• No results found

Jag är inte ”någon” utan jag ”bara finns” - En fältstudie av en elevs parallella världar ”verkligheten” och ”den virtuella verkligheten”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Jag är inte ”någon” utan jag ”bara finns” - En fältstudie av en elevs parallella världar ”verkligheten” och ”den virtuella verkligheten”"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Jag är inte ”någon” utan jag ”bara finns”

En fältstudie av en elevs parallella världar

”verkligheten” och ”den virtuella verkligheten”

I’m not ”anybody” I ”just exist”

A fieldstudy of a students paralell worlds

"the reality" and the "virutal reality"

Lina Sparring

Lärarexamen 180hp Lärarutbildning 90hp 2010-11-03

Examinator: Lisbeth Almhag Handledare: Marie Leijon

(2)

Sammanfattning

Sparring, Lina (2010). ”Jag är inte ”någon” utan ”bara finns””, ”I’m not ”anybody” I ”just ”exist”. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola.

Syftet med följande arbete är att titta närmare på vilka slags bekräftande moment de sociala medierna, ”den virtuella verkligheten”, ger unga på gymnasiet och att ge exempel på bekräftande moment unga på gymnasiet får i sin skolvardag, ”verkligheten”.

Arbete bygger på en fältstudie av en elevs vardag i ”verkligheten” och i den ”virtuella verkligheten”. Fältstudien består av fotoobservationer, informantens egna reflektioner och Facebook-uppdateringar . Dessutom består studien av en skriftlig intervju med informanten för att ytterligare ringa in studiens syfte. Resultatet är därefter analyserat genom en

litteraturbaserad teoriram.

Resultatet utvisar vad en elev på gymnasiet under en skoldag upplever sig få ut i form av olika slags bekräftande moment i relation till ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. Resultatet pekar på att informanten upplever att de bekräftelsemoment som hon får från det sociala mediet Facebook syftar till att stärka hennes självkänsla, medan de bekräftande moment som hon fick i sin ”verklighet” syftade åt att stärka hennes självförtroende.

(3)

Förord

Med hjälp av nedanstående människor har denna studie blivit slutförd

Stort Tack till:

Elisabeth Sparring och Ebbe Alfredsson Bengt-Inge Sparring och Kristina Ramberg Monica Johansson

Lousie Nordborg

Lilian Birath och Joanna Munos Klara Eklund

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning och bakgrund 6

1.1 Syfte 7

1.2 Frågeställning 7

2 Litteraturgenomgång 8

2.1 Bekräftelse och unga i gymnasieskolan 8

2.2 Sociala medier och unga i gymnasieskolan 9

3 Teoretisk ram 12 3.1Självkänsla 12 3.2 Självförtroende 13 3.3 Sociala relationer 14 4 Metod 15 4.1 Metodval 15 4.2 Observationsmetod 16 4.3 Intervjumetod 16 4.4 Urval 17

4.5 Genomförande och bearbetning 18

4.6 Analysprocessen 20

4.7 Tillförlitlighet och etiska aspekter 21

5 Resultat 23

5.1 Fotoobservationerna av informantens ”verklighet” 23

5.2 Utdrag ur informantens profilsida på det sociala mediet Facebook - Informantens ”virtuella verklighet” 23

5.3 Egna stödanteckningar från undersökningsdagen 30

(5)

6 Analys 35

6.1 Olika typer av respons 36

6.2 Analysens slutsats 39

7 Diskussion och slutsatser 40

(6)

1 Inledning och bakgrund

Jag står i rummet där även trettiotvå andra människor står. Förutom vi trettiotre människor finns även podier, tyg, datorer, rekvisita, musik, telefoner, damm och svett som nästintill ockuperar hela scengolvet. Mitt perspektiv flyger hastigt upp under taket och det enda jag kan tänka och vill skrika är: sätt er ner, spotta ut tuggummina, stäng av alla telefoner, släng ut datorerna och lyssna enbar på mig. Så sker inte. Och så vill jag heller inte handla men mina instinkter fullkomligt slår mot mig av behovet att bli lyssnad på. Under min två år som lärare inom det estetiska fältet har jag upplevt att jag har en stadig konkurrent som allt som oftast slår mig i kampen om elevernas uppmärksamhet. De sociala medierna.

För två år sedan deltog jag i ett fortbildningsseminarium för ett hundratal lärare i Svedalas kommun. Föreläsaren öppnade upp seminariet med att ställa frågan: ”Hur många här inne använder sig av Facebook?” Jag och en annan lärare räckte upp handen medan resterande lärare kastade fördömande blickar över oss. Föreläsaren vände blixtsnabbt stämningen genom att utbrista i ett hurra och en varm applåd till oss två som valt att använda det sociala mediet. Han förklarade sin uppfattning, att om en lärare verkligen vill förstå sina elevers situation bör vederbörande sätta sig in i de forum där eleverna vistas. Ett halvår senare hade cirka sextio procent av mina kollegier en egen profil på facebook.

Jag blev därför inte överraskad när jag inför det här arbetet till största delen fann litteratur skriven utifrån ett vuxenperspektiv där vuxna varnar andra vuxna, unga och barn för vilka faror de sociala medierna kan föra med sig. Några exempel på litteratur och information utifrån det perspektivet är: ”Tänk efter innan du laddar upp” en film som lanseras i samand med Safer Internet Day 2010 den 9 februari, ”En litteraturbaserad studie kring samband mellan internetbruk och psykisk hälsa bland ungdomar” Rekkedal och Silfersparre (2010) och ”Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften” Wersäll (2007). Jag har i inledningsskedet av arbetet medvetet valt bort mycket av den vetenskapliga litteraturen och istället försökt att skildra en ung persons vardag så nära dess verklighet som möjligt. Det valet vilar på mina erfarenheter från arbetet på olika säkerhetshäkten, som fotograf, från min roll som regissör och mina år som lärare på gymnasieskolan. Min upplevelse är att jag endast kan försöka förstå en annan människas behov och språk om jag så lång som möjligt strävar efter att öppet lyssna till en andra människans liv och berättelse.

(7)

När jag nu ges chansen att fördjupa mig i ett ämne som ska: ”utveckla för yrket relevanta kunskaper samt stärka deras förmåga att bidra till kunskapsutveckling inom

lärarprofessionen” återkommer jag ständigt till mina bristande kunskaper om hur de sociala medierna bekräftar unga människor. Jag anser att jag är skyldig mina elever att göra mitt yttersta för att försöka sätta mig in i deras situation och bemöta dem med full respekt. Därför väljer jag att bidra till kunskapsutvecklingen inom lärarprofessionen genom en naturalistisk forskningsobservation av en ung människas vardag i de sociala medierna och vardagen i gymnasieskolan med fokus på bekräftelsemomenten inom de båda.

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att försöka förstå vilka slags bekräftelsemoment de sociala medierna kan ge unga människor och att försöka förstå exempel på bekräftande moment i skolan. Genom att öka mina kunskaper om vad som driver och bekräftar unga är min förhoppning att jag i min lärarroll ska hitta ett konstruktivt sätt att bemöta många elevers pågående verksamhet inom sociala medier. Min vision är i förlängningen att jag på ett välfungerande sätt ska klara av att väva in ungas kunskaper inom sociala medier i undervisningen och där genom hitta nya mötesplatser elev och lärare emellan. Sammanfattningsvis är grundstrukturen i arbetet följande:

- Öka min kunskap om ungas relation till sociala medier utifrån ungas perspektiv - Öka mina kunskaper i att hantera ungas användning av sociala medier i en lärandesituation.

- Öka mina möjligheter att i rollen som pedagog använda mig av de sociala medierna som verktyg i min undervisning

1.2 Frågeställningar

Vilka slags bekräftelsemoment kan de sociala medierna ge en ung människa i dag? Vilka slags bekräftelsemoment ges en ung människa exempel på i gymnasieskolan?

(8)

2 Litteraturgenomgång

Eftersom studiens undersökningsområde är relativt ungt finns det därför begränsad tillgång till tidigare forskning och litteratur. Det finns däremot ett flertal examensuppsatser skrivna med avsikten att undersöka liknande område. ”Skolan utmanas av ungas datorkunskap” Olander och Alvén (2008) och ”Populärkultur och medier i undervisningen på gymnasiet – Lärares tankar kring medieanvändande i undervisningen” Herko (2008) är exempel på några av dessa. Det som utmärker den här undersökningen är huvudsakligen att den lyfter fram elevens egen upplevelse av sin vardag i förhållande till vilka slags bekräftelsemoment de sociala medierna ger eleven och exempel på bekräftande moment eleven får i skolan. För att ringa in studiens syfte har jag valt att ägna litteraturgenomgången åt två huvudämnen: Bekräftelse och unga i gymnasieskolan och Sociala medier och unga i gymnasieskolan.

2.1 Bekräftelse och unga i gymnasieskolan

Att betydelsen av bekräftelse för unga människors identitetsskapande är av avgörande mening är något som många forskare och författare menar på. Enligt akademins ordlista (1997) är den främsta betydelsen av ordet bekräfta att giva kraft åt någon eller något och att stärka och förstärka samt att giva ökad trovärdighet och visshet åt någon eller något. Hörnqvist (1999) menar på att bekräftelse är en form av bedömning som tar avstamp i andra människors föreställningar och normer. Vidare redogör Hörnqvist att bekräftelse kan ha många olika uttrycksformer såsom, skriftlig återkoppling, muntlig återkoppling och återkoppling i form av kroppsspråk. För unga på gymnasiet menar Hörnqvist på att bekräftelse även kan vara ett tecken för att de bör förbättra något. Sammanfattningsvis ser Hörnqvist att elever tolkar lärares och andra elevers olika språk till budskap som de navigerar och förhåller sig efter. Brodin och Hylander (2000) ger liknande bild av bekräftelsens betydelse för barn och unga i skolan. Att ge barn och unga bekräftelse i inlärningssituationer ger dem ökad tilltro till den egna förmågan. Den tilltron är grunden för att barn och unga ska ha goda förutsättningar för lärande och utveckling och skapa trygghet till den egna förmågan. De bekräftelsemoment som är tongivande för eleverna i den svenska gymnasieskolan och som till stor del formar elevers identitetsskapande menar Monica Johansson (2009) är kontroll av elever. Enligt Johansson är kontrollen: ”inriktad mot elevers beteende och kunskapsutveckling och följs i regel av

(9)

bedömning med tillhörande betygssättning”.Johansson redogör även för att för elever handlar skolan i hög grad av om att lära sig anpassning. Elever som av olika anledningar inte gör detta i tillräckligt hög grad, får svårigheter i skolsystemet. Betygen vid gymnasieskolan kan alltså ses som en tillämpad hunduppfostran på gymnasieelever. Istället för att eleven bekräftar sig själv i tron och glädjen om att den kunskap hon/han tillskansat sig kommer att ta

henne/honom till det mål hon/han önskar.

Jag tolkar att Johansson menar att gymnasieeleven står under ett kontrollerande skolsystem som använder sig av ungas behov av bekräftelse i form av bedömning med tillhörande

betygssättning. Johanssons (2008) doktorsavhandling visar på att de flesta elever i studien har uppfattningen att: ”en elev ska göra som den blir tillsagd, men ändå tänka själv, och

exempelvis lämna in uppgifter i tid och göra läxor. För elever handlar skolan i hög grad om anpassning. Detta blir alltså det som i hög grad utmärker elevernas identitet.” (s. 265). Dysthe (1996) menar på att bekräftelse i form av speglingar är något utav det viktigaste verktyg en lärare kan ge eleverna. I Dysthes forskning visas det att en elev i en intervju menar att en bra pedagog är en som visar sina elever ärligt engagemang och bryr sig om hela människan. Dysthe menar på att lärarens bekräftelse till eleven hjälper denna/denne att skapa sig en god självbild. Summan av ovan nämnda forskarnas mening, om bekräftelse och unga, tolkar jag till att: det i gymnasieskolan ej prioriteras att ge unga den sortens bekräftelse som de så väl behöver för att utvecklas enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94): ”

Utbildningen ska inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en

möjlighet till en harmonisk och allsidig utveckling. De ska få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras.”

2.2 Sociala Medier och unga i gymnasieskolan

Enligt Ulla Carlsson (2010) är det flitigaste internetanvändarna 15 till 24-åringarna. De lägger 30 procent av sin medietid på internet enligt Mediebarometern (2009). Vidare redogör

Carlsson (2010) för att: ”internet är en arena som erbjuder forum för kommunikation, information, kunskap, konsumtion, shopping, underhållning, spel, opinionsbildning m m” s. 10. Vad vi benämner som ”sociala medier” menar Carlsson är de aktiviteter som kombinerar

(10)

teknologi, social interaktion och skapande medier så som diskussionsforum, bloggar och andra kommenterande forum. Den delen av aktiviteter inom sociala medier som främst har ökat bland unga människor är det vi kallar för ”social networking”. ”Social networking” är enligt Carlsson t ex: ”MSN, Messenger och Facebook – sådant som indikerar samtal och samspel” s. 11. Enligt Medierådets undersökning ”Unga och medier” (2008) om vad unga mellan 12 till 16 år gör på nätet ligger ”chatta” fortfarande i topp sedan den tidigare studien 2005. Även att lägga ut egna texter och egna bilder är aktiviteter på internet som ökar bland unga och som räknas in i begreppet sociala medier. Undersökningen ”Unga och medier” visar även på att ungas upplevelser av att de har utsatts för mobbning via ”sociala medier” som exempelvis mms, mail eller chatt, har ökat sedan 2005: ”När det gäller mobbning visar undersökningen att 14 % i åldrarna 12 till 16 år svarar att de någon gång har råkat ut för mobbning” (s. 45). Truedson (2000) pekar, trots Medierådets undersökning om att mobbning ökar inom de sociala medierna för unga, i sin studie ”Internet på gott och ont” på att: ”Ett skäl till att chatt, men också e-post, blivit så populär bland ungdomar är att det ger en möjlighet att använda så kallade nicknames, smeknamn, när man uppträder i chatten.” (s. 12).

Truedson menar att anonymiteten som de ”sociala medierna” ger möjlighet till är lockande för ungdomar av följande anledningar: ”det går att skapa sin egen personlighet, välja kön och ålder som man vill. En ytterligare lockelse med chatten ligger i att bli bedömd bara utifrån det som sägs, inte utifrån utseende, kläder, status i gruppen” (s. 12-13). Vidare menar Truedson att: ”Anonymiteten inom de sociala medierna kan också ge möjlighet att lufta problem som man inte riktigt vågar ta upp öga mot öga, saker som upplevs generande som sexualitet eller relationer. I andra politiska klimat än vårt kan den också öppna för att ge uttryck för förbjudna politiska åsikter utan risk för repressalier.” (s. 13). Giddens (1991) redogör för sin syn på ungas behov av att testa sin identitet gentemot omvärlden och menar på att tidigare utgjorde yttre förhållanden och traditionen identiteten, såsom t.ex. släktskap, kön och social status, medan det i det högmoderna samhället handlar om att aktivt skapa sig en identitet. Vi är det vi själva gör oss till. Hela tillvaron blir en fråga om att välja och att fatta beslut.

Dunkels (2007) har bland annat forskat på hur barn och unga och vuxna ser på barn och ungas aktiviteter inom de ”sociala medierna”. Dunkels sammanfattar sina tankar från sitt

avhandlingsarbete i ”Barn och unga i den digitala mediekulturen” med att konstatera att det råder någon form av omvänd maktpositionering ungdomar och vuxna emellan. Dunkels

(11)

menar att ungdomars användning av ”sociala medier” ofta diskuteras i negativa ordalag i vuxenvärlden för att de vuxna känner sig underlägsna de ungas kunskap inom området. Generellt tycker Dunkels att ” vi vuxna är dåliga på att låta våra tankar om unga och nätet passera genom vår värdegrund. Det som verkar extremt obehagligt vid första anblicken kan vara sunt och rimligt när man fått tänka tankarna klara, och tvärtom.” (s. 46).

Jag vill även ge ett exempel på en skola som arbetar efter den önskade visionen i studiens syfte. På skolverkets hemsida redogör Pålsson (2010) under kategorin ”sociala medier” för hur: ”Allt fler börjar fundera kring digitaliseringens konsekvenser för hela samhället, och vad detta kan tänkas innebär för skolan och för undervisningens form och innehåll”. Pålsson har valt att titta på ”Datorspel som undervisningsmodell” och redogör för vilken undervisnings modell Quest to Learn arbetar efter inom ramen för New Yorks kommunala skolsystem. Pålsson skriver att lektionerna vid, Quest to Learn, skapas av speldesigners och de fungerar på ungefär samma sätt som ett datorspel. ”Eleverna får en uppgift som ska lösas och därför måste de tillägna sig kunskaper som ska tillämpas i praktiken. Det handlar om att lära sig hur världen ser ut och fungerar”. Vidare redogör Pålsson för användningen av digitala medier vid Quest to Learn: ”naturligtvis spelar de sociala medierna en avgörande roll i undervisningen och man har även en egen sluten, facebook-inspirerad plattform, Being me, där elever, lärare och föräldrar kommunicerar och umgås under och efter skolan.” Däremot hittar jag ingen forskning eller utvärdering av elevers kunskapsresultat vilka genomgått ett skolsystem som bygger på en datorspelsmodell med facebook-inspirerad kommunikationsplattform. Den slutsats jag kan göra efter att ha tittat efter tidigare exempel på, av vad som är visionen med den här studien, är att sociala medier används som kunskaps och kommunikationsverktyg inom vissa utbildningssystem men att det till största delen är ett obeprövat område.

(12)

3 Teoretisk ram

Jag har valt att tolka mina resultat utifrån nedanstående teorier om självkänsla, självförtroende och sociala relationer. Dessa teorier ligger till grund för hur jag valt att bygga min

analysstruktur som summerar mina insamlande resultat. Jag har valt att ta fasta på Meads (1995) grundtankar som han utvecklade till en socialbehaviorism som till stor del belyser bekräftelse och identitet enligt följande: Mead menar att självet är i ständig rörelse och betraktas som ett objekt som granskas, reflekteras över och förändras. Människan rekonstruerar sin historia hela tiden och skapar nya berättelser om sig själv. Detta är

grundförutsättningen för identitetsskapandet, förmågan att se sig själv med den andres ögon.

3.1 Självkänsla

Psykologen Branden (1994), beskriver ordet självkänsla som en människas egenskap att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar och att känna sig förtjänt av framgång och välbefinnande. Branden menar på att självkänsla är en sorts självkärlek vilken gör att oavsett om en människa gör fel och misslyckas med sina

företaganden i livet inte vacklar och helt tvivlar på sin existens. Självkänslan bygger på egen bekräftelse inifrån som utgår från egna behov, värderingar och övertygelser. Enkelt uttryckt är självkänsla den insikten en människa har om sig själv och sitt inre liv och hur hon/han

förhåller sig till den insikten. Mead (1995) skapade en teori om att vi är människor för att vi har ett jag – eller ett själv. Mead menar att uppbyggandet av självkänslan är en social process som uppstår när ett barn interagerar med sin omgivning. Mead bygger sina teorier på att människan skapar sin självbild hela livet genom att spegla sig i andra och genom den spegelbilden rekonstruerar människan sitt själv. Vidare menar Mead (1995) att jaget och självet står i nära beroenderelation till varandra och att se sig själv är som att vända sin blick ut och in och titta in på sig själv. Enligt Meads resonemang om jaget och självet står

människan i stort behov av omgivningens bemötande för att klara av att skapa sig en

självkänsla. Denna beroendeställning är en ständigt pågående process under en människas liv och det är därför av stor betydelse hur exempelvis lärare hanterar sina elever för att dessa ska utveckla en så god självkänsla som möjligt. Mead skriver vidare att självkänsla till stor del

(13)

beror på att jag, genom hur andra behandlar mig, får veta om jag är värdefull i deras ögon eller inte. Steiner (2003) fortsätter i Meads linje med att gå så långt som att hävda att en människa föds först som person när denna/denne blir sedd av sin omgivning. Vidare menar Steiner att en människas självkänsla endast växer då människan kan spegla sitt innersta väsen genom en annan person. Om ett barn eller ungdom inte blir sedd av en för denna/denne viktig person får denna/denne svårt att finna ut sin identitet. Även Hörnqvists (1999) resonemang om att självkänsla är något som byggs upp genom ett stort antal bilder som en människa skapar av sig själv genom andras ögon, stämmer väl med Meads (1995) mening om att människans självbild är ständigt pågående process. Johansson (1999) ger även yttryck för liknade tankar. Johansson menar att den enda vägen för att en människa ska tillskansa sig en bra självkänsla är att vi får den till oss av andras bekräftelser.

3.2 Självförtroende

Enligt Cullberg Weston (2007) är definitionen av självförtroende det värde du sätter på dig själv direkt kopplat till de prestationer du utför. Prestationerna kan utgöras av arbete, skola eller sociala sammanhang. Självförtroendet står i nära relation till bekräftelse utifrån och kan variera från dag till dag. Självförtroende kan snabbt kan tränas upp och står i direkt relation till hur framgångsrik en människa känner sig i förhållande till de kunskaper och handlingar denna/denne kan tillägna sig och klarar av. Johansson (2003) hävdar tydligt att en människas självförtroende kan vara högt och utgörs av faktorer som yrke och sociala status medan samma människa kan ha en mycket dålig självkänsla. Även om självkänsla och

självförtroende ofta löper samman i en människas identitet menar Johansson att ett gott självförtroende till stor det hör samman med den egna förmågan och de specifika prestationer en människa presterar inom ett visst område. Däremot menar Johansson att en människas skapande av ett gott själförtroende i form av framgång inom exempelvis ett visst yrke kan hjälpa upp en dålig självkänsla men att det aldrig är tillräckligt för att återskapa en skadad självkänsla. ”Är dessa brister djupa, är det som att fylla en sandgrop med vatten, hur mycket bekräftelse man än öser i så rinner den ut lika fort. Framgång och berömmelse kan bara ge tillfällig och rätt bräcklig självkänsla eller snarare självförtroende” (s. 46).

(14)

3.3 Sociala relationer

Socialisation menar Evenshaug & Hallen (2001) är den ” process där individer tillägnar sig eller införlivar en viss grupp eller kulturs värderingar- och livsmönster” (s. 445). Goffman (1959) hävdar att: ” Bakom all social interaktion tycks det finnas en fundamental dialektik. När en individ inleder en interaktion med andra individer vill han bli på det klara med

situationens fakta” (s. 215). Goffman resonerar om att alla sociala relationer karakteriseras av vem av individerna som förfogar över situationens fakta och kan dra nytta av dem till dess egen vinning. Alltså menar Goffman att människor av naturen försöker att undvika sociala relationer i de situationer de inte har alla fakta om den sociala situationen och därmed kan lida personligt nederlag. Däremot menar Steiner (2003) att en människa med god självkänsla förblir den samma oberoende av med vem hon samtalar med och oberoende av i vilket sammanhang hon befinner sig i. Dessa påståenden rimmar illa med att många människor i tonåren vacklar i sin identitet och behöver öva på att vara i främmande social relationer. Mead (1995) skriver om hur människans interaktion med hennes sociala miljö är den process som i huvudsak ger henne dennas identitet. De sociala relationerna i tonåren kommer alltså att skapa en ung människas identitet enligt Mead.

Erling & Hwang (2001) redogör även de för att tonåringar i sin intensiva utvecklingsperiod identifierar sig med de människor som de omger sig med exempelvis familj och vänner. Erling & Hwang (2001) redogör vidare för att bristande eller otydliga ramar och knappa känslomässiga engagemang från asociala relationer en ung människa omger sig av kan leda till att denna får svårt att hitta en stabil identitet. Vidare menar Erling & Hwang att man som tonåring kan ha svårt att avstå från sociala relationer, som i förlängningen leder till en destruktiv identitetsbildning, på grund av stora påtryckningar från vänner och intryck från föräldrar. Samtidigt menar Borgström (2002) att ungdomars sociala fält innefattar många olika arenor, exempelvis skola, hem, kompisar och familj. Borgström hävdar att ungdomar iklär olika roller i förhållande till vilken arena de vistas i. Detta rollprovande menar

Borgström är ett sätt för tonåringar att hitta fram till social acceptans och tillhörighet och ett viktigt led i sökande efter sin egen identitet. Sammanfattningsvis hävdar Mead (1995) att vi människor känner mening, vilket är en av de grundläggande känslor för en människas existens, när vi anpassar oss till varandra genom kommunikation i sociala relationer.

(15)

4 Metod

Mitt val av metod grundar sig på en genuin önskan att komma informantens vardag så nära som möjligt för att försöka förstå en elevs förutsättningar och livsvillkor i relation till ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. Följande citat anser jag väl beskriver de villkor metodvalet lyder under och även vilken inställning jag kommer sträva efter att arbeta efter i min kommande lärarroll.

”I genuin kommunikation råder alltid en genuin osäkerhet. Jag vet inte vad jag har sagt innan du har svarat och du vet inte vad du har sagt innan jag har svarat. Du visar mig vad jag har sagt och jag visar dig vad du har sagt.” Asplund. (1987, s. 45)

4.1 Metodval

För forskningen har jag valt att använda mig av en ytterst smal kvalitativ metod. Arbetet omfattar en elev på gymnasiet och dess upplevelse av sin vardag utifrån två spår:

”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. Mitt val att använda den kvalitativa metoden för att uppnå svaret på mitt syfte grundar jag på Holm och Solvangs (1997) linje om att den kvalitativa undersökningen präglas och bygger på en närhet till informanten, samt skapar en förståelse för det samhälle vi lever i. Den kvalitativa metoden syftar till att fånga det speciella hos en enskild person och skapa en förståelse för dennes livssituation. Vidare menar Holme och Solvang att den kvalitativa metoden utgår från att jag som undersökare ser en distinktion mellan en värderingsmässig uppfattning och en faktamässig. Att belysa en enhet och förstå denne innebär inte att man utifrån den kan förstå alla andra. Varje människa är unik och står för sig själv. Dock kan jämförelser göras mellan enheter för att skapa en bredare uppfattning av ett fenomen. Även Trost (2005) argument om att den kvalitativa metoden lämpar sig väl där undersökningens syfte är att förstå och kartlägg människors resonemang, attityder och handlingsmönster stämmer väl med mitt syfte att: ”försöka förstå vilka slags

bekräftelsemoment de sociala medierna ger unga människor och att försöka förstå exempel på bekräftande moment i skolan”. Tillika så menar Patel och Davidson (2003) att den kvalitativa metoden mer än den kvantitativa syftar till att få en inblick i informantens liv och

(16)

uppfattningar. Genom att använda mig av gestaltande observation som metod vill jag öka mina möjligheter att komma informantens vardag så nära som möjligt utan minsta möjliga påverkan.

4.2 Observationsmetod

Att använda mig av en observationsmetod sammanföll naturligt med mitt syfte. Genom att observera informantens vardag med fokus på ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten” gavs jag möjlighet att se fenomenet jag studerade med egna ögon. Hartman (1998) menar att observationer används för att skapa förståelse för varför samt i vilka situationer ett visst beteende uppstår och vad som har fått det att uppstå. Hurtman ger exempel på lämpliga frågor som en observationsmodell kan ge svar på: Varför agerar personen som den gör? Vad ligger bakom beteendet? Hur kommer det sig att beteendet uppstått? Samtliga frågor ansåg jag mig vara behjälpt av i sökandet på svar på mina frågeställningar. Enligt Løkken och Søbstad (1995) är det viktigt att forskaren avgränsar sig vid genomförandet av en observation genom att fokusera på ett specifikt ämne, det på grund av att risken annars är stor att forskaren ser allt och ingenting. Løkken och Søbstad menar även att för att få fram ett tillförlitligt

undersökningsmaterial för studien är det av stor betydelse att vara uppmärksam och uppfatta vad som händer i gruppen samt de rum där de befinner sig i. Även Backman (1998) anser att det avgörande i valet om metod är att den metod som väljs ska ge en djupare förståelse för det som studeras genom att det blir mer hanterligt och meningsfullt. Observationsmodellen gav mig viss tillgång till informantens världar, den ”verkliga” och den ”virtuella verkligheten” under en viss begränsad tidsperiod. Jag valde dessutom att bevara mina observationer genom fotografier vilket ytterligare gav mig ett material att i efterhand analysera och titta på för att ringa in undersökningens syftet genom Hartmans (1998) frågeställningar.

4.3 Intervjumetod

Även valet att följa upp observationerna genom en skriftlig intervju, som till största delen tar avstamp i den kvalitativa intervjumetoden, syftar till att få en inblick i informantens liv och uppfattningar. Holme och Solvagn (2007) menar på att den kvalitativa intervjuns

(17)

grundfundament ligger i att forskaren skapar en stämning som präglas av tillit. Vidare redogör Holme och Solvang att den kvalitativa intervjun skapas genom ett öppet samtal där

informanten/informanterna ges stor frihet att prägla mötet genom sin egen tolkning av de tematiska ramarna. Även Patel och Davidson (2003) hävdar att den kvalitativa intervjun aldrig i förväg kan besluta sig för ett givet facit på sina frågor. Jag har följt de grundstrukturer för kvalitativ intervjumetod som, Holme och Solvang (2007) och, Patel och Davidson (2003), redogör för till största del. Däremot avviker jag från ett kriterie inom kvalitativ intervjuteknik vilket är att jag genomfört intervjun skriftligt. Valet att genomföra intervjun skriftligt fråntar mig som undersökare möjligheten att fritt ställa följdfrågor och för informanten att vinkla om frågorna. Jag menar på att den genomförda intervjun i min undersökning utgår från den kvalitativa intervjumodellen trots att modellen ej följer dessa förutsättningar. Detta påstående vilar jag på att jag har genomfört den skriftliga intervjun i så nära samarbete med

observationerna där informantens utrymme att styra och påverka var av avgörande betydelse. Jag menar på att dessa förutsättningar ger tyngd åt att anse att intervjumetoden bör räknas som kvalitativ.

Sammanfattningsvis vill jag beskriva mitt metodval som en kvalitativ fallstudie genom en naturalistisk forskningsobservation, där huvudfokus ligger i att förstå ett fenomen genom informantens ögon. Det tillkom även ett extra led i metodvalet då informanten ombads att själv beskriva sina upplevelser av fenomenet genom att i skrift tolka

observationsgestaltningen.

4.4 Urval

För forskningen observerade och intervjuade jag en informant. Informanten är en elev som går andra året på gymnasiet och har visat stort engagemang bland annat i elevrådet. Jag fick hjälp att komma i kontakt med denna och en annan elev för ett första mötet genom en tidigare kollega på ett kommunalt gymnasium i Svedala där jag arbetat som lärare i två år. Vid vårt första möte ute på skolan träffade jag de båda eleverna enskilt. Det visade sig att båda två frivilligt ville ställa upp. Min avsikt med att träffa två elever var att säkerställa att jag skulle hitta någon som verkligen var villig att samarbeta på den nivån som mitt arbete krävde. När

(18)

samtala sig fram till vem som skulle kunna passa bäst in rent tidsmässigt och intressemässigt. De båda eleverna samtalade respektfullt och kom med en bra lösning själva och meddelade mig vem som skulle bli min informant. Det var viktigt för mig att den som skulle vara

informant var väl förtrogen med arbetets syfte och bar på ett eget stort intresse för detsamma. För arbetet ansåg jag det mindre viktigt vilket kön som informanten hade, därför finns det ingen tanke med att det blev en kvinna. Urvalet bygger på att jag som forskare och deltagaren hittar ett välfungerande och nära samarbete där vi till viss del arbetar fram arbetsmetoden i en kontinuerlig dialog.

Valet av just den gymnasieskolan som jag valde kom sig av den anledningen att jag är ett känt ansikte där både bland elever och lärare. Det var även viktigt för mig att skolans ledning inte bara godkände att jag genomföre forskningen där utan att de själva fann syftet intressant vilket jag med stor säkerhet kände till sedan tidigare. Gymnasieskolan har en stark tradition av att använda datorer som redskap och har sedan fem år tillbaka försett alla elever med var sin dator som arbetsredskap. Gymnasiet har även en stark tradition av korta teoripass och stort egen ansvar för eleverna där egenstudier erbjuds i varierad läromiljö. Denna slags skolmiljö lämpade sig väl med mitt syfte då eleverna utmanas till stor eget ansvar att fördela sin tid på exempelvis studier och sociala medier.

4.5 Genomförande och bearbetning

Inför undersökningen genomförde jag och informanten två övningsdagar. Syftet med dessa dagar var att vi tillsammans skulle komma fram till ett arbetssätt som fungerade för oss båda. Min grundtanke var inte att komma upp med en färdig arbetsmodell till informanten utan denna själv skulle få vara med och äga processen. Visionen med valet av arbetsprocess var att komma informantens naturliga vardag så nära som möjligt. Jag la upp ett första förslag på arbetsmetod men var mycket noga med att förklara för informanten att det endast var ett förslag som denna gärna fick ha synpunkter på och som vi kunde revidera efter hand.

Grundstrukturen var enligt följande: Jag skulle följa informanten under en hel skoldag. Varje timma skulle jag ta ett dokumenterande foto som gestaltade den skolsituation informanten befann sig i. Samtidigt skulle informanten göra en statusuppdatering på det sociala mediet Facebook. Informanten skulle även svara på två frågor som berörde den verklighet som denna

(19)

befann sig i vid fototillfället. Observationerna syftade till att skapa två parallella världar. En som jag valt att kalla ”verkligheten” och en som jag kallar den ”virtuella verkligheten”. Med ”verkligheten” menar jag det så som filosofen Friedrich Hegels beskriver det: verkligheten är sådan som den falskeligen ter sig för någon observatör, Bra Böckers lexikon (1977). Jag har valt att inte gå djupare in i verklighetsbegreppet för att det ej ryms inom detta arbete. Med den ”virtuella verkligheten” menar jag den verklighet som är en ”datorgenererad skenvärld i vilken användaren upplever sig vara och agera i” Nationalencyklopedin, NE.se. Efter de två övningsdagarna gjorde jag och informanten en avstämning inför dagen då undersökningen skulle genomföras i skarpt läge. Vi kom gemensamt fram till att ett foto och en

statusuppdatering skulle tas och skrivas varje timma var lagom. Informanten ansåg inte att det var genomförbart att svara på de två frågorna under undersökningsdagen så vi beslöt oss för att dessa frågor skulle denna svara på i efterhand. Informanten bedömde att denna genom att titta på fotodokumentationen skulle ha lätt att erinra sig situationen. Detta förslag godtog jag.

Undersökningen genomfördes 22 september 2010 på ett kommunalt gymnasium i Svedala där informanten själv studerar. Vi startade 10.30 i samband med dennas första lektion. Jag

fotograferade varje timma och informanten gjorde en statusuppdatering på Facebook samtidigt. Eftersom jag stävade efter att observera en så verklighetstrogen skoldag som möjligt följde jag med informanten genom alla dennas aktiviteter så som; kompissamtal, matsalsbesök, biblioteksinformation, lektioner och friskvård. Alla dessa aktiviteter dokumenterades ej men jag fick en god bild av en gymnasieelevs ”verklighet” och vardagsförutsättningar. Jag och informanten samtalade inte lika mycket under själva undersökningsdagen som vi gjort under övningsdagarna. Detta var ett beslut som vi

gemensamt tagit för att förbättra förutsättningarna för studiens syfte, att jag som undersökare endast skulle observera undersökningsområdet och påverka det så lite som möjligt. Under hela skoldagen förde jag egna minnesanteckningar över det jag såg och spontana tankar som kom upp. Dessa anteckningar använde jag senare i mitt analysarbete av både

fotodokumentationen och av Facebookuppdateringarna. Det gick åt mycket tid till att förklara för alla inblandade lärare och elever inför varje lektion jag observerade vad undersökningen gick ut på och till att få deras godkännande att observera lärosituationen. Undersökningsdagen slutade16.00. Vid den tiden hade jag gestaltat sex olika skolsituationer som informanten tagit del av. Denna hade själv gjort sex olika statusuppdateringar på Facebook som vi i slutet av

(20)

4.6 Analysprocessen

Den här studien har inspirerats av den etnografiska ansatsen. Hammersly och Atkinson (1989) menar att analysdelen i etnografiska studier inte är någon avskild del av datainsamlingen och ska inte heller betraktas som sådan. Även Fangen (2005) menar på att analysen av materialet pågår från första stund i en fältstudie. I denna undersökning har jag låtit det insamlade observationsmaterialet styra mig fram till val av analysprocess, metod och teoriförankring. Hela studien vill jag beskriva som en växelverkan mellan de gestaltande observationer, analys och intervju. Detta val av metod som analysprocessen ligger i linje med hur Gustavsson (2003) redogörelse av ”sensitizing concepts”, som kan beskrivas som löst konstruerade hypoteser och antaganden vilka ligger till grund för undersökarens integrerade analys och dataproduktion. Utgångspunkten för studien var precis enligt så som Gustavsson beskriver den och däri tydligt i linje med en etnografisk arbetsmodell. Denscombe (2000) menar att något som är avgörande för etnografisk forskning är att forskaren får tillträde till den miljö han/hon har tänkt att undersöka. Vidare menar Denscombe att det är oerhört viktigt för forskaren att få god kontakt men en eller flera informanter som är villiga att öppna upp dörrarna till det tilltänkta fältet. Innan dess finns ingen möjlighet att påbörja någon

undersökning. I början av studien la jag ner mycket tid på att hitta en informant som kändes trovärdig och som fick tillit till mig som undersökare. Jag insåg tidigt att det var av avgörande betydelse att informanten kände sig delaktig och fann egen vinning i att ge mig tillgång till det område som studien avsåg att undersöka. Även i det avseendet har jag använt mig av ett etnografiskt förhållningssätt som indirekt påverkar analysprocessen. Däremot uppfyller jag inte kravet för en etnografisk undersökning gällande tidsperspektivet. Denscombe hävdar att den etnografiska forskningen till stor del bygger på att den som undersöker ett visst område bör vistas i dess miljö under en relativt lång tidsperiod för att kunna läsa ut strukturer och sammanhang. Jag är väl medveten om att min undersökning endast stäcker sig under en dag och att detta kommer påverka resultatet avsevärt. Kullberg (1996) sätter fokus på det som jag menar är min studies absoluta syfte, att etnografin har som mål att i första hand förstå och sätta ord på de olika faktorer som påverkar att den eller de studerade personernas liv ser ut som det gör. Med andra ord ta reda på vilka anledningarna är till att de lever sina liv som de gör. Det är därför viktigt att tydliggöra att de resultat och den analys som studien vilar på kommer från den etnografiska forskningsmodellen.

(21)

4.7 Tillförlitlighet och etiska aspekter

Genom att jag redan vid dokumentationstillfället gjort ett val av vad som är av intresse att dokumentera är jag medskapare av den ”verklighet” som undersökningen avser att återskapa. Jag har alltså analyserat det material som jag själv valt att gestalta. Även valet att ombe informanten att göra en facebookuppdatering varje timma gör att jag som forskare går in som medskapare i den ”virtuella verkligheten”. Däremot tog jag stort avstånd till vilket innehåll som informanten valde att behandla i sina facebooksuppdateringar. Jag har alltså inte haft någon avsikt att helt neutralt gestalta fenomenet jag undersöker då det är praktiskt omöjligt eftersom det är jag själv utför studien. Det jag har stävat efter är att så långt som möjligt gestalta informantens ”verklighet” och ”virtuella verklighet” genom mina ögon så konsekvent och nära som det är möjligt utan att mitt medskapande som forskare ska bli allt för stort. Materialets tillförlitlighet vilar på vetskapen om att detta är en gestaltande observation genom fotografering och utskrifter av en social mediainteraktion under en viss tidsperiod omfattande en informant. Undersökningen gör inga anspråk på att redogöra för alla slags

bekräftelsemoment de sociala medierna ger alla gymnasieelever idag. Den gör heller inga försök till att ge en heltäckande bild av alla slags bekräftande moment som alla elever får i den svenska gymnasieskolan 2010. Undersökningens tillförlitlighet bottnar endast i min förståelse av den enskilde informantens upplevelser av olika slags bekräftande moment inom ”verkligheten” och inom den ”virtuella verkligheten” inom undersökningens tidsramar. Däremot har min vision varit att genom att djupdyka in i ett fall och om möjligt se tendenser till fenomenets grundstrukturer i framtiden klara av att applicera dessa på flera fall.

Undersökningens tillförlitlighet är sammanfattningsvis osäker i relation till att se stora samhällsfenomen och gör endast anspråk på att försöka klargöra syftet i det enskilda fallet. Vad gäller etiska aspekter har jag följt Vetenskapsrådets skrift: ”Forskningsetiska principer inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning”. I den skriften redovisas fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Jag

informerade informanten mycket noga i arbetets startskede om dennas krav på medverkande. Informanten är ej myndig så jag skickade hem ett skriftligt papper med information till båda vårdnadshavarna om vad undersökningen syftade till och på vilket sätt deras barn skulle komma att medverka (se. Bilaga 1). Vårdnadshavarna skickade tillbaka pappret med sitt samtycke. Dessutom förankrade jag undersökningen väl hos ledningen på gymnasieskolan

(22)

och fick ett godkännande till att fotografera i skolans miljö. Inför varje fototillfälle frågade jag den berörda läraren och alla elever om det godtog att jag fotograferade dem i lärosituationen. Jag informerade alla noga om att ingen identitet skulle röjas utom informantens. Vid samtliga tillfällen då jag höjde frågan fick jag ett tydligt godkännande att fotografera men jag vill ändå klargöra att det alltid finns ett visst mått av osäkerhet på grund av grupptryck vid dessa tillfällen. Det utskrivna materialet från Facebook har jag returscherat så att endast

informantens foton och namn syns med dennas godkännande. Min forskning har krävt att informantens identitet är tydlig och dennas medgivande till detta har jag lagt mycket tid till.

(23)

5 Resultat

I denna del av uppsatsen redovisas de resultat som jag har samlat in genom undersökningen den 22 september 2010. Resultatet består av en gestaltande fotoobservation av informantens ”verklighet” genom sex foton, av utdrag ur informantens profilsida på det sociala mediet facebook av informantens ”virtuella verklighet” och av informantens svar på mina frågor tillhörande varje foto. Dessutom har jag dokumenterat mina egna stödanteckningar från undersökningsdagen vilka har kommit att utgöra ett stöd för mig i analysdelen. Resultatet består även av en skriftlig intervju som genomfördes en vecka efter undersökningsdagen.

5.1 Fotoobservationerna av informantens ”verklighet”

Jag kommer här att presentera fotoobservationerna. Fotografierna är tagna av mig, den 22 september 2010, med tidsintervallet 10.30, 11.30, 12.30, 13.30, 14.30 och 15.30. Det är endast informantens ansikte som är synlig på fotona av etiska själ. Under varje foto redovisar jag informantens svar på mina två frågor:

1. I vilken situation befinner du dig i på fotot?

2. Vilken/vilka bekräftande moment får du i situationen fotot gestaltar?

5.2 Utdrag ur informantens profilsida på det sociala mediet Facebook -

Informantens ”virtuella verklighet”

Jag kommer även att presentera informantens statusuppdateringar på Facebook under samma tidsintervall som ”verkligheten”: 10.30, 11.30, 12.30, 13.30, 14.30 och 15.30 under respektive fotografi. Av praktiska skäl uppdaterade ej informanten sin Facebookprofil exakt dessa

klockslag men vi strävade efter att komma dem så nära som möjligt. Uppdateringarna på det sociala mediet redovisas med bildskärmskopior där endast informantens namn och foto är synligt på grund av etiska skäl.

(24)

10.30

1.

”I den här bilden är jag på lektion och min lärare går igenom vad som kommer att ske den närmsta timmen. Jag är väldigt fokuserad eftersom att jag måste veta varje detalj av den laboration som vi ska göra efter genomgången för att jag ska kunna utföra labben korrekt.”

2.

”I den här situationen får jag inte så mycket bekräftelse jag är bara "en av naturvetarna" jag är inte "Louise som engagerar sig och agerar" den bekräftelse jag får är då den bekräftelse som är delad i klassen att vår lärare försöker föra över sin kunskap till oss och bryr sig om att vi ska kunna något.”

(25)

11.30

1.

”I den här situationen diskuterar vi något som kommer att hända i elevrådet och jag förklarar som ordförande hur allt kommer att gå till. Vi sitter i matsalen och under lunchen diskuterar detta ämnet.”

2.

”I denna situation får jag bekräftelse i form av att jag får "betyda" något. Jag är viktig för de andra då jag förmedlar information till dem. Jag får känna mig viktig och behövd och det är något som gör att jag växer som person och mår bra.”

(26)

12.30

1.

”På fotot så går min lärare igenom teoretiskt vad som kommer att ske i kapitlet som vi är i, i vår mattebok. Jag ser ut som att jag "suckar". Jag hade svårt för att förstå vad min lärare pratade om.”

2.

”Jag får bekräftelse om att någon bryr sig om att jag ska förstå och tar sin tid för att jag ska kunna komma vidare i livet. Jag får känna mig viktig.”

(27)

13.30

1.

”I denna bild uppdaterar jag min facebook sida. Jag är inte någon utan "bara finns".”

2.

”Jag får bekräftelse genom att folk har kommenterat bilder, olika statusar eller bara "puffat" en. Det ger mig en känsla av att jag är betydelsefull för någon annan. Jag får nu den uppmärksamheten som jag aldrig annars får. Jag får dessutom möjligheten att berätta något som är relevant i mitt liv men som jag aldrig hade berättat för någon som bara gick förbi fast än att jag uppenbarligen vill dela med mig av mitt liv/ min händelse.”

(28)

14.30

1.

”Jag tar emot idéer om vilken teater vi ska spela upp till vår. Jag tar emot alla frågor och sen ger jag gruppen möjligheten att välja vilken ide som de tror på.”

2.

”Jag betyder i den här rollen något för mina klasskamrater. Jag får synas och höras som en väldigt ledande person. Här växer jag som person i med att jag gör det jobb som ofta en vuxen människa håller i.”

(29)

15.30

1.

”Här förklarar jag min teori om hur man bygger upp en pjäs på ett enkelt sätt. Jag förklarar för de andra hur jag tror man behöva bygga upp en teater.”

(30)

5.3 Egna stödanteckningar från undersökningsdagen

Under dagens gång då jag genomförde undersökningen förde jag egna anteckningar vilkas syfte var att hålla mitt minne uppdaterat. Dessa anteckningar har jag aktivt använt mig av i min analysdel. Även de egna anteckningarna följde samma tidsintervall som

fotoobservationerna och Facebookuppdateringarna. Nedan redovisar jag det renskrivna resultatet.

10.30 – Fysiklaboration

Beskrivning av lärosituationen:

Eleverna står upp Arbetar i par

Ej datorer framför dem God tillgång till läraren

Mycket material att arbeta med

Jag upplever en stor fokusering kring ämnet och en god kontakt mellan lärare och samtliga elever.

Sociala medier i klassrummet: Sms

Facebook

11.30 – Lunch i matsalen

Beskrivning av skolsituationen:

Stor social verksamhet

Mycket elever och lärare

(31)

Sociala medier i matsalen: Sms

12.30 – Teoripass matematik

Beskrivning av lärosituationen:

Teoripass Katederundervisning

Lärare går igenom prov – det är ok att fråga Ny genomgång av teori

Jag upplever ganska stort intresse från eleverna både under prov och teorigenomgången. Eleverna ställer frågor och läraren tar sig tid att svara.

Sociala medier i klassrummet: Sms

Facebook

13.30 – Egenstudier i studielandskapet

Beskrivning av lärosituationen:

Elever sitter och studerar utan lärare Ganska tyst miljö

Flera elever samtalar om annat än studier

Jag upplever att eleverna bör bära stor motivation själva för sina studier för att komma till ro och studera i studielandskapet.

Sociala medier i studielandskapet: Facebook

(32)

14.30 – Praktiskt arbete i tillvalsämnet Sceniskt musikprojekt

Beskrivning av lärosituationen:

Liten grupp – ca 8 personer

Praktiskt skapande

Tydlig dialog mellan lärare elev Demokratisk process

Vissa elever leder lektionen

Det finns inte tillgång till internet för eleverna

Jag upplever ett stort eget ansvar i gruppen och ett stort engagemang från eleverna. Mycket initiativ tas och eleverna får kämpa ganska hårt för att hitta fram till en bra kompromiss. Sociala medier i klassrummet:

Sms

Pratar i telefon

15.30 – Fortsättning på: Praktiskt arbete i tillvalsämnet Sceniskt

musikprojekt

Beskrivning av lärosituationen:

Dokumentationsprocess av det egna arbetet Kollektivt skapande av manus

Öppen dialog

Tydlig styrning från läraren

Läraren lämnar rummet. Eleverna får driva processen själva.

Jag upplever ett mycket stort engagemang i gruppen för det gemensamma arbetet. Det råder dock viss ojämnlikhet i vem som dominerar samtalet. Eleverna övar på att lyssna in varandra och sig själv.

Sociala medier i klassrummet: Sms

(33)

5.4 Skriftlig intervju av informanten

Efter genomförd observationsgestaltningen satte jag mig ner och tittat igenom undersökningsmaterialet och flera frågor väcktes. Jag valde att ställa dessa frågor till

informanten i form av en skriftlig intervju. Min avsikt med att genomföra intervjun skriftligt i stället för muntlig var att ge informanten möjlighet till egen reflektion. Under själva

undersökningsdagen hade jag och informanten kommit varandra mycket nära och jag ville skapa distans mellan oss för att inte påverka dennas upplevelser ytterligare. Resultatet av den skriftliga intervjun redovisas här nedan identiskt med det materialet som informanten

skickade till mig via e-post.

Vad får du för slags bekräftelse genom sociala medier ex. Facebook?

”Genom Facebook kan jag vara precis den jag vill vara, där finns inga krav att uppfylla utan det är bara till att vara sig själv. Här kan jag lägga upp precis vad jag vill för det är min Facebook och det är som en spegelbild av mitt liv och mina tankar. Ibland kan jag vara den hemlighetsfulla och ibland den helt ärliga personen. Detta gör att jag kan "prova på olika personligheter" och se vilken som passar mig bäst. På Facebook är det dessutom mycket enklare att prata med varandra än i verkliga livet. Det blir aldrig någon pinsam tystnad och man råkar aldrig säga något "fel".”

Mellan vilka tider får du respons på dina uppdateringar på ex. Facebook?

”Absolut mest respons får jag på kvällarna mellan 20.00-23.00 det är tiden innan man går och lägger sig och när man behöver socialisera sig lite med allmänna människor.”

Hur använder du de sociala medierna ex. Facebook under skoltid?

”Jag använder dem ganska flitigt. Eftersom att jag har tillgång till dator och internet hela dagarna i skolan så kan jag snabbt gå in och uppdatera när det händer något eller jag känner

(34)

Vad upplever du att andra elever får för slags bekräftelse genom sociala medier ex. Facebook?

”Jag tror de får samma bekräftelse som mig. Att få var den man är och uttrycka sina åsikter om saker eller bara berätta vad man gör. Det är alltid någon som ser det och även om det inte 'kommenteras' eller 'gillas' så blir man ändå sedd. Man vet att någon noterar det man skriver.”

Hur upplever du att andra elever använder sociala medier under skoltid?

”På min skola så använder majoriteten sociala medier under hela skoltiden eftersom att vi kan vara tillgängliga på olika sidor under hela dagen. Elever på andra skolor är lite mer

begränsade och om de uppdaterar under skoltid så är det ofta genom sin mobiltelefon men det är inte så vanligt än.”

Hur upplever du att du och andra elever använder sociala medier ex. Facebook på fritiden?

”Vi använder det hela tiden. Det är så avslappnande eftersom att det är som att man inte är i verkligheten på något vis. Man är någon annanstans och kan koppla bort lite problem och vara den man vill vara. Under helger och lov t.ex. så uppdaterar folk facebook mycket oftare.”

(35)

6 Analys

I den här delen av arbetet redovisas den analys jag kommit fram till genom att tolka resultatet utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Analysen är inriktad mot att ge svar på mitt syfte via informantens svar och upplevelser och mina egna observationer. För att göra analysen tydlig har jag skapat en analysstruktur vars syfte är att ge svar på vad de olika bekräftelsemomenten i undersökningen ger eleven i förhållande till definitionerna av ”Självkänsla och självförtroende” i ”verkligheten” och i den ”virtuella verkligheten”. Analysstrukturens begrepp och form har jag skapat i enlighet med min grundtanke med studien. Jag har utgått från att en elev på gymnasiet idag ofta lever i minst två parallella världar, en ”verklig” och en ”virtuell”. För att fullfölja den grundtanken, i relation till vilka slags bekräftande moment de två världarna syftar till att ge eleven, har jag tagit fasta på de grundläggande teorier om vad bekräftelse gör med oss människor. De grundläggande

teorierna om människans beroendeställning av bekräftelse från andra människor för att skapa sig en självkänsla och ett självförtroende, som främst Mead (1995) står för, ansåg jag vara så pass centrala begrepp i studien att de fick utgöra grundstrukturen. Därför valde jag att låta dessa begrepp, självkänsla och själförtroende, spegla vad de olika slags bekräftade momenten gav eleven i den två parallella världarna. Resultatet blev en analysstruktur som till formen återger den bild jag haft i huvudet under hela studien men med, för mig, de nyfunna begreppen självkänsla och självförtroende som analysverktyg.

För att göra strukturen överskådlig har jag även valt att lägga samman: fotoobservationerna, svaren som tillhör fotoobservationerna, facebookuppdateringarna och mina egna anteckningar för att så långt som möjligt ringa in studiens syfte. Den skriftliga intervjun använder jag sedan som stöd för att ytterligare analysera analysstrukturens resultat.

(36)

Strukturen ser ut enligt följande:

6.1 Olika typer av respons

Det blir mycket tydligt för mig när jag genomfört min valda analysmodell att ursprungen till de olika bekräftelsemomenten i informantens ”verklighet” och i den ”virtuella verkligheten” är olika. Jag upplever att informanten förväntar sig olika slags respons från ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. De olika slags bekräftande momenten verkar höra samman med vad för slags information informanten sänder ut. Informanten ger utryck för att denna är

(37)

väl medveten om att olika slags information ger olika bekräftande moment tillbaka.

Exempelvis beskriver informanten tydligt vad den ”virtuella verkligheten” syftar till: ”Genom Facebook kan jag vara precis den jag vill vara, där finns inga krav att uppfylla utan det är bara till att vara sig själv. Här kan jag lägga upp precis vad jag vill för det är min Facebook och det är som en spegelbild av mitt liv och mina tankar”. Analysstrukturen visar alltså på att alla de slags bekräftelsemoment som den ”virtuella verkligheten” ger informanten är direkt kopplade

till dennas självkänsla. Däremot ger inte undersökningen svar på om informanten sänder ut

olika slags information till ”verkligheten” och till den ”virtuella verkligheten” för att det är vad som förväntas av denna från sin omvärld eller om det är beslut som denna själv väljer utifrån sin egen önskan om olika slags bekräftelsemoment. Vad undersökningen sannolikt pekar på är att informanten upplever sig vara behjälpt av att sända ut olika slags information till ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten” och denna söker tydligt stöd till sin självkänsla och till sitt självförtroende genom en sammanslagning av båda världarna. Informanten skriver på Facebook: ”Jäkla prov… orkar inte med dem…” vilket är en

information från informanten som syftar till att få bekräftelse på sin känsla, sin självkänsla, i enlighet med hur Branden (1994) definierar självkänsla, utveckla dennas egenskap att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar och att känna sig

förtjänt av framgång och välbefinnande.

Samtidigt beskriver informanten att i den ”verkliga” världen får denna bekräftande moment från läraren som syftar till att stärka hennes kunskaper i det aktuella ämnet, hennes

självförtroende, i enlighet med hur Cullberg (2007) definierar självförtroende, det värde du

sätter på dig själv direkt kopplat till de prestationer du utför. Även Johanssons (2008) slutsats

att skolans yttersta kontrollredskap är: ”inriktad mot elevers beteende och kunskapsutveckling och följs i regel av bedömning med tillhörande betygssättning.” stämmer väl med analysen att den största bekräftelsen informanten får i ”verkligheten” bidrar till ökat själförtroende. Det finnas anledning att anta att informanten finner de olika slags bekräftande momenten kompatibla och att denna lärt sig att navigera mellan dem under skoldagen. Meads (1995) teori om, att människa skapar sin självbild hela livet genom att spegla sig i andra och genom den spegelbilden rekonstruerar människan sitt själv, stämmer väl in med hur informanten använder sig av de olika slags bekräftande momenten. Även Meads (1995) tankar om hur människa får syn på sig själv och sin identitet genom att vända sin blick ut och in och titta in i sig själv, har jag använt mig av när jag bad informanten att titta på sig själv och sin

(38)

”verklighet” genom fotografier. De svar jag fick från informanten då denna återspeglar sig själv i fotografierna blir enligt Meads teori ett direkt led i informantens skapande av sitt själv. Av dessa svar drar jag slutsatsen att informanten upplever att flertalet av de

bekräftelsemoment som denna får i ”verkligheten” är bekräftelse eller ickebekräftelse som direkt svar på vilka prestationer denna utför. Alltså visar undersökningen åter igen på att informanten i studien upplever sig få bekräftande moment i ”verkligheten” som syftar åt att ge denna ett ökat självförtroende. Däremot visar studien att informanten endast får ett

bekräftande moment i ”verkligheten” som syftar till att stärka informantens självkänsla. Detta enda bekräftelsemoment är i situationen då informanten sitter i matsalen och samtalar med sina vänner.

Även om denna studie inte visar på att den ”virtuella verkligheten” ger informanten de slags bekräftelsemoment som syftar till att stärka dennas självförtroende vill jag inte dra slutsatsen att de sociala medierna aldrig kan ge unga bekräftande moment som leder till det samma. Däremot gör jag den analysen att de sociala medierna har en tydlig tendens till att erbjuda förutsättningar för unga att lägga ut ett material som ofta syftar till deras önskan om att få bekräftelse som står i relation till deras självkänsla. Som informanten uttrycker det tydligt i

den skriftliga intervjun om sitt liv på Facebook: ”Att få var den man är och uttrycka sina

åsikter om saker eller bara berätta vad man gör. Det är alltid någon som ser det och även om det inte 'kommenteras' eller 'gillas' så blir man ändå sedd. Man vet att någon noterar det man skriver.” Detta uttalade innehåller även en annan intressant aspekt som jag funderat över under arbetets gång: Varför uppdaterar och använder eleverna Facebook under skoltiden då studien visar de får relativt få kommentarer och bekräftelsemoment under dagtid? Min analys av den frågan får svaret, många elever har en stor tilltro till att de facebookuppdateringar de lägger ut har en eller flera mottagare vare sig de får en visuell bekräftelse eller inte. Även detta stämmer väl med Steiners (1995) teori om att, en människa föds först som person när denna/denne blir sedd av sin omgivning. Jag tolkar detta som att den ”virtuella världen” erbjuder elever bekräftande moment endast genom att den är tillgänglig och ter sig som den gör. Om man utgår från att min tolkning stämmer i det avseendet är det lätt att förstå att de sociala medierna är en mycket viktig arena för en ung människa som är mitt inne i en av livets mest identitetssökande faser.

(39)

6.2 Analysens slutsats

Slutligen vill jag sammanfatta min analys till att om de tendenser som analysen pekar på, under den dagen som undersökningen genomfördes, stämmer: att elevers ”verklighet” på gymnasiet till största delen bekräftas genom prestation och elevers ”virtuella verklighet” till största del bekräftar deras existens, blir min klara analys att den ökning bland unga användare av sociala medier som Medierådets undersökning ”Unga och medier (2008)” pekar på bara kommer att fortsätta stiga. Denna ökning tror jag är ett tydligt svar på att unga människor på gymnasiet är i stort behov av bekräftelse som syftar till att öka deras självkänsla. Jag är övertygad om att gymnasieskolan måste arbeta med att både ge elever bekräftande moment som stärker deras självkänsla och som stärker deras själförtroende för att följa läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94): ” Utbildningen ska inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till en harmonisk och allsidig utveckling. De ska få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras.” Jag stärker mitt påstående ytterligare genom Steiners (2003) teorier om, att en människa med god självkänsla förblir densamma och finner trygghet i den egna identiteten oavsett vilken social interaktion denna/denne ställs inför. Jag vill hävda att god självkänsla och ett gott självförtroende löper parallellt med varandra och utgör grunden till en ung människas utveckling till en deltagande och ansvarstagande medborgare, vilket jag anser är gymnasieskolans huvuduppdrag.

(40)

7 Diskussion och slutsatser

Upprinnelsen till min studie var att försöka förstå en elevs val att använda sig av sociala medier istället för att aktivt delta i en lärandesituation. Jag har valt att försöka förstå detta val genom att djupdyka in i en elevs skolvardag utifrån frågeställningen: vilka slags bekräftande moment ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten” ger henne/honom. Utifrån den utgångspunkten upplever jag att jag tillägnat mig större förståelseverktyg för vad som driver en elev till att sända ut information både till ”verkligheten” och till den ”virtuella

verkligheten”. Däremot vill jag inte påstå att jag ringat in studiens syfte helt genom att titta närmare på en elev och dennas vardag under en skoldag. Vad jag istället vill ha sagt med studien är att oavsett vad vuxna på gymnasieskolan anser om ungas användning av sociala medier under skoltid bör vi ställa oss frågan: Har vi rätt att styra ungas liv i den ”virtuella verkligheten” om vi inte erbjuder unga alternativ till bekräftande moment som syftar till att stärka deras självkänsla. Jag menar inte att gymnasieskolan ska ansvara för en elevs hela utveckling av dennas/dennes självkänsla men jag är övertygad om att vi som arbetar i

gymnasieskolan aktivt bör fundera på olika bekräftande moment i ”verkligheten” som stärker elevers självkänsla för att utgöra ett alternativ till sociala medier. Jag vill påstå att självkänsla kan byggs relativt enkelt i en skolmiljö bara genom att pedagogen i lärandesituationen ser och bekräftar alla elever redan innan prestationssökandet är igång. Exempelvis kan det ske genom att ta alla elever i hand och öppna mötet med den enkla frågan: Hur är dagsformen idag? Min erfarenhet av att lägga lite tid och omsorg som inte direkt syftar till kursplanens mål ger mig som lärare god information om elevernas mottaglighet och ger eleverna en chans att bli sedda och ett tillfälle för dem att förmedla sig om sin situation. De gånger jag har hamnat i en konflikt med en klass eller en elev har den kontakten som vi skapat bara genom att hälsa på varandra som medmänniskor varit oerhört värdefull. Jag upplever att det är enklare att hantera motgångar om en tillit och respekt präglar lärandesituationen. Detta kan tyckas simpelt men dock så pass viktigt att jag har valt att påminna om det i slutdiskussionen i den här studien. Jag menar även att all personal inom skolan är skyldig sina elever att sätta sig in och hämta kunskap om den ”virtuella värld” eleverna rör sig i för att säkrare förstå och hjälpa eleverna att navigera inom densamma. Det hade varit intressant att exempelvis låta elever undervisa lärare om hur de använder sig av Facebook och sedan låta lärarna konstruera uppgifter inom sina olika ämnen genom att använda sig av sina nyvunna kunskaper. Inom mitt område,

(41)

scenkonst, skulle jag exempelvis kunna låta eleverna bygga ett eget manus genom

kommentarsfälten på Facebook och skapa en egen grupp med klassens gemensamma projekt. Det hade varit intressant att följa hur historien växte fram bara genom ord. Tror även att ett sådant arbetssätt skulle uppfattas stimulerande och inkluderande för både lärare och elever då båda rollerna ges möjlighet att påverka undervisningen. Ett område som vuxit för mig

intressemässigt under arbetets gång är att i framtiden titta på hur olika ämnesområden på gymnasieskolan hanterar just elevers uppbyggnad av självkänsla och självförtroende.

Helt enkelt anser jag att lärande handlar om kommunikation och kommunikation kräver att vi visar intresse och respekt för varandras levnadsförhållanden. Den här studien bidrar till den framtida skolverksamheten genom att ge röst åt en elevs tydliga behov av att

lärandesituationen bör ge henne bekräftande moment som syftar till att stärka både hennes självkänsla och självförtroende. Studien utgör även en påminnelse till ett förhållningssätt som jag anser att gymnasieskolan bör levandegöra varje dag: att aktivt lyssna till elevernas vardag och att ständigt sätta sig in i elevernas livssituation.

(42)

Referensers

Alvén, Sanna och Olander, Cia. (2008). Skolan utmanas av ungas datakunskap Examensarbete Lärarutbildningen. Malmö Högskola.

Asplund, Johan. (1987). Det sociala livets elementära former. Bokförlaget korpen Backman, Jarl. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund:Studentlitteratur.

Banér, Anne. (2002), Idol, image, identitet. Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning.

Branden, Nathaniel. /1994). Then six pillers o self-esteem. ISBN 0-553-37439-7. Bantman hardcover edition

Borgström, Marianne. (2002) Ungdomar: Sociokulturell identitetsutveckling och idolers betydelse för skapandet av deras identitet.

Bra Böckers Lexikon (1977)

Brodin, M & Hylander, I. (2002). Själv – känsla – att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber AB

Carlsson, Ulla (2010). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborgs universitet Cullberg Weston, Marta. (2007). Självkänsla på djupet. Stockholm, Natur & Kultur.

Davidson, Bo & Patel, Runa. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur AB, (Doktorsavhandling. Göteborgs Studies in Educational Sciences 199)

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken–för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dunkels, Elza. (2007). Bringing the distans – Children’s strategies on the internet. Umeå universitet

Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Erling, Ann. Hwang, Philip. (2001). Ungdomspsykologi – utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur och kultur.

Fangen, Katerine. (2005). Deltagande observation. (H. Nordil, övers.). Malmö: Liber. Gergen, Kenneth. J. (2003). An invitation to social construction. London: Sage Publications. Giddens, Anthony. (1991) Modernitet och självidentitet. Göteborg: Daidalos AB

References

Related documents

[r]

individerna i våra parintervjuer. 9) skriver även att det kan ses som en styrka att utgångsläget är detsamma för samtliga respondenter. Vi ansåg att det i vår situation var

På så sätt gör du även en inbjudan till dig själv och därmed ser jag att risken ökar (för att mobbningen följer med från skolan till Internet)..

Genom att titta på variabler som exempelvis mäter vilka som får komma till tals i nyhetssändningarna, och om nyheterna kommer från externa källor eller egen granskning,

Detta var även en utgångspunkt för studien, om det finns någon skillnad i bemötandet beroende av vilket brott som begåtts eller vem det är som publicerar något på sina

Istället för den tidigare nämnda effekten där spelaren på gatan helt enkelt inte längre fick se den virtuella spelkaraktärens position så skulle spelet lika gärna kunna skicka

Hur mycket målarfärg går det åt till att måla det gamla trähuset vid ingången till Östermalms IP.. Räkna med att det går åt 1 liter per 10

Ett upprepande mönster jag sett när jag undersöker dialogen om digitaliserade kulturarv i till exempel föreläsning från museer eller RAÄ är att även personer inom museivärlden