Självständigt arbete i Naturvetenskap och teknik
15 högskolepoäng, grundnivå
Teknikundervisning
En systematisk kunskapsöversikt om hur olika faktorer påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning i teknik
Technological Education
A systematic review of how various factors influence students’ possibilities for an equal technology education
Caroline Eliasson
Layla Zreim
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6, 240 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämnet: LL204G Slutseminarium: 2020–01–13
Examinator: Clas Olander Handledare: Anna Jobér
1
Förord
Denna kunskapsöversikt utgör huvuddelen av kursen för självständigt arbete på Malmö universitet. Arbetet riktar sig mot författarnas fördjupningsämnen naturorientering och teknik i mellanstadiets årskurs 4-6 och utgör 15 högskolepoäng. Kunskapsöversikten hämtar inspiration från författarnas egna verksamhetsförlagda erfarenheter på två olika grundskolor i Malmöregionen.
Författarna har gemensamt diskuterat, skrivit och ansvarat för kunskapsöversiktens alla delar där arbetsbördan fördelats och utförts likvärdigt. Vi vill passa på att tacka vår
handledare Anna Jobér för all feedback, vägledning och stöttning under utvecklingen av detta arbete.
2
Sammanfattning
Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden.
Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.
Nyckelord: teknikundervisning, likvärdighet, likvärdig teknikundervisning, likvärdig undervisning, social bakgrund, socioekonomisk status, utbildningsnivå, undervisningsstöd, grundskola, mellanstadiet, årskurs 4–6
3 Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund 4
2. Syfte och frågeställning 5
3. Metod och genomförande 6
3.1 Metodval 6
3.2 Sökprocess 6
3.3 Urvalskriterier 8
3.4 Metodologisk reflektion 9
4. Resultat och analys 12
4.1 Lärarens attityd till teknikämnet och undervisningen 12
4.2 Lärarnas arbete med teknikämnet 13
4.3 Social bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå 14
4.4 Läroresurser i socioekonomiskt utsatta områden 14
4.5 Slutsats 15
5. Diskussion 17
5.1 Vidare studier 18
Referenser 19
Bilaga 1: Utvalda studier och sökordsöversikt, fas ett 21
4
1.Inledning och bakgrund
Kunskapsöversiktens författare studerar på grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4–6. Fördjupningsämnet är naturvetenskap och teknik. Intresset för ämnet i kunskapsöversikten väcktes med egna observationer vid författarnas verksamhetsförlagda utbildning på två olika grundskolor i Malmöregionen där elevgrupperna har varierande social samt socioekonomisk bakgrund.
Vid observationerna upptäcktes det att majoriteten av eleverna inte förstår syftet med teknikundervisningen och att denna upplevs vara separerad från deras vardagsliv. Eleverna förstår helt enkelt inte relationen mellan hur tekniken dem lär sig om används i dagens samhälle, alternativt hur tekniken ur ett samhällsperspektiv påverkar deras liv och framtid. Med denna problematik som grund inför vår framtida profession som lärare,
formulerades frågeställningen till kunskapsöversikten där vi undersöker hur olika faktorer påverkar elevernas möjlighet till en likvärdig teknikundervisning.
Skolverket (2018) framhäver vikten av att utbildningen ska syfta till att främja alla elevers utveckling och lärande men också en livslång lust att lära. Elevernas fortsatta lärande och utveckling ska främjas genom utbildningen med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare kunskaper och även språk (Skolverket, 2018).
Teknikundervisningen ska enligt Skolverket (2018) syfta till att eleverna utvecklar ett intresse för teknik. Skolinspektionen (2014) granskade 22 grundskolor och deras
teknikundervisning. Granskningen undersökte teknikundervisningens relevans för eleverna och visade samtidigt att deras intresse för ämnet som helhet började sjunka år 2014. Detta eftersom eleverna ansåg att det dem lär sig inte är användbart eller intressant i relation till deras vardag (Skolinspektionen, 2014). Dessutom upplevde eleverna att “undervisningen inte ger tillräcklig utmaning och stimulans” (Skolinspektionen, 2014).
Med relevans för dagens teknikundervisning antyder granskningen att grundskolan måste fortsätta synliggöra tekniken för eleverna genom att utgå från deras intressen, behov och erfarenheter. Undervisningsmetodiken måste vidareutvecklas till att motsvara
samhällets tekniska progression för att väcka elevernas intresse och ändra på både lärarnas och elevernas förhållningssätt till ämnet.
5
2. Syfte och frågeställning
Kunskapsöversiktens syfte är att granska och undersöka vad samtida forskning säger om vilka faktorer som påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning i teknik. I denna kunskapsöversikt utgår definitionen “en likvärdig undervisning” från Skolverkets (2018) bestämmelser och riktlinjer där det framgår att en likvärdig undervisning inte behöver utformas på samma sätt i alla skolor. Denna form av undervisning bidrar till kunskapsutveckling eftersom den anpassas efter alla elevers olika förutsättningar Frågeställningen för kunskapsöversikten är följande: Vad säger forskningen om hur olika faktorer påverkar elevernas möjlighet till en likvärdig teknikundervisning?
6
3. Metod och genomförande
I följande sektion redogörs för vilka metodval, sökmetoder, urvalskriterier och avvägningar som gjorts samt vilka hinder vi stött på som försvårat sökprocesserna i relation till
frågeställningen och syftet. Sökprocessen samt utvalda studier är uppdelade i två faser. Både fas ett och fas två har en tillhörande bilaga som representerar utvalda artiklar, rapporter, vetenskapliga sammanställningar samt böcker i respektive skede.
3.1 Metodval
Denna kunskapsöversikt är en systematisk litteraturstudie inspirerad av Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) bok Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap.
Kunskapsöversikten som presenteras strävar efter att vara så heltäckande som möjligt eftersom den identifierar, bedömer och framställer bevisning som finns kring ett visst område (ibid.).
Det finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att en litteraturstudie ska vara
systematisk. Kriterierna enligt Barajas et al. (2013) förevisas av The Campbell Collaboration som arbetar med att genomföra systematiska litteraturstudier sedan år 2000. I kriterierna framgår det att den systematiska studien ska beskriva urval av artiklarna samt vilken metod som använts för sökningen. Vidare ska en systematisk sortering ske av alla inkluderande undersökningar och om möjlighet finns ska en metaanalys tas i anspråk för att sammanväga flera små studier (ibid.).
3.2 Sökprocess
För att jobba mot en heltäckande sökprocess har flera olika databaser använts. Vidare har flertalet sekundärkällor med relevans för arbetet valts ut baserat på information funnen i våra primärkällor. Sekundärkällorna har undersökts och kritiskt granskats i relation till vårt syfte.
Sökprocessen skedde i flera steg. I början användes Google Scholar som är en
databassamling där flertalet externa databaser ingår. Genom Google Scholar fick vi tillgång till vetenskapliga rapporter både på svenska samt engelska och fick ett brett perspektiv på forskningsfältet. Dock är databassamlingen begränsad i den mån att det inte går att avgränsa sökningarna till att endast innefatta peer-reviewed rapporter. Detta gjorde att vi bland annat fann examensarbeten och andra typer av arbeten som inte kan användas i vårt arbete eftersom dessa påverkar kunskapsöversiktens kredibilitet negativt. Däremot fick vi
7
tillgång till flera vetenskapliga rapporter publicerade i DiVA: Digitala vetenskapliga arkivet. Dessa var både reviewed och icke reviewed. I rapporterna som inte var peer-reviewed fanns sekundärkällor som var intressanta att använda sig av - dessa sekundärkällor var i sin tur peer-reviewed. Fördelen med att använda sig av DiVA är att det går att utföra avancerade sökningar av forskningspublikationer. I den avancerade sökprocessen valdes enbart peer-reviewed texter vilket underlättade senare steg i sökprocessen.
Ulrichsweb (Global Serials Directory) är en databas som användes för att säkerställa att dem rapporter vi hittat på Google Scholar samt DiVA var peer-reviewed. För att bredda sökningen ytterligare och få tillgång till fler vetenskapliga artiklar och rapporter från andra länder valde vi att söka i databasen ERIC Proquest (Educational Resource Information Center: Proquest). I Eric Proquest kunde vi anpassa sökningen genom att kryssa i en peer-reviewed kolumn.
ERC (Education Research Complete) är en annan databas som vi använt oss av som är snarlik ERIC. I ERC framkom enbart engelska sökresultat, och där gick det att utföra sökrelaterade anpassningar såsom peer-reviewed, publiceringsår samt val av synonymord relaterade till ursprungssökningen. Vi fick fram relevanta rapporter som gick att använda i vår kunskapsöversikt och guidades vidare till liknande rapporter inom samma
översiktsområde.
PsycINFO är en databas med tillgång till internationell litteratur främst inom psykologin. PsycINFO är snarlik databaserna ERC och ERIC Proquest. I PsycINFO kunde vi också utföra sökrelaterade anpassningar såsom peer-reviewed, åldersgrupp och språk.
Vi har också haft hjälp av att studera CETIS (Centrum för tekniken i skolan) som är ett nationellt resurscentrum där de arbetar med att utveckla teknikundervisningen för att alla elever ska få en god teknisk allmänbildning. Där fick vi även en överblick kring vilka anställda det finns på CETIS och vad de arbetar med. Genom att använda CETIS kunde vi hitta författare inom vårt område och därefter utföra ytterligare sökningar på dessa via Google. Vi sökte på Jonas Hellström, Charlotta Nordlöf och Claes Klasander, som alla är anställda på CETIS, och fick fram rapporter som dem skrivit om teknik. Vi fann att dessa författare är dem mest förekommande inom kunskapsöversiktens område.
Libsearch är en litteratur-, journal- samt e-boksdatabas tillgänglig via Malmö Universitets hemsida. Databasen användes för att söka upp och få tillgång till sekundärkällor vi fann i Sara Högdins doktorsavhandling (O)lika villkor (2007). Doktorsavhandlingen fann vi genom sökorden social bakgrund och socioekonomiska förutsättning på DiVA. Vi använde oss av Libsearch för att få tillgång till kurslitteraturen
8 på Orkanenbiblioteket.
Efter att vi granskat våra valda källor ytterligare upptäckte vi att en del av dem inte var relevanta i förhållande till syftet och frågeställningen. Vi fick därför utföra en ny sökprocess som gjordes på Libsearch (via Malmö Universitets hemsida) och ERC. Vi använde oss av nya sökord med teknikundervisningen som fokus och fann artiklar som vi kunde använda oss av i kunskapsöversikten. Vi fick stryka alla sekundärkällor från Sara Högdins
doktorsavhandling eftersom de inte fokuserade på teknikundervisningen. Detta gjorde att vi smalnade av våra sökprocesser ytterligare och därmed hittade mer relevanta artiklar. Sammanfattningsvis utgår sökningarna i fas ett och fas två från olika nyckelord som i sin tur använts i varierande konstellationer på både svenska och engelska. I tabellerna (se bilaga 1 och bilaga 2) redovisas sökprocessen. Sökorden inkluderar endast ord som är relevanta för, och som ligger till grund för, frågeställningen och syftet.
3.3 Urvalskriterier
I fas ett visar genomförda sökningar att majoriteten av aktuell forskning skett internationellt. Därför breddades urvalskriterierna från att endast inkludera svenska forskningsstudier till att även inbegripa flertalet studier genomförda i andra länder. Dock skiljer sig teknikundervisningen och rådande kunskapskultur mellan Sverige och övriga länder. Därför är svensk forskning utgångspunkten i urvalet av artiklar, rapporter, vetenskapliga sammanställningar samt böcker. Det här innebär att svensk
teknikundervisning prioriterats gällande hur elevers sociala bakgrund och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras möjlighet att förstå och tillägna sig teknikämnet. Forskning äldre än 25 år har exkluderats eftersom denna anses påverka uppsatsens kredibilitet negativt utan att tillföra relevant information. Fokus ligger således på forskning publicerad digitalt mellan åren 1994–2019.
Endast refereegranskade artiklar, rapporter och vetenskapliga sammanställningar används. Källorna är följaktligen peer-review undersökta, vilket innebär att dessa är kritiskt och vetenskapligt granskade före publicering (Barajas et. al., 2013). Enbart primär- och sekundärkällor i form av artiklar, rapporter och vetenskapliga sammanställningar på svenska och engelska har analyserats då det är dessa språk som författarna bemästrar. I fas ett gjordes avgränsningar för varje primär- och sekundärkälla baserat på respektive källas innehåll med relevans för kunskapsöversikten. Totalt har 23 digitala källor samt tolv böcker hittats (se bilaga 1). Av dem digitala källorna, beståendes av artiklar, rapporter och vetenskapliga sammanställningar, har endast elva stycken valts eftersom dessa är kritiskt
9
och vetenskapligt granskade samt inom tidsintervallet på 25 år.
I fas två analyserades samtliga källor från fas ett närmare. Urvalet övergick från att innefatta ord som “inkludering” och “inkluderande teknikundervisning” vid
databassökningarna (se bilaga 1), till att istället innehålla nyckelord som “teknikundervisning”, “socioekonomiska förutsättningar” samt “föräldrarnas
utbildningsnivå”. Vidare sökte vi även på vanligast förekommande författare: Charlotta Nordlöf, Gunnar Höst och Jonas Hallström inom teknikområdet funna på CETIS. När vi därefter sökte på Google uppkom relevansen av att vidare undersöka lärarens attityd samt påverkan på teknikundervisningen (se bilaga 2). De nya urvalen syftar till att evaluera valda källor i relation till frågeställningen för att sortera bort irrelevant information i förhållande till syftet.
Böckernas och dem digitala källornas abstract, sammanfattningar, syfte, frågeställningar och innehållsförteckningar analyserades med hjälp av dem nya sökorden där nio av elva utvalda böcker från fas ett ströks, samt tio av elva digitala källor behålls.
Urvalskriterierna i fas två går från en allmän syn på inkludering av elever med varierande social bakgrund och socioekonomiska förutsättningar till att fokusera på hur olika faktorer påverkar dessa elevers möjligheter till en likvärdig teknikundervisning.
Sammantaget ingår två böcker och tio digitala artiklar, rapporter och vetenskapliga sammanställningar.
3.4 Metodologisk reflektion
Enligt Patel och Davidson (2019) i boken Forskningsmetodikens grunder är det viktigt att undersöka det som efterfrågas i frågeställningen. En innehållsvaliditet av dem tio valda digitala källorna samt två böckerna har gjorts baserat på en analys av studiernas innehåll med koppling till kunskapsöversiktens syfte och frågeställning. Detta säkerställer även att källorna håller god validitet och reliabilitet samt tillåter oss att upptäcka vanligast
förekommande kategoriseringar, perspektiv och utgångspunkter. Enligt Patel och Davidson (2019) avgör en god innehållsvaliditet hur bra studiens problemområde täcks eftersom låg reliabilitet ger låg validitet.
Reliabiliteten för dem valda digitala källorna undersöktes med hjälp av Ulrichsweb där sökning skedde på utvalda studier för att kontrollera om dessa är vetenskapligt
granskade. Därefter undersöktes författarnas kredibilitet genom att söka upp information om dem digitalt i syfte att kontrollera om dem till exempel är populära forskare inom området, om de författat liknande studier samt hur länge dem varit verksamma som
10 forskare inom respektive vetenskapsgren.
Under sökprocessen mötte vi en del svårigheter med att hitta relevant litteratur till kunskapsöversikten. Därför är resultatet som presenteras i kunskapsöversiktens senare del inte enbart kopplat till teknikundervisningen utan till den generella ämnesundervisningen på grundskolenivå. Författarna vi hittat skriver alltså inte enbart om teknikundervisningen utan allmänt om all undervisning i grundskolan. Vi har även upptäckt att det saknas
relevant forskning kring föräldrarnas utbildningsbakgrund, elevernas sociala bakgrund samt socioekonomiska förutsättningar i relation till teknikundervisningen. Dock har vi funnit att fördelningen av lärarresurser delvis kan kopplas till, och påverka, teknikundervisningen samt den generella undervisningen.
Efter en del arbete med sökprocessen upptäckte vi att vår egen sökprocess hade kunnat förfinas samt specificeras ytterligare. I början fick vi fram en hel del examensarbeten och andra artiklar som passade frågeställningen och syftet i kunskapsöversikten och hade en bra innehållsvaliditet. Efter djupare analys upptäckte vi däremot att dessa inte gick att använda eftersom de inte var peer-reviewed. Dock kunde vi använda oss av dessa examensarbeten för att hitta sekundärkällor. Tyvärr gav dessa sekundärkällor oss ingen relevant information. I början av vår sökprocess missade vi att vi kunde utföra ytterligare anpassade sökningar eftersom vi inte ägnade tillräckligt med tid till att undersöka respektive databas noggrant innan användning. När vi upptäckte detta började vi förfina våra sökningar och bland annat sortera sökresultaten efter peer-reviewed artiklar. Vi fick då fram färre sökresultat vilket underlättade vidare sökprocesser och gjorde att vi började finna relevant litteratur som gick att använda. Senare analys av dem enskilda databaserna gjorde även att vi kunde utföra andra sökrelaterade anpassningar såsom till exempel utgivningsår och språk.
Vid närmare eftertanke kunde vi ha förfinat våra sökningar ytterligare genom att till exempel använda citattecken kring specifika nyckelord. Dock valde vi att ej återgå till nya, förfinade, sökningar eftersom detta ofrånkomligen påverkar hela vår kunskapsöversikt. Vidare fann vi dem mest förekommande författarna och forskarna inom området relativt sent - det var här vi upptäckte att vi kunde använda CETIS för att granska samt Googla författarna för att bekräfta vilka som är dem mest förekommande författarna inom valt område.
Vårt syfte och frågeställning kräver mer tid att undersöka än vad som är givet för
arbetet. På grund av detta så har vi säkerligen missat ytterligare relevanta källor. Vi har även valt att använda oss av Skolinspektionens kvalitetsgranskning över fördelningen av
11
kunskapsöversikter inte ska användas i detta arbete, men valet gjordes eftersom
Skolinspektionen är en statlig myndighet som gör kvalitetsgranskningar för att förbättra skolor. På grund av tidsbristen begränsade vi oss till att undersöka lärarens attityd till teknikämnet och undervisningen, lärarens arbete med teknikämnet, social bakgrund och utbildningsnivå samt läroresurser i socioekonomiskt utsatta områden.
12
4. Resultat och analys
Denna del utgår från en latent innehållsanalys av dem tio utvalda digitala källorna (se bilaga 2) och är inspirerad av Barajas et al. (2013). En latent innehållsanalys identifierar arbetets meningsbärande enheter och kategorier samt centrala teman där artiklarnas, rapporternas och dem vetenskapliga sammanställningarnas innehåll undersöks (Barajas et al. 2013). Vi har identifierat fyra centrala faktorer som vi baserar vårt resultat och innehållsanalys på. Faktorerna har avgränsats till följande: lärarens attityd till teknikämnet och undervisningen, lärarnas arbete med teknikämnet, social bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå,
läroresurser i socioekonomiskt utsatta områden.
4.1 Lärarens attityd till teknikämnet och undervisningen
Enligt Nordlöf et al. a (2017) påverkar lärarens attityd elevernas lärande. För eleverna betyder detta att lärarens kompetensnivå påverkar deras inlärningsmöjligheter och attityd till teknikämnet. Fokus i studien ligger på att undersöka lärarens upplevda effektivitet och didaktiska kontroll inom teknikundervisningen. Enligt lärarna grundar sigundervisningseffektivitet på erfarenhet, utbildning och intresse för ämnet. Negativa attityder till ämnet grundar sig i brist på undervisningsstöd, kompetensnivå och ämnesresurser vilket hämmar undervisningen och därmed lärarens upplevda kontroll i klassrummet över vad, hur och varför eleverna ska tillägna sig ämnet.
I en annan studie redogör Nordlöf et al. b (2017) att lärarnas attityd till teknik påverkar deras undervisning, men även hur dessa attityder är relaterade till lärarnas erfarenhet samt sociala och didaktiska bakgrund. Analysen identifierar tre olika attityder hos lärarna som avgörande för deras praktik: Positiv, negativ, blandad. Negativ attityd står i direkt relation till undervisnings- och diskussionstid samt lågt självförtroende hos läraren. Detta påverkar elevernas inställning till teknikämnet.
Lärarens tro på sin egen förmåga har betydelse för lärarens tankesätt men också för elevernas prestationer. Utbildade tekniklärare visade enligt Nordlöf (2018) ha en större upplevd förmåga att bedöma i teknik samt förklara för sina elever vilka förväntningar som ställs på dem till skillnad från lärare som saknar utbildning i teknikämnet. Kursplanen används också i större utsträckning av utbildade tekniklärare. Kompetensutveckling och utbildning har enligt Nordlöf (2018) stor relevans för lärarens attityd till
teknikundervisningen då utbildade tekniklärare oftast är positivt inställda till teknikundervisning och visar större intresse för ämnet.
13
4.2 Lärarnas arbete med teknikämnet
Blomdahl (2006) utgår från Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet). Hon fokuserar på innehåll och arbetssätt i grundskolans teknikämne och använder Heideggers samt Deweys didaktiska perspektiv och teorier för att med dessas hjälp utveckla egna idéer gällande teknikundervisningen och undervisningsmetodiken. Medan Heidegger främst bidrar med en filosofi om teknik, erbjuder Dewey en filosofi om undervisning och lärande. Enligt Heidegger bör undervisningen i teknik utvecklas mot en förståelse av teknikens betydelse för människa och samhälle. John Deweys perspektiv å andra sidan betonar erfarenhetens och vardagens betydelse i samband med kunskap och förståelse. Relaterat till detta finner vi Klasanders (2015) artikel om STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) där han lägger fokus på bokstaven T (Technology) i akronymet. STEM innebär ett ämnesövergripande undervisningsarbete mellan dessa ämnen där
undervisningen är tematisk och kopplad till elevernas vardag. Ämnena ska fungera som komplement till varandra och inte ses som separata, orelaterade, enheter. Klasander (2015) betonar att dagens teknikundervisning är mycket S (Science) och M (Mathematics) och att T:et kommer i skymundan eller blir ett verktyg för att representera, men inte fördjupa, elevernas tekniska kunskaper.
Bjurulf (2008) har genomfört en bred datainsamling som består av intervjuer, enkäter och klassrumsobservationer för att undersöka hur olika tekniklärare arbetar med teknik- undervisningen. Enligt Bjurulf (2008) saknar många lärare som undervisar i teknik-ämnesutbildning och ämnesdidaktik vilket också framgår av Nordlöf (2018) som ett fortsatt problem år 2018. Vidare menar Bjurulf (2008) att flera studier har visat att en majoritet av anställda tekniklärare vill genomgå en kompetensutveckling i teknikämnet. Lärarens förhållningssätt till sitt arbete samt kunskapen om läroplaner och kursplaner har en avgörande roll för hur eleverna tar till sig undervisad kunskap och deras förmåga att uppnå ett ämnesrelevant lärande. Detta då lärarens ämnesdidaktiska förmåga att realisera målen i undervisningen är fundamental (Bjurulf, 2008). Förmågan att intressera och
motivera eleverna är en viktig egenskap att ha som lärare för att hjälpa och stödja alla elever för fortsatt lärande. Lärarens positiva attityd samt tilltro till sin undervisning har därmed en enorm betydelse för elevernas lärande. Elevernas möjlighet att ta till sig innehållet i
undervisningen påverkas av hur läraren strukturerar innehållet och val av arbetsmetod i undervisningen (Bjurulf, 2008).
Vidare signalerar klassrumsmiljön vilken typ av undervisning som ska genomföras där. Teknikämnet kan upplevas mindre viktigt om det till exempel genomförs i en sal som är
14
konstruerad för renodlad NO-undervisning (Bjurulf, 2008). Hon diskuterar klassrummets betydelse för innehållet i teknikundervisningen. Begränsningen av olika läromedelsresurser (läroböcker, material, klassrumssituation och ekonomi) kan även påverka lärarna negativt (Nordlöf, 2018).
Lärarens utbildning, den fysiska lärandemiljön samt elevgruppens storlek är tre faktorer som enligt Bjurulf (2008) har en påverkan på teknikundervisningens utformning samt hur den tillämpas i klassrummet. Lärarens metod att arbeta med ämnesinnehållet i
teknikundervisningen är väsentlig och avgörande för vad elever får lära sig samt vilka förmågor de utvecklar.
4.3 Social bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå
I Högdins (2006) artikel om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång framgår det att föräldrarna är viktiga för elevernas skolutveckling och lärande. Detta då engagerade föräldrar bidrar till en positiv attityd till skolan och skolarbetet hos sina barn.
Enligt Högdin (2006) klarar elever med utländsk bakgrund oftast skolarbetet sämre än andra elever. Detta beror på att föräldrarna inte har likvärdiga möjligheter att hjälpa och stödja sina barn i samma utsträckning som svenskfödda föräldrar. Utländska föräldrars möjligheter kan påverkas av en bristande förmåga att använda samt förstå det svenska språket. Detta bekräftar Högdin (2006) i en kvantitativ enkätstudie där hon poängterar att föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar elevernas skolprestationer. Elever med föräldrar som har annan etnisk bakgrund, arbetaryrken och låg utbildning har sämre förutsättningar för att lyckas i skolan. Skolinspektionen (2017) menar att elever med utländsk bakgrund har i genomsnitt lägre medelbetyg än elever med svensk bakgrund. Föräldrarnas
utbildningsbakgrund har alltså en stor påverkan på elevernas studieresultat eftersom det kan påverka elevernas prestationer. Enligt Högdin (2007) har varje individ lika rättigheter och skyldigheter oavsett etnicitet eller samhällsklass. Därför ska utbildningen utformas så att ingen individ, oavsett etnicitet, geografisk hemvist, social bakgrund eller
socioekonomisk förutsättning berövas rätten till en likvärdig undervisning.
4.4 Läroresurser i socioekonomiskt utsatta områden
Teknikämnet är enligt Nordlöf (2018) ett ämne med lägst behöriga lärare. Behovet för utbildning och kompetensutveckling är högre i teknikämnet än andra ämnen eftersom andelen utbildade tekniklärare är låg. Nordlöf (2018) menar därför att detta bör
15
uppmärksammas av skolledare och huvudmän genom att fler lärare får
kompetensutveckling och utbildning inom teknikämnet. Teknikundervisningen påverkas också av samhälleliga förändringar och förändringstakt vilket kräver återkommande kompetensutveckling (Nordlöf, 2018).
Skolinspektionen (2017) har gjort en granskning av 20 kommunala huvudmän och 40 grundskolor där syftet är att granska hur huvudmän och rektorer arbetar med lärarresurser för att uppnå likvärdighet. Granskning har skett av huvudmännens och skolornas
dokumentation, men även intervjuer har genomförts. Resultatet av granskningen visar att hälften av alla huvudmän inte har någon uppföljning för hur rektorer fördelar lärarresurser samt hur elevernas lärande och utveckling påverkas av detta. Vidare visar resultatet att majoriteten av huvudmännen inte arbetar med specifika insatser för att uppmana utbildade lärare, eller lärare med lång yrkesvana, att söka sig till skolor med svåra socioekonomiska förutsättningar (Skolinspektionen, 2017). Detta leder till att skolor som har mindre fördelaktiga socioekonomiska förutsättningar missgynnas eftersom tillgång till utbildade lärare med undervisningserfarenhet är låg.
Brist på behöriga och kompetenta lärare leder till sämre utbildning och en minskad chans för eleverna att utveckla sitt lärande. Därför bör satsning ske på skolor där det finns mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar och huvudmännen bör enligt
Skolinspektionen (2017) vidta stödjande insatser vid behov samt följa upp fördelningen av lärarresurser. I skolor där det finns mindre socialt och socioekonomiskt gynnsamma förutsättningar finner rektorer svårigheter i att anställa och locka erfarna och skickliga lärare, eftersom det uppstår en konkurrens med andra skolor och behöriga lärare söker sig oftast till skolor som har ett gott rykte, därför kan lärarresurser inte tilldelas likvärdigt för att uppfylla elevernas behov. Dem stora skillnaderna i tillgången till erfarna lärare i olika skolor hämmar förutsättningarna för en likvärdig undervisning för alla elever i grundskolan (Skolinspektionen, 2017).
4.5 Slutsats
Sammanfattningsvis visar utvald litteratur ett samband mellan olika faktorer som påverkar teknikundervisningen. Resultatet visar även hur elevernas lika rättigheter påverkas av faktorer som social bakgrund, klassrumsmiljö, lärarresurser och socioekonomiska
förutsättningar. Lärarens attityder till teknikämnet lyfts som en viktig punkt för elevernas lärande samt utveckling. Lärarens positiva attityd till ämnet lyfter undervisningen och elevernas inlärning. Även klassrumsmiljön är en faktor som påverkar motivationen samt
16
intresset för teknikundervisningen. Föräldrarnas utbildningsnivå samt möjlighet att stödja sina barn i skolarbetet påverkar elevernas skolprestationer och engagemang. Här har utländska elever i genomsnitt sämre medelbetyg än svenskfödda elever på grund av faktorer som till exempel föräldrarnas språkkunskaper och utbildningsnivå.
Huvudmännen samt skolledare i socialt samt socioekonomiskt utsatta skolor brister i uppföljningen av fördelningen kring lärarresurser samt kompetensutveckling av lärare. Detta påverkar elevernas inlärningsmöjligheter och utveckling negativt eftersom de inte får möjlighet till en likvärdig utbildning. Skolornas rykte påverkar också vilka skolor behöriga lärare söker sig till. Detta leder till en svårighet för rektorer i skolor med mindre
gynnsamma socioekonomiska förutsättningar att locka behöriga lärare. Bristande
lärarresurser, lärarens kompetensnivå, stora elevgrupper, klassrumsmiljön, lärares attityder, elevernas bakgrund och socioekonomiska förutsättningar har alla en påverkan på elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Frågan är vem eller vilka som bär det slutliga ansvaret att ge alla elever en likvärdig utbildning?
17
5. Diskussion
Resultatet i kunskapsöversikten visar att det i dagsläget saknas viss forskning kring teknikämnet och teknikundervisningen. Dock visar forskningen att störst ansvar läggs på lärarna gällande elevernas möjligheter till en likvärdig teknikundervisning. Frågan är varför faktorer som till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas sociala samt socioekonomiska bakgrund inte diskuteras i förhållande till teknikundervisningen? Är det för att det inte anses vara viktiga faktorer som påverkar elevernas möjlighet till en likvärdig teknikundervisning, eller saknas kännedom samt vilja att undersöka detta?
Skolverket (2018) lyfter vikten av att utbildningen ska främja alla elevers utveckling samt lärande med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare kunskaper och även språk. Vidare ska även en livslång lust för utveckling och lärande främjas (Skolverket, 2018). Dock visar resultatdelen i denna kunskapsöversikt att Skolverkets bestämmelser samt riktlinjer inte efterlevs i dagens skolor eftersom elevernas möjlighet till en likvärdig undervisning påverkas av en rad olika faktorer.
Tidigare forskning visar att lärarens attityder till teknikämnet påverkar undervisningen, men även att attityden står i relation till lärarens erfarenhet samt sociala och didaktiska bakgrund (Nordlöf et al. b, 2017). Lärarens utbildning, tro på sin egen förmåga och kompetensnivå har en stor påverkan på elevernas möjligheter att utvecklas samt lära sig. Även lärarens kompetensnivå och utbildning har en betydelsefull roll i undervisningen eftersom utbildade lärare oftast har en positiv attityd och intresse för teknikämnet. Utbildade lärare använder sig dessutom i större utsträckning av kursplanen och förklarar samt tydliggör för eleverna vilka förväntningar som ställs på dem (Nordlöf, 2018). I dagsläget finns ett samhällsproblem där stora skillnader i tillgången till kompetenta lärare med lång erfarenhet direkt påverkar elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning (Skolinspektionen, 2017). Detta främst i socioekonomiskt utsatta skoldistrikt. Utbildade och kompetenta lärare med lång erfarenhet söker sig oftast till skolor med ett gott rykte. Dessutom följs inte rektorernas fördelning av lärarresurser upp av huvudmännen och inga specifika insatser görs för att locka erfarna lärare till socioekonomiskt utsatta skolor (Skolinspektionen, 2017). Frågan är hur lärarresurserna ska fördelas för att få bukt med detta problem? Vem är det egentligen som bär huvudansvaret för att upprätthålla alla elevernas likvärdiga möjligheter i skolan? Eventuellt behöver större satsningar ske i socioekonomiskt utsatta skolor med större fokus på kompetensutveckling för alla lärare. Fokus bör även läggas på att se till att huvudmännen ständigt följer upp rektorns
18 fördelning av lärarresurser.
Skolverket (2018) belyser att teknikundervisningen ska ge eleverna möjlighet till att utveckla ett intresse för teknik. Dock har forskning visat att elevernas intresse för
teknikämnet sjunker (Skolinspektionen, 2014). Detta på grund av att de inte anser att det dem lär sig är användbart eller intressant i relation till deras vardag. Dessutom upplever eleverna att de saknar både utmaningar och stimulans i undervisningen (Skolinspektionen, 2014). Vidare visar forskningen som presenteras i resultatdelen att läraren bär
huvudansvaret för att skapa intresse och motivation för teknikämnet. Dock framgår det inte hur motivation och intresse för teknikämnet kan främjas med stöd av föräldrarnas utbildningsbakgrund, elevernas sociala bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. Frågan är om det enbart går att skapa motivation och intresse för teknikämnet under undervisningstillfället?
Föräldrarnas utbildningsbakgrund samt påverkan på elevernas motivation för
skolan och skolarbetet nämns som ett allmänt problem som berör alla skolämnen och inte specifikt teknikundervisningen. Vidare fokuserar dagens forskning på att det är lärarens ansvar att se till att alla elever får möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen med hjälp av Skolverkets kunskapsmål. Dock framgår ingen specifik teknikämnesforskning på
grundskolenivå, utan forskningen behandlar endast kringliggande områden som allmän undervisning och didaktik. Bristen på relevant forskning kring detta ämne visar att ett stort kunskapsglapp existerar. Hur ska lärare skapa en god undervisningsgrund för alla elever inom tekniken när det saknas kunskap om hur denna undervisning egentligen ska formuleras?
5.1 Vidare studier
Ett fortsatt studium skulle kunna vara att undersöka hur de socioekonomiska förutsättningarna påverkar elevernas möjlighet till en likvärdig undervisning i
naturorientering. Detta då denna kunskapsöversikt visar att det saknas viss forskning kring de socioekonomiska förutsättningarnas påverkan på elevernas likvärdiga utbildning i
teknikundervisningen. Trots att denna kunskapsöversikt visar att det saknas forskning kring socioekonomiska förutsättningar i förhållande till teknikundervisningen, kan det vara intressant att ändra fokus och istället undersöka naturorientering och socioekonomiska förutsättningar då vi tror att det kan finnas mer forskning kring detta.
19
Referenser
Barajas, K. E., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Blomdahl, E. (2012). Att undervisa i teknik–försök till en utbildningsfilosofi utifrån Heidegger och Dewey. Stockholm: Nordic Studies in Science Education, 2 (1), 44-57.
Blomdahl, E. (2006, September). En möjlig inriktning på grundskolans teknikundervisning. In Forskningskonferens i teknikdidaktik: Styrdokument och klassrumsverklighet i skolans
teknikundervisning (No. 017). Norrköping: Linköping University Electronic Press.
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar: En studie av lärares arbete i skolämnet teknik
(Doktorsavhandling, monografi, Karlstad: Karlstad University studies, ISSN 1403-8099;
2008:29).
Högdin, S. (2006). Hemmets resurser. Om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(1), 1-19.
Högdin, S. (2007). Utbildning på (o) lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan).
Klasander, C. CETIS. (2015). T:et i STEM. Hämtad 2019-11-21 från https://liu.se/cetis/nyhetsbrev/2015-3-t-stem.shtml
Nordlöf, C., Hallström, J., & Höst, G. E. a (2017). Self-efficacy or context dependency?: Exploring teachers’ perceptions of and attitudes towards technology education. International
Journal of Technology and Design Education, 29(1), 123-141.
Nordlöf, C., Höst, G. E., & Hallström, J. b (2017). Swedish technology teachers’ attitudes to their subject and its teaching. Research in Science & Technological Education, 35(2), 1-30.
20
(Licentiatuppsats, Linköpings universitet, Norrköping, SE-601 74) Studies in Science and Technology Education (99).
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Skolinspektionen (2014). Teknik - gör det osynliga synligt: Om kvaliteten i grundskolans
teknikundervisning. Hämtad 2019-11-19 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf
Skolinspektionen. (2017). Lärarresurser– att verka för likvärdighet i utbildningen (Dnr 400-2015:7429). Hämtad 2019-11-19 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2017/lararresurser/slutrapport-lararresurser-2017
Skolverket (2018). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 2019-11-25 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3975
21
Bilaga 1: Utvalda studier och sökordsöversikt,
fas ett
Sökord Språk Databas
/Sökväg
Antal träffar
Utvald studie Kategori
Teknikundervisning AND inkludering
Svenska DiVA 233 Motiverande teknik Digital, primär
Teknikundervisning AND inkludering
Svenska DiVA 233 Teknikämnet ur
lärares perspektiv Digital, primär Teknikundervisning AND inkludering
Svenska MUEP MAU 233 Nyanlända och lärande - undervisningsstöd och metoder som används i teknik- ämnet på gymnasieskolans språkintroduktion Digital, primär Teknikundervisning AND inkludering
Svenska DiVA 233 Elevernas syn på
teknikundervisning
Digital, primär
Föräldrarnas utbildningsnivå
Svenska GoogleScholar 13,900 Hemmets resurser Digital, primär
Föräldrarnas utbildningsnivå
Svenska DiVA 51 Teknikämnets
gestaltningar
Digital, primär
Technical education
Engelska ERIC - ProQuest 254 Filling the gap:
integrating STEM into career and technical
Digital, primär
22 education middle school programs Social bakgrund och socioekonomiska förutsättningar
Svenska DiVA 19,700 Utbildning på (O)lika villkor Digital, primär Socioekonomiska förutsättningar i teknikundervisning
Svenska Skolverket via Google 1,550 Familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat Digital, sekundär Socioekonomiska förutsättningar i teknikundervisning
Svenska Svenska dagbladet via Google
1,550 Valet av skola får allt större betydelse Digital, sekundär Social bakgrund och socioekonomiska förutsättningar
Svenska DiVA 19,700 Likvärdig utbildning, olika förutsättningar?
Digital, primär
Socioeconomic factors AND social classes in school
Engelska PsycINFO 2,204 Factors in school achievement and social class Digital, primär Socioeconomic status AND technology education AND middle school
Engelska ERC 10 Low Socioeconomic
Status Students' STEM Career Interest in Relation to Gender, Grade Level, and STEM Attitude.
Digital, primär
23 inclusive
technology schooling AND middle school
Engelska ERC 57 Beneath the Veneer:
Marginalization and Exclusion in an Inclusive Co-Teaching Context. Digital, primär Technology and socioeconomic factors
Engelska ERC 427 Enabling exemplary
teaching: a framework of . student
engagement for students from low socio-economic backgrounds with implications for technology and literacy practises Digital, primär
Charlotta Nordlöf Engelska DiVA 9 Swedish Technology Teachers ' Attitudes to their subject and its teaching
Digital, primär
Charlotta Nordlöf Svenska DiVA 9 Tekniklärares attityder till teknikämnet och teknik-
undervisningen
Digital, primärk
Charlotta Nordlöf 9 Self-efficacy or
context dependency?: Exploring teachers’ perceptions of and attitudes towards technology education Digital, primär
24
CETIS Svenska CETIS 3,370
000
T:et i STEM Digital, primär technology + education + socioeconomic + middle school + classroom
Engelska Google Scholar 158 000
Digital literacies in two low socioeconomic classrooms: Snapshots of practice
Digital, primär
Undervisa i teknik Svenska Libsearch 1 Att undervisa i teknik - försök till en
utbildnings- filosofi utifrån
Heidegger och Dewey
Digital, primär
Teknikundervisning AND inkludering
Engelska MUEP MAU 1 En möjlig inriktning på grundskolans teknikundervisning
Digital, primär
Inkludering i skolan Svenska Legimus 2 Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som fungerar Bok, primär Inkluderande undervisning
Svenska mau LIB SEARCH 17 Därför inkludering Bok, sekundär Ungdom, kulturmöten, identitet
Svenska mau LIB SEARCH 3 Ungdom, kulturmöten, identitet Bok, sekundär Ethnicity, Gender and Social Change
Engelska mau LIB SEARCH
1,000 Ethnicity, Gender and Social Change
Bok, sekundär
25 Tvärkulturella
möten: grundbok för psykologer och socialarbetare
Svenska mau LIB SEARCH 1 Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare Bok, sekundär The Challenge of Diversity: Integration and Pluralism in Societies of Immigration
Engelska mau LIB SEARCH 55 The Challenge of Diversity: Integration and Pluralism in Societies of Immigration Bok, sekundär Didaktik för lärare: En bok om lärares yrke i teori och praktik
Svenska mau LIB SEARCH
2 Didaktik för lärare: En bok om lärares yrke i teori och praktik
Bok, sekundär
Skolsocialt arbete Svenska mau LIB SEARCH
2 Skolsocialt arbete: Skolan som plats för och del i det sociala arbetet Bok, sekundär Tidigare kurslitteratur Tidigare kurslitteratur från kursen Svenska och lärande: Barns tal-, läs- och skrivutveckling i flerspråkigt perspektiv Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare Bok, sekundär Tidigare kurslitteratur Tidigare kurslitteratur från Från motstånd till framgång: att motivera
Bok, sekundär
26 kursen Specialpedagogiskt perspektiv på utveckling och lärande när ingen motivation finns
27
Bilaga 2: Utvalda studier och sökordsöversikt,
fas två
Sökord Språk Databas
/Sökväg
Antal träffar
Utvald studie Kategori
Föräldrarnas utbildningsnivå
Svenska GoogleScholar 13,900 Hemmets resurser Digital, primär
Föräldrarnas utbildningsnivå AND
teknikundervisning
Svenska DiVA 51 Teknikämnets
gestaltningar Digital, primär Social bakgrund AND socioekonomiska förutsättningar
Svenska DiVA 19,700 Utbildning på (O)lika villkor Digital, primär Socioekonomiska förutsättningar i teknikundervisning
Svenska Google 1,550 Lärarresurser - att verka för likvärdighet i utbildningen
Digital, primär
Undervisa i teknik Svenska och engelska
Libsearch 1 Att undervisa i teknik - försök till en utbildnings- filosofi utifrån Heidegger och Dewey Digital, primär
28 Teknikundervisning
AND inkludering
Svenska MUEP MAU 1 En möjlig inriktning på grundskolans teknik-
undervisning
Digital, primär
Charlotta Nordlöf Engelska DiVA 9 Swedish Technology Teachers ' Attitudes to their subject and its teaching
Digital, primär
Charlotta Nordlöf Svenska DiVA 9 Tekniklärares attityder till teknikämnet och teknikundervisningen
Digital, primär
Charlotta Nordlöf Engelska DiVA 9 Self-efficacy or context dependency?: Exploring teachers’ perceptions of and attitudes towards technology education Digital, primär
CETIS Svenska CETIS 3,370
000
T:et i STEM Digita, primär
