Med covid-19 i gymnasievalet : En kvalitativ studie om högstadieelevers gymnasieval under covid-19pandemin

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Med covid-19 i gymnasievalet”

En kvalitativ studie om högstadieelevers gymnasieval under covid-19

pandemin

“

With covid-19 in the high school

election

”

A qualitative study regarding junior high school students' high school choices

during the covid-19 pandemic

Marina Ekberg

Madeleine Nyström

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-02 Examinator: Susanna Lundberg Handledare: Pål Brunnström

Sammanfattning

Covid-19 drabbade hela världen på en mängd olika sätt. Undervisning blev på många skolor digital och gymnasiemässor ställdes in. Gymnasievalet är något som redan innan covid-19 framkallade stress och oro hos elever. Valmöjligheterna inför gymnasiet är många och tidigare forskning visar att vikten av vägledning för att kunna göra ett väl underbyggt val är stor. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19 har påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som har influerat elevernas gymnasieval för att på så sätt se om covid-19 är något som influerat deras val.

Teorierna som studien utgår ifrån är Patton & McMahons Systems Theory Framework modell, Hodkinson & Sparkes Careership teori och Bourdieus begrepp Habitus och Kapital. Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer kommer att intervjua sju stycken niondeklassare.

Resultaten visar att vänner och familj till stor del influerat niondeklassarnas gymnasieval. Utöver detta så visar resultaten att niondeklassarna själva upplever att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Slutsatsen är att covid-19 har påverkat informanternas gymnasieval på så sätt att deras handlingshorisont har begränsats. Vi ser även att informanterna har gjort känslomässiga val istället för val som är baserade på information och fakta.

Förord och arbetsfördelning

Under arbetets gång har det varit viktigt för oss att ha en konstant dialog. Även om en av oss har haft huvudansvar för ett specifikt kapitel så har vi arbetat tillsammans över zoom och bollat tankar med varandra. Marina Ekberg har ansvarat för intervjuerna, transkriberingen och formalia i arbetet. Resultat, analys, inledning och diskussion författades tillsammans. Madeleine Nyström författade metod, teori och tidigare forskning. Vi har tillsammans korrekturläst arbetet.

Vi vill ge oss själva ett stort tack för gott samarbete. Vi vill även tacka vår handledare Pål Brunnström för ett bra samarbete och flexibelt arbetssätt. Vårt största tack går till de elever som ställde upp på intervjuer, utan dem hade det inte blivit ett arbete.

Innehållsförteckning

1 Inledning 6

1.1Syfte och frågeställningar 7

1.2 Disposition 7

2 Tidigare forskning 8

2.1 Studie- och yrkesvägledarens betydelse för elevers beslutprocess 8

2.2 Forskning kring covid-19 påverkan på elever 9

2.3 Influenser i ungdomars gymnasieval 11

2.4 Sammanfattning 12

3 Teorier 14

3.1 Systems Theory Framework-Modellen 14

3.2 Careershipteorin 15

3.3 Habitus 17

3.4 Kapital 18

3.5 Sammanfattning 19

4 Metod 21

4.1 Metodval och metoddiskussion 21

4.2 Urval av undersökningsenheter 21

4.3 Insamling av empiri 23

4.4 Analysform 23

4.5 Etiska ställningstagande 24

5 Resultat och analys 25

5.1 Informanterna och influenserna 25

5.2 Covid-19 och gymnasievalet 28

5.3 Känslorna i valet 30 5.4 Sammanfattning 33 6 Diskussion 34 6.1 Teoridiskussion 35 6.2 Metoddiskussion 36 6.3 Forskningsförslag 37 Referenser 38 Bilaga 1, intervjuguide 41

1. Inledning

Covid-19 har det senaste året påverkat världen på olika sätt. Även här i Sverige har vi blivit påverkade av pandemin. Covid-19 har också påverkat oss på studie- och yrkesvägledarprogrammet på så sätt att vår undervisning sker digitalt och att delar av den sista VFUn fick utföras digitalt. Det var under VFUn hösten 2020 som vi fick upp ögonen för att Covid-19 inte bara påverkade oss på universitetsnivå utan att det påverkade hela utbildningsväsendet i olika utsträckning.

Skolverket (2013, 11) beskriver att elever i dagens samhälle har en lång rad av möjligheter inför skola och yrkesval. Dessa val kan upplevas som svåra och studie- och yrkesvägledaren är därför ett viktigt stöd i den beslutsprocessen.

Niondeklassare över hela Sverige ska göra ett gymnasieval i en tid där digitala gymnasiemässor och digital undervisning är en del av vardagen. Andersson (2020) menar att digitaliseringen som sker av mässor och öppet hus på grund av covid-19 kan påverka elever negativt, att det kan leda till felval och att många kan komma att vilja byta skola eller program.

Covid-19 bidrar till att lärare och studie- och yrkesvägledare måste anpassa sig till ett nytt sätt att arbeta. Digitaliseringen kan vara stressande för såväl elever som personal inom skolan och Wallin (2020) menar att elever kan falla mellan stolarna när pressen på lärare och vägledare inom skolan blir för stor. Detta då lärare och studie- och yrkesvägledare förlorar en del av den dagliga kontakten med eleverna när de behöver gå över till ett digitaliserat arbetssätt.

Det finns en risk för ökade felval då eleverna inte har samma förutsättningar inför gymnasievalet som innan covid-19. Felvalen kostar inte bara samhället mycket pengar utan leder också till en ökad risk för psykisk ohälsa hos eleverna då risken för avbrott i studierna ökar när gymnasievalet blir fel (Skolverkets 2020).

Vi kan genom tidigare forskning se att vägledning och information är en viktig del i elevernas beslutsprocess. Vi kan även se att covid-19 har påverkat elevers tillgång till vägledning och information. Då covid-19 är nytt så har vi av förklarliga skäl inte hittat någon forskning gällande covid-19s påverkan på elevernas gymnasieval. Här ser vi ett kunskapsglapp som vi vill undersöka.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur covid-19 har påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. För att skapa oss en förståelse om covid-19 har påverkat niondeklassarnas gymnasieval vill vi även undersöka vad som har influerat deras val. Vi är medvetna om komplexiteten som finns i ett studieval och influenserna kan vara både medvetna och omedvetna. Då vår undersökning är begränsad kan enbart vissa influenser undersökas och vårt fokus ligger på de influenser som niondeklassarna är medvetna om. För att fånga upp alla influenser som kan påverka ett studieval hade en större studie krävts med mer material och ett annat tillvägagångs sätt. Genom att använda oss av STF-modellen vill vi undersöka vilka faktorer som niondeklassarna menar har influerat deras val. Våra frågeställningar lyder som följer:

-Hur har covid-19 påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sverige?

-Hur har STF-modellens influenser påverkat niondeklassarnas gymnasieval?

1.2 Disposition

I nästa kapitel redogörs den tidigare forskningen utifrån tre teman. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och vi lyfter även vilken relevans den tidigare forskningen har för vår studie. I det tredje kapitlet presenterar vi våra valda teorier och hur vi har arbetat med dem under studiens gång. I det fjärde kapitlet redogör vi för de metodval vi har gjort. Vi diskuterar även de etiska ställningstagandena och hur vi har tillämpat dem i vår studie. Det femte kapitlet innehåller resultat och analys av de intervjuer vi har utfört och vi avslutar det femte kapitlet med en sammanfattning. Kapitel sex innehåller diskussion, teoridiskussion, metoddiskussion och avslutas med förslag på vidare forskning.

2. Tidigare forskning

I detta kapitel lyfter vi forskning kring ungdomars valprocesser och vad som påverkat ungdomars val innan 19 pandemin. Vi kommer även lyfta forskning kring covid-19 pandemins påverkan på ungdomar. Detta är relevant för vårt arbete då vi undersöker hur covid-19 pandemin har påverkat ungdomars gymnasieval. Då covid-19 pandemin fortfarande pågår så finns det ingen forskning gällande covid-19 pandemins påverkan på elevers gymnasieval. För att förstå om covid-19 har påverkat elevernas gymnasieval behöver vi skapa oss en förståelse för vad som är med och påverkar ungdomarnas val från början. Vi behöver även förstå hur covid-19 påverkar eleverna kopplat till deras skolgång. Detta för att få syn på om covid-19 pandemin har påverkat elevernas gymnasieval.

Vi lyfter även forskning som visar på hur valmöjligheterna ökat under decennierna och hur detta har påverkat ungdomars val. Detta gör vi för att förstå hur de ökade valmöjligheterna påverkar eleverna och vad som influerar elevernas val. Detta är av vikt för vårt arbete då vi vill se om elevernas valmöjligheter och influenser har påverkats av covid-19 pandemin.

2.1 Studie- och yrkesvägledarens betydelse för elevers

beslutsprocess

Tidigare forskning visar att en anledning till att elever kan ha svårt att välja till gymnasiet kan bero på att elever genomgår identitetskriser i ungdomen. Identitetskriserna kan leda till att eleverna känner sig osäkra på vad de vill göra och det kan även leda till att de inte känner sig redo att göra ett val (Loven 2000, 93). Vidare lyfter Loven (2000, 93) att eleverna ser studie- och yrkesvägledaren som en person som lyssnar och kan svara på frågorna de har.

Mattsson Ottosson (2008, 14) menar att en elev som ska göra ett gymnasieval är i en känslig del av sin utveckling. Det är därför av stor vikt att förstå vad det är som

motiverar och driver elevens val. Även Loven (2000, 102) pekar på att elever som känner sig osäkra inför valet tycker att det är svårare att göra ett gymnasieval. Skolverket (2012, 12) menar att gymnasievalet är förknippad med stor stress och att eleverna under denna process är i stort behov av vägledning.

Skolverket (2013, 13) menar att elever som är på väg att göra ett val behöver stöd i detta. Stödet kan variera beroende på eleven och det är därför av stor vikt att studie- och yrkesvägledaren kan anpassa sig efter eleven. Genom att arbeta individanpassat med en elev kan studie- och yrkesvägledaren hjälpa eleven att nå de insikter som krävs för att kunna göra ett väl underbyggt val.

Då elever i dagens samhälle har en bred rad av möjligheter inför skola och yrkesval kan dessa valen upplevas som svåra, studie- och yrkesvägledaren är därför ett viktigt stöd i den beslutsprocessen (Skolverket 2013, 11). För att varje enskild elev ska ha en möjlighet att göra ett väl underbyggt val är det därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen utformas efter den enskilda elevens behov (Skolverket 2013, 11).

I en rapport beställd av gymnasium.se (2020) kan man se att 58% av de tillfrågade föräldrarna kände en oro över att deras barn inte hade samma förutsättningar att göra rätt gymnasieval. I samma rapport kan man även se att 45% av de tillfrågade eleverna önskade bättre förutsättningar till individuellt stöd. Utöver detta så visar rapporten att 67% av de tillfrågade eleverna tycker att det är svårt att hitta information om gymnasieval på grund av att gymnasiemässorna inte blev av (Gymnasium.se 2020).

Loven (2000, 95) lyfter vikten av att elever utökar sin kontakt med studie- och yrkesvägledare. Detta för att öka sin självinsikt och för att få en större förståelse för vilka valmöjligheter de har. Genom att öka sin självinsikt ökar chansen att de gör väl underbyggda val.

Hjort, Hjärpe & Panican (2014, 187) menar att tillfrågade studie- och yrkesvägledare anser att det inte finns tillräckligt med tid till djupgående samtal med elever. De studie- och yrkesvägledare som känner att de har mycket tid till samtal med elever menar att de har tid att hjälpa eleven att utforska sig själv på ett djupare plan (Hjort, Hjärpe & Panican 2014, 187).

En studie utförd av Jim Paterson (2020) lyfter hur covid-19 pandemin har påverkat high school studenters eftergymnasiala val och den visar att covid-19 inneburit en stor stress för studenterna. Paterson (2020, 30) menar att studenterna upplever en stor osäkerhet kring sin framtid dels gällande skolval dels en osäkerhet kring världen i stort. Paterson (2020, 30) lyfter att en fjärdedel av de tillfrågade studenterna oroade sig över att deras drömmar inte skulle slå in. Lika många studenter oroade sig över att de inte skulle kunna få ett jobb med en tillräcklig lön.

Paterson (2020, 30) nämner att i en liknande studie så kunde man se att studenter inte såg fram emot att studera vidare på samma sätt som de gjort innan pandemin. Studenterna kände en oro över att den digitala undervisningen inte skulle hålla samma kvalité som undervisning som utförs på plats. Vidare nämner Paterson (2020, 31) att studenterna kände en stor oro över framtiden men att deras föräldrar kände en ännu större oro. Därför är det av stor vikt att man stöttar både studenten och studentens familj.

Paterson (2020, 31) menar att det krävs att man möter studenterna med stor empati och att vägledare behöver förbereda studenterna på en annorlunda framtid. Paterson (2020, 31) lyfter även att det är viktigt att ha förståelse för att många studenter är trötta på distansundervisningen och att det är viktigt att man som vägledare har med sig detta.

En studie utförd av Max Margolius, Alicia Doyle Lynche, Elizabeth Pufall Jones och Michelle Hynes (2020, 1) visar på att studenternas oro inför framtiden har ökat och att deras välbefinnande blivit sämre. Studenterna är i större utsträckning deprimerade och de känner att de står långt ifrån de vuxna i skolvärlden. Margolius et al. (2020, 1) menar att slutsatsen man kan dra är att studenter lider av ett kollektivt trauma kopplat till covid-19. Om studenterna inte får stöd så finns en oro för att studenterna kommer att må dåligt en lång tid framöver.

Studien visar även att studenterna deltar vid den digitala undervisningen men att antalet timmar de spenderar på sina studier har minskat (Margolius et al. 2020, 3). Det går även att se att studenterna känner sig frånkopplade sina kamrater och lärare, detta menar Margolius et al. (2020, 3) kan leda till att studenterna känner sig isolerade. Utöver detta så kände studenterna i studien en större oro över sina familjemedlemmars hälsa och ekonomi.

Margolis et al. (2020, 4) menar att alla studenter i studien upplevde en försämring av sin kognitiva och emotionella hälsa men man kunde se att de som levde i städer var mer benägna att uppvisa en sämre hälsa.

2.3 Influenser i ungdomars gymnasieval

Fransson & Lindh (2014, 39) lyfter att det skedde ett skifte under 60-talet. Ungdomar började gå längre i skolan och valmöjligheterna ökade. Tidigare hade valen eleverna gjort varit snävare, men under 60-talet började fler valmöjligheter att öppna upp sig. Det var när detta skifte skedde som studie- och yrkesvägledarens roll breddades och gick från att handla om att bara förbereda eleverna inför yrkesval till att handla om att förbereda elever inför ett samhälle i förändring (Fransson & Lindh 2014, 39).

En rapport utförd av Riksrevisionen (2018) visar att utbildningsväsendet i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Förändringarna har lett till att elevers valmöjligheter ökat och det finns forskning som visar på att det kan vara både negativt och positivt.

Hjort, Hjärpe & Panican (2014, 183) menar att de ökade valmöjligheterna kan leda till att elever har svårt att skilja mellan vad som är reklam från en gymnasieskola och vad som är information. De menar vidare att många elever önskar en personligare vägledning och att detta är något som behövs i takt med att valmöjligheterna ökar. De ökade valmöjligheterna sätter inte bara större press på eleverna, de påverkar även studie- och yrkesvägledarna (Hjort, Hjärpe & Panican 2014, 183). De menar att de ökade valmöjligheterna leder till mer information som studie- och yrkesvägledarna behöver hålla koll på. Den ökade informationen leder till en större arbetsbelastning och det skapar även en oro hos studie- och yrkesvägledarna över att de inte ger eleverna rätt information inför gymnasievalen (Hjort, Hjärpe & Panican 2014, 183). Det går även att se att de ökade valmöjligheterna skapar en frustration hos eleverna då de har svårare att skapa sig en förståelse för vad de olika valen innebär (Hjort, Hjärpe & Panican 2014, 184).

Mckillip, Rawls & Berry (2012, 54) menar att det krävs ett visst socialt kapital för att elever ska kunna göra gymnasievalet på ett tillfredsställande sätt. De lyfter att studie- och yrkesvägledare kan hjälpa att öka det sociala kapitalet hos elever som har lite social kapital. Hjort, Hjärpe & Panican (2014, 185–186) menar att olika elever behöver olika typ av stöd från studie- och yrkesvägledaren och att det är viktigt att anpassa

vägledningen efter eleven. Detta då eleverna hanterar valprocessen olika beroende på det sociala kapitalet de innehar (Hjort, Hjärpe & Panican 2014, 186).

Thelin (2014, 62) menar att valet till gymnasiet är intressant att titta på då det är det första valet en ungdom gör då skolplikten upphör. Ungdomar som gör gymnasievalet måste alltså välja om de vill fortsätta studera eller om de vill göra något annat. Thelin (2019, 66) lyfter vidare att det finns både inre och yttre preferenser som påverkar ungdomar i deras beslutsprocess. Inre preferenser kan vara kompisar, avstånd och skolans rykte. Yttre preferenser kan bland annat vara gymnasiemässor, studie- och yrkesvägledare och föräldrar.

När Regeringen (2019, 103) la fram sin rapport så skrev de följande:

En förutsättning för att eleverna ska kunna utnyttja den stora frihet och de möjligheter till egna val som erbjuds är att de får en adekvat information om utbildningsutbud och valmöjligheter, såväl utifrån sina intressen och förutsättningar som i förhållande till arbetsmarknadens behov.

2.4 Sammanfattning

Vi kan i den tidigare forskningen se att elevers val inför gymnasiet är kantade av oro och stress. Forskning visar att det är av stor vikt att eleverna har tillgång till studie- och yrkesvägledning för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val. Under covid-19 pandemin kan vi se att arbetsbelastningen hos studie- och yrkesvägledarna ökat. Vi kan även se att en stor andel studie- och yrkesvägledare oroar sig över att eleverna inte har samma förutsättningar som före pandemin till att göra väl underbyggt val. Rapporter visar att det finns en oro att de inställda gymnasiemässorna kan påverka elevernas val negativt. 67% av de tillfrågade eleverna i en rapport menar att de inställda gymnasiemässorna ledde till att de fick svårare att hitta information om utbildningar. Forskningen visar även att elever har svårt att sålla i all den information som finns att tillgå.

Studier visar på en ökad risk för depression och sämre hälsa i samband med covid-19 pandemin. Forskning visar även att elever känner oro för sin framtid gällande studier och privatliv. Utöver detta så kan man se att elever inte ser fram emot att studera vidare på samma sätt som de gjorde innan covid-19 pandemin.

Det finns forskning som visar på vikten av studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet. Under covid-19 pandemin kan vi se tendenser till att många skolor inte kunnat erbjuda det till sina elever. Vi kan även se att gymnasiemässor är en yttre faktor som kan påverka ungdomars gymnasieval. Under covid-19 pandemin har gymnasiemässorna antingen varit digitala eller blivit helt inställda.

Då vi vill undersöka om niondeklassarna på en högstadieskolas gymnasieval blivit påverkade av covid-19 pandemin menar vi att ovanstående forskning är viktig för oss.

3. Teorier

I detta kapitel kommer vi att presentera de teorier som vi kommer att använda oss av under arbetets gång. Först kommer vi att presentera Patton & McMahons STF modell, efter det kommer vi att lyfta Hodkinson & Sparkes Careershipt teori. Slutligen kommer vi att lyfta Bourdieu och hans begrepp habitus och socialt kapital.

3.1 Systems Theory Framework-Modellen

Patton & McMahon (2006, 153–166) menar att deras System Theory Framework, även kallad STF-modellen, kan ses på som en form av karta med olika system. En individ har en rad av influenser som påverkar de karriärval hen gör. Kartan är indelad i olika cirklar där de cirklarna som är närmst en individ är de som påverkar på en individnivå. Cirklarna som är längre från individen är med och påverkar individen men på ett mer strukturellt plan. Kartan som STF-modellen kan utgöra ett bra underlag när man tittar på de olika influenserna och systemen som är med och påverkar individen.

Några av influenserna som Patton & McMahons (2006, 153–166) menar influerar en människas karriärval är bland annat familj, kön, media, geografi och deras socioekonomiska status. Patton & McMahons (2006, 153–166) menar även att en människa blir influerad av det samhälle den växer upp i samtidigt som världen i stort är med och påverkar valen som tas. Ett exempel på en yttre influens är politik. De politiska beslut som tas påverkar och influerar en individs karriärval.

Patton & McMahons (2006, 153–166) menar vidare att karriärval är en dynamisk process och att influenserna kan ändras över tid, de är alltså inte statiska. De nämner att det är viktigt att förstå att de olika systemen som influerar individen är öppna system. Med öppna system menas att de är med och påverkar varandra (Patton & McMahons 2006, 153–166).

STF-modellen kan användas för att göra en individ medveten om vilka influenser som är med och påverkar individens karriärval (Patton & McMahons 2006, 153–166). Bild 1:

Hodkinson & Sparkes (1997, 29–44) presenterar sin modell careership genom att introducera tre dimensioner av modellen. De tre dimensionerna är följande: praktiskt rationellt beslutsfattande utifrån individens habitus, interaktion med andra aktörer på utbildnings- och arbetsmarknaden och brytpunkter och perioder mellan dessa av rutin.

Praktiskt rationellt beslutsfattande utifrån individens habitus beskriver de som att när de undersökte ungdomars val så kunde de se att de för det första gjorde sina val utifrån personliga erfarenheter av ett jobb eller vänner och familjs rekommendationer (Hodkinson & Sparkes 1997, 29–44). För det andra kunde de se att valen ungdomarna gjorde var pragmatiska. Valen de gjorde var baserade på det som var bekant för dem. Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) menar alltså att att ungdomars karriärval måste förstås utifrån individens livshistoria och i vilken kontext den individen vuxit upp i. Ungdomar väljer det de har förståelse för utifrån sin egen världsbild och detta kallar Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) för handlingshorisont. Individens handlingshorisont kan både begränsa och möjliggöra hens val.

Den andra dimensionen som kallas interaktion med andra aktörer på utbildnings- och arbetsmarknaden beskriver Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) som ett spelfält. På detta fält är till exempel föräldrar, ungdomar och arbetsgivare spelare. Spelarna har olika mycket makt och den makten är med och påverkar spelreglerna på det aktuella spelfältet (Hodkinson & Sparkes 1997, 29-44). En individ i chefsposition har mer makt än en arbetssökande till exempel. De olika spelarna vill uppnå olika saker i spelet och har olika slutmål men det är spelaren med mest makt som sätter reglerna och ramarna för just det spelfältet. Vidare är det relationen mellan spelarna som bygger upp strukturen på spelplanen (Hodkinson & Sparkes 1997, 29-44). På spelplanen har alla spelarna olika förutsättningar och Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) kopplar detta till Bourdieu och hans begrepp kapital. Spelarnas olika kapital ger dem olika mycket spelrum på planen. När det gäller övergången från skola till jobb så har ungdomar generellt sämre förutsättningar och detta påverkar maktbalansen.

Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) beskriver vidare att förutsättningarna som ungdomarna har kan vara både negativa och positiva beroende på vilket fält de rör sig inom. Ungdomen kan ha en egenskap som är positivt på en arbetsplats men negativ på en annan.

Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) menar att det är viktigt att se alla spelare som rör sig på spelplanen då de alla är med och påverkar ungdomens val. Ungdomen gör sina val utifrån sitt habitus men arbetsgivare, föräldrar och utbildningssamordnare kan

försöka påverka de valen utifrån sina erfarenheter. Detta kan leda till konflikter mellan de olika spelarna.

I den tredje dimensionen som Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) kallar för brytpunkter och perioder mellan dessa av rutin lyfter de tre olika typer av brytpunkter som de fått fram. Först så lyfter de strukturella brytpunkter. Ett exempel de lyfter är när en ungdom slutar grundskolan. Här blir de tvingade att ta beslutet om de vill fortsätta att studera eller om de ska göra något annat (Hodkinson & Sparkes 1997, 29-44).

Den andra typen av brytpunkt de lyfter är självinitierade brytpunkter (Hodkinson & Sparkes 1997, 29-44). Detta är när en individ själv väljer att förändra något i sitt liv som ett svar på något som har hänt i deras personliga sfär.

Den tredje brytpunkten kallas för en påtvingad brytpunkt (Hodkinson & Sparkes 1997, 29-44). Detta kan till exempel vara när individen får sparken från sitt jobb på grund av olika faktorer. Det är alltså en brytpunkt där individen inte har någon valmöjlighet, individen kommer att behöva förändra något oavsett om den vill eller ej.

Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) menar vidare att när en brytpunkt nås och ett val görs så kan detta ändra en individs habitus. De menar att påverkan en brytpunkt kan ha på habitus är olika beroende på vilken typ av brytpunkt individen når. Brytpunkterna kan vara mer eller mindre traumatiska.

Det som skiljer (Hodkinson & Sparkes 1997, 29-44) careership teori mot andra teorier som behandlat brytpunkter är att careership-teorin fokuserar på det som sker mellan brytpunkterna, det som kallas perioder av rutin. För att förstå brytpunkterna så måste man även förstå perioderna av rutin, alltså det som har skett innan brytpunkten.

3.3 Habitus

Habitus beskrivs som en individs egenskaper och de kunskaper individen besitter, det är egenskaper som är inlärda och som påverkas av till exempel familj och samhälle (Bourdieu 1995, 18-19). Habitus är med och påverkar de val en individ gör och hur individen grupperar olika företeelser. Med det menas att habitus till exempel påverkar vad en individ anser är bra eller dåligt, hur den positionerar sig politiskt och vad en individ sätter värde på. Detta skiljer sig från individ till individ och det en tycker är bra

tycker en annan kanske är dåligt (Bourdieu 1995, 18-19). Habitus är med och skapar ett vi och ett dom och det är genom habitus en individ grupperar sig.

Broady (1998, 17) beskriver habitus på följande sätt:

Bourdieus habitusteori vilar egentligen på en enkel tanke: människors habitus, som formats av det liv de dittills levt, styr deras föreställningar och praktiker och bidrar därmed till att den sociala världen återskapas eller ibland -- nämligen i händelse av bristande överensstämmelse mellan människors habitus och den sociala världen -- förändras.

Habitusbegreppet och kapitalbegreppet går hand i hand och Broady (1998, 17) menar att alla individer har ett habitus men att det är de sociala konstruktionerna som bestämmer vad som kan räknas till kapital.

Skillnader mellan människors habitus kan därmed relateras till sammansättningen hos deras nedärvda eller förvärvade kapital. Omvänt kan studiet av habitus förklara att människor hanterar sina kapitalinnehav på skilda sätt: människors habitus styr deras sätt att investera, ackumulera eller konvertera kapital, och en viss habitus kan under bestämda omständigheter, om ”efterfrågan” föreligger, fungera som kapital. (Broady 1998, 17)

3.4 Kapital

Inom Bourdieus (1986) kapitalteori finns det fyra olika kapital som alla mer eller mindre samverkar. De fyra kapitalen är socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital och ekonomiskt kapital. Vårt fokus kommer att ligga på det sociala och kulturella kapitalet. Bourdieu (1986, 241-242) menar att kapital är något som ger en individ för- och nackdelar. Individen förkroppsligar och reproducerar de olika kapitalen och är på så sätt med och skapar betydelsen av kapitalen. Kapitalet en individ har är med och positionerar den individen inom ett specifikt fält (Bourdieu 1986, 241-242).

Bourdieu (1986, 248-249) beskriver det sociala kapitalet som något en individ införskaffar sig genom till exempel familj, bekanta och nätverk. Om en individ har ett stort socialt kapital så ökar kanske chanserna att den individen får ett jobb eller att den kommer in på en bra skola. Det sociala kapitalet är sammankopplat med andra individer då värdet av det sociala kapitalet baseras på storleken av en individs nätverk. Vidare så beskrivs det sociala kapitalet som en produkt av de investeringar som görs i nätverken (Bourdieu 1986, 249). Investeringarna i nätverket kan vara individuella eller sociala, ett

barn kan till exempel dra nytta av det nätverk föräldrarna införskaffat. Om du tillhör en släkt med ett högt socialt kapital så kan du dra nytta av det genom olika invigningsriter. Om en individ har en släkt där alla gått på en prestigefull skola så kan den individen använda sig av det nätverket för att få tillgång till den skolan (Bourdieu 1986, 250).

Broady (1998, 6-7) beskriver det kulturella kapitalet som motsatsen till ekonomiskt kapital. “Om man tillhör överklassen men inte har pengar, vad har man då? Ett svar på̊ den frågan ger besked om vad det kulturella kapitalet är.” (Broady 1998, 7). Det kulturella kapitalet är sådant som titlar, examen, språkbruk och att man anses vara

bildad. De som har ett stort kulturellt kapital anses vara välinformerad och har

möjlighet att se värdet i exempelvis en utbildning (Broady 1998, 8).

Kapitalen är värdefulla i vissa sammanhang och inom vissa fält men om individen byter fält så kan kapitalet tappa värdet som det har inom ett specifikt fält.

3.5 Sammanfattning

Genom att använda oss av STF-modellen när vi utformar våra intervjufrågor så menar vi att vi kommer att få en större förståelse för vad som är med och påverkar en individs val. Om vi kan förstå vad som påverkar en individ så kan vi utforma frågorna på ett sätt så att vi kan få syn på om influenserna har ändrats under covid-19 pandemin. STF-modellen ser till många variabler och fångar upp både yttre och inre påverkansfaktorer. Covid-19 är en stor yttre påverkansfaktor och om vi utgår ifrån att de system som är med och påverkar en individ är öppna system såsom Patton & McMahon lyfter, så kan vi bredda våra frågor för att se hur covid-19 som en yttre påverkansfaktor påverkat informanterna. Vi vill även använda oss av STF-modellen när vi ska leta efter teman i empirin.

När vi ska tematisera och analysera empirin menar vi att Hodkinson & Sparkes careership teori är användbar på så sätt att den ser till brytpunkter och handlingshorisont. Då våra informanter står i stånd till en strukturell brytpunkt och även upplever en påtvingad brytpunkt i form av distansundervisning är careership en passande teori att applicera. För att förstå och kunna analysera informanternas svar från intervjuerna behöver vi ha förståelse för hur brytpunkter påverkar en individ. För att

Hodkinson & Sparkes begrepp handlingshorisont kan även hjälpa oss att analysera intervjuerna på så sätt att vi kan se om informanternas gymnasieval påverkats av deras handlingshorisont. Vi vill se om covid-19 pandemin påverkat informanternas gymnasieval genom att utgå ifrån informanternas sociala kapital och deras handlingshorisont.

En individs kapital och habitus är med och påverkar de val en individ gör och en individs möjlighet att till exempel bli behörig till en speciell skola. Genom att använda oss av Bourdieus begrepp kapital kan vi se om de informanter som har ett stort kapital påverkats av covid-19 pandemin i samma utsträckning som de informanter som har ett lägre kapital. Genom att använda oss av begreppet habitus kan vi undersöka vilka influenser som påverkat informanternas val.

4. Metod

I följande kapitel presenterar vi de metodval vi gjort under studiens gång. Kapitlet börjar med en diskussion kring metodvalet. Vi kommer sedan att redogöra för hur urvalet gjordes och informanterna presenteras kortfattat. Kapitlet går sedan in på hur insamling av empiri och analys utförts. Till sist redogör vi för hur vi har förhållit oss till de etiska ställningstagandena.

4.1 Metodval och metoddiskussion

I den här studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Larsen (2018, 30) menar att kvalitativa data säger något om det omätbara. Då vi ville undersöka hur covid-19 pandemin hade påverkat niondeklassarnas gymnasieval ansåg vi att en kvalitativ metod var rätt tillvägagångssätt. Detta då vi ville undersöka hur eleverna hade upplevt något och en upplevelse är individuell och på så sätt svår att mäta.

Larsen (2018, 36) lyfter att en fördel vid kvalitativa metoder är att svaren man får fram vid en intervju kan bli fylligare och mer djupgående än de svar man får fram vid en kvantitativ metod. Då vi ville skapa oss en förståelse kring covid-19 pandemins påverkan på elevernas gymnasieval ansåg vi att det blev lättare att skapa oss en djupare förståelse om vi kunde ställa följdfrågor till respondenterna. Detta då respondenterna har olika uppfattningar om vad som påverkat deras gymnasieval.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Då vi ville undersöka hur covid-19 hade påverkat niondeklassarnas val till gymnasiet så valde vi att intervjua niondeklassare på en högstadieskola i södra Sverige. Då en av oss jobbar som studie- och yrkesvägledare på den högstadieskolan föll det sig naturligt att

Vi valde att göra ett urval genom självselektion, Larsen (2018, 125) menar att ett urval genom självselektion innebär att respondenten själv får bestämma om den vill delta i undersökningen. Då intervjuerna skulle genomföras med minderåriga menade vi att det var av stor vikt att de själv fick välja om de ville delta eller inte. Kontakten med alla niondeklassare på högstadieskolan togs i första hand via mail. I mailet frågade vi vilka som kunde tänka sig att delta i intervjuer. Vi skickade även ut ett mail till lärarna på skolan och bad dem lyfta vår undersökning med eleverna i klassrummen.

Vi tror att detta kan ha påverkat undersökningen på så sätt att det eventuellt bara var de eleverna som kände sig trygga med sitt gymnasieval som ville delta i undersökningen. Dessutom tror vi att svaren hade kunnat se annorlunda ut om vi hade vänt oss till niondeklassare på olika skolor.

Informanterna kommer från en liknande bakgrund och bor i samma ort. Det är en mindre ort med bara en högstadieskola. Informanterna kommer vidare att benämnas vid deras fiktiva namn.

Presentation av informanter. Tabell 1: Informant, Valt program

Informant Valt program

Joel Naturprogrammet Mie Samhällsprogrammet Bengt Ekonomiprogrammet Gudrun Samhällsprogrammet

Ali Vård och omsorgsprogrammet Zeinab Samhällsprogrammet

4.3 Insamling av empiri

I den här studien använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Larsen (2018, 139) menar att en fördel vid semistrukturerade intervjuer är att respondenten ges en möjlighet till att utveckla sina resonemang. Vi utgick ifrån en flexibel intervjuguide (Larsen 2018, 139). Detta då vi ville säkerställa att eleverna hade frihet att prata om de ämnen som de kom att tänka på i samband med intervjuerna. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon och intervjuerna sparades sedan ner på ett USB.

Frågeguiden utformade vi med hjälp av STF-modellen och vi tog även stöd i den tidigare forskningen vid utformandet av frågeguiden. Tanken bakom frågorna i frågeguiden var att fånga vad som hade influerat elevernas gymnasieval och om covid-19 hade påverkat hur de såg på sitt gymnasieval. Kvale & Brinkman (2014, 176) nämner att intervjufrågor bör vara korta och enkla. Detta var något vi hade med oss i utformandet av intervjuguiden.

Larsen (2018, 131) menar att det kan vara något svårare att uppnå en hög reliabilitet i en kvalitativ studie jämför med en kvantitativ studie. Vidare menar Larsen att informanternas svar kan påverkas av den som intervjuar.

4.4 Analysform

För att underlätta arbetet har vi transkriberat intervjuerna i anslutning till intervjuerna. Detta för att vi ville ha med oss känslan av intervjuerna i transkriberingen. Under transkriberingen har vi skrivit ner anteckningar om hur vi upplevde eleven, vårt intryck av intervjun och andra saker som kändes viktiga att ha med oss in i analysen. Larsen (2018, 159-160) menar att dataanalysen är en pågående process och att de olika faserna i en undersökning överlappar varandra. Detta är något vi märkte på så sätt att vi genom hela studien diskuterade och pratade mycket om intervjuerna.

När vi hade transkriberat materialet valde vi att göra en innehållsanalys (Larsen 2018, 160). Vi kodade de transkriberade texterna och delade sedan upp koderna i olika teman. Efter att materialet hade delats upp i olika teman letade vi efter mönster, likheter

och olikheter. Vi kopplade sedan det vi fått fram med vårt syfte och frågeställning, tidigare forskning och teorier för att på så sätt få fram ett resultat.

4.5 Etiska ställningstagande

Etiska ställningstagande är något vi har tänkt på och diskuterat mycket kring under arbetes gång. Då våra informanter var minderåriga var det viktigt att hela tiden ha med oss de forskningsetiska principerna. För att säkerställa att vi följt de forskningsetiska råden har vi använt oss av Vetenskapsrådets (2002) publikation Forskningsetiska

principer. Informationskravet uppfyllde vi på så sätt att vi genom mail presenterade oss

och syftet med undersökningen (Vetenskapsrådet 2002, 7-8). I mailet informerade vi om hur intervjuerna skulle gå till, hur materialet skulle hanteras och vad materialet skulle användas till. Vi informerade om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta sin medverkan när som helst och fick på så sätt med samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9-11). Då en av oss jobbar på skolan så diskuterade vi kring den etiska aspekten av att någon som är i en maktposition intervjuar elever på den egna skolan. Slutsatsen vi kom fram till var att då niondeklassarna redan hade gjort sina gymnasieval med en annan vägledare och gymnasieantagningen var slutförd så fanns det inget beroendeförhållande.

Då våra informanter var minderåriga fick de elever som anmält sig som frivilliga fylla i en blankett om medgivande som deras föräldrar sedan fick skriva under. Detta för att säkerställa samtyckeskravet.

För att säkerställa att konfidalitetskravet uppfylldes så valde vi att spela in alla intervjuer på en diktafon. Intervjuerna sparades sedan på ett USB avsett endast för detta ändamål (Vetenskapsrådet 2002, 12-13). Vi har avidentifierat informanterna och anteckningarna vi förde i samband med transkribering är sparade i en särskild mapp på datorn som är lösenordskyddad. Transkriberingarna och anteckningarna kommer att raderas när examensarbetet är godkänt och klartecken getts.

5. Resultat och analys

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för studiens resultat. Vi kommer att analysera resultaten med hjälp av våra valda teorier och den tidigare forskning. Empirin har vi delat upp i tre olika teman och de kommer att presenteras i följande ordning Informanterna och influenserna, Covid-19 och gymnasievalet och Känslorna i valet.

5.1 Informanterna och influenserna

För att se om covid-19 hade påverkat informanternas val behövde vi skapa oss en förståelse för vad som hade influerat informanternas val. Vi valde att ställa frågor rörande informanterna och deras föräldrars syn på gymnasievalet, vem de diskuterade gymnasievalen med och vad som var viktigt när de valde skola. I denna del redogör vi för hur informanterna tänker kring vad som influerat deras gymnasieval.

Svaren rörande vad som influerat informanternas gymnasieval är likartade. Informanterna är samstämmiga i att föräldrar, kompisar, omgivning, skolans plats och rykte påverkat deras val. Informanterna menar att covid-19 inte har varit en påverkansfaktor inför gymnasievalet. Detta är något som kan kopplas till Hodkinson & Sparkes Careership teori. Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) menar att de val ungdomar gör är baserade på personliga erfarenheter eller rekommendationer från familj och vänner. Valen de gör är pragmatiska och baserade på det som är bekant för dem. Även Patton & McMahons (2006, 153-166) menar att det som influerar en individs val bland annat är familj, kön, media, geografi och deras socioekonomiska status. Informanterna beskriver under intervjuerna bland annat att närheten till skolan, skolans rykte, föräldrars åsikter och äldre syskons rekommendationer väger tungt inför gymnasievalet.

valde mellan 2 skolor som hade min inriktning så valde jag ju ***** då”. Strax efter att Mie svarat detta lägger hon till: ”För att de, för att vi kom fram till att de är en bättre skola och utbildningen eller utbildningen är ju samma kanske men där är högre merit på ****, så vi kom fram till att den kanske är bättre.” Mies resonemang visar på en omedvetenhet om den påverkan föräldrarna har på hennes val. Mie säger att valet är fritt men när det står mellan två skolor så väljer Mie den skolan som hennes föräldrar tror har en högre merit. Mies habitus är med och styr valet hon gör. Hennes föräldrar sätter ett högre värde på den ena skolan när valet står mellan två skolor. Mie reproducerar de värderingar som hennes föräldrar har (Bourdieu 1995, 18-19).

Joel beskriver hur hans föräldrar ser på gymnasievalet han har gjort:

Ja de är såklart viktigt att jag, dom tycker ju att de är viktigt att jag läser vidare och så, men exakt vad…. bryr dem nog inte så jättemycket om, dom vill väl att de ska vara något jag tycker är kul, så de är inte så att dem har försökt tvinga mig på någon linje eller så.

Även Ali uttrycker att hans föräldrar inte tycker att själva gymnasievalet är så viktigt, så länge han går på gymnasiet. Han säger “Dom har inte brytt sig om jag sagt liksom vad jag ska läsa bara jag går i gymnasiet är dom nog nöjda. Tror jag”. Bourdieu (1995, 18-19) beskriver habitus som en individs egenskaper och att de kunskaper individen besitter är egenskaper som är inlärda och som påverkas av till exempel familj och samhälle. Joel beskriver att hans föräldrar inte lägger någon värdering i vad han väljer att läsa på gymnasiet samtidigt som han beskriver att det är viktigt för hans föräldrar att han läser på gymnasiet.

Informanterna har alla tillgång till det kulturella kapitalet som gör det möjligt för dem att söka vidare till gymnasiet. De har föräldrar som ger dem tillgång till gymnasiet genom att prata med dem om deras val och genom att prata med dem om gymnasiet som något självklart. Den sociala normen bland ungdomarna och deras föräldrar är att de ska läsa på gymnasiet. Informanterna har resurserna som krävs för att kunna göra ett gymnasieval. Värdet informanterna sätter på skolorna beror på vad de i informanternas nätverk berättar om skolorna. Bourdieu (1986, 248-249) menar att kapital är något man införskaffar sig med hjälp av familj, vänner och nätverk. Inom informanternas nätverk så är en gymnasieutbildning något det sätts ett högt värde på.

De andra informanterna får samma fråga som Mie och Joel och svaren är samstämmiga. Informanterna menar att deras föräldrar stöttar dem i gymnasievalet och att föräldrarna inte lägger någon värdering i de val informanterna gör. Alla informanter

pratar kring gymnasievalet som något självklart och det finns ingen osäkerhet gällande om man ska gå på gymnasiet eller inte.

Gudrun svarar följande på frågan om gymnasievalet är viktigt för hennes föräldrar: “Det är jätteviktigt för dom för att dom vill ju att man ska få en bra utbildning liksom, men dom har aldrig försökt att påverka mig så mycket”. Bengt menar precis som Gudrun att han inte känner någon press från sina föräldrar och svarar “Dom stöttar ju mig i vad jag än skulle välja så de är ju bra”. Hodkinson & Sparkes menar att de val ungdomar gör är val som är bekanta för dem. När vi ställer frågan “Vad tror du har påverkat ditt gymnasieval” så är svaren likartade. Mie berättar:

Jag har ju ändå några äldre kompisar o så som går olika skolor i staden. Ja vad är de mer ja någon på **** också men dom dom säger att **** är bra men asså de är en så stor skola fortfarande. Dom tycker fortfarande att de är bra så jag kände ja, eller dom va såhär sagt själva att de är bra att de är bra lärare också.

Även Joel nämner att äldre syskon och kompisar påverkat synen på skolorna i området. Joel säger: “Ja, men jag har ju... jag har ju hört lite om skolor. Man har ju haft koll på vilka skolor som finns, och så. Jag har inga äldre syskon, men många av mina kompisar har ju så man har ju hört”. Ali berättar precis som Bengt att hans syster och hennes kompisar påverkat hans gymnasieval:

Oj dom jag pratat med är SYV, mina föräldrar har jag också pratat med för att.… dom känner ju ändå mig bäst och var jag kan passa in bäst typ. Sen så är de ju min syster hon läser ju andra året så att hon vet ju lite hur läget ligger till och vad hennes kompisar går och de är väl mest de, kompisar också.

Även Bengt förklarar att han har pratat med kompisar och familj inför gymnasievalet, han förklarar: “Jag har pratat med kompisar, mamma och pappa, ja lite kusin som också sökte samma. Och ja det är väl klart att om dom ändå säger att den skolan är bra de e väl klart man kanske ska gå där typ. Bengt berättar vidare kring vad som påverkat hans gymnasieval “Jag tror bara, jag visste bara att de skulle vara en skola man har hört om och inte en helt ny skola till exempel “. Ali förklarar precis som Bengt att skolorna han valde mellan var de skolor som han kände till och som hade bra rykte, han berättar: “De är ju de största skolorna i **** liksom de är de man förknippar med gymnasiet i **** tänker jag. Så det är ju de man väljer mellan.”. Utöver att skolorna informanterna är intresserade av ska ha ett bra rykte så pratar informanterna om vikten av trygghet. De

Med trygghet menar informanterna en skola som inte har rykte om sig att vara stökig. Zeinab förklarar det på följande sätt:

Alltså jag ville att de skulle vara en trygg plats och inte så mycket stök och ja men alltså den här skolan eller **** menade jag dom har ganska dåligt rykte vad jag hört och då har de påverkat. Liksom att man har hört att **** …har jag inte hört någonting om så då blir de något som man tänker att de nog blir bra samma som **** har jag inte heller hört något dåligt av dem som går där.

Resultaten ligger till viss del i linje med de teorierna vi har valt. Ett spännande resultat vi har fått fram är att när informanterna bortser från covid-19 som influens så bortser de från hur till exempel de inställda gymnasiemässorna kan ha påverkat deras val. Samtidigt som informanterna uttrycker att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval så uttrycker de att de inställda gymnasiemässorna kan ha påverkat deras gymnasieval. De inställda gymnasiemässorna är direkt kopplade till covid-19. Patton & McMahons (2006, 153-166) visar på att en individ blir influerad av yttre påverkansfaktorer. Saker som händer i världen och samhället i stort samverkar med de influenser som är med och påverkar informanterna direkt på en individnivå så som ålder och kön. Covid-19 är en influens som våra informanter inte kopplar till dem själv och deras gymnasieval. Vi menar att covid-19 har tvingat informanterna att göra val baserade på rekommendationer från de i den innersta cirkeln. De influenser som hade kunnat påverka informanternas gymnasieval har begränsats på grund av covid-19.

I resultaten ser vi att informanterna har gjort val efter det som varit tillgängligt för dem. Utöver detta så menar vi att strukturen i skolan har förändrats under året med covid-19. Det är inte bara gymnasiemässor och öppet hus som har ställts in. Även praon som sker i årskurs 8 har varit inställd och de som nu går i nionde klass fick under förra året viss undervisning på distans. Vi menar att även detta har tvingat informanterna in i en position där de yttre influenserna begränsats och informanternas influenser har varit det som finns i deras närhet så som föräldrar och skolor i närområdet.

Våra informanter står inför en strukturell brytpunkt då de blir tvingade till att bestämma om de vill fortsätta studera eller inte (Hodkinson & Sparkes 1997, 29-44). Informanterna uttrycker dock inte att gymnasievalet är helt frivilligt. De berättar istället att deras föräldrar visserligen är stöttande gällande vilken linje de väljer till gymnasiet men att det samtidigt finns en förväntan på informanterna att gå på gymnasiet.

För att skapa oss en förståelse för informanternas känslor kring gymnasievalet i en tid med covid-19 så ställde vi frågor kring hur gymnasievalet har känts och hur de har tänkt på gymnasievalet kopplat till covid-19. Vi kommer i den här delen att redogöra för hur informanterna resonerar kring sitt gymnasieval kopplat till covid-19.

Informanterna berättar att gymnasievalet har fungerat bra trots covid-19 och de förklarar att de inte funderat så mycket på covid-19 i samband med gymnasievalet. En studie utförd av Paterson (2020, 30) visade på att många elever känner en osäkerhet vid skolval kopplat till covid-19. Patersons studie visade även att covid-19 inneburit en stor stress för eleverna. I studien framkom det att eleverna inte såg fram emot att studera på samma sätt som innan covid-19 och att oron för framtiden påverkade eleverna. Resultatet från intervjuerna vi hade med våra informanter ligger inte i linje med den tidigare forskningen. Informanterna menar att de inte tänkt så mycket på covid-19 och att de inte tror att den påverkat deras val. Den enda funderingen som lyfts gällande gymnasieval kopplat till covid-19 är avsaknaden av gymnasiemässor. Informanterna delar liknande funderingar kring hur deras val hade kunnat se ut om gymnasiemässorna hade varit öppna som vanligt.

Joel berättar följande om hur han tycker gymnasievalet fungerat: “Jo men jag har väl ändå känt att det fungerat ganska bra även trots situationen, det har varit lite synd att man inte kunnat skugga och ja och gå på öppna hus.”. Även Gudrun berättar “Jo men de har känt bra ju, fast de har ju varit lite så att man inte fått gått på några gymnasiemässor eh fått skugga eller sånt så de har ju inte varit som vanligt.”. På frågan om informanterna tror att covid-19 påverkat deras gymnasieval berättar Gudrun: ”Man vill ju gärna besöka skolorna och träffa eleverna träffa lärarna och få skugga till och med liksom. Och få en bild om hur skolan är liksom. Hur vilken linje man ska gå, ja allt sånt liksom de påverkas.”. De andra informanterna lyfter även de att de inte tror att deras gymnasieval påverkats av covid-19 men att de funderat på om de inställda gymnasiemässorna hade kunnat påverka deras val. Zeinab berättar att hennes val eventuellt var mellan två olika skolor i samma stad. Hon berättar följande om hur hon tror att öppet hus hade kunnat påverka hennes gymnasieval:

varit där och träffat lärarna så hade de kanske känts perfekt de vet man ju liksom inte men jag tror de är så de har påverkat mig.

Joel har liknande tankar och berättar:

Man vet ju aldrig om jag hade gått på öppet hus hade jag kanske fastnat ännu mer för någon annan skola men jag skulle nog tro att det hade blivit samma val. Så jag tror inte att covid-19 har påverkat jättemycket. Sen kanske att jag hade fått mer inblick i vad annat man kan göra såhär men jag tror att de blivit samma ändå.

Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) menar att individens handlingshorisont både kan begränsa och möjliggöra individens val. Vi menar att detta är ett av våra tydligaste resultat. Detta då informanterna själv sätter ord på det när de lyfter att deras val eventuellt hade kunnat förändras om de hade fått gå på gymnasiemässor eller skugga på olika skolor. Informanterna förklarar att de val de har gjort har påverkats av familj, vänner och kännedom om skolorna. Även informanternas känslor spelar en stor roll i deras gymnasieval. Informanterna är samstämmiga i att det är viktigt att det känns bra på skolan de har valt. Eftersom gymnasiemässorna och de öppna husen har varit inställda på grund av covid-19 så har informanterna fått förlita sig helt på rekommendationer från de i sin närhet. Vi menar att våra informanter är begränsade av sina handlingshorisonter och att deras handlingshorisonter begränsats ännu mer kopplat till covid-19 och de inställda gymnasiemässorna. Gymnasiemässor är ett bra och viktigt sätt för ungdomar att vidga sina handlingshorisonter.

5.3 Känslorna i valet

Vi kommer nu att redogöra för hur informanterna har känt inför gymnasievalet. Då den tidigare forskningen visade på att många elever känner stor stress och oro inför gymnasievalet under covid-19 så ville vi få syn på om våra informanter delade denna oro. För att förstå om 19 påverkat deras gymnasieval behöver vi förstå om covid-19 är något de har tänkt på när det har gjort sina gymnasieval. Vi valde att ställa frågor som fokuserade på informanternas känslor och upplevelser kring gymnasievalet för att skapa oss en bild av hur covid-19 påverkat informanterna.

Tidigare forskning visar på att elever som ska göra ett gymnasieval är i behov av studie- och yrkesvägledning. Detta är inget informanterna i vår studie uttrycker. Tvärtemot så berättar informanterna att deras val var gjorda innan nionde klass. De berättar även att de inte tror att fler vägledningstillfällen hade ändrat deras gymnasieval. Majoriteten av informanterna uttrycker en trygghet i sitt gymnasieval och att vägledningssamtalen de blivit erbjudna inte hade behövts. Loven (2000, 95) menar att det är viktigt att ungdomar utökar kontakten med studie- och yrkesvägledare. Detta för att ge ungdomarna en chans att få en ökad självkännedom och förståelse för de valmöjligheter de har. Under intervjuerna uttrycker alla informanter att valen de har gjort togs utan kontakt med studie- och yrkesvägledare. Informanterna berättar att de redan innan kontakt med studie- och yrkesvägledare visste vad de skulle välja. Alla utom en av informanterna uttrycker mötet med studie- och yrkesvägledare som något de var tvungna att göra innan valet. Vidare beskriver informanterna att deras val var baserade på känslor och rekommendationer från personer i deras direkta närhet.

Vi ställde frågan Hur har ditt gymnasieval känts? och Bengt berättar: “Det har känts bra, alltså, jag gick ändå på magkänslan alltså kring gymnasievalet. Det har inte varit så mycket stress för mig i alla fall.”. Bengt berättar vidare: “Jag vet inte varför, de bara känns rätt “. Bengt fick frågan om han tror att hans val skulle sett annorlunda ut om han hade haft mer kontakt med studie- och yrkesvägledaren på skolan och Bengt svarar: “Redan vid första mötet så va jag så va jag säker på vad jag skulle gå, så jag tror inte de faktiskt.”. Även Gudrun berättar att hennes val gjordes redan innan kontakt med studie- och yrkesvägledare. Hon berättar: “Jag hade ett samtal men då hade jag typ redan bestämt mig hur jag skulle söka så att…”.

På frågan “Tror du att ditt val hade sett annorlunda ut om du hade haft mer kontakt med studie- och yrkesvägledare?” svarar Gudrun “Nä jag tror faktiskt inte det”. Alis svar ligger i linje med Gudruns och han berättar:

Oj, jag tror inte det. För att någonstans så visste jag typ ändå vad jag skulle välja. Det stod ju mellan många linjer såhär mellan samhälle och vård ganska länge, men tillslut så va de ju att jag fick sätta en först och då blev de ju vård och omsorg som fick gå först. Så jag tror inte att jag hade bytt linjer om jag hade pratat mer med syv liksom.

Hjort, Hjärpe & Panican (2014, 184) menar att de ökade valmöjligheterna som kommit de senaste årtiondena kan skapa en frustration hos elever när de ska välja. Detta då eleverna kan uppleva det som svårt att skapa sig en förståelse för vad valen de gör innebär. Hjort, Hjärpe & Panican (2014, 186) menar vidare att en elevs sociala kapital kan vara med och påverka hur de hanterar valprocessen. Våra informanter har alla föräldrar som gått i gymnasiet och de flesta av informanterna har äldre syskon som går i gymnasiet. Precis som Bourdieu (1986, 248-249) beskriver att habitus är med och påverkar en individs val så kan vi i resultatet se att våra informanters habitus påverkar hur de ser på gymnasievalet.

Trots att informanterna berättar att de är säkra på sina val så uttrycker några av informanterna att de har gått på en ”magkänsla” eller att de valt det som ”känts rätt”. Regeringen (2019) visar i sin rapport att det krävs adekvat information om till exempel utbildningsutbud för att elever ska kunna utnyttja den stora friheten de har i valet. Vi menar att vårt resultat visar att våra informanter inte har fått den information som krävs för att kunna hantera de valmöjligheter som finns. Om de hade haft information att luta sig på så hade deras val inte behövt basera sig på känslor. Detta är något vi ser i intervjun med Mie. Mie har en speciell talang och vill därför söka in till ett gymnasium där hon kan få utöva sin talang på skoltid. Mie är den av informanterna som har vänt sig minst till vänner och familj för att få hjälp med sitt gymnasieval. Skolans läge och rykte har även spelat mindre roll för hennes beslut. Mie beskriver dock att hon har pratat med sin tränare och studie- och yrkesvägledare för att få reda på vilka skolor som är bra att gå på om man vill syssla med hennes talang. Hon berättar:

**** var ju de jag ville satsa på, så jag kollade ju först vart de fanns skolor som erbjöd **** och så utgick jag utifrån det. Även mina tränare dom vill ju veta om jag ska gå på en skola som erbjuder **** och är väldigt intresserad i det så jag har pratat med dom.

Mie vill gå en utbildning där det krävs ett specifikt socialt kapital för att få behörighet. Hon använder sig av sitt nätverk för att få mer information och tillgång till de skolor där hennes sociala kapital har värde. Hennes sociala kapital är med och ger henne en fördel i gymnasievalet. Hon använder sig även av information och gör ett val som är baserat på fakta snarare än känslor.

Skolverket menar att ett väl underbyggt val innebär att eleven kan reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar (Skolverket 2013, 11). Ett av våra mest intressanta resultat är att vi kan se att när våra informanter inte har fått vägledning så

gör de inte väl underbyggda val. Valen våra informanter gör är känslobaserade och det ökar risken för felval.

5.4 Sammanfattning

Vi valde att utföra denna studie då vi själv har upplevt att covid-19 påverkat samhället på många sätt. Den tidigare forskningen visade att många elever känner stress inför gymnasievalet. Tidigare forskning visade även på att ett behov av studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet fanns.

I intervjuerna så har vi sett att informanterna har tänkt på gymnasievalet långt innan det skedde och att de under en längre tid vetat vad de ville välja. Informanterna uttrycker inte att covid-19 är något som varken stressat dem eller påverkat deras val. Detta ligger inte i linje med den tidigare forskningen och de rapporter vi har hittat. Informanterna beskriver dock funderingar kring om gymnasiemässorna hade kunnat påverka deras val. Detta går att koppla till Hodkinson & Sparkes handlingshorisont. Informanterna har gjort val baserat på det de har kunskap om. De är ändå medvetna om att deras val eventuellt hade kunnat se annorlunda ut om de fått kunskap utanför sin handlingshorisont. Valen de gör är pragmatiska och baserade på det som är synligt för dem.

Vi ser att informanterna upplever det som att valen de gör är fria och att deras föräldrar stöttar informanterna oavsett val. Under intervjuerna blir det dock tydligt att föräldrarnas utgångspunkt ligger i att deras barn ska och kommer att gå på gymnasiet. Ingen av informanterna uttrycker att själva gymnasiet är valfritt.

Vi ser att det som influerar informanternas val stöttas av våra tre teorier. Valen de gör är baserade på sådant de känner till sen innan. De yttre och inre preferenserna är med och påverkar informanternas val och så är även habitus och informanternas kapital. Alla informanter har gjort val som ligger inom deras handlingshorisont.

6. Diskussion

Syftet med vår studie var att undersöka hur covid-19 hade påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som hade influerat elevernas gymnasieval. Vi fick fram tre tydliga resultat och det första resultatet är att informanterna menar att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Detta trots att de berättar att de inställda gymnasiemässorna eventuellt kan ha påverkat deras gymnasieval. Detta är något vi kan koppla till den tidigare forskningen som visar att många elever upplever det som svårt att hitta information när gymnasiemässorna är inställda (Gymnasium.se 2020). Vi kan även koppla det till Patton & McMahons (2006, 153–166) STF-modell som lyfter hur yttre influenser kan vara med och påverka en individs beslut. Covid-19 är en stor yttre påverkansfaktor som påverkar våra informanter även om de själva inte ser det. Våra informanter berättar att deras val hade kunnat bli annorlunda om de fick gå på gymnasiemässor men de har svårt att koppla de inställda gymnasiemässorna till covid-19.

Vårt andra resultat visar att informanterna har begränsats av sina handlingshorisonter när de gjort sina gymnasieval. Hodkinson & Sparkes (1997, 29-44) menar att individer gör val efter det som är bekant för dem och detta är något vi tydligt ser.

Vårt tredje resultat visar att elever som inte fått vägledning gör val baserade på känslor i stället för fakta. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen och Loven (2000, 95) menar att vägledning är viktigt för att kunna göra väl underbyggda val.

Utöver resultaten vi presenterade ovan visar vår studie att informanterna inte tycker att föräldrarna har påverkat deras val. Trots detta så ser vi att alla informanternas föräldrar lägger stor vikt vid fortsatta studier. Valet informanterna har är inte mellan att läsa på gymnasiet eller att inte läsa på gymnasiet. Vår analys visar att valet våra informanter har är vilken utbildning de ska läsa på gymnasiet. Vi såg att det som hade influerat elevernas gymnasieval var det som låg inom deras handlingshorisont. Valen de gjorde var baserade på vänner, familj och äldre syskons rekommendationer. De valde även skolor som var bekanta för dem och som låg i deras närområde. Ingen av våra informanter hade funderat på någon skola som låg utanför deras närområde. Detta ligger

i linje med den tidigare forskningen och våra teorier som visar att individer blir influerade av personer som står den individen nära.

Informanterna uttryckte att covid-19 inte hade stressat dem och att de inte trodde att covid-19 hade påverkat deras val. Känslorna de uttryckte kring sina val ligger i linje med de känslor tidigare forskning visar att ungdomar känner inför gymnasievalet, även innan covid-19. Det som påverkar informanternas val är de faktorer som Bourdieu och Hodkinson & Sparkes lyfter så som vänner, omgivning och föräldrar. Vi funderar på om våra informanter inte känner någon stress då de har ett stort kulturellt och socialt kapital. Alla informanter berättar att de har ett starkt nätverk runt sig och att de har känt ett stöd i gymnasievalet. Vi menar att resultaten hade kunnat se annorlunda ut om vi hade intervjuat niondeklassare med ett lägre kulturellt och socialt kapital.

När frågan om covid-19 lyfts så uttrycker alla informanter utom två att de inte tror att covid-19 påverkar deras val. Vår förståelse är att informanternas val är något de varit säkra på en längre tid. De gymnasieval som görs är influerade av de val äldre släktingar eller andra i ens närhet har gjort. Informanterna uttrycker att det är viktigt med en bra skola. När vi utforskar det svaret djupare så inser vi att det informanterna menar är en bra skola är en skola med bra rykte. Vi funderar på om informanterna inte anser att covid-19 har påverkat deras val då de helt enkelt inte kan se att nya influenser, så som fler vägledningssamtal och öppna hus faktiskt kan ändra och influera deras val. Våra informanter rör sig inom sina handlingshorisonter och det blir i princip omöjligt för dem att se utanför den om de inte exponeras för nya influenser. Deras val kan mycket väl ha påverkats av covid-19 utan att de är medvetna om det.

Vidare har vi diskuterat kring det faktum att våra informanter är unga och därför kanske inte funderar på sitt framtida arbetsliv. När informanterna har gjort sina gymnasieval så har inte covid-19 varit en påverkansfaktor då covid-19 helt enkelt inte funnits i deras tankar. Covid-19 är något som lett till att informanterna inte kunde gå på de öppna husen men utöver detta är det inget som informanterna kopplat ihop med sitt gymnasieval.

Vi har funderat över hur studien hade kunnat se ut om vi hade intervjuat elever som hade fått vägledning från en tidig ålder. Våra informanter hade haft ett samtal i årskurs nio, detta i anslutning till deras gymnasieval. Våra informanter hade då redan gjort sina val och menade att de inte hade haft något behov av en studie- och yrkesvägledare. Detta motsäger den tidigare forskningen som visar på vikten av vägledning för att ha