Examens arbete : Etik i socialt arbete Malmö Högskola Kurs beteckning : Socialt arbete och Hälsa och samhälle frivilligaorganisationer SA1006 2005 06 Malmö
Program :Socionom e-post :
postmasterhs@mah.se Hälsa och samhälle
ETIK I SOCIALT ARBETE
ETIK I DOKUMENTATION
ETIK I SOCIALT ARBETE
ETIK I DOKUMENTATION
Författare Eva Malm körkkö
Malm Körkkö,E. Etik i socialt arbete. Etik i dokumentation. Examens arbete i socialpedagogik 10 p. Malmö Högskola : Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och Samhälle,2006.
Svensk titel
Etik i socialt arbete
English title
Degree project in Ethics and social work practice
Abstrakt
Viktiga inslag om etik i socialt arbete regleras i socialtjänstlagen där den enskildes självbestämmanderätt respekteras samt att den enskildes inflytande stärks. I 1§ tredje stycket anges att den enskildes självbestämmanderätt och integritet ska respekteras. Syftet med denna studie är att analysera om det finns samband eller skillnader av etik i dokumentation när det gäller rättssäkerhet och integritet av socialt arbete i kommunerna jämfört med frivilliga organisationer. En jämförelse har också gjorts utifrån deras åsikter, socialsekreterarnas i förhållande till
frivilligarbetarnas. Undersökningen genomfördes i Kristianstad kommun i Skåne. Metoden som användes var av kvalitativ karaktär, som bestod av personliga intervjuer. Analysen av intervjuerna har genomförts enligt grundad teori. Det återkommande temat i intervjuerna var bemötandet av hjälpsökande människor. Det är viktigt med ett bra bemötande, som gör att den hjälpsökande kan framföra sina önskemål om olika omsorgsalternativ och insatser.
Nyckelord: Bemötande, dokumentation, etik i socialt arbete, respekt, rättssäkerhet, integritet,
Förord
Denna uppsats på 10 poäng utgör det sista momentet i Socionomprogrammet med socialpedagogisk inriktning, vid Malmö Högskola. Detta har varit en mycket intressant och lärorik tid och jag har under arbetets gång träffat många intressanta människor.
Ett stort tack vill jag framföra till de socialsekreterare och frivilligarbetare som bidrog till att denna studie kunde utföras. Jag vill också tacka handledare Magnus Englander som bidrog med sina värdefulla synpunkter kring uppsatsarbete och gjorde det möjligt att uppsatsen blev färdig. Slutligen vill jag tacka en klasskamrat för läsning av mitt uppsatsarbete och andra personer som utgjorde ett stöd på olika sätt och gav mig styrkan att utföra denna studie.
Malmö i Maj, 2006 Eva Malm Körkkö
Abstrakt...2
Bakgrund...5
Problemformulering...5
Syfte och frågeställning ...6
Metod ...7 Etiska överväganden ...7 Tillvägagångssätt ...7 Val av metod...8 Informanter/Urval ...8 Datainsamlingsmetod - begränsningar/brister. ...8
Databearbetning och dataanalys ...10
Tidigare forskning...12
Etiska värden och normer ...12
Teoribildning om orsaker till etik i dokumentation...15
Hur hanterar samhället etik i socialt arbete?...18
Resultat och Analys ...22
Förtydligande av definition...22
Respekten för människor ...23
Rättssäkerhetens betydelse ...25
Värdighet och integritet ...27
Kvalitetsnormer för socialt arbete...28
Sammanfattning ...31
Slutdiskussion ...34
Referenser ...36
Bakgrund
Följande arbete syftar till att redogöra för en komparativ studie om hur man arbetar med etiken i socialt arbete mellan kommuner och frivilliga organisationer. Socialt arbete grundar sig på och uttrycker ett flertal värden och normer, detta tydliggörs genom att arbetet utgår ifrån humanistiskt, socialpsykologiskt- och samhällsteoretiskt perspektiv vilket innefattar viktiga mål som jämlikhet, rättvisa, trygghet, utveckling, självförverkligande, ansvarstagande och konfliktlösning på olika nivåer i samhället. Svedberg (2004) menar att i socialt arbete kommer man ofta i kontakt med människor i utsatta situationer, människor vilka är beroende av att de insatser som erbjuds är av god kvalitet och av att de blir bemötta med respekt för sin självbestämmanderätt och integritet. Kärnan i det sociala arbetet är själva klientarbetet och då främst det som sker i mötet mellan socialarbetare och klient. En förtroendefull samverkan mellan den enskilde och socialtjänstens personal och respekten för den enskildes personliga integritet är därför av stor betydelse för kvaliteten ((Svedberg, 2004 s 1-8).
Blennberger (2005) skriver om varför vi bör bedriva socialt arbete är för att uppnå social rättvisa och jämlikhet, välfärd, värdighet och frihet. I strängt taget alla bemötandesituationer i socialt arbete krävs det empati i betydelsen
uppmärksamhet, intresse, lyhördhet och inlevelse. En viktig dimension av
bemötandet är stöd och uppmuntran, kanske också tröst. Välfärd är en tillgång till resurser, att arbeta för ökad välfärd genom socialt arbete är att försöka se till att människor som hamnat i svårigheter får bättre resurser eller får stöd att använda sina egna resurser bättre. Att få rätten till ett värdigt liv, med respekt för
människans integritet och att vara fri från tvång och förtryck. När ordet rättvisa förekommer i relation till socialt arbete används ofta uttrycket social rättvisa. Det knyter an till en rättviseaspekt som handlar om kompensation för sociala
orättvisor som drabbat människor i ett förtryckande eller okänsligt samhälle. Att arbeta för social rättvisa blir åtgärder för att mildra och häva en social utsatthet för personer och grupper. (Blennberger, 2005, s 7-9).
Problemformulering
Olika teoretiska begrepp har använts inom den samhällsvetenskapliga forskningen för att beskriva och försöka förklara förskjutningar av uppgifter och ansvar inom välfärdsstaterna och att det numera är en mångfald av aktörer som påverkar välfärdsutvecklingen. Den utveckling som skett de senaste årtiondena med besparingskrav inom välfärdsstaten har lett till att allt mer av kommunernas välfärdstjänster har kommit att bedrivas i den ideella sektorn. Resultatet av de krav som kommunerna ställer på utsatta människor kan bli att de hamnar utanför samhällets ramar. När välfärdstjänsternas kvalitet utsätts för konkurrens, vad innebär det då för utsatta gruppers valfrihet och självbestämmande? Vilken betydelse har då rättssäkerheten för de utsatta grupperna i fråga om att den enskilde ska ha möjlighet till insyn i sitt ärende, med planering av de
omsorgsinsatser han/hon har beviljats? Hur är en uppföljning möjlig och hur säkerställs kvalitén i omsorgsarbetet gentemot den enskilde? Eller är det rentav så att frivilligorganisationerna är en fristad för utsatta människor där de får en privat sfär som inte är tillgänglig för myndigheternas insyn? Att få ha rätten till ett värdigt liv med respekt för sin integritet där man är fri från tvång och förtryck, det i sin tur innebär en grundbetydelse av frihet och att få bestämma inriktning över
sitt liv. Ett värdigt liv är att bli respektfullt och jämlikt bemött samt att få en kvalificerad insats i fråga om omsorg och socialt arbete. I denna gråzon av samarbetsformer och avtal finns tydliga risker att det skapas oklarheter när det gäller ansvaret gentemot utsatta grupper. Från utsatta gruppers sida uttrycks ett särskilt förtroende för de frivilliga organisationerna där verksamheten inte primärt har ett vinstsyfte. Det viktiga för dem är verksamhetens innehåll och hur man blir bemött.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av etik i dokumentation när det gäller den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyfts fram av vilken etisk betydelse dokumentation har när det gäller rättssäkerhet och integritet för den enskilde.
Hur ser man på dokumentation när det gäller den ideella sektorn jämfört med den offentliga sektorn?
Finns det något samband eller skillnader av etik i dokumentation när det gäller rättssäkerhet och integritet av socialt arbete i kommunerna jämfört med frivilliga organisationer?
Metod
I detta kapitel presenteras etiska reflektioner, tillvägagångssättet och den metod som använt i arbetet. Här förs även en diskussion kring uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
Etiska överväganden
Innan intervjuerna tog jag del av de forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 1990). Individskyddet för informanterna finns konkretiserat i fyra huvudkrav gällande information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Information och
samtyckeskravet inhämtades genom att jag först och främst ringt till de berördas verksamhetschef och presenterat mig och mitt ärende, och fått klartecken till att intervjua de berörda för min forskning och även fått ett skriftligt undertecknat tillstånd. Efter att etiska rådet har godkänt min ansökningsblankett har jag ringt och frågat om de berörda vill vara med i min undersökning samt skickat skriftlig information om vad mitt arbete ska innefatta. Vid intervju tillfället får de skriva på en samtyckesbilaga. Jag har informerat de berörda om den aktuella
forskningsuppgiftens syfte och om vilka villkor som gäller för deras deltagande. Jag har även upplyst dem om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Mina forskningsetiska överväganden var vilka risker och komplikationer för deltagarna kan uppstå i samband med undersökningen? Svaret på denna fråga blev att Deltagarna kanske kan känna att de utsätts för påtryckning eller påverkan att medverka i intervjun. Men jag upplyser deltagarna att de kan avbryta sin medverkan när de vill utan att detta medför negativa följder för dem. För deltagarna beskrev jag vilken eventuell nytta de kunde innebära med projektet där informanterna kanske kunde se dokumentation ur nya perspektiv. Både
negativa och positiva aspekter som man kanske inte tänkt på tidigare.
Informanterna informerades om att mitt material som samlats in för min forskning endast får användas för forskningsändamål. Genom Malmö Högskola kommer resultatet att offentliggöras i samband med redovisning/examination.
Informanternas integritet säkerställs genom att alla i min undersökning ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Tillvägagångssätt
Arbetet baserades på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med personer som i sitt arbete kom i kontakt med hjälpsökande människor i Kristianstad kommun. Som förberedelse för intervjuerna hade en strukturerad intervjuguide gjorts bestående av frågor som koncentrerade sig kring vissa teman. Intervjuerna genomfördes i ett samtalsrum på intervjupersonernas arbetsplats. De spelades in på band och skrevs sedan ut och analyserades med hjälp av kodningsstrategier ifrån Grundad teori. För att inte missa någon information skrevs intervjuerna ut i fulltext. Intervjuerna har sedan kodats utifrån centrala teman. Intervjuguide (se bilaga). Utifrån kategorier har arbetet sedan gått djupare där analysen lagts upp efter syftet. Två anställda inom socialtjänsten i Kristianstad kommun och två volontärer inom kvinnojouren i Kristianstad kommun intervjuades.
Val av metod
Valet av denna metod var att skapa en så enhetlig och meningsfull struktur av data som möjligt som i sin tur utgjorde ett resultat. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation när det gällde den offentliga sektorn och den ideella sektorn. En undersökning där frågan lyfts fram: Har etik i dokumentation någon betydelse när det gäller rättssäkerhet och integritet för den enskilde? Genom komparativ studie finns det möjlighet att upptäcka skillnader, likheter, oklarheter och motsägelser i relation till etik, rättssäkerhet och integritet.
Informanter/Urval
Till att börja med vad har det inneburit att ha ett kvalitativt syfte, där strävan bör vara ett kvalitativt representativt urval. Det som var intressant var innehållet och de olika variationer som kan finnas i detta. Arbetet innefattade ett antal
handplockade deltagare som var lämpliga i kvalitativa studier och som kunde ge den bästa informationen för forskningen. I boken den kvalitativa
forskningsintervjun talar Kvale (1997) om det mänskliga samspelet mellan intervjupersonen och intervjuaren som en mycket viktig aspekt av den kvalitativa intervjun. I studien ingick fyra intervjuer. Två intervjuer där personerna arbetar inom den offentliga sektorn och två personer som arbetar inom den ideella sektorn. Av praktiska skäl brukar man inte hinna med en så stor grupp i kvalitativa studier eftersom både datainsamlingen och analysen i regel är mer tidskrävande. När det gällde tillgänglighet är det förstås det bästa utgångsläget att man fritt kunde välja deltagare ur populationen man studerar. Telefonkontakt har tagits med verksamhetschefen inom det offentliga och det ideella som i sin tur har förmedlat kontakt med dem som ska intervjuas. I urvalet eftersträvas att täcka in så mycket av ämnet som möjligt så allsidigt som möjligt. Samtidigt måste det avgränsas i bredd för att inte få för ytlig och knapphändig information. Ett
representativt urval innebar att data samlades in och täckte dem faktorer som man fann relevanta i urvalet, så att det blev så representativt för populationen som möjligt. Urvalet har skett successivt allteftersom vad som visar sig vara mest relevant utifrån data under processens gång (Kvale, 1997). Författarna Rosengren & Arvidson (2002) skriver om etiska reflektioner, när det gäller de personer som ska intervjuas så har man gett information i förväg om de etiska aspekterna vilka gäller framförallt frivillighet, konfidentialitet och nyttjande. Samtyckeskravet innebär att deltagare har rätt att när som helst avbryta sitt deltagande.
Konfidentialitetskravet innebär att man inte lämnar ut information som kan komma att användas för att identifiera deltagare mot deras vilja. Nyttjandekravet innebär att allt material som samlas in för forskning, endast får användas för forskningsändamål (Rosengren & Arvidson, 2002 s 55-58).
Datainsamlingsmetod - begränsningar/brister.
Här beskrivs hur datainsamlingsmetoden utformats. Det första var att man skaffade sig kunskap om intervju- analysmetoder, och hur man kunde avgöra vilka som var lämpligast i detta sammanhang. När det gäller datainsamlingsmetod så har man innan intervjuundersökningen planerat och förberett sig med att
omsorgsfullt formulera öppna intervjufrågor där de tillfrågade inte får förslag på svar utan får svara med egna ord. Intervjuformen bestod av att man träffade dem som ska intervjuas på deras arbetsplats. Arbetet bestod av kvalitativa
socialt arbete i kommunerna jämfört med frivilliga organisationer. Exempel på frågor till informanterna: Människor kommer till er för att få någon form av hjälpinsats, kan du ge något exempel på hur den personliga integriteten kan påverka dessa människor när det gäller dokumentation? Kan du berätta hur dokumentation kan påverka människor både positivt och negativt?
Rosengren & Arvidson, (2002) beskriver i Sociologisk metodik olika
forskningsmetoder som man kan använda sig av, att fråga eller att observera. Här ges en kort presentation av observationsmetoden, vilket innebär att när man observerar tar man del av ett socialt skeende som utspelas framför oss. I den direkta observationen väljer man vad som ska ingå i observationen som t ex. individer, social situation, det finns tekniska och moraliska problem i samband med direkt observation. När det gäller reliabiliteten i forskningen får man ställa sig frågan om data är tillförlitligt. Validiteten i forskningen innebär att vi ställer oss frågan om våra data är giltiga och fångar upp de begrepp och variabler vi är intresserade av. Det som kan hända i observationsmetoden är att den observerade och även observatören kan påverkas av den interaktion som eventuellt äger rum i samband med observationen vilket ger konsekvenser av att validiteten sänks. Frågemetoden har två huvudformer som består av enkät och intervju och är en beskrivning och en tolkning av den aktuella verkligheten. Uppsatsen var begränsad till intervju, där intervjufrågorna varit vägledande i forskningen. De krav man kunde ställa på data som insamlats med olika frågetekniker kunde indelas i krav på mängd och krav på kvalitet. Det var en förtjänst att utifrån så få data som möjligt kunna presentera säkerställda resultat av vetenskapligt intresse. Det finns olika mätinstrument som kan tillfredställa god kvalitet och som kan sammanfattas i termerna standardisering och strukturering. Standardisering innebär att samma frågor ska ställas till samtliga personer i undersökningen, detta för att bidra till att höja tillförlitligheten och jämförbarheten, och det var detta som användes till intervjuerna. Struktureringen har att göra med hur omfattande en fråga är, vilket i sin tur återspeglar intervjuarens syn på saken. (Rosengren & Arvidson, 2002 s 138-158).
Arbetets undersökningsform är ett utforskade forskningsintresse vilket innebär att man är ute på fältet för att utforska fenomenet, genom att intervjua, observera, samtala och reflektera. Rosengren & Arvidson (2002) beskriver kunskapstrappans tre steg, första trappsteget är att ta reda på vad fenomenet egentligen innebär, och med hjälp av den kvalitativa metoden försöka att förstå innebörden och meningen som olika företeelser har för olika individer. Med förklaring åsyftas i termer av orsak och verkan. Den kvalitativa metoden är humanvetenskaplig och inriktad på upplevelser, sociala mönster och processer som passar för ämnesvalet.
Undersökningen bestod av strävan efter ett kvalitativt representativt urval. Det andra trappsteget var att ta reda på hur vanligt fenomenet är, genom att man gjorde en frågeundersökning i form av intervjuer i etik i dokumentation när det gäller rättssäkerhet och integritet i socialt arbete i kommunerna jämfört med frivilliga organisationer. Det tredje steget var att ta reda på varför fenomenet finns och vad det för med sig. Man är intresserad av innehållet och de olika variationer som kan finnas i detta. Inte hur stor mängden är, utan vilka kvaliteter som finns hos gruppen eller grupperna. De angivna nyckelorden utforska, beskriva och förklara är karaktären i undersökningsformen. Kvalitativ insamlingsmetod användes till intervjuerna där man ville veta om den intervjuades åsikter och reflektioner om etik i dokumentation i socialt arbete. Man ville också ta reda på
om där finns ett samband mellan olika händelser och omständigheter när det gäller etik i dokumentation. Man är medveten om vad hög validitet innebär i en
kvalitativ intervju, med trovärdighet och meningsfullhet. Förståelse,
meningsfullhet och användbarhet är viktiga kriterier i min kvalitativa forskning och självklara frågor som: Har syfte med studien uppfyllts? Har en god förståelse för ämnet uppnåtts? Har alla relevanta aspekter tagits upp?
Svensson & Starrin (1996) beskriver begreppen validitet och reliabilitet och vilka innebörder de har och redovisar synsätten. Validitetsbedömningar är centrala för all vetenskaplig forskning och är det som vi kallar giltighet. I kvalitativ metod kommer validiteten att bestå av kvalitet, trovärdighet och meningsfullhet.
Reliabilitetsbegreppet står för tillförlitlighet i mätningar, och eftersom mätningar inte sker i kvalitativ metod kan man förstås inte tala om denna kvalitativa typ av reliabilitet i detta sammanhang. Det som är viktigt för reliabiliteten i kvantitativa intervjuer är att samma frågor ställs i samma ordning i varje intervju, vilket inte är fallet med kvalitativa intervjuer. Där är det viktiga att täcka av relevant innehåll som kan variera från person till person, vilket närmast motsvarar innehållsvaliditet i kvantitativ metod. Reliabilitet blir då mer en fråga om resultaten är konsekvent meningsfulla.
Databearbetning och dataanalys
Svensson & Starrin, (1996) berättar att det finns två arbetssätt som man kan använda sig av när man ska bearbeta sitt forskningsmaterial, tematisera och kategorisera. Eftersom valet av metod var utifrån arbetssättet i Grundad teori, dvs. en komparativ studie, var målet att upptäcka kategorier. Arbetssättet bestod av bearbetning och reducering av den stora datamängden i forskningsmaterialet. Man komprimerade den insamlade datainformationen och transkriberade intervjuerna vilket betyder att man överför tal till skrift. Man kodade skriften genom att man bröt ner texten i smådelar där man gjorde en sammanfattning och satte rubrik på en eller flera olika stycken av texten i intervjun utifrån frågor som Vad händer vid detta tillfälle? Vad betyder denna utsaga? Vad syftar han/hon på? Vad är det för sorts begrepp eller kategori jag kan använda för att förstå det här. Man lade samman ett antal koder och fann ett begrepp en kategori. Man lade sedan samman kategorierna och formulerade en modell, en beskrivning av det insamlade
materialet så att det blev tillgängligt för fortsatt analys (Svensson & Starrin, 1996 s 106-119).
Författaren Nylén, (2005) beskriver det karaktäristiska för den kvalitativa
metoden, där insamling och analys av data inte kan separeras. I analysen använde man sig av Grundad teori (egentligen Grounded Theory, även i fortsättningen förkortad GT) som introducerades av sociologerna Barney Glaser och Anselm Strauss från Colombia Univerity i USA. Teorin utgår ifrån att människor aktivt skapar sin sociala verklighet, som är komplex och i ständig förändring, vilket även gäller samspelet mellan deltagare och forskare. Man ville inte heller dra någon gräns mellan den subjektiva upplevelsen och det yttre beteendet, utan snarare se på hur de interagerar med varandra. I teorin studerar man inte enbart upplevelser och meningssamband, utan en grundad teori kan även innehålla samband mellan subjektiva upplevelser och objektivt beteende samt orsakssamband (Nylén, 2005 s 54-58).
Författarna Svensson & Starrin, (1996) berättar vad Grundad teori innefattar, bl.a. om empirisk förankring att resultaten är förankrade och har en god passform i förhållande till data. Empirisk förankring innebar å ena sidan att man inte lade till ”pusselbitar” som faktiskt inte fanns i data eller som hade mycket svagt stöd. Empirisk förankring innebar dessutom att man inte gjorde för långtgående tolkningar av konkreta data, Tex. Drar generella slutsatser utifrån enstaka konkreta detaljer på ett lättvindigt sätt eller att den övergripande analysen är långsökt. Förståelse, meningsfullhet och användbarhet är viktiga kriterier när det gäller validiteten och representativiteten i min forskning. Förståelsen handlar om att bedöma om själva syftet är uppfyllt . Har en god förståelse för ämnet uppnåtts? Har alla relevanta aspekter tagits upp? Dessa frågor tar den grundläggande teorin upp (Svensson & Starrin, 1996 s 209-223).
Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning kring etik i socialt arbete. Exempel på några etiska värden och normer som finns i socialpolitik och socialt arbete kommer att tas upp.
Etiska värden och normer
SoFri-Nytt (2006) skriver om Socialstyrelsens första årliga konferens om den ideella sektorn där välfärden stod i fokus och rubriken löd ”Vart bär det hän” Kommunerna köper i större utsträckning tjänster av ideella organisationer.
Variationerna är stora inom välfärden, marknaden styr individuella villkor och val som avgör hur var och en formar sitt liv. Frivilligt socialt arbete har genom
tiderna haft olika genomslagskraft. När frivilligorganisationerna såg behovet i samhället tog de tag i behoven och gjorde något åt dem. I Sverige kom en trend i början av 1990-talet vilket innebar att man skulle engagera sig i frivilligt socialt arbete. Arbetet innebar att man skulle samarbeta mellan olika aktörer, engagera människor genom att ställa upp för andra. Vi fick en definition av frivilligt socialt arbete genom SOU 1993:82 s.41, där det stod: ”Uppgifter som har en primär välfärdsinriktning och som utförs som oavlönade insatser inom en organisatorisk ram …”. En viktig inriktning som följde med var att: ”Alla har något att ge!”. Detta blev något av ett nyckelord för de frivilligorganisationer som växte fram i vårt land. Den internationella frivilligdagen instiftades av FN den 5 december 1985. Målsättningen med denna dag är att visa vikten av frivilliga insatser och vad frivilliga tillsammans kan åstadkomma för att öka livskvaliteten i vårt samhälle. En ny befolkningsstudie gjord av Svedberg m.fl.(2006) visar att svenskarna gör mer omfattande insatser än någonsin i det ideella och informella arbetet. I Sverige motsvarar frivilligt arbete en halv miljon heltidsarbeten. Drygt 50% av
befolkningen gör ideella insatser. Förklaringen till varför människor arbetar ideellt har att göra med tillgången till sociala arenor, resurser samt traditioner. Detta går att sammanfatta som att frivilligt arbete ofta inte är”istället för” andra resurser och aktiviteter utan snarare karaktären av ”både och” – både förvärvsarbete och frivilligt arbete, både andra åtaganden och frivilligt engagemang (SoFri-Nytt, 2006 s. 1-6).
Stiegen (1983) berättar att vi tidigare har kunnat se att etik bl.a. handlar om våra grundläggande livsvärden. En handlings etiska värde avgörs genom i vilken mån den skapar och värnar grundläggande mänskliga värden, för de människor som berörs av handlingen. Filosofer och andra tänkare har försökt komma fram till vad människan (mänskligheten) räknar som nödvändigt för att kunna uppleva livet som gott och meningsfullt. Stigen nämner att det gäller värden som trygghet, närhet och förtrolighet till andras vänskap, kärlek, självaktning och respekt för andra (Stiegen, Öyvind m.fl. 1983 s. 23,34). William (1982) beskriver att våra grundläggande mänskliga värden bygger på den grekiska-romerska-kristna traditionen där ”Platons fyra kardinaldygder är: vishet, mod, måttfullhet och rättvisa. Den kristna lärans främsta dygder är: tro, hopp och kärlek, klokhet, ståndaktighet, måttfullhet och rättvisa (William, 1982 s. 60). Dessa grundläggande värden knyts an till etiska ideologier och värderingar i socialt arbete.
Schematisk översikt av Etiska principer för socialt arbete. Modell av Ronnby (1993) s 136.
I Socialstyrelsens principbetänkande 1974 presenteras de övergripande målen hur socialvården ska utvecklas i demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet. Enligt utredningen betyder demokrati ”förverkligandet av medborgarnas vilja och självständiga åsiktsbildning samt medborgarnas aktiva deltagande i
beslutsprocesser” (SOU 1974:40 s. 29) Ronnby (1993) skriver om vad som är viktigt för att socialarbetaren ska göra ett bra arbete, bl.a. att det finns tillgång till resurser för att arbeta effektivt, samt att ha inflytande över sin egen
arbetssituation. Det är också av största vikt att socialarbetaren kan påverka socialvårdens metoder och arbetsformer och att man inom ramen för
lagstiftningen representerar organens beslut. För allmänheten innebär demokrati att kunna påverka genom att välja representanter vilka har inflytande på
socialvårdens utformning och utövande. Den enskilde ska ha information om socialvårdens verksamhet och rätt att via frivilliga organisationer medverka i socialt arbete. När det gället jämlikhet för den enskilde så är det fråga om
möjligheter, krav på lika möjligheter och förverkligande levnadsvillkor ( Ronnby, 1993 s. 136-139). I slutbetänkandet 1977 förklaras begreppet socialtjänst med att varje social insats som socialnämnden svarar för och som direkt tjänar den
enskilde och utgör socialtjänstens mål. ”Målen för de allmänt inriktade insatserna är att tillhandahålla sociala tjänster som förstärker den enskildes egen förmåga att ta ansvar för sin situation, att resurssvaga grupper ska kunna tillvarata sina
demokratiska rättigheter och uppnå en normal levnadsnivå” (SOU 1977:40 s.102). Blennberger (2005) skriver om att allt socialt arbete förutsätter någon form av struktur för etiska värden och normer. Ett sätt är att ställa frågorna varför och hur socialt arbete ska bedrivas. Ett annat sätt är att försöka definiera begrepp och relatera dem till varandra. Hur ska vi förstå relationen mellan t ex. mänskliga rättigheter, solidaritet och humanitet och hur förhåller sig sådana värden i sin tur till välfärd, rättvisa, integritet och självbestämmande? I det sociala arbetet förekommer ett dokument som är vägledande och för att ge svar på varför- och hur frågor nämligen Socialtjänstlagens portalparagraf. SoL som är en ramlag, de
Människovärdesprincipen
Alla människors lika värde
Jämlikhetsprincipen
Vi ska behandla människor som våra jämlikar.
Solidaritetsprincipen
Alla människors rätt att göra det bästa av sina liv.
Rättviseprincipen
Handlingsregler och
fördelningsprinciper ska gälla lika för alla, under samma förutsättningar.
Godhetsprincipen
Vi ska sträva efter att göra det bästa för våra
övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst är demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet. Helhetsprincipen präglar socialtjänstens verksamhet och hänsyn skall kunna tas till många samverkande faktorer när socialtjänsten tillsammans med brukaren skall finna de mest
ändamålsenliga åtgärderna. Socialtjänsten skall medverka i en samhällsutveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor och social- och ekonomisk trygghet. Att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av sociala svårigheter och avhjälpa enskildas och gruppers behov av stöd och hjälp. Frivillighet och självbestämmande skall vara vägledande vid handläggningen av enskilda ärenden inom socialtjänsten (Blennberger, 2005 s. 183-222).
Schematisk översikt av Etiska värden och normer för socialt arbete. Modell av Blennberger (2005) s 268.
Etiska värden & normer på förstahandsnivå
(Social ) Rättvisa – Bedömd utifrån : Välfärd: Resurser för Behovstillfr e-dställelse, trygghet & ett Gott liv Värdighe t- integritet Frihet – som struktur & resurser i samhället (för autonomi & självbestäm mande ) Likh -et Behov Prest -ation Rättig-heter Kompensa t-ion Jämlik -het
Etiska värden & normer på andrahands- / mellannivå
Etablerade insatsprinciper Värden på personnivå Humanitet generositet Barmhärtighe t Medmännisk a & min nästa –empati som medkänsla Solidaritet Kamrat - sympati Mänskliga respektive medborgerliga fri & rättigheter
Människa respektive medborgare - respekt
Egen
ansvar Ansvar för andra Etisk identitet & utveckling
Andra Samhällsvärden Demokrati & delaktighet Samhällsvitalitet : Medborgar anda,Civilitet, Entrepenörs anda etc. Samhällsstabilitet : Ekonomisk hållbarhet,social integration, rättstrygghet & rättssäkerhet Statens primäransvar (eventuellt paternalism) Subsidiaritetsprincipen
Teoribildning om orsaker till etik i dokumentation
Detta kapitel börjar med förklaringsmodeller kring etik i dokumentation och sedan kommer en kort presentation av humanistisk teori.
Förklaringsmodeller kring etik i dokumentation
Arbetet kommer att fokusera sig på i huvudsak två typer av förklaringar till etik i socialt arbete när det gäller dokumentation, rättssäkerheten och integritet – socialpsykologiskt perspektiv och samhällsteoretiskt perspektiv. Vilka perspektiv man har, har betydelse för om man ska betrakta etik i dokumentation som ett litet problem som omfattar några få utsatta grupper, eller som ett dynamiskt problem där stora grupper någon gång riskerar att hamna.
Socialpsykologisk modell
Författaren Svedberg (2006) skriver om den socialpsykologiska modellen och menar att i socialt arbete kommer man i kontakt med människor i utsatta
situationer, människor vilka är beroende av att de insatser som erbjuds är av god kvalitet och av att de blir bemötta med respekt för sin självbestämmanderätt och integritet. Socialt arbete grundar sig på och uttrycker ett flertal värden och normer där utgångspunkten är mänskliga rättigheter, medkänsla och solidaritet med människor i en utsatt situation. Viktiga mål för arbetet är jämlikhet, rättvisa, trygghet, utveckling, självförverkligande, ansvarstagande och konfliktlösning på olika nivåer i samhället enligt författaren. ”Kärnan i det sociala arbetet är själva klientarbetet och då främst det som sker i mötet mellan socialarbetare och klient. En förtroendefull samverkan mellan den enskilde och socialtjänstens personal och respekten för den enskildes personliga integritet är därför av stor betydelse för kvaliteten. Det är väsentligt att socialtjänsten visar lyhördhet och
inlevelseförmåga i den enskildes förhållanden samt att denne har insyn i och ett reellt inflytande över de insatser som ges” ( Svedberg, 2006, s 4). Etiska frågor har särskild betydelse vid de inte sällan förekommande situationer när
socialtjänsten måste vidta åtgärder mot den enskildes vilja (Svedberg, 2006 s 1-8). Även författaren Blennberger (2005) menar att den socialpsykologiska modellen beskriver varför vi bör bedriva socialt arbete. Det är social rättvisa och jämlikhet, välfärd, värdighet och frihet. I strängt taget alla bemötandesituationer i socialt arbete krävs det empati i betydelsen uppmärksamhet, intresse, lyhördhet och inlevelse. En viktig dimension av bemötandet är stöd och uppmuntran, kanske också tröst. Välfärd är en tillgång till resurser, att arbeta för ökad välfärd genom socialt arbete är att försöka se till att människor som hamnat i svårigheter får bättre resurser eller får stöd att använda sina egna resurser bättre. Att få rätten till ett värdigt liv, med respekt för människans integritet och att vara fri från tvång och förtryck. När ordet rättvisa förekommer i relation till socialt arbete används ofta uttrycket social rättvisa. Det knyter an till en rättviseaspekt som handlar om kompensation för sociala orättvisor som drabbat människor i ett förtryckande eller okänsligt samhälle. Att arbeta för social rättvisa blir åtgärder för att mildra och häva en social utsatthet för personer och grupper (Blennberger, 2005, s 7-9).
Samhällsteoretisk modell
Meeuwisse & Sunesson (1998) beskriver den samhällsteoretiska modellen då ordet välfärdskris under 1990-talet blivit ett vanligt uttryck för att karaktärisera en sida av det svenska samhället. Välfärdssamhället kan avse en resursbrist i de offentliga systemen som gör att utsatta människors behov av vård, omsorg och stöd inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt. En angränsande betydelse kommer till uttryck i bedömningen att fattigdom och ohälsa ökar. Frivilliga organisationer har spelat en viktig roll för det sociala arbetets professionalisering då det idag ofta finns någon form av expertisbildning inom många frivilliga organisationer. Det finns också de organisationer som motverkar en sådan utveckling. Studier visar att förhållandet mellan frivilligorganisationer och kommuner kännetecknas av samarbete, integration samt ömsesidigt beroende enligt författarna. Sverige har under lång tid i ökande omfattning gett stöd åt frivilligt socialt arbete i många former. Det som ibland har varit problematiskt i socialt arbete utanför kommun och stat har främst varit motstridighet mot
välgörenhet och privatisering, snarare än motstånd mot folkrörelser och frivilliga organisationer. Idag lyfts frivilliga organisationer fram i ljuset och tillräknas en rad positiva värden som medmänsklighet, värme, engagemang, kreativitet, spontanitet, flexibilitet. Frivilligorganisationerna betraktas idag som mindre byråkratiska, man fokuserar på social tillhörighet och social integration där utgångspunkten är solidaritet. Samtidigt förväntas de att frambringa social service som både är billig och flexibel (Meeuwisse & Sunesson, 1998 s 172-189).
Även författarna Nordfeldt & Söderholm (2002) beskriver den samhällsteoretiska modellen där det finns ett politiskt intresse för ideologiskt förankrad vård i kommunerna. Kvinnojourerna är en del av de välfärdsmarknader som vuxit fram inom kommunerna. Det finns ett politiskt intresse för att söka nya former av aktörer som inte primärt har ett vinstintresse. Det är istället förtroendet för verksamhetens konkreta innehåll som räknas. Kvinnojouren ses som en
komplementär funktion på välfärdsmarknaden som kommunerna ger ekonomiskt stöd åt. Det finns särskilda kvaliteter och mervärde enligt
organisationsföreträdare. Kvinnojouren står för en grundläggande ideologi, inga krav inom de olika verksamheterna, varken på de utsatta eller på personalen. Ett mervärde som uttrycks med den tydliga ideologiska grunden är att det för personalen är något mer än ett jobb, att det finns andra drivkrafter utöver själva arbetet. Ett mervärde som också lyfts fram är att utsattas integritet skyddas och bevaras i frivilliga organisationers verksamheter. Detta gäller främst
organisationer med bidrag som inte har skyldigheter att registrera hjälpsökande (Nordfeldt & Söderholm, 2002, s 32-45).
Humanistisk teori
Wikipeda (2006) diskuterar Humanism på webbsidan
>http://sv.wikipeda.org/wiki/Humanism<2006-04-10. Humanistisk psykologi grundades utifrån ett missnöje med behaviorismens mekaniska människosyn och psykoanalysens deterministiska system. Abraham Harold Maslow )1908-1970) tillhör den humanistiska skolans grundare. Humanisterna presenterar en bild av människan som aktiv, kreativ och upptäckande. De såg positivt och optimistiskt på personlighet och betonade växande, självförverkligande och människans fria vilja. Maslow är kanske mest berömd för sin mänskliga behovspyramid där han
självförverkligande. Humanismen är i grund och botten en livsåskådning som bygger på en kärna av övertygelse vad gäller ideal och mål. Sedan kan och bör medlen för att nå dessa mål vara föremål för vetenskapliga undersökningar. En annan forskare Blennberger (2005) beskriver humanitet som en av normerna för etiska principer i socialt arbete, där människans värde och värdighet är centrala teman. Dessa teman innebär att vi har förpliktelser gentemot andra
människor, ser deras behov och svårigheter samt tar ansvar för dem. Socialt arbete betyder att man ska bemöta människor med respekt, vänlighet, tillit och jämlikhet. Socialt arbete ska bedrivas för att bidra till ett värdigt liv, fri från tvång och
förtryck där man visar respekt för människors integritet. Välfärd ingår i ett värdigt liv, detta kriterium måste naturligtvis relateras hur resurssituationen ser ut i ett samhälle (Blennberger, 2005 s. 227-232).
Det finns också risker med etiken menar Blennberger (2002) när det sociala arbetet inte får resurser eller när det bedrivs utan respekt för medborgarna, kan det ses som ett tecken på att den moraliska grunden i samhället håller på att sjunka. En del av kritiken riktar sig mot att det sociala arbetet minskar den
hjälpbehövandes egen förmåga och skapar ”inlärd hjälplöshet”. Det sociala arbetets huvudprofession socionomerna kan då bli föremål för den moraliska kritiken, liksom andra beslutsfattare och aktörer inom de organisationer som bedriver socialt arbete (Blennberger, 2002 s. 8-9).
Hur hanterar samhället etik i socialt arbete?
I detta kapitel tittar jag närmare på hur samhället hanterar etik i socialt arbete samt dokumentation när det gäller rättssäkerhet och integritet för den enskilde. Först görs en genomgång av lagstiftningen kring socialtjänstens mål, dokumentation, regeringsformens etiska värden och normer, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och jag fortsätter sedan med yrkesetiska riktlinjer för socionomer av Akademikerförbundet SSR. Socialtjänstens maktposition och
frivilligorganisationernas roll presenteras också.
Svensk lagstiftning
Här presenteras några av de lagar som används inom socialtjänsten för att tillgodose enskildas behov av service- och omsorgsinsatser. Detta är en del av svensk lagstiftning samt Förenta Nationernas förklaring om de mänskliga rättigheterna, där etiska aspekten tas upp som en del av vad som bör räknas som etik i dokumentation. Blennberger (2005) menar att etiska bedömningar är oftast invävda i socialt arbete. Socionomer ställs ofta inför situationer där olika
handlingsalternativ ska väljas och värderas och där konsekvenserna för klienterna är svåra att förutse (Blennberger, 2005 s. 7). Genom lagstiftningen (Sveriges Rikes Lag (2004) ska dokumentation ge en bild av hur den enskilde klarar sin vardag, ges full delaktighet i samhällslivet samt känner sig trygg och upplever meningsfullhet i gemenskap med andra. Frivillighet och självbestämmande skall vara vägledande vid handläggningen av enskilda ärenden inom socialtjänsten. • Socialtjänstlagen (2001:453), 1 kap. 1§, Socialtjänstens mål
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i
levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
• SoL 11:5 Handläggning av ärenden
Dokumentationsskyldigheten gäller inte endast för socialnämnden utan även för privat socialtjänst som står under länsstyrelsens tillsyn. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder från det att ett ärende anhängiggörs till dess att det avslutats genom beslut. Utöver handläggning av ärenden skall
dokumentation ske av sådant rent faktiskt handlande som utgör genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling. Endast de uppgifter som har betydelse med hänsyn till verksamhetens art och det enskilda fallet behöver dokumenteras. Dokumentation bör innehålla uppgift om vem som har gjort en viss anteckning och när anteckningen gjordes. På samma sätt som
sekretessreglerna syftar den här regeln till att skydda den som vänder sig till socialtjänsten från obehörig insyn i hans privatliv. Obehörig får anses vara envar som inte har legitim anledning att ta del av handlingen i sin
• SoL 11:6
Dokumentation skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Personakten kan innehålla dels handlingar och anteckningar som tillkommit inom socialtjänsten, dels handlingar som har givits in dit. Utgångspunkten är således att uppgifterna i dokumentationen skall vila på ett korrekt underlag och inte vara nedsättande eller kränkande karaktär.
• Statsskickets grunder, 1 kap. 2§ Regeringsformens etiska värden och
normer
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.
• Mänskliga rättigheter
En mycket uppmärksammad etisk deklaration är FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, med dessa anslag (Artikel1):
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av
broderskap” (Sveriges Rikes Lag 2004).
Yrkesetiska riktlinjer
Blennberger (2005)) beskriver andra exempel på vägledande dokument med etiska kodord och yrkesetiska riktlinjer för socionomer. Avsikten med etiska riktlinjer är att framhålla viktiga etiska värden och att klargöra etiska
komplikationer i socialt arbete. De etiska riktlinjerna för socionomer ger inte ett heltäckande regelsystem. Det handlar snarare om att ange en generell
professionsetisk inriktning som vägledning för ställningstaganden i enskilda valsituationer i socialt arbete (Blennberger, 2005 s. 10, 31).
Här presenteras citat ur yrkesetiska riktlinjer som följer Akademikerförbundet SSR för auktoriserade socionomer. Syftet med auktorisation är att ge klienten ökad trygghet genom ett garanterat professionellt bemötande och handläggning. Socionomen får en kvalitetsstämpel och arbetsgivaren en kvalitetsgaranti.
”Profession och personlighet
1. Professionellt socialt arbete bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, demokratiska och humanistiska värden samt bidrar till att förverkliga mänskliga rättigheter och att utveckla samhällets välfärd.
2. Socionomen ska i sitt arbete och i sin livsföring i övrigt respektera varje människas lika värde.
3. Socionomen har ett särskilt ansvar gentemot personer och grupper som är i en utsatt situation.
4. Socionomen måste använda sin professionella ställning på ett ansvarsfullt sätt och vara medveten om gränserna för den egna kompetensen.
5. Socionomen bör utveckla sin professionella kompetens och eftersträva etisk medvetenhet och moralisk mognad”.
”Klienten
6. Socionomen ska respektera klientens personliga integritet och främja dennes självbestämmande så länge detta inte inkräktar på samma rätt för andra. 7. Bemötandet av klienter ska grundas på respekt och en strävan efter att etablera
goda relationer. Insatserna ska så långt som möjligt bygga på samarbete och samförstånd.
8. Socionomen ska upplysa klienten om rättigheter, ansvar och skyldigheter och i sitt arbete eftersträva bästa möjliga insats för varje klient.
9. Konfidentiell information och för klienten känsliga uppgifter måste handhas med den sekretess lagen stadgar och i övrigt med stor varsamhet.
10. Socionomen får inte utnyttja klientens beroendeställning”.
”Kollegor och arbetsplats
11. Socionomen måste hålla sig underrättad om och vara solidarisk med organisationens grundläggande målsättning.
12. Socionomen söker upprätthålla lojalitet och respekt för kolleger och andra anställda i olika befattningar samt tar ansvar för arbetsplatsens sociala miljö. 13. Socionomen är skyldig att vidtaga åtgärder för att komma till rätta med
kränkningar orsakade av organisationens arbetssätt eller medarbetares eller klienters agerande. Denna skyldighet bryter andra krav på lojalitet”.
”Samhälle
14. Socionomen ska arbeta i enlighet med gällande lagstiftning så länge detta inte kränker grundläggande mänskliga rättigheter.
15. Socionomen bör sträva efter att skapa förtroende hos medborgarna för socialt arbete och för socionomers professionella kompetens samt vara öppen för kritisk granskning av sin yrkesutövning”.
Socialtjänstens maktposition
Ronnby (1993) beskriver hur socionomen befinner sig i en maktposition i förhållande till hjälpsökande människor som befinner sig i en utsatt situation. Socionomens handlingar har därför stor betydelse för dessa människor. Etiska avgöranden måste göras av socionomen som person, men är ändå inte en enskild betydelse eftersom man arbetar inom socialtjänsten. Man kan inte hålla sig med vilken moral man vill som socionom. ”God etik betyder bland annat att ge klienten samma bemötande och hjälp, som socionomen önskar skall gälla för alla liksom för honom själv. Det betyder också att hjälpa människor utifrån deras behov och kräva ansvar i förhållande till deras förmåga”. Socionomen skall själv göra sig medveten om sin moral och handla utifrån det som anses som god etik (Ronnby, 1993 s. 162-163).
Frivilligorganisationen Nya Kvinnojouren
Frivilliga organisationer har spelat en viktig roll för det sociala arbetets
professionalisering då det idag ofta finns någon form av expertisbildning inom många frivilliga organisationer. Kristianstads Nya Kvinnojour är en ideell förening som verkar mot våld och förtryck av kvinnor. Dem är ingen myndighet, utan fungerar snarare som medmänniskor som hjälper kvinnor i kris. Dem är anslutna till SKR (Sveriges Kvinnojourers Riksförbund). Föreningen bildades i maj 1999 och jourverksamheten har varit igång sedan oktober 1999. Föreningen har närmare 100 medlemmar vilket innebär att dem är Skånes största kvinnojour medlemsmässigt sett. Kvinnojouren går ut och informerar om sin verksamhet till bl.a. Skolor, andra föreningar, sjukvården och rättsväsendet. Dem är även aktiva i samhällsdebatten genom att skriva insändare i lokalpressen.
Samarbete
Kvinnojouren samarbetar med bl.a. Vuxenskolan, S:t Lukas stiftelsen och Rädda Barnen och BOJ. (Brottsofferjouren) Dem har ett gott samarbete med
Socialförvaltningen där Socialnämndens ordförande och vice ordförande är deras kontaktpolitiker. Dem samarbetar med Yrkeskvinnors Klubb där dem är
medarrangörer till Kvinnofrukostarna som görs ca 4 gånger per år. Kristianstad Kvinnojour har varit initiativtagare till att bilda en samverkansgrupp för samtliga kvinnojourer i Skåne. Detta har varit möjligt genom att söka projektpengar från Brottsoffermyndigheten. Dem ingår även i en arbetsgrupp beträffande bildande av ett Brottsförebyggande Råd (Nya kvinnojouren 2005 s.1-7).
Enligt Sveriges Rikes Lag (2004) hanterar samhället etik i socialt arbete med hjälp av våra lagar samt yrkesetiska riktlinjer. Detta betyder att socialtjänstens
verksamhet ska ta hänsyn till många samverkande faktorer. Socialtjänsten ska medverka i en samhällsutveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor, social och ekonomisk trygghet (Sveriges Rikes Lag 2004).
Resultat och Analys
I följande text presenteras resultatet av de intervjuer som genomförts vilket innefattar empiri, tolkning och analys. Indelningen i kapitlet har styrts av de resulterade kategorierna respekten för människor, rättssäkerhetens betydelse, värdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete som lyfts fram under bearbetningen och analysen av materialet. Efter varje kategori följer ett resonemang och analys av resultaten. För att ge kategorierna ett djupare
sammanhang hänvisas läsaren till delen tidigare forskning och teoribildning som ger en beskrivning om orsaker till etik i dokumentation. De som intervjuats arbetar alla med socialt arbete och syftet har varit att jämföra dessa med varandra. I vissa fall skiljer sig informanterna från varandra och då redovisas det under varje rubrik. För att veta vem som uttryckt vad så har informanterna numrerats från 1 till 4.
Alla intervjupersonerna har någon koppling till etik i dokumentation när det gäller rättssäkerhet och integritet i sitt arbete, men hur mycket dem arbetar med det varierar dock kraftigt mellan de olika verksamheterna. Nya kvinnojouren använder sig till exempel inte mycket av dokumentation då kvinnorna som kommer dit vill vara anonyma och slippa att hamna i myndighetsregister. Majoriteten av de intervjuade har lång erfarenhet av socialt arbete med arbetsuppgifter som utredning av olika ärenden, samtal och jourverksamhet. Flera av de intervjuade associerar etik i socialt arbete med bemötande. Ordet definieras på många olika sätt och har olika betydelse för de intervjuade beroende på var de arbetar. I Nya kvinnojouren som är en ideell förening arbetar man som medmänniska under demokratiska och opolitiska former. Inom socialtjänsten som är en myndighet arbetar man som professionell dvs. inom yrkeskategorin
socialsekreterare/handläggare och är styrd av gällande riktlinjer.
Förtydligande av definition
Att definiera vad man menar när man pratar om etik i dokumentation när det gäller rättssäkerhet och integritet i socialt arbete kan vara problematiskt. Det finns ingen självklar definition även om många idag har anammat samhällets definition så som lagstiftningen kring socialtjänstens mål, dokumentation, regeringsformens etiska värden och normer, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vissa delar behöver inte vara nödvändiga i det ena fallet, å andra sidan betonas ofta att man ska ta hänsyn till en helhetssituation. Att begränsa sig i arbetet är en konst i sig då man riskerar att man inte får med sådant som kan vara viktigt och
betydelsefullt för arbetet och det är en nackdel. I detta arbete har därför intervjupersonerna i början av varje intervju fått beskriva vad de tänker på när man talar om etik i dokumentation när det gäller rättssäkerhet och integritet i socialt arbete.
Respekten för människor
I många yrkesverksamheter är bemötande särskilt uppmärksammat, det gäller inte minst för socialt arbete där startpunkten bör vara en hållning av respekt. Med respekt för den andre kan man ha en hållning av värdighet, saklighet, opartiskhet och tydlighet. Socialsekreterarna får tänka på vad som skrivs ner i en utredning, för det kan vara lätt att när det sätts på papper kan det låta väldigt annorlunda. Det som är viktigt är att folk inte ska känna sig kränkta när utredningen läses.
Samtidigt så måste man ändå kunna skriva ner det som har hörts och det som blivit sagt. Det blir någon form utav avräkning, att kunna förmedla budskapet samtidigt som det görs med respekt.
Den första kategorin som upptäcktes genom kodningen var Respekten för
människor. Det visade sig väsentligt för etik i socialt arbete att i dokumentation
utgå ifrån att hitta ett samspel mellan fakta om människan och människans värde och (integritet). Till exempel informant 1 sa, ”Det första jag tänker på kan vara
felaktigt, men det handlar om respekt. Det är det jag tänker på, att man ska respektera de människorna man möter här på alla sätt alltså även när jag skriver en utredning”.
I Nya kvinnojouren är det viktigt att lyssna av, det kan vara massor som man inte vet och som för kvinnan är helt naturligt. Då blir det ju viktigt för kvinnan att känna sig bekväma med bemötandet. Trots ovanstående till synes lätta och enkla definition är respekt inte något enkelt eller lättidentifierat begrepp utan snarare ett svårfångat fenomen. Att bemöta någon med respekt inom socialt arbete kräver mental närvaro och lyhördhet. Informanten uppger att etiken kan ha stor betydelse i olika händelser och skeenden med människor i utsatta situationer, där varje möte kan se olika ut beroende på situation. En viktig dimension av arbetet är att kunna visa respekt, ta hänsyn och visa vänlighet och tillit till kvinnan. Till exempel informant 2 sa, ”Man tänker hela tiden på att folk inte ska känna sig kränkta, man
måste kunna förmedla budskapet samtidigt som man gör det med respekt”.
Informanterna berättar hur deras arbete med att dokumentera kan påverka människor både positivt och negativt. För de som arbetar inom socialtjänsten arbetar enligt Socialtjänstlagen (SoL) vilket innebär att dokumentera både under handläggning och under verkställighet. Frivilligorganisationen Nya kvinnojouren arbetar inte under någon myndighet och har därför ingen
dokumentationsskyldighet. Nya kvinnojouren säger att de arbetar helt på kvinnans villkor, kvinnor som kommer dit för samtal får prata av sig. Frivilligarbetaren avbryter inte henne och talar om hur hon ska göra, utan hon får själv komma fram till vad hon ska göra. Hon får helt enkelt prata av sig. Till exempel informant 4 sa,
”Många gånger är det ju krissamtal och dem är upprörda, så det är jätteviktigt med bemötandet”.
Att arbeta som Socialsekreterare innebär många olika situationer där etiken har stor betydelse. Det finns ärende där personer vill ha hjälp under en period, men personen har inte rätt till någon hjälp. Detta förmedlas genom att berätta för dem hjälpsökande att det finns vissa riktlinjer att gå efter. Socialsekreteraren talar om att de förstår deras situation, men att man ändå inte har rätt till det som de vill ha.
Som socialsekreteraren kan det vara svårt många gånger att nå fram till personer som är väldigt arga och besvikna och som känner sig fruktansvärt orättvist behandlade. Vid sådana här situationer kan socialsekreteraren fråga om den
hjälpsökande vill träffa andra handläggarna istället och få sin sak prövad där, detta kan erbjudas för att de inte ska känna sig illa- eller orättvist behandlade.
Socialsekreteraren kan bli bättre på alla plan, det handlar om att ha distans till sitt arbete. Riktlinjer och ramar ska följas och man ska försöka att hjälpa de
människor som man träffar, fungerar inte det så provas andra sätt. Vissa telefonsamtal kan vara svåra, samtalen kan handla om allt från att ha fått ett avslag när det gäller ekonomiskt bistånd eller att klienterna har fått hem papper om en anmälan. Många gånger är det krissamtal och klienterna är upprörda. Det är jätteviktigt att lyssna på personerna som ringer och vad de har att säga. Till
exempel informant 2 sa, ”Den här personen hörde av sig igen och då sa jag att:
om du vill, jag upplever att du tycker att jag inte behandlar dina ansökningar på ett rättvist sätt. Så om du vill så har du rätt att träffa de andra handläggarna istället, för att få din sak prövad där. För jag vill inte att du ska komma hit och känna dig illa behandlad eller orättvist behandlad”.
Det finns stora likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren på hur man ser på fenomenet respekt. Dessa innebär förpliktelser gentemot andra människor, se deras behov och svårigheter samt ta ansvar för dem. Bemötande har många olika definitioner men en gemensam nämnare är dock att det i väldigt stor utsträckning handlar om hjärtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar människor emellan. Tidigare forskning stödjer resultatet där Stiegen (1983) berättar att vi tidigare har kunnat se att etik bl.a. handlar om våra grundläggande livsvärden. Stigen nämner att det gäller värden som trygghet, närhet och förtrolighet till andras vänskap, kärlek, självaktning och respekt för andra (Stiegen, Öyvind m.fl. 1983 s. 23,34). När socialstyrelsens
principbetänkande kom 1974 presenterades de övergripande målen hur
socialvården ska utvecklas i demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet. Enligt utredningen betyder demokrati ”förverkligandet av medborgarnas vilja och självständiga åsiktsbildning samt medborgarnas aktiva deltagande i
beslutsprocesser” (SOU 1974:40 s. 29).
Resultatet visar på ett samband med tidigare forskning där Blennberger (2005) beskriver perspektivet humanitet som en av normerna för etiska principer i socialt arbete, där människans värde och värdighet är centrala teman. Dessa teman innebär att vi har förpliktelser gentemot andra människor. Socialt arbete betyder att man ska bemöta människor med respekt, vänlighet, tillit och jämlikhet. Socialt arbete ska bedrivas för att bidra till ett värdigt liv, fri från tvång och förtryck där man visar respekt för människors integritet. Välfärd ingår i ett värdigt liv, detta kriterium måste naturligtvis relateras hur resurssituationen ser ut i ett samhälle (Blennberger, 2005 s. 227-232).
Rättssäkerhetens betydelse
Informanterna berättade sin syn på hur dokumentation kan påverka människor både positivt och negativt. Människor som kommer till mottagningsgruppen i kommunen får ta del av i stort sett all dokumentation. Så är det inte om man går på löpande ekonomiskt bistånd eller kanske har en löpande kontakt med barn och ungdom, då är det mycket journalanteckningar och då måste man begära ut dem för att ta del av dem. Utredningen skickas ju alltid ut, många människor kan ha synpunkter på utredningen. Det kan vara att klienterna tycker att de har blivit missförstådda, ibland kan det vara så att om det har blivit något missförstånd t.ex. om ett föräldrapar har separerat, de har förstått den ena föräldern på ett visst sätt när de har pratat om sin situation och om barnets situation och kanske då också om den andre föräldern. Det som skrivs ner kan påverka på ett sådant sätt att båda föräldrarna har rätt att ta del av dokumentationen. Det händer att den ena
föräldern tycker att det inte stämmer det som den andre föräldern har sagt. Även om det skulle stå rätt så som den här personen har sagt, så är det taget ur ett sammanhang. Dokumentation kan få konsekvenser, det positiva med
dokumentation är att de får ta del av det som skrivs och ha synpunkter. Har det skrivits något i utredningen som de inte är med på så kan man gå in och göra en revidering och då står det att personerna har ringt och berättat vilket som var felaktigt och vad de ville lägga till i utredningen.
Den andra kategorin som upptäcktes genom kodningen var rättssäkerhetens
betydelse. Det visade sig vara väsentligt för etik i socialt arbete att i
dokumentation utgå ifrån att hitta interaktionen mellan fakta om människan och människans trygghet. Till exempel informant 2 sa, ”Det viktigaste tycker jag är
att ingen känner sig utpekad, framförallt i barnavårdsärenden. Så det är jätteviktigt hur vi dokumenterar”.
Arbetssättet inom Nya kvinnojouren är att inte föra någon dokumentation på kvinnorna som kommer dit, utan man noterar om det är en kvinna som har hört av sig och ska ringa igen så görs en anteckning om det. Eller om hon ska komma på samtal. Kvinnan får vara anonym. Nya kvinnojouren arbetar helt på kvinnans villkor, så vill hon höra av sig så får hon göra det. Informanterna berättar att man aldrig ringer upp någon eftersom det skulle bli katastrof. Kvinnojouren brukar säga till kvinnan att hon ska ringa och säga var hon går, men det är inte ofta som hon gör det. Till exempel sa informant 3, ”Vi har små små anteckningar, det är
inte alls utförligt skrivet”, som sagt var hon får vara anonym, eller så är det bara förnamnet som gäller. Vi jobbar helt på kvinnans villkor”.
Informanterna berättar hur rättssäkerheten fungerar för den enskilde när det gäller dokumentation i deras arbete. Bl.a. ska dokumentation ge en bild av hur den enskilde klarar sin vardag, ges full delaktighet i samhällslivet samt känna sig trygg och uppleva meningsfullhet i gemenskap med andra. Det är frivilligt för den enskilde att medverka i upprättandet av en levnadsbeskrivning och den görs alltid med respekt för den personliga integriteten. När det gäller Nya kvinnojouren så är det ingen myndighet så de har ingen anmälningsskyldighet, om kvinnan inte har barn med. Många kvinnor söker sig dit då de inte vill träffa socialen. Nya
sig trygga och säkra. Kan inte de hjälpa kvinnan så slussas hon vidare till socialen. Nya kvinnojouren har tre advokater som dem kan hänvisa till. Till exempel
informant 3 sa, ”Vi är ju ingen myndighet så vi har ingen anmälningsskyldighet,
kvinnorna måste känna sig trygga och säkra, att här kan jag prata av mig utan att det förs vidare”.
Rättssäkerheten i kommunen fungerar bra, de förlitar sig helt på deras
dataprogram som ska vara skyddade och säkra. Socialsekreteraren är noga med när handlingar lämnas ut, ska det godkännas att de lämnar ut handlingar till rätt person. Alltid vid första mötet delges utredningen, det skrivna materialet. Klienter som söker ekonomiskt bistånd och som säger att de har mått dåligt och inte klarat av att söka några jobb, då avslås ansökan om man inte har varit i kontakt med läkare och blivit sjukskriven och fått ett intyg på att man är sjuk. För
socialsekreteraren anser att personen inte har gjort vad hon/han ska för att själv stå för sin försörjning. Klienten får ta del av beslutet, men samtidigt kan han/hon känna en enorm kränkning att detta har blivit nedskrivit. När det gäller
rättssäkerheten, så följs reglerna som finns. Revisorer kontrollerar det som skrivs och alla beslut. När det gäller kritik av dokumentation så ska socialsekreterarna tänka på att skriva vad det är som personerna söker, det är viktigt att det är med för att följa rättssäkerheten i dokumentation. Till exempel informant 1 sa, ”Jag
tror att vi följer rättssäkerheten, men det är ju klart om man frågar klienterna om dem alltid tycker det, att det är en rättvist och sjyst dokumentation”.
Det var intressant att ta del av hur man ser på fenomenet rättssäkerhet mellan kommunen och Nya kvinnojouren och vad skillnaderna beror på. I kommunen har man som myndighet dokumentationsskyldighet enligt SoL 11:5 Handläggning av ärenden. Det betyder att rättssäkerheten för den enskilde är att han/hon ska ha möjlighet till insyn i sitt ärende, med planering av de omsorgsinsatser som beviljats. Att en uppföljning är möjlig samt att kvalitén i omsorgsarbetet
säkerställs gentemot den enskilde. När det gäller Nya kvinnojouren så är de ingen myndighet och har heller ingen dokumentationsskyldighet. Detta innebär att den enskilde inte har någon insyn i sitt ärende och inte heller vilken hjälp hon kan få. Man har inte någon uppföljning av hur det går för kvinnorna. Det finns inte heller någon som säkerställer kvalitén i omsorgsarbetet gentemot kvinnorna. Resultatet visar ett samband med tidigare forskning där Nordfeldt & Söderholm (2002) beskriver den samhällsteoretiska modellen där kvinnojouren står för en
grundläggande ideologi, inga krav inom de olika verksamheterna, varken på de utsatta eller på personalen. Ett mervärde som också lyfts fram är att utsattas integritet skyddas och bevaras i frivilliga organisationers verksamheter (Nordfeldt & Söderholm, 2002 s 32-45).
Värdighet och integritet
Informanterna berättade hur de ser på hur dokumentation kan påverkar
människors integritet. När det gäller dokumentation inom kommunen så är det sträng sekretess. Det som skrivs ner är det ingen annan än den personen som får läsa som det berör. Socialsekreterarna läser inte varandras utredningar. Många som kommer för att få hjälp tycker att det överhuvudtaget är jobbigt att vara där, de känner sig kränkta. Klienterna darrar på rösten, tappar papper och är
jättenervösa och säger att dem vill ju inte vara där. Sen finns det personer som kommer in och äger rummet och tycker att de har rätten till allt, de kan lagen utantill och vet sina rättigheter.
Den tredje kategorin som upptäcktes genom kodningen var värdighet och
integritet. Det visade sig väsentligt för etik i socialt arbete att i dokumentation
utgå ifrån att hitta ett samspel mellan fakta om människan och människans frihet och självbestämmande. Exempel på detta sa informant 2, ”Jag tror att många som
kommer ner hit känner sig kränkta. Bara som en sådan sak som att gå genom dörrarna därnere och sätta sig i väntrummet, det är ju väldigt så att man går in och man sitter där och vi går ut och ropar in”.
Vid första kontakten så kan klienten tala om att de inte brukar ta hjälp av socialen, vissa känner sig kränkta att det ska behövas. Om socialsekreterarna stöter på problem med att klienterna känner sig kränkta så brukar det vara den
ensamstående föräldern som söker avlastning. Det är ju en insats för barnen som socialsekreteraren ser det, den andre föräldern måste underrättas och där lämnar den andre förälderns hjälplöshet ut.
I Nya kvinnojouren har dem inte upplevt att kvinnornas personliga integritet kränkts när dem kommer dit, utan kvinnorna tar det som att de som arbetar där är medmänniskor och gör så gott de kan. Kvinnor som kommer dit är oftast så chockade, och när man kommer i det stadiet så är det de minsta dem tänker på. Kvinnorna vill ha hjälp och få ett boende och tips på vad de kan göra. Nya
kvinnojouren har två lägenheter på skyddad adress, om kvinnan ska bo i någon av lägenheterna, måste hon visa legitimation så att dem vet att det är samma kvinna som hon utger sig för. Till exempel sa informant 3, ”Jag har inte upplevt att dem
som kommer hit känner sig kränkta. Utan dem tar det som att vi är medmänniskor och att vi gör så gott vi kan”.
En intressant aspekt var att det existerade två vitt skilda perspektiv på hur människorna känner sig som kommer för att söka hjälp. Myndighetspersonerna beskrev ett negativt möte, där majoriteten av klienterna som kommer dit har en anknytning till ”värdighets” – fenomenet. Nya kvinnojouren beskrev att kvinnorna som kommer dit upplever att de får hjälp av medmänniskor och att det är positivt. Det finns klart skillnader mellan intervjupersonernas arbeten. Socialsekreterarna arbetar med myndighetsutövning och många klienter som kommer dit kanske känner sig tvungna att gå dit för att få någon hjälp. Ronnby (1993) beskriver hur
