Tvåspråkiga barn i förskolan

2

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Tvåspråkiga barn i förskolan

Chilidren that are bilingual in preschool

Tawhid Salem

Lärarexamen 210hp

Barn och Ungdomsvetenskap

Ange datum för slutseminarium 2010-11-05

Examinator: Johan Lundin

Handledare: Vanja Lozic

Lärarutbildningen

Abstract

Salem, Tawhid (2010). Tvåspråkiga barn i förskolan.

Min undersökning inbegriper barns andraspråksinlärning. Studiens syfte är att få fram barns svårigheter i svenska som andra språk och hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn i förskolan.

Litteraturen innehåller många diskussioner angående tvåspråkighet, språkliga svårigheter i andraspråksinlärning och inlärningsmetoder som stimulerar språkinlärning.

Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning på en förskola. Där gjorde jag två gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens språkinlärning och pedagogernas arbetssätt.

I resultat har jag kommit fram till att barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk. Pedagogerna i den utvalda förskolan använder olika inlärningsmetoder som väcker barns intresse för att utveckla svenska som andra språk. För att stimulera barns språkinlärning, använder pedagogerna högläsning, upprepning, lek, sång och tema. Av pedagogernas svar framgår att modersmålet är mycket värdefullt vid andraspråkinlärning. Pedagogerna uppmuntrar föräldrar att tala modersmålet med sitt barn hemma. När pedagogerna med annat modersmål än svenska översätter ord och begrepp, får barn höra både svenska och modersmålet.

Innehållsförteckning

1. Inledning

……… 4

1.1 Syfte och frågeställning

………..…. 5

2. Tidigare forskning

……….... 6

2.1 Pedagogerna och inlärningsmetoder

……….. 6

2.2 Språk och kommunikation

……….... 8

2.3 Barn med svenska som andra språk

………9

3. Metod

………. 11

3.1 Presentation av förskolan

………... 11

3.2 Etiska aspekter

………. 12

3.3 Intervju

………12

3.3.1 Kritiska reflektioner kring intervjun………... 13

3.4 Observation

………... 13

3.4.1 Kritiska reflektioner kring observationerna……… 14

4. Resultat och analys

……….. 15

4.1 Intervju

……….... 15

4.1.1 Barns språkliga svårigheter……….. 15

4.1.2 Arbetssätt………. 16

4.2 Observation

………... 20

4.2.1 Barns språkliga svårigheter……… 20

4.2.2 Arbetssätt……… 20

4.3 Sammanfattning

………... 21

5. Diskussion

………22

5.1 Vidare forskning

……….. 23

6. Referenser

……… 24

Bilaga 1

……….. 27

1. Inledning

Ett mångkulturellt samhälle förknippas med en mångfald av kulturer, religioner, etniciteter och språk (Lunneblad, 2006). Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle, så är det inte ovanligt att se tvåspråkiga barn både i förskolan och skolan (Ladberg, 2003). Det är viktigt att stimulera båda språken hos tvåspråkiga barn. För att barn ska lära sig svenska och utveckla språket, bör de kunna sitt modersmål (Ladberg, 2003). Enligt Lpfö 98 ska förskolan ”bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål” (Lärarförbundet, 2006, s 28). Det är viktigt att utveckla båda språken redan i förskolan för att barn ska få en bra start i grundskolan. Detta gör vi genom att stimulera barns lärande genom olika former av stimulans t.ex. högläsning, estetiska aktiviteter samt modersmålsstöd.

Vi vet att språkutvecklingen är som intensivast i förskoleåldern. Det är då grunden för flerspråkigheten läggs. Forskning och erfarenhet visar att både inlärningen av svenska och barnets kunskapsutveckling underlättas om barnets får använda sitt modersmål (Skolverket, 2003, s 5).

Det är pedagogernas ansvar att stödja barns språkutveckling redan i förskolan. Enligt Lpfö 98 ska den pedagogiska verksamheten ”anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar” (Lärarförbundet, 2006, s 26).

Jag har svenska som andra språk och har arbetat som vikarie i många förskolor där det finns många tvåspråkiga barn. I många förskolor som jag arbetade i, träffade jag arabisktalande barn. Detta gör att jag talar arabiska och svenska med dem. Enligt Ladberg är ”Personer som talar barnets språk viktiga, inte enbart för språket, utan just för identitet och självförtroende (Ladberg, 2003, s 167). Att arbeta som vikarie i förskolor, gör att man träffar barn som har språkliga svårigheter i svenska som andra språk och ser olika verksamheter som stimulerar barns språkinlärning. Detta väckte intresse hos mig och jag valde att undersöka språkliga svårigheter hos tvåspråkliga barn, samt undersöka vilka arbetssätt som främjar språkinlärning hos tvåspråkiga barn. Min undersökning har skett i en mångkulturell förskola där alla barn har föräldrar som talar ett annat modersmål än svenska, utom ett barn som har föräldrar med svenska som modersmål. I den avdelning som jag har gjort min undersökning på talar alla barn ett annat modersmål än svenska. I avdelningen arbetar tre kvinnliga pedagoger med 17

barn. Jag har valt som metod att intervjua alla tre pedagoger och observera deras arbetssätt, samt observera barns språkutveckling.

1.1

Syfte och frågeställning

Enligt Lpfö 98 är förskolans uppdrag att stimulera varje språkutveckling samt bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lärarförbundet, 2006). Med denna tanke vill jag undersöka språkliga svårigheter hos tvåspråkiga barn och hur man hjälper barnen att övervinna sina språkliga svårigheter. För att besvara syftet har jag följande frågor:

- Vilka språkliga svårigheter har barn med svenska som andra språk i en mångkulturell förskola?

- Vilka arbetssätt använder de intervjuade pedagogerna för att utveckla svenska som andra språk?

2. Tidigare forskning

Eftersom min undersökning handlar om tvåspråkiga barn, vilka språkliga svårigheter de möter i ett enspråkigt samhälle samt vilka arbetsmetoder pedagogerna använder för att underlätta barns andraspråkinlärning, vill jag skriva om detta ur ett forskningsperspektiv. All litteratur som jag har läst tar upp tvåspråkighet med flera intressanta diskussioner som väcker starka känslor i Sverige. Enligt Håkansson (2003) tycker många människor att tvåspråkiga barn möter språkliga svårigheter i ett enspråkigt samhälle. Hon menar vidare att diskussioner om tvåspråkiga förs mest i enspråkiga samhällen, medan det upplevs naturligt att tala flera språk i tvåspråkiga samhällen. Att vara tvåspråkig eller flerspråkig är naturligt om man ser till majoriteten av världens befolkning. I världen finns mellan 5000 och 6000 olika språk fördelade på cirka 150 olika länder. Det betyder att ett land kan rymma flera språk. För att invånare i ett flerspråkigt land ska kunna kommunicera med varandra, måste de kunna tala minst två språk (Håkansson, 2003).

Alla språk ska vara viktiga i förskolan och skolan och det ska finnas lika mycket utrymme för varje språk. Det är inte så populärt med andra språk i skolan än engelska, spanska och franska, dock har italienska, portugisiska och ryska blivit mer populära (Skolverket, 2003). Enlig Ladberg & Nyberg (1996) är många människor i svenska samhället ovana vid flerspråkighet och de har inte ännu förstått varför det är viktigt att tala sitt modersmål. Eftersom många människor är enspråkiga, tror de att det är svårt för barnet att hantera flera språk (Ladberg & Nyberg, 1996). När barn lär sig sitt modersmål, blir det lättare att lära sig ett annat språk (Skolverket, 2003). En fråga som jag besvarar i resultatet av denna undersökning.

2.1 Pedagogerna och inlärningsmetoder

Det finns många forskaren som har skrivit om inlärningsmetoder. Utifrån ett teoretiskt perspektiv beskriver jag i min undersökning olika inlärningsmetoder som pedagogerna använder sig av för att främja språkinlärning hos tvåspråkiga barn.

”Språkets primära roll är att förmedla budskap. Barn använder språket för att förmedla sina behov, känslor och attityder till omvärlden” (Arnqvist, 1993, s 10). Genom språket uttrycker barnen sina känslor, tankar, åsikter och tolkningar av sin omvärld. Därför är det betydelsefullt att utveckla barns språk. För barn som har varierande språk och kulturell bakgrund, måste pedagogen vara lyhörd och utgöra ett samtalsstöd. Pedagogen kan skapa diskussioner genom att utgå från barns tankar, idéer och erfarenheter. Allt detta stödjer barnens språk och kunskapsutveckling (Lindberg, 2001).

Pedagoger på förskolan ska använda olika inlärningsmetoder för att stärka barns språk. Intressanta aktiviteter kan främja att barn lär sig språket. Olika arbetssätt kan påverka barns språkinlärning. Då är det viktigt att pedagoger har aktiviteter där barnen kan utvecklas på ett spännande sätt. Musik, lek och högläsning är bra exempel som man kan använda för att väcka barnens intresse (Ladberg, 1996).

Via språket kan vi kommunicera och ge uttryck för vår identitet (Ladberg, 2003). Språk och identitet hör ihop. När barn kan utrycka sina tankar och idéer stärks deras självförtroende och identitet. Som inlärningsmetod bör pedagogen vara medveten om vikten av barnens kulturella bakgrund. För att ett barn ska lära sig ett språk måste han/hon lära sig om den kultur där språket talas. Därför är det viktigt att pedagogen använder barnets kulturella bakgrund som diskussionsämne, till exempel böcker som innehåller texter som barnen känner till. Via detta förstärker pedagogen barnets identitet och självkänsla och då känner barnen sig respekterade (Gibbons, 2006). Barnen på förskolan bör få mycket språkstöd, via till exempel sagor, högläsning, berättelser, upprepningar av ord, meningsformuleringar och samtal (Ladberg, 2003). ”Förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och förmåga att kommunicera, såväl på svenska som på sitt modersmål” (Vallberg Roth & Månsson, 2008, s 33). För att pedagogerna ska skaffa sig information om barns kulturella bakgrund, bör de samarbeta med modersmålslärare och barns föräldrar (Ladeberg, 1996). De kan få också nya idéer och tankar från föräldrar för att använda i verksamheten (Ladberg & Nyberg, 1996). Genom samarbetet med modersmålslärare visar pedagogerna för barnen att det är viktigt med alla deras språk. Samtidigt förstår barnen att alla språk är värdefulla och att de behöver alla sina språk (Ladberg & Nyberg, 1996).

Enligt Løken &Melkeraan (1996) är det viktigt när man arbetar med barn med annat modersmål än svenska, att pedagoger samarbetar med varandra och att alla i arbetslaget engagerar sig för att utveckla barnens språk och kunskaper. Det är viktigt att pedagogerna har ett syfte med varje aktivitet som de gör med barnen. Pedagogerna kan utvärdera och dokumentera sina aktiviteter och barns språkutveckling på olika sätt, t.ex genom att fotografera, filma barn med videokamera osv. Detta underlättar för arbetslaget i personalmöten att diskutera barnens språkutveckling och planera aktiviteten efter barnens nivå och intresse med målinriktad språkutveckling. Pedagogernas dokumentation och utvärderingar kan väcka intresse hos barn, pedagoger och föräldrar när de ser det och hur de har utvecklat språket (Løken & Melkeraan, 1996).

Modersmålspersonalens närvaro på förskolan är viktig för barnens identitet, trygghet och självförtroende, eftersom de ofta tillhör samma kultur, traditioner och ibland samma land samt talar samma språk (Ladberg, 2003). För att utveckla barnets modersmål, bör han/hon få höra och använda sitt modersmål (Benckert, m.fl. 2008).

Personalen har stor betydelse för att uppmuntra föräldrar att stödja barnens modersmålsutveckling, eftersom föräldrar har en stor roll för att utveckla modersmålet. Då är det viktigt att lyfta det på förskolan så att föräldrar får tala modersmålet hemma (Arnberg, 1991).

2.2 Språk och kommunikation

Det är viktigt för barn som har ett annat modersmål än svenska att kommunicera med barn som har svenska som modersmål. När de kommunicerar med varandra, hjälper barnen som har svenska som modersmål de barnen med annat modersmål än svenska att hitta ord och bygga meningar (Ladberg & Nyberg, 1996). Genom kommunikationen utvecklar barnen sitt lärande, eftersom de lär sig av varandra. Vygostskji betonar att de sociala samspelen mellan barn är viktiga. När barn löser problem tillsammans, utvecklar de sina kunskap och inlärning (Vygotskji, 1999).

Språket är också ett socialt fenomen som utvecklas för att människor skall kommunicera med varandra. Barnet går i sin utveckling från det sociala till det

individuella. Vygotsky kan därmed sägas stå i motsättning till Piaget, som ansåg att utvecklingen går ifrån det individuella till det sociala (Arqvist, 1993, s 36).

Barnen ska känna sig trygga och säkra i förskolan för att kunna kommunicera med andra och utrycka sig. Alla barn ska delta i förskolans aktiviteter och våga uttrycka sig. Det är viktigt att en vuxen uppmuntrar barnet att kommunicera med andra och inte bli rädd att säga fel. För att barnet ska kunna utveckla sitt språk, ska vuxna göra det möjligt för dem att våga uttrycka sig (Ladberg, 2003). Mindre grupper underlättar för barnen som har ett annat modersmål än svenska att uttrycka sig när de gör sina aktiviteter, t.ex samlingen. Pedagoger kan göra samling med en liten grupp så att alla barn får möjlighet att våga uttrycka sig (Ladberg & Nyberg, 1996).

När barn går på förskolan, är det viktig att de utveckla språket. 18-36 månaders ålder är den viktigaste perioden för barnet att utveckla sin språkbas. Språkets bas innehåller ljudsystem, grammatik och basordförråd. Då är det viktigt att under denna period kommunicera och samtala med barn för att få möjlighet att höra och lära sig språket (Benckert, Hålland &Wallin 2008). Pedagogen kan använda vardagliga rutiner för att kommunicera med barnet som har ett annat modersmål än svenska t.ex vid matbordet och vid läggning. Barnen är vana vid vardagliga rutiner och känner sig trygga, vilket leder till bra samtal mellan barnet och vuxna och barnet och andra barn (Ladberg, 1990).

2.3 Barn med svenska som andra språk

Barnen som har svenska som modersmål har enbart ett språk och har redan i förrådet 10 000 ord som kallas för basala ordförrådet, när de börjar skolan.

När barn med svenska som första språk börjar i skolan, har de god erfarenhet av kommunikation i vardagliga situationer med vuxna och med jämnåriga, och behärskar vanligen användningen av talspråket i mer informella talsituationer väl. Barnet med svenska som andra språk har säkert ordförrådet på sitt modersmål (Ahlsén & Allwood, 2002, s 119).

Barnen möter flera krav i språkinlärningen för att komma vidare i sina studier och kunna integrera sig i samhället (Sjökvist, 2005). Då är det viktigt att utveckla barnets språk redan i förskolan för att ge barnet en bra start i grundskolan. Om barnet inte lär sig tillräckligt med

ord och begrepp på svenska och på modersmålet i förskolan, kan det bli så att barnet får språksvårigheter i grundskolan. Andra skolämnen, t.ex. matematik, handlar inte alltid om siffror och tal utan det handlar också om språket. För att lära barnet matematiska begrepp behöver pedagogen förklara det via språket (Ladberg, 2003). När barn lär sig två språk samtidigt, utvecklar de sitt modersmål i normalt takt, medan de utvecklar sitt andra språk långsammare (Arnqvist,1993). Andraspråksbarn kan ord och begrepp som är kända men främmande för dem (Lindberg, 1996).

I skolan sjunger man sånger om svenska företeelser, svenska växter och djur, på kända svenska melodier. Läraren kanske lättar upp stämningen med att skämta om saker som de svenska eleverna känner till. För dem blir det en stund skratt och avslappning. För den som inte känner till vad det handlar om, blir det inte skratt och avslappning – utan en ny ansträngning när man ska försöka förstå vad de andra har så roligt åt (Ladberg, 2003, s 181).

Känslan för språket är mycket viktig för förskolebarn. När vissa ord uttalas på modersmålet, påverkar det mycket, men det är tvärtom när de orden uttalas på svenskan.

3. Metod

Jag har valt att göra intervjuer med personalen i förskolan och observationer av deras arbetssätt. Genom de forskningsmetoderna får jag svar på mina frågeställningar. Jag gjorde min undersökning i en avdelning i en förskola där alla barn på avdelningen är tvåspråkiga dvs barnen har ett annat modersmål än svenska. Jag kontaktade personalen på avdelningen tidigare, vilket gjorde att det blev enkelt att göra mina intervjuer med personalen och observera deras arbetssätt. Genom intervjuerna fick jag pedagogernas tankar och upplevelser angående vad tvåspråkiga barn har för språkliga svårigheter och vilka inlärningsmetoder stimulerar deras språk. Syftet med observationerna var att få en helhetsbild av verksamheten med tvåspråkiga barn och hur pedagoger arbetar för att utveckla barns språk.

3.1 Presentation av förskolan

Den förskola jag vill göra min undersökning på har fyra avdelningar. Varje avdelning har mellan 17och 20 barn. Förskolan ligger i ett område där de flesta familjer har utländsk bakgrund. Det vill säga personer som är födda utomlands och talar ett annat modersmål än svenska (Lunneblad, 2006). Det är därför alla barn på förskolan har föräldrar med annat modersmål än svenska, utom ett barn som har föräldrar med svensk bakgrund. Varje avdelning har olika ålder på barnen. På varje avdelning arbetar tre anställda på heltid. Personalen är utbildad till barnskötare och förskollärare. Tre av pedagogerna i förskolan har svenska som modersmål och resten (nio pedagoger)

har ett annat modersmål än svenska. De arbetar med olika teman och är alltid fokuserade på språket.

På den utvalda avdelningen arbetar två barnskötare och en förskollärare. Båda barnskötarna har svenska som andra språk, en har bosniska och den andra har arabiska som modersmål. Alla tre arbetar heltid. Där har de 17 barn som alla har svenska som andra språk. Förskolläraren som har svenska som modersmål, heter Anna i uppsatsen, den arabisktalande är Zainab och den bosnisktalande är Alma.

3.2 Etiska aspekter

Jag kontaktade personalen via telefon och berättade för de om syftet med min undersökning. Enligt Bryman (2002) måste forskaren informera intervjuade personer om syftet med undersökningen. Deltagandet i undersökningen ska vara frivilligt och respondenterna ska ges rätt till att bestämma själva över sin delaktighet. Enligt Bryman (2002) ska personliga uppgifter om deltagarna vara anonyma och resultatet av undersökningen ska bara användas i uppsatsen.

3.3 Intervju

Jag har valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre förskolepedagoger. Syftet med intervjuerna är att få pedagogernas erfarenheter och tankar kring barns svårigheter i svenska som andra språk. Samtidigt vill jag få mer detaljerade beskrivningar om hur verksamheten utvecklar svenska som andra språk. Själva samtalet i intervjun ger mer detaljerade beskrivningar och innehåll (Thomsson, 2002).

När man använder kvalitativa intervjuer, ska man bestämma ett litet antal personer. Om man använder många intervjuer blir det komplicerat och svårt att bearbeta materialet (Trots, 1993). När man använder kvalitativa intervjuer, ställer man bestämda frågor men samtidig kan man utgå från informanternas svar genom att ställa följdfrågor. Allt detta för att få givande och relevanta svar (Jonsson & Svedner, 2006).

Jag intervjuade pedagogerna när de hade planering för att de inte hade någon annan tid för enskilda intervjuer. Då blev det gruppintervju vilket gjorde att det blev mer givande svar. Personalen hjälpte varandra med att svara på mina frågor och ge fullständiga svar genom att påminna varandra t.ex. olika aktiviteter som de gör med barnen. Vilket gjorde att intervjuande personer bygger upp sitt berättande i samspel med varandra (Thomsson, 2002)

Genom följdfrågor kan man ta reda på det som berör undersökningen (Bryman, 1997). Jag följde informanternas tankar och upplevelser kring min undersökning för att ställa följdfrågor. För att få ett givande och tydligt svar kring undersökningen behöver man

ställa frågan på olika sätt. Detta ledde också till trygg och bekväm samtal och dialog. Att få givande svar, kräver att man redan har läst böcker och har erfarenhet av teorier som berör ämnet (Thomsson, 2002).

Intervjun ägde rum på förskolan i ett litet personalrum, där personalen brukar göra sin planering och hålla möten. Vi satte oss i lugn och ro utan någon störning, och därför kunde vi fokusera på själva intervjun. Personalen rekommenderade att intervjun skulle ske under deras planering, för att kunna sitta och hålla samtalet i trygg miljö. Intervjun skedde i ett bästa möjliga klimat och ledde till ett bra samtal mellan deltagarna (Liljeqvist, 1977).

3.3.1 Kritiska reflektioner kring intervjun

När jag hade tänkt mig göra intervjun bestämde jag att den skulle vara enskild, men jag hade aldrig kunnat göra det för att det inte hade passat ihop med deras planering. Då bestämde jag att det skulle vara enkelt med gruppintervju under deras planeringstid. Första gången var de bara två pedagoger med i intervjun, för att en av dem var sjuk. Andra gången var alla tre pedagoger med i intervjun och den var också under deras planeringstid. Genom gruppintervju kunde jag inte få olika individuella svar på mina frågor för att kunna sedan jämföra resultatet och diskussionen i min undersökning. Informanterna gav liknande svar på mina frågor.

Enligt Thomsson (2002) är det bra att spela in intervjun när man vill ha berättande svar från intervjun till sin undersökning, för att registrera svaret exakt. Därför ansåg jag att det var bra att spela in mina intervjuer på mobiltelefonen för att informationen inte skulle gå förlorad. Intervjupersoner känner obehag när de bli medvetna om att de ska bli inspelade. De kände också större krav på sig att formulera sig väl. Många människor tycker att de låter konstigt på band (Thomsson, 2002).

3.4 Observation

För att få syn på barns språkliga svårigheter, observerade jag barnen vid två observationstillfällen, under olika aktiviteter, som var fokuserade på språket, med en

vecka mellan både tillfällena. Samtidigt observerade jag personalens arbetssätt genom att vara med på samlingen. Jag deltog inte aktivt i samlingen. Syftet med observationen var att kunna samla information om händelseförlopp i verkligheten. Samtidigt fick jag jämföra pedagogernas upplevelser och tankar från intervjun och verkligheten i verksamheten. Genom observationen kan observatören se den naturliga bilden av verksamheten (Bryman, 2002).

Jag har antecknade all viktig information som berör min undersökning när jag gjorde mina observationer. Detta underlättar för mig att komma ihåg tolkningar av observationer och kunna visa och diskutera materialet (Rubinstein Reich & Wesén, 1986).

Jag observerade barnen när de lekte i ett litet lekrum. Jag valde just det rummet för att kunna se hur barnen leker och höra dem när de kommunicerar med varandra. Lokalen är en viktig del när man vill studera barnen närmare (Rubinstein Reich & Wesén, 1986).

3.4.1 Kritiska reflektioner kring observationerna

Jag tänkte mig att jag skulle vara med under flera aktiviteter som var fokuserade på språket för att observera pedagogernas arbetssätt och barnens språkliga svårigheter, men det gick inte. Detta på grund av att det var tre inskolningar. Då var det svårt för personalen att göra samling eftersom det var mycket skrikande. Samtidig var det många i personalen som var sjuka i förskolan, vilket gjorde att en av pedagogerna måste gå till någon annan avdelning för att hjälpa till.

4. Resultat och analys

4.1 Intervju

4.1.1 Barns språkliga svårigheter

De tre pedagogerna berättade om att det är bra om barn behärskar två eller flera språk men samtidigt måste de som pedagoger använda bra metoder för att övervinna språkliga svårigheter. Alma och Zainab berättade att barn med annat modersmål än svenska har svårt att förstå sammanhangen i sagor och hitta de röda trådarna. Alma berättade

För några år sedan var det en flicka med svenska som modersmål, som bad mig att läsa en bok för henne. När jag började läsa boken kom en annan flicka med annat modersmål än svenska och ville lyssna på sagan. Medan jag läste sagan för dem började flickan med annat modersmål ställa frågor angående ord som hon inte förstod, t.ex. Vad betyder moln? Jag började förklara ordet för henne och visa bilder och fortsatte läsa sagan vidare. Då började det dyka upp nya ord som hon fortfarande inte förstod och hon fortsatte fråga efter betydelsen. Jag fortsatte förklara. Den svenska flickan började känna sig trött på sagan för att hon tyckte att det blev tråkigt med avbrotten i sagan och förklaringarna för den andra flickan. Sedan gick hon ut och andra den flickan stannade och lyssnade vidare.

Anna berättar att de orden som var med i sagan är självklart enkelt att förstå för ett barn med svenska som modersmål. Zainab har angett att ”vi har barn i förskolan som har svårt att förstå sammanhanget i sagor på grund av att de har brister i ordförrådet, vilket gör att de inte förstår sagan direkt”. Barn med svenska som andra språk lär sig språket långsammare än enspråkiga barn (Espenakk, 2005). Enligt Arnqvist (1993) är det så att när barn inte förstår betydelsen av begrepp i innehållet av sagan, då blir det svårare att förstå sammanhanget.

Alla tre pedagogerna har angett att på grund av brister i ordförrådet har barn svårt att kommunicera med varandra och med vuxna samtidigt. När barnet kan utrycka sina känslor och behov känner de sig tryggare. Anna berättade också att ”barn blir missförstådda när de kommunicerar med oss och när de kommunicerar med varandra för att de har svårt att utrycka sig rätt”. Pedagogerna berättade vidare att detta är på

grund av att barnen inte har hela ordförråd och svag baskunskap. Enigt Arnqvist (1993) blir det svårare för barn att kommunicera med andra och utrycka sina tankar, om de inte har tillräckligt ordförråd.

Alma talar om att barnen har svårt att böja ord korrekt, hon menar singular och plural. ”När det gäller verbböjning har barn svårt att böja verb till dåtid och framtid. Barnen brukar använda presensform, t.ex. använder barnen verbet ”går” men inte ”gick” när de berättar om dåtid”, säger Alma. Pedagogernas synpunkter stämmer överens med Håkansson (2003) i att andraspråksinlärare använder oböjda verb och substantiv i början av den grammatiska utvecklingen.

Zainab talar om att barn talar i ofullständiga meningar och med annorlunda grammatik. Barn använde sig av sitt eget språk, vilket gör att grammatiken blir fel, och de tolkar på sitt eget sätt. T.ex. istället för att säga ”jag är på toa” säger barnet ”jag är i toa”. Enligt Håkansson (2003) händer det ofta att barn med svenska som andraspråk gör grammatiska fel så att det blir fel meningsbyggnad.

4.1.2 Arbetssätt

Pedagogerna hävdar att barnet ska känna sig tryggt från början av inskolningen. Zainab berättade att ”vi frågar föräldrar om vissa ord och begrepp på deras språk som vi behöver för att kommunicera med barnet”. När barnen känner sig trygga i förskolan, då anpassar barnet sig för att leka med andra, kommunicerar med barn och med vuxna, kan utrycka sina känslor och behov och utveckla sig.

”Lek är ett viktigt arbetssätt för barns språkutveckling”, säger Alma. Genom leken kan barnen kommunicera med varandra, lösa problem och lära varandra ord på saker och ting, har alla pedagoger berättat om. När barn leker, utvecklar de sina förmågor t.ex att lära sig räkning, kommunikation med andra, namn på färger och olika ord och begrepp (Benckert m.fl.,2008).

Högläsning har alla pedagoger talat om hur viktigt det är för språkinlärning. Enligt Benckert m.fl. (2008) och Arnqvist (1993) är sagoläsning viktig för att barn ska

utveckla språket. Pedagogerna brukar läsa de populära sagorna högt för barnen och den arabiska pedagogen översätter till arabiska, och den bosnisk till bosniska. Anna berättade att ”genom högläsningen kan barnet utveckla sitt ordförråd”. Genom sagor lär barn sig nya ord och begrepp (Benckert m.fl., 2008, Håkansson, 2003, Ladberg, 2003). När pedagogerna läser en saga så dyker det upp många svåra ord som barnen inte riktigt förstår. Alma har angett att ”jag brukar översätta orden, använda synonymer och använda kroppsspråk för att förklara ordet för barnet”. Detta är ett bra sätt att göra när man läser en saga för barn, enligt Benckert m.fl. (2008). Pedagogerna har vidare angett att det är viktigt att läsa och tala tydligt för att barn ska kunna förstå betydelsen och uttalet.

Upprepningen har pedagogerna talet om. Anna berättade att ”vi upprepar de nya orden som dyker upp under vardagliga situationer, högläsningen och leken”. Enligt Ladberg (2003) får barnen med upprepningen höra ordet många gånger genom vardagliga rutiner. Pedagogen berättade vidare att när de upprepar ordet då är det lätt för barn att komma ihåg och lära sig ordet. ”Genom att använda olika meningar och olika situationer, upprepar vi det nya ordet för barnen, för att de ska kunna ordet i olika sammanhang”, säger Alma. Enligt Ladberg (2003) får barn möjlighet att benämna ord genom vardagliga situationer, när de får upplevelser vilket leder till språkutveckling

Modersmålet har en stor roll för att utveckla barns andra språk har pedagogerna nämnt. Alma har angett att ”vi brukar säga till föräldrarna när barnets inskolning börjar, att det är viktigt att barnet pratar sitt modersmål hemma”. För att stödja barns språkliga utveckling ska personalen ta ansvar och de ska uppmuntra föräldrar att tala modersmålet hemma (Arnberg, 1991). ”Föräldrar har stor roll att utveckla barnets modersmål”, säger Anna. Barn kan få den mesta hjälp med modersmålet av föräldrar för att de behärskar modersmålet. Det är därför viktigt med pedagogers uppmuntran för föräldrar att tala modersmålet med barnen (Arnberg, 1991). Zainab säger att ”vi brukar översätta sagor”. Enligt Becket m.fl. (2008) får barnet möjlighet att höra och använda modersmålet, när tvåspråkiga pedagoger översätter sagor och ord som barn inte förstår på svenska. Detta leder till språkutveckling. Zainab säger att ”på grund av att vi har arabisk- och bosnisktalande pedagoger finns det inga möjligheter att få hemspråkslärare. Hon berättade vidare att hon alltid översätter ord som sägs på svenska till arabiska för att barnen ska ha ordet på båda språken. Enligt Håkansson (2003) &

Arnberg (1991) blir det lättare för barnen att utveckla svenska språket, när de får stöd i deras modersmålutveckling. ”Behärskning av modersmålet underlättar för barn att lära sig svenska språket”, säger Anna.

Konkret material använder pedagogerna för att underlätta för barnen att förstå betydelsen av olika ord och meningar. De brukar använda färgade papper och upprepa namn på färgen. Alma talat om att ”vi visar olika bilder för barnen för att förklara meningar, t.ex. vi visar en bild med en pojke som dricker vatten och då säger vi att han dricker vatten”. ”Vi använder också djurbilder och nämner varje djur”, säger Zainab. När pedagogerna läser en saga för barnen, använder de flanusagor. Att visa barn bilder och figurer, underlättar detta för barn att förstå betydelsen för ord och begrepp (Enligt

Løken & Melkeraaen , 1996).

Pedagogerna brukar dela in barnen i små grupper när de vill göra en aktivitet med dem. Anna berättade att det är viktig att arbeta med barn i små grupper så att alla barn får stöd och mer utrymme för att utveckla sig. Zainab framhåller att ”i små grupper bli barns röster mer hörda och de får större utrymme att utrycka sina tankar”. Enligt Naucler, Welin & Ögren (1988) bör pedagogerna arbeta med små barngrupper för att kunna få bättre kontakt med barnen, när de inte har samma språk. Genom samtalet med barn i små grupper kan pedagogen observera barnet, vilket leder till att pedagogen ser barnet individuellt i sin språkutveckling (Naucler, Welin & Ögren, 1988).

”Sång är en viktig metod som man kan använda för att utveckla barns språkinlärning” säger Anna. Baker (1996) anser att sång är en bra inlärningsmetod för att utveckla barns språk och väcka intresse hos dem. Anna talar om att ”genom sång upprepar barn olika ord, vilket leder till språkinlärning”. Denna metod stödjer barns språkutveckling genom att skoja med språket och lära sig språkets uppbyggnad (Ladberg, 2003).

Pedagogerna berättade vidare att genom sång upprepar barn olika ord. ”Vi använder kroppsspråk när vi sjunger vilket underlättar för barnet att förstå betydelsen av ord och meningar. Då kan barn använda vissa ord när de pratar i vardagliga situationer”, säger Zainab. På så sätt blir det lättare för barn att förstå innehållet av en sångtext (Benckert, m.fl., 2008).

Alma berättade att ”samlingen är en viktig aktivitet för lärande som man brukar göra med barnen”. Rubenstein Reich (1993) anser att genom samlingsstunden får barn större möjlighet till språkövning när de sjunger sånger tillsammans med andra eller när pedagoger högläser en saga för dem.Pedagogerna talar om att de sjunger, läser en saga för barnen, frågar barnen vad de har gjort hemma och gör olika aktiviteter som är språkutvecklande. De har en nalle som går på hembesök varje vecka till ett barn. Pedagogerna lämnar varje vecka nallen till ett barn. Nallen ska vara hemma hos barnet en vecka på besök. Pedagogerna lämnar ett block till barnet med nallen. I blocket skriver pedagogerna olika frågor, t.ex. vad har du gjort med nallen? Föräldrarna kan hjälpa barnet att skriva ner svar. En vecka senare kommer barnet med nallen till förskolan och berättar för de andra barnen och vuxna under samlingen om vad han/hon har gjort tillsammans med nallen. ”Denna aktivitet gör att barn ska berätta om en händelse som de har upplevt. Detta underlättar för dem att kunna fantisera och berätta”, säger Anna. För att samlingen ska bli en lämplig metod för språkstimulering, bör pedagoger ha planerat samlingen efter barnens intresse, vilket till leder att barn blir deltagare (Løken & Melkeraaen, 1996).

Zainab talar om att ”vi brukar använda olika teman för att lära barn olika kunskaper inom olika områden eller ämnen. Förra terminen hade de tema hälsa”. Enligt Ladberg (2003) främjar temaarbete språkutveckling hos barnen. När man arbetar med samma tema under lång tid, får barnen möjlighet att fördjupa sig i ämnet vilket leder till språkutveckling (Ladberg, 2003). Pedagogerna har gjort olika aktiviteter med barnen. De berättade för barnen om nyttig och onyttig mat. Frukten är nyttigt mat som barn har lärt sig och samtidigt har barnen lärt sig namn på frukt. De gick också med barnen till en affär, handlade frukt för temat och visade för barnen i affären hur mycket fem citroner väger genom att använda vågen. De kan väga ett kilo medan en vattenmelon kan väga två kilo. De visade vägningssystemet för barnen på ett praktiskt och enkelt sätt. De visade för barnen hur stor en liter mjölk kan vara eller fem deciliter grädde. Detta gjorde de på ett enkelt och intressant sätt för att ge barnen kunskaper om volymmått, mättningssystem osv.. Genom temaarbete utvecklar barn sitt ordförråd inom ämnesinnehållet på modersmålet och på svenska (Beckert m.fl., 2008). Anna berättade att ”vi hade tagit upp allt som vi hade gjort i affären under samlingen och barnen fick berätta om vad de hade gjort och benämna saker”. När man låter barn sätta ord och återberätta, utvecklar de sitt språk (Ladberg, 2003).De ställde frågor som stöd

för barnet att komma ihåg fakta angående vägningen och andra saker som de hade gjort i affären. Detta gör att barnen skaffar sig många ord från olika situationer. ”Barnet får då möjlighet att använda ett mer situationsberoende språk på sitt modersmål och på svenska” (Benckert m.fl., 2008, s 29). Zainab talade om att använda intressanta aktiviteter med barn för att väcka deras intresse är viktigt för språkinlärningen. Detta har alla pedagoger kommit överens om.

4.2 Observation

4.2.1 Barns språkliga svårigheter

Jag observerade barnen under samlingen. Pedagogerna gjorde en aktivitet som handlade om prepositioner. En av pedagogerna lade en låda på golvet. I lådan ligger en leksak som är en pojke och heter Pelle. Varje barn ska få en uppgift. Uppgiften är att lägga Pelle någonstans. Pedagogen säger till barnet t.ex. lägg Pelle under bordet. Jag kom fram till att många av barnen i avdelningen har svårt med prepositioner. Vissa barn hade inte kunnat förstå uppgiften tills pedagogen översatte till barnets modersmål. Enligt Håkansson (2003) har tvåspråkiga barn grammatiska problem i språkinlärning.

Det är inte alla barn som förstod sagan när pedagogen hade läst den på svenska under samlingen. Andra pedagoger översatte sagan till arabiska och bosniska. Enligt Benckert m.fl. (2008) är modersmålet en bra metod som man kan använda i förskolans verksamhet för att utveckla barnets språk och identitet.

4.2.2 Arbetssätt

Intressanta aktiviteter använder pedagoger för att väcka barnets intresse och utveckla språket. Detta har jag sett under samlingen när pedagogerna sjöng med barn och gjorde olika aktiviteter som är fokuserade på språkinlärning. Barnen kan få språkstöd i förskolan för att utveckla språket genom högläsningen, sagor, berättelser och samtal (Ladberg, 2003). Pedagogen hade läst Rödluvan och vargen för barnen som en flanusaga under samlingen. Hon hade läst sagan på svenska och andra tvåspråkiga

pedagoger översatte till sina modersmål. Sedan fick barnet återberättade sagan på svenska eller på modersmålet med hjälp av bilder. Flanusagor är ett bra hjälpmedel för att barn ska förstå innehållet av sagan (Løken & Melkeraaen, 1996).

Pedagogerna bjöd mig till en fest som de hade gjort för barnen. Festen gjorde avdelningen för att det var en muslimsk högtid och många eller de flesta barnen som var på avdelningen var muslimer. Innan festen gjorde de en samling med barnen, där varje barn fick berätta vad de gjort för roligt under högtiden. Att använda barnets kulturella bakgrund i förskolans verksamhet är en bra metod för att utveckla barnets språk och lärande. När barnen berättade under samlingen vad de gjort under den muslimiska högtiden, så var barnen glada över det och berättade glatt om de dagarna och vad de hade gjort och ätit. Detta utvecklar barnets identitet och självförtroende, enligt Gibbons (2006).

4.3 Sammanfattning

Barn med svenska som andra språk har olika språkliga svårigheter. De problem barn stöter på är brist i ordförrådet och grammatiska fel. Detta gör att pedagogerna använder olika intressanta inlärningsmetoder för att barnen ska övervinna svårigheterna. Det är viktigt att barn känner sig trygga för att kunna anpassa sig till andra. Lek är en intressant inlärningsmetod för att utveckla barnets kunskaper. Genom att pedagoger högläser för barnen ökar ordförrådet. För att barn ska lära sig ord och begrepp använder pedagogerna upprepningen som arbetsmetod. Översättning av sagor till modersmålet brukar pedagogerna göra för att underlätta för barn att utveckla båda språken. Barn som kan sitt modersmål har lätt att lära sig ett nytt språk. För att förklara ord och meningar för barn med svenska som andra språk är det bra att använda konkret material t.ex. bilder. Barn kan utrycka sig bättre när de är i en liten grupp. Sång är en rolig metod för språk inlärning. Under samlingen gör pedagogerna olika aktiviteter med barnen för att de ska utveckla språket. Genom teman kan barnen skaffa sig olika kunskaper inom olika ämnen.

5. Diskussion

Syftet med min undersökning är att undersöka språkliga svårigheter hos tvåspråkiga barn samt vilka arbetsmetoder pedagogerna använder för att stimulera barns andraspråksinlärning. För att besvara mina frågor har jag använt mig av observationer och intervjuer.

I min undersökning har jag kommit fram till att tvåspråkiga barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk såsom grammatiska fel i meningsbyggnad och brist i ordförrådet. Pedagogerna använder olika metoder för att främja barns andraspråksinlärning som högläsning, lek, upprepning, konkret material, sång och samling. Modersmålet har stor betydelse för barns inlärning av det nya språket.

När pedagogerna högläste en bok, översatte de den till både arabiska och bosniska. Jag märkte att många barn blev uttråkade och inte ville lyssna längre. Jag tycker också att översättningen tog lång tid. Istället kan en tvåspråkig pedagog samla barn som talar samma modersmål och översätta sagan för dem före sagostunden, som är på svenska, vilket leder till modersmålsträning (Stockfelt- Hoatson, 1975). Detta underlättar barns förståelse av bokens innehåll, som är skrivet på svenska. Medan för barn som inte har tillgång till modersmål pedagog kan föräldrarna låna samma bok och översätta den för barnet (Stockfelt- Hoatson, 1975). På bibliotek kan man nu låna många barnböcker som är översatta till flera språk. Pedagogen kan välja sådana böcker som är översatta till flera modersmål. På det sättet ges föräldrarna som inte kan svenska större möjlighet att låna hem boken som är skriven på deras modersmål.

Eftersom alla barn på avdelningen på den utvalda förskolan hade svenska som andra språk, kommunicerade barnen med varandra på sitt modersmål. Jag märkte att pedagogerna inte deltog i leken med barnen. Det tycker jag var inte bra för barnens språkutveckling för att det fanns inga barn som hade svenska som modersmål. Enligt Benckert m.fl. (2008) är vuxnas närvaro viktig i leken eftersom de inspirerar barns tänkande och fantasi genom att visa barnen hur man använder språket, vilket leder till språkutveckling. De hjälper barn genom att sätta ord på saker (Benckert m.fl., 2008).

I många förskolor betraktar samling som en traditionell inlärningsmetod. Många forskare som Løken & Melkeraaen (1996) och Håkansson (2003) är av denna åsikt. Men Ladberg (2003)

anser att samling är en dålig situation för barns språkutveckling. Hon menar vidare att det blir svårare för barn att koncentrera sig och lyssna på vad pedagogen säger samt att barn känner sig otrygga så att de inte kan uttrycka sig i större grupp.

5.1 Vidare forskning

Syftet i min undersökning handlar om barns språkliga svårigheter i svenska som andraspråk i förskolan och pedagogernas arbetssätt för att utveckla barns andraspråk. Som vidare forskning vill jag genomföra en liknande undersökning på en mångkulturell grundskola för att se om tvåspråkiga elever också möter språkliga svårigheter med svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka hur lärarna arbetar med svenska språket hos tvåspråkiga elever. Som undersökningsmetod ska jag utföra intervjuer med lärarna och eleverna för att kunna jämföra deras perspektiv på språkliga svårigheter och lärarnas arbetsmetoder.

6. Referenser

Alsen, Elisabet & Alwood, Jens. (2002) Språk i fokus. Lund: student litteratur.

Arnberg, Lenore (1991). Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under

förskoleåldern. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB.

Arnqvist, Anders (1993) Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur

Baker, C. (1996). Barnets väg till tvåspråkighet. Råd till föräldrar och lärare i förskola

och grundskola. Uppsala: Påfågeln.

Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin. Myndigheten för skolutveckling (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Liber.

Bryman A. (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.

Espenakk U. m.fl. (2005) TRAS : tidig registrering av språkutveckling : handbok om

språkutveckling hos barn. Herning: SPF-utbildning.com, Special-paedagogisk Forlag

Gibbons, Pauline (2006): Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Ladberg, G. (1996). Barnen och språken. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och

förskola. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg G. & Nyberg O. (1996) Barnen och språken. Tvåspråkighet och flerspråkighet

Ladberg, Gunilla (2003) Barn med flera språk. Stockholm: Liber

Liljeqvist, L- E. (1977). Samtal utan misstag, praktisk samtals- och intervjuteknik. Es-kilstuna: Psykologiförlaget.

Lindberg, Inger (2001): Samtalet som didaktiskt verktyg. I: Nauclér, Kerstin. (red.): Valda

artiklar ur: Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Barns och ungdomars lärande i teori och praktik. Stockholm: Sigma förlag.

Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: En etnografisk studie på en förskola i ett

multietniskt område. Göteborgs universitet.

Lärarförbundet (2006). Lärarens handbok. Tryckindustri Information, Solna.

Løken, A., & Melkeraaen, Å. (1996). Fånga språket!: När svenska är barnens andra språk. Hässelby: Runa Förlag AB.

Naucler K, Welin R. & Ögren M. (1988) Kultur- och språkmöten. Om tvåspråkigt arbetssätt i

förskolan. Stockholm : Socialstyrelsen: Utbildningsförlaget

Patel R & Davidson B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Studentlitteratur. Lund

Rubinstein Reich, L, Wesén, B. (1986). Observera mera! Lund: Studentlitteratur.

Sjöqvist, Lena (2005) Tankarna springer före. Stockholm universitet.

Sjöqvist, L & Lindberg, I. (1996). Svenska som andraspråk – varför det? Om behovet av en

kvalificerad andraspråksundervisning i en mångkulturell skola. I Hultinger, Eva-Stina &

Wallentin, Christer (red.). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.

2000. Stockholm: Skolverket.

Stockfelt- Hoatson, Britt- Ingrid. (1975). Invandrarbarnen och språket. Behovet av

träning i hemspråket och svenska. Malmö: Beyronds AB

Thomsson, Helene (2002) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan (1993) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vygotky, Lev S (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.

Elektroniska källor

Vallberg Roth, A-C & Månsson, A (2008). Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i Sverige: Ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv. Nordisk barnehageforskning, 1(1), 25-39 http://www.nordiskbarnehageforskning.no

Bilaga 1

Intervjufrågor

•

Hur många språk är representerade på förskolan?

•

Hur många barn har ni på avdelningen?

•

Hur många personaler har ni på avdelningen?

•

Hur många personaler med annat modersmål än svenska har ni på avdelningen?

•

Vilka svårigheter möter barn i sin inlärning av svenska som andra språk?

•

Hur utvecklar ni barns svenska som andra språk?

•

Hur påverkar modersmålet barns inlärning av svenska som andra språk?

•

Hur stödjer föräldrarna barnet för att utveckla modersmålet?

•

Vilka inlärningsmetoder tycker ni är bra för barns inlärning av svenska som andra språk?