Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poäng
En läroboksanalys – när Skåne blev
svenskt
A textbook analysis –when Scania became Swedish
Fredrik Jönsson
Jovan Kostadinovski
Lärarexamen 180p
Historievetenskap och lärande 2007-02-27
Examinator: Ulrika Holgersson Handledare: Thomas Småberg
Sammanfattning
Jönsson, Fredrik och Kostadinovski, Jovan. Det skånska kriget och försvenskningen i
läroböckerna. (A textbook analysis – when Scania became Swedish) Individ och samhälle, Lärarutbildningen, 180 poäng, Malmö högskola 2007.
Syftet med detta arbete är att undersöka hur det skånska kriget och försvenskningen behandlas i några av grundskolans vanligaste läroböcker. Vi ville även veta vilken betydelse läroboken har för genomförandet av undervisningen.
Arbetet ger en sammanfattning av Skånes historia och en överblick av hur vi som lärare kan motivera studier om Skåne utifrån våra nuvarande styrdokument.
Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i historiedidaktiken och betydelsen av ett historiemedvetande. Vad är ett historiemedvetande och behöver vi detta? Den metod vi främst använder oss av för att få svar på våra frågor är läroboksanalys. Som ett komplement använder vi oss av en enkätundersökning för att lyfta fram lärobokens betydelse i historieundervisningen.
Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att urvalet kring det skånska kriget och försvenskningen är begränsat i läroböckerna och att de förklaringar som finns är bristfälliga då de bland annat inte lyfter fram olika perspektiv av historien. Vår enkätundersökning visar även att läroboken fortfarande är grundläggande för planering och genomförande av historieundervisningen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 6
1.1 Syfte och frågeställning 8
1.2 Avgränsningar 8
2 BAKGRUND 9
2.1 Skånes historia – sammanfattning 9
2.2 Styrdokument 11
3 TEORI OCH METOD 13
3.1 Teoretisk förankring – Historiedidaktik 13
3.1.1 Historiemedvetande 13
3.1.2 Behöver vi ett historiemedvetande? 15
3.2 Metod 16
3.3 Läroboksanalys 16
3.4 Enkätundersökning 18
3.4.1 Population och urval 20
3.5 Tidigare forskning 20
3.6 Analysperspektiv 21
3.6.1 Religion och kultur 22
3.6.2 Politik 22
3.6.3 Ekonomi 23
3.6.4 Sociala förhållanden 23
4 INTRODUKTION TILL BÖCKERNA 25
4.1 Böcker 4 – 6 25
4.2 Böcker 7 – 9 26
5 DET SKÅNSKA KRIGET OCH FÖRSVENSKNINGEN 28
5.1 Religion och kultur 28
5.2 Politik 29 5.3 Ekonomi 32 5.4 Sociala förhållanden 33 5.5 Enkäten 37 5.5.1 Bortfallsanalys 37 5.5.2 Lärarnas svar 38 6 ANALYS 39 7 REFERENSER 44 BILAGOR 46
1 Inledning
Vi har valt att skriva vår uppsatts om Skåne och dess unika historia från danskt till svenskt. Den kända historiker Herman Lindquist skriver följande rader i sin bok ”Från istid till nutid”.
Den svenska ockupationsmaktens etniska rensning och folkfördrivning tystades snabbt ner och har aldrig egentligen debatterats i Sverige. Den inhemska svenska propagandan har varit så effektiv att majoriteten av Sveriges befolkning utanför Skåneland idag inte har en aning om att Skåne tvingades att bli svenskt med brutala metoder. På Stortorget i Malmö sitter fortfarande Karl X Gustav till häst. Motsvarande ockupationskung i exempelvis Baskien eller på Korsika skulle förmodligen sprängas i bitar av sentida motsvarande baskiska eller korsikanska snapphaneättlingar1.
Under vår utbildning mot historielärare har begreppet historiemedvetenhet ofta dykt upp. Detta har varit en viktig kunskap på väg mot läraryrket. Sättet att förmedla historia för att ge en bredare förståelse för hur händelser i historien hänger samman skapar en större förståelse för historiens betydelse för vår identitet och hur världen runt om kring oss har blivit som den är. Många elever tror att saker bara händer. Det är vår roll som lärare att ge en bredare sammanhängande och förklarande historisk skildring. Citatet ovan är hämtat ur Herman Lindquist bokserie ”Från istid till nutid”, som handlar om Sveriges historia. Lindquist har med denna serie och även andra historiska verk blivit kanske Sveriges mest kända (populär)historiker. Han har genom sin popularitet bidragit till ett ökat historieintresse i landet, och har med sin ledande ställning även satt sin prägel på det svenska samhällets kollektiva historiemedvetande.
Sveriges Television har genom sin uppmärksammade TV-serie ”Snapphanar” också bidragit till det kollektiva historiemedvetandet. I serien skildras frihetskämpande bönder som tar till vapen för att skydda sin skånska identitet mot den svenska ockupationsmaktens etniska rensningar. Det skånska presenteras som en klassisk nationalism, vilket ger en förenklad och till och med felaktig bild då nationalismen, i den form vi känner den idag, inte växte sig stark förrän på 1800-talet. Historiker som kritiserar synen på etnisk rensning och nationalism menar att det var andra faktorer som spelar en mera avgörande roll.
Med detta som utgångspunkt började vi att intressera oss för hur dagens läroböcker skildrar det skånska kriget, snapphanarna och försvenskningen. År 1658 stod det klart att Skåne genom freden i Roskilde hade blivit svenskt. Efter detta årtal började en försvenskningsprocess av det skånska landskapet att äga rum som stundtals var mycket grym. Hur väljer läroboken att ta upp detta och vilka förklaringar kan man hitta?
1.1 Syfte
Under vår utbildning har vi stött på flera olika läromedel och vi upplever att läroboken är det läromedel som de flesta lärare baserar sin undervisning på. Detta ställer stora krav på att flera perspektiv och förklaringar måste finnas med i läroboken för att ge en bredare förståelse för den period, händelse eller epok som studeras. Syftet och drivkraften bakom detta arbete är att undersöka hur några av de vanligaste läroböckerna, i grundskolans senare del, behandlar det skånska kriget och den efterföljande försvenskningen främst genom att studera om flera olika perspektiv av historien lyfts fram i läroböckerna. Vi vill även undersöka i vilken omfattning lärarna använder sig av läroboken för genomförandet av sin undervisning. De problem som diskuteras i uppsatsen kommer främst att vara av historiedidaktisk natur.
1. Hur behandlas det skånska kriget och den efterföljande försvenskningen i läroböckerna?
2. Hur förhåller sig lärarna till läroböckerna?
1.2 Avgränsningar
När det gäller läroböckerna kommer vi att undersöka tre av de vanligaste läroböckerna i årskurs 4-6, och två av de vanligaste läroböckerna i årskurs 7-9. Enkätstudien är baserad på svaren från 23 lärare som undervisar i årskurserna 4-9 i Malmö, Lund och Trelleborg. Vi begränsar oss alltså till lärare i Skåne eftersom det är Skånes historia vi är intresserade av.
I denna undersökning har vi inte tagit med gymnasiet eftersom vi båda läser till lärare i grundskolans senare del. Dessutom anser vi att historieundervisningen blir mera inriktad på världshistoria i takt med att eleverna blir äldre.
2 Bakgrund
2.1 Skånes historia – sammanfattning
När inlandsisen började smälta bort var Skåne den första biten land av det nuvarande Sverige som stack upp över vattenytan. Det är också i Skåne som man funnit de äldsta bosättningar i vårt land. Detta tyder på att människor vandrat från Tyskland i söder och sedan vidare norrut när isen smälte bort. De första människorna i vårt land levde på stenåldern och kallas för jägare och samlare och dessa levde i mindre grupper. Det är först från vikingatiden som det finns många fornlämningar som visar på att det fanns en etablerad kontakt och handel över Öresund. Adam av Bremen som kristnade Norden skrev 1070:
Från Själland till Skåne finns många sjöförbindelser, den kortaste till Helsingborg, som man t.o.m. kan se. Skåne är den vackraste provinsen i Danmark, som också dess namn visar. Det är väl rustat med män, fruktbart och rikt på handelsvaror, och det är nu fullt av kyrkor. Skåne är två gånger så stort som Själland – det har nämligen 300 kyrkor, medan Själland sägs ha hälften så många, Fyn tredjedelen. 2
Med kyrkans ökade makt och betydelse blev med tiden Lund Norden kyrkliga centrum och biskopsstad över den östdanska provinsen. Från 1200-talet började de skånska städerna växa fram och ofta var dessa hamnstäder som t.ex. Malmö, Helsingborg och Ystad. Även nya städer på andra sidan Öresund grundades vid denna tid, vilket tyder på en betydelsefull handel över sundet.3
De många slott och stora gårdar som Skåne är så starkt förknippat med grundlades även de under 1200-talet då adeln började växa sig stark på grund av att kungen behövde en beriden här.4 Ekonomin baserades på skogsnäring, boskapsskötsel och senare jordbruk. Även om adeln växte sig stark under hela medeltiden så var allmogen den dominerande befolkningsgruppen och dessa hade bestämmanderätt i häradstingen. Skåne hade en egen lag som det dömdes, efter den så kallade skånska lagen, och man hade även en egen kyrkolag. Under 1500-talets första del blev det en turbulent tid i Danmark med maktskifte. Det var Christian II som blev avsatt av sin farbror Fredrik I. Christian II fick borgare och bönder med sig då han ville genomföra reformer som gynnade dessa
2 Genrup, Kurt m.fl., Skåne, Bilda förlag, 2002, s.48 3 Genrup, 2002, s.54
befolkningsgrupper5(där av namnet ”den gode”). Bönderna och borgarna i Skåne ställde upp bakom Christian II men i två slag på skånsk mark förlorade Christian och frihetskämparna makten. Det är samme Christian som i Sverige för alltid kommit att kallas Christian tyrann då han 1520 genomförde Stockholms blodbad. Under 1500-talet började tonen mellan Danmark och Sverige att hårdna och detta blev början på flera stora krig som pågick mellan 1563 och 1710. Striderna rasade mellan länderna och Skåne var många gånger orsak till dessa krig. Sveriges allt aggressivare utrikespolitik och önskan att göra Östersjön till ett svenskt innanhav var en bidragande orsak. Det var först genom Karl X och freden i Roskilde 1658 som Skåne blev svenskt. Men stridigheterna fortsatte och 1676 stod slaget vid Lund som är ett av Europas blodigaste slag6. Slaget vid Lund räknas ofta som det avgörande slaget om Skåne även om det sista slaget stod 1710 då danskarna gjorde ett sista försök att återta Skåne. Det var Karl XI som efter slaget vid Lund på allvar började med en försvenskningspolitik som skulle göra skåningarna svenska. Verktyg för att påskynda processen var svenska präster, ABC- läsebok för befolkningen och grundandet av Lunds universitet. Men även andra metoder användes mot befolkningen för att göra Skåne svenskt. I gränsområdet mellan Skåne och Småland härjade snapphanarna som var skånska friskyttar som ofta understöddes av Danmark. Dessa orsakade svenska trupper stora skador. Den skånska befolkningen som misstänktes understödja snapphanarna blev brutalt behandlade och straffades med döden.7 Metoderna som användes var effektiva och den skånska befolkningen blev över en generation svenskar.
Under 1790 slöts ett neutralitetsförbund som skulle skydda de båda länderna mot det allt aggressivare England. Danmark anfölls vid två tillfällen av England och under senare delen av 1800-talet av Tyskland utan att Sverige ingrep. Detta ledde till ett starkt misstroende mot Sverige från dansk sida.
Men inte enbart krig och elände finns att finna i den skånska historien, under 1800-talet blev Skåne en pionjär inom jordbruket genom enskiftet som kom att effektivisera jordbruket i hela Sverige. I Skåne anlades även den första järnvägen och motorvägen i
5 Wørmer, Stig, Danmark og Skåne, Fra krig og forsvenskning till øresundsregion, Gads Forlag, 2003,
s.34
6 Lindquist, Herman, 2002, s.263 7 Wørmer, Stig, 2003, s. 40
Sverige. Närheten till kontinenten och det bördiga landskapet har bidragit till Skånes betydelse för Sverige.
2.2 Styrdokumenten
Som professionell lärare är det viktigt att komma ihåg att det man förmedlar för eleverna ska finnas förankrat i lärarkårens styrdokument. Lpo 94 är den läroplan som i dagsläget styr skolans och lärarnas uppdrag, och kursplanen är det dokument som anger vilka mål en elev ska ha uppnått i grundskolans olika ämnen. Vi som är lärare känner alla till och är överrens om de grundläggande värden som skolan ska vila på och vi får inte misslyckas med att förmedla vikten av alla människors lika värde, demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män och så vidare. Däremot säger inte kursplanen specifikt vad man innehållsmässigt ska läsa om i de olika ämnena. Den är istället inriktad på att eleven ska besitta en viss sorts färdigheter och ha tillgodogjort sig vissa faktakunskaper vid olika åldrar. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det att skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.8 Det är alltså upp till läraren att tolka vad som är ”viktigast” att undervisa om och därefter lägga upp innehållet i undervisningen, i detta fall historieundervisningen. Med tanke på detta vill vi här tidigt klargöra hur och om man kan motivera att vi som lärare undervisar specifikt om Skåne. Finns det någon mening med att studera Skånes historia i grundskolan? I kursplanen för historia står det under rubriken Ämnets syfte och roll i utbildningen:
Historia är en viktig del i all kunskap. Såväl i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv har all mänsklig verksamhet och all kunskapsbildning en historisk dimension. Ämnet historia utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se sig själv och företeelser i nutiden som led i ett historiskt skeende. Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur.
Ämnet skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser. Detta skall utveckla förståelse av nutiden och vara en grund för att anlägga perspektiv på framtiden. Utbildningen i historia bidrar till att utveckla såväl ett interkulturellt perspektiv som en kulturell identitet utifrån det kulturarv som överförs från generation till generation9.
8 Lpo 94
9http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3884&e
Det centrala för oss i texten ovan är att eleverna lär sig att tänka kritiskt, ifrågasätta och lära sig att analysera. I detta fall förstå att Skåne har varit danskt, att vara nyfikna över hur människornas danska identitet har förvandlats till svensk och att försöka tänka sig in i framtiden.
Som lärare måste vi även uppmärksamma eleverna om att historia existerar både i stora och små sammanhang. Kursplanen i historia säger vidare att eleven skall ”känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen; känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder; att kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder”.10 Undervisning om Skånes historia möjliggör en rad av dessa olika moment. Som exempel kan landskapets betydelse för Sverige under stormaktstiden diskuteras. Eleverna lär också känna sitt närområde vilket kan bidra till att forma och stärka en kulturell och historisk identitet. Lokalhistorien kan även bidra med inlevelse i förfluten tid med utveckling av historisk empati som grund för vidare moraliska förhållningssätt11. Kunskaper om den svenska ockupationsmakten och försvenskningen av Skåne skulle kunna ge bättre förståelse för andra problemområden världen över.
Värt att nämna är att historien i skolan traditionellt delas in i tre delar: lokal historia, svensk- eller nordiskhistoria samt världshistoria. Ordningen avspeglar också hur tyngdpunkten för historieundervisningen förskjuts med stigande ålder12. Det finns dock inget som säger att yngre barn inte kan studera världshistoria. Man kan börja i det lokala och koppla Skånes historia till Sverige och världen. Att börja undervisningen med något som är bekant och nära gör att eleverna kan relatera till detta, därmed kan även historieintresset öka för eleverna.
I kursplanen för historia finns historiemedvetande med som ett av målen. Då detta är centralt för vår uppsats har vi valt att behandla begreppet i ett eget avsnitt. Vi kommer
9Kursplan och betygskriterier, Historia
11 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik, Liber, Stockholm 2004. s.217
även att diskutera bruket av historia och hur man kan välja att förmedla denna. Samma person eller händelse kan beroende på vem som berättar få olika betydelse.
3 Teori och metod
3.1 Teoretisk förankring - Historiedidaktik
I historieundervisningen finns det inte utrymme för att läsa om många miljarder människors historia genom alla tider. Historielärarens uppgift blir således att välja ut de händelser och epoker som är väsentliga och att fokusera på dessa i undervisningen. Urvalsfrågan blir därmed den första frågan som historieläraren måste ta ställning till. Kommunikationsfrågan är den andra frågan och denna belyser vilken metod som ska tillämpas, alltså hur undervisningen ska bedrivas. Den sista frågan är legitimitetsfrågan och denna ska svara på varför vi undervisar om en viss ”historia”.13
Vi nämnde i början av uppsatsen att en stor del av de problem vi diskuterar kommer att finnas inom didaktikens teoretiska område, eller närmare bestämt historiedidaktikens. Avsikten med denna undervisningslära är att besvara frågorna ”Vad”, ”Hur” och ”Varför”, för att tydliggöra historieundervisningens teori och metod14. I denna uppsats kommer vi främst att koncentrera oss på frågan ”Hur” och” Varför”. ”Hur” frågan berör hur det skånska kriget, snapphanarna och försvenskningen framställs i läroböckerna och ”Vad” frågan är redan tydlig, nämligen Skåne. Vi har konstaterat vilka de centrala frågorna i historiedidaktiken är, men vi måste även tänka på till ”Vem” historien förmedlas, och med detta i tankarna ska vi nu gå vidare till det förmodligen mest centrala inom historiedidaktiken.
3.1.1 Historiemedvetande
Den teoretiska diskussionen inom historiedidaktiken har de senaste 20 åren kretsat mycket kring begreppet historiemedvetande. Uttrycket fick sitt genombrott i Tyskland under 1980-talet och spreds sedan även till Norden.15 Idag förekommer historiemedvetande frekvent i olika böcker och artiklar inom den historiedidaktiska debatten. Begreppet finns även med i kursplanen för historia i form av att eleven ska ”förvärva ett historiemedvetande som underlättar tolkningen av händelser och skeenden
13 Hermansson Adler, 2004, s.61 14 Ibid, s.62
15 Jensen, Bernard Eric (1997) ”Historiemedvetande –begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”, i
i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden”.16 Närmare än så definieras inte begreppet i kursplanen. Hur ska man då förklara eller förstå vad historiemedvetande innebär?
Även om tolkningen av begreppet kan variera något bland olika historiedidaktiker måste svaret sökas i begreppets myntare Karl-Ernst Jeismanns fyra definitioner:
• Historiemedvetande är den ständigt närvarande vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.
• Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden.
• Historiemedvetande är hur dåtiden är närvarande i föreställning och uppfattning.
• Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som baseras på emotionella upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen.17
Niklas Ammert menar att det centrala i dessa definitioner är att historiemedvetande handlar om upplevelsen av ett sammanhang mellan tolkning av det förflutna, förståelse för nutiden och perspektiv på framtiden. Människor ska kunna se sig själv och sin livssituation i ljuset av erfarenheter och kunskaper om det förflutna, men även ha förväntningar på den framtida utvecklingen.18 Det är inte kunskap om dåtiden eller några enskilda historiska fakta som är det väsentliga, det viktiga är att se hur vi människor och vårt samhälle står i förbindelse och har formats ur dåtiden.
De tre tempusformerna i historiemedvetande är ömsesidigt beroende av varandra. Skillnaden mellan en historiebok nu och för femtio år sedan är inte bara att det finns mer historiskt innehåll att presentera. Vi måste även komma ihåg att när nuet förändras, rör sig även historien och framtiden i våra föreställningar med detta ”Nu”. Vårt samtida samhälle påverkar alltså vår syn på historiska företeelser och på framtiden, men på
16 Kursplan och betygskriterier, Historia 17 Karl-Ernst Jeismann, 1979 s.45
18 Ammert, Niklas (2004) ”Finns då (och) nu (och) sedan?” i Historien är nu. En introduktion till
samma gång påverkas synen av vår nutida tillvaro genom tolkningen av det som har hänt i det förflutna.19
3.1.2 Behöver vi ett historiemedvetande?
Vad har vi för användning av ett historiemedvetande och hur kommer det i uttryck? Bernard Eric Jensen menar att det finns fem läroprocesser i vilka historiemedvetandes funktioner visar sig: Historiemedvetande som identitet, som möte med det annorlunda, som socio- kulturell läroprocess, som värde och principförklaring och som berättelse.20 Som vi förstår är det identitet, hur livet kan levas och sambandet mellan dåtid, nutid och framtid som står i centrum för Jensens fem processer/kategorier. Den första och den andra ligger mycket nära varandra och vill belysa förståelsen för den egna identiteten. För att veta vem man själv är måste man markera skillnaden mot de andra i tid och rum. Hermansson Adler menar att detta är problematiskt då bildandet av en identitet blir en avgränsning mot de andra som kan uppfattas som annorlunda. Det är tillexempel naturligt för svenskar att se sig som vikingarnas ättlingar och därmed finns inte de utomnordiska invandrarna med i identitetsgemenskapen.21 Visst kan detta vara ett problem, speciellt i undervisningen, men tankarna bakom historiemedvetande som identitet och möte mellan annorlunda är inte att avgränsa sig. En bra skola ska bidra med kunskap och förståelse för och om andra kulturer, att förstå oss själva är att förstå de andra och vise versa.
De följande processerna, historiemedvetande som en socio- kulturell läroprocess, och som värderings och principförklaring är också mycket närliggande. ”Historia som livets läromästare” är ett känt begrepp. Insikt i hur man ska eller kan leva nås genom att man förstår den kultur och det samhälle man lever i. Tolkningen av Dåtid, Nutid och
Framtid är avgörande för att man ska kunna leva och fungera tillsammans med andra i ett samhälle. Utifrån dessa två processer bör historieundervisningen sträva efter att lyfta fram sambandet mellan förutsättningar, val och konsekvenser, att man lär sig vad som är önskvärt och möjligt utifrån bestämda natur- och kulturförhållanden.22
19 Karlsson, Klas-Göran (2004) ”Historiedidaktikens teori” i Historien är nu. En introduktion till
historiedidaktiken, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.) Studentlitteratur, Lund, s.46
20 Jensen, Bernard Eric, 1997, s.74 21 Hermansson Adler, 2004, s.79
Den femte och avslutande processen är historiemedvetande som berättelse. Enligt Jensen är detta ”människors förmåga att kunna förstå och framställa sina egna och andras liv som konkreta och specifika förlopp i tid och rum”.23 En något invecklad förklaring enligt oss, och vi väljer att istället lyfta fram fördelarna med historiska berättelser i form av att de skapar mening genom att de är relevanta för det som händer idag.24
3.2 Metod
Enkelt uttryckt kan man säga att forskning går ut på att ställa och besvara frågor. Metoden är det instrument som används för att samla in information eller data för att kunna besvara dessa frågor25. När det gäller våra frågeställningar såg vi fyra möjliga tillvägagångssätt att samla in data på; direkt observation, intervju, enkätundersökning och läroboksanalys. Enligt tidigare forskning är det uppenbart att läroboken kraftigt styr planeringen och även genomförandet av historieundervisningen, trots att vi som lärare inte är skyldiga att arbeta med en lärobok26, att inte ha med en läroboksanalys hade inneburit att vår undersökning hade saknat all form av validitet. När det gäller direkt observation var denna metod rent praktiskt omöjlig att genomföra, även intervjuer med lärare ansåg vi vara allt för tidskrävande. Således kom vi fram till att läroboksanalys och enkätundersökning är de metoder som bäst kompletterar varandra för att besvara våra frågeställningar.
3.3 Läroboksanalys
Vi har valt att studera texterna och innehållet i ett antal grundskoleböcker i historia för att undersöka hur det skånska kriget och försvenskningen skildras. Som utgångspunkten för läroboksanalysen har vi använt oss två böcker som båda analyserar läroböcker i ämnet historia. Främst har vi använt Selanders bok som ger grundläggande kunskaper och verktyg för att analysera en lärobokstext och dess innehåll.
Selander menar att en pedagogisk text skiljer sig från andra texter, då dess huvudsakliga syfte är att återskapa och reproducera redan befintlig kunskap. Som exempel på olika pedagogiska texter nämner Selander bland annat läroböcker, läseböcker eller övningsböcker. Det viktigaste för den pedagogiska texten är att överföra ett stort antal
23 Jensen, Bernard Eric, 1997, s.78 24 Karlsson, Klas-Göran, 1997, s.48
25 Dahlgren Stellan och Florén Anders, Fråga det förflutna –En introduktion till modern
historieforskning, Studentlitteratur, Lund 1996, s.175
olika fakta och förklaringar, till ett fåtal centrala förklaringar. Det komplexa i historien ska göras enkelt och förståligt27. Selander delar upp sin analys av läroboken i tre delar, urval, stil, samt kognem och förklaringar. Vi har främst valt att studera läroböckerna utifrån två av analysmodellens fyra delar, nämligen urval och förklaringar. Selander menar att det är under förklaringar som det öppnar sig för olika tolkningar, perspektiv, värderingar och fokus av historien28. Vårt arbete kommer alltså till största del att fokusera på vad som finns med och hur förklaringar ser ut, för att analysera hur dagens läroböcker beskriver det skånska kriget och försvenskningen.
Slutsatsen som Selander kommer fram till i sin bok är att läroböcker är ett ständigt upprepande av hur tidigare läroböcker ser ut, även om de med åren blivit allt mer pedagogiska.
Författaren Sture Långström som skrivit boken Författarröst och Lärobokstradition har valt att göra en läroboksanalys med utgångspunkt från författarnas bakgrund och hur mycket de påverkar innehållet i läroböckerna. Även om Långströms bok behandlar läroböcker i gymnasiet är den intressant för vårt arbete då en av de författare som ingår i hans undersökning är lärobokförfattaren Lars Hildingson som har skrivit två av de böckerna som vi valt att undersöka. Vi valde att läsa Långströms del om författarna för att få en bredare förståelse för vad som påverkar författarna och hur detta har satt sin prägel på läroböckerna. Långström kommer i sin undersökning fram till fyra olika faktorer som påverkat innehållet i läroböckerna. Dessa faktorer är statens inblandning genom styrdokumenten och läroboksgranskningen, marknadsmässiga villkoren, lärobokstraditionen och inte minst författarna och deras livsvärldar och värderingar.29 Nästa fråga är då, vilken av dessa faktorer har mest inverkan i processen för det slutgiltiga innehållet i läroböckerna? I de intervjuer som Långström genomförde kom han fram till att författarna själva hade bestämt det mesta av innehållet och att de hade den största delen av den didaktiska makten. De hade oftast läroplanerna som utgångspunkt.30
Vi har valt att bara analysera läroböcker som används i grundskolan idag. Tre böcker från mellanstadiet och två från högstadiet, att vi inte valt att använda några böcker från
27 Selander, 1988, s.19 28 Selander, 1988, s.28 29 Långström, 1997, s.210 30 Långström, 1997, s.86
gymnasiet har att göra med att vi båda valt inriktningen grundskolans senare år och därför valt att koncentrera oss inom denna åldersgrupp. Vi kommer visserligen att använda oss av tre böcker från mellanstadiet, en åldersgrupp som kanske anses ligga utanför vårt utbildningsområde men som likväl tillhör grundskolan och därför faller inom ramen för hur Skånes historia förmedlas inom grundskolan. Naturligtvis hade det varit intressant att även studera hur historia förmedlas på gymnasiet men av utrymmesskäl måste vi hålla oss till våra avgränsningar.
Vi har bara valt att analysera läroböcker som används idag för att vi anser att dessa har bättre koppling till LPO 94 som för närvarande är den läroplan som kommer att ligga till grund för vår första anställning. När det gäller läroboksanalysen blir denna kvalitativ då vi valt att studera fem läroböcker och fördjupa oss i dessa. Läroboksanalysen kommer att utökas med en enkätundersökning för att komplettera resultaten från vår första del. Uppsatsen kommer till största del vara kvalitativ med kvantitativa inslag. Ofta kritiseras kvalitativa metoder då de kan anses otillförlitliga beroende på mängden insamlat material och att forskaren får en större tolkningsmöjlighet31. Vi är medvetna om kritiken när vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och motiverar detta med att forskning i historia till stor del handlar om att förstå och tolka. Knut Kjeldstadli skriver att även kvantitativa metoder har sina begränsningar. Allt kan inte mätas, man kan till exempel inte mäta förhållandet mellan man och kvinna för att procentberäkna kvinnoförtrycket32. Utöver detta har vi använt oss av fem vanligt förekommande läroböcker på grundskolan som vi båda använt oss av, både under vår verksamhets förlagda tid och som vikarier på olika skolor. Böckerna vi valt att analysera har därför hög validitet.
3.4 Enkätundersökning
Vi vill åter understryka att läroboksanalysen och enkäten kompletterar varandra i detta arbete. Man kan säga att läroboksanalysen är grunden och att enkäten bidrar med att skapa en tydligare helhetsbild av hur Skåne behandlas i grundskolans historieundervisning. Sammanfattat är enkäten utformad på så sätt att svaren ska ge oss en bild av lärarnas praxis när det gäller Skåne i historieundervisningen, men vi vill även
31Långström, Sture, Författarröst och Lärobokstradition – En historiedidaktisk studie, Borea Bokförlag,
Umeå 1997, s. 39
veta om lärarna skulle vilja behandla Skåne ytterligare och i så fall varför. Vi ville även bekräfta eller dementera Långströms teori om att planering och genomförande av historieundervisningen domineras av läroböckerna33.
När man talar om metod i vetenskaplig forskning finns alltid frågan om kvantitativa eller kvalitativa undersökningar med. När man använder sig av siffror eller ord som fler eller mer i granskningarna är man i regel inne på kvantitativa metoder. Om man däremot undviker sådana jämförelser tippar vågen över till den kvalitativa sidan. Det är svårt att klassificera alla studier som antingen kvalitativa eller kvantitativa, i verkligheten är det oftast någon for av blandning. När det gäller humaniora eller samhällsvetenskap kan man dock konstatera att det är ytterst svårt att genomföra en studie av helt kvantitativ natur34. I vår enkätundersökning finns det således frågor med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Avsikten med de kvantitativa frågorna är att kunna redovisa resultatet med hjälp av frekvenser. Vi vill tillexempel kunna redogöra att en viss procent av lärarna inte har med Skåne i sin historieundervisning, eller i hur stor utsträckning lärarna använder sig av historieböckerna i undervisningen. Men vi är även intresserade av att förstå varför lärare tar med eller utesluter Skåne ur undervisningen. När det handlar om att förstå eller särskilja olika mönster, i detta fall lärarnas inställning till regional historia, rör det sig oftast om kvalitativa studier.35
Inom området metod är hög giltighet (validitet) och hög tillförlitlighet (reliabilitet) av högsta betydelse. Med hög validitet menas att man verkligen undersöker det man vill undersöka, och reliabiliteten är beroende av att mätningen är genomförd på ett korrekt sätt. Det vill säga om mätningarna är felaktigt genomförda, så kvittar det om måtten är valida eller inte, det blir ändå fel. På samma sätt blir det fel om man inte undersöker det man avser att undersöka, om man har låg validitet, för då gör det ingen skillnad om reliabiliteten är hög, det blir fel ändå.36 Vi menar att enkätundersökningen som vi har genomfört har hög validitet då vi mätt det vi har avsett att mäta, nämligen lärare som undervisar i ämnet historia. Reliabiliteten kommer vi att gå in på mera vid ett senare tillfälle.
33 Se bilaga 1 för enkätens form. 34 Trost s.17-20
35 Trost s.23
3.4.1 Population och urval
Den första frågan man ställer sig när det gäller population och urval är vilken del av befolkningen undersökningen ska gälla37. I vårt fall är det lärare, men endast lärare som undervisar i historia, även om inte alla av dem är behöriga i historieämnet. Vidare är vi i denna undersökning endast intresserade av lärare som undervisar i Skåne. Om vi hade undersökt hela Sverige hade vi rört oss utanför vårt område och validiteten hade minskat. I urvalet rör det sig om icke-slumpmässiga bekvämlighetsval. Vi har alltså tagit det vi har kunnat.38
3.5 Tidigare forskning
Beträffande den tidigare forskningen som bedrivits inom ramen för vår uppsats så finns det varierande mängd material beroende på vilket begrepp som sätts i fokus. Vi kommer att använda oss av läroböcker i grundskolan för att se hur dessa belyser Skånes historia. Dessutom så har läroböckerna traditionellt styrt mycket av den undervisning som bedrivs i skolan och det som eleverna tar med sig som historiska kunskaper när de lämnar skolan. Därför blir ett av de tidigare forskningsområdena analys av historieläroböcker. Inom ramen för historisk läroboksanalys så har pedagogen Sture Långströms gjort avhandlingen Författarröst och Lärobokstradition. I sin avhandling belyser Långström hur läroboken fortfarande ligger till grund för mycket av undervisningen och dess utformning. Även om avhandlingen behandlar läroböcker i gymnasiet så går modellerna han använder sig av att praktisera även för läroböcker i grundskolan. Utifrån vår synvinkel är det intressant att studera innehållet i historieböckerna då detta fortfarande, tio år efter det att Långströms avhandling publicerades, verkar styra undervisningen och vad eleverna lär sig om historia.
Även Staffan Selander är värd att nämna i sammanhanget med boken Lärobokskunskap som analyserar dels historieläroböcker men även ger en mer generell analys av hur läroböcker är uppbyggda. ”Genom att granska vad som har tagits med och vad som har uteslutits (urval), genom att studera hur kognem och förklaringar har strukturerats samt hur framställningen är uppbyggd (stil) kan vi få en god bild av en epoks historiemedvetande och den grundläggande tankefigur som har varit förhärskande”.39
37 Trost s.25
38 Trost s.28-30
Just historiemedvetande är även det ett centralt begrepp när vi tittar på tidigare forskning. Begreppet innehåller tre tidsaspekter dåtid – nutid – framtid. Begreppet syftar till att om man ska förstå nutiden så behöver vi studera det dåtida. Detta tillsammans ger en beredskap för framtiden. Vi vill uppmärksamma Christer Karlegärd, Klas-Göran Karlsson och Bernard Eric Jensen som några av de mera kända historiedidaktikerna i Norden inom detta område.
Ytterligare ett tidigare forskningsområde är den regionala historieskildringen om Skåne. Ett flertal böcker är skrivna om Skånes historia, dock kan dessa knappast kallas vetenskapliga då de ofta är sammanfattande historiska skildringar skrivna utifrån ett populistiskt intresse. Andra aspekter är att många författare till böcker om Skåne inte sällan är patriotiska i sitt skrivande. Texten blir inte objektivt och sakligt utan snarare närmast propagandalik. Boken Skåneland II på jakt efter historien skriven av Uno Röndahl är ett exempel på en bok skriven utifrån ett regionalpatriotiskt ställningstagande. För att få en objektivare utgångspunkt har vi därför lånat danska historieböcker som beskriver Skåne respektive Sveriges historia. Titlar som ”Skåne mellem dansk og svensk” och andra liknande titlar, som syftar till att belysa Skånes dubbla identitet börjar dyka upp.
3.6 Analysperspektiv
I vår analysmodell utgår vi från fyra perspektiv som kommer att ligga till grund för vår läroboksanalys. Som lärare är det viktigt att man besitter en historisk kunskap om de områden eller tidsperioder som man kommer att undervisa om. Vår erfarenhet säger oss att läroböckerna ger en komprimerad och ofta förenklad bild av historien. För att kunna ge undervisningen en högre kvalitet ska lärarens ämneskunskaper kunna komplettera bokens innehåll. I den läroboksanalys vi har valt att göra om de skånska krigen och den efterföljande försvenskningen har vi därför valt att undersöka böckerna utifrån följande perspektiv; Religion och kultur, politik, ekonomi och sociala förhållanden, där den sista kommer att vara en fallstudie kring snapphanarna. Vi anser att dessa perspektiv bör finnas med i läroböckerna för att ge eleverna en bredare förståelse för den tidsperiod vi behandlar. De fyra perspektiven fyller också syftet att vara en kort och objektiv skildring som kan guida läsaren genom vårt arbete.
I undersökningen kommer vi att studera Urvalet och Förklaringarna. Konkret kommer vi alltså att titta på vad som finns med i böckerna inom de olika perspektiven men även det som inte finns med. Vi vill dock klargöra att det är främst i analysen och inte i undersökningen som vi kommer att ta en diskussion kring det som inte finns med. Nedan presenteras de fyra analysperspektiven.
3.6.1 Religion och kultur
Den danska kyrkan hade en stark ställning i Skåne med biskopssätet i Lund. I freden i Roskilde 1658, då Skåne blev svenskt, hade svenskarna lovat att det skånska landskapet skulle få behålla sitt tidigare kyrkoskick och lagar40. I kyrkan sjöng man sina vanliga danska psalmer, och hörde prästen predika på danska. Vid domstolarna dömde man fortfarande efter Skånelagen41. Lunds universitet grundades 1668 och man började utbilda svenska präster som kom att få en betydande roll för försvenskningsprocessen. Efter slaget vid Lund 1676 då danskarna gjort ett nytt försök att återta Skåne, intensifierades försvenskningsprocessen genom att Karl XI drog tillbaka sina löften om att Skåne skulle få behålla sina gamla danska traditioner. Förändringarna i kyrkan innebar i huvudsak två stora omställningar. Den första innebar en försvenskning av de danska kyrkoceremonierna. Alla präster skulle predika på svenska och de danska kyrkoböckerna och psalmböckerna rensades ut. Dock lät man behålla många av de danska psalmernas melodier men texterna byttes ut till svenska42. Den andra förändringen var att kyrkan fick som ansvar att lära barnen läsa det svenska språket. Det innebar ett genombrott för läskunnigheten bland bondebefolkningen. Genom att de ABC böcker som spreds var på svenska kom detta att bli förstaspråket för den nya generationen43.
3.6.2 Politik
Målet med de europeiska ländernas utrikespolitik, under den period som kallas Sveriges stormaktstid, var ofta att ta kontroll över viktiga handelspolitiska områden. Allianserna som slöts länderna emellan syftade till att förhindra att ett land blev alltför dominant över ett visst område. Från svensk sida var det viktigt att Skåne blev svenskt då man
40 Skansjö, Sten, Skånes Historia, Historiska media. Lund 1997, s.177
41 Kahnberg, Alf, Lindeberg, Gösta. Skåneland genom tiderna. Gleerups Bokförlag, Lund, 1969, s.117 42 Åberg, Alf. När Skåne blev svenskt, Tema LTs förlag, Halmstad 1965. s.125
43 Berggern, Lars. Greiff Mats En svensk historia från vikingatid till nutid. Studentlitteratur, Lund 2000,
ville undvika de danska tullarna genom Öresund, samt att Sverige inte villa ha fienden på fastlandet44. Detta bidrog till att Skåne flera gånger härjades av krig och det var först 1658 som Skåne officiellt kom att tillhöra Sverige. Detta medförde dock till en början inga betydande förändringar för den skånska befolkningen rent politiskt, utan de fick som tidigare nämnts behålla sina lagar och traditioner. Civilbefolkningen kom däremot att påverkas ekonomiskt på grund av att handelsförbindelserna med Danmark bröts. Från och med 1664 fick de skånska bönderna, adeln, prästerna och borgarna representanter i Sveriges riksdag. I Danmark hade bönderna inte haft någon sådan representation, utan de hade varit livegna under den danska adeln. Böndernas ställning höjdes genom representationen i riksdagen45. På 1680-talet intensifierades försvenskningen av Skåne och landskapet skulle nu bli en integrerad del av det svenska riket och lyda under svensk lag.
3.6.3 Ekonomi
Ur ett ekonomiskt perspektiv ledde övergången till svenskt styre till flera nackdelar för stora delar av befolkningen. Adelsmännen drabbades främst då de fördelaktiga handelsförbindelserna över Öresund upphörde. Vidare infördes lilla stadstullen som innebar avgifter när varor fördes från landsbygden till städerna. Priset på varorna var dessutom lägre i Sverige jämfört med Danmark, och då främst Köpenhamn. Konsekvensen av detta var att många adelsmän sålde eller tvingades lämna sina gods och flytta till Danmark46. En annan konsekvens för befolkningen i Skåne var införandet av en mantalsskatt för personer över 14 år. Trots att skatten var låg kom den att drabba folkrika gårdar med låg produktivitet, främst i norra Skåne, speciellt hårt. Kriget förde dessutom med sig att främst bondebefolkningen kom att drabbas ekonomiskt då man blev tvungen att ge mat till både danska och svenska soldater och deras hästar när dessa passerade gården.
3.6.4 Sociala förhållanden
Under de danska försöken att återta Skåne förekom ett motstånd mot svenska trupper av så kallade snapphanar. Dessa snapphanar hade funnits redan tidigare under 1600-talets mitt men de var som intensivast under de skånska krigen 1675 - 1679. Snapphanarna
44 Berggren, Greiff, 2000, s.115-119 45 Berggren, Greiff, 2000, s.126 46 Berggren, Greiff, 2000, s.125
har blivit ett samlingsnamn för egentligen tre olika grupper av ”motståndare” som hade sina skilda intressen i krigen: Den första gruppen var friskyttekompanier, dessa var militärt organiserade bönder som lydde och fick betalt av den danska armén. Dessa opererade i mindre grupper över större områden och hade som mål att utföra spaningsuppdrag och störa den svenska proviantförsörjningen. Den andra gruppen är
bondeuppbådet, som var lokalsamhällets egen försvarsorganisation. Dessa stred ogärna utanför det egna området. Den tredje gruppen var skaror av utfattiga bönder, kriminella eller rent av fredlösa personer. De arbetade i smågrupper och saknade formell anknytning till den danska armén. De plundrade även i fredstid och detta gick även ut över den lokala befolkningen då dessa drabbades47. I svenskarnas ögon gick samtliga under beteckningen snapphanar, och den svenska arméns repressalier var ofta hårda och skoningslösa. Även samröre med snapphanar kunde leda till hårda straff48. Det är denna period som svenskarna begår flera grova brott mot befolkningen i landskapet och det är även här som vissa historiker går så långt att de kallar detta för ”etnisk rensning”.
47 Skansjö, 1997, s.183-1815 48 Berggren, Greiff, 2000, s.126
4 Introduktion till böckerna
Vi har valt totalt fem läroböcker som vi kommer att basera vår läroboksanalys på. Tre böcker är från grundskolans tidigare år och två är från grundskolans senare år. De böcker som vi valt att använda kommer vi att presentera nedan för att ge en introduktion till varje bok.
4.1 Böcker år 4-6
Titel: Historia
Författare: Åsa Lennartsson, Jan Sundström, Ulf Palmenfelt Antal sidor: 294
Förlag: Bonnier Utbildning AB Utgivningsår: 1994
Beskrivning:
Serien Historia är uppdelad i tre böcker som främst används i årskurs 4 - 6. Den väsentliga skillnaden gentemot de andra böckerna är att denna serie är koncentrerad kring Sveriges historia, även om en begränsad mängd europeisk historia nämns. Böckernas upplägg är i huvudsak kronologisk, men till viss del även tematisk. Det är bara den andra boken som behandlar den svenska stormaktstiden.
Titel: Levande Historia 4 - 6
Författare: Hildingson Lars, Åsgård Ingrid Antal sidor: 349
Förlag: Natur och Kultur Utgivningsår: 1990 Beskrivning:
Bok serien Levande Historia 4 – 6 består av tre böcker. Böckerna skiljer sig från de övriga läroböckerna då man inte har en inledande del med läsanvisningar utan istället går man rakt på händelserna. Böckerna är rikligt illustrerade men saknar nästa helt fotografier. De två första böckerna avslutas med regentlängder i Norden. Det är i böckerna fem och sex som vi hittar avsnitten om perioden vi undersöker.
Titel: Nya Ur Folkens Liv 1 - 3
Författare: Eklund Torsten, Thorén Karl-Gustav, Åberg Alf Antal sidor: 369
Förlag: Natur och Kultur Utgivningsår: 1983 Beskrivning:
Även Nya Ur Folkens Liv 1 - 3 består av tre böcker. De inleds alla med en kort presentation om vad boken tar upp under de olika kapitlen. Alla tre böcker är rikligt illustrerade men med få fotografier. Detta är den äldsta boken i vår analys och detta blir tydligt, inte minst, på tidsaxel i den första bokens inledning presenteras allt från ”De första människorna” till Karl XVI Gustaf 1973- och sedan dataåldern. Bokens illustrationer täcker ofta ett helt uppslag, är rikligt detaljerade och ofta med små siffror som förklarar olika saker/händelser/detaljer i bilden. Boken har fokus på 1: Sverige 2: Norden 3: Europa. Någon utom europeiskhistoria finns inte representerad förutom på tre sidor i den tredje boken som beskriver hur Ryssland blir en stormakt under 1600-talet. Varje bok avslutas med Sveriges regenter. Det är i den tredje boken som vi finner stoff om vårt undersökningsområde.
4.2 Böcker år 7-9
Titel: SO Direkt Historia 1 - 3
Författare: Almgren Bengt, Thorbjörnsson Hans, Tillman Hans Antal sidor: 495
Förlag: Bonnier Utbildning AB Utgivningsår: 2004
Beskrivning:
SO Direkt Historia 1 – 3 består av tre böcker och gemensamt för alla böckerna är att det finns en kort presentation av upplägget i inledningen av varje bok. Här presenteras syftet med boken samt förklaringar till faktarutor och övningsuppgifter. Varje kapitel avslutas med en tidsaxel där kapitlets ”viktigaste” händelser kort beskrivs och placeras in i kronologisk ordning. Böckerna har betydligt fler färgfotografier än illustrationer. Det är den andra boken som behandlar tiden vi undersöker.
Titel: Levande Historia 7 - 9
Författare: Hildingson Kaj, Hildingson Lars Antal sidor: 584
Förlag: Natur och Kultur Utgivningsår: 2001 Beskrivning:
Levande Historia 7 – 9 består sammanlagt tre böcker och gemensamt för alla tre böckerna är att det i början av varje bok finns läsanvisningar för hur boken är upplagd. Varje tema i böckerna inleds alltid med ”Röda tråden” som binder samman de olika temana. Läsanvisningarna fokuserar även på att bilderna i boken är viktiga och att man ska studera dessa och läsa bildtexterna. Texterna i böckerna varvas med både fotografier och illustrationer. I den första boken (Levande Historia 7) diskuteras ”Vad” historia är och ”Hur” den skapas. Dessutom problematiserar boken kort om svårigheterna kring historiska källor och källkritik. Levande Historia 7 - 9 tar inte upp Sveriges stormaktstid i någon av de tre böckerna i serien utan fokuserar bara på utländska stormakter under 1600-talet. Därför kommer denna bok inte att finnas med i vår undersökning utan återkommer först i vår analys.
5 Det skånska kriget och försvenskningen
5.1 Religion och KulturI boken Historia finns kapitlet ”Danska landskap bli svenska” och stycket ingår i ”Danskan förbjuds” som behandlar försvenskningsprocessen 1679 och framåt. Boken Historia är den enda av de undersökta böckerna som lyfter fram kyrkans roll i försvenskningsarbetet. Här beskrivs att Karl XI var skeptisk mot befolkningen i det nya landskapt som hade kämpat för danskarna under kriget. Boken tar upp att alla präster skulle börja predika på svenska istället för danska och att präster som vägrade kunde straffas hårt. I stycket tas även upp att kyrkan hade ansvaret för att lära barnen läsa.
Om folket börjar tala svenska istället för danska, skulle det inte dröja länge förrän de kände sig som svenskar, resonerade kungen49.
Vidare står det att:
På 1690-talet bestämdes att klockaren eller prästen i varje församling skulle undervisa barnen med hjälp av svenska böcker. Efterhand vande sig folket i de nya svenska landskapen vid sitt nya språk och vid att vara svenskar50.
Det står även att de flesta föräldrar var positiva till att barnen fick gå i skolan vilket de själva aldrig fått möjlighet till. Boken ger enklare förklaringar till kyrkans betydelse för försvenskningsprocessen och lyfter fram vikten av ett språks betydelse.
Böckerna Levande Historia 4 – 6 och Nya Ur Folkens Liv 1-3 tar inte upp någonting om kyrkans roll för försvenskningen. Det som finns beträffande religion förklaras bara utifrån ett nationellt perspektiv och beskriver egentligen bara hur maktstrukturen mellan kyrka och kung såg ut i Sverige. Ingen av böckerna ger några förklaringar till kyrkans eller kulturens roll beträffande det skånska kriget eller försvenskningen. Boken SO – Direkt diskuterar bara kort kyrkans roll, men boken är ensam om att problematisera om nationalismen och dess betydelse. Stycket beskriver hur Skåne och Jämtland län försvenskas efter 1658.
På den här tiden var nationalismen, känslan av att tillhöra ett bestämt land, inte särskilt stark. Utan större dramatik byttes danska tjänstemän ut mot svenskar. I skånska Lund
49 Historia, s.87
grundades ett universitet där man lärde ut svenska. Och för att försvenska danskarna förbjöds prästerna att predika på danska.
De förklaringar som finns i boken är inte i kronologisk ordning och stycket kommer ”före” de Skånska krigen och läsaren får lätt uppfattningen att åtgärderna att danska tjänstemän byttes ut mot svenska och att prästerna förbjöds att predika på danska ägde rum direkt efter det att Skåne blivit svenskt 1658. Förklaringen till att det gick förhållandevis enkelt att byta ut de danska tjänstemännen mot svenska är boken ensam om att lyfta fram och att nationalismen var svag vid denna tid. Det ges ingen riktig förklaring till varför nationalismen ”inte var särskilt stark”51 vid denna tidpunkt.
Sammanfattningsvis finns religion representerat i två av de fem böckerna, men bara boken Historia beskriver religionens betydelse mera ingående då den tar upp kyrkans roll i försvenskningen. I vår inledning av detta arbete diskuterar vi lite om problematiken kring nationalitet och etnicitet. Problematiken kring detta perspektiv lyfts bara fram i SO-Direkt genom att förklarar att nationalismen inte var så stark vid denna tid och att folket sällan definierade sig som danskar eller svenskar. Stycket är kort, men vi anser att sådana resonemang får eleverna att reflektera och förhoppningsvis problematisera historiska händelser och den egna identiteten.
5.2 Politik
När det gäller urval och förklaringar som har en politisk utgångspunkt så tar Levande Historia 4 – 6 bara upp korta stycken som vi bedömer kan kopplas samman med politik. Under rubriken ”Svenska nederlag” så står det att det återigen blev krig mellan Danmark och Sverige år 1675, då danskarna ville ta tillbaka det som de hade tvingats lämna ifrån sig i frederna i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658. Under rubriken ”Svenskarna segrar vid Lund” står det att det att man vanligtvis inte utkämpade fältslag under vintern under denna tidsperiod. ”Men nu lockades danskarna ut ur sitt vinterläger nära Helsingborg”52 och det avgörande slaget kom att stå vid Lund. ”Nära 9000 döda låg kvar på de leriga fälten när striden var över. Svenskarna och danskarna lades i samma gravar. Det gick inte att skilja dem åt”53. Vidare står det att kriget fortsatte i flera år och att Karl XI gav order att bränna ner byarna vid Landskrona som var en viktig
51SO – Driekt Historia, s.34 52 Levande historia 4 - 6, s.282 53Levande historia 4 - 6, s.282
dansk fästning. Danskarna lät snapphanarna mörda och bränna i den svenska härens områden.
Om svenskarna hade förlorat slaget vid Lund, hade de antagligen drivits bort. ”Våra östdanska landskap”, som den danske kungen kallade Skåne, Halland och Blekinge, hade kanske hört till Danmark än i dag.
I Levande Historia 4 – 6 står det även att det var Karl XI själv som hade gett order om att inleda anfallet. Detta gav honom självförtroende och han ”vande sig vid att ta ansvar och bestämma själv”54. Detta gjorde att:
Han slöt fred med Danmark utan att rådgöra med riksrådet eller fråga riksdagen. Han slöt också förbund med Danmark och gifte sig med den danska prinsessan Ulrika Eleonora.
Här beskrivs att det var ett anspråkslöst bröllop och att det hölls på Skottorps herrgård i Halland. Karl XI kom ridande till slottet först på eftermiddagen och det var också första gången som de sågs, på kvällen gifte de sig. Levande Historia 4 – 6 ger inte några direkta förklarningar kring de politiska faktorerna utan lyfter bara vagt fram händelser som vi anser kunde förklaras utifrån ett politiskt perspektiv. Det inrikespolitiska läget tas visserligen upp och att Karl XI gör sig enväldig, adelns makt försvagas samt indelningsverket men inget av detta kopplas till Skåne eller försvenskningen. Boken tar heller inte upp att Skåne fick behålla sina danska lagar efter att landskapet blivit svenskt 1658 fram till 1680 – talet. Boken skriver inte heller att det skånska kriget tog slut genom freden i Lund 1679 utan låter kriget bli ett oavslutat kapitel.
I Nya Ur Folkens Liv 1 – 3 finns väldigt få stycken som man kan koppla till politik. Precis som Levande Historia 4 - 6 så beskriver boken på liknande sätt det inrikespolitiska läget och de förändringar som skedde, men inte heller denna bok belyser något om Skånes roll. Slaget vid Lund lyfts fram men ger en ännu mer kompakt version av slaget då det bara står att ”1676 drabbades svenskar och danskar samman i ett stort och blodigt slag vid Lund”55. Det står även att man begravde de stupade tillsammans i massgravar. Det fortsatta kriget kom att drabba den civila befolkningen
54 Levande historia 4 - 6, s.282 55 Nya Ur Folkens Liv 1 - 3, s.30
och freden mellan länderna slöts först 1679 i Lund. Inte heller denna bok ger några förklaringar ur ett politiskt perspektiv.
SO-Direkt Historia1-3 ger även den en sammanfattning av de inrikespolitiska förändringar som skedde då Karl XI tog makten. För Skånes del så tas de politiska faktorerna upp på följande sätt:
Sommaren 1676 hade den unge och oerfarne kungen lyckats utrusta en här. Med den ryckte han in i Skåne. I det avgörande slaget vid Lund segrade svenskarna. Därmed fick danskarna ge upp sin förhoppning om att återta de förlorade landskapen56.
De förklaringar som ges i boken är direkt felaktiga då danskarna inte förlorade alla förhoppningar vid slaget vid Lund, utan striderna varade fram till 1679 och först då visste danskarna att landskapen på nytt var förlorade.
Historia – Medeltid-Vasatid-Stormaktstid ger en sammanfattande bild av det skånska kriget genom att beskriva att danskarna 1675 försökte ta tillbaka de förlorade landskapen. Danskarna lyckades sänka det svenska skeppet Kronan och danska trupper återtog Skåne. Då tog Karl XI själv befälet över den svenska armén. Redan efter några månader började danskarna trängas tillbaka, bit för bit57.
Boken väljer att inte alls ta upp slaget vid Lund och att danskar och svenskar utkämpade att av Europas blodigaste slag. Boken lyfter fram att det blev fred länderna emellan 1679. Däremot är boken ensam om att lyfta fram att:
Medan Skåne och Blekinge tillhörde Danmark, hade bönderna där under flera hundra år varit livegna. En livegen människa har tillexempel inte rätt att flytta från sin gård utan tillstånd från adelsmännen som ägde gården. När dessa bönder nu blev svenska undersåtar, fick de större frihet än de tidigare haft. Allt färre längtade tillbaka till dansktiden58.
Sammanfattningsvis så är förklaringarna som tar sin utgångspunkt i politik svåra att finna, alla böcker lyfter fram något om politik men detta blir inte självklart för eleverna då urvalet är väldigt begränsat och de förklaringar som finns i texten är kraftigt ett
56 SO – Direkt Historia, s.34 57 Historia, s 86
förenklade. Ett exempel på en förklaring som kunde ha beskrivits ur ett politiskt perspektiv är bröllopet mellan Karl XI och Ulrika Eleonora. Bröllopet beskrivs bara i en av böckerna men det ges inga förklaringar eller problematiserar kring varför Karl XI valde att gifta sig med en prinsessa från fiendelandet Danmark. De inrikespolitiska förklaringarna finns bara med i en bok och ger inte en tillräcklig bild på hur bönderna fick ”en större frihet”. Var de fortfarande livegna eller inte?
5.3 Ekonomi
I både böckerna Levande Historia 4 – 6 och Nya Ur Folkens Liv 1 -3 behandlas bara de ekonomiska aspekterna utifrån ett inrikespolitiskt perspektiv och böckerna väljer bara att lyfta fram de ekonomiska förändringar som skedde efter under Karl XI efter 1680. I styckena som handlar om det skånska kriget eller försvenskningen nämns inga ekonomiska förklaringar. I Historia lyft ekonomin fram under rubriken ”Skånekrigen” och här nämns att kriget innebar att befolkningen i både städerna och på landsbygden ständigt utsattes för plundring av både danska och svenska soldater. ”Bönderna och borgarna blev snabbt trötta på krigen. De ville bara ha fred. Sedan gjorde det detsamma vem som segrade”59. Förklaringen tar visserligen sin utgångspunkt i en ekonomisk aspekt men det väldigt förenklade.
SO Direkt Historia 1 - 3 är den enda av böckerna som lyfter fram lite mer om de ekonomiska aspekterna under rubriken ”Skånelandskapen och Jämtlands län försvenska”:
Men så fattades ett impopulärt beslut: nya tullar på all handel med Danmark. Ännu mer ilska hos skåningarna väckte den ”lilla tullen” på alla varor som såldes på torg och marknader60.
Dessa rader beskriver några av de ekonomiska aspekter som skedde efter att Skåne blivit svenskt. Stycket ger dock inga förklaringar till vilka som drabbades eller vad det ”impopulära” beslutet fick för konsekvenser.
59 Historia, s.85
Sammanfattningsvis så finns det bara ekonomiska aspekter representerat i två av de fem läroböckerna. I Historia lyfts det fram att det skånska kriget orsakade civilbefolkningen stort lidande ur en ekonomisk aspekt. Boken förklarar inte att de ekonomiska vid denna tid för majoriteten av befolkningen var varor i ”natura” och inte i guld eller silver. Det var alltså i huvudsak mat som folket blev av med, vilket inte förklaras. I SO – Direkt lyfts ekonomiska aspekter fram men några förklaringar vad dessa fick för konsekvenser förklaras inte. Generellt är de ekonomiska förklaringarna väldigt få och oerhört bristfälliga. Anledningen varför både Danmark och Sverige krigade om att få kontroll över landskapet behandlas inte alls.
5.4 Sociala förhållanden
I den tredje boken i Levande Historia 4 – 6 behandlas snapphanarna under kapitlet ”Karl XI:S tid”. Stycket om snapphanarna saknar en egen rubrik och ingår istället under rubriken ”Svenska nederlag”. I stycket beskrivs allt från freden i Brömsebro, hur skeppet Kronan sprängdes i luften samt att Danmark anföll Sverige 1675 för att återta Skåne. Det är också i detta stycke som snapphanarna nämns. Boken beskriver att många skåningar, som bara tillhört landskapet i 17 år såg danskarna som befriare. ”En del bondsöner och drängar blev snapphanar, ett slags gerillamän. De tog fram hemmagjorda bössor, spjut och knivar och började angripa svenska soldater, när dessa var ensamma eller bara samlade i små grupper”61. Boken tar även kort upp att det var snapphanar som lyckades lägga beslag på Karl XI krigskassa på 50 000 daler. Boken ger inte några direkta förklaringar till varför folk blev snapphanar, utan det var något som man bara ”blev”. Texten problematiserar inte kring de olika anledningarna för folk att bli snapphanar. Dessutom så förstår man att summan på 50 000 daler är mycket pengar men det skulle vara bra med en indikation på vad summan skulle motsvara idag eller till och med vad Sveriges nuvarande försvarsbudget ligger på för att ställa det i perspektiv. Att stycket om snapphanarna finns under rubriken ”Svenska nederlag” ger inte någon förklaring av vad snapphanarna exakt bidrog med. Värt att påpeka är ju aspekten av att snapphanerörelsen var som störst efter det danska nederlaget och inte efter ett svenskt nederlag som rubriken vill påvisa.
61Levande historia 4 - 6, s.281
Även i läroboksserien Nya Ur Folkens Liv 1 – 3 tas snapphanarna upp i den tredje boken för årskurs sex. Snapphanarna får i denna bok en egen rubrik som heter just Snapphanarna. Här beskrivs att kort efter det att Karl XI blivit myndig kung år 1672 blev Sverige anfallet av Danmark, som försökte återta Skåne, Blekinge och Halland. Vidare i stycket står det att danskarna fick hjälp av befolkningen i de gamla danska landskapen, ”där invånarna fortfarande kände sig som danskar”62.
Skogsbönderna utmed gränsen till Småland slog sig samman i gerillaförband. De kallades för snapphanar och hjälpte danskarna på olika sätt. De la sig i bakhåll och överföll mindre svenska trupper. De tog vapen, mat och pengar från svenskarna och plundrade gårdar, där det bodde bönder som höll på Sverige63.
Boken ger bara en förklaring till varför folk blev snapphanar och det var för att de fortfarande ”kände sig som danskar”. Förklaringen är mycket förenklad och saknar komplexitet då det saknas flera perspektiv till varför folk blev snapphanar. Dessutom avslutas stycket med ”bönder som höll på Sverige” och låter närmast som ett sportreferat ifrån en fotbollsmatch och inte en förklaring i en lärobok. Dessutom förekommer det en viss ihop blandning av de tre olika snapphanegrupperna.
I Historia – Medeltid-Vasatid-Stormaktstid, som är skriven främst för årskurs fem, finns snapphanarna med som ett eget stycke under den övergripande rubriken ”Danska landskap blir svenska” Snapphanarna får i denna bok ett eget avsnitt som delas in i tre under rubriker, Snapphanarna, Krigskassan plundras och Snapphaneriet dör ut. Under den första rubriken står det bland annat att danskarna fick hjälp av lokalbefolkningen i de tidigare danska landskapen men även att folk blev snapphanar av olika skäl.
Några kände sig ännu som danskar och ville försvara Danmark mot Sverige. Andra kände hat mot svenska soldater, därför att dessa hade plundrat deras hem. En del snapphanar var bönder den mesta tiden. Men när svenskarna kom till trakten tog de fram sina vapen som låg gömda i stugorna. Andra var ständigt snapphanar. De höll till i skogen i stora grupper. Många, som hade fått sina gårdar nedbrända eller smitit från militärtjänst, anslöt sig till dem64.
62 Nya Ur Folkens Liv 1 - 3, s.30 63Nya Ur Folkens Liv 1 - 3, s.30 64Historia, s.86
