• No results found

Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Enhet Lek Fritid Hälsa

Examensarbete

10 poäng

Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet

Barns, föräldrars och pedagogers

tankar och känslor om inskolning.

The importance of an acclimatization period for life long learning.

Thoughts and feelings of parents, teachers and children about the

acclimatization period.

Annika Malmqvist / Sandra Svensson

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Kristina Gustafsson Barndoms och Ungdomsvetenskap

Höstterminen 2004 Examinator: Ann-Christin Vallberg- Roth

(2)
(3)

Abstract

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till. En bra start där barnen känner sig trygga i förskolan och skolan anses enligt gällande styrdokument Lpo ´94 och Lpfö ´98 samt aktuell litteratur och forskning ligga till grund för ett livslångt lärande. Denna undersökning baseras på intervjuer av pedagoger och barn samt av enkätsvar från föräldrar. I analysen har vi även använt oss av litteratur. Viktigaste resultaten pekar på hur viktigt det är att samverkan fungerar mellan föräldrar och pedagoger i förskolan och skolan.

Studiens slutsatser pekar på att den samverkan mellan hem och förskola som Lpfö´98 föreskriver fungerar i högre omfattning än motsvarigheten mellan hem och skola.

(4)
(5)

Förord

Vi vill gärna tacka alla de pedagoger och barn som ställt upp vid intervjuer och alla föräldrar som svarade på våra enkäter. Stort tack till Kristina Gustafsson för god

handledning genom arbetets gång, sist men inte minst vill vi tacka våra familjer som har stått ut med diverse humörsvängningar.

(6)
(7)

Innehållsförteckning

INTRODUKTION ... 8 KUNSKAPSBAKGRUND ... 10 HISTORIK OM INSKOLNING...10 MODELLER FÖR INSKOLNING...11 GRUPPINSKOLNING...12 INDIVIDUELL INSKOLNING...12

EN ”BRA” INSKOLNING INOM BARNOMSORGEN...13

EN ”BRA” INSKOLNING I SKOLAN...14

PROBLEMPRECISERING ... 16 METODBESKRIVNING... 17 METODVAL...17 URVAL...17 GENOMFÖRANDE...18 BORTFALL...20 ANALYSBESKRIVNING...20 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN...21 RESULTAT... 23

INTRODUKTION OM UPPLÄGGET I RESULTATDELEN...23

INTERVJUER AV BARN I FÖRSKOLAN...23

INTERVJUER AV PEDAGOGER I FÖRSKOLAN...24

INTERVJUAD PEDAGOG (”PIA”) I FÖRSKOLEKLASS...27

ENKÄTER TILL FÖRSKOLAN...28

ENKÄTER TILL FÖRSKOLEKLASS...30

DISKUSSION ... 33

SLUTSATSER...36

KRITISK GRANSKNING AV VÅR C-UPPSATS...37

REFERENSLISTA... 38

ARTIKLAR (EJ VETENSKAPLIGA)...38

OTRYCKTA KÄLLOR...39

(8)
(9)

Introduktion

I dagens samhälle är många föräldrar tvungna att lämna sina barn på förskola för att själva kunna gå till arbetet. När det är dags för de yngre förskolebarnen att ”skiljas” från föräldern startar en process som tar mycket kraft och väcker starka känslor. Det går tyvärr inte att undvika arbetsamma situationer men däremot finns det stora möjligheter att minska osäkerheten och otryggheten bland både föräldrar och barn genom en genomtänkt inskolning (Niss, 1988). En nära kontakt med en bestämd vuxen ger en grundläggande trygghet och säkerhet för alla barn oavsett ålder. Känner barnen sig trygga lockas de att pröva nya utmaningar samt att ta till sig ny kunskap (Lind, 1995). För att föräldrar ska känna sig trygga i att lämna sina barn på förskolan/förskoleklass kräver även de en bra kontakt med pedagogerna. Känner föräldrarna sig trygga överförs deras känslor till barnen (Lidbeck, 1991). Mycket av det som skrivits om inskolning handlar om att de barn som är trygga i sin vardag har bättre förutsättningar att kunna ta ansvar för sin utbildning. En fungerande inskolning som bidrar till att barnen känner sig trygga tillsammans med pedagoger och kamrater kan ligga till grund för en del av lärandet. Förskolan har dessutom som uppdrag att se till att alla barn och föräldrar får en god introduktion i förskolan (Lpfö 98).

Inskolningen till skolan tilldelas också den stor betydelse för hur den fortsatta skolgången kommer att fungera. En trygg övergång från förskola till skola kan återspegla sig i många olika situationer, till exempel gällande mobbing. Är barnen trygga i sig själva minskar behovet av att hävda sig själv och trycka ner andra. De barn som blir bemötta av klarspråkiga vuxna (med värme, kärlek, accepterande, förståelse, omsorg) som vågar sätta gränser får ofta en god självkänsla och fungerar bra i sociala sammanhang (Lind, 1995)

Men vad anser pedagoger ute i verksamheten om inskolning, tycker de att inskolningen behövs? Tycker föräldrarna att det är bra med inskolning eller är det bara något

(10)

förskoleklass? Vad tänker barnen inför skolstarten i förskoleklassen, vilka förväntningar har de?

Syftet med denna studie är att beskriva pedagoger och föräldrars syn på inskolning, samt barns tankar och förhoppningar inför att börja i förskoleklass som idag är

integrerad med skolan. Under utbildningens gång har vi knappt berört ämnet, och därför ansåg vi att det var ett ypperligt tillfälle att skriva om det i vår C-uppsats.

(11)

Kunskapsbakgrund

Begreppet "inskolning" förekommer inte i Lpo 94 (1998) och Lpfö 98 (1998). I läroplanerna används istället begreppen "introduktion" och "övergång". Trots detta har vi valt att använda begreppet "inskolning" för barn som skall börja i

förskola/förskoleklass. Anledningen till valet av denna benämning är att vi anser att "Inskolning" är ett begrepp som oftast kopplas samman med skola och barnomsorg. "Övergång", "introduktion" och "invänjning" är begrepp som även kan kopplas till andra yrkesområden.

Historik om inskolning

Inskolning i förskolan fick sitt genombrott under 1970- talet och uppmärksammades då som en viktig del i daghemmets verksamhet. Inskolningen var då individinriktad och det var föräldrarna som hjälpte barnen att vänja sig vid fler vuxna. Man hade en

kompensatorisk syn på barnomsorgen d v s. personalen skulle ”ersätta” föräldrarna. För att barnen skulle blir bekanta med förskolan ville man att någon av föräldrarna under korta tider skulle sköta och mata sitt barn i den nya miljön. I likhet med dagens inskolning skulle vistelsen öka successivt så att den sakta blev längre. De ökade arbetstillfällena och utbyggnaden av daghem gjorde att också barngruppernas storlek ökade. Förändringen medförde att frågan om inskolningen prioriterades (Åkerman & Henriksson, 1995).

Samarbetet mellan förskola och skola har utvecklats under ganska lång tid. Under 1960- talet byggde samarbetet mellan förskola och skola på att skolan skulle få information om bland annat barnets mognad som en bedömningsgrund. Mellan åren 1975-1987 låg fokus på att förbereda barnet för skolan. Syftet var att skapa en integration mellan de olika stadierna. Samarbetet mellan både lärarna och barnen skulle ske genom bl a praktiska aktiviteter, arbetssätt och gemensam fortbildning. Fortfarande var

(12)

behövdes för att kunna bedöma skolmognaden. I nästa period (1994-1998) lades stor vikt vid att skapa kontinuitet för barnen. Under denna period var målet att barnen skulle möta samma pedagogik i både förskolan och skolan för att på så sätt underlätta steget där emellan som ansågs vara väldigt svårt. Lpo ´94 lägger stor vikt vid samarbete mellan pedagogerna inom de olika verksamheterna, samt att många av förskolans aktiviteter som t ex skapande och lek bör prägla lärandet i skolan. Även förskolan bör förändra sin traditionella pedagogik genom att använda sig av en mer kognitiv

inriktning och efterlikna grundskolans pedagogik. Den viktigaste anledningen till att samarbete mellan förskolan och skolan fungerar är att underlätta övergången för barnen (Davidsson, 2002).

Modeller för inskolning

De två vanligaste modellerna för inskolning är gruppinskolning och individuell inskolning. I en intervju vi gjort med en pedagog framkom att individuell inskolning används endast i förskolan medan gruppinskolning används i både förskola och

förskoleklass (Karin, 2004). De båda modellerna följer ungefär samma tidsschema, här följer ett exempel. För att barnen successivt skall vänja sig vid den nya miljön och pedagogerna startar man första dagen med att barn och föräldrar kommer tillsammans ca en timme. Denna tid utökas för varje dag för att till slut innefatta en hel dag. Den första dagen finns föräldern med inom räckhåll för barnet som en trygghet. Efterhand som barnet blir tryggare och mer välbekant med miljön lämnar föräldern avdelningen korta stunder som även dessa blir längre allt eftersom. Inskolningens genomförande beslutas lokalt på förskolan och skolan. Det finns inga förutbestämda regler om hur en inskolning skall gå till (Fredriksson & Nilsson, 1996).

För barnets fortsatta trygghet anses det viktigt att föräldern inte bara försvinner utan tar ett farväl av barnet med betoning på att de återkommer. Om inte barnet är medvetet om att föräldern försvinner kan barnet lätt drabbas av panik och det försvårar framtida lämnande (Hofsten, 1995). Devert (2004) betonar att även om det känns svårt är det viktigt att inte dra ut på avskedet vid lämning utan att säga hej då och gå även om barnet gråter. Oftast avtar gråtandet strax efter att föräldern gått. Barnen blir lätt förvirrade om vuxna inte är konsekventa. För att underlätta avskedet är det bra om man tillsammans

(13)

skapar rutiner som till exempel att vinka i fönstret. Då vet barnet att efter detta går föräldern. Om föräldern känner oro kan de alltid ringa till förskolan eller komma överens om att pedagogerna ringer till föräldrarna om situationen blir ohållbar.

Gruppinskolning

Det viktigaste under inskolningen är att barnet i första hand ska bygga upp ett förtroende och tillit för en ny vuxen på förskolan. Vanligast är att man börja inskola fyra till fem barn samtidigt i cirka två veckors tid, detta beroende på hur det hela fortlöper. En av de pedagogerna som vi intervjuade på förskolan förespråkar

gruppinskolning med motivering att barnet har möjligheten att själv välja en vuxen att ty sig till. Ytterligare en motivering är att föräldrarna får bra kontakt och kan stötta varandra i jobbiga situationer. Förskolepsykologen Gunilla Niss anser att det är viktigt att barnen redan från början känner sig som en del av gruppen. Ett annat argument för gruppinskolning är att den går fortare än om varje enskilt barn ska ha en egen

inskolningsperiod (Gerlofson, 1999). Lind (1995) anser däremot att ju yngre barnen är desto svårare har de att knyta många kontakter. Hon menar därför att det är viktigt att samma pedagog tar sig an det enskilda barnet i den mån det går. Går det att arbeta efter detta synsätt om man använder sig av en gruppinskolning?

Individuell inskolning

Vid individuell inskolning inriktar man sig på ett barn åt gången. I likhet med gruppinskolning varar den individuella inskolningen under cirka två veckor men

anpassas efter barnets behov. Det vanligaste argumentet för individuell inskolning är att barnet behöver en person det kan knyta an till, detta gäller särskilt de allra minsta barnen (Gerlofson, 1999). Ett annat argument för denna modell är att om föräldrarna skall kunna ge ett positivt stöd till sitt barn behöver de ha en relation till den som ska skola in barnet (Niss, 1988).

(14)

En ”bra” inskolning inom barnomsorgen

Efter att ha sökt litteratur via granskade sidor på Internet så upptäckte vi att det inte finns mycket litteratur om inskolning inom barnomsorgen. Den forskning som finns att tillgå är från 1970- talet och i början av 1980- talet. Det finns dock en del böcker som vi kommer att använda oss av.

Boken Att Mötas (1995) är en skrift där flera olika yrkeskategorier tillsammans har fått uppdraget att sammanställa hur en inskolning kan gå till. Pedagogernas tidigare

erfarenheter och teoretiska kunskaper har legat till grund för skriften. I boken Att mötas (1995) skriver Roger Åkerman med flera bland annat om hur inskolningen bör fungera och hur den fungerar i invandrartäta områden i Malmö. I boken tar de upp frågor om olikheter mellan familjen och förskolan och att vi som pedagoger ofta tar för givet att föräldrar förstår vad vi menar. Boken innehåller också många råd om hur en bra inskolning fungerar. Den tar också upp varför vi i Sverige har inskolning och när det började bli mer vanligt med inskolning. En annan bok som anknyter till samma ämne är Gunilla Niss, Att börja förskolan (1988). I den boken beskriver Niss om olika

svårigheter som kan komma att uppstå vid en inskolning. Hon skriver också om hur pedagoger bör förhålla sig till föräldrar och hur de på bästa sätt förbereder en

inskolning. En bok som beskriver hur inskolning startade och historia kring inskolning på förskolan är Lotta Hedins Inskolning på daghem (1987). Hon beskriver hur en gruppinskolning kan gå till, förberedning och syfte och utvärdering av en inskolning. Hon skriver också om varför samverkan med föräldrar är så viktig. Gemensamt för vald litteratur om inskolning i barnomsorgen är att den utgår från att inskolning är viktigt och att de ger råd om hur det ”bör” vara.

En annan bok som blir användbar är Föräldrars föreställningar om barn och

barnomsorg (1994) av Sven Persson. I avhandlingen beskriver han föräldrars tankar om barnomsorg och om deras behov av att den finns. Boken tydliggör vikten av att kunna se på barnomsorgen ur föräldrars perspektiv och inte endast ur pedagogernas perspektiv. Han har arbetat efter något som kallas ”Grounded Theory” som baseras på att först undersöka och samla in resultat från enkäter och intervjuer. Först efter att det är gjort så

(15)

jämförs resultatet med tidigare skrivna källor. Detta är en teori som vi har låtit oss inspireras av.

En ”bra” inskolning i skolan

Efter att ha sökt på Skolverkets hemsida och på andra granskade sidor på Internet efter dokument och litteratur upptäckte vi att även inskolning i skolan verkar vara ett relativt outforskat område.

Boken Inför skolstarten (1996) av Ella Fredriksson och Lars Nilsson vänder sig främst till föräldrar vars barn skall börja skolan, med syftet att hjälpa dem lära känna skolan. De berättar om hur mycket nya intryck betyder för barnen. Barnen får möta en ny miljö, obekanta vuxna och barn mm. ”De första skolåren sägs ofta vara avgörande för en elevs inställning till det fortsatta arbetet”(Fredriksson & Nilsson, 1996: 26). Våra tidigare erfarenheter stämmer överens med författarnas gällande vad många pedagoger lägger tyngd vid, nämligen att hitta vägen till matsalen, skolsköterskan och toaletterna etc. En annan metod som många använder sig av är ”faddersystem”. Det innebär att de äldre barnen tar sig an de yngre och hjälper dem vid olika händelser och aktiviteter.

Atmosfären i förskolan skiljer sig från skolan. I förskolan är det vanligare med närhet och beröring samt att man noga med att lyfta fram möjligheterna som finns till lek och skapande. I skolan läggs ofta tyngd vid att synliggöra för barnen hur ”stora” de blivit och vad de nu ska klara av själva.

Även Lene Linds bok: Närhet känslor utveckling (1995) tar upp intressanta vinklingar gällande barns behov av närhet och trygghet. Boken skrevs med hopp om att kunna förbättra barns villkor i förskolan. Författaren menar att samhället tar sig an familjer i svårigheter och försöker att ”laga” dessa men att det saknas förebyggande och

behandlande insatser av betydelse. Precis som Lind (1995) betonar Gerlofsson (1999) vikten av att barnen har en trygg person i pedagogen som de kan knyta an till eftersom många barn tillbringar mycket tid av dagen i förskolan. Hon skriver även att ju yngre barnen är desto svårare har de att knyta an till många vuxna. För att göra det så bra som

(16)

möjligt för barnen borde det i största möjliga mån vara samma pedagog som tar sig an det enskilda barnet. En annan bok som vi finner betydelsefull är Mellan soffan och katedern (2002) av Birgitta Davidsson. Det är en studie av hur förskollärare och grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola. Vi har även läst artiklar från olika tidskrifter som beskriver både föräldrars och

pedagogers syn på inskolning. De är från tidningarna Vi föräldrar, Föräldrar & Barn och Förskolan.

Liksom beträffande litteraturen om inskolning i barnomsorgen beskriver forskningen som vi har använt oss av hur pedagoger ser på inskolning, däremot saknas forskning på hur föräldrar känner inför, under och efter inskolningen. Eftersom vi anser att ett bra samspel mellan pedagoger och föräldrar är viktigt kommer vi att undersöka vad även föräldrarna anser om inskolning.

(17)

Problemprecisering

Under utbildningens gång har vi knappt berört ämnet trots att inskolningen anses vara en viktig del inom barnomsorgen. För att bli starkare i vår roll som pedagoger och kunna tillämpa en lämplig inskolning efter det enskilda barnets behov i enighet med styrdokumenten vill vi undersöka hur barn och föräldrar känner inför start i förskola och skola. De frågor som vi har som utgångspunkt är:

Varför har vi inskolning i förskolan?

Hur tänker föräldrarna om inskolning? Hur tänker pedagogerna om inskolning?

Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Hur tänker pedagogerna om inskolning? Hur tänker föräldrarna om inskolning?

Behövs inskolningen i förskolan/skolan?

(18)

Metodbeskrivning

Metodval

Vi valde att utgå från intervjuer med pedagoger och barn, enkäter som delats ut till föräldrarna samt artiklar i tidskrifter som skildrar föräldrars erfarenhet av inskolning. Syftet med de olika metoderna är att skaffa ett bredare dataunderlag för en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1993). Vi vill få klarhet i vad föräldrar och pedagoger tycker om inskolning och barns tankar om att börja förskoleklass. Många avhandlingar som skrivs utgår från en teori där forskaren vill se om den stämmer eller om det är något som motsäger den. Forskaren samlar in empirisk data och jämför det med den teorin som finns sedan tidigare och drar därefter en slutsats. Vi har arbetat i omvänd ordning, vi började med att ställa frågorna som sedan delades ut till föräldrarna för att sedan hitta någon eller några olika teorier att jämföra med den empirisk data vi samlat in. Detta sker i samband med arbetet under analysens olika delar. Den här metoden kallas

Grounded Theory (på svenska `teorigenerering på empirisk grund) och har fungerat som en inspirationskälla (Persson, 1994). När man arbetar på det här sättet är man inte ute efter att hitta rätt eller fel i någon speciell teori utan man tar upp flera olika möjliga teorier som passar till materialet. Anledningen till att vi har valt denna teori är att den varken är för eller emot någon teori utan är neutral till skillnad från de teorier om inskolning som vi presenterat i vår kunskapsbakgrund, som samtliga utgår från vad som är bra att göra och därmed är normativa. Detta ser vi som positivt då vi får möjlighet att använda oss av flera olika teorier i vårt arbete.

Urval

Vi har genomfört nio intervjuer dels med pedagoger inom förskola och skola, dels med barn inom förskolan. Intervjuerna gjordes med fyra barn i femårsåldern som vi

personligen valde ut eftersom vi ville att barnen skulle vara bekanta med oss och inte känna sig osäkra.

(19)

Av de utvalda pedagogerna som intervjuades är en sedan tidigare helt okänd och fyra kända. Alla är kvinnor som arbetat i minst fem år. Intervjuerna representeras av en pedagog från förskoleklassen och av fyra pedagoger som arbetar i förskolan.

Enkäter delades ut till föräldrar med barn som går i förskola och förskoleklass på två olika skolor. Upptagningsområdet är Malmö eftersom Svenssons partnerskola är belägen här. På hennes partnerskola delade vi ut enkäter till två förskoleklasser och vi delade även ut enkäter till en av de tre förskolor som är knutna till skolan. Till en början var tanken att även Malmqvist skulle använda sig av sin partnerskola men på grund av ombyggnad hittades inget bra sätt att lämna och återfå enkäterna. Då beslutade vi att Svensson själv ansvarade för utdelning av enkäter och Malmqvist tog ansvar för intervjuer.

Den stora skillnaden mellan skolorna är att den ena har större invandrartäthet. Det finns ett nära samarbete mellan förskoleklass, ettor och tvåor Den andra skolan valdes utifrån likheten mellan skolornas upptagningsområde. Här delade vi ut enkäter till föräldrar på en förskola och en förskoleklass som båda är knutna till skolan.

Genomförande

Till en början var tanken att vi skulle dela ut 100 enkäter (bilaga A) till föräldrar med barn i förskoleklass. Med enkäten följde en kort presentation av oss själva, enkäternas syfte samt klargörande gällande föräldrarnas anonymitet. Efter att har pratat med berörda pedagoger kom vi fram till att tre föräldrapar skulle uteslutas pga. språk-

svårigheter. I en klass var det ett tvillingpar vars föräldrar endast fick en enkät att fylla i. Summeringen av utdelade enkäter slutade på 96 stycken varav 56 delades ut i barnens fack. Resterande 40 enkäter delades ut av pedagogerna i klasserna då de ansåg att de ville vara ett stöd för föräldrar med språksvårigheter genom att förklara vad enkäten handlar om. För att slippa postgången som kostar pengar och tar mycket tid valde vi att hänga upp lådor i barnens kapprum som vi tömde två gånger i veckan. Postlådan underlättade också för föräldrarna då de i samband med hämtning eller lämning av barnen enkelt kunde återlämna enkäten.

(20)

På två olika förskolor delade vi ut 90 enkäter (bilaga B) till föräldrarna och enkäterna lades i barnens fack i kapprummet. Även här var tanken att dela ut 100 enkäter men pga. många syskonpar så blev det endast 90 stycken som delades ut. Precis som ovan nämnt följde en presentation med enkäterna och postlådor hängdes upp i kapprummen. De båda förskolorna är snarlika, även här är det i största allmänhet invandrar- tätheten som skiljer dem åt. Både förskolor och skolor ligger i två olika medelklassområden i Malmö. Totalt delade vi ut 186 enkäter.

Intervjuerna med barnen utfördes av Malmqvist på förskolan där barnen känner till omgivningen och där inga nya intryck skulle distrahera dem under intervjun.

Intervjuerna genomfördes i ett hemtrevligt rum på förskolan som är avsett för samtal. Intervjuaren och respondenten satt mitt emot varandra för att bibehålla kontakten under samtalet. För att få sitta ostört hängdes en skylt upp som visade att rummet var upptaget. Detta är bra med tanke på att man då inte behöver bli avbruten i onödan. Repstad (1993) poängterar vikten av att intervjun får genomföras ostört på en väl vald plats. Intervjun inleddes med samtal om varför intervjun skulle göras och vad den skulle handla om, vilket är viktigt för att skapa en bra samtalssituation (Doverborg & Pramling,

Samuelsson, 2000). Som grund hade vi färdiga frågor att utgå från (bilaga C). Dessa användes enbart som stöd eftersom vi ville att barnens spontana känslor och tankar skulle vara den centrala utgångspunkten. Till vår hjälp användes en diskret bandspelare för att lättare fånga barnens reaktioner, minspel och röstläge. Det kändes som en omöjlighet att fånga upp barnens alla spontana kommentarer om vi endast antecknade. Varje enskild intervju varade i cirka tio minuter och under tiden varierade barnens koncentration. Doverborg och Pramling, Samuelsson (2000) betonar att tidpunkten för intervjun är betydelsefull eftersom det kan vara svårt att motivera och intressera barnen för intervjun om det finns annat som lockar deras uppmärksamhet. Den enda tiden som intervjuerna kunde äga rum var tyvärr i samband med deras utedag. Detta medförde att barnen som intervjuades uppträdde lite stressat eftersom de förmodligen ville komma ut till sina kompisar som var vid en lekplats. En annan tänkbar orsak kan vara att

intervjuaren omedvetet har utstrålat osäkerhet eftersom hon saknar erfarenhet kring intervjuer. Även tidpunkten för intervjuerna låg olägligt eftersom pedagogerna ännu inte

(21)

hade börjat förbereda barnen inför skolstart eftersom övergången inte är aktuell förrän till hösten.

Intervjuerna av pedagogerna ägde rum på respektive arbetsplats eftersom det föll sig naturligt både för pedagogerna och intervjuaren kände sig trygga och avslappnade i den kända miljön. För att skapa ett så bra och öppet samtal som möjligt, och för att slippa bli störda satt intervjuaren och respondenten mitt emot varandra i ett avskilt rum.

Intervjuerna genomfördes enskilt och varade i ca 45 minuter. Precis som vid

barnintervjuerna hade vi förutbestämda frågor (bilaga D) som mall. Pedagogerna fann ämnet om inskolning mycket intressant och under samtalets gång uppkom många tankar och frågor som förde samtalet vidare på ett naturligt sätt. Istället för bandspelare

antecknades respondenternas svar. Anledningen till att bandspelare inte användes vid intervjuerna med pedagogerna är att vi anser att en vuxen inte blir lika distraherad som ett barn om vi antecknar under intervjun.

Bortfall

Av de 90 enkäter som delades ut i förskolan återfick vi 34 stycken (31,5 %) och i förskoleklassen delade vi ut 96 enkäter och det var 45 (43,2 %) föräldrar som svarade. Vi tror att det stora bortfallet kan ha flera olika anledningar. Eftersom våra enkäter var frivilliga tror vi att de prioriterades i sista hand. En annan anledning kan vara att de inte hade ett ansikte på vem som delade ut enkäterna, vi tror att vi hade fått in fler enkäter om vi delat ut dem i samband med vår vft eftersom vi då hade en bra kontakt med föräldrarna samt att vi funnits tillgängliga vid eventuella frågor. Nu i efterhand har vi kommit fram till att vi även borde ha översatt enkätfrågorna till föräldrarnas modersmål eftersom enkäterna delades ut i invandrartäta områden.

Analysbeskrivning

För att få svar på våra problemformuleringar så har vi valt olika metoder för att få ett så brett resultat som möjligt. När vi analyserar vårt resultat så kommer vi att analysera en bit i taget för att sen jämföra och sammanfatta vårt resultat i slutet. Enkäterna redovisas i löpandet text och faller härmed under kvalitativ hantering snarare än kvantitativ. Vi

(22)

börjar med barnintervjuerna som vi kommer att jämföra med varandra för att se om något barn tycker annorlunda än de andra. Efter det kommer vi att jämföra intervjuerna mellan pedagogerna i förskolan och i förskoleklass. Vad tyckte de lika/olika om? Hur ser de på samarbete? Vad tyckte de om inskolning i det stora hela? Enkäterna kommer vi att dela upp i två delar eftersom vi har delat ut enkäter till föräldrar med barn i förskolan och till föräldrar med barn i förskoleklass. Varje grupp studeras var för sig, vad tyckte föräldrarna inom gruppen? Hade de liknande upplevelser? För att se skillnader och likheter mellan de olika föräldragrupperna så kommer även de att jämföras med varandra.

Forskningsetiska överväganden

För att kunna genomföra intervjuerna med barnen behövdes godkännanden av föräldrarna. Dessa skaffade vi genom samtal med föräldrarna under vår praktik. Dessutom hade förskolan där intervjuerna ägde rum sedan tidigare ett avtal där föräldrarna givit sin tillåtelse till barnens medverkan i olika undersökningar.

Vi kommer att lägga stor vikt vid att all information som lämnas till oss via

intervjuer/enkäter förblir anonymt. De pedagoger och barn som vi intervjuar kommer att förbli anonyma eftersom vi inte använder namn eller närmare beskrivning av

personerna. De namn vi använder i texten är fingerade. För att skydda förskolornas och skolornas anonymitet har upptagningsområdet beskrivits i allmänna ordalag som centralt placerade i ett medelklassområde i Malmö. Innan vi delade ut enkäterna informerade vi pedagogerna om syftet med enkäterna med anledning av att de inte skulle känna sig kontrollerade i sin yrkesroll. Under samtalets gång uttryckte

pedagogerna sin uppskattning över vår undersökning. Utifrån de besvarade enkäterna från föräldrarna upplevde vi att de kände sig trygga i sin anonymitet eftersom de på en del frågor både svarat utförligt och kritiskt.

För att inte tappa helhetssynen valde vi att inte dela upp arbetet mellan oss. Därför vill vi poängtera att Malmqvist och Svensson har tagit lika stor del i denna rapport.

Planering och rapportering av såväl enkäter som intervjuer har vi gjort tillsammans, dock ansvarade Svensson för utdelning och återhämtning av enkäterna och Malmqvist

(23)

för intervjuerna. Rapportens framväxt har uppstått via ett gott samarbete utifrån en helhetssyn. Fördelarna med att arbeta tillsammans som vi har gjort är att vi båda känner lika stor delaktighet i arbetet. Dessutom har vi haft stora möjligheter att diskutera åsikter som uppkommit under arbetets gång. Ur tidsperspektivet kan det dock ses som en nackdel att arbeta tillsammans eftersom det lätt blir missförstånd då man uppfattar saker olika.

(24)

Resultat

Introduktion om upplägget i resultatdelen

Varje avsnitt beskrivs separat och sammanställas sedan genom att vi diskuterar centrala teman. Vi börjar med att presentera barnintervjuerna som följs av intervjuer med pedagoger och avslutas med en sammanställning av enkäter.

Intervjuer av barn i förskolan

Barnen vi har intervjuat kallar vi för: Lisa 4 år och 7 månader, Carl 4 år och 11månader, Jesper 4 år och 6 månader, Anna 4 år och 10 månader.

Alla barnen svarade att de trivdes bra på förskolan och tycker det är roligt att träffa alla sina kompisar. På frågan där vi undrade hur Carl tyckte det kändes i magen när han skulle till förskolan berättade han: ”Det är mysigt när vi tänder ljus när vi ska äta frukost.” Miljön och stämningen i förskolan är en del i avgörandet för den trygghet som barn, föräldrar och pedagoger upplever. Erbjuds värme och harmoni ges barnen goda utvecklingsmöjligheter till skillnad från en kall och konfliktladdad miljö (Lind, 1995).

Förväntningarna inför att börja i förskoleklass gick lite isär. Jesper tycker det ska bli roligt och ser fram emot att träffa sina gamla kompisar som nu går i förskoleklass. Carl är lite tveksam men sa att det nog kändes bra eftersom han i likhet med de andra barnen redan kan läsa och skriva sitt namn mm. Lisa känner lite oro pga. händelser som

storasyster berättat om, bland annat om en pojke som slagits. Anna tycker det ska bli spännande och berättade mycket om storasyster som går på skolan. På frågan om hur de tror att kommer att bli och vad man får göra i förskoleklassen svarade de att man fick lära sig läsa, räkna och skriva. Leka fick man göra på rasten och när fröken pratar skall man vara tyst. Barnen som vi intervjuat anser att det är viktigt att kunna läsa och skriva innan de börjar skolan. Lisa berättade: ”Det ska nog gå bra att börja skolan för jag kan faktiskt redan skriva mitt namn.” Detta väcker tankar kring hur de barn som inte kan läsa och skriva känner det inför skolstart. Detta tyder på att man redan i förskolan arbetar med läs och skrivförberedande verksamhet. För att öka barnens språkliga

(25)

medvetenhet använder man sig av rim, ramsor och språkliga uppmärksamhetsövningar (Fredriksson & Nilsson, 1996)

När vi ställde frågan om de vet hur det går till när man börjar i förskoleklass svarade alla att man hälsar på och att man får äta i matsalen, sjunga och leka lite. Tre av barnen vet att förskoleklassen är belägen inne på skolan.

Intervjuer av pedagoger i förskolan

De fyra pedagogerna som vi intervjuade kallar vi för Karin, Ingrid, Pernilla och Sara. Tre av de intervjuade pedagogerna i förskolan använde sig av individuell inskolning och en av gruppinskolning där hela arbetslaget hade ett gemensamt ansvar. Intervjuerna är uppdelade på pedagoger från två olika förskolor, Ingrid arbetar på en

småbarnsavdelning på en förskola och de andra tre arbetar på samma förskola men på tre olika 1-5 årsavdelningar.

I augusti varje år inskolas upp till tio barn åt gången därav namnet gruppinskolning. ”-Det är inte alltid att kemin stämmer överens mellan barn, pedagog och föräldrar” (Ingrid, 2004) Därför är det viktigt att barnen själva får välja ut en speciell vuxen att ty sig till. Informationen till föräldrarna sker på ett informationsmöte någon vecka före inskolning. Mötet är barnfritt för att föräldrarna skall kunna koncentrera sig på informationen samt se lokalerna i lugn och ro. På inskolningens första dag kommer barnen och föräldrarna en timme som sedan successivt ökar. Pedagogerna har valt att lägga inskolning på förmiddagen eftersom de små barnen oftast är piggast då.

De övriga tre intervjuade pedagogerna använder sig av individuell inskolning. Två av pedagogerna berättade att man på respektive avdelning hade två inskolningar som gick parallellt med varandra i höstas. Det innebar att två nya barn och deras föräldrar hade vars en pedagog. En tredje pedagog hade ansvaret för de ”gamla” barnen. På den ena avdelningen kom de nya barnen mellan klockan tio och elva eftersom det var lugnast på avdelningen under denna tid, samlingen var över och förberedelserna för lunchen var inte igång. På en annan avdelning inskolade en pedagog två barn åt gången. Alla tre pedagogerna vill gärna att inskolningen ska sträcka sig över två veckor. Det händer att

(26)

pedagogerna uppfattar föräldrarna som något stressade och att de vill korta ner inskolningen. Pedagogerna lägger stor vikt vid att föräldrarna är med vid varje ny situation till exempel när barnen vaknar efter vilan för första gången. Ingen av dessa avdelningar erbjuder föräldrarna ett informationsmöte utan informationen ges i samband med första inskolningsdagen.

Alla fyra pedagogerna var eniga om att många känslor väcktes i samband med

inskolningen. De kände att inskolningen är både spännande, utmanande, rolig men även tröttsam. Ingen kände osäkerhet rörande inskolningen. Deras tankar kring inskolning handlade mest om hur deras relation till barnen och deras föräldrar skulle utvecklas. En pedagog kände att hon inte kunde vara sig själv mot barnen innan relationen till

föräldrarna byggts upp. Pedagogen som använder sig av gruppinskolning som modell sa att: ”Jag är väldigt nöjd med upplägget av inskolning eftersom vi i arbetslaget själva har planerat den, och arbetat efter denna modell några år.” Övriga pedagoger känner sig också nöjda med upplägget av inskolningen men önskar att det fanns mer tid för det enskilda barnet.

En pedagog planerar inskolningen tillsammans med arbetslaget i maj då de får de nya barnens namn. De planerar gruppindelning och vilka tider de kan komma. Till

föräldrarna skriver de även en välkomstskrift. De andra pedagogerna förbereder inskolningen genom att lägga fram administrativa papper som föräldrarna skall fylla i. De lägger stor vikt vid att barnen skall känna sig välkomna genom att se till att alla barn har sin egen hylla med namn på mm.

En av pedagogerna utvärderar inskolningen tillsammans med arbetslaget på

planeringstid, tillsammans med föräldrar på första föräldramötet och på utvärderingen av läsårets verksamhet i maj året efter. De övriga tre pedagogerna utvärderar

inskolningen muntligt på ett planeringsmöte. Varje barn har en individuell

utvecklingsplan där pedagogerna bland annat antecknar lite om hur inskolningen gick till.

(27)

En pedagog kunde inte svara på hur övergången mellan förskola och förskoleklass går till eftersom hon arbetar med barn från ett till tre års ålder. På de andra avdelningarna fick förskolan en inbjudan från förskoleklasserna om att komma dit på en drop in vecka i maj. Då går alla femåringarna till skolan tillsammans med sina pedagoger och hälsar på en timmes tid och får då vara med under olika delar av dagen tillexempel vid

gymnastiken, rasten och lunchen. De flesta förskolor använder sig av den här modellen när det är dags för barnen att gå över till skolans värld (Lind 1995). Under sista året i förskolan så har de även en femårsgrupp som gör olika saker tillsammans för att barnen ska lära känna varandra innan de börja i förskoleklass. Alla pedagogerna hade gärna sett mer integration med skolan under terminens gång.

De barn som har fyllt tre år och ska sluta på ”småbarnsavdelningen” hälsar på sin nya avdelning tillsammans med en nuvarande pedagog två till tre gånger under maj-juni. Föräldrarna kommer och hälsar på en eftermiddag under samma månader. Den andra förskolan bjuder in femåringarna från två avdelningar till övernattning på förskolan i maj då det råder lite feststämning. Alla barnen förbereds på att de ska sluta genom att man samtalar om det i gruppen. De barn som skall sluta får med sig sin portfolio och en liten avskedsgåva.

På frågan rörande inskolning mellan förskola och skola valde Ingrid som arbetar på småbarnsavdelning att inte svara eftersom hon inte kände sig insatt i ämnet. Gemensamt för de övriga tre är att de vill se mer samarbete mellan pedagogerna i förskola och skola. En pedagog poängterade att barnen fortfarande är små fast de skall börja i förskoleklass och att inskolningen därför är viktig, framförallt för de känsliga barnen.

Gällande inskolningsmodeller svarade alla att de använt sig av individuell- eller gruppinskolning och undrade om det finns fler modeller.

(28)

Intervjuad pedagog (”Pia”) i förskoleklass

Förskolorna i upptagningsområdet där Pia arbetar är integrerade med olika skolor. De pedagoger som arbetar med barnen i femårsgruppen planerar inskolningen tillsammans med pedagogerna som arbetar i förskoleklassen. De barnen som skall börja i

förskoleklassen får under vårterminen besöka skolan ungefär fyra till fem gånger. Alla inskolas samtidigt. Före terminsstart bjuds föräldrarna in till ett möte för information. För de barn som tillhör andra skolor (beroende på adress) sker inskolningen tillsammans med föräldrarna eftersom pedagogerna i förskolan inte har resurser att följa med alla barn till de olika skolorna.

Pia upplever många olika känslor inför inskolningen. Det är alltid roligt och spännande att få en ny barngrupp men den knappa tiden gör att det många gånger känns stressigt. Hon påtalade flertal gånger vikten av inskolning och önskar att även de äldre barnen ska få en lika mjuk och harmonisk inskolning som de yngre barnen får på förskolan. Hon upplever att barnen behandlas som ”vuxna” och att omgivningen ställer höga krav på dem.

Att skola in barnen i grupp fungerar oftast väldig bra i denna ålder men det är viktigt att vara observant så att ingen hamnar utanför. Tyvärr händer det att inskolningen inte passar alla och då är det viktigt att ”fånga upp” dessa barn snabbt så att de blir en del av gruppen. Hon skulle gärna vilja ha mer tid till att träffa barnen i samspel med både föräldrar och kamrater.

Utvärdering av inskolningen sker i arbetslaget strax före jullovet. Det utvärderas även på ett föräldramöte i form av muntliga diskussioner eller med hjälp av enkäter beroende på hur bra föräldrarna behärskar det svenska språket.

Inskolningen förbereds genom att skicka ut inbjudningskort till alla barn och föräldrar. För att alla barnen skall känna sig välkomna har pedagogerna förberett bänkar och hyllor med deras namn. Arbetslaget lägger stor vikt vid att de skall kunna uttala alla barnens namn korrekt för att visa allas lika värde. För att få en väl fungerande

(29)

barngrupp går den första tiden åt till att barnen får leka och ha roligt tillsammans för att lära känna varandra.

Till stor del handlar utskolning om att avsluta påbörjade projekt och att samtala mycket med barnen om vad som kommer att hända. För att stärka deras självkänsla går man tillsammans med barnen igenom deras portfolio som följt dem sedan förskolan.

Enkäter till förskolan

Av de 90 enkäter som delades ut i förskolan återfick vi 34 stycken (31,5 %)

På frågan om föräldrarna ansåg att de fick tillräcklig information innan barnet började förskolan svarade 31 föräldrar att de var nöjda med informationen de fått. Endast en förälder var missnöjd eftersom han/hon ansåg att informationen var bristfällig rörande vem som hade huvudansvaret för barnen. Två valde att inte besvara frågan. Bekräftar detta vikten av att föräldrarna får information ett tag före inskolningen eftersom endast en förälder svarade att han/hon var missnöjd? Det underlättar även för pedagogerna om informationsbiten redan är avklarad när inskolningen börjar så att även de kan

koncentrera sig på barnens behov (Niss, 1988).

Gällande föräldrarnas delaktighet i planeringen inför inskolningen i förskolan kände sig 26 stycken nöjda och sju svarade att de inte kände sig delaktiga. Detta stämmer bra överens med Hedins (1987) åsikter om att ju tidigare samverkan mellan föräldrar och pedagoger börja desto bättre är det i ett längre perspektiv. Samverkan kan till exempel börja redan vid planering av inskolning genom att föräldrarna kan komma med förslag gällande tider etc. Fem föräldrar ansåg emellertid att det är förskolans ansvar att planera inskolningen eftersom pedagogerna har erfarenheter kring inskolning. Detta väcker frågor hos oss om hur vida insatta föräldrarna är i Läroplanen för förskolan ´98 och om dess innehåll, eftersom den poängtera vikten av föräldrasamverkan (Lpfö ´98: 15). En förälder önskade att få vara mer delaktig gällande tiderna för inskolningen och antalet

(30)

barn som inskolades samtidigt. En förälder kände sig helt ovetande om hur inskolning skulle gå till. En valde att inte svara.

Att börja samverkan med föräldrar så tidigt som möjligt genom att låta dem vara med och planera inskolningen när det gällande till exempel tider gör att både föräldrarna och pedagogerna får ett bättre samarbete i det längre perspektivet (Hedin, 1987).

Av de tillfrågade kände 31 föräldrar att inskolningsformen passade deras barn medan två var missnöjda. En valde att inte besvara frågan. Detta kanske visar hur viktigt det är att inskolningen formas efter det enskilda barnets behov. Därför är det kanske viktigt att man som pedagog är öppen för olika sorters inskolning, och inte fortsätter i den gamla tidens norm där alla ska tycka och tänka likadant (Devert, 2004). Man kanske skulle kunna välja inskolningsmodell beroende på hur den kommande barngruppen ser ut samt barnens olika behov.

När det var dags för föräldrarna att lämna sina barn på förskolan så kände 30 stycken sig trygga. 28 av dessa föräldrar hade möjlighet att träffa pedagogerna före inskolnings start, medan sex föräldrar saknade denna möjlighet. Tre kände sig otrygga inför lämnandet av barnet. En valde att inte besvara frågan. Lind påpekar vikten av att föräldrarna får en bra kontakt med den pedagog som kommer att ha huvudansvaret för barnet och på så vis känna sig tryggare inför överlämnandet vilket även enkäterna belyser. Lind (1995) anser att en otrygg förälder ger inget stöd till barnet eftersom deras känslor vidarebefordras till barnet samtidigt som de lämnar barnet.

31 föräldrar ansåg att deras barn fick en bra start i förskolan och tre föräldrar var missbelåtna. Att 31 föräldrar av 34 är nöjda tyder på att inskolningen fungerade väl.

Av de insamlade enkäterna svarade 34/34 att inskolningen är viktig. Våra tidigare erfarenheter av att arbeta med barn inom förskola och skola påvisar vikten av inskolning eftersom den påverkar barnens framtida vistelse på förskolan. Om inskolningen har erbjudit trygghet, närhet och kontinuitet påverkas förhållningssättet mellan barnet och pedagogerna samt mellan barnet och dess kompisar positivt (Niss, 1988)

(31)

På frågan om föräldrarna blev förberedda på barnets eventuella reaktioner vid

inskolningen svarade 31 ja och tre svarade nej. För att föräldrarna ska kunna stödja sina barn på ett bra sätt vid inskolningen är det viktigt att de blir förberedda på barnets eventuella reaktioner. Enkäterna visar att pedagogerna inser vikten av ett gott samarbete med föräldrarna och ett förtroendefullt klimat. Att 30 föräldrar svarade att de fick stöd av pedagogerna under inskolningen visar att kommunikationen är viktig mellan föräldrar och pedagoger.

Ett tag efter att inskolning var färdig kände sig åtta föräldrar mycket nöjda och

tillfredsställda med förskolan och dess personal. För 20 föräldrar kändes det bra. Fyra stycken svarade att de var ganska nöjda. Med motiveringen att ett barn blir biten och slagen av de andra barnen svarade en förälder att han/hon var missnöjd eftersom ingen reagerar.

Som övriga synpunkter poängterade tre föräldrar vikten av inskolningen och dess övergång mellan hemmet och förskolan. En kände att utvärdering av inskolningen vore positivt och uttryckte: ”Det hade varit bra med uppföljning på hur inskolningen gick.”

Enkäter till förskoleklass.

Vi delade ut 96 enkäter och det var 45 (43,2 %) föräldrar som svarade.

Av de 45 inkomna enkäterna kände fyra stycken att den information de fått om inskolning innan skolstarten var bristfällig och att den kom sent.

Gällande föräldrars delaktighet i planeringen inför skolstart svarade 21 föräldrar att de var missnöjda. Tio föräldrar ansåg att allt redan var planerat från skolan, men kände sig ändå nöjda med situationen. De resterande tio kände att de gärna velat vara delaktiga i planeringen och kände sig missnöjda med inskolningsperioden. Fyra föräldrar ansåg att det är skolans ansvar att planera inskolningen eftersom det är de som besitter kunskapen och är professionella. Skolan och föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att elevernas

(32)

skolgång och utveckling (Lpo ´94). Enligt enkäterna verkar det som om samarbetet mellan skolorna och föräldrarna behöver bli bättre för att leva upp till styrdokumentens krav. Trots tidigare visat missnöje var det endast en förälder av 45 som var missnöjd med själva inskolningsformen fastän 21 föräldrar kände att de inte varit delaktiga i planeringen. Detta tyder på att pedagogerna sett till barnens behov och skapat en bra inskolningsform som fungerat väl i ett längre perspektiv.

Gällande trygghet inför skolstarten svarade sju föräldrar att de kände sig otrygga med att lämna sitt barn på skolan. Resterande 38 kände sig trygga. Det visade sig att en stor del av föräldrarna som känt sig trygga med att lämna sina barn också fått möjligheten att träffa pedagogerna före skolstarten. Resultatet av enkäterna pekar därmed på vikten av att föräldrarna bör få träffa pedagogerna oavsett om barnen skall börja förskola eller skola.

Det var endast två föräldrar som ansåg att deras barn inte fått den start i skolan som de önskat. 41 kände sig nöjda och två valde att inte svara på frågan. Att 41 av 45 föräldrar kände sig nöjda visar på att skolorna lyckats fånga upp de flesta av barnen och deras behov. Som pedagog är det viktigt att fånga upp de barn som hamnat ”utanför” snabbt och utvärdera situationen för att komma fram till en lösning som fungerar (Pia, 2004).

Även föräldrarna till barn som skall börja skolan ansåg att inskolningen är en viktig del för kommande skolgång. Det sägs att de första skolåren ofta är avgörande till en elevs inställning till det fortsatta skolarbetet (Fredriksson & Nilsson, 1996). Inskolningen är inkörsporten till den fortsatta skolgången.

Efter att inskolningen är avklarad tycker 10 föräldrar att det känns mycket bra med motiveringen att personalen var mycket bra och tog sig tid att prata med dem vid hämtning och lämning. 26 föräldrar känner att deras barn har kommit bra in i skolan och de känner sig trygga med att lämna sina barn. Fem föräldrar känner dock sig lite otrygga, med argumenten att det känns som om pedagogerna inte har tid att se alla barnen när det är så stora barngrupper. Två enkäter visar missnöje från föräldrarna som

(33)

anser att det är för mycket ”skola” och att pedagogerna är stressade och har lite tid för samtal. Två enkäter förblev obesvarade på denna fråga.

Som övriga synpunkter berömdes en ansvarig chef för verksamheten då denna

närvarade vid välkomstmötet för föräldrar samt att pedagogerna är målinriktade. Någon saknade mer personlig information om hur dagen avlöpt, hade gärna sett att förskolans rutiner följt med upp i skolan. En förälder lägger stor vikt vid att pedagogerna inte skall glömma att barnen fortfarande är små fastän de befinner sig i skolmiljön. En förälder skulle ha velat att hans/hennes barn hade fått vara kvar på förskolan fram till skolstarten för att undvika att hamna i ny miljö med okända vikarier.

Jag tycker att förskolebarnen ska gå kvar på deras respektive dagis fram till skolstart. Som det ser ut nu fick vårt barn börja på fritids på skolan två veckor innan skolstart och då fanns där knappt några barn från hennes nya klass och så var där övervägande vikarie till personal.

(34)

Diskussion

I diskussionen vill vi lyfta de tankar och frågor som framfördes av pedagoger och föräldrar genom intervjuer och enkäter.

Frågeställningarna som har legat till grund för vår undersökning har blivit besvarade i kunskapsbakgrunden och i resultatet. De frågor vi ställde var:

Varför har vi inskolning i förskolan?

Hur tänker föräldrarna om inskolning? Hur tänker pedagogerna om inskolning?

Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Hur tänker pedagogerna om inskolning? Hur tänker föräldrarna om inskolning?

Behövs inskolningen i förskolan/skolan?

Hur/vad tänker barnen om skolstarten, vilka är deras förväntningar?

Våra varför frågor har besvarats genom litteraturen som vi använt i vår

kunskapsbakgrund och har då inte följt ”Grounded Theory” tillvägagångssätt när det gäller insamlandet av material. Litteraturen som vi läst utgick uteslutande från frågor om hur en inskolning bör vara och vad som är lämpligast för barnen i ett längre perspektiv. Frågorna om behovet av inskolning och våra hur- frågor har besvarats genom insamlad empiri.

Vid intervjuerna har pedagogerna beskrivet en önskan om den ideala inskolningen som stämmer väl överens med beskrivningarna i litteraturen om hur en ”bra” inskolningen bör se ut. Vi tror att pedagogerna inser vikten av inskolning och vill att den ska fungera bra men att de prioriterar andra uppgifter i första hand. Tidspressen anges som en orsak till att informationen rörande inskolningen ibland kommer sent. Även föräldrarnas svar i enkäterna handlade främst om den ideala inskolningen. Det fanns emellertid några tecken på att den ideala inskolningen ifrågasattes.

(35)

Det är därför intressant att ta fasta på de svar som vittnade om missnöje. Där fanns exempelvis diametralt motsatta åsikter beträffande hur föräldrar såg på sin egen

delaktighet beträffande inskolning i såväl förskola som förskolklass. En del uttryckte en bestämd åsikt att inskolning var något pedagogerna borde ta ansvar för eftersom de vet hur förskola och förskolklass fungerar. Andra ansåg att de inte fick vara tillräckligt delaktiga i planeringen av sina barns inskolning.

Atmosfären i förskola och skola är ett återkommande ämne från både barn, föräldrar och pedagoger. Carl som är fem år och går i förskolan uppskattar den lugna och mysiga frukosten med tända värmeljus och nedsläckt belysning. Hans spontana berättelse om mysighet sammanfaller med den genomtänkta pedagogik som ligger bakom sådana små detaljer som att dämpa belysning och tända ljus vid frukosten. Man försöker skaffa en hemtrevlig miljö i förskolan där man eftersträvar lugna och harmoniska dagar (Lind, 1995). I förskolan finns bättre förutsättningar att skapa denna atmosfär än vad det finns i skolan. Kommer Carl att få uppleva känslan kring en mysig frukost även i skolans stora matsal? Eftersom lokalerna ofta är stora i skolan och begränsade i antal är det svårt att återskapa trivseln som finns i hemmiljön och i förskolan. Går det att utnyttja lokalerna så att barnen känner sig välkomna och trygga när de kommer in en sal i skolan? Som blivande pedagoger vill vi gärna se att en god atmosfär finns tillgänglig för barnen genom alla stadier. Barnens svar om att flytta till förskoleklass skildrade till skillnad från Carls berättelse om en förförståelse av att i förskoleklassen ställdes krav, man skulle lära sig saker och man skulle själv kunna ta sig från lekhall till matsal och så vidare (Fredriksson & Nilsson, 1996). Barnen var således medvetna om att det fanns olika förväntningar.

Föräldrarnas svar på enkäterna, särskilt beträffande inskolning till förskoleklass visade också att osäkerheten på hur det gick till och hur barnen behandlades ökade jämfört med hur de kände när de inskolade sina barn i förskolan.

När man talar om inskolning tänker man många gånger på de allra yngsta barnen som skall börja i förskolan för första gången och det är lätt att glömma bort de lite äldre barnen. Barn slutar inte att vara barn när de fyllt fem år och det är dags att börja i

(36)

förskoleklass. Kan det vara så att inskolningens betydelse minskar i takt med barnens ålder? När det är dags för barnen att börja i förskoleklass är det förskolans ansvar att avrunda den tidigare verksamheten på ett sätt som passar det enskilda barnet (Lpfö 98). Vid denna övergång är det inte ens säkert att föräldrarna är med. Vi anser att

förskoleklassen tillsammans med förskolan skall se till att övergången mellan förskola och förskoleklass blir så naturlig som möjligt. Samtliga pedagoger som vi intervjuade bad oss blivande pedagoger att tänka på att barnen fortfarande är små när de börjar i förskoleklass, detta är ett råd som vi kommer att sträva efter. Samarbetet mellan

pedagogerna i förskola och förskoleklass är väldigt viktig eftersom barnens bakgrund då på ett naturligt sätt följs upp.

När inskolningen planeras bör både pedagogers och föräldrars tankar ligga i fokus för att utformningen skall passa det enskilda barnets behov enligt styrdokumenten. I viss mån är det förmodligen svårt för föräldrar att delge sina åsikter då de inte vet hur verksamheten bedrivs och saknar kunskap om styrdokumenten. Det vore kanske en god idé att pedagoger och föräldrar tillsammans går igenom läroplanerna på ett

introduktionsmöte före inskolningen. På så sätt delges föräldrarna vilka rättigheter och skyldigheter de har. Eftersom det är föräldrarna som känner sina barn och deras behov bäst är det viktigt att pedagogerna är lyhörda för deras önskemål beträffande

inskolningen. För att föräldrarna ska kunna delge sina erfarenheter kring barnen är det viktigt att de får information i god tid före inskolningen. För att alla föräldrar oavsett härkomst skall kunna ta del av informationen bör informationen finnas på alternativa språk. I informationen bör det ingå en allmän beskrivning över hur en dag kan se ut på förskolan bl a gällande klockslag för måltider och vila. Detta med anledning av att föräldrarna ska kunna förbereda barnen i hemmet och därmed underlätta inskolningen. Vi tror att om föräldrarna vet hur verksamheten fungerar och att pedagogerna är lyhörda för deras och barnens behov skapar denna kunskap trygghet inför överlämnandet av barnen. I Lpfö ´98 står det att: Arbetslaget skall ”ansvara för att varje barn tillsammans med

sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,” (Lpfö ´98:15). Detta styrker våra tidigare åsikter om hur viktig inskolningen är.

(37)

I stora drag är föräldrar och pedagoger överens om att inskolningen är viktig, men vet de varför? Många föräldrar är enligt pedagogerna pressade att börja arbeta så fort som möjligt vilket medför att de vill få inskolningen avklarad på så kort tid som möjligt. De intervjuade pedagogerna upplever att föräldrar stressar och föräldrarna menar att det är pedagogerna som har för lite tid. I dessa fall är det viktigt att pedagogerna besitter kunskapen om varför inskolningen är viktig och förklara detta för föräldrarna som i sin tur kan använda denna information i samtal med sin arbetsgivare.

Slutsatser

På frågan gällande föräldrars delaktighet inför inskolning visar enkäterna att fler

föräldrar vars barn går i förskolan kände sig mer delaktiga och nöjda än vad föräldrarna till barn i förskoleklassen gör. Inför skolstarten svarade nästan hälften av föräldrarna att de var missnöjda och skulle ha velat vara mer delaktiga. I Lpfö 98 poängteras vikten av föräldrars delaktighet i förskolans arbete vid ett flertal tillfällen till skillnad från Lpo 94 där det inte nämns i klartext. Enligt enkäterna lägger förskolan stor vikt vid föräldrars trygghet och att de känner att pedagogerna är lyhörda för deras förslag och åsikter. Ser inte skolan föräldrarna som en tillgång efter att barnen fyllt fem år, eller beror det på tidsbrist?

Större delen av föräldrarna i både förskolan och förskoleklass kände sig trygga med att lämna sina barn på respektive ställe. De föräldrar som inte fick möjlighet till att träffa pedagogerna innan och fick bristfällig information kände sig otrygga. Här ser man ett samband mellan information och trygghet. Om föräldrar får en bra och tydlig

information ökar tryggheten hos dem som de sedan överför till barnen. Enligt enkäterna var det en större andel föräldrar i förskoleklass än i förskolan som kände sig otrygga inför att lämna sina barn. Kan detta bero på att samverkan och inskolning minskar i takt med att barnen blir äldre?

Efter att ha analyserat insamlad empiri och läst litteratur anser vi att barn och föräldrar behöver känna närhet och trygghet till pedagoger och barn i den dagliga miljön för att barnen ska kunna tillgodo se sig ett livslångt lärande. Vi ser inskolningen som en inkörsport till det livslånga lärandet.

(38)

Kritisk granskning av vår C-uppsats

Vi valde att formulera enkla och direkta frågor i enkäterna eftersom vi trodde att det skulle underlätta för föräldrarna. Med tanke på föräldrars tidsbrist ville vi utforma en enkät som gick snabbt att fylla i. Nu i efterhand inser vi att enkätfrågorna borde har formulerats annorlunda eftersom våra frågor till stor del bara berör ytan på vad föräldrarna egentligen tycker och tänker kring inskolning. Dessutom märkte vi att de föräldrar som verkligen engagerade sig i frågorna önskade ett större djup och fler valmöjligheter t ex graderingsfrågor 1-5.

Det stora bortfallet av inkomna enkäter tror vi delvis beror på att föräldrarna inte har någon anknytning till oss. Vi hade önskat att planeringen kring C-uppsatsen varit färdig på våren samt att vi studenter kunnat få ett tidigare godkännande gällande ämnet. I vårt fall hade det underlättat eftersom vi då hade kunnat observera barn och pedagoger i själva inskolningsmomentet. Vi hade också fått tillfälle att intervjua föräldrar istället för att dela ut enkäter. Detta hade gett oss större insikt i vad föräldrarna verkligen tycker och känner under inskolningens gång då de är mitt uppe i det. Vi vet att minnet bleknar efterhand vilket kan medföra att viktiga tankar och känslor går förlorade.

Insamlingen av enkäterna med hjälp av postlåda i kapprummen tror vi var det bästa alternativet. Föräldrarna kunde då lämna enkäten i samband med hämtning och lämning av barnen. Dessutom behövde föräldrarna inte vara oroliga rörande deras anonymitet då inga pedagoger var inblandade i undersökningen.

Vi tror och hoppas att vi har startat en tankeprocess rörande inskolning hos de pedagoger som vi samarbetat med under arbetets gång.

(39)

Referenslista

Davidsson, Birgitta (2002). Mellan soffan och katedern. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB

Fredriksson, Ella & Nilsson, Lars (1996). Inför skolstarten. Kalmar: Ekelunds Förlag AB

Hedin, Lotta (1987). Inskolning på daghem. Stockholm: Liber Lind. Lene (1995). Närhet känslor utveckling. Stockholm: Liber Niss, Gunilla (1988). Att börja i förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen Utbildningsförlaget

Persson, Sven (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Stockholm: Almqvist & Wiksell International

Repstad, Pål (1993) Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för förskolan Lpfö ´98. Stockholm: Fritzes

Utbildningsdepartementet (1998). "Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Lpo 94 anpassad till att också omfatta

förskoleklassen och fritidshemmet". Stockholm: Fritzes.

Åkerman, Roger & Henriksson, Margareta (1995). Att Mötas. Malmö Högskola

Artiklar (ej vetenskapliga)

Devert, Jessika (2004). ” Så funkar inskolningen : förskole-special.” Vi föräldrar, häfte 9, sida 30-32

Gerlofson, Maria (1999). ”Dags att vänja sig vid dagis.” Vi föräldrar, häfte 8, sida 34-37

Hofsten, Kristina (1995). ”Bye, bye baby : allt du behöver veta för att kunna lämna barnet på dagis.” Vi föräldrar, häfte 8, sida 36-40

Lidbeck, Lena (1991).”När ska man ta barnets ” vill inte” på allvar?” Vi föräldrar, häfte 4, sid 28-29 och sidan 81

(40)

Otryckta källor

Barn, Anna 2004-12-03 Intervju Barn, Carl 2004-12-03 Intervju Barn, Jesper 2004-12-03 Intervju Barn, Lisa 2004-12-03 Intervju Pedagog, Ingrid 2004-11-25 Intervju Pedagog, Karin 2004-10-26 Intervju Pedagog, Pernilla 2004-10-26 Intervju Pedagog, Pia 2004-11-25 Intervju Pedagog, Sara 2004-10-26 Intervju

Bilagor

Bilaga A: Enkät till föräldrar i förskoleklass Bilaga B: Enkät till föräldrar i förskolan Bilaga C: Frågor till barnintervju

(41)

Bilaga A

Hej

Vi är två lärarkandidater som utbildar oss till Förskollärare och Lärare vid

Malmö Högskola och vi skulle vilja be om er hjälp i ungefär 10 minuter.

Vi är inne på vår sjunde och avslutande termin och det innebär att skriva en

c-uppsats. Vi har valt att skriva om inskolning i förskola och skola. Vi vill

veta vad inskolningen betyder för er. Vi skulle bli glada om ni ville hjälpa

oss att svara på frågorna på nästa papper och när ni har gjort det är det bara

att lägga det i lådan som står i kapprummet.

Allt kommer att vara anonymt, inga namn på varken föräldrar, barn eller

skola/förskola och lådan kommer att tömmas en eventuellt två gånger i

veckan under de närmaste 3 veckorna.

Tack på förhand!

Annika Malmqvist

Sandra Svensson

(42)

Undersökning om hur inskolningen fungerar i förskoleklass.

Sambo/Gift

Ensamstående

1a Fick du/ni den informationen du/ni ville ha före ditt/ert barn började

förskoleklass?

Ja

Nej

1b Om inte? Vad saknade du?

2a Kände du dig delaktig i planeringen inför inskolningen i förskoleklass?

Ja

Nej

2b Om inte? Vad saknade du?

3 Passade inskolningsformen dig och ditt/ert barn?

Ja

Nej

4 Kände du dig trygg inför starten i förskoleklassen?

Ja

Nej

5 Fick du möjlighet att träffa pedagogerna som är närmast ditt/ert barn i

skolmiljön före ditt barn började i förskoleklass?

Ja

Nej

6 Fick ditt/ert barn den start i förskoleklassen som du/ni önskat?

Ja

Nej

7 Tycker du/ni att inskolningen är viktigt?

(43)

Fortsättning nästa sida.

8 Hur känns det nu, när inskolningen är över och det har gått ett tag?

9 Vad tyckte du om enkäten?

10 Om det är något som du vill tillägga så gör gärna det här eller på ett

separat papper.

Tack för hjälpen! Vänligen lägg enkäterna i lådan i kapprummet.

Alla behandlas anonymt.

Med vänliga hälsningar

(44)

Bilaga B

Hej

Vi är två lärarkandidater som utbildar oss till Förskollärare och Lärare på

Malmö Högskola och vi skulle vilja be om er hjälp i ungefär 10 minuter.

Vi är inne på vår sjunde och avslutande termin och det innebär att skriva en

c-uppsats. Vi har valt att skriva om inskolning i förskola och skola. Vad

betyder inskolningen för er? Vi skulle bli glada om ni ville hjälpa oss att

svara på frågorna på nästa papper och när ni har gjort det bara att lägga det

i lådan som står i kapprummet.

Allt kommer att vara anonymt, inga namn på varken föräldrar, barn eller

skola/förskola och lådan kommer att tömmas en eventuellt två gånger i

veckan under de närmaste 3 veckorna.

Tack på förhand!

Annika Malmqvist

Sandra Svensson

(45)

Undersökning om hur inskolningen fungerar i förskolan.

Sambo/Gift

Ensamstående

1a Fick du/ni den informationen du/ni ville ha före ditt/ert barn började

förskolan?

Ja

Nej

1b Om inte? Vad saknade du?

2a Kände du dig delaktig i planeringen inför inskolningen i förskolan?

Ja

Nej

2b Om inte? Vad saknade du?

3 Passade inskolningsformen dig och ditt/ert barn?

Ja

Nej

4 Kände du dig trygg inför att du/ni skulle lämna ditt/ert barn på förskolan?

Ja

Nej

5 Fick du möjlighet att träffa pedagogerna före inskolningens start?

Ja

Nej

6 Fick ditt/ert barn den start i förskolan som du/ni önskat?

Ja

Nej

7 Tycker du/ni att inskolningen är viktigt?

Ja

Nej

8 Blev du förberedd på barnets eventuella reaktioner (arg, ledsen, glad,

förvirrad) före inskolningen?

(46)

Ja

Nej

Fortsättning på nästa sida.

9 Fick du stöd av pedagogerna om/när det kändes jobbigt under

inskolningen?

Ja

Nej

10 Hur känns det nu, när inskolningen är över och det har gått ett tag?

11 Vad tyckte du om enkäten?

12 Om det är något som du vill tillägga så gör gärna det här eller på ett

separat papper.

Tack för hjälpen! Vänligen lägg enkäten i lådan i kapprummet.

Alla behandlas anonymt.

Med vänliga hälsningar

(47)

Barnintervjuer

Bilaga C 1. Hur känns det i magen när du ska gå till förskolan/dagis?

2. Vet du vilken årstid som kommer efter vintern, efter våren? Efter sommaren ska du börja i förskoleklass, hur känns det i magen när du tänker på det?

3. Vet du hur det går till när man börjar i förskoleklass? 4. Hur tror du att det kommer att bli/ vad får man göra? 5. Vet du var förskoleklassen finns någonstans?

(48)

Intervju med pedagoger i förskolan

Bilaga D 1. Hur går en inskolning till på din avdelning?

- tidsperiod

- individuellt eller hela arbetslaget

- träffar ni föräldrarna innan inskolningen börjar/hembesök 2. Hur känner du när det är dags för inskolning?

- (stress, spänning, förväntan, osäkerhet)

3. Om du fick bestämma, hur skulle inskolningen gå till? 4. Utvärderas inskolning, i så fall hur?

5. Hur förbereder ni er för en inskolning?

6. Hur fungerar övergången från förskola till förskoleklass/skola? 7. Har ni någon form av utskolning, hur går det till?

8. Hur ställer du dig i fråga om inskolning mellan fsk och skola? 9. Vilka modeller har du använt dig av vid inskolning?

10. Övriga synpunkter?

Intervju med pedagog i förskoleklass

1. Finns det någon slags inskolning för barnen i övergången mellan fsk och förskoleklass? -hur går den till.

2. Hur känner du när det är dags för inskolning? a. (stress, spänning, förväntan, osäkerhet)

3. Om du fick bestämma, hur skulle inskolningen gå till? 4. Utvärderas inskolning, i så fall hur?

5. Hur förbereder ni er för en inskolning?

6. Hur fungerar övergången från förskola till förskoleklass/skola? 7. Hur ställer du dig i fråga om inskolning mellan fsk och skola? 8. Vilka modeller har du använt dig av vid inskolning?

References

Related documents

Genom ökad regional samverkan ska kommunerna till- sammans kunna möta den nya situationen samt därigenom bidra till kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet inom

När en miljö inte fungerar i förskollärarnas tycke, det vill säga att barnen inte uppför sig önskvärt, så menar flera förskollärare att det går att härleda till

Favorability of brand associations, strength of brand associations and uniqueness of brand associations are not the part of our research model though review and

d = effective depth from compressive face of concrete to centroid of tensile steel. fl = compressive cylinder strength of concrete. Vflex = shear at ultimate

Efter att Christina Odenstad hade analyserat proven i samhällskunskap, främst på gymnasiet, såg hon att tre olika typer av ämneskonceptioner framträdde. De tre ämneskonceptioner -

Printed sensors for pressure ulcer prevention Flexible pressure sensors Sitting posture recognition and characterization Stretchable interconnects.. Paper I Paper II

Det finns även S-komponenter, dessa är inte TLM-baserade och används till exempel för signalbehandling men även matematiska beräkningar [12].. 3.6

De ser till att hålla sig till samma tema genom sina bilder då exempelvis en av användarnas profil är som en öppen dagbok där man får följa hennes viktminskning och nya