• No results found

Ekologisk hållbarhet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ekologisk hållbarhet"

Copied!
118
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ekologisk Hållbarhet

En hållbar utveckling

Ecological Sustainability

A sustainable Development

Emma Lehtinen

Byggd miljö Kandidatnivå 20 hp VT 2020

(2)

EKOLOGISK HÅLLBARHET

EKOLOGISK HÅLLBARHET

EKOLOGISK HÅLLBARHET

EKOLOGISK HÅLLBARHET

SOCIAL

SOCIAL

EKONOMISK

EKONOMISK

SOCIAL

SOCIAL

EKONOMISK

EKONOMISK

EKOLOGISK HÅLLBARHET:

EN HÅLLBAR UTVECKLING

A

rbete Av

:

E

mma

L

EhtinEn

bY212C:

E

xamEnsarbEtE

H

AndledAre

:

s

issi

i

ngman

e

xAminAtor

:

J

onas

a

ndErsson

(3)

J

agvill meddessa ordriktamintacksamhet tillallainvolveradeimitt kandidatarbete påprogrammet

a

rkitektur

,

visualiseringoch kommunikation

vid

m

almöuniversitet

.

e

ttstort tacktill minhandledaresissiingmansom bidragitmed stödunder helaarbetsperioden

.

J

agvillrikta ettstort tacktill

e

lisabet

s

tadler

p

eab

ab, d

agmar

g

ormsenpå

s

kanska

ab

och

m

adeleine

n

obs

b

uilding

s

wedenpå

ncc ab

förattni ställdeupppåintervJuoch delatmedsig av respektiveföretagshållbar

-hetsarbetesom verkarförett merhållbartsamhälle

. å

terigen

t

ackallainvolve

-radeför attni bidrogtill attmitt examensarbeteblevfullbordat

.

E

mma

L

EhtinEn

(4)

This bachelor thesis is based on case studies of construction companies that operate in Sweden, Europe and the US. The focus of the studies was how these three Swedish construction companies apply and translate global environmental goals in their work. Hence, the study concentrated on the global concepts of sustainability, ecological sustainability and Agenda 2030. These concepts underwent a close analysis concerning how they can be interpreted, translated and become operational in practice depending on different expertise and profession. Based on this analysis, the concepts of sustainability and ecological sustainability were interpreted to some potential understandings to be used in this study.

To analyse how the three Swedish construction companies understand and promote environmental goals, each company’s website were analysed regarding the concept of sustainability, ecological sustainability and comprehensive global goals in the field of construction. The companies included were NCC AB, Peab AB and Skanska AB. The purpose of the study was to gain knowledge about how these companies work with sustainability and act on new environmental goals. In addition, three representatives for each company were interviewed based on questions that related to the company’s work with sustainability. The interviews aimed at acquiring further knowledge on each company’s work with sustainability. Due to the spread of the COVID-19, the representatives were interviewed online.

An increased knowledge of how to manage and work with ecological sustainability is an important as-pect that needs to be developed and improved in the field of built environment and architecture in order to improve our homes and activities in the community. In order to create a better indoor and outdoor environment for man and nature, it’s necessary to improve the work behind ecological sustainability. In this study, visualisations and tables help the reader to understand the concepts used in this study.

(5)

Sammanfattning

Detta examensarbetet är baserat på fallstudier av byggföretag som verkar i Sverige, Europa och USA. Fokuset i fallstudierna var att undersöka hur tre byggföretag applicerar och översätter de globala målen i sin verksamhet och hur det fungerar i det praktiska arbetet. Studien var koncetrerad på begrepp som hållbarhet och ekologisk hållbarhet tillsammans med Agenda 2030 - de globala målen. Begreppen be-handlades genom att titta noggrannare på hur de som mål kan tolkas, översättas och verka i praktiken beroende på personens expertis och yrke. Begreppet hållbarhet, ekologiskt hållbarhet förklarades och tolkades på många varierande sätt i uppsatsen och begreppet var öppet för tolkning genom hela uppsat-sen.

Varje företags hemsida blev granskad och analysen baserades på hur företagen skrev om hållbarhet, de globala målen och hur begreppet ekologisk hållbarhet fungerade i företagens praktiska verksamhet. Företagen i fallstudierna var NCC AB, Peab AB och Skanska AB. Syftet med studien var att få en in-blick över hur företagen applicerar, använder och arbetar med begreppen hållbarhet, ekologisk hållbar-het och de globala målen. Intervjuerna var baserad på frågor som rörde varje enskilt företag och hur de-ras hållbarhetsarbete ter sig i praktiken. Varje förtags representant hade en specifik hållbarhetsposition på vardera företag. Intervjuerna skedde via nätet på grund av den rådande Covid-19 situationen.

En ökad kunskap om hur vi ska hantera och arbeta med ekologisk hållbarhet är en viktig aspekt som be-höver utvecklas och förbättras inom byggd miljö och arkitekturen för att kunna förbättra våra bostäder och verksamheter ute i samhället. I syfte att skapa en bättre inne och utemiljö för människan och na-turen. Jag använde mig av visualiseringar och tabeller för att få läsaren att lättare förstå de nya begrepp som finns med i uppsatsen som hjälper läsaren att förstå vad jag tycker och vad det är företaget berättar.

(6)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Inledning...sida 1-2

1.1

Mål och syfte...sida 2-3

1.2 Min hypotes...sida 3

2.

Metod...sida 4- 7

2.1 Genomförande...sida 7-10

2.2 Analys...sida 10

2.3 Definitioner och nyckelbegrepp...sida 11

3.

Hållbar utveckling - en översikt...sida 12- 14

3.1 Hållbar utveckling och Agenda 2030...sida 14-19

3.2 Ekologisk hållbarhet...sida 20-26

4. Resultat från fallstudierna...sida 27-28

4.1 Fallstudie 1 – NCC AB...sida 28-30

4.2 NCCs hållbarhetsarbete...sida 30-40

4.3 Intervju med NCC AB...sida 41-46

4.4 Min bedömning och upplevelse av NCCs hemsida...sida 46-49

5.

Fallstudie 2 – Peab AB...sida 52-53

5.1 Peabs hållbarhetsarbete...sida 54-57

5.2 Intevju med Peab AB...sida 57-60

5.3 Min bedömning och upplevelse av Peabs hemsida...sida 60-64

6. Fallstudie 3 - Skanska AB...sida 67-68

6.1 Skanskas hållbarhetsarbete...sida 68-71

6.2 Intervju med Skanska AB...sida 72- 76

6.3 Min bedömning och upplevelse av Skanskas hemsida...sida 77- 80

7. Analys...sida 83-97

8.

Slutsats...sida 97-98

9.

Diskussion...sida 98-106

10. Källförteckning...sida 107-111

(7)

1

Att välja ekologisk hållbarhet som utgångspunkt för ett mitt examensarbete grundar sig i mitt eget in-tresse att skapa byggnader som verkar för en mer hållbar framtid genom att värna om miljön på bästa sätta i en bransch som lämnar ett stort ekologiskt fotavtryck efter sig.

Denna uppsats bygger på tre fallstudier som granskar tre byggföretag; NCC AB, Skanska AB och Peab AB. Jag analyserar företagens hemsidor i syfte att undersöka hur de arbetar och verkar för ett mer hållbart och framtidsinriktat byggnadsverksamhet. För att få en djupare inblick i företagens hållbarhet-sarbete har representanter för företagen intervjuats. Nyckelbegreppen som genomsyrar fallstudien är hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Uppsatsens huvudfokus ligger på att förklara ekologisk hållbarhet och på hur byggföretag arbetar och strävar för att tillgodose FN:s globala mål i praktiken.

Hållbarhet – det är en byggnad som står i tusen år. Hållbarhet handlar ytterst om att försäkra så att resurserna räcker till barnbarnen. Hållbarhet är synonymt med god arkitektur. Hållbarhet är uppenbarli-gen ett svårdefinierat begrepp. Det som ursprungliuppenbarli-gen betydde lång livslängd kan numera användas för att beskriva att något är gjort med omsorg om dagens och morgondagens människor (Dalman 2001). Samhället och tekniken är i ständig utveckling. Det är viktigt att gynna tekniska lösningar som bygg- branschen kan använda för att värna miljön och främja hållbart byggande. Min egen reflektion över hur byggbranschen har utvecklats de senaste 10 åren, verkar intresset för att bygga hållbara bostäder och samhällen växa mer och mer, efterfrågan för hållbara material och tekniska innovationer ökar i samma takt. Hållbarhet är ett ämne som är attraktivt på agendan i Sverige, Europa och världen. Miljön och håll-barhet är ett ämne som numera som tendera att genomsyra företags arbetssätt, även om det finns rester kvar från ett gammalt rationellt tänkandande som ibland förbiserar miljöhänsyn.

Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden. (Globala målen 2020)

Hållbarhet är ett begrepp som kan delas upp i tre delar, ekonomisk, ekologisk och social,

(8)

2

Målet med denna uppsats är att få en djupare inblick i vad ekologisk hållbarhet kan innebära i praktiken för byggnadsverksamhet i praktiken, hur byggföretagen arbetar med ekologisk hållbarhet och hur de globala målen integreras i deras verksamheter. Målet är också att få en djupare förståelse om hur detta begrepp fungerar i den byggda miljön och vilka konsekvenser det kan få för dem som arbetar inom arkitektur, byggnation eller ingenjörsverksamhet.

I mitt examensarbete tittar jag närmare på hur de globala målen appliceras i tre byggföretags verksamhet genom att undersöka byggföretagen profilering som miljömedvetna, dels genom att studera hur de pre-senterar sig som hållbara på sina hemsidor, dels genom fördjupande intervjuer med företagsrepresentan-ter. Anledningen till att begreppen biologisk mångfald, ekologiskt avfall, hållbar förvaltning, hållbar stadsutveckling och utnyttjandet av naturresurser har fått en stor betydelse i mina forskningsfrågor är på grund av begreppen förekommer i agenda 2030. Genom nationella målsättningar blir de viktiga och ska framhävas i arbetet för att få en djupare inblick i byggföretagens strävan efter att nå målen.

Forskningsfrågorna har ställts till följande företag: NCC AB, Peab AB och Skanska AB. Fallstudien består av en del som analyserar företagen baserat på vad som skrivs på deras hemsida, hur de retoriskt lyfter upp begreppet ekologisk hållbarhet och de globala målen. Tanken är inte att värdera deras arbete i varje liten detalj, utan att titta på hur deras arbetsprocesser går till, se hur de förhåller sig till målen och vad de anser är viktigt och svårt i sitt miljöarbete.

1.1 mål och syffte

men social och ekonomisk hållbarhet är två begrepp har en stor dominans i byggd miljö medan ekolo-gisk hållbarhet tenderar att hamna i skymundan. Jag anser att ekoloekolo-gisk hållbarhet är ett begrepp som behöver få större utrymme i byggd miljö, i lika stort utrymme som social och ekonomisk hållbarhet har eftersom att det är ett attraktivt ämne som behövs mer i byggbranschen och det är viktigt för människan och naturen att det utvecklas.

Avgränsningen till ekologisk hållbarhet grundar sig i att begreppet är svårbegripligt i praktiken, kan tolkas på varierande sätt, verkar på olika sätt i praktiken och inte har en konkret förklaring. Det kan tolkas och beskrivas på många varierande sätt och vi finner ofta tre stora huvudpunkter som rör hållbar- het: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Begreppet ekologisk hållbarhet i uppsatsen kommer tolkas med hjälp av teori som beskriver och konkretiserar begreppet från utifrån sin synvinkel.

(9)

3

Min hypotes är att byggföretag i Sverige ofta följer en bestämd norm vad gäller miljöfrågor. Detta skapar ett liknande mönster oavsett hur litet eller stort företaget är på den regionala, nationella eller internationella marknaden. Målet att bli hållbara handlar inte enbart om att arbeta för miljön, utan det sker även för att kunna sälja in sina projekt i samhället, hos kommunala, privata och statliga uppdrag-sgivare. Jag tror att byggföretagen självklart strävar mot samma mål, men att det ger varierande sätt på grund av att företag strukturerar sina visioner, idéer eller strategier olika för att framträda som hållbara och miljömedvetna företag.

Jag tror att anledningen till att hållbarhetsarbetet kan se annorlunda ut beror på att företag är beroende av sin budget och affärsstrategi. En annan anledning som jag tror kan spela stor roll handlar om hur vagt begreppet hållbarhet är definierat av Förenta Nationerna som leder till att företag kan anpassa och experimentera på sitt sätt för att sedan skapa sin egen nisch av hållbarhet. Jag tror att mål 11, hållbara städer och samhällen, är ett av de mål i Agenda 2030 som hjälper företagen att jobba för en mer hållbar verksamhet och är anledningen till att det skapas mer gröna bostäder i Sverige. Kundens behov och den ekonomiska marknaden kan hindra eller begränsa ett byggföretags arbete mot att skapa hållbara projekt och byggnader. För att företag ska kunna arbeta hållbart i alla projekt och övertyga kunden, behöver företaget ha starka ställningstaganden som får kunden att välja företagets gröna metod.

1.2 Hypotes

Med hjälp av mina frågor vill jag försöka skapa en inblick i hur företagen översätter de FN:s globala (FN, 2019) mål i praktiken och hur de ställer sig till ekologisk hållbarhet. Intervjufrågorna grundar sig i forskningsfrågan: hur arbetar byggbolag med de globala målen i praktiken? Syftet med fallstudien är att försöka förstå och titta på hur de tre företagen arbetar i praktiken med miljön i baktanke, och hur de skiljer sig eller stämmer överens med de globala målen.

2. Metod

Studien grundade sig i innehållsanalys, etnografisk analys, litteraturforskning, och intervjuer. innehållsanalys

Innehållsanalys kan göras med olika abstraktionsnivåer. Antingen kan man se till det manifesta inne- hållet, det vill säga det som direkt uttrycks i texten.Det är vanligast inom den kvantitativa grenen. Ett annat alternativ är att man analyserar det latenta innehållet vilket innebär att forskaren gör en tolkning av textens innebörd. Graneheim och Lundman menar att det alltid blir någon form av tolkning av en text men den kan vara mer eller mindre djup. (Granehiem och Lundman 2004).

(10)

4

I uppsatsen analyserades det latenta i innehållet som innebar att texterna som diskuterades blev analyse-rade genom tolkning av textens innebörd och hur de synkade med företagen.

En grundläggande fråga när du utför kvalitativt innehållsanalys är att avgöra om analysen bör ha fokus på manifest eller det latenta innehållet. Analysen innebär att texten i innehållsaspekten och det innebär att det beskrivande blir synligt, det blir uppenbart vilka som är komponenterna till manifestinnehållet. Graneheim och Lundman (2004).

Alwall säger att den etnografiska analysen grundade sig i tre aspekter; hur de förhåller sig till begreppet hållbarhet, hur det går till i praktiken när de arbetar med hållbarhet och hur de med hjälp av sin design synliggör begreppet. (Alwall, 2020) Jag tittade på hur företagen använde sig med hjälp av sin design och layout på sin hemsida för att promota sig som företag när det kommer till att sälja in sina hållbara produkter, tjänster och erbjudande.

Metoden grundade sig i att jag som forskare skulle få en inblick i hur hållbarhet kan tolkas och applic eras i praktiken av olika byggföretag. Analysen av hemsidorna bearbetades med hjälp av tre forsknings-frågor och fokus ligger på:

- Hur arbetar ni för att motverka det ekologiska avfallet och bevara biologisk mångfald?

- Hur arbetar ni med en hållbar stadsutveckling i åtanke i era byggprocesser?

- Hur arbetar ni för att uppnå en hållbar förvaltning och effektivt utnyttja naturresurser?

Kategoriindelningen är också ett kritiskt moment, och förmodligen det svåraste i hela processen. Man brukar säga att kategorierna ska vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande. Det innebär att alla men-ingsbärande enheter ska kunna höra till en relevant kategori och att inga menmen-ingsbärande enheter ska kunna hamna i mer än en kategori. Kategorierna kan göras tydligare om man väljer ut typiska menings-bärande enheter för att illustrera kategorierna. I arbetet med kategoriindelningen upptäcker man kanske att det finns ett hierarkiskt förhållande mellan kategorierna. Då kan det vara en hjälp att dela upp kate-gorierna i subkategorier (Graneheim & Lundman, 2004)

(11)

5

litteraturforskning

För att få en bra kunskapsbas inför denna studie krävdes efterforskning som innebar att det gjordes eft-ersökningar om begreppet hållbarhet och ekologisk hållbarhet, för att få en bas som sedan hjälpte en att vidareutveckla kunskapen om ekologi och hållbarhet. Litteraturforskningen handlade också om att få kunskap om hur fallstudier kan te sig och vad det ger för syfte till min studie. För att jag skulle kunna utveckla ett manus till företagen krävdes det att jag hade kunskap om hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hur jag skulle gå tillväga när jag kontaktade företagen och intervjuade dem.

Strävan efter vetenskaplig exakthet och respektabilitet har också medfört en desillusionerande men hälsosam insikt: ju säkrare och mer verifierbara forskningsresultat som kan uppnås, desto trivialare är de. Försöken att etablera en kvantifierad, statistisk metod har lett till en hög grad av precision när det gäller att verifiera det uppenbara. Omvänt har det visat sig att de dolda källorna till vår kunskap om språkets och diktens djupare historiska och psykologiska ursprung undandrar sig allt vad bevisning het-er. Psykoanalytisk litteraturforskning t.ex. är tvivelsutan stimulerande och berikande men trotsar strikt vetenskaplig verifiering. (Bergsten, 2000)

Litteraturforskningen är baserad på att sökningen jag gjorde nätet på Helsingborgs stadsbibliotek hem-sida med hjälp av begreppen hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Svårigheten att hitta fakta om ekolo-giskt hållbarhet gjorde att forskningen blev lidande men Jag fick även litteraturtips av min handledare i syfte att förklara vilken typ av studie som mitt examensarbete skulle syfta på. Begrepp som användes vid litteratursökningen: Hållbarhet, ekologi, ekologisk hållbarhet, hållbar utveckling, innehållsanalys, etnografisk analys.

intervJuer

Intervjuerna skedde på grund av Covid-19 via digitala medel, så som mailkontakt, digitala plattformar som Teams och Zoom. Jag hade med hjälp av mina tre forskningsfrågor och analysen av företagens hemsidor skapat fler frågor som var likartade för att få en helhetsbild av hur företagen jobbar, men de hade också tillkommit för att kunna se vad som skiljde dem åt. De individuella frågorna tillförde att jag som forskare kunde få djupare inblick i varje enskilt företags hållbarhetsarbete. Jag kontaktade Sveriges tre största byggföretag NCC, Peab och Skanska via mail till personer som arbetade med hållbarhets-frågor på företagen, genom att jag presenterade mig själv, min utbildning och mitt arbete tillsammans med de tre forskningsfrågorna och de individuella frågorna.

(12)

Representanterna från företagen benämndes inte med deras riktiga personnamn utan med hjälp av deras arbetsposition på företaget, i samband med att intervjun började gav jag dem förfrågan om det gick bra att inte benämna dem i personnamn utan med hjälp av deras arbetsposition.

Den information som ges kan vara mer eller mindre detaljerad. I förhandsinformationen skall ingå den projektansvariges namn och institutionsanknytning för att underlätta kontakten med ansvarig forskare. Undersökningens syfte skall anges och en beskrivning ges av hur undersökningen i stora drag genom-förs. Forskaren skall givetvis betona de vinster i fråga om ny kunskap etc. som forskningen i fråga kan komma att bidra till för att motivera till deltagande. Viktigt är att eventuella risker för obehag och skada redovisas. Det skall dessutom tydligt framgå att deltagandet är frivilligt och att de uppgifter som insam-las inte kommer att användas för något annat syfte än för forskning. (Vetenskapsrådet, 2017)

Av eget val blev det personens arbetstitel som angavs i intervjun för att identifiera personen, i syfte att inte utelämna några personliga uppgifter. I mina mail till varje representant hade jag skrivit ner alla ge-mensamma frågor först som efterföljdes av de frågor som var anpassade efter varje företags hemsida. I början av varje intervju valde jag att presentera mig igen, min utbildning och mitt examensarbete, varför jag hade valt att fördjupa mig i ämnet och vad hållbarhet innebär för mig. Vilket underlättade för den som blev intervjuad och den som intervjuade.

Undersökningsdeltagarna studeras från något perspektiv; han/hon intervjuas, fyller i en enkät, deltar i ett experiment etc. I dessa fall fordras i princip förhandsinformation. I vissa fall där förhandsinforma-tionen skulle äventyra undersökningens syfte (t.ex. vid deltagande observation eller vid vissa psykolo-giska experiment) kan dock alternativ till individuell förhandsinformation övervägas. I sådana fall bör så snart som möjligt information lämnas i efterhand.(Vetenskapsrådet, 2017)

Jag valde att i varje enskild intervju som skedde på en digital plattform att läsa upp varje fråga i samma följd som jag hade skrivit ner dem i mailet till varje representant i syfte att göra det smidigt för både mig och den som blev intervjuad att följa ett manus vi redan var bekant med. I intervjun som skedde via mail hade jag samma struktur som tidigare och jag hade mailkontakt med personen tills jag fått rätt på alla svar och greppat vad personen ifråga menade. Det var viktigt att poängtera redan i mailen för de som blev intervjuade att detta var ett examensarbete som handlade om att undersöka och förstå hur företaget arbetar med hållbarhet i praktiken samt att deras information spreds inte vidare utan stannade

(13)

2.1 Genomförande

Studien genomfördes i tre definierade steg. I steg 1 undersökte jag hur de tre företagen i studien pre-senterade sitt hållbarhetsarbete på sina hemsidor. I steg 1 användes en etnografisk analys av hur nyck-elbegreppen hållbarhet, ekologisk hållbarhet användes på hemsidorna. I steg 2 genomfördes intervjuer med företagen.

etnografisk studie

Jag valde att använda mig av en etnografisk studie för att undersöka varje företags hemsida. I syfte att kunna i min fallstudie av företagens hållbarhetsarbete få en djupare insyn i hur de arbetar och få en mer klar insyn i deras arbete och hur det fungerar. Syftet med den etnografiska studien var att jag som for-skare skulle kunna förstå företagets hållbarhetsarbete och bearbeta deras information på ett smidigare sätt. För att senare i fallstudierna kunna bemöta företaget i intervjun och underlätta när representanten förklarade ett begrepp, innovation eller tillvägagångssätt som var specifikt för detta företag.

Etnografiska studier innebär framförallt att forskaren genom fältarbete observerar och ger detaljerade beskrivningar av människor, beteenden och kulturer i dessas naturliga miljö. Dessa beskrivningar bör innehålla tillräckligt mycket djup och detaljer för att kunna ge sanna inblickar i den situation som stud-eras. Vanligast är att forskaren försöker bli en del av den grupp som studeras genom att delta i gruppens vardagliga aktiviteter, men även mer passiv observation kan utnyttjas (Forskningsstrategier, 2014) Den etnografiska studien gav mig en detaljerad bild av företagets hållbarhetsarbete och de frågetecken som uppstod i samband med studien förklarades tydligare i samband med intervjun. Den etnografiska studien gav mig en bra bas att stå på inför intervjun men inte tillräckligt för att jag skulle kunna utföra fallstudien utan en intervju.

Den etnografiska forskningsstrategin är framförallt lämplig för forskningsfrågor där man vill undersöka hur medlemmar i en grupp eller kultur beter sig, hur de ser och förstår saker, och hur de uppfattar sin verklighet (Forskningsstrategier, 2014)

Den etnografiska studien gav mig goda baskunskaper som sedan struktureras upp i ett frågeformulär, det gav mig en fördjupad kunskap och inblick i samband med intervjuerna i syftet att förstå hur företag arbetar för mer hållbar miljö.

(14)

8

t

abell

1. g

emensammafrågorsom ställdesvidintervJuerna

:

Hur arbetar ni för att motverka det ekologiska avfallet och bevara biologisk mångfald? Hur arbetar ni med en hållbar stadsutveckling i åtanke i era byggprocesser?

Hur arbetar ni för att uppnå en hållbar förvaltning och effektivt utnyttja naturresurser? Hur bedrivs ert miljöarbete på kontoret och hur ser det ut?

Hur brukar ni ert överblivna material i byggbranschen på bästa sätt? Vilka faktorer är den stora motorn när ni arbetar för ett hållbart byggande?

Hur arbetar ni för att bygga hållbara bostäder, vilka faktorer är drivande i processen?

t

abell

2. f

rågorsom skapadesutifrån hur

ncc

presenterade sitt hållbarhetsarbete påhemsdian

:

Hur produceras NCC Green Asphalt och enligt vilka aspekter är den mer miljövän-lig än vanmiljövän-lig asfalt?

Hur verkar NCC för miljösamarbete mellan Norden, Baltikum och Tyskland? Hur fungerar hållbar renovering, är den begränsad till miljonprojekten och på vilket sätt kan den process minska miljöpåverkan?

Hur arbetar och driver ni processen för att få fler hållbara hyresavtal, vem i sam-hället får nyttja detta?

Hur agerar ni när kunden inte vill bygga grönt och i så fall hur motiverar ni er kund till att bygga miljövänligt?

Hur arbetar ni och driver ni NCC Folkboende och NCC Lamell, hur är dessa mil-jövänliga?

Hur fungerar VDC och VR i praktiken och hur hjälper det er i ert arbete för miljön?

Tre forskningsfrågor ställdes till företagen tillsammans med frågor som var baserade på den fakta som jag fann på vardera företags hemsidor. Frågorna skapades i syfte att få inblick om hur företagens håll-barhetsarbete fungerade och frågorna blev bärande faktorn i analysen. Företagen intervjuades med sju identiska frågor som ställdes till alla tre företag:

(15)

9

t

abell

3. f

rågorsom skapades utifrånhur

peab

presenterade sitt

hållbarhetsarbete påhemsdian

:

Hur produceras ECO-Asfalt och enligt vilka aspekter är den mer miljövänlig än vanlig asfalt?

Hur verkar Peab för miljösamarbete mellan Norge, Sverige och Finland?

Hur fungerar den inbyggda fuktsensorn och på vilket sätt kan den minska mil-jöpåverkan?

Hur kommer det sig att Peabskolan är begränsad till tre orter i ett företag som finns i tre länder?

Hur fungerar Passivhus i praktiken och hur minskar det människans miljöpåverkan? Hur jobbar ni för att få era hus stämplade som GreenBuilding och arbetar ni för att nå mer än 25%?

t

abell

4. f

rågorsom skapades utifrånhur

s

kanska presenterade sitthållbarhetsarbete påhemsdian

:

Hur fungerar klimatkalkylen och på vilket sätt hjälper den er att minska miljöpåver-kan?

Hur fungerar Mörkgrönt i praktiken och vad gör den för att förbättra för miljön? Hur arbetar ni med skolsamverkan och hur kan de arbetet se ut i praktiken?

Hur arbetar ni med Plusenergihus, vad innebär detta fenomen, processen och hur fungerar det i praktiken?

Vilka faktorer är den stora motorn när ni arbetar för ett hållbart byggande? Hur verkar Skanska för miljösamarbete mellan Norden, Europa och USA?

Hur går processen till när ni har Gröna veckan, vem tar del av detta och hur utny-ttjar ni detta tillfälle för att dela med er av er gröna kunskap?

Hur arbetar ni för att minska företagets miljöpåverkan, ex transporter, avfall, material på bästa sätt?

Hur jobbar ni med Rethink resource use, Improve human wellbeing, Thriving plac-es in thriving citiplac-es och hur minskar de det ekologiska fotavtrycket?

(16)

10

Dessutom ställdes individuella frågor som skapades i samband med den etnografiska analysen av hem-sidorna. De individuella frågorna kom att styra intervjuerna och framhäva det enskilda företaget. Indi-viduella frågor till företagen.

I steg 3 steget analyserade jag sättet som företagen profilerade sig på och hur de talade om sitt hållbar-hetsarbete utifrån teori. Uppsatsen byggde på en innehållsanalys som grundade sig i en analys om be-greppet ekologisk hållbarhet och en teoretisk vinklad analys om vad som skrevs på företagens hemsidor.

2.2 Analys

Efter genomförd etnografisk analys och avslutade intervjuer sammanställde materialet över de tre byg-gföretagens hemsidor och hur de talade om sitt hållbarhetsarbete i deras verksamhet. Jag analyserade NCC, Peab och Skanskas utifrån den data jag hade fått i för att titta på hur de profilerade sig och hur de talade om sitt hållbarhetsarbete utifrån teori som hade olika synsätt och synpunkter på hur begreppet ekologisk hållbarhet kan te sig i praktiken och hållbarhet samt de globala målen.

De globala målen tittade jag på som ett hjälpande verktyg när jag skapade mina forskningsfrågor för att sedan här i metod del tre undersöka om de fanns med i företagens hållbarhetsarbete och i syfte att de se hur de förhåller sig till lagkraven. Jag analyserade, jämförde och drog slutsatser ifrån vad teorin sa och utifrån de tre forskningsfrågor och individuella frågorna kunde jag få en djupare inblick i hur de tre byggföretagens hållbarhetsarbete fungerar i praktiken, talar om hållbarhet och hur de bedrev sin verk-samhet. Jag kollade också på om hållbarhet kunde vara en del eller vara hela företagets profil. I syfte att förtydliga likheter och olikheter som de tre byggföretagen hade tolkades och arbetades svaren fram med hjälp av visualiseringar och diagram, som tydliggjordes i bild- och tabellform. Tabellen skapades i syfte att förstå min egen bedömning av företagens hållbarhetsarbete:

3

2

1

Min bedömningsgrad över hur bra jag anser företaget lyfter fram

sitt hållbarhetsarbete på sin hemsida och hur jag upplever det.

3. Mycket bra och intressat hur de framhäver sitt arbete

2. Bra och det kan bli bättre

(17)

2.3 Definitioner och nyckelbegrepp

För att få en förståelse om hur byggföretagens hållbarhetsarbete fungerade krävdes förkunskap om vad begreppet hållbarhet och ekologisk hållbarhet är, en analys av företagen och hur deras arbetsprofil såg ut. Hållbarhet är ett begrepp som har en svår begreppsförklaring vilket gör det svårt att ge en förklaring om hur hållbarhet verkar i praktiken. Studien fastslog inte vad hållbarhet är med hjälp av teori, istället tolkades och analyserades det baserat på hur företagen arbetade och använde begreppet.

För att analysera hur begreppet används och översätts i olika former av praktik utgick jag från teoretis-ka ramverk från Gulliksson & Holmgren, Granqvist, Gröndahl & Svanström, Jutterström & Norberg, och från Schmitz-Günther. (Gulliksson & Holmgren, 2011), (Granqvist, 2009) (Gröndahl & Svanström, 2010), (Jutterström & Norberg, 2011) och (Schmitz-Günther, 2000).

De väljer att definierar begreppet ekologisk hållbarhet genom att använda sig av naturvetenskapliga termer som natur, ekosystem, atmosfär och med hjälp av forskning utifrån diverse perspektiv förklara hur ekologisk hållbarhet kan definieras och användas i det praktiska arbetet. Jag definierar hållbarhet genom att titta på hur det fungerar i byggd miljö för att kunna förstå hur material påverkar människan och naturen. För att jag ska få en helhetsbild över hur hållbarhet fungerar i praktiken använder jag mig av alla tre, det ekonomiska, det ekologiska och det sociala. För jag anser att hållbarhet fungerar inte i praktiken utan att alla tre begrepp samspelar med varandra.

En analys av byggföretagens hållbarhetsarbete krävdes för att få en fördjupning av ämnet hållbarhet och ekologisk hållbarhet samt undersöka de globala målen. För att sedan kunna utforma relevanta for-skningsfrågor till byggföretagen och koppla det till begreppet ekologisk hållbarhet samt få en inblick hur och vad som styr ett företag att arbeta med hållbarhet. Ekologisk hållbarhet definierades i studien utifrån flera olika perspektiv. Syftet med studien var att få en förståelse hur byggföretag arbetade i prak-tiken med ekologisk hållbarhet, hur de talade om ekologisk hållbarhet i prakprak-tiken och hur de översatte och applicerade de globala målen i sin verksamhet.

(18)

12

3. Hållbar utveckling, en översikt

Med hjälp av begreppen hållbarhet, ekologi, ekologisk hållbarhet gav min litteratursökning mig for-skningen som hjälpte mig att förklara och förenkla begreppen hållbarhet och ekologisk hållbarhet och hur hållbarhetsarbetet på ett byggföretag kan tänka sig se ut i praktiken för att skapa ett mer hållbart samhällle och verksamhet. Jag anser att begreppet kan tolkas och användas på många varierande sätt och därav kan hållbarhetsarbetet te sig på många olika sätt, trots att målet är lika för alla. Den ekonom-iska marknaden och kundens behov är två faktorer som kan spela sen stor för hur företaget arbetar med hållbarhet.

Hållbarhet kan tolkas och uppfattas som en produkt företag säljer för att tjäna pengar på sina projekt som de skapar för att tillfredsställa behovet hos kunden. Hållbarhet kan användas som en produktvara och strategi för att få kunder att köpa företagets projekt eller utveckla nya projekt med nya partners. Corporate Social Responsibility, lyfter författarna upp som grundpelaren i boken och begreppet påpekar att företag ska ta sitt ansvar för hur de påverkar samhället, på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. De menar att CSR är beroende av hållbarhet för att kunna understryka det ekonomiska och samhällsansvar som företaget har i syfte att detta ska vara länge och integrerat i företaget affärsmodell. (Jutterström, M. & Norberg, 2011)

För att kunna förstå begreppet hållbarhet behöver vi faktakunskap för att sedan kunna utveckla och arbeta med hållbarhet. Det är en viktig aspekt att ha grundkunskaper om ekologi och miljöeffekter för att kunna vidareutveckla hållbarhet i det praktiska arbetet. Författarna påpekar för kunna att nå målet mot en hållbar samhällsutveckling är det viktigt att kunna använda sig av strategier och veta vilka som gynnsamma i arbetet för en bättre miljö. (Gröndahl & Svanström, 2010)

Varje yrkesroll har ett ansvar för att verka för en bättre hållbar utveckling och det är viktigt att varje generation tar ansvar för att hela tiden aktivt arbeta i sitt arbete för hållbar utveckling. Författarna me-nar att det är viktigt att inse att hållbar utveckling har olika nyanser och tolkningar och varje arbetsplats och arbetare har ett ansvar att förmedla detta vidare. Det är viktigt att mångfalden i diskussionen om hållbar utveckling utvecklas, diskuteras och testas. I detta syfte är det viktigt att öppna upp intresset om vad hållbar utveckling kräver av oss för att vi ska kunna bevara vår miljö och skapa en hållbar framtid för nästkommande generationer. (Hedenus, Persson & Sprei, 2018)

(19)

Hållbarhet har en bred ansats där social, ekologisk och ekonomisk kunskap tillsammans ger en grund att stå på för att analysera samband och problematisera kring ämnet. För att förstår hållbarhetsproble-men på djupet krävs det goda kunskaper och begrepp som ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Författarna hävdar att dessa tre begrepp är viktiga verktyg som hjälper till att ge en bredare kunskap om vad hållbarhet innebär i det teoretiska och praktiska arbetet. Ansatsen leder även fram till ett antal förhållningssätt inför framtiden och strategier samt tips på hur du som individ kan tänka och bete dig för att bli mer hållbar. (Gulliksson, H. & Holmgren 2011)

Hållbart anses var lika med ekonomiskt lönsamt för företag i dagens samhälle och de vet hur de kan bidra till att förbättra miljön med hjälp av deras hållbara projekt. Deras syfte är inte enbart att förbättra miljön, det finns en ekonomisk drivkraft i hållbarhetstänkandet för de flesta företagen som kan sälja sina hållbara projekt. Viljan att bidra till att bygga hållbara bostäder eller skapa andra hållbara projekt har gett företag en chans att öka sin innovationsförmåga, konkurrenskraft och lönsamhet, världen över. En hållbar värld skapar inte enbart en bättre miljö, det hjälper företag att utvecklas och bli bättre samt starka deras inkomstkälla. Författaren understryker att hållbarhet är ett verktyg som har utvecklats och blivit något som gynnar företag och människor på diverse sätt. (Granqvist 2009)

Ett ekologiskt boende kan te sig i praktiken på diverse sätt, med hjälp av vetenskapliga studier har vi kunskaper som vi inte hade förr om hur vi bygger för att skapa ett hållbart hus. Ett ekologiskt hus, vad är egentligen det och hur kan det te sig i praktiken. Det är en stor fråga som har många svar från diverse forskningshåll som har olika lösningar på vad ett hållbart hus behöver för innovationer för att anses som hållbart för nästkommande generation. Solceller, ekologiskt trä, industriell hampa, stora fönster osv. Det är exempel på hållbara produkter som vissa forskare anser sig ha en stor positiv påverkan på huset och behövs i syfte för att göra det hållbart. Frågan som forskare ställer är hur länge är ett hus hållbart och på vilket sätt är det hållbart? Är huset hållbart om de håller i 30 år eller 100 år? är huset hållbart om det behövs renoveras vart 10:e år eller vart 50:e år. Författaren lyfter fram de många varierande sätten att bygga ekologiska hus, i staden, på landsbygden eller i förorten i syfte att ge läsaren en bredare insyn på var och hur man kan bygga ekologiskt (Schmitz-Günther 2000)

Utifrån dessa teoretiska synvinklar på begreppet hållbarhet kommer jag att titta på hur företag arbetar och strävar efter att applicerar och översätter de globala målen i praktiken.

(20)

14

Hållbar utveckling är begreppet som kommer genomsyra denna uppsats och fokus kommer ligga på det ekologiska perspektivet. Hållbar utveckling som fenomen är inte i praktiken och teorin enkelt att tolka och förstå. Begreppet kan tolkas på olika sätt beroende på vilken kunskap personen har, använder sig av eller arbetar efter. Jag anser att det finns varierande sätt att arbeta med hållbar utveckling, och inom arkitekt- och byggbranschen finner vi att alla tre vanliga kategorier som innefattar hållbar utveckling delas upp. De vanligaste är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som finns på agendan. Det är inte alltid en självklarhet att arbeta efter alla tre begrepp. Vi ser många aspekter i arbetena och de agen-dor som rör ekologisk, ekonomisk eller social hållbarhet. Alla tre sammansmälter med varandra och det är svårt att fastslå vad som egentligen tillhör vad. Det ekologiska byggandet samspelar med det ekono-miska och det sociala i praktik och teori.

(Kungliga tekniska högskolan 2020) hävdar att ett vanligt sätt att beskriva hur dessa olika dimensioner hänger ihop är genom ett Venn-diagram där de tre dimensionerna överlappar varandra. Denna modell förmedlar en bild av hållbar utveckling där samtliga tre dimensioner ges lika tyngd och värde. Ett al-ternativt sätt att beskriva hållbar utveckling är i form av en hierarki där ekologisk hållbarhet tillskrivs fundamental vikt och ses som en förutsättning för såväl social som ekonomisk hållbarhet. Även dessa två dimensioner karaktäriseras av ett beroendeförhållande, där den sociala håll- barheten ligger till gr-und för att en ekonomisk hållbarhet ska vara möjlig. (Kungliga tekniska högskolan 2020)

För att kunna utveckla och arbeta med detta begrepp krävs det mångsidig kunskap för att lättare kunna implementera detta i sitt företag, vardagsliv eller skola.

3.1 Hållbar utveckling och Agenda 2030 - de globala målen

Hållbar utveckling har på senare år fått gehör i den vardagliga och politiska debatten, från att varit ett begrepp på pappret till att bli en stor stjärna på världskartan. På grund av den globala uppvärmningens utveckling har människor från alla delar av världen börjat sätta sig emot företag som arbetar med någon form av miljöförstöring i havet eller på land.

Företag har började se om sin verksamhet, hur den fungerar på bästa hållbara sätt och hur den kan fortgå utan att skada miljön. Begreppet hållbar utveckling har inte många år bakom sig i verksamheter eller på den politiska agendan. Den har sedan 2010 börjat få större gehör ute i världen. Inom den politiska sfären har hållbar utveckling växt fram genom åren. Regeringar har fått press från sin befolkning att agera och många ledare världen över arbetar för miljön.

(21)

15

Figur 1: Venn-diagram. Två sätt att förklara fördelningen mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Hållbarhet är ett begrepp som är beroende av alla tre delar för att kunna fungera och verka i praktiken, det ekologiska, det sociala och det ekonomiska. Inom byggd miljö bör det finnas ett samspel mellan dessa tre delar för att verksamheten ska kunna fungera och bli en mer hållbar verksamhet för framtida generationer.

En ny bostad kräver ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för att fortsätta att agera som ett mil-jövänligt objekt i samhället. Hur länge kan denna byggnad anses vara hållbar och för vem kommer den att vara hållbar? Vem bestämmer det och hur går det till när det bestäms att en byggnad är bra för framtida generationer eller dagens? Är byggnaden på platsen för att vara en temporär byggnad eller ska det ges möjlighet till att renoveras, eller är tanken med hållbart byggande att bostaden ska fungera som ett hållbart objekt i flera hundra år framåt. Detta kan variera beroende på hur man tolkar begreppet temporärt. Temporärt kan möjligtvis anses vara 10 år eller 100 år, det är svårt att säga och kan bero på hur man definierar det.

Hållbarhet – det är en byggnad som står i tusen år. Hållbarhet handlar ytterst om att försäkra så att resurserna räcker till barnbarnen. Hållbarhet är synonymt med god arkitektur. Hållbarhet är uppenbarli-gen ett svårdefinierat begrepp. Det som ursprungliuppenbarli-gen betydde lång livslängd kan numera användas för att beskriva att något är gjort med omsorg om dagens och morgondagens människor (Dalman 2001). Eva Dalman är arkitekt, hon jobbade med projektet bo01 i Malmö, Västra hamnen. Dalman är redak-tör för boken bo01-Staden som förklarar att hållbarhet bygger vidare på ett hållbart tänkande från det förgångna (Dalman, 2001). Helt enkelt, hållbarhet är inget nytt fenomen (Dalman, 2001l). Givetvis har inte hållbarhet varit på samhällsagendan en längre tid och inte ett attraktivt ämne bland politiker. Det har fått mer gehör på senare år när global uppvärmning har blivit ett attraktivt ämne inom den politiska sfären.

(22)

16

Barbara Czarniawska är professor i företagsekonomi på Göteborgsuniversitet, hon har i teoretiska samt metodologiska bidragit till användningen av narrativ-teorin, socialkonstruktivismen, aktör-nätverk-te-orin, samt antropologin i organisatoriska sammanhang. hon har skrivit boken En teori om organisering som är en bok hon skrivit sin egen variant av en organisationsteori anpassad till vår tid. (Czarniawska 2005). (Czarniawska 2005) hävdar att när en idé omvandlas till handling och handlingen upprepas och det skapas en normativ förklaring för den (“så skall det göras”), bildas en institution. Vanligtvis tar det åratal innan en praxis blir till en institution, men det kan gå snabbare, som t.ex. med e-posten och mo-biltelefonen under min tid. Det hävdas också att globalisering betyder att institutionalisering av olika sätt att leva och arbeta sker snabbare nuförtiden.

Hållbarhet har fötts med hjälp av handlingar och hamnat på politiska dagordningar, alltifrån forskning om klimatet, miljöpartiets framväxt, miljöaktivister, icke-statliga organisationer, Agenda 2030, Greta och liknande fenomen. Människor påverkar och präglas av dagens idéer och värderingar, socialt och politiskt. Idéerna föds inte ur tomma intet; de präglas av vad samhället efterfrågar och vad människor kräver av omgivningen.

a

genda

2030 - d

e globala målen

De globala målen innefattar 17 mål och har arbetas fram av FN:s 193 medlemsländer som har varit med och tagit fram Agenda 2030 (Globala målen 2020) och i Sverige har målen integrerats genom att de har blivit en del av de nationella miljömålen. Målen är helt unika i historien och har arbetas fram med hjälp av regeringar, privata sektorn, forskare och civilsamhället över hela världen. I det stora övergripande ska dessa mål uppnå fyra stora saker: avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred, rättvisa och lösa klimatkrisen.

Hösten 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 som inrymmer Globala målen för hållbar utveck-ling. De 17 målen har 169 delmål och 230 globala indikatorer. (Globala målen 2020) FN har valt att arbeta och hantera hållbar utveckling med hjälp av att arbeta med ekonomiska, sociala och miljömässiga mål. Med hjälp av dessa mål kan vi vara den första generationen som utrotar fattigdom och den sista som bekämpar klimatförändringarna. För att de globala målen ska kunna bli verklighet behövs det att samhället tillsammans arbetar med dessa mål. Organisationer, näringsliv, den offentliga sektorn, for-skare och enskilda individer behöver alla arbeta mot målen för att vi ska lyckas. (Globala målen 2020)

(23)

17

På regeringsnivå har Isabella Lövin och Peter Eriksson ansvaret för att leda arbetet med Agenda 2030 och Globala målen. Isabella Lövin är miljö- och klimatminister och Peter Eriksson är minister för inter-nationellt utvecklingssamarbete. (Globala målen 2020)

För att FN ska kunna mäta resultatet för de globala målen på global nivå har de tagit fram indikatorer för varje land. Varje land har skyldighet att ta fram en nationell indikator och metoder för att mäta arbe-tet. I Sverige är det Statistiska Centralbyrån som har fått uppdraget av regeringen att ta fram nationella indikatorer. Det är upp till varje medlemsland i FN att välja om landet vill rapportera sitt arbete för att nå målen vid FN:s högnivåforum för hållbar utveckling. En beskrivning hur alla dessa mål hänger ihop beskrivs på detta vis:

De globala målen är inte bundna till någon region som Europa eller Asien; de sträcker sig genom alla världens länder och alla har ett ansvar att genomföra dessa mål. Inget mål kan nås på bekostnad av något annat mål. Det måste komma genom framgång och skicklighet för att målen ska kunna nås. Målen har tagits fram tillsammans av FN:s alla nationer och har största klarhet i FN:s historia. (FN, 2019)

Ledorden som styr detta arbete är; ingen ska lämnas utanför i detta. Målen ska genomföras med hän- syn till de människor och samhällen som har de sämsta förutsättningarna på jorden. För att målen ska genomföras och utföras av alla människor är det viktigt att kunskapen om dessa mål finns runtom oss på olika nivåer i samhället. Privatpersoner och organisationer kan lättare sätta press på sin regering att skapa förutsättningar för att de Globala målen efterföljs i deras land. Människor kan också ställa krav på företag, stora som små, att de följer och eftersträvar de globala målen. För att skapa ett hållbart samhälle behövs inte målen endast på papper och i regeringens dagordning, den lilla människans möjlighet att påverka och bidra till utveckling ska finnas för alla. (Globala målen, 2017)

De Globala målen är integrerade och delbara, trots att de har nummer in-nebär inte det att ett mål är viktigare än de andra. Det blir lättare i arbetet om ett mål uppnås, då kan det förenkla att ett annat mål uppnås. Ett exem-pel som är om för får tillgång till rent vatten och sanitet, mål 6, så skapas bättre förutsättningar för människors hälsa, mål 3, genom förbättrad hälsa kan fler barn ta sig till skolan och få utbildning, mål 4, och genom utbild-ning kan fler få jobb och fattigdomen minska, mål 1. (Globala målen 2020)

(24)

18

På hemsidan skriver de om hållbar utveckling och vad begreppet innebär. Begreppet ”hållbar utveck-ling” (på engelska ”sustainable development”) introducerades av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester R. Brown år 1981. Det fick sin internationella spridning år 1987 då FN:s världskom-mission för miljö och utveckling lanserade begreppet i rapporten “Vår gemensamma framtid” (Glo-balamålen 2017). Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, som ledde kommissionen, gav begreppet följande definition som fortfarande är den vanligaste definitionen på hållbar utveckling (Globala målen 2017):

Denna beskrivning om vad begreppet innebär eller i synnerhet hur det fungerar i praktiken, blir en svår-tolkning för omgivningen för den som vill ha konkret hur begreppet kan appliceras i verksamheten. Det gäller för företaget eller privatpersonen själv att ta ann detta begrepp och göra en egen tolkning, på bästa sätt efter förmågan och möjligheterna som finns.

hållbar utveckling

-

tre begrepp

Som tidigare nämnts brukar hållbarhet delas upp i tre begrepp som är vanligast att arbeta efter. Det finns fler aspekter som kan innefatta hållbarhet, exempelvis kulturell hållbarhet som skulle kunna förknippas med den sociala hållbarheten. Kulturell hållbarhet har en stor påverkan på alla tre stora begrepp, men är inget eget begrepp eller fenomen i sig själv. Den har betydelse på flera sätt och kan kopplas samman med de andra tre begreppen i olika sammanhang. För att begreppet hållbarhet ska fungerar i praktiken behöver det alla tre, ekonomiskt, ekologiskt och socialt för att det i praktiken ska fungera. Hedenus, Persson och Sprei beskriver begreppet:

Om man utgår ifrån en definition av hållbar utveckling som sätter mänskliga behov i fokus, blir den naturliga följdfrågan vad det är som krävs för att tillfreds-ställa behov, nu och i framtiden. Ett gängse sätt att försöka besvara den frågan är att dela upp förutsättningarna för att uppnå hållbar utveckling i tre dimensioner eller pelare; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. (Hedenus, Pers-son & Sprei 2018)

Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, mil-jön och ekonomin. Globala målen innefattar alla tre dimensioner. (Globala målen 2017)

(25)

19

Det behövs tre definitioner för att kunna förklara och förstå hur begreppet hållbarhet kan tolkas och arbetas med i praktiken. Begreppet är inte endast en definition, utan det är beroende av det ekologiska, ekonomiska och sociala för att användaren ska kunna bruka begreppet i praktiken. Begreppet hållbarhet behöver understöd för att verkar i praktiken till fullo och ter sig på varierande sätt i olika företag. Ett etiskt ansvarstagande har vuxit fram för att jobba hållbart och i syfte att jobba för att förbättra sin verk-samhet för framtida generationer.

etiska ansvarstagandet

Det etiska ansvarstagandet för att kunna vidareutveckla detta begrepp till något större och bättre i prak-tiken och hjälp utvecklingen att bli mer hållbar. För att det ska fungerar i prakprak-tiken krävs det att männ-iskor tar ansvar gentemot naturen och hanterar det på bästa sätt för att inte sätta framtida generationers möjligheter på spel. Ett hållbart ekonomiskt perspektiv är en viktig aspekt för att kunna utveckla det ekologiska hållbarhetsarbetet, Granqvist (2009) beskriver kopplingen på detta sätt:

Även om ett företag bara kan bli långsiktigt hållbart genom att säkerställa att alla aktiviteter för att ta miljömässigt, och socialt ansvar har en koppling till det ekonomiska ansvarstagandet, hamnar man ibland i situationer när det blir tydligt att det också finns en fjärde dimension att ta hänsyn till – det etiska an-svarstagandet. (Granqvist 2009)

Det etiska ansvarstagandet har kunnat växa fram genom att människor i samhället börjar ta ansvar för sina konsekvenser jämtemot miljön och har även fått hjälp av utvecklingen som skapat hållbara material för att kunna bygga för en hållbar framtid För att det ska fungerar i praktiken krävs det att människor tar ansvar gentemot naturen och hanterar det på bästa sätt för att inte sätta framtida generationers mö-jligheter på spel. Det börjar mer och mer bli vanligare att arbeta hållbart för fler människor och företag vill ta ansvar. Den ekonomiska marknaden har skapat möjligheter för företag att vara och bli mer håll- bara i sina projekt och gentemot personer som vill bygga hållbart. Efterfrågan på hållbara material eller innovationer har gjort att företag tagit ett stort kliv i det etiska perspektivet.

(26)

20

Ekologi och ekologisk hållbarhet kan tolkas, översättas och användas på många varierande sätt. Ett sätt att förstå begreppet är att översätta vad orden betyder ordagrant för att sedan kunna använda det i prak-tiken. Detta kan hjälpa användaren att lättare förstå begreppet i praktik och teori.

Fredrik Gröndahl, universitetslektor vid industriell ekologi VID KTH PCH Marinbiolog och oceano-graf, Magdalena Svanström, docent VID institutionen för kemisk miljövetenskap På Chalmers, berättar att ordet ekologi kommer av de grekiska orden ”oikos” betyder hus eller hushåll och ”logos” som bety-der lära (Gröndahl, Svanström, 2010).

Min tolkning utifrån hur Gröndahl och Svanström kort beskriver begreppet ekologi och hur det kan an-vändas i samhället är upp till människan själv att välja hur det kan te sig i det praktiska arbetet genom att hushålla med de naturresurser om naturen kan erbjuda människan. Hållbar utveckling kräver hållbara människor, sägs det. Vad är egentligen en hållbar människa, vad innebär hållbar utveckling och hur kan det te sig i den byggda miljön?

Det är ingen enkel fråga att svara på, men med hjälp av teori och praktiska åtgärder kan fenomenet lätt-are förklaras för befolkningen i syfte att informera människor om hur vi tillsammans bygger ett hållbart samhälle. Vad innebär ekologisk hållbarhet och hur fungerar den i praktiken inom byggbranschen? Den kan te sig på varierande sätt trots att vi har tagit fram de globala målen, som är tillför att tillämpas i praktiken efter verksamhetens behov. Det praktiska arbetet för att bevara det ekologiska kan te sig på många varierande sätt och forskare har inte alltid samma definition om begreppet och hur det ter sig i prak-tiken. Idén är att bevara så mycket av de naturliga resurserna till framtida generationer och det är huvudtesen inom det ekologiska hållbarhets begreppet. Med hjälp av forskning kan vi få en djupare inblick hur vi kan arbetat för att kunna anpassa arbetet mot att ta vara på våra naturliga resurser. Hedenus, Persson och Sprei (2018) beskriver hur forskare formulerar hur vi skulle kunna på bästa sätt undvika att skada vår natur:

(27)

21

Chalmersprofessorn John Holmberg och det Naturliga stegets grundare Karl-Henrik Robért formulerade på 90-talet fyra principer för hållbar utveck-ling, där tre behandlar hur människan kan undvika att skada naturen (ekos-fären). Den första principen är att ämnen från jordskorpan (fossila bränslen, metaller etc.) inte systematiskt får accmuleras i ekosfären. Den andra principen säger att mänskligt producerade ämnen (såsom kemikalier) inte systematiskt får fysiskt förstöra naturens produktivitetsförmåga och mångfald (till exempel genom försaltning av odlingsbar mark, avskogning etc.). En viktig del i dessa principer är att identifiera de grundläggande och systematiska mekanismerna som under lång tid påverkar ekosfären. För vissa typer av påverkan börjar pro-blem för naturens assimilations- och produktionsförmåga uppstå tidigare än i andra. Om det säger principerna ingenting, men väl åt vilket håll miljöarbetet bör inriktas. (Hedenus, Persson och Sprei 2018)

En annan svårighet hur vi ska arbeta med ekologisk hållbarhet är ovissheten för vilka ämne och vilka naturresurser som vi behöver spara in på för att kunna säkerställa att det räcker i framtiden. Hedenus, Persson och Sprei (2018) påpekar att en komplicerande faktor med de ekologiska systemen är att vi inte riktigt vet vad framtida generationer behöver. Historiskt var pälsdjur en viktig naturresurs i den kalla delen av världen för att kunna hålla sig varm om vintern. I dag kan vi tillgodose detta behov på andra sätt som bättre isolerade hus och syntetiska kläder.

Samhället har svårt att komma överens om hur vi ska på bästa sätt spara och förvara våra naturresurser och vilka naturresurser som vi kommer att behöva i framtiden. Ovissheten gör det svårt för forskare att komma överens om hur det ska gå till på bästa sätt och med hjälp av vilka teknologiska innovationer sparar vi på naturens resurser på bästa möjliga sätt.

Ett företag kan ta ekologisk hållbarhet till högsta nivå och implementera det i alla verksamheter som de har, medan ett annat företag endast tänker på källsortera. Det kan innebära att företaget arbetar med ett miljötänk som hjälper företaget i det stora hela att bli bättre för miljöns skull.

(28)

22

Ett företag kan ta ekologisk hållbarhet till högsta nivå och implementera det i alla verksamheter som de har, medan ett annat företag endast tänker på källsortera. Det kan innebära att företaget arbetar med ett miljötänk som hjälper företaget i det stora hela att bli bättre för miljöns skull. De kan välja att satsa på nya hållbara innovationer, bygga grönt, återanvända det material som går till spillo. Ett hållbart företag sysslar inte enbart med källsortering. Det behövs implementeras in i alla avdelningar på företaget och fullföljas in i minsta detalj. Eftersom att begreppet hållbarhet är vagt definierat är det både lätt och svårt för företagen att föra ett hållbarhetsarbete och det kan se varierande ut i praktiken, samt kan också bero på ekonomiska förutsättningar och i vilken bransch som företaget verkar i.

Hur de väljer att framställa ekologisk hållbarhet riktar de sig in på ett naturvetenskapligt sätt och det kan vara svårt för en egenföretagare att kunna anpassa sitt arbete efter denna fakta. Det är givetvis lättare för ett etablerat företag som har råd att anställa experter för att fördjupa sig i ekologisk hållbarhet och hjälpa företaget på bästa sätt, hur företaget kan arbeta med ekologi i praktiken. Det är svårt att formulera en glasklar modell för hur företagare ska jobba med ekologisk hållbarhet i sitt hållbarhetsarbete. Det ekologiska arbetet skiljer sig alltifrån vilken bransch företaget verkar i, deras ekonomiska situation och företagets vision för hållbarhet.

hurkanekologiskhållbarhetdefinieras?

Gröndahl och Svanström (2010) påpekar att kunskaper i ekologi hjälper oss att förstå sammanhangen i naturen och människans roll i dessa. En ekologisk grundsyn hjälper oss att förstå var gränserna går för vad naturen klarar av i form av påverkan från människorna. Att förbättra miljön är en uppgift för bla. politiker, samhällsve-tare och tekniker och för oss alla som medborgare i dagens och morgondagens samhälle.

Utan kunskapen om vad ekologi är och hur ekologi kan te sig i praktiken kommer vi inte långt med att utveckla och förbättra samhället för nästkommande generation, men kunskapen kan också försvåra arbetet eftersom att vi har inte en enkel förklaring på hur vi ska arbeta med att förvara våra naturresurser. Vi testar oss fram genom att skapa nya innovationer och forskare som kommer med nya teorier. Ansvaret ligger inte enbart på politiker, myndigheter och företag att arbeta för en bättre och mer ekologisk hållbar utveckling. Den lilla människan har också en stor del i detta arbetet. Ekologisk hållbarhet kan definieras av företag och privatpersoner på det sätt som passar deras vardag, verksamhet och deras ekonomiska förutsättningar på bästa sätt. Hela fenomenet hållbarhet är svårt att greppa och fungerar inte likadant för alla människor.

(29)

23

Schmitz-Günther (2000) hävdar att den teori som nämner ekologisk hållbarhet skriver ofta några korta rader om vad det innebär och fungerar praktiskt. Begreppet sammansmälter med ekonomisk hållbarhet till största del och i några sammanhang integreras det med social hållbarhet. Ekologiskt byggande är ett begrepp som vi finner under kategorin ekologisk hållbarhet, den tolkas och bearbetas på olika sätt beroende på vem som styr projektet. Byggbiologer vill göra våra bostäder sunda, och energisparare når sina mål med teknikens hjälp. De arbetar på helt varierande sätt med samma mål; ett hållbart boende för framtiden.

Ett hållbart boende innebär inte enbart att det är ekonomiskt och socialt hållbart, det behöver också vara ekologiskt hållbart för att det ska kunna vara ett hållbart boende för framtida generationer. De krävs att människor som bor i huset agerar på ett hållbart sätt för att boendet ska kunna fullfölja sitt syfte och även ge människan redskapen för att kunna agera hållbart. Beroende på vem som skapar nya bostäder ser det varierande ut i de syfte att forskare arbetar på annorlunda sätt med sina innovationer, men eft-ersträvar samma mål, skapa hållbara bostäder för framtida generationer. Genom att forska, skapa och testa nya innovationer ger det oss möjligheten att på bästa sätt skapa en hållbar bostad. Det är svårt att påpeka att ett företag bygg bäst hållbara bostäder eftersom att det inte finns en enda lösning i denna fråga och forskare är inte överens om en gemensam lösning. Det kan både försvåra och förbättra arbetet mot en mer hållbar framtid, vi kan ta resurser som vi är tvungna att spara på och skapa innovationer som hjälper oss mot en bättre framtid på samma sätt som vi kan försvåra det genom att skapa innovationer som förstör miljön.

Schmitz-Günther (2000) hävdar att begreppet ekologisk byggande används på olika sätt av arkitekter, byggmästare, ingenjörer och politiker. För den övertygade byggbiologen betyder det att bygga sunt och med naturliga byggnadsmaterial. För honom eller henne är ett hus en organism, som först och främst ska anpassas till de människor som ska använda sig av det. Eftersom husets invånares hälsa och bekväm-lighet är det viktigaste förhåller sig byggbiologen mycket kritiskt mot det stora antalet giftiga ämnen i den industriellt framställda byggnadsmaterialen.

Det är svårt att peka på vilken praktisk lösning som är den bästa för miljön i längden och vilken forska- re som har det rätta svaret på frågan. Det svåra är att konkretisera vad som är den bästa lösningen för ett hållbart hus, är det enbart det ekologiska eller nya teknikerna.

(30)

Det är upp till forskningen att avgöra det och framtiden i sig. Det svåra i det ännu svårare, vad är egent-ligen bäst och mest hållbart för oss människor och naturen? Kanske en kombination mellan ekologi och tekniska innovationer för miljön, det är en svår fråga att få svar på.

Schmitz-Günther (2000) skriver att, de vill med hjälp av högteknologiska lösningar minska människans negativa inverkan på miljön och sänka energiförbrukningen i villkor och våningar så mycket det går. Eftersom drygt en fjärdedel av alla utsläpp av växthusgasen koldioxid i Sverige härrör från uppvärmnin-gen av bostäder och kontor borde man utan alltför stora kostnader kunna minska de utsläppen med 70 procent. Därför förespråkar energisparare tjock isolering och modernaste teknik.

Schmitz-Günther (2000) hävdar att solkraftinriktade arkitekter tror sig däremot ha funnit den ideala bygg-nadsformen. Eftersom solen är den enda ständigt verksamma energikällan bör alla hus enligt deras mening öppna sig mot solen. Genom ett intelligent utnyttjande av solinstrålningen skulle hus kunna ge energiöverskott i stället för att förbruka energi. Men det är inte många stadsplanerare som gillar tanken på att den sortens solarkitektur skulle bli allmän.

Det finns två tydliga synvinklar rörande om hur man arbetar och tänker om vad hållbarhet är och hur det kan få ta plats i byggandet. Det råder en tvist om hur byggandet blir mer effektivt och bättre för miljön. Hållbarhet är ett fenomen som delar forskare i olika perspektiv för vad de anser är bäst för miljön. Det är många detaljer som avgör hur och vad forskare anser om hållbara innovationer och hur det i praktik-en fungerar på bästa sätt för miljön. Desto djupare vi gräver oss ner i ämnet ekologisk hållbarhet desto närmare kommer vi flera definitioner som gör det svårt att konkretisera vad det betyder i praktiken på enklast sätt.

ekologi, ekonomi och segregation?

Schmitz-Günther (2000) hävdar att alltför tekniskt perfekta solfångande byggnader förfular miljön. De vill att nya bostadsområden ska anpassas till den äldre bebyggelsens struktur i städer och landskap, samt att nya hus ska respektera regionens traditionella byggnadsstil. Och slutligen bör enligt alla berörda parter ekologiskt byggande inte vara något privilegium för välbärgade personer utan istället bidra till att alltfler människor kan bo till rimliga kostnader.

(31)

25

Arkitekturen lyfter ett problem som blir allt mer vanligt i samhället; de socioekonomiska skillnaderna som blir tydligare när ett företag i privat eller statligt regi bygger nytt eller renoverar slitna bostadsom-råden. Området förbättras och blir mer attraktivt än tidigare och fler är villiga att flytta till stadens alla hörn. Det ökar kvalitén och standarden på lägenheterna i husen som har blivit renoverade. Många av Sveriges mångmiljonprojekt genomgår renoveringar och nya människor flyttar till delar av staden som innan ansågs mindre attraktivt.

De stora förändringarna som sker innebär att familjer med lägre inkomst eller ensamstående kan tvingas flytta från området på grund av ekonomiska skäl. Renoveringen ger andra samhällsklasser möjligheten att bo i en bättre version av det gamla. Det kan anses vara ekonomiskt förtryckande att ge en familj som har dåliga ekonomiska resurser en sämre chans att bo var de vill. Det leder till en ökad segregation. Gulliksson och Holmgren (2018) ställer frågan, vad menas med att vara ekologiskt hållbar? Det finns många förslag på kriterier på ekologisk hållbarhet, men knappast någon allmän accepterad definition. Varianter som ofta nämns är att: den biologiska mångfalden bevaras, vattnens, jorden och ekosystemens produktionsförmåga bevaras. De ekologiska kretsloppen sluts och förblir slutna, den mänskliga resurs-förbrukningen begränsas och risker vid mänskliga ingrepp minimeras. Påverkan på naturen och män-niskans hälsa begränsas till vad ekosystemen klarar av att hanterar eller vad de klarar av att återhämta sig från, estetiska och kulturella naturvärden skyddas och bevaras samt resurser används på ett effektivt sätt.

Ännu en gång ställs frågan, vad menas med att vara ekologiskt hållbar? Det radas upp en massa sätt som forskare anser sig röra den ekologiska hållbarheten. Det ges ännu en gång flera alternativ på vad fenomenet kan innebär i praktiken och hur det kan verkar för människan och naturen. Vad och vem ska människan respektera i syfte att bli mer hållbar.

Ekologisk hållbarhet innebär mer än att värma om det gröna i naturen. Det handlar om fler begrepp än så och det är viktigt att poängtera för de företag som ska arbeta med att bygga nya hus på nya marker. En viktig aspekt i ekologisk hållbarhet när det gäller att framställa nya bostäder på nya marker, är att respektera växtlivet på platsen. I en definition som Kungliga tekniska högskolan har lyft fram lyder:

(32)

26

Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vatten-kvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både ar-ter och habitat), och ekosystemtjänsar-ter (t.ex. pollinering och fotosyntes). För de ekologiska systemen går det många gånger att definiera hållbarhet ganska

väl.Produktion av varor och tjänster får inte kompromissa med ekosystemens

bärförmåga, dvs. naturen måste hinna återskapa uttagna resurser. Ekologisk hållbarhet rör bland annat funktionsdugligheten hos jordens bio-geo-kemiska system där detta ingår: Vatten (föroreningar, grundvattennivåer, salinitet, tem-peratur, främmande arter). Luft (föroreningar, partiklar, ozonlagret, klimatsys-tem, buller). Land (föroreningar, erosion, landanvändning, främmande arter). Biodiversitet (arter och habitat (livsmiljöer), GMO). Ekosystemtjänster (t. ex. pollinering, fotosyntes, vattenrening, klimatreglering)

I ekologisk hållbarhet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av föroreningar, buller etc. (Kungliga teknis-ka högskolan 2020)

Kungliga tekniska högskolan lyfter fram de begrepp som kommit upp i tidigare forsknings definition om vad ekologisk hållbarhet kan innebär på ett rent naturvetenskapligt. Väldigt få gånger finner vi forskning som ger oss en praktisk förklarning om hur vi kan använda oss av ekologisk hållbarhet i byggbranschen eller på andra arbetsplatser. Ekologisk hållbarhet kan tolkas, omtolkas och tolkas igen av många forskare, tekniker, arkitekter och byggföretag på många varierande sätt. De anpassar sin verksamhet efter den kunskapen de har inom ekologisk hållbarhet för att förbättra sin verksamhet. Det kommer alltid finnas forskare som är oeniga om på vilket sätt vi sparar jordens resurser bästa sätt i olika branscher. Givetvis finns det riktlinjer och normer som att källsortera, återvinna och återbruka material. Det är en stora gemensamma nämnare i det ekologiska hållbara arbetet. Hur vidare vilka innovationer eller vilka företag som arbetar på bästa sätt i syfte att bli hållbara och skapar de innovationer eller har de bästa arbetssätt för miljön, det återse att se i framtiden.

Figure

Figur 1: Venn-diagram. Två sätt att förklara fördelningen mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet
Figur 16: Skärmdump påNCCs hemsida
Figur 12 och 13:  bilder från NCCs hemsida och Svensk byggtidning
Figur 11:  Skärmdump på Peabs hemsida
+5

References

Related documents

Eftersom det enligt detta förslag fortfarande skulle krävas ackreditering för andra byggnader än småhus, skulle de aktörer som besiktigar dessa byggnader även i

Vid en analys av besiktningssvaren för förbindelse till taknock framkom att besiktningsmännen systematiskt inte hade fyllt i att byggnader med taklucka, takfönster, vägglucka

Efter att ha tagit del av aktuell forskning samt studiens presenterade resultat anser författarna att det finns ett behov av vidare forskning som belyser betydelsen av arbetsterapi

Besides the solution of the data association problem, the RFID-technology based approach comes with three further advantages: Firstly, in a multi-robot exploration scenario, maps

Essäerna ger ju inte möjlighet till mer djupgående analyser av Strindbergs verk, men boken vi­ sar just vilken bred orientering Strindberg hade som för­ fattare och

Detta är en viktig del i EDCF, specifikt kategorin reaping, då det tyder på en förståelse för att initiativ för ekologisk hållbarhet inte behöver vara en börda, utan även kan

Syftar till att tillgängliggöra och sprida öppen data, vilket gör det lättare för medborgare eller andra att skapa appar eller andra tjänster som kan innebära ökad

Samtliga 5 av de intervjuade visar att de är insatta i ämnet ekologisk hållbarhet och deras svar överensstämmer med de problem som rapporteras i media för tiden