Upplevelse och behov av stöd efter hjärtinfarkt En litteraturstudie gällande patienters och närståendes upplevelser

Full text

(1)

Bilaga 5. Översikt över kvalitetsgranskade artiklar Författare

år & land Urval Metod Syfte Resultat Kvalitet

Keeling, Dennison, 1995, USA 21 män med HI och deras partner n= 42

Deskriptiv pilot studie, follow-up telefonintervjuer (open-ended) 5, 14 och 21 dagen efter

utskrivningen. Kvalitativ analys metod.

Att undersöka HI patienternas och deras partners inställning till telefonuppföljnings samtal med sjuksköterskor under den första tiden i hemmet. Att beskriva samtalens innehåll

5 framträdande tema

identifierades: svårigheter att acceptera den förändrade

hälsostatusen; försök att reducera riskfaktorerna för HI; finansiella problem; att hantera osäkerheten; uppskattning för sjuksköterskornas information och råd Medel kvalitet Ketunnen, Solovieva, Laamanen, Santavirta, 1999, Finland 47 kvinnor, 10 män och deras partner n= 114

Kvantitativ metod, inklusive deskriptiv statistik och multivariationsmetod har används vid dataanalys. Kvalitativ studie,

datainsamlingen bestod av strukturerade frågor 2 veckor och 4 månader efter HI. Instrument beskrivit av Thomson och Cordle (1988). 4 poäng respons skala: inget alls- mycket bra. Att testa validitet av instrument användes av faktor analys och för statistisk mjukvara, användes av (BMDP) The Bio Medical Data

Att undersöka inverkan av HI på överlevande partnern i form av rädsla och symtom under patientens rehabiliteringsperiod. Forskarna ville utvärdera hälso- och sjukvårdens stöd samt dess inverkan på partners anpassning till den nya situationen.

Nyckelord: rädsla, emotionell, fysisk symtom och partnerns upplevelse av stöd från hälso- och sjukvården under rehabilitering. Ordet rädsla innehöll 2 faktorer: sjukdomsrelaterad rädsla och personligrädsla. Ordet symtom innehöll 3 faktorer: emotionell oro, oförmåga och partnerns sårbarhet. Studien visar hur viktig det är att hälso- och sjukvården lägger märke till närståendes reaktioner och behov eftersom deras resurser är avgörande för patientens rehabilitering.

Medel kvalitet

(2)

Processing. För testing av normalitet användes av Shapiro- Wilcoxon test

Helgeson,

1991, USA 70 män, 20 kvinnor. N= 90 Kvantitativ, Longitudinell studie, telefonintervjuer – 3, 6 och 12 månader efter utskrivning

kvantitativa analys metoder

Att undersöka hur sambandet mellan manlighet/kvinnlighet och social stöd påverkar

återhämtningen efter HI.

Öppenhet i äktenskapet påverkar positivt patienternas

återhämtning. De positiva

konsekvenserna visades vara mer uttalade för män än för kvinnor. Att vara ogift gav bättre

förutsättningar till förbättring jämfört med att vara olyckligt gift. Medel kvalitet Stewart, Davidson, Meade, Hirth, Makrides, 2000, Kanada 27 män, 1 kvinna och deras partner n= 56

Intervjuer fältanteckningar, dagbokföring, diskussioner i grupper.

Att beskriva patienternas och närståendes stressupplevelse, stresshantering och socialstöd. Undersöker vilka källor och typer av stöd som deltagarna hade tillgång till, hur de värderar det sociala stödet de fått och vilka behov av stöd som finns från deras perspektiv. Studien fokuserar på den övergångstiden under de första månaderna efter HI, som präglas av stor

osäkerhet.

Patienterna upplevde som mest stressfulla följande faktorer: emotionella effekter av HI, nödvändighet av

livsstilförändringar, att handskas med vårdpersonal och partnerns reaktioner. Fyra stressfaktorer identifierades av närstående: att lyckas med livsstilförändringarna, att hantera partnerns beteende förändringar och pressen av att ständigt ha ansvar för sin partner. Sekundära stress faktorer:

reaktioner och känslor,

förändringar i familjens relationer

Medel kvalitet

(3)

och aktiviteter, finansiella begränsningar, försämrade äktenskapliga relationer. Mest stöd i form av information fick deltagarna av sin läkare.

Sjuksköterskor nämns sällan som informationskällor. Emotionellt stöd fick de av vänner,

arbetskamrater och familj. Stewart, Davidsson, Meade, Hirth, Weld-Viscount, P 2001, Kanada 27 män, 1 kvinna och deras partner n= 56

Intervjuer, fältanteckningar, dagbokföring, diskussioner i grupper.

Att undersöka effekterna av gruppstöd för patienter och deras närstående. Studien fokuserar på deltagarnas uppfattning om själva stödprocessen och resultaten av den.

Resultaten visade på 3 stöd processer: social jämförelse, social inlärning, social utbytte. 3 typer av social support

identifierades: Informativ, bekräftande och emotionell. Deltagarnas självförtroende, ork, livsuppfattning, sätt att hantera livet efter HI och relationen mellan partnern förbättrades. Kommunikation, förståelse och acceptans ökade betydligt.

Hög kvalitet Svedlund, Danielson, 2004, Sverige 9 arbetande kvinnor och deras partner n= 18

Kvalitativ studie, intervju studie. Fenomenologisk hermeneutik metod inspirerad av Ricoeurs filosofi. Öppna frågor tre och tolv månader efter HI

Att belysa upplevelser i dagligt liv efter en HI som berättas av plågande kvinnor och deras partner

Två tema: 1:a ändra livsstil med subtema: vara hänsynsfull, ta ans- var, leva sida vid sida och önska vad man ska göra. 2:a temat: se fram emot framtiden med subte- ma: känna osäkerhet, hjälplöshet, hopp och känna begränsning.

Hög kvalitet

(4)

Theobald, 1997, Australien 2 kvinnor, 1 man (närstående) n= 3 Kvalitativ fenomenologisk studie. Intervju en månad efter deras partners HI. Giorgi’s metod användes vid analysen.

Att beskriva individuella upplevelse av partnern som har haft sina makar på sjukhus första gången efter en HI

5 huvud tema identifierades: förkrossande osäkerhet,

överväldigande, emotionell oro, behov av stöd, ökad ångest

relaterad till informationsbrist och svårighet att i början acceptera livsstilförändringar. Hög kvalitet Thomson, Ersser, Webster, 1995, England 20 gifta män och deras partner. N= 40

Kvalitativ, semi- strukturerad. Processen av innehållsanalys och data kodning baserades på grounded theory enligt Glaser.

Att undersöka olika mönster av upplevelser som kan vara tydligt hos 20 patienter och deras närstående 1 månad efter första HI

Sex huvud kategorier identifierades: Partnerns förväntningar om råd och information, känslor inför framtiden, viljan att bli normal igen, bagatellisera händelsen, partnerns reaktioner och inverkan på relationen Medel kvalitet Turton, 1998, England 16 män, 2 kvinnor och deras anhöriga. 18 sjuksköterskor. N= 36

Kvantitativ, enkät och intervju. Instrument: CPLNI (Cardiac Patient Learning Needs Inventory) modifierad och anpassad till studien. Vid databearbetning användes Whitney U- test & Wilcoxon signed ranks test.

Att identifiera patienternas och anhörigas behov av information genom att jämföra patienternas, anhörigas och sjuksköterskornas bedömningar om informationen som brukar ges till patienterna innan utskrivningen.

Patienter och närstående värderade sjukhusinformation högt. De prioriterade högst kategorier relaterade till

patientens överlevnad som: hur man minskar risken för re- infarkt, symtomhantering och livsstilfaktorer. Den lägst prioriterade informations kategorin var relaterad till anatomi och fysiologi. Information som gäller

medicinering, sexuell aktivitet

Medel kvalitet

(5)

eller att prata om sina känslor, tankar och rädslor värderades lågt av patienter och högt av sjuksköterskor. Waltz, Badura, Pfaff, Schott, 1988, Tyskland Ca 400 män och deras partner. Ca n= 800 Kvantitativ, Longitudinell, studie, datainsamlingen gjordes efter 2 veckor, 6 och 12 månader, 3,5- 4 år och 5 år efter första gången post HI. Retrospektiv och prospektiv information relaterad till framträdande aspekter av äktenskapssituationen samlades. Hopkins ångest & depression skala, Zung ångest skala, standard regression analyser. Standardiserad skalor tillverkad för tysk population inkluderades. Måtten hade adekvata

psykometriska egenskaper.

Forskarna ville undersöka inverkan av patientens hälso- uppfattning och

äktenskapsfaktorer på långvarig psykologisk respons till

sjukdomen.

Patientens tankar/uppfattningar verkade vara en huvudorsak till medicinsk sjukdom. Negativa värderingar av hot och förlust p g a hjärtskada/oförmåga verkade vara det viktigaste förutsägelse av oro och depression 3-4 år efter sjukhusvistelsen. Ju större graden av oförmåga desto mer negativ var patientens primära

utvärderingar. Högt

förtrolighetsäktenskap visade sig vara adekvat social stöd och graden av förtrolighet mellan partnern var omvänd relaterad till graden av depressiv

sinnesstämning.

Hög kvalitet

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :