Utmanande undervisning i moderna språk, En studie om lärarnas motivationsarbete i moderna språk

Fakulteten för lärande och samhälle Vidareutbildning av lärare

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Utmanande undervisning i moderna språk

En studie om lärarnas motivationsarbete i moderna språk

Challenging education in modern languages

A study of teachers’ motivational work in modern languages

Maher Gabarian

Fördjupningsämne: Moderna språk Slutseminarium: 2020-06-02

Examinator: Camilla Thurén Handledare: Melinda Malmström

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas synpunkter och värderingar på motivationsarbete i undervisning av moderna språk för att motivera eleverna att fortsätta med deras studier i moderna språk. Jag har utgått ifrån tre olika frågeställningar som handlar om vilka strategier, stöd och utmaningar lärarna använder för att öka elevernas motivation till studier i moderna språk samt vilka faktorer som är centrala för att öka elevens engagemang och främja lärandet i moderna språk. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. De personer som valdes till intervjuer är fem erfarna lärare i moderna språk på två olika grundskolor i en liten kommun i Sverige.

Studiens resultat visar att lärarna i moderna språk definierar begreppet motivation som en drivkraft, att ha ett syfte för inlärning och att få eleverna intresserade av att lära sig något. Samtliga lärare ser att motivationsarbete ingår i lärarens uppgifter och det är något som man alltid måste ha i bakhuvudet. Läraren har ett väldigt stort ansvar för att öka elevens motivation genom att göra inlärningen lustfylld och meningsfull men även den enskilde eleven har till viss del ett eget ansvar för sin egen inlärning. När det gäller undervisningsinnehåll och genomförande ser de intervjuade lärarna att det spelar mindre roll vilket läromedel läraren använder utan att det är lärarens intresse för sitt ämne och att relationen till eleverna är i bra balans som är avgörande.

I min studie kommer jag att använda följande begreppen: interaktion, klassrumsklimat, ledarskap, moderna språk, motivation, professionella lärare, utmanande undervisning.

Innehållsförteckning

1 Inledning och problemområde ... 4

2 Syfte och frågeställningar... 6

3 Teoretisk förankring och tidigare forskning ... 7

3.1 Utmanande undervisning i klassrummet ... 7

3.2 Vygotskij och den proximala zonen ... 8

3.3 Definition av begreppet motivation och motivationsarbete ... 9

3.4 Motivationskännetecken ... 9

3.5 L3-Lärande i Sverige ... 10

4 Metod ... 12

4.1 Metodval ... 12

4.2 Urvalsgrupp och genomförande ... 12

5 Resultat och analys ... 14

5.1 Attityder och värderingar ... 14

5.2 Strategier i lärarnas motivationsarbete ... 15

5.3 Påverkande faktorer för elevens motivation ... 17

5.4 Stöd och utmaningar som främjar lärandet ... 19

6 Diskussion och slutsats ... 21

6.1 Vikten av ledarskap ... 21

6.2 Klassrumsklimatets roll för elevers motivation ... 22

6.3 Att involvera hemmet och hela organisationen ... 22

6.4 Relationen lärare-elev ... 23

6.5 Utmanande undervisning förbättrar motivation och självkänsla ... 24

6.6 Att främja lärandet i moderna språk ... 25

7 Avslutning... 27

8 Referenslista ... 28

9 Bilaga 1: Cummins modell ... 31

10 Bilaga 2: Intervjuguide... 32

1 Inledning och problemområde

Moderna språk som språkval i grundskolan är idag det enda ämnet där eleverna tillåts välja mellan olika alternativt. I en majoritet av Sveriges kommuner kan elever läsa moderna språk från årskurs 6 därmed får eleven möjlighet att läsa språket till nivå 2 och kan börja på nivå 3 i gymnasieskola (Skolverket, 2018a). Enligt skolförordningen (9 kap. 5 §) ska elever i de svenska skolorna kunna välja mellan minst två av språken franska, spanska eller tyska som språkval. Det kan dock variera lite mellan en del av Sveriges skolor och det finns även de som erbjuder andra språk som japanska, kinesiska eller italienska. Målet är, enligt Skolverket (2020), att eleven ska kunna förbättra sina möjligheter att få ett arbete i framtiden. Dessutom kan eleven välja att helt ta bort ämnet moderna språk i grundskola och att, vid behov, välja andra olika alternativ inom ramen för språkvalet såsom att få förstärkning i engelska, svenska, sitt modersmål, eller att läsa teckenspråk istället. Själva situationen ställer därmed höga krav på lärarnas motivationsarbete för att kunna hjälpa eleverna med deras studier i moderna språk och att erbjuda elever tillfredsställande utmaningar för att gå vidare i sitt lärande. Enligt Granskningsrapport för moderna språk som omfattar 40 skolor i 35 kommuner, framhåller Skolinspektionen (2010) att skolorna inte gör tillräckligt för att motivera och stödja elever som funderar på att hoppa av sina studier i moderna språk och ger inte heller utmaningar för de som tänker fullfölja sina studier i ämnet. Vidare påpekar Skolinspektionen (a.a.) att en av de främsta framgångsfaktorerna för språkstudier är motivation. Det kan skapas genom delaktighet och en känsla av meningsfullhet. Eleverna har olika bakgrund, olika sätt att lära och de har även rätt att vara delaktiga när det gäller undervisningsinnehåll och utformning. Granskningen visar att undervisningen inte följer de nationella styrdokumenten där lärare rekommenderas att målspråket ska användas i så hög utsträckning som möjligt av både lärare och elever. Flera av de deltagande skolorna i Granskningsrapporten (2010) har stora avhopp från moderna språk vilket får betraktas som ett misslyckande inte bara för eleven utan även för den enskilda skolan och samhället i stort sett. Vidare, enligt samma undersökning framhåller Skolinspektionen (2010:7,9) att avhoppen, enligt Skolverkets statistik, varierar mellan 20 och 25 procent. Orsakerna till detta är relaterade, enligt lärare och rektorer i undersökningen, till elevernas vilja och förmåga, deras bakgrund och förkunskaper medan ingen tidigare undersökning har relaterat detta till undervisningsinnehåll och genomförande.

Det sistnämnda fångade mitt intresse av att få veta mer om motivationsarbete i förhållande till undervisningsinnehåll och genomförande i moderna språk. Jag inleder med syfte och frågeställningar för att därefter teoretiskt förankra och presentera tidigare forskning inom området av motivationsarbete i samband med språkinlärning. Därefter presenterar jag utvald metod för denna studie. Detta kommer att följas av en redogörelse av studiens resultat. Till slut diskuteras studiens resultat med hjälp av valda teorier och begrepp och slutsatser dras efter studiens resultat.

2 Syfte och frågeställningar

Med utgångspunkt i ovanstående resonemang är syftet med den här studien att undersöka lärarnas synpunkter och värderingar på motivationsarbete i undervisning av moderna språk för att motivera eleverna att fortsätta med deras studier i moderna språk.

För att ta reda på detta kommer jag att utgå från följande frågeställningar:

• Vilka strategier anser läraren viktiga för att öka elevens engagemang till studier i moderna språk?

• Vilka faktorer tycks vara centrala för elevers motivation?

• Vilka stöd och utmaningar uppger lärarna att de använder för att främja lärandet i moderna språk?

3 Teoretisk förankring och tidigare

forskning

I detta kapitel kommer jag att presentera och förklara teoretiskt ramverk samt tidigare forskning. Jag kommer även att presentera några olika konstruktivt relaterade och centrala begrepp som förekommer i detta arbete.

3.1 Utmanande undervisning i klassrummet

Nottingham (2016) framhåller att med begreppet utmanande undervisning menas att vi lär oss något mer utöver det som vi redan kan. Att gå ifrån övningszonen till inlärningszonen enligt Lev Vygotskijs tankar. Det vill säga att som lärare blir det därför viktigt att hitta rätt inlärningsnivå för varje enskild elev. För läraren blir det en utmaning att uppmuntra eleven och samtidigt ställa krav på elevens prestation för att en gynnsam inlärning ska ske. Med andra ord vill det säga hur vi kan använda mer dialog och utmaning i undervisningen. Vidare framhåller Nottingham (a.a.) sin modell i tre steg för målet med undervisning som handlar om att hitta rätt nivå för inlärning av olika grupper av elever med olika behov av utmaning i ett klassrum. Det första steget är att ge stöd till de elever som behöver hjälp att komma igång. Det andra är att uppmuntra de elever som kommit igång och det tredje är att ge stödstrukturer till de elever som behöver ytterligare utmaningar för att kunna gå vidare i sin inlärningstakt.

Lösningen är att skapa förutsättningar som väcker och vägleder nyfikenhet. Vi behöver fler berättelser och färre fakta, för berättelser utvecklar förståelse för händelseförlopp. Vi behöver mer dialog och mindre kunskapsöverföring, för det är genom dialog vi lär oss mest. Vi behöver mer utmaning och mindre instruktioner eftersom det är genom utmaningar man växer till kropp, själ och sinne. (Nottingham, 2016:17)

Forskaren Jim Cummins beskriver (Skolverket, 2012:60) de språkliga krav som bör ställas på elever vid språkinlärning utifrån två variabler: Den ena är tankemässig (kognitiv) och den andra är svårighetsgrad och stöd i situationen (kontexten). Dessutom bör elevers uppgifter utgå från kognitivt enkel (där eleven har stöd i kontexten) mot kognitivt krävande (först har eleven fortfarande stöd i kontexten och sedan ställs eleven

inför uppgiften, utan stöd), medan de uppgifter som är kognitivt enkla bör undvikas. (bilaga 1, Cummins modell). Därmed, enligt Cummins (Skolverket, 2012:13) behöver de här eleverna mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande, även om deras språkkunskaper i det nya språket inte nått en fullgod nivå. Vidare enligt Skolverket (a.a.) framhålls vikten av språkanvändning och interaktion: ”Den avgörande faktorn för att elever ska nå skolframgång är att de erövrar ett nytt språk för olika sammanhang, och detta kan enbart ske genom professionella lärare.” Det finns paralleller man kan se mellan andraspråksinlärning (Cummins studie) och att lära ett främmande språk (moderna språk). Här finns stora skillnader men jag ser en likhet då det gäller att hantera utmanande uppgifter i moderna språk.

Utifrån detta och att lärande sker i samspel mellan lärare och elever har jag dock valt i denna studie att utgå ifrån Sociokulturella teorin som handlar om att människor lever i ett socialt sammanhang. Säljö (2014:119) det vanligaste sättet att lösa ett problem man inte klarar, ur ett sociokulturellt perspektiv, är att fråga någon som kan mer. Jag tror att denna teori kommer att hjälpa mig att förstå relationen lärare-elever och därmed lärarnas motivationsarbete i moderna språk. I nästa avsnitt kommer jag att förklara Vygotskijs tankar om lärande i det sociokulturella perspektivet.

3.2 Vygotskij och den proximala zonen

Säljö (2018: 157) framhåller att en av de mest intressanta tankarna inom den pedagogiska forskningen är Vigotskijs Vygotskijs tankar om lärande och pedagogik som har en marxistisk och materialistisk filosofisk utgångspunkt och förklarar hur människor genom samarbete med andra omskapar världen. Vidare förklarar Säljö (a.a. :161) att utgångspunkten i det sociokulturella perspektivet om lärande och utveckling för Vygotskij ser människan som både en biologisk och kulturvarelse och att därmed har den två utvecklingslinjer: Den ena (Biologiska) börjar egentligen innan födelsen där barnet utvecklar en rad av kunskaper och färdigheter genom att samordna hand och öga med mera. Och att alla barn utvecklas relativt lika under denna fas. Den andra (Sociokulturell) börjar när barnet kommunicerar med omgivningen och där utvecklingen bestäms av sociokulturella faktorer. Här utvecklas barn olika beroende av var barnet befinner sig vilket ger en avgörande roll till kommunikativa aktiviteter för individens lärande och utveckling. Och genom interaktion med andra bygger elever upp sociala erfarenheter som

ger dem kunskaper och färdigheter för att kunna bli delaktiga. Dessutom blir lärarens uppgift, enligt Säljo (a.a. :165) att anpassa undervisningen till elevens utvecklingsnivå. Med andra ord måste utmaningar anpassas till elevens kognitiva förutsättningar för att kunna ta till sig kunskaperna.

Imsen (2006:419) presenterar Vygotskijs teori som en av de tydligaste teorier som fokuserar på betydelsen av utmaningar för eleven. Det som är viktigt med denna teori är att undervisningen sker inom den proximala utvecklingszonen och att man använder de möjligheter språket som redskap för lärande kan innebära. Frågan är inte vad eleven redan kan utan vilka möjligheter eleven har att klara av det nya med hjälp och stöd från någon som kan mer. Vygotskijs teorier bygger på ett optimistiskt, samspelsorienterande och framtidsinriktat förhållningssätt. De är inte individorienterande eller tillbakablickande.

3.3 Definition av begreppet motivation och

motivationsarbete

Revstedt (2014:32) definierar begreppet motivation som en strävan hos människan att leva meningsfullt, att ta ansvar för sig själv och även att ta tillvara sina möjligheter. Med andra ord vill det säga att vara konstruktiv, målinriktad, social och aktiv.

När det gäller begreppet motivationsarbete,enligt Revstedt (

a.a

.), då är det snarare den inre känslomässiga förändringen som eftersträvas hos eleven än att göra en yttre förändring av elevens beteende. Det vill säga att söka den positiva kärnan hos eleven och anstränga sig för att göra den starkare. Detta kan vara en lång process men om den sätter igång då lever den vidare. Jenner (2004:20) beskriver egenskaper som läraren måste ha för att kunna skapa motivation hos eleverna som följande: ha en positiv syn på sina elever och att vara öppen, flexibel, lyhörd och kritiskt reflektera över sitt arbete. Dessutom bör det för läraren finnas tid för reflektion och en positiv och öppen anda på arbetsplatsen.

3.4 Motivationskännetecken

Nästan all motivationsforskning har varit inriktad på att förklara tre olika motivationskännetecken som egentligen är de traditionella beteendemässiga

indikatorerna för motivation. Pintrich, Marx & Boyle (1993:168) presenterar dessa tre faktorer som kan visa en individs motiverande beteende:

• Vad man väljer (choice at the task) • Nivå av engagemang (level of engagement)

• Viljan att fortsätta med uppgiften (willingness to persist at the task)

Emellertid har det funnits lite forskning eller teoriutveckling som försöker koppla motivation och kognition (Winne &Marx, 1989). Därför verkar det viktigt att börja bygga upp sambanden mellan motiverande och kognitiva komponenter i elevers lärande. Förutom detta kan den faktiska klassrumkontexten påverka elevens motivation och kognition och, framförallt interaktionen mellan dessa två strukturer.

3.5 L3-Lärande i Sverige

I sin avhandling om L3-lärande presenterar Henry (2012:65) en kort redogörelse för språkpolitiken när det gäller L3(franska, tyska och spanska) i Sverige. Han beskriver L3:s inställning, som i dagsläget inte är obligatoriskt att lära, som ett ”milt krav”. Detta ”krav” verkar dock inte ha haft någon stor inverkan på elever och deras föräldrar. Vidare presenterar han ett undersökningsresultat 2006/2007 som visar att cirka 39 500 elever valde alternativet ytterligare svenska / engelska för ”språkval” jämfört med 34 500 som valde spanska och totalt 81 300 som valde en av antingen franska, tyska eller spanska. Enligt Henry (a.a.), en av de viktiga faktorerna verkar vara den negativa effekten av L2-engelska på motivation att lära sig andra mindre socialt dominerade L3:er. Vilket i sin tur sätter tvivel om sannolikheten att uppnå EU:s mål att utveckla en bredare språklig mångfald och därmed en bred ”ett plus två” kompetens i hela unionen.

Resultat av en forskning som genomfördes i Sverige av Skolverket (1999) Sörensen, enligt Henry (2012:71), visade att de elever som var intresserade av L3-inlärning verkade ha bättre medvetenhet om möjligheter för framtida användning av dessa språk. Och trots att eleverna i allmänhet var positiva till att lära sig sitt valda L3, såg de engelska som roligare och av mer värde i fritidsaktiviteter. Vidare framhåller Henry (a.a.) ett antal faktorer som påverkar elevers motivation för L3. Detta rör undervisningsinnehåll och genomförande. Dessutom identifierades två attitydfaktorer, statusen för L3 i allmänhet i samhället och det faktum att engelska av många betraktas som tillräckligt. De elever som

hoppade av sina studier i moderna språk relaterade detta till inlärningsupplevelsen då eleverna rapporterade att språkinlärning krävde mycket av deras tid och framförallt när det gällde grammatiken medan alternativt extra engelska/svenska sågs som mindre krävande. I en annan studie av samma avhandling, identifierar Henry (2012:131) föräldrarnas attityd som en av dem viktiga faktorer genom att många elever som hoppade sina L3-studier hade föräldrar som talade om vikten av att fokusera på engelska. Föräldrarna hade i allmänhet låga förväntningar på sina barns L3-prestation. Dessutom dessa faktorer är relaterade till uppfattningar om värdet på L3 i förhållande till engelska.

4 Metod

I det här kapitlet kommer jag att presentera min metod som jag har valt för att nå syftet med denna studie. Jag presenterar därmed min undersökningsmetod, urvalsgrupp och genomförande.

4.1 Metodval

Jag har valt en kvalitativ undersökning som metod därför att det ger oss en utförligare beskrivning och därmed en djupare förståelse av underlaget med möjlighet till en helhetsförståelse (Larsen, 2009:27). Dessutom är målet att uppnå mesta möjliga förståelse av hur motivationsarbete ser ut i ämnet moderna språk samt att försöka fånga upp beskrivningar, åtgärder, värderingar och normer från informanterna.

Inom ramen för den kvalitativa undersökningen har jag använt mig av intervjuer för datainsamling. En fördel med individuella och kvalitativa intervjuer som jag har genomfört är att jag kunde gå på djupet när det behövdes samt att det gav mig bättre möjligheter till att få en fullständig bild av ämnets problematik. En annan fördel är att jag kunde vid intervjutillfället ställa följdfrågor för att få kompletterande och fördjupande svar. När det gäller reliabilitet då har jag försökt säkerställa detta så mycket som möjligt genom att ge möjlighet till den intervjuade att tala friare och be om förklaringar samt att hålla ordning på intervjudata som jag har fått från informanterna (Larsen, a.a.). Nackdelen med denna undersökning är att den har svag validitet därför att jag inte kan generalisera mina slutsatser eftersom jag använt mig av ytterst begränsat material, endast ett fåtal intervjuer. För övrigt, är jag inte intresserad av att generalisera denna studie utan jag är intresserad av en annan typ av variation som kan ge oss en kvalitativ bild av detta område och har överförbarhet på en gång.

4.2 Urvalsgrupp och genomförande

Informanterna får anses tillhöra ett godtyckligt urval geografiskt (Larsen, 2009:77) eftersom jag ur praktiskt hänseende fått välja en kommun i ett område jag lättast kan genomföra undersökningen, studien är följaktligen geografiskt begränsad. Samtliga fem

informanter har lång arbetslivserfarenhet som lärare i moderna språk och tjänstgör på två olika grundskolor i en liten kommun i Sverige. Kontakten togs med 7 undervisande lärare i moderna språk via mejl där en intervjuguide bifogades (se bilaga 2) samt information om de etiska riktlinjer som skulle följas i arbetet. Dessutom har samtliga deltagare i undersökningen fått information om syftet med studien och vilka rättigheter de har för deras deltagande såsom att kunna avbryta deras medverkan när som helst och att de insamlade uppgifter ska användas bara för forskningsändamål. Man kan läsa i vetenskapsrådet (2011:12) ”En mycket viktig del av forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas.”

När det gäller användningen och förmedlingen av forskningsresultaten är anonymiteten för informanterna säkerställda genom att skolans namn har ersatts med kod och informanterna har fingerade namn (se bilaga 3). Sedan avtalades tid med 5 lärare som tackade ja till att bli intervjuade. Intervjuerna genomfördes på två olika platser och vid olika tidpunkter i slutet av skoldagen, de spelades in och tog ca 23 - 40 minuter per person. Intervjufrågorna indelades i tre olika grupper. Tanken var att ta lite paus i mellan för att ge möjlighet till informanten att reflektera över sina svar. Själva intervjuguiden har använts bara för att kunna hålla koll på intervjun. Intervjufrågorna var semistrukturerade, det vill säga att informanten har fått friheten att berätta fritt och på sitt eget sätt.

Som förberedelse inför intervjuer har jag läst några studier som refererats till i detta arbete. Efter varje intervjutillfälle fick jag sitta kvar ca 20–30 minuter för att anteckna lite grann det som jag tyckte intressant i intervjun. Därefter har jag transkripterat varje intervju var för sig för att kunna göra ett urval av centrala faktorer och strategier. Jag har använda mig av en innehållsanalys. Syftet är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader (Larsen 2009:101).

Som framgår i tabellen (Bilaga 3) som visar informanternas bakgrund ser vi att samtliga lärare är utbildade och behöriga med lärarlegitimation i ämnet moderna språk och har en relativt lång arbetslivserfarenhet. 4 av dem är behöriga i fler ämnen vilket ger oss möjlighet att få bättre förståelse om eventuella skillnader när det gäller motivationsarbete i ämnet moderna språk och andra ämnen.

5 Resultat och analys

I detta kapitel ska data i form av resultat skrivas ut. Det vill säga att all data som belyser studiens frågeställningar kommer att sammanställas, analyseras och refereras till vad informanterna sagt. Jag valde att presentera informanternas attityder och värderingar innan att dela upp materialet efter arbetets frågeställningar

5.1 Attityder och värderingar

När det gäller begreppet motivation har samtliga lärare definierat det så här: Bellona: ”Det är viljan att lära sig något”

Sofia: ”Det är att ge ett syfte för inlärning”

Heidi: ”Det är drivkraften och förståelse för vad det ska leda till”

Nicole: ”Det är att få eleverna intresserade av att lära sig även om det inte alltid är jätteroligt det man arbetar med”

Carla: ”Det är lusten och viljan att lära sig”

Samtliga lärare ser att motivationsarbete ingår i lärarens uppgifter. Läraren har väldigt stort ansvar men inte ensamt utan i samspel med eleverna att öka motivationen genom att göra inlärningen lustfylld och meningsfull.

det är mitt jobb som pedagog att motivera eleven men jag har bara 50%, eleven med hemmet gör resterande 50%. Jag kan leda och motivera eleven hela vägen fram till dörren men eleven måste själv öppna den. Bellona (lärare)

Heidi (lärare) uppger att ”läraren har stort ansvar, men inte allt ansvar, för att öka elevens motivation genom att göra inlärningen lustfylld och meningsfull”. Carla (lärare) anser, i sin tur, att läraren har största delen av ansvaret för att motivera elever att lära.

När det gäller omotiverade elever då visar eleverna tydligt, enligt de intervjuade lärarna, genom att de är ofokuserade, mår dåligt, har hög frånvaro, inte gör sina uppgifter, uppför sig illa gentemot lärare och även andra elever samt visar att de inte prioriterar ämnet. De visar tydligt att de struntar i ämnet. Bellona säger att de omotiverade eleverna inte gör sina uppgifter samt visar dålig beteende mot lärare och andra elever. Sofia uppger: ”Om

motivationen saknas hos eleven ser jag genom att eleven är intresserad av många andra saker och inte lyssnar på lärarens genomgång”. Heidi menar att omotiverade elever är ofta de som har svårigheter med inlärning, de visar att de inte prioriterar ämnet. Hon fortsätter att berätta:

Jag undervisar i fler ämnen så jag märker också en stor skillnad i motivationsarbete för de olika ämnena. I mina andra ämnen är det mycket lättare att hitta drivkraften.

Nicole säger att de omotiverade eleverna har svårt att koncentrera sig. Vissa mår dåligt på grund av olika orsaker. Carla uppger: ”Saknas motivation blir det tydligt att eleven struntar i ämnet”

5.2 Strategier i lärarnas motivationsarbete

Samtliga informanter ser även som sin viktigaste och mest avgörande strategi att variera undervisningen på ett sätt där det förekommer språkundervisningens alla tillhörande delar som att tala, skriva, läsa och lyssna. Variation av undervisning kan vara genom att se på en video, lyssna på en låt på målspråket, olika sorters spel och tävlingar såsom Kahoot, att eleverna spelar in en video eller skapar gloslista på Quizlet.

Bellona anser att variera lektionen, genom att lyssna på olika låtar på spanska, tittar på en film eller spelar Bingo, är en viktig strategi vilket hjälper elever att repetera och att utöka ordförrådet. Sofia säger att hon brukar variera sin undervisning som att se någon film eller lyssna på en låt. Heidi anser att det viktigaste är att variera undervisning utifrån till exempel tala, läsa, skriva och lyssna. Nicole hävdar att variering av undervisning är en av de viktigaste strategier som läraren måste använda. Hon fortsätter att berätta ”Själva läroplanen tvingar läraren att variera undervisning genom att jobba med de fyra olika delarna i centrala kursinnehållet”. Carla, i sin tur, anser att det är viktigt att variera undervisning därför att det ger eleverna möjlighet till repetition hela tiden.

3 av 5 lärare ser att nivåanpassning, att lära känna elever och bygga relation med dem är några viktiga strategier för elevers motivation och därmed blir det avgörande för lärarens planeringsarbete.

Jag försöker alltid göra uppgifter så att det ska passa alla elever och då försöker jag möta varje elev på den nivå hen är. Allt börjar med att bygga en god relation med eleven, förstå elevens behov och sedan hitta det som motiverar eleven. För att lyckas med detta behöver läraren själv vara entusiastisk, engagerad och motiverad i sitt ämne. Nicole (lärare)

Carla anser att det är viktigt att läraren har en strukturerad undervisning för att kunna uppfylla elevers olika behov och visar eleverna det stöd som finns i form av glossor och bilder. Sofia säger att hon försöker via enskilda samtal att förstå elevens intresse och beteende och sedan riktar hon uppgiften mot det. Först ser hon var eleven är i sin tankeprocess för att kunna hjälpa till att sätta igång och sedan försöker hon att uppmuntra eleven genom att förtydliga instruktioner ännu mer.

Även 3 av de 5 intervjuade lägger vikt vid att undervisa i realia om länder där målspråket talas kan vara en bra strategi för elevers motivation. Genom att berätta om kulturen och olika traditioner ger läraren eleven möjlighet att följa med på en ”resa” och använda språket i olika sammanhang. Det vill säga att läraren bör vara kreativ genom att ge eleverna exempel på hur de kommer att ha nytta av kunskaperna i andra språk.

Bellona: ”Jag försöker skapa lektioner som kan fungera som en bro eller ett fönster till spanska världen”. Carla: ”Jag visar eleverna, genom berättelser om traditioner till länder där man pratar spanska, i vilka olika sammanhang kan de ha nytta av deras kunskaper”. Sofia säger:

Tyngdpunkten för språklärare när det gäller motivation för varje lektion är att skapa en övergång till andra kulturer och traditioner. Eleverna blir mer engagerade och motiverade när jag berättar något om historia eller om kulturella traditioner från de länderna där man pratar spanska

Undantagsvis finns några strategier som endast en av de intervjuade lärarna har pekat på:

Jag försöker att förtydliga och förenkla målen av lektionen med enkla instruktioner och att även ge eleverna olika inlärningsmetoder och verktyg för att visa att de också har glädje av kunskaperna inom andra språk. Heidi (lärare)

Bellona säger: ”Jag visar att jag bryr mig om vad elever gör och att jag inte kommer att ge upp. Oftast förstår eleven det förr eller senare”.

5.3 Påverkande faktorer för elevens motivation

De faktorer som är centrala för att öka elevens engagemang och främja lärandet i moderna språk har även varierat mellan de intervjuande lärare. Flesta intervjuade lärare ser att beröm, genom snabb och positiv feedback ofta, under lektionen har stor påverkan på elevens motivation och prestation. Läraren bör återkoppla direkt på det som eleven kan. På det sättet vågar eleven repetera det och be om högre utmaningar. För lärarens del är det avgörande för eleven att ge uppmuntran och att fokusera på framstegen och inte så mycket på svårigheterna i början. Sofia säger att när uppgifterna är igång och eleverna jobbar då går hon runt för att stödja elever och återkoppla på det som är positiv. Nicole anser att det är viktigt att återkoppla på det som är positiv och viktigare att ge den innan eleven slutar sin inlärning för varje tillfälle. På det sättet vågar eleven att prova. Carla också anser att ta fram det positiva i varje grupp och att ge ofta beröm, med tanke på att det måste vara trovärdig och anpassat till de nivå som elever befinner sig i, är väldigt viktigt för elevers motivation. Heidi menar att ofta ge snabb och positiv feedback för eleven är viktigt och hjälper eleven att våga att be om högre utmaningar.

Även flesta av intervjuade lärare ser att klassrumsklimatet har stor påverkan för elevers motivation. Det är, enligt dem, en av de viktigaste faktorer som påverkar elevens lärande och därför bör lärare lägga tid och kraft på att skapa ett gott klassrumsklimat som kan främja lärandet. Där ska elever uppmuntras till delaktighet i ett fördomsfritt klimat. Trygghet i gruppen skapar förutsättningar för att elever ska våga tala, vilket i sin tur ökar självförtroende och påverkar lärande. Bellona säger att hon försöker ge eleverna mycket utrymme för att de ska kunna visa sina kunskaper genom att skapa ett bra klassrumsklimat och samtidigt att inte ge utrymme till störningar under lektionen. Heidi säger: ”Att skapa ett bra klassrumsklimat har stor betydelse för elevers motivation”.

Nicole uppger: ”Eleverna ska också kunna känna att det är okej att svara fel utan att någon skrattar eller fäller en onödig kommentar då arbetar jag mycket med klassrumsklimatet”. Carla anser att klassrumsklimatet har väldigt stor påverkan där läraren först och främst är ansvarig för att skapa bra miljö som främjar lärandet.

3 av de 5 intervjuade har pekat på relationen lärare-elev som en av de viktigaste faktorerna och menar att denna ligger till grund för motivationsarbetet. Bellona menar att läraren måste förstå elevens beteende och reagera på det sättet som passar just denne elev. På det

sättet förbättras relationen mellan lärare och elev vilket i sin tur påverkar positivt på motivationen hos eleverna. Nicole hävdar att lärarens eget intresse för ämnet och relationen till eleverna i en bra balans är a och o.

2 av de 5 intervjuade ser att skolans förhållningssätt mot språkval i jämförelse med de övriga skolämnena, spelar en viss roll. Med skolans förhållningssätt till moderna språk menas att på vilket sätt skolan ska schemalägga andra aktiviteter såsom elevråd och idrottsprofilen; att det inte ska schemaläggs bara under lektioner i moderna språk. Bellona hävdar att hon har blivit trött på grund av detta. Hon fortsätter att berätta: ”Jag tappar många elever bara under spanska lektioner”. Sofia säger att eleverna har olika andra aktiviteter i skolan såsom elevråd och idrottsprofilen vilket kräver deltagare från hela skolan. Och att hon alltid tappar elever under spanska lektioner på grund av detta vilket påverkar elevens prestationer och resultat i ämnet.

För övrigt är det bara en lärare som ser att omgivningens attityder påverkar, såsom föräldrars intresse och engagemang för ämnet samt kamraternas inställning till skolarbete.

Jag upplever att föräldrars -och kompisars attityd mot moderna språk som är en av de viktiga faktorer som påverkar elevens motivation. Om eleven, exempelvis, har en släkt i Tyskland gör det att eleven ser värdet och nyttan av att kunna tyska. Heidi (lärare)

När det gäller läromedel så har flesta intervjuade uppgett att de inte jobbar med något bestämt läromedel utan de skapar egna material för varje lektion. Samtliga lärare ser att det inte gör någon skillnad vilket läromedel som används i undervisningen utan undervisnings upplägg och genomförande och framförallt på vilket sätt uppgifterna är konstruerade påverkar i stort sett elevers motivation.

Sofia hävdar att de läromedlen som hon använder idag är relativt gammalt och föråldrat så hon brukar skapa eget material för varje lektion. Bellona säger:

Vi jobbar med både fysiska och digitala böcker och jag har inte sett någon skillnad i detta för elever utan det som är viktigt för dem är lektionsinnehåll och svårighetsgrad i uppgifterna.

Heidi säger att hon använder både digitala och fysiska böcker. Vissa gillar digitala läromedlen, andra inte. Så hon kompletterar med mycket annat. Elever blir mer intresserad och engagerade när det gäller de uppgifter där eleven skapar egen produktion Nicole uppger: ”Senast vi bytte läromedel var för ungefär fem år sedan. Däremot skapar jag mycket eget undervisningsmaterial”. Carla, i sin tur, anser att det läromedlet som hon använder idag är gammalt och används mest som en grund och kompletteras med mer aktuellt material.

När det gäller användning av målspråket i undervisningen då flera inte följer styrdokumenten när det gäller att aktivt få använda målspråket eller att de inte lägger särskild vikt vid att elever får lära sig genom att arbeta med varandra i par- eller grupparbete. Barra en lärare som ser att det är viktigt att prata på målspråket.

Jag försöker använda målspråket så mycket som möjligt då jag ibland förtydligar med bilder och kroppsspråk vilket är väldigt viktigt i undervisning av moderna språk, framförallt med nybörjargrupper. Nicole (lärare)

Bara 2 av de 5 intervjuade jobbar ofta med grupparbete medan de andra ser att individuella uppgifter fungerar bättre med deras elever. Nicole hävdar att hon upplever att eleverna idag har svårare för att kunna samarbeta med varandra utan att det uppstår konflikter. Det är ganska många olika faktorer att ta hänsyn till om eleverna ska arbeta i grupp en längre tid. Heidi hävdar, i sin tur, att grupparbete är något som hon behöver förbättra precis som användning av målspråket

5.4 Stöd och utmaningar som främjar lärandet

För att underlätta för eleven med uppgifter och olika övningar anser samtliga intervjuade att de behöver ge olika varianter av stöd. Att sätta igång med uppgiften i form av enkla instruktioner och att ta stöd av glosor eller bilder är åtgärder som läraren måste tänka på. Fortlöpande återkoppling till eleverna under arbetets gång är avgörande för att vidare ska kunna fortsätta att anta nya utmaningar. För övrigt att träna på att läsa på målspråket är väldigt viktigt för att ge elever självförtroendet och att även göra inlärningen meningsfull. Bellona: Jag skapar uppgifter som ger möjligheten till mer repetition för elever och uppmuntrar dem att prata på spanska; det förstärker självförtroendet för elever och gör att

de tycker det är roligt att lära. Sofia säger att hon under arbetsgången försöker gå runt mellan eleverna för att se vilka strategier de använder och att även ge dem stöd och feedback som hjälper dem i uppgiften. Heidi anser att det är viktigt att elever får tydliga exempel och instruktioner om vad de behöver satsa mer på. Carla säger:

Vi koncentrerar oss mycket på att läsa med nybörjargrupper. Det är klart att eleverna får hjälpmedel i början för att skriva manus, eleverna får feedback och sedan gör eleverna uppgiften utan hjälpmedel.

Nicole säger att hon låter eleverna tränar mycket på att läsa olika texter med varierad svårighetsgrad och i olika genrer. För varje uppgift brukar hon synliggöra tydliga mål och förväntningar med hjälp av en checklista för kunskapsmålen.

6 Diskussion och slutsats

I detta kapitel kommer insamlad data från intervjuerna att bearbetas för att kunna dra slutsatser av denna studie och jag kommer att diskutera lärarens förhållningssätt, attityder och val av lektionsplanering. Samtliga faktorer har en avgörande betydelse för inlärning av elever i moderna språk

6.1 Vikten av ledarskap

I samtliga intervjuer som jag har genomfört pekade lärarna på variation av undervisning som en bra och fungerande strategi för att öka elevernas motivation. Exempel på variation i undervisning kan nämnas som att använda film eller mera lättsamma övningar när det gäller långa lektioner eller lektioner i slutet av skoldagen där de flesta av eleverna är trötta. Detta ger eleven möjlighet att få mycket repetition utan att det känns tråkigt. Enligt forskaren Fredholm (Skolvärlden 1, nr 3.20) kräver språkinlärning tät repetition för att memorera och repetera ord vilket en del elever har svårigheter med. Därför blir det lärarens uppgift att hjälpa eleverna att hitta olika strategier att memorera ord och grammatik. Henry (2012: 71) framhåller, enligt Thorson, Molander Beyer och Dentler, de faktorer som förklarar varför elever hoppar av sina studier i L3 (franska, tyska och spanska) på gymnasieskola. De fann att faktorerna var främst relaterade till inlärningsupplevelsen där studenter rapporterade att L3-inlärning krävde mycket av deras tid. Skolverket (2018b), i sin tur, understryker att de arbetssätt och metoder som används av lärare ska varieras och anpassas efter elevernas intresse och behov. Eleven ska använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. På det här sättet ökas chansen att eleverna upplever undervisningen meningsfull och därmed kan fullfölja sina studier i moderna språk.

Flesta lärare ser att beröm genom att ta fram det som fungerar bra kan vara en viktig strategi för att motivera elever till att be om högre utmaning vilket kännetecknar en bra ledare i klassrummet. Zoromski (2016) framhåller i sin studie om ledarskap i klassrummet olika strategier för att bemöta de omotiverade eleverna. De strategierna kan vara såsom; beröm, enkla instruktioner och tydliga regler. Vidare vill Zoromski (a.a.), i sin undersökning, belysa sambandet mellan lärarnas strategier och elevernas prestation och

kan därmed vara en avgörande faktor för att öka elevens engagemang och motivation. Att ge beröm kan vara även ett försök att utmana eleven tankemässig och därmed ställa eleven inför uppgiften utan stöd (bilaga 1, Cummins modell).

6.2 Klassrumsklimatets roll för elevers motivation

4 av de 5 intervjuade lärarna framhöll klassrumsklimatet som en av de faktorer som påverkar elevens motivation och främjar lärande. Skolverket (2014) visar vikten av den fysiska miljön och att den är fri från störande ljud som en förutsättning för att kunna få ro att lära sig. I SOU (2000:19, s.28) kan man läsa att skolan är den enda plats där alla barn kan nås oavsett beteende; där alla barn har möjlighet att bli sedda, utmanas och tas på allvar. Det är därför som skolan måste ha kompetens att erbjuda en bra skolmiljö för alla elever, även elever som är i behov av särskilt stöd eller behöver individanpassad undervisning i högre utsträckning.

Nicole (lärare) framhöll att eleverna ska också kunna känna att det är okej att svara fel utan att någon skrattar eller fäller en onödig kommentar. Här visas vikten av klassrumsklimatet som är tryggt och som även skapar förutsättningar för att dels utveckla det som fungerar bra och dels hitta lösningar till det som fungerar mindre bra. Säljö (2014:121) framhåller Vygotskijs utvecklingszon i ett sociokulturellt perspektiv där visas vikten av klassrumsklimatet som är en av de olika utvecklingszoner som individen befinner sig i. Dessutom när man lär kommer hans/hennes utveckling att ske inom ramen för den miljö som utvecklar individen och därmed omgivningen. För övrigt kan det vara en avgörande faktor till att skapa viljan hos eleven att fortsätta med uppgiften (Willingness to persist at the task) Pintrich, Marx & Boyle (1993).

6.3 Att involvera hemmet och hela organisationen

Trots att klimatet i klassen spelar en stor roll för elevens utveckling och motivation är lärare i behov av, att föräldrarna ska kunna stötta deras barn och därmed öka deras engagemang när det gäller moderna språk, att politikerna ta ytterligare åtgärder för att förbättra ämnets inställning i svenska skolorna. Två av de intervjuade lärare pekade på skolans förhållningssätt till Moderna Språk, att andra aktiviteter i skolan bara

schemaläggs under moderna språks lektioner. En lärare har pekade på föräldrars -och kompisars attityd mot moderna språk som en av de faktorer som påverkar elevers motivation till studier av moderna språk. Henry (2012) relaterar detta till språkpolitiken och även statusen och uppfattningar om värdet på L3 (moderna språk) i förhållande till engelska i hela samhället. Att många föräldrar har låga förväntningar på sina barns L3-prestation och ser även L2-engelska som tillräckligt, med andra ord kan vi säga, som Henry (a.a.) beskriver detta, den negativa effekten av L2-engelska. Utöver det ”milda kraven” som ställdes från språkpolitiken vilket gjorde ämnet inte obligatoriskt. Mossige (2009:106) beskriver den viktiga roll som hemmet kan spela genom att kunna stötta barnet hemma; Och hur stor förståelse hemmet har tycks vara en av de viktiga faktorer som påverkar elevens lärande och engagemang. Timperley (2015:25) framhåller: För att göra skolan bättre och även förbättra elevens lärande och engagemang har politiker satsat mycket på professionell utveckling men denna satsning har tyvärr inte hjälpt för att uppnå målen.

3 av de 5 intervjuade uppger att de använder sig av egna skapat material i undervisning därför att de har ett gammalt läromedel. Wallin framhåller i sin artikel (Skolvärlden 2, nr 3.20), utifrån en ny statistik från Läromedelsföretagen, att Sveriges skolor investerar minst på läromedel i hela Norden. De satsar samma summa sedan 30 år sedan vilket tycks vara ett svagt stöd för lärare i sitt arbete. Han fortsätter, enligt tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin, att beskriva situationen som besvärligt och att det inte kommer att säkerställa att undervisningen täcker in kursplanens olika delar. Och det är därför bör politikerna ta ytterligare åtgärder i form av en nationell läromedelsstrategi.

6.4 Relationen lärare-elev

2 av de intervjuade lärare pekade på vikten av att kunna bygga en god relation med eleven som strategi för elevens motivation. Nicole (lärare) framhöll att ha en god relation med eleven underlättar för läraren att hitta det som motiverar eleven. Sofia (lärare) ser att relationen lärare-elev är väldigt viktigt för att kunna utföra individuella samtal och därmed förstå eleven och vad som kan motiverar hen. Detta överensstämmer med vad Parsonson (2012) framhåller i sin avhandling. Där förklarar han att när motivation saknas i klassrummet påverkar det negativt både lärare och eleverna då problematiska beteende i klassrummet ökar stressnivåer. Det hindrar läraren att följa upp planeringen vilket, i sin

tur, påverkar processen för lärandet. Dessutom kan relationen mellan lärare och elever vara en bra strategi för att hjälpa till med att uppnå målen. Säljö (2018:155) presenterar Vygotskijs tankar om relationen mellan människor och att genom de språkliga och kommunikativa aktiviteterna formas människors tänkande.

Brante (2014:151) förklarar en mekanism där läraren behöver lära känna sina elever. Att förstå elevens beteende och bakgrund tycks vara avgörande för att öka elevens engagemang (djupnivå). Elevens brist på engagemang kan ha flera orsaker som psykisk ohälsa, vantrivsel i gruppen eller problematiska hemförhållanden. Revstedt (2014:111) förklarar sambandet mellan metod och relation i motivationsarbete och att båda två är beroende av varandra. Han framhåller att de metoder och tekniker som används i motivationsarbete är meningslösa om inte motivationsrelationen finns där och att motivationsrelationen inte räcker utan fungerande metoder.

6.5 Utmanande undervisning förbättrar motivation och

självkänsla

Hattie (2012:78–79) understryker att utmaningen är en av de viktigaste delarna i effektivt lärande för elever. Härtill måste läraren vara försiktig med att ställa eleven inför utmaningar genom att anpassa utmaningen efter elevens förmåga och kunskaper. Vidare förklarar Hattie (a.a.) att vara försiktig menas att läraren måste skapa utmaning på ett sätt där eleven kan redan minst 90 procent av det som ska göras för att bygga vidare med nya kunskaper. Det vill säga att elevers uppgifter bör utgå från kognitivt enkel mot kognitivt krävande (bilaga 1, Cummins modell).

Lärarna är tveksamma till att aktivt använda målspråket i undervisningen på lektionerna eftersom de är rädda att eleverna inte ska förstå. I ett längre perspektiv bygger denna rädsla på att eleverna ska tappa motivationen och därmed avbryta sina studier i moderna språk. Nottingham (2016:90) framhåller att lärare inte behöver oroa sig för att sätta elever inför stora utmaningar därför att det i själva verket kommer att konstateras en motsatt effekt. Det leder sannolikt till att eleverna på lång sikt ska vänja sig vid fler utmaningar vilket leder till att de får tron på sig själv att kunna hantera dessa och som i sin tur ökar deras självkänsla och motivation.

Nottingham (a.a.) uppmuntrar också grupparbete även när det finns behov av att sätta individuella utmaningar för elever. Dessutom är det mycket bättre att, vid utmanande uppgifter, möta elever som en del av grupp än det som individuellt. Det är bara 2 av de 5 intervjuade som uppger att de jobbar ofta med grupparbete som kan, enligt Vygotskijs tankar, betraktas som en av de sociokulturella faktorer som bestämmer utvecklingen hos en individ. Utifrån detta är tanken att eleven ska få hjälp och stöd från någon som kan mer; vid grupparbete då kan klasskamraten vara den som kan mer.

6.6 Att främja lärandet i moderna språk

Flera intervjuade lärare menade att de jobbar mycket med att öva läsning som en strategi för att öka motivation för nybörjargrupper. Detta överensstämmer med vad Cummins (2017:101) framhåller, i sin studie om effektiv undervisning i en utmanande tid, att det som främjar inlärning på målspråket är läsning på detta språk som en effektiv metod. Forskningen visar här att den undervisningsformen där eleverna läser böcker själva eller med vägledning av lärare är effektivare än vilken undervisningsform som helst.

I artikeln Skoleffekter på elevers motivation och utveckling, som syftar till att studera hur 13-åringar i Sverige uppfattar skola och utbildning och deras egna skäl (motiv och mål) för att gå i skolan, framhåller Giota (2002:296) att en av de mest väldokumenterade faktorerna inom motivationsforskning är den typ av lärar-elev-interaktioner. Denna typ förekommer i klassrummet och kan uppmuntra till eller förhindra eleverna från lärande och eget engagemang. Å ena sida förekommer de krav och förväntningar som lärare har på eleverna och å andra sidan är det sättet som läraren överlämnar olika uppgifter till eleverna. Vidare påpekar Giota (a.a.) att elevens motivation och prestation delvis är beroende av två olika faktorer; den ena är lärareffekter i form av de tydliga instruktioner som ges till eleverna i samband med skoluppgiften (direkt effekt) och även lärarens förväntningar på olika elever (indirekt effekt). Den andra är effekter av de uppgifter och aktiviteter som bygger på en blandning av både kort och långsiktiga mål. Lärarens sätt kan således påverka elevernas självuppfattning och motivation och därmed deras prestationer.

2 av de 5 intervjuade har pekat på att vissa elever inte tar ämnet moderna språk på riktigt allvar. Brante (2014:151) påpekar att mekanismer är komplexa fenomen som innehåller

flera delar, att det kan förklaras och att det handlar om orsaker. Att förstå orsaker ger oss, som lärare, nyckeln till att kunna bemöta elevernas behov på ett professionellt sätt det vill säga att istället för att bli negativa och irriterade över elevers beteende och kunskap kan vi visa och klargöra instruktioner och vad som förväntas av eleverna. Hajer & Meestringa (2010:71) framhåller att tydlighet i beskrivning av lektionsstruktur och mål ger eleverna stöttning. Vidare påpekar Brante (2014:151) att det även är viktigt att förstå att mekanismer handlar om kausala länkar d.v.s. att vi måste förstå vilken mekanism som binder samman orsak med effekt. Kontakten mellan lärare och elev är avgörande för att öka elevens motivation och engagemang. I artikeln om lust och vilja att lära (SOU 2000:19, 36) argumenterar Börjesson att samspelet mellan pedagogen och eleven har stor betydelse och att motivationen är en följd av detta; vilket kräver av pedagogen en psykologisk förståelse och att se eleven där den är.

Hattie (2012) diskuterar olika språkliga företeelser, liksom olika metaspråkliga funktioner (anpassa språket till situation och mottagare, ordval, rösten och bilder med mera), ger eleverna möjlighet att tidigt i sin språkinlärning både lära sig språket, men även lära sig om språket och alla metafunktioner som finns i språk och språkinlärning. Att bli medveten om dessa metafunktioner gör att eleverna blir medvetna om, och så småningom förhoppningsvis äger, sitt eget lärande. För övrigt finns det många olika faktorer som, enligt Hattie (a.a.), påverkar elevens lärande. Bakomliggande orsaker kan lärare inte påverka men undervisningsinnehåll och genomförande är något som alla pedagoger bestämmer över. Lärare har makten och stor möjlighet att utforma undervisningen på önskat sätt som ger mer värde och stor påverkan på elever. Lärarens förhållningssätt är en av de viktigaste faktorer som påverkar eleven. I övrigt är det av väsentlig betydelse att visa respekt, insikt och förståelse för elever med utmaningar som är anpassade till elevens tidigare kunskap. Säljö (2018:165) framhåller Vygotskijs utvecklingszon där är lärarens uppgift att anpassa utmaningen till elevens kognitiva förutsättningar. Nottingham (2016), i sin tur, har fokuserat på lärarens förhållningssätt och att genom frågeställningar utmanas eleverna att föra ömsesidig fungerande dialog med målet till livslångt lärande.

7 Avslutning

Sammanfattningsvis visar denna studie att lärarens motivationsarbete stödjer eleverna och kan vara avgörande för om elever väljer att fullfölja sina studier i moderna språk.

Jag har fått med mig följande insikt av denna studie, nämligen för att öka elevers motivation och främja lärandet i moderna språk behöver vi som lärare framförallt ha med oss hela tiden den didaktiska triangeln (innehållet, lärare och elev) och en bra relation mellan dem. Användning av målspråket på lektioner oavsett årskurs är effektivt och tränar elever att förstå och lyssna. Att koncentrera sig på grupparbete i moderna språk är mycket effektivare än att låta eleven arbeta på egen hand. Berättande i undervisningen och inte enbart instruktioner. Att vara professionell lärare betyder att visa intresse för sitt ämne samt att bemöta eleven där hen är. Alla barn kan lära sig något, alla är bra på något; det som behövs är att de bara får rätt stöd och att läraren hittar nyckeln till varje elev.

8 Referenslista

Brante, Thomas (2014), Den professionella logiken. Stockholm: Liber

Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010), Språkinriktad undervisning, Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur. Imsen, Gunn (2006) Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur

Jenner, Håkan (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Liber

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups

Nottingham, James (2016) Utmanande undervisning i klassrummet. Estland: Natur & Kultur

Revstedt, Per (2014) Motivationsarbete. Stockholm: Liber. uppl. 4

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv (3:3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB

Säljö, Roger (2018). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (Red.), Boken om pedagogerna (6:e uppl.) (s. 153–177). Stockholm: Liber AB.

Elektroniska källor

Barry, S & Parsonson, S. (2012). Evidence-based Classroom Behaviour Management Strategies. Kairaranga, (13), 16–23. Tillgänglig:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ976654.pdf

Giota, Joanna (2002), Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr 4 s 279 – 305 ISSN 1401–6788

Tillgänglig:

Henry, Alastair (2012). L3 Motivation. Gothenburg studies educational sciences 319. ISSN 0436–112. Tillgänglig https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28132

Pintrich, P.R., Marx, R.W. & Boyle, R.A. (1993) Beyond Cold Conceptual Change: The Role of Motivational Beliefs and Classroom Contextual Factors in the Process of Conceptual Change. In: Review of Educational Research. Vol.63, No 2, (Summer 1993), p.p. 167 – 199.

https://www.researchgate.net/profile/Ronald_Marx/publication/233896395_Beyond_Co ld_Conceptual_Change_The_Role_of_Motivational_Beliefs_and_Classroom_Contextu al_Factors_in_the_Process_of_Conceptual_Change/links/5481f3140cf25dbd59e952c7.p df

Skolinspektion (2010), Kvalitetsgranskning rapport för Moderna Språk 2010:6, Stockholm https://skolinspektionen.se/moderna-sprak

Skolverket, (2012) Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Elanders Sverige AB till gängligt

https://www.skolverket.se/download/18.49f081e1610d88750033a6/1518700869958/gre ppa-språket.pdf

Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen - Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3362 Skolverket (2018a), utbildningsinfo, Språkval och meritpoäng. Tillgänglig https://www.utbildningsinfo.se/grundskola/sprakval-och-meritpoang-1.1224

Skolverket (2018b), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (reviderad 2018)

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pd f3975.pdf

Skolverket (2020) https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/grundskola/sprakvalet-i-grundskolan

SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa. Omtrycket i Socialt Perspektiv, nr 4/2000 Tillgänglig: https://data.riksdagen.se/fil/379ABEE0-937C-4C09-8045-68645FAA1AF6

Skolvärlden 1, nr 3.20. Han kämpar för att stoppa motvinden för moderna språk, Fredholm Kent. publicerad 23 mars 2020, tillgängligt https://skolvarlden.se/artiklar/han-kampar-att-stoppa-motvinden-moderna-sprak

Ändrad fältkod

Skolvärlden 2, nr 3.20. Ny statistik: Sverige satsar minst pengar i Norden på läromedel, Wallin Fredrik. publicerad 23 mars 2020, tillgängligt https://skolvarlden.se/artiklar/ny-statistik-sverige-satsar-minst-pengar-i-norden-pa-laromedel

Vetenskapsrådet, (2012), God forskningssed. Stockholm ISBN 978-91-7307-352-3. Boken går att ladda ner på följande länk: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Zoromski, Allison K. (2016). Middle School Teachers’ Perceptions of and Use of Classroom Management Strategies: What are Teachers Doing that Works? A dissertation presented to the faculty of the College of Arts and Sciences of Ohio University. USA - Ohio. Tillgänglig:

10

Bilaga 2: Intervjuguide

Bakgrundsfrågor: • Ålder: • Kön: • Utbildning: • Tidigare arbetslivserfarenhet:

• Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? • Vilken ställning har moderna språk på din skola?

Motivation och attityder i moderna språk: 1. Vad betyder ”Motivation” för dig?

2. Vilket ansvar tycker du att läraren har för att öka motivationen hos eleverna? 3. Hur ser de omotiverade eleverna ut? Och hur bemöter du dem?

4. Vilka strategier anser du viktiga för att öka elevens motivation? 5. Vilka faktorer påverkar elevernas motivation i moderna språk?

Undervisningsinnehåll och genomförande:

1. I vilken utsträckning pratar du och dina elever på målspråket?

2. Hur gammal är läromedlen som ni jobbar med idag? När var det senaste gången ni har bytt läromedlen?

3. Vilken typ av uppgifter koncentrerar du mest på? 4. Hur ofta jobbar eleverna i grupp?

Övrigt:

11

Bilaga 3: Tabell som visar

informanternas bakgrund

Informantens namn

Kön Skola Utbildning Erfarenhet av

undervisning i moderna språk Bellona F 1 Legitimerad Lärare i spanska, musik

och matematik

14 år

Sofia F 1 Legitimerad Lärare i spanska,

matematik och fysik

18 år

Heidi F 1 Legitimerad Lärare i tyska, kemi och teknik

12 år

Nicole F 2 Legitimerad lärare i franska och arabiska

11 år