BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
Hur fritidshemslärare använder sig av
utomhuspedagogik & utomhusmiljön för att
skapa lärande och inkludering
How after-school teachers use outdoor pedagogy / outdoor environment to
create learning and inclusion
Elias Mårtensson
Robin Mardell
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i Examinator: Laurence Delacour
fritidshem, 180hp Handledare: Anna-Maria Jennerheim Hellborg Datum för slutseminarium 2021-05-31
Förord
Vi har lärt känna varandra under tiden vi gått utbildningen till fritidshem och idrottslärare på Malmö Universitet. Då båda har ett intresse av att vara fysiskt aktiva var valet att skriva om
utomhuspedagogik och utomhusmiljö relativt enkelt. Denna studie hoppas vi ska kunna bidra till att användningen av utomhuspedagogiken och de utomhusmiljöer som nns ökar eller blir en självklar del i fritidshemmets verksamhet. Arbetet har skrivits tillsammans men under perioder har vi också delat upp arbetet. Samarbetet mellan oss har fungerat bra och vi känner oss båda delaktiga och ansvariga för hela arbetet. Under arbetsprocessen har vi hela tiden dubbelkontrollerat allt som har skrivits så att vi båda har kunnat stå för studien. Vi vill tacka vår handledare Anna-Maria Jennerheim Hellborg som hela tiden funnits där för oss när vi behövt hjälp eller haft frågor om något. Även ett stort tack till de fritidshemslärare som ställde upp på intervjuer så att denna studie var möjlig att genomföra. Slutligen vill tacka varandra för ett hederligt samarbeta.
Abstrakt
Utifrån våra erfarenheter använder fritidshemslärare inte utomhuspedagogiken speciellt mycket och det som utomhusmiljön används till är endast en plats för förvaring. Utifrån denna upplevelse ville vi undersöka hur det ser ut. Syftet med studien var att undersöka hur fritidshemslärare använder sig av utomhuspedagogik och utomhusmiljön för att skapa lärande och inkludering. Vi använde oss av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer för att samla in vår empiri. Fem utbildade fritidshemslärare på två olika skolor intervjuades. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av var det sociokulturella perspektivet, det användes när resultatet analyserades. Resultatet och slutsatsen visade att fritidshemslärarna på båda skolorna använder sig mycket av de utomhusmiljöerna de har tillgång till. De anser även att utomhuspedagogiken och utomhusmiljön kan leda till att inkluderingen ökar med tanke på att det blir friare för eleverna vilket leder till att de vill vara med att delta i högre grad. Fritidshemslärarna tycker också att utomhuspedagogiken är en bra metod för att utveckla elevernas lärande, de lär sig andra saker utomhus än inomhus på grund av att de använder det material som naturen erbjuder.
Nyckelord: Fritidshem , Inkludering, Lärande, Sociokulturellt perspektiv, Utomhusmiljö,
Innehållsförteckning
1. Inledning……….6 1.1 Syfte ………..8 1.2 Frågeställning ………..8 2. Teoretiska perspektiv ………..9 2.1 Sociokulturella perspektivet……….9 2.2 Redskap……….10 2.3 Appropriering ………..10 2.4 Proximala utvecklingszonen………..11 3. Tidigare forskning………..12 3.1 Utomhuspedagogik………...12 3.2 Utomhusmiljön………...13 3.3 Miljöns betydelse……….14 4. Metod………15 4.1 Kvalitativ metod………..15 4.2 Intervju………..15 4.3 Urval………...16 4.4 Genomförande………..16 4.5 Forskningsetiska principer……….17 4.6 Analysförfarande……….17 5. Resultat……….195.1 Presentation av det insamlade empiriska materialet………19
5.2 Synen på utomhuspedagogik………...19 5.3 Användning av utomhuspedagogik………..20 5.4 Synen på utomhusmiljön………...22 5.5 Användning av utomhusmiljön………..24 5.6 Lärande……….25 5.7 Inkludering……….27 6. Analys………...30
6.1 Användning av utomhuspedagogik………..30 6.2 Användning av utomhusmiljön………..31 6.3 Lärande…...……….32 6.4 Inkludering…...……….32 7. Diskussion………..34 7.1 Problemområde………...34
7.2 Jämförelse med tidigare forskning……….…34
7.3 Inkludering och exkludering ………...35
7.4 Framtida yrkesroll………...36
7.5 Metoddiskussion………..…..36
7.6 Slutsats………...37
7.7 Förslag till vidare forskning………..39
8. Referenslista………..40
1. Inledning
Intresset att vara utomhus är något som alltid funnits hos oss men intresset för just
utomhuspedagogik och olika sorters utomhusmiljöer är något som har vuxit fram desto längre fram i vår utbildning vi kommit. Det nns en hel del forskning om utomhuspedagogik och om utomhusmiljöer. Dock är det mest forskat om skolan men det nns även en del forskning som är riktad mot fritidshem. Szczepanski (2019) nämner att fritidshemslärare ska bredda sin undervisning och våga sig ut ur skolans dörrar ut i naturen. Vidare skriver Szczepanski (2019) för att elever ska få ett lärande som anses vara hållbart skall det växlas mellan att vara inomhus och utomhus men det ska även växlas mellan teori och praktik. Vår upplevelse är att när eleverna är utomhus så händer det inte så mycket. Utomhusmiljön används som en plats för förvaring. Denna upplevelse har vi fått under vår praktik eller när vi har vikarierat på skolor. Folkhälsomyndigheten (2019) skriver att barn rör sig för lite. Folkhälsomyndigheten (2019) nämner också att röra på sig, att vara fysisk aktiv har en mängd e ekter som är positiva exempelvis att koncentrationsförmågan ökar. Samhället och då framför allt vuxna har en stor och viktig uppgift, den uppgiften är att uppmuntra och få barn intresserade av att röra på sig (Folkhälsomyndigheten, 2019).
För att utveckla sitt lärande är det bra att vara i olika miljöer. Lärande sker olika om eleven är inomhus eller utomhus och eleverna lär sig olika saker om de till exempel är vid stranden eller skogen. Brodin (2011) skriver att för att lära sig saker utomhus gäller det att aktivera alla sina sinnen. Det som skiljer lärandet utomhus och inomhus är just vilka sinnen som används. De sinnena som används inomhus är nästan alltid synen, hörseln och känseln. Men när eleverna är utomhus handlar det om att lära sig med er sinnen än dem. Även luktsinnet och smaksinnet användas för att lära sig vissa saker i naturen till exempel hur blommor luktar, då kan eleverna säga vilken blomma det är utan att se den. På samma sätt kan smaksinnet användas till exempel genom att smaka på olika bär och sedan berätta vilket bär det är utan att se bäret.
Brodin (2011) nämner att frågor som handlar om inkludering är komplicerade och att det kan uppstå både hinder och möjligheter utifrån vårt sätt att tänka. Ett sätt att använda utomhusmiljön
och naturen till att skapa inkluderingen är att använda sig av lekar eller aktiviteter som inte handlar om tävling. Brodin (2011) nämner att friluftsliv är ett bra sätt att skapa inkludering eller att öka inkludering. Här handlar det inte om att prestera på samma sätt som i andra sammanhang utan det handlar om att lära sig utifrån de förutsättningar som individen har, vilket kan öka känslan av inkludering.
Ämnet utomhuspedagogik och utomhusmiljö valdes för det är relevant för fritidshemslärare. Detta är relevant på grund av att i läroplanen beskrivs det att eleverna ska få möjligheter att både få lov att vara i utomhus- och inomhusmiljöer i alla fyra årstider men även att de ska få möjligheten att vara fysiskt aktiva (Skolverket, 2019). I boken Fritidshemmets didaktik skrivs det att “Utemiljön erbjuder möjligheter att stimulera barnens rörelse, utforskande och motorik och fungerar också som ett didaktiskt verktyg” (Hippinen Ahlgren 2017 s. 115). Med tanke på detta borde
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemslärare använder sig av utomhuspedagogik och utomhusmiljö för att skapa inkludering och lärande på fritidshemmet.
1.2 Frågeställningar
● Hur använder fritidshemslärare sig av utomhusmiljön?
● På vilket sätt användas utomhuspedagogiken på fritidshemmet som ett verktyg för lärande enligt fritidshemslärare?
● Hur skapar fritidshemslärare inkludering i fritidshemsverksamheten genom att använda sig av utomhuspedagogik?
2. Teoretiska perspektiv teori
I denna delen av kommer det teoretiska perspektiv som används att presenteras och som kommer att ligga till grund för analysen. Teorin som valdes var lärandeteorin sociokulturella perspektivet där Lev Vygotskij var en av de främsta teoretikerna inom det sociokulturella perspektivet. Denna teori kändes relevant på grund av att den belyser ett lärande där eleverna samverkar med varandra och som ofta används inom utomhuspedagogik. Samt att de använder sig av redskap som nns tillhands detta är ett av era nyckelbegrepp inom detta perspektiv. De redskap eller instrument som eleverna använder kan var allt från pinnar till löv och dessa kan till exempel hjälpa elever att beräkna
multiplikationstabellen (Säljö, 2015). Det sociokulturella perspektivet kommer användas för att se kopplingar mellan hur fritidshemslärare använder sig av utomhuspedagogik och utomhusmiljöer i sin verksamhet för att skapa lärande samt inkludering för elever. Empirin kommer att analyseras med hjälp av den valda teorin samt nyckelbegreppen redskap, appropriering och den proximala utvecklingszonen.
2.1 Sociokulturellt perspektiv
Vygotskij som nämndes tidigare var en av de ledande inom detta perspektiv. Hans utgångspunkt var att “ människan är en biologisk, social, kulturell och historisk varelse.”(Säljö 2015 s. 91)
Svårigheterna uppstår när lärande och utveckling ska förstås utifrån de här aspekterna. Med anledning av detta är det svårt att förstå vilken roll de olika aspekterna spelar samt hur de olika aspekterna samverkar med varandra. En annan utgångspunkt från Vygotskij beskriver Säljö (2015) var att elever formas av den sociala samhörighet som hen trä ar på under sin uppväxt. Utifrån detta går de att se en central utgångspunkt utifrån synen på lärande med det sociokulturella perspektivet, med det menas de att för förstå lärande måste alla aspekter räknas in samt hur de samspelar med varandra. Det går inte bara att utgå från exempelvis biologin utan även räkna in de sociala och kulturella aspekterna. Det sociokulturella perspektivet menar att individen istället kan framställa och använda sig av nyckelbegreppet redskap. Nedan kommer vi belysa de tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet.
2.2 Redskap
Det nns två olika former av begreppet redskap, det materiella och det psykologiska (Vygotskij, 1934/1986). Vygotskij (1934/1986) nämner första redskapet som det materiella redskapet medan Säljö (2015) kallar de för det fysiska redskapet. Det materiella redskapet är när en individ
exempelvis använder sig av en penna för att skriva eller när hen använder en hammare för att slå ner en spik. Det sociokulturella perspektivet menar att med olika redskap medierar aktioner. Med mediering menar perspektivet att redskapet och människan samspelar men det kan även ses som en sorts instrument som människor använder sig av för att klara av olika sorters handlingar. I sin tur gör det att vi blir beroende av de olika redskapen för att genomföra handlingar. Då redskapen får en central roll i att klara av olika handlingar blir begränsningen för individers kunskaper och förmågor inte individens egen kropp, utan istället utifrån de redskapen som hen har tillgängligt för att klara av de uppgifter eller handlingar.
Den andra formen är det psykologiska redskapet. Detta redskap används till exempel när vi tänker, talar eller utför gester. Det psykologiska redskapet används ofta för att förklara eller beskriva världen som vi lever i. Precis som de materiella redskapen medierar våra handlingar gör även de psykologiska redskapen det, de möjliggör genomförandet av att analysera och kommunicera på ett sätt som gör att andra individer förstår (Vygotskij, 1934/1986). Säljö(2015) nämner att Vygotskij gjorde ett medvetet val att göra en parallell mellan de olika redskapen det för att han menade att fysiska redskapet hjälper oss att genomföra en handling till exempel att skriva på ett papper. De mentala redskapen hjälper oss att utföra handling med begrepp som procent samt hjälper oss att förmedla vårt genomförande till andra i vår omgivning. När de här redskapen kombineras blir de tillsammans det kulturella redskapet som kan möjliggöra lärande (Säljö, 2015).
2.3 Appropriering
Appropriering är den mest grundläggande för lärande inom det sociokulturella perspektivet. När en individ lånar något från någon annan individ och sedan gör om det till sitt eget kallas det appropriering. Ett exempel på detta är när en elev pratar eller samverkar med en vuxen och av den vuxna individen får eleven se samt uppleva uttryck som den vuxna gör. Detta kan i sin tur göra att
eleven tar upp och lär sig de här uttrycken för att sedan göra uttrycken till sina egna. Det som ligger till grund för detta är de mänskliga interaktionerna som skapar tillfällen att utbyta kunskaper och erfarenheter för att öka lärandet med hjälp av andra. Med anledning av detta menar Vygotskij att de
esta former av kommunikation kan ses som en utgångspunkt för att individer ska kunna få erfarenhetsutbyte. Med hjälp av appropriering blir de inhämtade erfarenheterna en del av individens eget medvetande (Säljö 2015).
2.4 Proximala utvecklingszonen
Säljö (2015) nämner att de begrepp som är Vygotskijs mest kända är den proximala
utvecklingszonen. Vad som menas med den proximala utvecklingszonen är att människor hela tiden är i utveckling. När en individ har lärt sig något stannar inte lärandet upp utan fortsätter,
exempelvis när vi kan räkna till 10 därefter fortsätter vår utveckling , nästa steg är att räkna till 20 (Säljö, 2015). Utveckling är inget som kan nå en slutdestination utan individerna är i ständig utveckling (Säljö, 2015). Säljö (2015) skriver att ett av alla skäl som gör att den proximala
utvecklingszonen är viktig är förståelsen kring att det nns en process till lärande. Individer lär sig inte något direkt utan inlärningen sker genom en process (Säljö,2015). Den proximala
utvecklingszonen handlar även om att elever lär sig saker med hjälp av andra. Partanen (2007) uttrycker att elever kan klara av uppgifter som egentligen är för svåra för dem, genom att ta hjälp av någon annan till exempel en kompis eller en vuxen. Något annat som påverkar om eleverna lär sig eller inte är omgivningen. Samverkan och/eller samspelet med sin omgivning är en viktig faktor som påverkar elevernas lärande samt deras utveckling (Partanen, 2007).
3. Tidigare forskning
I denna del kommer det fördjupas i vad den tidigare forskningen säger om utomhuspedagogik och utomhusmiljön samt redogöra deras betydelse för lärande och inkludering.
3.1 Utomhuspedagogik
Brodin (2011) har forskat om utomhuspedagogik och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja lärande och inkludering. Hennes fokus har legat på personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Studien är baserat utifrån projektet learning in motion (LIM). LIM var ett treårigt projekt där man använde sig huvudsakligen av kvalitativa studier genom intervjuer och observationer men även av kvantitativa studier genom enkätstudier (Brodin, 2011). Brodin (2011) uttrycker sig i början att det formella lärande är de lärandet som elever får när de sitter i ett
klassrum. Flyttar sig eleverna från klassrummet, inomhus till utomhus sker det ett annat lärande nämligen informellt lärande. Brodin skriver vidare, genom att låta elever vistas ute i naturen utvecklas dem och deras lärande (Brodin, 2011). I slutsatsen uttrycker Brodin (2011) att fördelen med att vara utomhus är möjligheten att individanpassa undervisningen på ett helt annat sätt än vad det går att göra inomhus. Genom att individanpassa undervisningen ges eleverna möjligheten att använda sig av helt andra kunskaper och färdigheter. Brodin (2011) skriver i avslutningen mer om vad e ekterna kan vara genom att vistas utomhus såsom en förbättrad hälsa. Att vistas utomhus främjar även samarbetet vilket ger en bättre förutsättning för inkludering bland eleverna,
stimulansen hos eleverna kan öka samt att eleverna lär sig och får träna på den sociala interaktionen. Till sist vill Brodin (2011) uppmana till fortsatt forskning om utomhuspedagogik. Hon hoppas att kommande studier görs utifrån olika typer av verksamheter och bland olika åldersgrupper.
Görkems och Nevzats (2020) studie syftar på att undersöka e ekterna av aktiviteter i samhällslära med hjälp av utomhuspedagogik för elever i fjärde klass. Målet med studien var att bedöma
skolprestationer och elevernas förmåga att komma ihåg den inlärda kunskapen. Studien börjar med att förklara det tankesätt där utomhuspedagogik har en stor inverkan på hur elever lär sig. De anser att det nns ett synsätt där eleverna i skolan har en väsentlig och relevant roll inom
inlärningsprocessen. Detta synsätt syftar på att eleverna lär sig genom att göra det som hen ska lära sig även kallad “learning by doing”. “Learning by doing” har ansetts som en av de mest e ektiva arbetssätt för utbildning. En metod som förverkligar detta synsätt är utomhuspedagogik som innebär att kunskap lärs in genom att uppleva och observera det som ska läras in i realtid. Det görs utanför klassrumsmiljön detta för att berika och ta avstamp i läroplanen (Görkem & Nevzat, 2020). Utomhuspedagogik har många olika de nitioner, den de nition som är beskriven i studien är att utomhuspedagogik är utbildning som ges i utomhusmiljön (Görkem & Nevzat, 2020). I denna studie har de använt sig av ett experimentellt mönster som heter “pretest-posttest control group semi-experimental design” för att genomföra sin kvantitativa undersökning (Görkem & Nevzat 2020).
3.2 Utomhusmiljö
Burris och Burris (2011) studie beskriver potentialen som skolans utomhusmiljö har. I studien har de fått fram att när elever be nner och engagerar sig i aktiviteter utomhus är det vanligt att eleverna får en kunskapsbas och en form av empati för miljöfrågor (Burriss & Burriss 2011). Det har även visats sig att om eleverna deltar i olika aktiviteterna utomhus har de en större vilja att försvara och bevara miljön. Genom att eleverna be nner sig och är engagerade i någon form av aktivitet
utomhus kan de utveckla sin kognitiva, sociala, emotionella och fysiska förmåga. Nedan beskrivs en av de fyra förmågor som utvecklas genom deltagande i utomhusaktiviteter. Eleverna utvecklar sin kognitiva förmåga både genom att delta i strukturerade utomhusövningar men även när eleven inte är aktiv utvecklar hen fortfarande sin kognitiva förmåga. Det var vanligt i urvalet av skolor att fritidshemsläraren tog bort tid där eleverna ck möjlighet till en paus där de kunde återhämta sig, detta för att de ansåg att mer tid i arbete skulle säkerställa ytterligare inlärning. Men i själva verket är det motsatsen, istället för längre tid under arbete, ska eleverna ha möjligheten till återhämtning från strukturerat arbete (Burriss & Burriss 2011).
För att Burriss och Burriss skulle få reda på detta resultat har de använt sig av NCES databas som är översatt till det nationella centret för utbildningsstatistik i USA. I databasen sökte forskarna efter alla skoldistrikt i USA sorterad efter antal elever per distrikt. Efter de hade fått fram mängden elever
per distrikt, började de dela in de olika distrikten i tre olika grupper. De tre grupperna som användes var den ”stora” där distrikt med 45,000 eller mer elever befanns sig, den andra gruppen var ”mellan” där antal elever per distrikt var mellan 45,00 och 20,000 och den sista indelning var för de distrikt som hade 20,000 eller färre antal elever. På grund av det stora antalet deltagare i studien var den kvantitativa metoden ett självklart val för att genomföra sin studie. För att få svar på sina frågor användes enkäter som innehöll frågor och påstående där de olika distrikten kunde antingen instämma eller inte instämma i påståenden som formulerats i enkäten. Denna forskning är nära kopplat till vår studie för den beskriver de möjligheter som utomhusmiljön och
utomhuspedagogiken har. Här presenteras också olika egenskaper som kan läras ut med hjälp av utomhusmiljön och utomhuspedagogiken. Lärande utifrån utomhuspedagogik som är beskrivet i denna forskning är en del av vårt syfte för vårt arbete.
3.3 Miljöns betydelse
Szczepanski (2013) forskning handlar om vilken eller vilka uppfattningar lärarna har om platsens betydelse för undervisning och lärande. I denna studie användes kvalitativ metod genom intervjuer, närmare bestämt av semistrukturerade intervjuer. De var 19 respondenter som var med och deltog i studien. I Szczepanskis (2013) resultat blir det tydligt att det nns olika perspektiv som är
platsrelaterade, de är kunskaps-, rums- , tids- och miljöperspektivet. Dessa perspektiv blev synliga efter att Szczepanski (2013) genomfört sina intervjuer. Szczepanski (2013) kom även fram till att aspekterna vad, hur och var kom upp ofta när de diskuterade de olika platsperspektiven, varför perspektivet kom upp väldigt sällan. Szczepanski (2013) drar då slutsatsen att respondenterna är osäkra eftersom de inte kan förklara varför de använder sig av de olika platserna. Det sista som Szczepanski (2013) nämner i sin diskussion är att om platsen någon gång i framtiden skall få en central roll måste begreppet plats undersökas betydligt mer på djupet.
4. Metod
I följande kapitel kommer det att redogöras vilket metodval som användes. Efter det kommer en beskrivning om vilket urvalet var samt hur genomförandet gick till. Till sist kommer en de forskningsetiska principerna att redogöras.
4.1 Kvalitativ metod
En metod, vad är det för något? “En metod är ett sätt att åstadkomma empiriskt material” (Brinkkjær & Høyen, 2013, s. 84). Det metodvalet som användes var kvalitativ metod, det för att kunna få svar på syftet och frågeställningarna. Alvehus (2019) uttrycker att kvalitativ metod är när forskaren intresserar sig för att söka samband med hjälp av meningar. I kvantitativ metod vill den som forskar se samband och söka samband med hjälp av statistik. Den kvalitativa metoden valdes för att kunna se samband mellan hur fritidshemslärare använder sig av utomhuspedagogik och utomhusmiljö för inkludering och lärande på fritidshemmet samt hur och varför de gör det. För att få de här svaren är den kvalitativa metoden att föredra då den ofta får svar på meningar och
innebörder till varför något är som det är istället för att få bekräftat ett statistiskt samband (Alvehus 2019).
4.2 Intervju
I studien användes metoden intervju och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utgick ifrån två teman det var utifrån de teman som frågor och följdfrågor ställdes. När semistrukturerade intervjuer används gäller det att den som utför intervjun är lyhörd och uppmärksam på vilka svar som ges så att det går att ställa följdfrågor. Alvehus (2019) uttrycker att intervju är en av de vanligaste metoderna som används när kvalitativa studier görs. Dalen (2015) nämner att det nns olika typer av intervjuer, det nns den öppna intervjun, den strukturerade intervjun och den semi-strukturerade intervjun. Den öppna intervjun nns det inte några frågor nedskrivna utan det går ut på att personen som blir intervjuad berättar mycket och fritt, för att de ska bli så måste intervjuaren guida intervjun åt det hållet genom att ställa öppna frågor som kräver längre och friare svar (Dalen, 2015). Dalen (2015) skriver att den strukturerade intervjun är när alla
frågor är nedskrivna. Sedan nns det den vanligaste intervjuformen som är den semi-strukturerade, där skriver Dalen (2015) att det nns en del frågor nedskrivna men sedan nns det även rum för följdfrågor. Det var den semi-strukturerade intervjun som användes.
4.3 Urval
För att få informanter till vår studie kontaktades två olika skolor. Dessa skolor valdes på grund av att det fanns kännedom om de och med anledning av tidsplanen för denna studie. Det var utbildade fritidshemslärare som intervjuades.Det första som gjordes var att kontakta rektorn på skolorna för att få ett godkännande för att kunna intervjua hens personal, efter godkännandet kontaktades de fritidshemslärare som skulle intervjuas. Anledning till varför dessa fritidshemslärare valdes var för att de använder sig av utomhuspedagogik och utomhusmiljö, den informationen gavs av rektorn. Informanterna blev tre fritidshemslärare på den ena skolan och två på den andra skolan. Den ena skolan var en kommunal skola och den andra skolan var en friskola. De fritidshemslärare som intervjuades har arbetat i minst 4 år och den som arbetat längst har arbetet i 32 år spannet ligger på mellan 4 - 32 år.
4.4 Genomförande
Efter att ha talat med rektorn och fått bekräftat att intervjuerna cks genomföras kontaktades informanterna. Informanterna mailades och ck ut samtyckesblanketten. På blanketten fanns det en liten beskrivning av studien samt vilka rättigheter de hade under studiens gång som var kopplade till de forskningsetiska principerna. Vid intervjutillfället frågades informanterna om samtycker till deltagande i studien, detta gjordes både muntligt innan intervjun men även skriftligen genom undertecknande av vår samtyckesblankett.Intervjuer genomfördes både på plats och digitalt genom
länk via zoom. Innan intervjun började informerades informanterna att intervjun kommer att bli inspelad och endast att användas till denna studien. Inspelningsverktyget zoom användes och intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. Intervjuerna avlslutades genom att informanterna tackdes för att de ville vara med och delta i studien.
4.5 Forskningsetiska principer
Enligt informationskravet ska forskare upplysa informanterna om uppgiften i projektet. Det ska även berättas vilka villkor som gäller för individerna som väljer att delta i projektet. Informanterna får information om att det är frivilligt och om det inte känner för att delta längre har de möjlighet att avbryta sin medverkan i vårt projekt. Detta kommer uppfyllas genom att ha en blankett där det står vad projektet handlar om samt deltagarnas olika rättigheter när de väljer att delta. (Vetenskapsrådet 2002). Samtyckeskravet innebär att få samtycke från informanterna, det måste göras innan intervjuerna genomförs. Informanterna har även rätt till att enskilt bestämma hur länge hen vill delta samt på vilka villkor som hen ska delta under. Genom att dela ut en samtyckesblankett där informanten kommer få lov att skriva under om hen samtycker att delta i projektet uppfylls detta kravet (Vetenskapsrådet 2002).
I kon dentialitetskravet ska olika uppgifter som kan identi era eller anses som etiskt känsliga hanteras med högsta grad av kon dentialitet. De uppgifterna kommer förvaras på ett sätt som gör att någon utanför projekt inte har möjlighet att få tillgång till informationen. De uppgifter som har kommit ifrån informanterna ska åtgärder vidtas som gör att det inte går att identi era informanterna utifrån projektet. Detta sker genom vi inte beskriver vilka skolor som som är med och deltar och inte heller informanternas namn för att behålla deras anonymitet (Vetenskapsrådet 2002). Nyttjandekravet kräver att de uppgifter som samlats in från informanterna inte får användas eller lånas ut för något annat nyttjande än vad som var överenskommet innan forskningen startade. Med anledning av nyttjandekravet kommer allt material som samlats in att förstöras/raderas för att inte uppgifterna skall kunna användas på annat sätt än de som är överenskommet (Vetenskapsrådet 2002).
4.6 Analysförfarande
Den litteratur som har studerats har varit litteratur som handlar om utomhuspedagogik och utomhusmiljö, samt om det sociokulturella perspektivet och Vygotskij. Analysprocess började med att materialet transkriberades. Materialet samlades in genom intervjuer, de var fem fritidshemslärare från två olika skolor som intervjuades. Innan intervjuerna genomfördes hade
frågorna delats in i två teman, utomhuspedagogik och utomhusmiljö. Efter transkriberingen framkom det ytterligare två teman, lärande och inkludering. Empirin delades in i fyra olika teman för att enklare kunna se vilket material som framkom under vilket tema. De fyra övergripande teman var utomhuspedagogik, utomhusmiljö, lärande och inkludering. Med hjälp av denna tematisering presenteras materialet och sedan analyseras materialet med hjälp av den valda teorin.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras materialet som samlats in. Materialet kommer från de intervjuerna med de fem fritidshemslärarna. Resultatet har delats upp med hjälp av teman för att enklare kunna se vilket resultatet är. Analysen av resultatet kommer att göras i nästa kapitel med hjälp av den valda teorin.
5.1 Presentation av det insamlade empiriska materialet
Som nämns tidigare genomfördes intervjuerna med fem fritidshemslärare från två olika skolor i Skåne. För att gå efter kon dentialitetskravet kommer det inte nämnas vilka skolorna är eller vad fritidshemslärarna heter. De olika fritidshemslärarna kallas för fritidshemslärare A,
fritidshemslärare B, fritidshemslärare C, fritidshemslärare D och fritidshemslärare E. Fritidshemslärare A, B och C kommer från samma skola, den skolan nämns som Lovskolan. Fritidshemslärare D och E kommer från samma skola, den skolan nämns som Solskolan.
5.2 Synen på utomhuspedagogik
Fritidshemslärarna på Solskolan hade ungefär likadan syn på vad utomhuspedagogik är men samtidigt skiljde sig deras syn lite. Fritidshemslärare D tänker att de är när man har en planerad verksamhet utomhus. Fritidshemslärare E anser att det är när man har en planerad verksamhet utomhus likadant som man har inomhus. Skillnaden på deras sätt att se på utomhuspedagogik är att fritidshemslärare D skiljer på när verksamheten är utomhus och inomhus men det gör inte fritidshemslärare E.
De tre fritidshemslärare på Lovskolan hade olika syn på vad utomhuspedagogik är för något. För fritidshemslärare A var utomhuspedagogik att ha en verksamhet som jobbar med värdegrund där alla elever i verksamheten känner sig välkommen och att eleven blir erbjuden något att göra. Fritidshemslärare B ansåg att utomhuspedagogik var mycket rörelse för eleverna samt att de får upplevelser men på ett sätt som är annorlunda i jämförelse med klassrummet. Fritidshemslärare C menade att utomhuspedagogik är att eleverna använder sig av alla sina sinnen när de leker och lär
men även att lärande sker med hjälp av hela kroppen på en annan plats. Nedan presenteras några av fritidshemslärarnas tankar och syn på utomhuspedagogik från de två valda skolorna.
Fritidshemslärare B: Mycket rörelse och upplevelser på annat sätt, man kan göra saker på annat sätt än vad du gör i klassrummet är min första tanke. Tänker huvudsakligen utifrån fritids inte lika mycket skola. Fritids är lite av vår grej, … så det är vårt sätt att komplettera skoldagen.
Fritidshemslärare D: Tänker en pedagogisk verksamhet utomhus inte bara vara ute och leka fritt utan att det också nns en planerad verksamhet i utemiljön.
Fritidshemslärare E: Jag tänker det som fritids som vi helt enkelt bara har lagt utomhus.
Fritidshemslärarna har olika syn på vad utomhuspedagogik är, inte ens de som arbetar på samma skola har samma syn på vad det är. Det enda som de tycker likadant om är att eleverna ska vara utomhus. De tyckte att utomhuspedagogik var att vara utomhus, ha en planerad verksamhet utomhus, arbeta med värdegrunden, röra sig utomhus och att eleverna ska använda sig av alla sina sinnen.
5.3 Användning av utomhuspedagogik
Fritidshemslärarna på Solskolan uttrycker att de använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet de gör det genom att använda sig av minst en styrd aktivitet , en aktivitet som är planerad och hålls av en fritidshemslärare. Det som skiljer sig här är att elever som är med den ena fritidshemsläraren måste vara med att delta men den andra inte uttrycker dessa ord
(uppfattningar/tankar) vilket gör att slutsatsen som kan dras här är att de elever som vill vara med på aktiviteten är med och de som inte vill behöver inte utan kan göra de som det vill alltså vill ha fri lek.
Alla tre lärarna använder sig utomhuspedagogik både under skoltiden och på fritidshemtiden. Under skoltid har fritidshemslärare B och C frispass som enligt fritidshemslärare B är när “ jag har halva klassen med mig och då kan jag passa på att göra saker som klassläraren gör det fast, jag gör det utomhus jag gör det med kanske rörelse eller jag gör det på ett annat sätt”. Vi tolkade frispass som skola med ett inslag av fritids som kan användas som ett komplement till undervisning. Där fritidslärarna kan lära ut på ett annorlunda sätt med inslag av frihet och rörelse för att
förhoppningsvis nå elever med samma kunskap men från en annan riktning. Fritidshemslärare A och B använder sig av utomhuspedagogik när de organiserar rastverksamhet under skoldagen. Alla tre fritidshemslärare använder utomhuspedagogik under fritidstimmarna allt från ut ykter till närstående utomhusmiljöer till att delta och organisera aktiviteter utomhus. Nedan beskriver några fritidshemslärare användning av utomhuspedagogik i deras verksamhet.
Fritidshemslärare B: Ja det gör vi alltså ganska mycket ändå, ser vi till vår skola så har vi utefritids till exempel då man går iväg och … har ganska mycket naturorienterade saker men sen tar jag ju med även kanske rastaktiviteter och rastverksamhet som utomhuspedagogik.
Fritidshemslärare C: Ja jag gör det jättemycket, jag har ute frispass två dagar i veckan sen även på fritidshemmet, jag har även utefritids varje termin som är fyra veckor långa där föräldrarna får anmäla sina barn till detta. Vi har även ute dagar en dag i veckan på
avdelningen. På frispassen är det lärande och fri lek samt upptäcka naturen dels jobbar jag med det som läraren jobbar med i klassrummet sen även att vi följer naturen skiftningar och sedan har vi den fria leken där eleverna får jobba med hela kroppen
Fritidshemslärare D: Ja det gör vi i nuläget. Som idrottslärare är de lätt att dra igång en idrottsinriktad aktivitet men när de gäller andra typer av aktivitet nns de andra pedagoger i verksamheten som har en betydligt bredare kunskap om utomhuspedagogik. Vi pedagoger möter varandra genom att vi har olika kunskaper om olika aktiviteter. Försöker ha minst en styrd aktivitet för att stimulera eleverna, på grund av att de nns elever som inte blir
Fritidshemslärare E: När vi är ute har vi en fritidsaktivitet där alla är med. En sak som jag alltid tänkte innan var att man inte ska tvinga in elever för de är deras egna fria tid och de kan jag fortfarande tycka också men på detta sättet som vi gör de på får alla testa på saker som de kanske inte hade gjort annars och då gör vi massa olika saker.
Både på Lovskolan och på Solskolan använder fritidshemslärarna sig av utomhuspedagogik i sin dagliga verksamhet. På båda skolorna sker det aktiviteter som är styrda, aktiviteter som är planerade och hålls i av en eller era fritidshemslärare. Det som skiljer sig i de organiserade aktiviteterna är att en av lärarna uttrycker att alla elever är med när de kör sina aktiviteter och det gör de för att alla elever ska testa på den aktiviteten. Vilket inte nämns av de andra lärarna då de anses vara mer frivilligt om eleverna vill delta eller inte. Lovskolan använder sig av frispass, vilket förklarats ovan, men det har inte framkommit under intervjuerna med Solskolan. Här nns det en skillnad mellan hur skolorna arbetar.
5.4 Synen på utomhusmiljön
Fritidshemslärarna på Solskolan tycker att den utomhusmiljön som de har tillgång till är bra. Där nns mycket att välja på för eleverna men även för fritidshemslärarna när de ska hålla i en eller era planerade aktiviteter. Bara på skolgården säger de att där nns mycket bra variation, där nns en liten skog, en konstgräsplan och så vidare. Runt om skolan nns det några lekplatser och även grönområden sen nns där även en strand som de kan använda sig av som ligger relativt nära skolan.
Alla tre fritidshemslärare på Lovskolan anser att den utomhusmiljö som de har till sitt förfogande är bra och har ytor som kan användas för era olika bruk. Det som de tyckte var speciellt bra var att skolgårdens ytor är tillräckligt stora för att eleverna ska ha möjligheten att dela upp sig men även att elever kan gå ifrån och vara själva om eleven känner att hen behöver det. Fritidshemslärare C ansåg däremot att det nns utvecklingsmöjligheter inom utomhusmiljö som hen ansåg skulle uppmuntra till mer kreativitet som till exempel buskar och vindskydd där eleverna kunde gömma sig ifrån de vuxna och göra saker ostörda av omgivningen. Nedan presenteras några av fritidshemslärarnas tankar om deras utomhusmiljö från de båda skolorna.
Fritidshemslärare A: Fantastisk skolgård, till exempel utanför entrén och am teatern blir en naturlig samlingsplats och vi har stora ytor där man kan leka på, vi har även stora ytor där man kan dela upp sig på och kan få möjligheten att vara själv på. Vi har dessutom väldigt
nt runt om skolan det är inga problem att gå någonstans på 15 minuter är du vid ån och på 15 är man i en skog. Inget negativt.
Fritidshemslärare C: Bra är att den är stor, men sen har vi närhet till andra grejer också. Den inbjuder inte till så mycket kreativitet för att jag skulle vilja ha mer buskar som man kan gömma sig i och göra saker med. Här är in princip endast färdiga grejer, att en plats är gjord för en viss orsak. Sandlådan är guld värda där kommer kreativiteten fram annars är här inte mycket.
Fritidshemslärare D: Jag tycker den är skitbra. Alltså vi har nära till rätt mycket. Bara skolgården i sig har en hel del att välja mellan, Nya skolgården med skogen dem har tillgång till konstgräset, tillgång till olika planer av bollgrejor, dem har sandlådor, dem har
rastboden där dem kan använda sig av olika material. Sen har vi nära till stranden också som är en kanonplats att vara på under varmare perioder. I stor del behöver man inte
komplettera vår utemiljö med någonting.
Den utomhusmiljö som nns till de båda skolornas förfogande tycker lärarna är bra. Det som gör att lärarna tycker att utomhusmiljön är bra är att det nns olika typer av utomhusmiljöer som möjliggör olika typer av aktiviteter och lekar, både planerade av lärarna och de som sker spontant av eleverna. Lärarna från båda skolorna anser att både skolgården samt närområdet är bra och erbjuder olika saker. Allt från öppna ytor, skogsområden till platser där de har tillgång till vatten. Det bästa med det är att de har allt inom gångavstånd vilket gör att de kan använda dessa platser när de känner för det och behöver inte ta sig dit med hjälp av kollektivtra k.
5.5 Användning av utomhusmiljö
Både fritidshemslärare E och D använder sig av de olika utomhusmiljöerna som de har tillgång till varje dag åtminstone en stund av dagen. Fritidshemslärare E säger att de är ute nästan hela tiden. Fritidshemslärare D säger att dem är ute varje dag från skolan är slut och tills de ska äta mellanmål men att dem även efter mellanmålet är ute mycket och då främst på deras skolgård. Men båda nämner också att de går iväg med eleverna till andra platser, fritidshemslärare D nämnde en lekplats som de besöker ofta som ligger utanför skolans område. Fritidshemslärare E sa att de brukade gå iväg lite längre bort med eleverna och ha med sig mellanmålet men covid-19 och de rådande restriktionerna har begränsat möjligheterna för detta.
Av de fritidshemslärare på Lovskolan som vi intervjuade jobbade fritidshemslärare B och C på lågstadiet och fritidshemslärare A på mellanstadiet. Alla de intervjuade fritidshemslärarna använder sig av utomhusmiljön, fritidshemslärare C har under sommaren “utefritids” där de är ute i fyra veckor och besöker fyra olika utomhusmiljöer. Där genomför de olika aktiviteter som är speci k för den plats som de be nner sig på. Med anledning av skolans placering är det nära till många bra närmiljöer som till exempel skogar eller en å. Ett exempel på användning av utomhusmiljö är när fritidshemslärare B går ner till ån för att titta på djurlivet men även för att mäta temperatur, vilket är en del av temat på deras årshjul som de har i de olika verksamheterna. Ibland väljer de olika
fritidshemslärare platser utifrån vad de vill att eleverna ska lära sig som till exempel när de går till ån för att lära sig hur djurlivet i ån ser ut under de olika årstiderna. De tre fritidshemslärare menar även att de kan gå till en utemiljön utan att ha styrda aktiviteter och låta eleverna skapa sitt eget lärande på den valda platsen. Årshjulet är något som både fritidshemslärare B och C har användning av när de jobbar i utomhusmiljö. Fritidshemslärare A menar att utomhusmiljön utmanar eleverna lite mer än vad inomhusmiljön gör. Nedan presenteras de hur de några fritidshemslärare använder sig av den utomhusmiljön som de har tillgång till.
Fritidshemslärare B: Fördelen med skolgården är att den förändrat sig under årstider och annat också så sommartid är det en skolgård med vissa aktiviteter och vissa fördelar höst vinter blir det ju andra saker som lockar andra saker man kan jobba med.
Fritidshemslärare D: Vi är ute på skolgården varje dag efter att “skolan” är slut. Då är vi på den lilla eller gamla skolgården innan det är mellanmål och sedan efter mellanmålet är vi även där till stor del utomhus och till viss del på den stora eller nya skolgården där vi tillsammans med andra avdelningar har möjligheten att göra olika aktiviteter tillsammans på grund av att skolgården är stor. Sedan använder vi oss också av en lekplats som ligger två minuter bort, den går vi till ca en gång i veckan. Så vi använder oss av de utomhusmiljöer som vi har tillgång till mer eller mindre varje dag.
På båda skolorna använder dem sig av sina utomhusmiljöer hela tiden åtminstone väldigt mycket. Den miljön som de använder sig mest av är skolgården vilket är naturligt med anledning av att det är den utomhusmiljön som är närmast. Men det är inte bara skolgården som använts utan de uttrycker även att de använder sig av sina närmiljöer genom att de exempelvis går på ut ykter. På Solskolan går de iväg från skolans område minst en gång i veckan och då går de ofta iväg till en lekplats. På Lovskolan använder de sig av något som de kallar för utefritids där de under de
veckorna är ute hela tiden, Lovskolan använder sig också av årshjul där de är ute under olika årstider så att eleverna får se att naturen och de utomhusmiljöer de har tillgång till ändras beroende på vilken årstid det är.
5.6 Lärande
Fritidshemslärare på Solskolan tycker att lärandet ser olika ut beroende på om eleverna är inomhus eller utomhus. De anser att lärandet kan ske på olika sätt men fritidshemslärarna menar även att eleverna lär sig olika saker utomhus än inomhus. Fritidshemslärare D nämner att lärande ser annorlunda ut ifall eleverna är med och deltar i en lärarstyrd aktivitet eller om de leker själva. Hen nämner att i de styrda aktiviteterna lär eleverna sig mer om regler, att samspela och samarbeta med andra men när de leker fritt. När eleverna leker fritt lär dem sig genom sin egen fantasi och även att samarbeta fast då på ett annat sätt än i styrda aktiviteter. Fritidshemslärare E nämner också att de arbetar med samarbete och det gör hen genom att ha olika aktiviteter eller lekar där eleverna ska
samarbeta. Fritidshemslärare D nämner också att eleverna lär sig saker hela tiden när de är utomhus oavsett om de leker eller om de bara är ute och går, hen säger även att utomhusmiljön är en väldigt bra nyckel till kunskap. Fritidshemslärare E tycker att eleverna utvecklar sitt lärande genom att vara utomhus och genom att använda sig av de material som naturen erbjuder. Fritidshemslärare E trycker lite extra på att fritidshemslärare ska tänka på vad eleverna ska göra och på vilken plats som det ska göras på för att eleverna bäst ska kunna ta in det som de ska lära sig.
Samtliga av de intervjuade fritidshemslärare på Lovskolan använder sig av utomhuspedagogik för att utveckla lärande i sin verksamhet. Fritidshemslärare C menar att med utomhuspedagogik lär sig eleverna på ett annorlunda sätt och inte genom att sitta still. Eleverna lär sig genom att använda hela kroppen. Det som fritidshemslärare C tyckte var speciellt bra var att lärande med
utomhuspedagogik kan fånga upp de elever som har det svårt att sitta stilla i klassrummet. Eleverna har lättare att uppfatta lärandet när de är ute, som de sen kan ha med sig in i klassrummet för att underlätta lärandet i klassrummet. Fritidshemslärare A beskrev lärande mer utifrån utomhusmiljön där hen menar att deras utomhusmiljö har platser som möjliggör lärande som till exempel deras am teater som är en naturlig bas för att instruera många samtidigt. Nedan beskriver några av fritidshemslärarna sina tankar om hur utomhuspedagogiken kan användas för att skapa lärande.
Fritidshemslärare B: Dels så är elever olika lär sig på olika sätt så när vi kör utomhus så har vi möjlighet att fånga dem som inte tar in allting klassrummet eller som behöver röra sig eller som behöver göra sakerna rent praktiskt liksom som kanske behöver hoppa
multiplikationstabellen istället för att sitta och skriva den då och som behöver vara ute och kolla på blommorna eller på insekterna eller känna på träden.
Fritidshemslärare E: Ett barn lär sig på så himla många olika sätt. Man kan göra andra saker än att bara skriva, rita eller pärla eller vad man nu gör inne. Man kan göra så himla mycket roligt med naturmaterial.
Alla fem fritidshemslärare använder sig av utomhuspedagogik och utomhusmiljön för att eleverna ska lära sig antingen nya saker eller utveckla sitt lärande. De anser också att elever lär sig olika saker
utomhus och inomhus på grund av att inomhus är de mycket stillasittande samtidigt som det är mycket mer rörelse utomhus. De tycker att naturen är en bra kunskapskälla och att eleverna kan lära sig mycket med hjälp av naturen och de materialet som naturen har att erbjuda. Det som även gör att utomhusmiljön är ett bra verktyg för att eleverna ska lära sig är att de får använda sig av hela sin kropp alltså använda sig av sin grovmotorik istället för att bara använda sig av sin nmotorik inomhus. Nedan
5.7 Inkludering
Fritidshemslärarna på Solskolan har lite olika tankar om hur inkludering kan skapas med hjälp av utomhuspedagogik och med hjälp av de olika utomhusmiljöerna som de har. Fritidshemslärare D anser att med utomhuspedagogik kan inkludering skapas med tanke på att hen upplever att eleverna är gladare och är mer villiga att delta på olika aktiviteter och lekar när de sker utomhus, med tanke på det nns det en stor möjlighet att inkludera alla elever. Fritidshemslärare E har lite andra tankar hen anser att utomhusmiljön kan göra så att inkludering ökar men men den kan också leda till minskad inkludering, det beror på hur fritidshemslärare använder sig av den.
Fritidshemslärare E anser att det kan leda till exkludering ifall en eller era elever inte vill vara med och delta. Allt beror på hur fritidshemslärarna arbetar med inkludering och använder sig av utomhusmiljön de har till sitt förfogande. På det sättet som Fritidshemslärare E arbetar anser hen att inkluderingen kan öka med tanke på att alla elever måste vara med och delta. Det kan få
motsatta e ekter om elever blir tvingade att vara. Med tanke på att deras aktiviteter inte är längre än cirka 15 - 20 minuter är det inget som de hört eller sett något om det. Utan oftast är det att eleverna fortsätter med aktiviteten själva även fast den är slut eller fortsätter att leka med samma material.
Fritidshemslärarna på Lovskolan anser att utomhuspedagogik är ett bra verktyg för att öka
inkludering i sin verksamhet. Fritidshemslärare A antyder att grunden för utomhuspedagogiken är att eleverna är ute och rör sig tillsammans samt hittar på roliga saker att göra tillsammans.
Fritidshemslärare B menar med utomhuspedagogik kan fritidshemslärare tillsammans med eleverna bygga upp en story som göra att utomhusaktiviteter blir spännande som kan leda till att er elever vill delta som i sin tur gör att er elever har möjligheten att samspela med varandra.
Fritidshemslärare B ansåg även att genom att byta miljö kan er elever få större spelrum vilket gör att de kan röra sig mer fritt. Det och att kraven på eleverna minskar blir en kombination som enligt Fritidshemslärare B gör att er elever vill bli inkluderade. Fritidshemslärare C ansåg att i
utomhusmiljön blir sällan någon ensam och eleverna leker mer med andra elever än vad de leker med inomhus. Hen ansåg även att det är lättare att bjuda in andra utomhus, då får eleverna leka med det som nns tillgängligt. Vilket kan skapa nya vänskapskretsar, det kan sen göra att eleverna har er kompisar att leka och umgås med. Nedan beskriver några av fritidshemslärarna sina tankar om hur utomhuspedagogiken och utomhusmiljön kan skapa inkludering.
Fritidshemslärare C: Det är lättare för vissa elever kan bli lättare inkluderad om det inte be nner sig inom skolans väggar och det beror på att de har en helt annan nivå av frihet. De känner ett lugn av att vara ut samt att vissa krav försvinner.
Fritidshemslärare E: Det beror på hur man använder sig av utomhusmiljön. Det kan bli en exkludering om det är någon som inte är intresserad, om man inte får med sig allihopa. Nu jobbar folk väldigt olika på olika fritids. Har man valbara aktiviteter kan man bli exkluderad om man aldrig väljer att vara med. På det sättet som vi jobbar med utomhuspedagogik blir det en inkludering för alla faktiskt skall vara med och det nns aldrig någon som klagar.
Nästan alla fritidshemlärarna som intervjuades tycker att inkluderingen kan öka genom att använda sig av utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Sen fanns de en fritidshemslärare som tyckte att de kunde göra så att inkluderingen ökade men ansåg även att exkluderingen kunde öka. Vad som är likt mellan Solskolan och Lovskolan är att minst en fritidshemslärare på båda skolorna tycker att genom att vara utomhus vill eleverna vara med och delta mycket mer än vad de vill inomhus. Vad som också framkommer är att det upplevs som att i utomhusmiljön vill eleverna vara mer
tillsammans än de vill inomhus, en av anledningarna kan vara som fritidshemslärare från Lovskolan säger att de är lättare att bjuda in andra i leken utomhus men de kan också vara att de är mindre krav utomhus. När de nämns inkludering så kommer nästan alltid exkludering också upp och så var det även i detta fall. Fritidshemslärare E som är fritidshemslärare på Solskolan nämnde att när eleverna är utomhus kan inkludering öka men samtidigt kan exkluderingen också öka. Hen nämner
att allt handlar om hur utomhusmiljön används, hur fritidshemslärare använder sig av utomhusmiljön påverkar om inkluderingen ökar eller exkluderingen ökar.
6. Analys
I detta kapitel analyserar resultatet med hjälp av det teoretiska perspektivet. Det teoretiska perspektivet är det sociokulturella perspektivet. De begreppen som kommer att användas inom teorin är Redskap, appropriering och proximala utvecklingszonen.
6.1 Användning av utomhuspedagogik
De båda skolornas fritidshemslärare använder utomhuspedagogik aktivt i sin verksamhet. Som det nämns ovan anser de olika fritidshemslärarna att utomhuspedagogik är när individen be nner sig utomhus, har en verksamhet med planerade aktiviteter, arbetar med värdegrunden, använder sig av alla sina sinnen på andra platser än inomhus samt att få möjligheten att röra sig fritt utan vägar runt sig. På Lovskolan beskriver fritidshemslärare att mycket av utomhuspedagogiken sker under
skoldagen där de har rastaktiviteter och frispass. Frispassen innehåller lärande på annat sätt som skiljer sig från klassrummets undervisning där eleverna får möjligheten till aktiv fri lek samt att få uppleva naturen utifrån våra fyra årstider. Under frispassen utövar eleverna utomhuspedagogik både på skolgården men även i närmiljö, på de platserna använder de sig av de tillgängliga redskap som nns på den plats där frispasset sker. Genom att fritidshemslärarna kombinerar
utomhuspedagogik med de tillgängliga redskapen i den valda utomhusmiljön tolkar vi det som att lärarna använder sig utav det sociokulturella perspektivets begrepp, redskap. Vygotskijs
(1934/1986) menar att begreppet redskap kan hjälpa eller underlätta för eleverna att genomföra olika form av handlingar det kan till exempel vara att använda pinnar som ett redskap för att symbolisera si ror som i sin tur kan underlätta en uträkning. De här redskapen kan enligt lärarna hjälpa eleverna att känna på det som innan varit ktivt för dem.
Genom att fritidshemslärarna använder sig av utomhuspedagogik på era olika platser kan eleverna uppleva era olika redskap som kan underlätta deras inlärning men med ett annat tillvägagångssätt som kan nå elever från ett annat håll. Ibland används utomhuspedagogik i gruppkonstellationer där eleverna ska genomför olika aktiviteter tillsammans. Då blir eleverna placerade i en situation som förutsätter att de samverkar med varandra genom att kommunicera med gruppmedlemmarna. När detta uppstår inom utomhuspedagogik tolkar vi det som det är en av grundpelarna för det
sociokulturella perspektivet som Säljö (2015) menar att elever formas genom samspel med sin omgivning som i detta fall är en grupp. Med hjälp av att samspela med sin omgivning kan eleverna utveckla sin egen identitet samt lär sig om sig själv och den omvärlden som hen lever i.
6.2 Användning av utomhusmiljön
Utomhusmiljön används mycket både på Lovskolan och på Solskolan. De har båda bra
utomhusmiljöer i närheten men den miljön som används mest är skolgården och det görs för att den ligger inom skolans område. De använder de sig av andra platser som ligger i närheten som exempelvis lekplatser och skogsområden. Vad som gör att fritidshemslärarna använder sig av andra platser är på grund av att de är ute mycket. Lovskolan använder sig till och med av utefritids under några veckor där de är ute hela tiden. När eleverna är ute så mycket som de är på dessa skolor lär sig eleverna helt andra saker än vad de hade lärt sig om de var inomhus. Oavsett om det är styrda aktivitet eller inte. En av lärarna nämnde att hen tycker att utomhuspedagogik är när hen har en verksamhet som är planerad, med det menar hen att de nns planerade aktiviteter. Aktiviteter har fritidshemslärare för att eleverna ska lära sig men det är inte bara under aktiviteterna som eleverna lär sig utan de lär sig även när de leker fritt. Framförallt när de leker utomhus och använder sig av de material som utomhusmiljön erbjuder. Genom att vara ute i olika miljöer öppnar de upp för att ha olika sorters aktiviteter och genom att ha en bra blandning av aktiviteter kan fritidshemslärare på det sättet stimulera eleverna samt göra så eleverna utvecklas och lär sig olika saker. De aktiviteter som görs utomhus är oftast samarbetsaktiviteter eller lekar som främjar samarbete och för att kunna samarbeta måste dessa aktiviteter ske i olika gruppkonstellationer. Partanen (2007) skriver att den proximala utvecklingszonen är när man lär sig något eller utveckla sitt lärande tillsammans med någon annan exempelvis en klasskamrat. För att kunna lära sig tillsammans med någon annan krävs det samarbete med den personen. En tolkning utifrån resultatet är att genom att använda olika miljöer utomhus och att använda aktiviteter främjas elevernas samarbete samt att elevernas lärande utvecklas. Det lärande som främjas är framförallt det som sker tillsammans med någon annan.
6.3 Lärande
De fem fritidshemslärare som intervjuades i denna studie ansåg att eleverna lär sig olika saker beroende på om de är inomhus eller utomhus. De tycker att naturen är en bra kunskapskälla och att eleverna kan lära sig mycket genom att vara ute i naturen. De kan även lära sig mycket genom att använda sig av de material som naturen har att erbjuda. Ett exempel på de material från naturen som eleverna kan använda är pinnar i olika storlekar samt stenar. De nämner även att oavsett vad de gör i naturen så nns det möjligheter att lära sig. En tolkning kan vara att fritidshemslärarna
använder sig av det sociokulturella perspektivet. Utifrån resultatet kan vi se att när de har aktiviteter utomhus använder de sig av de olika redskapen som Vygotskij (1934/1986) beskriver som är det psykologiska redskapet och det materiella redskaper. Det materiella redskapet är när man tar hjälp av något material för att utföra en handling till exempel använda en hammare för att slå ner en spik, de psykologiska redskapet är när man använder sig av språk eller gester för att göra sig förstådd. Likheterna som syns mellan Vygotskijs (1934/1986) redskap och hur fritidshemslärarna arbetar är att när de är utomhus och har aktiviteter använder de sig av de material som naturen har att erbjuda samt att det sker i grupp. Säljö (2015) skriver om begrepp appropriering som är när elever lär sig något tillsammans genom att byta erfarenheter med varandra. Resultatet visar även att när eleverna ska samarbeta med andra i grupper, som är vanligt inom utomhuspedagogiken, uppstår det kommunikation mellan individer där dem byter erfarenheter med varandra.
6.4 Inkludering
Genom att vara utomhus och att använda sig av utomhuspedagogik ansåg de fritidshemslärarna som vi intervjuade att inkluderingen kan öka, men samtidigt ansåg en fritidshemslärare att möjligheten att exkluderingen ökar också nns. En av anledningar till att inkludering kan öka när eleverna är utomhus är att er elever vill vara med och delta. Anledning till detta är att i
utomhusmiljön rör eleverna sig mer och hittar på något roligt tillsammans med andra, det gör i sin tur att det lockar era elever att delta och bli inkluderade. I det sociokulturella perspektivet nämns det att lärandet sker när eleverna samspelar med varandra och just denna typ av lärande används ofta inom utomhuspedagogiken (Säljö, 2015). Utifrån resultatet blev det tydligt att eleverna vill vara med och delta mer när de är utomhus oavsett om det handlar om en lärarstyrd aktivitet eller
när de leker fritt. Med utgångspunkt i resultatet och teorin nns det tecken på att
utomhusaktiviteter kan öka inkludering. Med inkludering kan eleverna uppnå eller möjliggöra appropriering detta då appropriering kräver kommunikation mellan individer för att kunna utbyta erfarenheter. När fritidshemslärare använder sig av utomhuspedagogik lär sig eleverna oftast i grupp, genom att de samspelar med varandra, eleverna blir då inkluderade i ett sammanhang där de möter begreppet appropriering. Säljö (2015) uttrycker att appropriering är när eleverna byter erfarenheter med varandra och när de sker så lär sig eleverna av varandra.
7. Diskussion
I detta kapitel kommer det att presenteras vad resultatet blev samt att det att diskuteras i relation till vad den tidigare forskningen säger. Syftet och frågeställningarna kommer att knytas an till resultatet och det kommer en diskussion om yrkesrelevansen. Efter det kommer en metoddiskussion utifrån studien där det kommer att re ekteras över metoden som valdes och varför den valdes. Slutligen kommer förslag till vidare forskning.
7.1 Problemområde
Problemområdet var det som Folkhälsomyndigheten (2019) skriver att elever rör på sig för lite, men även våra erfarenheter om att fritidshem använder sig för lite av utomhusmiljön och
utomhuspedagogiken i sin verksamheten. Syftet med denna studie var att ta reda på hur två olika skolor använder sig av utomhuspedagogik och sina utomhusmiljöer för att skapa lärande och inkludering. Vi ville ta reda på om vår uppfattning om hur de använder utomhuspedagogik stämmer in på vår insamlade empiri.
7.2 Jämförelse med tidigare forskning
Görkem och Nevza (2020) har under sin studie kommit fram till att det nns ett synsätt som syftar till att eleverna ska vara delaktiga i sin lärandeprocess med det menar dem att eleverna inte ska läsa lika mycket om kunskap istället ska de göra det som de ska lära sig. Detta är enligt dem den mest e ektiva inlärningsmetoden (Görkem och Nevza 2020). Deras resultat är ganska likt de resultat som vi ck, där de menar att eleverna kan lära sig lättare av att känna på det som de ska lära sig som till exempel att använda sig av pinnar för att räkna matematik. Genom att eleverna använder pinnar för att räkna, lär sig elever enligt det synsätt som Görkem och Nevza ansåg var den mest e ektiva metoden. Enligt Görkhem och Nevza (2020) är utomhuspedagogik den metod som förverkligar detta synsätt vid inlärning. Med det anser dem att lärande med utomhuspedagogik ska ske utanför klassrumsmiljön. Detta menar också Brodin (2011) att enligt henne uppstår det ett annat lärande i utomhusmiljön. I vår studie menade de intervjuade fritidshemslärarna att utomhus lär sig eleverna andra saker än vad de skulle ha gjort inomhus. Utomhusmiljöer möjliggör lärande för de elever som
inte föredrar att sitta stilla, utan lär sig bättre av att använda hela kroppen. Vårt resultat och
Görkhems och Nevzas (2020) blev ganska lika varandra även fast vi använde oss av kvalitativ metod och de använde sig av kvantitativ metod för att samla in empiri.
Brodin (2011) pratade om att genom att använda sig av utomhusmiljön och av utomhuspedagogik kan fritidshemslärare öka stimulansen hos eleverna vilket kan leda till att er eleverna vill vara med och delta. När eleverna vill delta på olika aktiviteter ökar deras förmåga att kunna samarbeta, när elevernas förmåga att samarbeta ökar kan de även leda till att inkluderingen mellan eleverna främjas (Brodin, 2011). I vår studie ck vi ett resultat som var relativt likt det resultatet som Brodin (2011) ck, att lärarna tyckte att utomhuspedagogiken och utomhusmiljön gör så att inkluderingen ökar. Inkludering ökar eller kan öka när eleverna är utomhus för att de i större utsträckning vill vara med och delta. En anledning till att resultaten blev relativt lika kan vara att i båda studierna användes den kvalitativa metoden.
Szczepanski (2013) har i sin studie studerat vad platsen har för betydelse för lärandet. Det resultat som Szczepanski (2013) ck var att hans respondenter inte visste eller var osäkra på varför de valde den speci ka platsen för lärande men de var säkra på vad de var som eleverna skulle lära sig eller vad de önskade att eleverna skulle lära sig. Det som skiljer vårt resultat från de resultat som Szczepanski (2013) ck var att våra informanter väljer platsen utifrån vad de vill eller önskar att eleverna ska lära sig men Szczepanskis (2013) respondenter inte gjorde de utan var mer osäkra på varför de var på den platsen. Något som kan vara positivt med att välja platsen utifrån de som fritidshemslärarna vill att eleverna ska lära sig är att de faktiskt lär sig det som är tanken.
7.3 Inkludering eller exkludering
Nästan alla av våra informanter anser att utomhuspedagogiken och utomhusmiljön främjar inkluderingen då de anser att när det är friare vill er elever vara med och delta oavsett om de är en styrd aktivitet eller fri lek. En av våra informanter håller med de andra men tycker samtidigt att risken nns att det är exkluderingen som ökar istället för inkluderingen. Det anser hen på grund av
att när det är friare och man är på större ytor är det svårare för fritidshemslärare att vara nära eleverna och kontrollera så att inte exkludering sker. Det är viktigt att vara medveten att det nns både inkludering och exludering. Det som gör att det är antingen inkluderingen eller exkluderingen som ökar när verksamheten yttas ut är hur fritidshemslärarna använder sig av de miljöer som de har tillgång till samt på vilket sätt de använder det. Det nns alltid en risk att exkluderingen ökar men det nns också möjligheter som gör att det är inkluderingen som främjas.
7.4 Framtida yrkesroll
Utifrån studiens resultat blir det tydligt att nyexaminerade fritidshemslärare har en viktig roll till att få elever intresserade av att vara fysisk aktiv. Genom att få eleverna att vilja vara fysisk aktiva kan det bidra till att stillasittandet minskar, vilket kan leda till deras hälsa förbättras. Det är inte bara nyexaminerade fritidshemslärares uppgift att få elever att vilja röra på sig mer utan det gäller alla fritidshemslärare. Genom att använda sig av utomhusmiljön nns det stora chanser till att allt er elever skapar ett intresse av att vara fysisk aktiv. Förhoppningsvis kommer användning av
utomhuspedagogik att öka i takt er upptäcker allt det positiva utomhusmiljön har att erbjuda, exempelvis att hälsa kan förbättras.
7.5 Metoddiskussion
Metoden som vi valde att använda oss av var den kvalitativa metoden i form av intervjuer och mer exakt av semi-strukturerade intervjuer. Till intervjuerna hade vi gjort en intervjuguide där vi hade skrivit ner en del frågor som vi ville ha svar på. Vi valde semi-strukturerade intervjuer för att vi ville ha en struktur på frågorna men även att de skulle nnas möjlighet för följdfrågor utifrån vilka svar vi ck. En annan anledningen till att vi valde kvalitativ metod istället för kvantitativ metod var att det som vi ville ta reda på med denna studie var utförliga svar från fritidshemslärarna inte statistiska svar. En annan anledning var tidsramen där vi anser att om någon ska genomföra en studie med en kvantitativ metod behöver de längre tid på sig samt er respondenter för kunna generalisera. Vårt urval blev dessa två skolorna för att vi hade kännedom om dem och på grund av detta ansåg vi att chansen att få genomföra våra intervjuer ökade. Det kan både vara positivt och negativt att ha kännedom om skolorna sedan tidigare på grund av att svaren och även vilka frågor som ställs. De
kan bli annorlunda på grund av att det nns kännedom om skolorna vilket kan påverka vilka frågor som ställs samt svaren. Vi intervjuade fem utbildade fritidshemslärare från dessa två skolorna, en skola var kommunal och den andra var en friskola. Våra intervjuer varade mellan 20 - 30 minuter och det anser vi är en bra längd. Risken med att ha längre intervjuer kan vara att svaren som ges inte är relevanta för det som ämnas att undersöker vilket skapar mer jobb för de som gör
undersökningen.
Den empirin som vi har fått in är vi nöjda med. Något som vi anser hade kunnat vara bättre är våra intervjufrågor som hade kunnat varit bättre formulerade utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Hade våra frågor varit bättre formulerade till vårt syfte och våra frågeställningar kunde det ha gjort att vi tydligare kunde dela in vårt resultat i olika teman för att underlätta transkriberingen. De hade även kunnat göra att det blev enklare att analysera med hjälp av vald teori. Det teoretiska
perspektivet som vi valde var det sociokulturella perspektivet där Vygotskij är upphovsmannen. Vi tycker att denna teori har fungerat bra till stora delar. Den passar bra till de som vi ville undersöka gällande lärande men det var svårare att koppla det till inkluderingsdelen. Det som hade underlättat och möjligtvis gjort studien bättre hade varit att vi haft en teori till, som passat bättre till
inkluderingen.
7.6 Slutsats
Med denna studie ville vi se hur fritidshemslärare arbetar med utomhuspedagogik och utomhusmiljöer för att skapa lärande och inkludering. Utifrån vår första frågeställning, Hur
använder fritidshemslärarna sig av utomhusmiljön, det vi såg var att fritidshemslärarna använde sig
av utomhusmiljön mycket, de är utomhus varje dag. Lärarna använder sig av olika typer av utomhusmiljöer som till exempel skolgården, lekplatser, skogsområden och stranden. Utomhusmiljön används för att planerade aktiviteter men även så eleverna kan leka fritt.
Fritidshemslärarna berättar att de använder sig av olika miljöer beroende på vilka aktiviteter som de ska utföras samt beroende på vad de vill att eleverna ska lära sig. Fritidshemslärarna uttrycker också att de är utomhus och använder de utomhusmiljöer som de har tillgång till året om, för att
Vår andra frågeställning som är, På vilket sätt användas utomhuspedagogiken på fritidshemmet som
ett verktyg för lärande enligt fritidshemslärare? Det första som vi ck reda på var att alla fem
fritidshemslärare som vi intervjuade tycker att utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna
utvecklar sitt lärande. De berättar också att eleverna lär sig andra saker när de är utomhus än när de är inomhus. Utomhus lär eleverna sig genom att de använder sig av grovmotoriken till exempel genom att springa, hoppa och klättra. Fritidshemslärarna anser också att utomhuspedagogiken och utomhusmiljön främjar lärandet på grund av att eleverna lär sig saker hela tiden oavsett vad de gör, de utvecklar sitt lärande när de utför olika aktiviteter och leker men även om de bara är ute och går. Lärarna på dessa två skolor anser att genom att använda sig av utomhuspedagogik lär eleverna sig andra saker än de lär sig inomhus, men att de även kan lära sig ungefär samma saker om inomhus. Finmotoriken används oftast när eleverna ska lära sig något inomhus men de kan också lära sig genom nmotoriken utomhus genom att till exempel bygga med pinnar.
Vår tredje och sista frågeställning som lyder, Hur skapar fritidshemslärare inkuldering i
fritidshemsverksamheten genom att använda sig av utomhuspedagogik? Vi såg att majoriteten av de
fritidshemslärare som vi intervjuade tyckte att när eleverna be nner sig utomhus och är aktiva i någon form av aktivitet är det lättare att få eleverna att delta. Med tanke på att elevernas spelrum blir större samt de väggar som skolan har skapat försvinner, det i sin tur gör att kraven blir mindre på eleverna. Enligt fritidshemslärarna gör detta att eleverna kan rör sig mer fritt och därför har lättare att delta med andra eleverna när de inte behöver tänka på kraven längre utan det är fullt fokus på den aktiviteten som genomförs. Fritidshemslärare menar också att utomhus har ett stigma om att utomhus sker något roligt. De har gjort att era elever på de två skolorna föredrar att delta, med tanke på att stigmat nns kring att utomhuspedagogik och utomhusmiljö händer ofta något roligt.
Vår uppfattning som vi hade innan vi genomförde denna studie, var att fritidshemslärare knappt använder utomhuspedagogik och att utomhusmiljön används som en förvaring. Detta stämmer inte alls iallafall inte på dessa två skolorna. Här använder de sig av utomhuspedagogik hela tiden och det nns alltid en tanke på hur miljön ska användas och varför.
7.7 Förslag till vidare forskning
Vår studie har bidragit med en bild om hur fritidshemslärare kan arbeta med utomhuspedagogik och utomhusmiljön på fritidshemmet. Ett förslag till vidare forskning som vi inte hade möjlighet att göra är att undersöka elevperspektivet. Att ta reda på vad eleverna tycker om deras
utomhusmiljöer och vad de anser att de lär sig när de är utomhus. Ett annat förslag är att ta reda på hur fritidshemslärare arbetar med inkludering utomhus jämfört med inomhus både ur ett
elevperspektiv och ett lärarperspektiv. De tredje och sista förslaget som vi har är att undersöka är hur fritidshemslärare arbetar med inkludering och exkludering framförallt utomhus.
