativt inriktade forskningen diskuteras med detta begrepp om ett liknande resultat uppnås vid ett upprepande av undersökningen eller inte.”64 Validiteten berör vidare exempelvis om den analys och de slutsatser som forskaren gör av studiens resultat är relevanta och riktiga.65 I detta examensarbete har jag medvetandegjort dessa begrepp för att uppnå hög grad av reliabilitet och validitet.
En del av den kritik som riktas mot kvalitativ metod gäller subjektiviteten. Kritiken mot subjektiviten har sin grund i att den kvalitativt inriktade forskaren fokuserar på vad just han eller hon finner intressant och viktigt i mötet med sina informanter eller sitt undersökningsmaterial vilket gör det svårt för en annan forskare att replikera undersökningen.
Dessutom kritiseras den realitet att tolkningen av det ostrukturerade materialet påverkas av forskarens egenskaper som ”kön, ålder och personlighet”, menar Bryman.66 Vid en kvalitativ utgångspunkt är det därför av särskild vikt att forskaren beskriver sin egen bakgrund och förförståelse, vilken jag främst i det inledande avsnittet av detta examensarbete har skrivit fram.
Ytterligare kritik mot den kvalitativa metoden som jag försökt motverka är ”brister i genomsynlighet” det vill säga svårigheter i att förstå hur forskaren har tänkt och gått tillväga i processen, exempelvis hur en undersökning har planerats och hur urvalet har hanterats. Detta har jag försökt motarbeta genom att tydligt förklara tillväggångssättet vid analys- och urvalsprocessen.
Utifrån ett forskningsetiskt resonemang åskådliggörs riktlinjer som forskaren måste följa. Det handlar i synnerhet om hur forskaren behandlar den information han eller hon har samlat
62 Ibid, sid. 266 63 Ibid, sid. 43 64 Ibid, sid. 46 65 Ibid, sid. 44 66 Ibid, sid. 269-270
20
in från intervjupersoner eller vid observationer. Forskaren har en skyldighet i enlighet med
informationskravet att informera deltagarna om undersökningens syfte och i enlighet med samtyckeskravet att informanterna får ta ställning till om de vill medverka eller inte i
undersökningen samt i enlighet med konfidentialitetskravet ge informanterna rätt till anonymitet om de önskar detta.67
I denna undersökning som hanterar ”fiktiva karaktärer” och inga ” riktiga människor” blir den etiska diskussion en annan. Om jag däremot hade ämnat uttala mig om privatpersonen, dvs. skådespelaren, bakom lärarkaraktären hade det varit avgörande att jag exempelvis informerat skådespelarna om detta för att säkerställa den forskningsetiska utgångspunkten och
informationskravet.68 I detta examensarbete har jag inte uttalat mig om skådespelarna utan endast redogjort för de fiktiva karaktärerna.
4.2 Urval
Urvalsarbetet påbörjades med sökningar i filmdatabasen ”International movie databas” där sökorden: ”country, swedish, teacher, school ”användes.69 Dessutom fick jag flera förslag på representativa filmer utav personal på Svensk Filminstitut. Filmer som utspelade sig från slutet av 1990- talet fram tills idag och som utspelades i realtid valdes ut.
För att få en uppskattning av i vilken utsträckning lärarkaraktärerna framträdde i filmerna samt för att finna en jämn fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer fick jag därefter titta igenom ett flertal filmer innan det slutgiltiga valet gjordes.
Urvalet är ett personligt färgat bekvämlighetsurval, något som är förekommande inom en kvalitativt inriktad utgångspunkt, där syftet är nå förståelse för de karaktärer som ingått i just detta urval.70
4.3 Analysmetod och tillvägagångssätt
I boken, Filmanalys. En introduktion, skriver författarna Lars Gustaf Andersson och Erik Hedling att det ”inte finns någon enhetlig modell för hur filmanalys skall bedrivas” och det
67 Riktlinjer, Examensarbete (2011) 68 Ibid, sid. 440-443
69
International Movie Database (www.imdb.com) 70 Ibid, sid. 117
21
finns därför stor frihet vid själva analysarbetet.71 Vidare nämner de, det vidgade
textbegreppet, och förtydligar att med utgångspunkt i detta kan även film ses som en text och
därmed tolkas utifrån samma premisser.72 Vid tolkning av filmerna har jag därmed valt att utgå från några av de analyspunkter som Holmberg och Ohlsson föreslår i boken, Epikanalys, då de har ett tydligt resonemang gällande karaktärsanalyser.
Analysarbetet inleddes med att jag tittade igenom samtliga filmer och antecknade de scener där lärarkaraktärer och skolmiljöer framträdde. Därefter granskade jag dessa scener och skrev ner dialoger och miljöbeskrivningar. Efterhand började ett antal kategorierar utkristallisera sig gällande lärarnas egenskaper och undervisningssituationerna.
Holmberg och Ohlsson poängterar att ”alla element i texten kan bidra till förståelse och
beskrivning av en karaktär” framförallt förespråkar de en fokusering på karaktärernas repliker, handlingar samt miljö, dessa kom därmed att utgöra en utgångspunkt i mitt
analysarbete.73
De huvudsakliga kategorier som jag valde att anlysera var lärarnas inre egenskaper dvs. lärarens utseende, attribut och klädstil, lärarnas yttre egenskaper dvs. egenskaper, handlingar samt i vilken miljö de vistades i. Vidare funderade jag över följande frågeställning: Hur hanterar läraren de uppkomna situationerna och vad säger det om lärarens karaktärsdrag? och jag reflekterade över lärarnas relationer till andra lärare, till elever samt till föräldrar.74
Gällande, undervisningssituationen och den didaktiska utgångspunkten tänkte jag igenom lärarnas arbetsklimat, arbetsmetoder, bemötande samt bestraffningsmedel.
Inom den kvalitativt inriktade forskningen är det mest förekommande att tillämpa en teori efter materialanalysen men det är även möjligt ”att teorier som specificerats i förväg kan
prövas med hjälp av kvalitativa data”, menar Bryman.75 I detta examensarbete analyserades
de utvalda filmerna utifrån Nikolajevas analysschema för att se huruvida karaktärerna framställdes på ett könsstereotypt sätt eller inte.
71
Lars-Gustaf Andersson & Erik Hedling (1999), sid. 5 72 Ibid, sid.5
73 Claes- Göran Holmgren & Anders Ohlsson (1999), sid. 62 74
Ibid, sid.62- 63
22
5. Presentation av empiriskt material
I detta kapitel presenteras det empiriska materialet, de fyra filmer som har analyserats i denna undersökning.
5.1 Sanning eller konsekvens
Huvudpersonen Nora går i årskurs sex och bor tillsammans med sin ensamstående mamma och sina syskon. På fritiden tillbringar hon mycket tid med sina vänner.76 Deras vänskap är problematisk och präglas av utanförskap och grupptryck.
En elev i Noras klass, Karin, som är utsatt för mobbning försöker bli vän med Nora. Nora känner osäkerhet i hur hon ska bemöta Karin med rädsla för vad hennes andra vänner ska tycka om detta.
På en fest blir Karin utsatt för kränkande behandling vid leken sanning eller konsekvens vilket får till följd att hon väljer att byta klass. Nora känner skuldkänslor för det Karin råkat ut för. Filmen avslutas med att Nora tar sitt förnuft till fånga och börjar umgås med Karin.
I filmen framträder en kvinnlig klassföreståndare och det är främst hon som har analyserats.
5.2 Hip hip hora
Huvudpersonen Sofie står i skarven mellan barn- och vuxenliv. I filmen får tittaren följa Sofies första tid i högstadiet.77 På en fest dricker hon för mycket alkohol vilket leder till att några pojkar tar nedsättande bilder av henne. Ett oförtjänt rykte sprids därefter om henne.
Sofis vänner sviker henne och hon känner sig ensam, mår väldigt dåligt och försöker ta sitt liv. I slutet av filmen kommer hon dock till insikt om att hon inte ska låta andra människors dåliga beteende påverka henne.
I filmen är det en kvinnlig och en manlig lärare som har analyserats.
76 Sanning eller konsekvens (1997). Producent: Christina Olofsson. Manus Annika Thor. Regi: Christina Olofsson
23
5.3 Linas kvällsbok
I denna film är det den femtonåriga Lina som är huvudpersonen. Lina går på högstadiet och i likhet med flera av de andra karaktärerna funderar Lina mycket över sin identitet.78
Lina inleder sin första kärleksrelation och tillsammans upptäcker de sexualiteten. För sin kvällsbok berättar hon sina innersta hemligheter, vilka i synnerhet handlar om hennes identitetsutveckling.
De lärarkaraktärer som framträder i denna film är en manlig musiklärare, en manlig hemkunskapslärare samt en kvinnlig lärare. Samtliga har analyserats.
5.4 Tusen gånger starkare
I en skolklass på högstadiet kommer en dag en ny flicka, Saga, till klassen.79 Hon har under en stor del av sitt liv bott i flera utvecklingsländer och kan med sina annorlunda erfarenheter se klassen med andra ögon. Klassföreståndaren uppmärksammar Sagas annorlunda blick och ger henne ett uppdrag att försöka förändra situationen i klassen genom att uppmuntra flickorna i klassen till att bli mer utåtriktade. Saga lyckas med sitt uppdrag och situationen i klassrummet förändras. Den nya situationen uppskattas dock inte av lärarna.
De lärarkaraktärer som ingår i filmen är den kvinnliga bildlärare, den manliga idrottslärare samt den manliga klassföreståndaren.
78 Linas kvällsbok (2007). Producent: Ulf Synnerholm. Manus: Emma Hamberg & Erik Ahrnbom. Regi: Hella Joof
79
Tusen gånger starkare (2010). Producent: Sara Sjöö & Richard Petrelius. Christina Herrström. Regi: Peter Schildt
24
6. Resultat och analys
I detta kapitel introduceras resultatet och analys av detsamma utifrån den tidigare nämnda litteraturen och bakgrunden. Analysen är indelad i följande avsnitt: yttre egenskaper, inre egenskaper, didaktisk utgångspunkt samt genusperspektiv.80
6.1 Lärarkaraktärernas yttre egenskaper och de yttre
bilderna av lärarrollen
Vad gäller lärarnas yttre egenskaper, dvs. attribut, kläder och utseende kön har jag i de utvalda filmerna funnit två typer av ”klädstilar”: en vardaglig och en representativ klädstil.
Majoriteten av de kvinnliga lärarkaraktärerna kan kategoriseras som vardagligt klädda exempelvis bär läraren i Linas kvällsbok färgglada vardagslika kjolar(LK, 21.28), läraren i
Hip hip hora bär kjol, kofta eller utsvängda byxor och tofflor (HHH, 24.39) samt den
kvinnliga läraren i Tusen gånger starkare bär en blommig blus och ett par ljusblåa byxor. (TGS, 07.10) Även de manliga lärarkaraktärerna har en vardaglig klädstil med försök att se ungdomliga ut. Exempelvis bär läraren i Hip hip hora skinnjacka och jeans (HHH, 02.13) och den manliga klassföreståndaren i Tusen gånger starkare bär ljusblå slarvigt knäppt jeansskjorta och ”sneakers”. (TGS 04.18) Denna typ av mindre strikt klädstil tolkar jag som ett sätt från lärarkaraktärernas sida att markera närhet istället för distans gentemot eleverna.
Två lärare avviker från denna vardagliga, vedertagna och ungdomliga klädstil, dels den manliga musikläraren i Linas kvällsbok som bär kavaj och skjorta (LK, 20.38) dels den kvinnliga klassföreståndaren i Sanning eller konsekvens som bär en dräkt. (SEK, 09.08)
Denna avvikande klädstil anser jag istället sänder ut mer auktoritära signaler och ett avståndstagande gentemot eleverna.
Den klädstil och de attribut lärarkaraktärerna har synliggör på så sätt i förlängningen, menar jag, något om deras syn på lärarrollen. Den tolkning jag gör är att lärarkaraktärer med
vardaglig klädstil, som jeans och tofflor, har en mindre auktoritär syn på lärarrollen som kan
liknas vid en relationsorienterad syn på lärarrollen och där de genom sina klädval markerar
80
Följande förkortningar av filmerna kommer att användas: Sanning eller konsekvens, SEK, Hip hip hora, HHH, Linas Kvällsbok, LK, Tusen gånger starkare, TSG. Förkortningarna följs av tid för scenklippet.
25
närhet istället för distans gentemot eleverna medan en lärare med en representativ klädstil som kostym och dräkt har en mer auktoritär syn på lärarrollen.81
Karlssons analys av lärarnas yttre egenskaper synliggör en konventionell klädstil med attribut som glasögon och den kvinnliga hårknuten. 82 Denna konventionella klädstil är något som även är kännetecknande för lärarkaraktärerna i Daltons studie som exempelvis nämner kvinnornas långa kjolar och väl knäppta blusar.83
Till skillnad från Daltons och Karlssons resultat framträder de lärarkaraktärer som jag analyserat som mindre konventionella och med en mer vardaglig klädstil utan hårknutar och glasögon. Att lärarna inte bör klä sig för utmanade är dock något som även syns tydligt i filmerna jag analyserat, då det inte förekommer några korta kjolar eller urringade tröjor. Min tolkning av varför mitt resultat till viss del skiljer sig från Karlssons och Daltons berör det faktum att de till skillnad från mig även analyserat äldre filmer.84
6.2 Lärarkaraktärernas inre egenskaper
Vad gäller lärarnas inre egenskaper har jag funnit följande kategorier, denrelationsorienterade läraren, den auktoritära läraren, den humoristiska läraren samt den komplexa läraren.
6.2.1 Den relationsorienterade läraren: artig, vänlig och uppmuntrande eller den auktoritära läraren: hård och sträng
Ett utmärkande drag bland flera av lärarkaraktärerna är deras strävan efter att vara relationsinriktade. Detta, menar jag, tar sig uttryck i hur de bemöter eleverna, exempelvis genom att de är artiga, vänliga, välkomnade samt uppmuntrande. Musikläraren i Linas
kvällsbok tackar för dagens lektion och visar glädje när körsången fungerar (LK, 20.35,
36.12), den manliga klassföreståndaren i Tusen gånger starkare står i dörren och hälsar alla eleverna välkomna, ” God morgon mina lamm.” (TGS 13.50) Vidare synliggör det höga antalet scener med leende lärare ytterligare deras vilja till att skapa goda relationer till eleverna. (exempelvis LK, 43.55 & HHH, 04.17) .
Ytterligare drag av omtänksamhet och relationsorientering synliggörs när den kvinnliga
81 Elmin (2011), sid. 56 82 Karlsson(2010), sid.26 ff 83
Dalton,(2004) sid. 92.
26
läraren i Linas kvällsbok värnar om att elevernas önskemål om praktikplats ska uppfyllas: ”Lina, vi ska nog kunna ordna något med djur åt dig” (LK, 22.07), eller genom den manliga musikläraren i Tusen gånger starkare uppmuntrande sätt ”Okej, kom igen nu. En gång till” (LK, 20.28) samt genom den manliga klassföreståndarens komplimanger ” Men alla älskar
väl dig Ludde, vare sig du vill det eller ej” (TGS, 04.10)
Vidare uttrycker den kvinnliga bildläraren i Tusen gånger starkare sina känslor över elevernas prestationer:
Eleverna sitter själva och tecknar. Lärare: ”Alltså jag måste bara säga att jag tycker det är så otroligt roligt att se hur mycket ni har utvecklats det här senaste året. Ja, jag ser och tänker typ vad coolt att ni så hämningslöst använder Er av färg och form och perspektiv och struktur och individualitet här hos mig”. (TGS, 07.19)
I citatet får vi förståelse för hur läraren lovordar elevernas utveckling.
Dessa relationsorienterade lärare, som värnar om, bryr sig om och uppmuntrar eleverna, liknar den ”mjuka” läraren som Berg och Nyman har funnit i sin studie,85
Karlssons ”snälla
och rara” lärare,86 Elmins kompislärare, hönsmamma och storpappa87 samt Sälls illuminatör.88
Den kvinnliga läraren i Sanning eller konsekvens avviker till viss del från de övriga lärarkaraktärerna, då hon ger ett mer tudelat intryck. I somliga scener är hon känslosam och uppmuntrande, exempelvis när hon hälsar på eleverna vid skolstarten. ”God morgon flickor.
Känner ni er redo för en ny skoldag?” (SEK, 21.23). I andra scener framträder en mindre
empatisk och mer sträng sida av henne exempelvis när hon vid flera tillfällen höjer rösten. (SEK, 09.12) De senare nämnda karaktäristika kan liknas vid Berg och Nymans hårda lärare eller Elmins auktoritätare ledare.89
6.2.2 Den humoristiska och ironiska läraren
För att fånga elevernas uppmärksamhet är det en del av lärarkaraktärerna som använder sig av humor vilket synliggörs i nedanstående citat:
85
Robin Nyman och Sven Berg (2010), sid. 2 86 Liselotte Karlsson (2010), sid. 27-30 87 Roger Elmin (2011), sid. 56
88
Evelyn Säll (2000), sid. 15
27
Det är första gången läraren ska träffa eleverna. Läraren säger: ”Hej på Er! Jag heter Åsa och det är jag som ska vara Er klassföreståndare och jag kommer även att undervisa i svenska, samhällskunskap och historia. Jag har ju precis gått ut lärarhögskolan nu i vår så jag vet hur det kan vara liksom.” Grimaserarer med en tråkig min och skrattar åt sitt eget skämt. Hon säger vidare: ”Ja om en liten stund (kastar pennan) ska jag berätta mer om vad som gäller på högstadiet” (HHH, 03.16).
Hennes sätt att kasta pennan och grimasera tolkar jag som ett försök till att vara rolig och framstå som en humoristisk person. Även den manliga idrottsläraren i Tusen gånger starkare visar på försök att vara humoristisk, exempelvis när han dansar på ett lustigt sätt tillsammans med eleverna. (TSG, 48.00)
Till viss del skulle denna humoristiska lärare kunna liknas vid Karlssons busiga lärare, eller Elmins kompislärare dvs. en lärare som försöker bli vän med eleven genom att vara rolig.90 Dessutom menar jag att det sätt som läraren försöker fånga eleverna genom att utgå från sin personlighet kan liknas vid Sälls estradör.91
6.2.3 Den komplexa läraren: behärskad, obehärskad, tålmodiga, otålmodiga- etcetera
Skolmiljön är ofta präglad av oordning och kaos. I dessa situationer håller majoriteten av lärarna sig sansade och reagerar antingen genom att säga ifrån på ett behärskat sätt eller genom att undvika att säga ifrån. Den manliga musikläraren i Linas kvällsbok säger till exempel ifrån försiktigt när eleverna inte engagerar sig i körsången: ”Caroline, tyst nu! ”Lägg
av Fabian!”.(LK, 21.10) Även under hemkunskapslektionen i samma film är stämningen
kaotisk:
Eleverna ska baka en kaka och läraren visar hur de ska göra. Samtidigt springer flera elever omkring i klassrummet vilket inte läraren bryr sig om utan påpekar försiktigt: ”Inte vispa, bara röra.”(LK, 50.39)
I citatet kan vi få förståelse för att läraren är förhållandevis obemärkt av den kaotiska situationen som råder.
Vad jag i synnerhet funnit vid analysen är svårigheten att uttala mig om läraren exempelvis är behärskad eller obehärskad, tillmötesgående eller inte, då det framförallt beror på i vilken situation läraren befinner sig i. Exempelvis visar den kvinnliga klassföreståndaren i Hip hip
hora upp ett behärskat sätt när en elev stör den gemensamma sången (HHH, 24.49) men vid
90
Liselotte Karlsson (2010),sid. 32, Roger Elmin (2011), sid. 56 91 Evelyn Säll (2000), sid. 15
28
ett svårt samtal med en en elev reagerar hon på ett betydligt mindre behärskat sätt. (HHH, 56.32) Även den kvinnliga läraren i Linas kvällsbok ger i stort ett tålmodigt och behärskat intryck men när en kaotisk situation inträffar framstår hon som mer obehärskad:
En elev ska hålla föredrag, men plötsligt rymmer den hamster som hon har haft med sig till föredraget. ”Ta, den, Ta den”, skriker eleverna. Läraren gör ingenting utan tittar uppgivet ut över klassrummet med händerna för munnen, som om hon är i chock. När det visar sig att en annan elev råkat klämma hamstern i dörren, tar läraren fram en hink som hon kräks i. (LK, 44.45)
I citatet blir det tydligt att läraren inte kan hantera situationen utan mister kontrollen.
Min tolkning är att flertalet lärare därmed kan liknas vid den komplexa och mångfacetterade läraren som Karlsson och Berg & Nyman tar upp.92 Det vill säga en person med flera olika egenskaper som tar sig olika uttryck beroende på situationens karaktär. Även den kvinnliga klassföreståndaren i Sanning eller konsekvens framstår som en komplex karaktär. Samtidigt som hon ger ett intryck av att vara relationsorienterad och demokratisk uppvisar hon en mer bestämd och auktoritär sida:
Klassen försöker komma överens om hur de ska göra inför den kommande klassfesten. Läraren säger: ”Tycker ni att det blir lättare om vi bestämmer vad var och en ska ta med sig till klassfesten? […] Elev: ”Måste töntarna som inte kan dansa komma?” Lärare: ”Nu är det så att det är därför vi har den här festen och alla ska vara med och bestämma […] Nej, nej, nej lugna ner er nu! Nu gör vi såhär att ni går hem till Era föräldrar och frågar om det är någon av Era föräldrar som har tid och lust att ställa upp som klassvakter på nästa klassträff”. Eleverna buar och ifrågasätter. Läraren säger:” Men lugna ner Er nu om ni inte är tysta blir det ingen klassträff. Nu får jag prata färdigt. Nu är det såhär. Vi behöver två klassvakter!” (SEK, 17.00)
Det vill säga inledningsvis är hon synnerligen tillmötesgående och demokratisk men efterhand uppvisar hon en mer auktoritär sida.
Även i filmen Tusen gånger starkare synliggörs den komplexa läraren med olikartade egenskaper. Inledningsvis uppvisar dels bildläraren dels klassföreståndaren ett behärskat sätt och ett stort tålamod. I inledande del av filmen kan pojkarna prata rakt ut i klassrummet och det går klassföreståndaren obemärkt förbi, eller så säger han ifrån på ett försiktigt sätt: ”Men
hörrni, dämpa er. Bra så ska det vara.” (TSG, 29. 46)
När situationen i klassrummet börjar förändras, förändras också lärarnas beteende, exempelvis när en flicka talar utan att ha fått ordet:
29
Eleven Saga talar rakt ut i klassrummet utan ha blivit tilldelat ordet. Läraren säger: ”Du Saga, nu vill jag att det är Ludde som ska svara på frågan och du får vänta tills jag ställer frågan till dig”. Saga svarar på frågan ändå. ”Läraren: Du har du svårt att förstå det här- Du svarar bara när jag ställer frågan till dig inte annars” […] Saga fortsätter att svara på frågan fast hon inte har ordet. Läraren: ”Du nu går du och sätter dig på din plats. Har du mist all uppfostran på dina jävla hippieresor” (TSG 39.88)
I citatet får vi förståelse för att läraren blir upprörd och provocerad av elevens ifrågasättande. Anledningen till lärarnas karaktärsförändring menar jag beror på att de inte har kontroll och upplever osäkerhet över den situation som uppstått. Detta beteende menar jag går att likna vid den osäkra lärarkaraktären Mårtensson i filmen, Ole Dole doff, som Berg och Nyman diskuterar.93 Från att exempelvis ha varit en kompislärare kan därmed lärarens osäkerhet leda till att han eller hon istället blir en mer auktoritär lärare.94 I likhet med vad Säll belyste kan synen på ens lärarroll och därmed hur läraren bemöter eleverna förändras beroende på de erfarenheter man gör.95 Vad gäller dessa lärare menar jag dock inte att de förändrat sin lärarrollssyn utan snarare att de upplever en osäkerhet i hur de ska hantera den nya situationen.
6.3 Elevorienterad eller förmedlingspedagogisk
undervisning?
Vad gäller den didaktiska utgångspunkten har jag funnit underkategorierna: bestraffning,
bemötande och relationer samt undervisningsmetoder.
6.3.1 Bestraffning
Som tidigare nämnts är det ofta stökigt i klassrummen exempelvis med elever som inte lyssnar på vad läraren säger. Under hemkunskapslektionen i Linas kvällsbok springer eleverna omkring (LK50,51) och kastar papperstussar på varandra (LK, 33.56), i Tusen gånger
starkare pratar eleverna i telefon under filmvisningen. (TGS, 30.00)
När situationen går överstyr tar en del av lärarkaraktärerna till bestraffning dock är dessa situationer inte särskilt påfallande. När bestraffningen väl nyttjas är det i synnerhet den
93 Robin Nyman, Sven Berg (2007), sid. 37 94
Roger Elmin (2011), sid. 56 95 Evelyn Säll (2000), sid. 128
30
kollektiva bestraffningen som framträder, vilket exempelvis synliggörs när eleverna i filmen
Tusen gånger starkare har blivit kallade till rektorn:
Eleverna sitter på rektorns rum när rektorn säger: ”Ni ställer till med kaos. Det ni visar prov på. Jag behöver inte påminna Er en sista gång. Dessutom har Ni ju sett framemot årets skolresa och skolbalen. Jag kan försäkra Er om att detta kommer inte att bli av om Era sabotage och utspel fortsätter. (TSG, 19.57)
Som framgår av citatet hotar rektorn med inställd skolbal och skolresa om inte eleverna bättrar sig. Även den kvinnliga läraren i Sanning eller konsekvens använder sig av kollektiv bestraffning:
Tillsammans lyssnar eleverna och läraren på musik i klassrummet. Läraren upptäcker att en av eleverna lyssnar på egen musik. Lärare: ”Vad är det du håller på med? […]Nu lyssnar vi på musik tillsammans” Läraren försöker ta av hörlurarna. […]Lärare: ”Nu tar du av dig hörlurarana ögonblickligen annars skickar jag ner dig till rektorn” Eleven tar av hörlurarna. Lärare: ” Nu vill jag inte se den här apparaten mer”. […]
Läraren stänger av den musiken som alla elever lyssnat på och ber dem istället att ta fram matteböckerna. Lärare:”. Okej hörrni, då tar ni fram matteböckerna”. Elev: Vaddå får vi inte lyssna färdigt på musiken?
(SEK, 09.12)
I citatet kan vi få förståelse för hur läraren använder kollektiv bestraffning genom att stänga av den musik de lyssnat på tillsammans för att en elev har varit olydig.
6.3.2 Bemötande och relationer
Få relationer framträder mellan lärare i mitt material det vill säga lärarna framstår som ”centrumpersoner”, vilket även Karlsson befäst i sin studie.96
Med andra ord står läraren vid katedern och ”försöker fånga elevernas uppmärksamhet genom att entusiasmera och vara
kreativ.”97
Kommunikationsmöjligheterna i klassrummet synliggörs vidare bland annat på det sätt klassrummet är möblerat.98 I de flesta situationer är bänkarna vända mot läraren vilket gör att inte alla elever kan se varandra när de kommunicerar. (TSG, 04.12 & HHH, 03.15 & LK, 21.28) Läraren har därmed enligt mig en maktposition och ett övertag eftersom han eller hon kan se alla eleverna.
Att läraren nyttjar sin position och bestämmer över samtalet och även har möjlighet att
96 Liselotte Karlsson (2010), sid. 27 97
Evelyn Säll,(2002), sid. 48
31
nedvärdera elevers tankar är något som Karlsson funnit i sin studie.99 Till viss del uttrycks detta även i mitt material genom lärarnas auktoritära drag. Detta framträder mest tydligt i filmen Tusen gånger starkare:
Läraren har introducerat en diskussion efter en filmvisning om hur djur befruktar sig. Lärare: ”Den starkaste hanen får para sig och jag undrar om vi kan överföra detta till människan?” Elev: ” Alltså jag tänkte på en sak. Det låter som hanarna slåss och vi får vänta […] Det kan ju lika gärna vara honan som väljer” Lärare: ”Jaha” Läraren skrattar och fortsätter att ignorera elevens resonemang och söker istället bekräftelse från pojkarna i klassen. (TSG, 30.00)
I citatet kan vi få förståelse för hur läraren förlöjligar elevens svar.
Som en kontrast till dessa situationer där läraren använt sin maktposition och sitt tolkningsföreträde framträder flertalet scener där eleverna tar stor plats eller ifrågasätter läraren. I Linas kvällsbok inleder en elev sitt föredrag innan läraren hunnit introducera lektionen (LK, 43.55) och i Tusen gånger starkare ifrågasätter eleverna läraren:
Klassföreståndaren försöker föreläsa men eleverna är väldigt oengagerade och utåtagerande. En elev skriker ut i klassrummet: ”Just det är därför ingenting han säger fastnar för han säger liksom det hela tiden utan att vara engagerad” Alla eleverna skrattar åt läraren. (TSG, 52.15)
Som vi kan utläsa ur citatet framkommer hur eleverna ifrågasätter lärarens förmåga att vara entusiastisk.100
6.3.3 Undervisningsmetoder
Som nämnts tidigare menar Arfwedsson att det går att urskilja två kategorier vad gäller synen på kunskap, dels en förmedlingsinriktad och en elevorienterad.101 Sammanfattningsvis är det även dessa två kategorier som framträder i de utvalda filmerna. Under de
förmedlingspedagogiska undervisningssituationerna står läraren i centrum, skriver på tavlan
och eleverna antecknar. Under de elevorienterade undervisningssituationerna får eleverna möjlighet att arbeta självständigt. (SEK, 08.23, 29.53, 18.20)
I läroplanen uttrycks vikten av att eleverna har olika sätt att nå kunskap något som jag menar exempelvis tar sig uttryck i att läraren borde visa förståelse för elevernas olika lärostilar. Detta borde därmed synliggöras genom att eleverna har olika arbetssätt något som inte framträdde i mitt material.
99 Liselotte Karlsson (2010), sid.45 100
Säll,(2000) sid. 25
32
Att undervisningen ska ta utgångspunkt i individens förutsättningar är något som poängteras i läroplanen: ”hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov.” 102 där det också förtydligas att det i undervisningen ska finnas möjligheter för eleverna till att bygga vidare på sin egen förförståelse.103
Under bildlektionen i Tusen gånger starkare är det i synnerhet självständigt arbete och vad jag tolkar som en möjlighet för eleverna att utgå från sin egen förförstålse. (TSG, 07.19) Genom att lärarna låter eleverna arbeta med egen forskning vilket de gör i Linas kvällsbok förbättras också möjligheterna till att bygga vidare på sin förförståelse, menar jag.
Denna typ av undervisning som hjälper eleverna att utveckla sin förförståelse kan därmed räknas som en elevorienterad- och inte en förmedlingspedagogisk undervisning.
Den manliga klassföreståndaren i filmen Tusen gånger starkare är en av få lärare som försöker påpeka vikten av att eleverna ska tänka självständigt och hans undervisning präglas av att han ställer frågor till eleverna och därefter problematiserar dessa. Därmed kan han till viss del ses som Elmins ”idealisk lärare”.104
6.4 Den könsstereotypa läraren?
Filmerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv främst genom att undersöka om det är ett könsstereotypt synsätt, utifrån Nikolajevas schema över könsstereotyper, som framträder eller inte, vad gäller lärarnas inre och yttre egenskaper och i undervisningssituationen.105
Vad gäller lärarnas yttre egenskaper är det i stort en könsstereotyp bild som framträder, vilket exempelvis synliggörs i det faktum att kvinnorna har långt hår och kjol medan männen har kort hår och byxor. Något som ytterligare förstärker den könsstereotypa bilden är att det endast är kvinnorna som bär smycken likt örhänge och halsband. (LK, 43. 52, HHH, 03.19, TSG, 37.37) Skägg är vidare ett typiskt kännetecken på något som är manligt. Uppseendeväckande är att endast en av de manliga lärarna bär skägg, nämligen den manliga läraren i Hip hip hora. (HHH 02.13) Att de manliga lärarna inte har skägg kan ses som ett försök till att visa en motbild till en könsstereotyp kategorisering något som även kan exemplifieras genom en manlig lärares rosa skjorta. (LK, 50.39)
I stort går det att urskilja en könsstereotyp kategorisering även gällande lärarkaraktärernas
102 Lgr11 (2011), sid.8 103 Lpo94 (1994), sid. 4 104
Roger Elmin (2011), sid. 18-19 105 Maria Nikolajeva (2004), sid. 129
33
inre egenskaper och undervisningssituation. Vad gäller undervisningssituationen framträder könsstereotyperna framförallt genom att flickor och pojkar blir bemötta på olika sätt.
Exempelvis i filmen Tusen gånger starkare är det flickorna som får ta hand om städningen efter bildlektionen. Detta menar jag kan förklaras utifrån ett könsstereotypt tankesätt genom att flickorna förväntas vara mer ansvarsfulla och hjälpsamma eller vad Nikolajeva benämner som lydiga och självuppoffrande.106 Läraren vänder sig därför till dem när det är dags att städa:
Läraren avslutar lektionen och ber eleverna att plocka undan. En av de manliga eleverna går fram till lärare och säger:” Tack Mia. Du är bäst helt enkelt! Dina lektioner och ja jag blir så hungrig på livet. Ja vi får glass nu om du fattar vad jag menar? Snart ses vi igen. Veckans bästa stunder. Hejdå Mia!”. Lärare: ”Okej då, Ludde men bara för den här gången”. Läraren ler. Därefter ser läraren sig omkring och upptäcker röran. Lärare: ” Nej men titta vilken röra, såhär kan vi inte ha det, tjejer. Nu får vi skynda oss allt vad vi kan. Med gemensamma krafter klarar vi allt. […], Tack tjejer. Tack. Vad skulle jag göra utan Er?” Flickorna stannar kvar och plockar undan. (TSG, 07.19)
I citatet kan vi få förståelse för hur den manliga eleven försöker smickra in sig hos läraren för att undan komma städningen. Ytterligare exempel på hur bildläraren bemöter eleverna på grund av de förväntningar hon har på deras kön synliggörs i nedanstående citat:
En elev blir upprörd när en annan elev kladdat på hennes teckning. Elev1:”Men fan din jävla idiot. Kan du lägga av någon gång”. Läraren: ”Men Terese. Terese”: Elev 1 ”Han sabbar min målning hela tiden”. Elev 2: ”Jag har ju sagt förlåt”. Lärare: ”Men hur är det med ditt humör Terese?” Terese: ”Han sabbar min teckning hela tiden”. […] Lärare: ”Men han har ju sagt förlåt”. Läraren avslutar lektionen. Terese får stanna kvar och plocka undan. (TSG 07.19)
I detta citat blir det tydligt att läraren istället för att säga till pojken blir hon upprörd över flickans humör. Utifrån ett könsstereotypt tankesätt förväntas flickor vara lydiga, passiva och inte aggressiva och utåtagerande. Flickans avvikelse från dessa egenskaper upprör läraren.107
Även under samhällskunskapslektionerna i samma film bemöts pojkar och flickor på olika sätt. Den manliga läraren säger exempelvis inte till pojkar som talar rätt ut i klassrummet utan att räcka upp handen, men när flickorna gör detsamma blir han blir han frustrerad, upprörd och säger ifrån. Detta kan tolkas som att han utifrån från ett könsstereotypt tankesätt i likhet med bildläraren förväntar sig att flickor ska vara passiva och lydiga och när de då avviker från detta förväntade beteende blir han upprörd. (TSG, 40.10). Fler exempel på de könsstereotypa förväntningar han har synliggörs när det kommer en ny flicka till klassen:
106
Ibid, sid. 129 107 Ibid, sid. 129
