Spelfilmernas framställningar av män och kvinnor med psykisk ohälsa och dess relevans till socialt arbete

SPELFILMERNAS FRAMSTÄLLNINGAR AV

MÄN OCH KVINNOR MED PSYKISK OHÄLSA

OCH DESS RELEVANS TILL SOCIALT

ARBETE

ERICA LANTZ

AGNESA SYLA

Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet

15 hp Hälsa och Samhälle

Socionomprogrammet 205 06

FEATURE MOVIES PORTRAYALS OF MEN

AND WOMEN WITH MENTAL ILLNESS AND

ITS RELEVANCE FOR SOCIAL WORK

ERICA LANTZ

AGNESA SYLA

ABSTRACT

Aim: The aim of this study was to explore how feature films and mass media portray women and men in the late 1970s and 1990s and compare how they were represented in mass media the period after the movie launches and what impact these portrayals can have on society. The study specifically wanted to develop an understanding of any similarities in a psychosocial perspective and the differences between the men and women in a psychosocial and through a gender perspective. Method: The thesis method consisted of a multi-stand study which is when two data collection methods are combined, these were following qualitative content analysis and scoping studies. This combination was necessary to be able to answer selected research questions. Results: The answers to the following research questions of this study is that there were some similarities and differences between the genders in the selected movies. The research question which the issue that explored if the mass medias portrayals of men and women with mental illness remained or if these have changed after the film launches revealed that some identified themes remain while others are new. This can be explained by the retention of some structures that stigmatize the person with mental illness and is considered deviating in relation to the identified characteristics in The media portrayals. Although another result in this study was that no specific research was found regarding gender differences between men and women in feature film productions so the gender perspective was excluded in this issue. Conclusion: Specific theoretical perspectives can contribute to different understandings of how women and men with mental illness are portrayed which can contribute to more awareness of the consequences of these portrayals. Portrayals of men and women with mental illness in massmedia can have significant impact in the individuals life in general

because of stigmatization which can cause difficulties in its recovery process but also social vulnerable in the meaning of unemployment, loss of education and relation problems.

Keywords: movie portrayals, mental illness, gender differences, psychosocial perspective, gender perspective, massmedia, social work, public attitudes, stigma

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.1 Filmanalysens relevans för socialt arbete………...……….6

2.2 Synen på män och kvinnor med psykisk ohälsa genom historien…..……….6

2.3 Genus och psykisk ohälsa.……….……….……….7

2.4 Femininitet och maskulinitet i massmedia………..7

2.5 Den historiska synen på psykisk ohälsa i samhället………….………...7

2.6 Stigmatisering och psykisk ohälsa………..8

3. TEORI OCH UTVALDA BEGREPP..……….……….…...………...8

3.1 Genussystem……...….……….……….…....………..8

3.2 Totala institutioner…...….……….….……….9

3.3 Övervakning och straff……….………..……..…….10

3.4 Socialkonstruktivism..………..………….………10 3.5 Begrepp....………..……….………...11 3.5.1 Genus…….. ………...11 3.5.2 Normativitet..….……….……….11 3.5.3 Stigmatisering………...……..12 3.5.4 Stereotyper………..12

3.6 Motivering av valda teorier och begrepp………...13

4. METOD………...………...13

4.1 Beskrivning och motivering av användning av kombinerade metoder……….…...13

4.2 Kvalitativ innehållsanalys….………...14

4.2.1 Beskrivning och motivering av urval..………...14

4.2.2 Datainsamling filmer………....………..15

4.2.3 Bearbetning av datainsamling………15

4.3 Litteraturstudie…………...………..16

4.3.1 Att identifiera forskningsfrågan..………..16

4.3.2 Att identifiera relevanta studier..………...16

4.3.3 Urval av artiklar…..………..17

4.3.4 Kartläggning av artiklar.………...17

4.3.5 Sortera, sammanfatta och rapportera resultaten….………..17

4.3.6 Resultat av databassökning PsycInfo...………...………….18

4.4 Etiska överväganden………...………...……..18

4.5 Arbetsfördelning………...………...19

5. RESULTAT………...………..19

5.1.1 Girl, Interrupted (1999)...19

5.1.2 One Flew Over the Cuckoo’s Nest (1975)...20

5.2 Identifierade likheter mellan filmernas framställningar………..20

5.2.1 Socialt avvikande……….…………...………..21

5.2.2 Barnslig………22

5.2.3 Rebellisk………...23

5.2.4 Kontrollerad……….24

5.3 Identifierade skillnader mellan filmernas framställningar………25

5.3.1 Identifierade skillnader av kvinnorna i Girl, Interrupted………25

5.3.2 Promiskuös………..25

5.3.3 Sexuell……….25

5.3.4 Galen………...26

5.4 Identifierade skillnader av männen i One Flew Over the Cuckoo’s Nest………….27

5.4.1 Sårbar………..27

5.4.2. Farlig………...………...27

5.4.3 Dåraktig..………...……..28

5.4 Massmedias identifierade egenskaper hos män och kvinnor med psykisk ohälsa och dess påverkan på samhället………...………….…...………...28

6. AVSLUT OCH DISKUSSION……….………....………30

6.1 Metoddiskussion……….…...30

6.2 Resultatdiskussion……….32

6.2.1 Förståelse av filmernas framställningar gällande likheter utifrån ett psykosocialt perspektiv………...32

6.2.2 Förståelse av filmernas framställningar gällande skillnader utifrån ett psykosocialt perspektiv och genusperspektiv………..34

6.2.3 Jämförelse och förståelse av massmedias skildringar..………38

6.3 Slutsats………..40

6.4 Vidare forskning………41

REFERENSER………...42

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 2 Sökkombinationer i databasen Psycinfo……….……….….….…....18

1. PROBLEMFORMULERING

En kvinna vid namn Anna Odell iscensätter en psykos på Liljeholmsbron i Stockholm vintern 2009 (Johannisson, 2015, s.7). För cirka tio år innan dess befann hon sig på samma bro i ungefär samma situation. Den enda skillnaden var att då för tio år sedan var det inget skådespel (ibid). Anna vinglar omkring vid broräcket, kastar sina skor i vattnet och

framstår allmänt förvirrad när hon bland annat pratar med en död fågel. Det passerar människor men de flesta bara går förbi utan att interagera med Anna eller fråga hur hon mår. Polisen kommer till platsen men Anna gör motstånd. De kör henne till S:t Görans psykakut där hon tvångsmedicineras och spänns fast i bälte. Efter Annas psykos för tio år sedan fick hon diagnosen schizofreni. Hon berättar att hon inte ifrågasatte diagnosen då men att idag är det ingen psykiatriker som menar att hon är schizofren (ibid). Annas

skådespel kan uppfattas som kontroversiellt men det öppnar upp för frågor och funderingar gällande psykiatrin. Vad är syftet med att sortera och sätta etikett på komplexa individer? När en kvinna är gravid är det vanligt att vi ställer oss frågan om det förväntas vara en pojke eller en flicka. Det kan uppfattas som en fråga som grundar sig i ren nyfikenhet men på djupet av denna nyfikenhet ligger det oftast medvetna eller omedvetna värderingar och betenden som kommer att se olika ut beroende på om det är en pojke eller en flicka som är på väg att inta världen. När en flicka gråter uppfattar vi henne som ledsen och att hon behöver tröstas. När en pojke gråter upplever vi honom som arg och att han vill något. Detta är ett typiskt exempel på hur vi skildrar pojkar och flickor, män och kvinnor. Vi förväntar oss olika betenden beroende på vilket kön en individ har (Lundquist & Viklund, 2005, s.129). Om en människa inte gråter resulterar det ofta i ett våldsamt beteende, vilket är ett godkänt beteende för en pojke. Om pojken istället skulle gråta skulle han vara avvikande och annorlunda inför samhället. När en man lever upp till normen får han berömmelse och respekt men lyckas han inte leva upp till den uppfattas han ha en psykisk diagnos och blir således någon som måste hållas borta från samhället. Det finns inget tydligt svar på varför män och kvinnor behandlas olika men det går att förstås genom den naturlag som utformats under tusentals år (Lundquist & Viklund, 2005, s.130). Skildringen mellan män och kvinnor ligger djupt rotade i oss som människor, i många fall krävs det att en människa reflekterar för att synliggöra denna skildring. Vi kan se denna problematik gällande psykisk ohälsa där det finns förutfattade meningar, föreställningar och

stigmatisering gentemot de personer som har psykisk ohälsa. Dessa föreställningar ligger djup rotade i oss som människor och har etablerat sig i samhället genom bland annat medias framställning av psykiskt sjuka. Hur kan vi förstå bakomliggande orsaker till stigmatisering? Hur framställer media psykiskt sjuka? Är det media som är orsaken till att denna grupp är stigmatiserad?

Filmanalys som även kan benämnas som videoanalys har under en lång tid betraktats som ett icke-traditionellt tillvägagångssätt för att analysera människors beteenden och

förhållanden. I takt med att tekniken utvecklas blir det allt eftersom mer vanligt att använda sig av video som metod (Lilja, 2005, s.269-270). Människan som

tolkningsföreträde kan vara komplex då flera aspekter kan avgöra hur denna väljer att tolka det som syns och hörs i en video (Lilja, 2005, s.270-271). Det kan handla om bland annat kultur, värderingar och förförståelse som i sin tur påverkar åskådarens uppfattning (ibid). Den enskildes tolkning har per automatik inte ett värde då dessa tolkningar inte behöver

vara rimliga men om flera personer tolkar en video eller en scen på samma sätt stärks tolkningen, även om det kan vara svårt att nå fram till den “sanna tolkningen”, om det finns en sådan (Lilja, 2005, s.276). För att kunna komma närmare människors uppfattning av sanning används två datainsamlingsmetoder till denna studien eftersom att en av dessa två metoder består av individuella tolkningar av uppsatsförfattarna som i detta fallet består av filmanalys blir det omöjligt att uppnå denna sanning utan att komplettera med en metod som inkluderar utomståendes perspektiv. Två metoder används därför i denna studie för att nå ett så heltäckande resultat som möjligt.

Om vi utgår från ett sociologiskt perspektiv menar Goffman att det är betraktarens förförståelse och distans till en viss grupp som skapar det läskiga, farliga, galna. När forskaren närmar sig den grupp som studeras ändras i många fall denna förförståelse (Goffman, 2007, s.96). Vad är vad? Är det medias fel att framställningen av män och kvinnor med psykisk ohälsa inte stämmer överens med verkligheten eller är det

verkligheten såsom vi uppfattar den som lett till medias framställning? Psykisk hälsa är ett tvärvetenskapligt begrepp världen över. Det talas mycket om psykisk ohälsa och även om vi kan se en utveckling av kunskap inom området finns där föreställningar, barriärer, förutfattade meningar som bromsar samhället från en mer human och hälsosam inställning till psykisk sjukdom. Hur såg filmers framställningar av män och kvinnor med psykisk ohälsa på senare 1900-tal? Skiljde sig massmedias porträtteringar perioden efter? Och vilka betydelser och påverkan kan dessa framställningar ha för samhället? Denna problematik i relation till det psykosociala perspektivet samt ur ett genusperspektiv kommer vara uppsatsens huvudfokus.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur spelfilmer och massmedia framställer män och kvinnor med psykisk ohälsa och även utforska vilken påverkan det kan ha på samhället. 1.2 Frågeställningar

Studiens syfte kommer besvaras med följande fyra frågeställningar:

- Hur framställs kvinnor och män med psykisk ohälsa i äldre spelfilmer? Vilka skillnader eller likheter kan identifieras mellan könen?

- Hur skildrades människor med psykisk ohälsa efter filmernas lansering i massmedia? Vilken påverkan har dessa på samhället?

- Hur kan man förstå identifierade framställningar gällande likheter utifrån ett psykosocialt perspektiv och eventuella skillnader från både ett psykosocialt och ur ett genusperspektiv?

- Vilka skillnader eller likheter finns mellan identifierade framställningar och massmedias skildringar? Hur kan dessa jämföras och förstås?

2. TIDIGARE FORSKNING

I följande avsnitt kommer vi att introducera hur filmanalyser kan appliceras och förstås i det sociala arbetets praktik och teori under rubriken filmanalysens relevans för socialt arbete. Därefter kommer ett avsnitt om historiska föreställningar av män och kvinnor med psykisk ohälsa i synen på män och kvinnor med psykisk ohälsa genom historien. Vidare presenteras psykisk ohälsa i ett genusperspektiv där vissa egenskaper är accepterade av män respektive kvinnor under rubriken genus och psykisk ohälsa. Slutligen avlutas kunskapsläget gällande genusperspektiv efter rubriken feminitet och maskulinitet i massmedia för att ge läsaren en övergripande bild om hur sådana företräds av könen i medias värld. Under rubrikerna presenteras ett psykosocialt perspektiv bestående av den historiska synen på psykisk ohälsa i samhället och stigmatisering och psykisk ohälsa. Dessa återger historiska mentalsjukhusens syfte, hur psykiatrivården ser ut idag samt en sammanfattande bakgrund till stigmatisering gentemot människor med psykisk ohälsa. 2.1 Filmanalysens relevans för socialt arbete

Framställningar av människor och deras beteenden i filmer har blivit ett etablerat ämne då innehållet av filmer kan porträttera beteenden och egenskaper i sociala sammanhang och miljöer som kan beröra exempelvis könsroller och kön eller framställningar av galenskap (Liles, 2007, s.46). Artikeln lyfter att det inte bara är relevant för en socialarbetare att använda sig av sådana forskningsfrågor utan också för studenter som inte har tagit examen ännu. Att använda spelfilmer som ett nytt inlärningssätt bidrar till att studenter kan

utveckla förmågan till att reflektera observationer för att sedan kunna applicera begrepp och teorier för att förstå fenomen på komplexa sätt som ord inte kan beskriva på samma sätt (Liles, 2007, s.49). Trots att många av spelfilmernas karaktärer inte är verkliga, inklusive de framställningar som görs av rollerna, hävdas det att studenters uppfattning av verkligheten i det sociala sammanhanget som filmen spelas in i är betydligt starkare jämfört med de verbala skildringar som går att hitta i läroböcker (Liles, 2007, s.50). En kritisk synpunkt diskuteras där användandet av spelfilmernas framställningar kräver ansträngning och en mängd tid för att hitta potentiella filmer, det beror på delvis

förberedelserna som professorer behöver göra för att eleverna ska få värdefull kunskap av filmsekvenserna som visas, samtidigt som filmerna ska relatera till kursen studenterna har på effektiva sätt (Liles, 2007, s.58). Utöver att använda sig av spelfilmerna i

utbildningssyfte framgick det även att som terapeut kan en använda sig av spelfilmer för att konversera med sin klient (Liles, 2007, s.47). Det anses vara en metod som kan vara

innovativ i klientens behandling. För personer som inte behandlas med terapi kan spelfilmer användas som självhjälp och något som uppmuntras av professionella (ibid). 2.2 Synen på män och kvinnor med psykisk ohälsa genom historien

Neurotisk, hysterisk, paranoid och slampig är typiska benämningar som mentalt sjuka kvinnor har blivit tilldelade genom årtionden (Johannisson, 2015, s.19). Kvinnan är galen när hon har beteende som bryter mot normen medan mannen har större utrymme att bete sig utanför de normativa gränserna (ibid). Det har inte funnits kunskap, intresse eller nyanserad bild av att förstå vad som ligger bakom de avvikande beteenden utan en simpel stämpel som sjuk har underlättat för att avskilja det avvikande från samhället (Johannisson, 2015, s.20). “En kvinnas kropp är alltid närvarande i spelet om hennes psyke” [sic!] till skillnad från männen hör kvinnans sexualitet ihop med hennes mentala tillstånd i många

fall (Johannisson, 2015, s.29). I historisk kontext ansågs den sexuella kvinnan som

avvikande där hon steriliserades (Johannisson, 2015, s.53). På 20-talet forskade unga män om konstnärlighet i samband med psykos vilket då ansågs som maskulint kodat där uppfattningen var att det inte fungerade på kvinnor då de reagerade annorlunda gentemot hur männen reagerade. Det blev uppfattningsvis en romantiserad bild av den psykiskt sjuka mannen (Johannisson, 2015, s.62).

2.3 Genus och psykisk ohälsa

Studier visar att det finns skillnader mellan män och kvinnor och deras attityd gentemot att söka hjälp för sina psykiska besvär (Holzinger, 2011, s.73). Enligt samma studie kan anledning till det vara att kvinnor är mer benägna att ta på sig den sjuka rollen än vad män är (ibid). Vidare diskuterar studien att en man som söker hjälp för sina mentala problem inte är normativt maskulin vilket kan vara anledning till att män i hög utsträckning avstår att söka hjälp (ibid). Genusperspektivet gällande psykisk ohälsa kan uppfattas som provocerande i den mening att det skiljer på män och kvinnor. Kvinnor är underordnad mannen och kan därför uppfattas som att denna skulle vara mer benägen att stigmatiseras. Studier visar dock annorlunda då den normativa mannen, som tidigare nämnts, är mindre accepterad att visa sig sårbar och har därför högre risk att stigmatiseras medan den kvinnliga sårbarheten är mer accepterad och leder till reducerad risk att stigmatiseras (Holzinger, 2011, s.74). Kvinnor som lider av depression är mer accepterad av samhället än män som gör det. Likaså är alkoholiserade män mer accepterade än alkoholiserade kvinnor (ibid).

2.4 Femininitet och maskulinitet i massmedia

Massmedias framställningar av femininitet och maskulinitet skiljer sig åt i aspekter gällande hur kvinnor och män ska bete sig och se ut (Jacobson, 2005, s.39). Femininitet och tillhörande stereotyper handlar främst om kvinnans sexualitet, hennes relationer och olika könsroller i vardagen (Jacobson, 2005, s.18). Det finns även en bild av hur icke femininitet uppfattas eller som det på engelska definieras av begreppet ‘’unladylike’’, vilket är en framställning av att kvinnan beter sig skamlöst, är högljudd och volgulär i sitt språkanvändande (Jacobson, 2005, s.36). Teman som berör maskulinitet är sådana

beteenden som betraktas vara raka motsatsen av vad som betraktas vara feminint. Sådana teman handlar oftast om våld och aggression, styrka eller makt exempelvis (Jacobson, 2005, s.25-27). Som ett resultat av dessa porträtteringar av femininitet och maskulinitet skapas distinktioner av bland annat aktiv mot passiv eller makt mot maktlös i medias framställningar där kvinnan automatiskt associeras till underordningen (Jacobson, 2005, s.18). Vidare bekräftas resonemanget av att dessa skillnader tyder på att det finns ett mönster i den ojämlikhet som fortfarande existerar i samhället (Jacobson, 2005, s.39). 2.5 Den historiska synen på psykisk ohälsa i samhället

De avvecklade mentalsjukhusens historiska syfte var att avgränsa de som ansågs vara mentalt sjuka från verklighetens kaos. Det skulle utforma ett eget samhälle där den sjuka kunde återfå sitt förnuft (Topor, 2017, s.19). Psykiatrivården idag präglas av det

medicinska perspektivet där den sociala människan inte är i fokus (Lalander, 2017, s.5). Patienter med psykiska besvär blir tilldelade diagnoser som i sin tur leder till medicinering för att minska symtomen (ibid). Om vi istället väljer att utgå från det sociologiska

perspektivet kan psykiska besvär uppfattas som negativa effekter av social utsatthet där symtom på psykisk sjukdom egentligen kan innebära ett avvikande beteende som inte passar in i samhället (ibid). 1995 år psykiatrireform förändrade psykiatrivården

organisatoriskt men föreställningar lever kvar där avvikande beteenden är skrämmande och farligt där vi gärna väljer att ta avstånd som medmänniska (ibid). Avvecklingen av

mentalsjukhusen kan uppfattas som samhällets initiativ till att minska klyftorna mellan normalt och avvikande och föra dessa samman i ett och samhälle där ingen behöver avskiljas (Eriksson, 2017, s.85).

2.6 Stigmatisering och psykisk ohälsa

Människor med psykisk ohälsa söker i de flesta fall inte vård för sina besvär, om de så gör, är det oftast en utdragen process (Evans-Lacko, 2018, s.3). Det grundar sig inte i beroende på hur sjukvården ser ut, utan detsamma gäller även för de länder som erbjuder anständig vård (ibid). Detta kan uppfattas som motsägelsefullt, då det kan finnas brist på hur

sjukvården är strukturerad och hur tillgängligheten ser ut men det är inte den primära orsaken till att människor med psykisk ohälsa väljer att invänta vård (ibid). Stigmatisering gällande psykisk ohälsa är en identifierad anledning till varför människor väljer att invänta vård. Rädslan att uppfattas på ett visst sätt om professionell hjälp erhålls är orsaken till att människor med psykiska besvär hellre avstår vård än tar emot den i många fall (ibid). Det finns studier som visar att ens personliga tankar om stigmatiseringen gällande psykisk ohälsa är den huvudsakliga anledningen, inte andras uppfattningen om en. Stigman kan vara orsak till att den enskilde inte är påläst om symtom vid psykisk ohälsa där okunskap därmed kan vara ytterligare en orsak till att hjälp sökandet blir fördröjt (ibid).

Stigmatisering leder i många fall till att en stigmatiserad person hamnar utanför samhället vilket i sin tur kan leda till social utsatthet i form av sociala barriärer där bland annat arbete, skola och hälsa blir påverkade på ett negativt sätt (Watson, et al. 2017, s.174).

3. TEORI OCH UTVALDA BEGREPP

Teoridelen inleds med de valda teorierna för arbetet, dessa har aktualiserats under skrivandet gång med en abduktiv ansats då teorierna har valts utifrån att kunskap om studieområdet har erhållits och konkretiserats. Teorierna om genussystem, totala

institutioner, övervakning och straff och socialkonstruktivism har selekterats för studien. Även begreppen stigmatisering, normativitet, och genus har vi funnit centrala att redogöra för. Först i detta stycke redogör vi för de tre teoretiska perspektiven som vi menar är relevanta att resonera med utifrån analysen av filmerna. Därtill använder vi ett antal begrepp som vi mer specifikt redogör för, definierar och förklarar därefter. Avsnittet kommer således avslutas med rubriken motivering av valda teorier och begrepp. 3.1 Genussystem

Genussystem är en teori som kvinnoforskaren Yvonne Hirdman har grundat. Systemet kan definieras och förstås som ett nätverk bestående av föreställningar, processer och företeelser som i sin helhet skapar en struktur av mönster och regulariteter (Hirdman, 1988, s.51). Denna strukturen av genussystemet kan förklaras som att ha blivit en förutsättning för sociala, politiska och ekonomiska ordningar i samhället. Det finns två logiker i teorin som kvarhåller strukturen i samhället menar Hirdman. Den främsta logiken är att manligt och kvinnligt är två separata dikotomier som inte ska

sammanflätas. Den andra logiken kvarhåller mannen som norm utifrån hierarkin, hans kön bildar normen för det som betraktas vara normalt (ibid). Isärhållandet av män och kvinnor går att identifieras i fysisk samt psykisk ordning gällande platser och egenskaper samt i vad som uppfattas som manligt respektive kvinnligt (Hirdman, 1988, s.52).

Ytterligare en del i Hirdmans teori som kan definiera idén om genussystemet är genuskontrakten. Detta kan förstås som en osynlig förhandling mellan mannen och kvinnan i den sociala omgivningen som handlar om hur könen ska agera mot den ena och den andra i miljöer de båda befinner sig i. Detta inkluderar beteenden i noggranna detaljer. Sådana beteenden kan gälla om vilket språk som mannen och kvinnan ska använda, eller ett annat exempel kan vara vem av könen som ska förföra den andre och så vidare (Hirdman, 1988, s.54). Kontraktet bildar en stabilitet av isärhållningen, men kan också förändras om dikotomierna av vad som uppfattas vara manligt och kvinnor utmanas när både mannen och kvinnan befinner sig i samma miljö (Hirdman, 1988, s.55). Hirdman menar att en kvinnlig makt också kan uttrycka sig om miljön tillåter det , vilket också kan kallas för genuskoreografi där mannen och kvinnan utmanar kontraktets gränser genom leken, spelet eller dramat (Hirdman, 1988, s.54-55).

3.2 Totala institutioner

Erving Goffman beskriver en total institution som en plats bestående av en grupp människor vars liv är instängt, formellt styrt av en administration och avskuret från det samhälle som existerar utanför platsen (Goffman, 2007, s.9). Fokuset ligger på den intagnas värld där längden av vistelsen kan avgöra människans kapacitet till att utföra aktiviteter och rutiner i det vardagliga samhället, när den förmågan är låg kallas det för diskulturation. För en total institution ger denna oförmågan administrationen en

förutsättning till att upprätthålla denna spänningen mellan samhället utanför och den institutionella världen som i sin tur leder till ett maktspel bestående av strategier och påtryck i form av medicin, rutiner och kontroll som ger en indirekt påverkan på

människorna tills att de absolut institutionaliseras (Goffman, 2007, s.20). Denna processen av inspärrning är enligt Goffman det första steget till en inskränkning av individens

personlighet. När uppdelningen av båda världarna inträffar, sker en så kallad rollförlust då individen normalt sett har göromål och fritidsaktiviteter finns det ingen sådant uppträdande vid isolering eftersom individen inte kan nå samhället utanför (Goffman, 2007, s.21). Goffman definierar även programmeringsproceduren som ett avgörande begrepp i processen till att bli institutionaliserad, och individen blir detta menar han när individen formas som ett objekt och personligheten förloras vid följden att identiteten utrustas. Några sådana exempel kan vara när hen blir intagen och ska visiteras, bli antecknad i journaler, badas, få sina personliga egendomar förvarade och blir instruerad om institutionens regler och policys. När individen objektifieras på detta sätt blir hen inflätad i anstaltens

mekanismer och konstruktioner (Goffman, 2007, s.22). Den intagne kan genom att institutionaliseras finna det mer angenämt att befinna sig på institutionen än i samhället utanför (Goffman, 2007, s.45-46). En motreaktion från den intagne kan visas genom att denne bryter mot regler i enlighet med personal för att förlänga intagningstiden på

institutionen (ibid). Goffman menar att efter att utsatts för denna process kan det vara svårt att komma tillbaka till samhället utanför institutionen då möjligheter som arbete, studier och liknande blivit åsidosatt. Goffman kallar detta för medborgerlig död (ibid). Bortsett från denna proceduren kan även fysiska påtryckningar i former av elchock och

lobotomering utgöra ett hinder för individen att visa sitt normala jag och kan ändra personens självuppfattning (Goffman, 2007, s.25). Goffman beskriver hur en person som upplever något i kroppen eller i det mentala som att höra röster inte behöver betyda att denna är permanent i detta tillstånd (Goffman, 2007, s.98). Det kan vara en reaktion som uppstår efter en känslig eller stressad period exempelvis. Han menar inte att förminska den enskildes upplevelse men poängterar att förlora förståndet eller vara psykisk sjuk i grund och botten är stereotyper som utformats utifrån sociala konstruktioner i en viss kontext (ibid).

3.3 Övervakning och straff

Makt är nyckelordet i Foucaults teori om övervakning och straff (Foucault, 2017, s.173). Det handlar om disciplinering av underordnade vilket stärker den makt som utövas av den överordnade. Maktutövandet är nödvändigtvis inte uttalat men genom att disciplinera, övervaka och straffa blir makt centralt. Foucault menar att makten är sekundär och att disciplinering blir en mildare form av slaveri då disciplinering inte kontrollerar kroppen. Han menar dock att det har samma funktion men utan våld och förödelse (ibid). För disciplinering kan sluten miljö vara lämpligt i syfte att avgränsa den som disciplineras från samband (Foucault, 2017, s.180). Foucault pratar om dressering av människan istället för att beröva någon livet vilket innebär att istället för att straffa någon med dödsstraff bör de överordnade ta kontrollen på den underordnade så att denna inrättar sig i den accepterade sociala miljön (Foucault, 2017, s.216). Slutligen kan disciplinering leda till berövande beroende på hur detta utförs. Han menar att successivt berövas alla beståndsdelar, i minsta detalj, ända in på cellnivå (ibid). Vid straff finns en medmänsklig attityd som menar att även den mest hemska personen som utfört de mest hemska handlingarna besitter en mänsklighet. Därför vill man inte straffa denna genom att skada den fysiska kroppen (Foucault, 2017, s.106).

3.4 Socialkonstruktivism

Enligt teorin om socialkonstruktivismen är individens uppfattning av verkligheten och kunskap sociala konstruktioner (Wenneberg, 2001, s.12). Utan den medvetande sociala varelsen skulle inte verkligheten, jorden, stjärnor, världen finnas enligt denna teori. Det finns andra teorier som menar att universum skulle leva vidare utan människan men det blir motsägelsefullt inom socialkonstruktivismen för vem ska uppleva universum om det inte finns någon eller något som kan medvetandegöra och ha kunskap om denna?

(Wenneberg, 2001, s.13). Det som vi kallar verklighet ser olika ut för varje medveten varelse. Det beror på att vi upplever världen på olika sätt där bland annat kultur kan påverka hur verkligheten ser ut (Wenneberg, 2001, s14). Socialkonstruktivismens

huvudsyfte är att bryta ner de fenomen som kan uppfattas som “vanliga” eller “naturliga” till vad de egentligen är, en social konstruktion, som kan vara obegriplig från början men genom medvetenhet bli självklar (Wenneberg, 2001, s.58). Teorin bygger på fyra exempel, kritiskt perspektiv, sociologisk teori, kunskapsteori och som ontologisk ståndpunk

(Wenneberg, 2001, s.13). Kritisk perspektiv bygger på att inte ta någonting för givet, utforska, ha ett öppet sinne, när du tror du hittat sanningen gömmer sig verkligheten bakom den (ibid). Sociologisk teori menar att vi socialiserar oss in i samhället som är det naturliga där vi ifrågasätter det naturliga i och med att den är skapad av människan (Wenneberg, 2001, s.14). Det leder oss in på kunskapsteori där den kunskap vi erhåller genom sociala

konstruktioner bygger på språket och språket är i sig något som skapats av människan. Att utmana sina tankar på följande sätt med teorin om socialkonstruktivism gör att en hamnar i ontologisk position där ontologi är läran om det som finns (Wenneberg, 2001, s.91).

3.5 Begrepp

Utöver de teoretiska perspektiv vi redogjort för ovan har vi valt att redogöra för begreppen nedanför. Dessa är följande genus, normativitet, stigmatisering och stereotyper.

3.5.1 Genus

Genus är ett begrepp som konstruerar mannen och kvinnans kultur, denna kultur innefattar skillnader som tilläggs mellan könen (Hirdman, 1988, s.49). Den biologiska skillnaden mellan män och kvinnor konstruerar dessa kulturer av samhället vilket leder till att människor skapar föreställningar om vad som anses vara kvinnligt eller manligt både teoretiskt och i sociala sammanhang (Hirdman, 1988, s.51). Ur en historisk presentation menar Hirdman att begreppet gender på amerikanska togs av svenska kvinnoforskare under sent 1970 tal av två anledningar. Delvis för att lyfta den underordning som finns bakom de fasta benämningarna för kvinnor och män men också för att skapa förståelse för hur män och kvinnor blir delaktiga i den underordningen (Hirdman, 2001, s.12). Föreställningarna av vad som betraktas vara manligt och vad som är kvinnligt skapar könsroller, och dessa roller spelas på grund av dikotomin mellan man och kvinna ur ett biologiskt perspektiv, dessa roller som konstrueras av dessa föreställningar går att identifieras i samhället och kulturen (Hirdman, 2001, s.13). Kulturen i denna kontext betraktas som allt som går att tolkas och hittas i den sociala omgivningen (Hirdman, 2001, s.14).

3.5.2 Normativitet

Howard S. Becker beskriver att samhället och bestående sociala grupper konstruerar regler, dessa i sin tur avgör vilka mänskliga beteenden eller situationer som människor befinner sig i passar för dessa kategorier av regler. Det finns handlingar, beteenden och situationer som anses vara korrekta och de handlingar som inte passar in i dessa regler betraktas vara felaktiga. Följer en individ inte de etablerade reglerna i existerande samhälle uppfattas personen automatiskt som utanförstående (Becker, 2006, s.17). Termen utanförstående kan dock ha en dubbelriktad definition, då menar Becker att personen som markeras som utanförstående på grund av att hen har överträtt samhällets regler anser att individerna omkring hen inte är legitimerade till att fastställa personen som det, eller för att denne inte tycker att regeln är rättvis alternativt acceptabel. Från den individens perspektiv betraktar hen människorna runt omkring som de utanförstående (ibid). Becker lyfter även att ett avvikande beteende inte avgörs av en egenskap som individen har, utan det handlar om att de konstruerade reglerna och sanktionerna framkallar andras reaktioner och etiketterar personen som avvikare när denna individ överträder dessa regler (Becker, 2006, s.23). Det finns andra aspekter som påverkar hur hög grad avvikande en individ betraktas vara, exempel på sådana aspekter är hur ofta den avvikande handlingen förekommer eller vilken person det är (Becker, 2006, s.25). Sociala regler som skapas av olika grupper kan förstås i relation till makt där det alltid finns överordnade och underordnade, de som befinner sig i en högre position har förmågan att skapa specifika regler och tillämpa dessa på människor som befinner sig i underordningen vare sig det gäller normer eller lagar (Becker, 2006, s.28). De som befinner sig i underordningen skiljer sig från de överordnade i kategorier

som klass, kön, etnicitet men också ålder. I detta sammanhang kan avvikelse förstås som en politisk process där människor med makt etiketterar människor som avvikande för att upprätthålla strukturer som består av sociala regler (Becker, 2006, s.29).

3.5.3 Stigmatisering

Termen stigmatisering härstammar från grekiska språket, begreppet är mångtydigt men uttryckligen definieras stigma som en attribut i relation till skam, en stereotyp eller ett avvikande beteende som minskar en människas sociala värde i samhället (Stuart, 2016, s.2). Samhället och tillhörande sociala normer bestämmer och grundar kategorier, de avgör vilka människor som passar in i dessa kategorier beroende på vad som betraktas vara normala alternativt vanliga drag i den sociala miljön (Goffman, 2011, s.9). Erving Goffman beskriver att termen kan uppdelas i tre olika typer av stigma, den första är fysiska

sjukdomar eller kroppsliga brister, den andra typen handlar om personens psykiska karaktär som kan inkludera psykiska sjukdomar, alkoholism eller självmordsförsök exempelvis. Den tredje slutgiltiga stigman som han nämner handlar om en persons etnicitet. Goffman menar att alla tre typer har ett gemensamt drag, vilket är att individen som har en utmärkande egenskap avviker från resterande samhället, det resterande samhället menar han kallas för de normala (Goffman, 2011, s.12). Uppfattningen av avvikande leder till att de normala utför diskriminerande åtgärder gentemot den avvikande som leder till att individen med stigma begränsas i samhället (Goffman, 2011, s.13). När personen stigmatiseras på detta vis behandlas inte individen jämställt, vilket resulterar till en känsla av skam som inte går att undvika, på grund av att individen inser att egenskapen är något som betraktas vara generande av de normala. Människans identitet reduceras till individens stigma och på detta sätt kan självhatet öka mellan individens verkliga jag, som även kallas självet och nedsätta sitt egna värde automatiskt (Goffman, 2011, s.15). Här uppstår den process som består av när en diskrepans uppstår mellan individens verkliga sociala identitet och den identitet som samhället har gett hen, som kallas den virtuella identiteten (Goffman, 2011, s.51).

3.5.4 Stereotyper

Begreppet stereotyper har en generell definition utifrån tre komponenter, den främsta är att en grupp individer har en attribut som individer kan känna igen. Dessa attributer kan vara alltifrån kön, nationalitet eller sysselsättning bland annat. Hinton menar att att människor betraktas som en grupp utifrån den särskilda egenskapen (Hinton, 2003, s.11). Vidare skiljs denna gruppen av människor från andra som inte erhåller samma attribut, individer gör på detta sätt en åtskillnad mellan olika grupper i samhället (Hinton, 2003, s.12). Den andra komponenten handlar om att gruppen med särskilda egenskaper blir tillskrivna ytterligare attributer, sådana kännetecken behöver inte nödvändigtvis vara personliga karaktärsdrag, utan det kan handla om fysiska attributer som att en särskild grupps medlemmar är långa eller att en annan grupp har en specifik hårfärg. Hinton poängterar att utmärkningen av en stereotyp ligger i förklaringen att det inte bara är vissa människor i gruppen som har utvalda attributer, utan dessa har alla människor i gruppen (ibid). Tredje och sista komponenten handlar då om att människan tillskriver en person i en viss grupp den stereotypiska egenskapen och generaliserar individernas attributer (ibid). En psykologisk förklaring till varför människor använder stereotyper är att stereotyper baseras på

åsikter som är bundna av fördomar (Hinton, 2003, s.19). Sådana fördomar konstrueras av människor som ett sätt att förenkla den komplexa verkligheten, och dessa fördomar kan påverkas av kulturen som ger individen en definierad uppfattning av hur verkligheten ser ut, och dessa definitioner är kulturella stereotyper (Hinton, 2003, s.13).

3.6 Motivering av valda teorier och begrepp

Vid val av teori låg fokus på att kunna förstå hur män och kvinnor med psykisk ohälsa framställs i spelfilmer. Av den anledningen valdes socialkonstruktivism eftersom

människans uppfattning om verkligheten kan vara en social konstruktion men genom att medvetandegöra de eventuella framställningarna och resonera kring dem utifrån

socialkonstruktivism kan det resultera i en bredare förståelse för dessa framställningar. Med hjälp av Foucaults teori om övervakning och straff kan vi försöka att förstå hur de intagna på mentalsjukhus blir påverkade av den makt som genomsyrar och utgör ett spänningsfält mellan patient och vårdgivare,vilket i sin tur kan leda till hur de psykiskt sjuka framställs i den mening att den typ av disciplinering som Foucault pratar om kan resultera i att en individ avidentifieras. Vidare blir Goffmans teori om totala institutioner ett förtydligande av vad som händer med den intagne och hur denna anpassar sig till att vara på institution vilket blir relevant i den mening att det kan påverka hur människor med psykisk ohälsa framställs i spelfilm. Genus som också genomsyrar arbetet beskrivs utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystemet då teorin tillämpar skillnader mellan män och kvinnors beteende och hur dessa blir motpoler i en social kontex. Vid val av begrepp låg fokus på att redogöra de begrepp som vi ansåg var de mest centrala i arbetet och som behövde en tydligare definiering. Begreppen kompletterar även teorierna i den mån att vi med hjälp av teorierna vill kunna förstå hur män och kvinnor med psykisk ohälsa

framställs i spelfilmer men också hur normer, stigmatisering, makt och institutioner kan påverka hur en individ framställs. Då studien även inkluderar möjliga skillnader och likheter mellan spelfilmernas framställningar av könen selekterades tillhörande begrepp om genus, normativitet och stereotyper för att utifrån dessa kunna tydliggöra hur ett genusperspektiv är av stor relevans för att förstå hur män och kvinnor med psykisk ohälsa framställs.

4. METOD

4.1 Beskrivning och motivering av användning av kombinerade metoder Med anledning av att uppsatsens syfte och frågeställningar vill ta reda på hur spelfilmer framställer kvinnor och män med psykisk ohälsa har vi valt att besvara våra

frågeställningar med kvalitativa metoder. En sådan metod ger förutsättningar för den som undersöker att skapa en djupare förståelse för olika samhällsprocesser som berör de människor och miljö som forskaren valt att studera om (Ahrne & Svensson, 2015, s.15). Då det även finns olika sorters kvalitativa metoder har vi valt att kombinera kvalitativ innehållsanalys tillsammans med en systematisk litteraturstudie som kallas scoping study för att kunna besvara våra frågeställningar från ett historiskt perspektiv och perioden efter filmernas utsläpp. Bryman pratar om när forskaren väljer att kombinera två olika metoder i en studie kallas detta för blandade metoder, eller på engelska ‘’mixed-methods research’’ (Bryman, 2006, s.98). Fördelar med att utföra en uppsats på detta sätt som Bryman lyfter är att sammanslagning av två datainsamlingsmetoder kan medföra en stor potential för

större förståelse för forskningsfrågorna än förväntat (Bryman, 2006, s.111). Sådan blandning av metoder menar han har flera aspekter som bland annat är kombinationen av kvantitativa och kvalitativa data, då kvantitativ datainsamling uteslutades la vid fokus på det kriterium som kallas för ‘’multi-strand study’’ där forskaren har valt olika typer av datainsamlingsmetoder för att besvara sina forskningsfrågor (ibid). Valet av en sådan metod menar Bryman också kan kritiseras på grund av oförutsägbara konsekvenser gällande resultat och forskningsdesign (Bryman, 2006, s.99). Trots argument för och emot användningen av kombinerade metoder blev användningen av kombinerade metoder ett medvetet val vi gjorde då vi ville få svar på vår första frågeställning genom filmanalys och den tredje forskningsfrågan utifrån vetenskapliga artiklar.

4.2 Kvalitativ innehållsanalys

Innehållsanalysen har vi valt för att besvara den första frågeställningen då vi ska analysera två filmer. Metoden används i uppsatser vars syfte är att analysera text i ett större omfång (Boréus & Bergström, 2018, s.50). För att kunna besvara bestämda forskningsfrågor om utvald text ska forskaren kategorisera materialet i olika delar utifrån ett kodschema som då kan identifiera om särskilda mönster finns i materialets framställningar (Boréus &

Bergström, 2018, s.51). I vårt fall identifieras dessa från de transkriberingar som vi gjort av spelfilmerna både gällande språkligt och visuellt innehåll. Innehållsanalys betraktas även vara användbar som metod om den som undersöker vill utforska kring hur ett särskilt textmaterial framställs, men även för att jämföra olika texter (Boréus & Bergström, 2018, s.53-55). Kritik mot denna metod är att sådan innehållsanalys kan påverka en studies validitet eftersom att kodningsenheter kan riskeras att bli borttaget från materialets sammanhang (Boréus & Bergström, 2018, s.80). För att försöka att skapa ett trovärdigt förhållningssätt till följd av detta resonemang beskrivs filmsekvenserna detaljrikt för att framföra till läsaren hur vi uppfattat filmsekvensernas sammanhang. Eftersom vår första frågeställning är att undersöka om hur män och kvinnor som har psykisk ohälsa i spelfilm framställs och även utforska om skillnader och likheter identifieras mellan de utvalda spelfilmernas framställningar ansåg vi att denna metoden var användbar för vår uppsats. 4.2.1 Beskrivning och motivering av urval

Då vår uppsats frågeställningar har ämnet psykisk ohälsa relaterat till kön som det centrala fokuset har vi valt att använda ett målstyrt urval vid valet av spelfilmerna. Ett sådant urval görs i en utvald enhet som relaterar direkt till det syfte och frågeställningar som uppsatsen ska besvara (Bryman, 2018, s.495). De urvalskriterier som vi valt att utgå efter lyder enligt följande:

● Två äldre spelfilmer, eftersom vi har en tidsbegränsning och dessutom vill fördjupa vår förståelse som kan medfölja en bred analys av färre filmer snarare än om vi hade valt att analysera flera. Att de ska vara äldre är på grund av att vår första frågeställning har fokus på historiska porträtteringar.

● Populära filmer. Vår motivering till detta urval beror på att det finns en stor sannolikhet att filmer som tittats och blivit bra rankade har nått ut till en större publik som kan ha påverkat deras uppfattningar av filmernas framställningar.

● Miljön. Filmer som ska analyseras ska vara utspelade i miljöer som relaterar till

ämnena vi forskar om samt till det sociala arbetet, på detta sätt avgränsar vi till filmer vars utspelning baserar sig på mentala institutioner eller mentalsjukhus. 4.2.2 Datainsamling filmer

Uppsatsens datainsamling initierades på världens största filmdatabas som heter

IMDB.com, denna databasen valdes för att vi båda är välbekanta med utformningen av databasen som dessutom har ett stort utbud av filmer. För att kunna hitta relevanta filmer till uppsatsens ämne om psykisk ohälsa och kön valde vi begreppet mental illness som sökord i sökfältet, denna sökningen gav 1919 träffar. IMDB har även en sökfunktion där man efter en sökning kan välja att avgränsa ytterligare med andra nyckelord, då vår studie även inkluderade urvalet till filmer som spelades in på antingen mentalsjukhus eller mentala institutioner så gav denna filtreringen 52 sökträffar. Vi hade även urvalet av att filmerna skulle vara äldre, därav gjorde vi ytterligare en sökning och avgränsade från 1960 fram till 2000 vilket gav 21 sökträffar. Utifrån dessa sökträffar valde vi att enbart kolla på filmer som var på topp 5 listan på grund av vårt urval att analysera populära filmer. Filmerna som var på denna topplistan var bland annat One Flew Over the Cuckoo’s Nest, Girl, Interrupted, Candyman, Phenomena och The Dream Team. Eftersom vår

frågeställning ville ta reda på hur män och kvinnor med psykisk ohälsa porträtteras blev det mer än ett givet val att välja Girl, Interrupted och One Flew Over The Cuckoo’s nest av dessa två anledningar. Dels att filmernas handling också har en direkt fokus på antingen kvinnliga roller eller manliga roller som har psykisk ohälsa och befinner sig i ett

mentalsjukhus, samt att filmerna utspelar sig i ett historiskt kontext vilket också är en del av uppsatsens syfte och frågeställningar.

4.2.3 Bearbetning av datainsamlingen

En innehållsanalys består av kodning, syftet med sådant instrument är att med stöd av sifferkoder ska den enskilde kunna notera och identifiera förekomster av något särskilt i textmaterial (Boréus & Bergström, 2018, s.58). I vårt fall vill vi poängtera att vår

kvalitativa innehållsanalys genomfördes utifrån förekomster av kvalitativa teman och deras kopplingar till varandra. Kodning går att göras antingen manuellt eller datoriserad. Vi valde att göra en manuell kodning, det innebär att textmaterialet kodas av endast forskarna på ett komplext vis. Då vi vill kunna tolka framställningarna av spelfilmerna främst

språkligt men också visuellt för att sedan kunna identifiera skillnader och likheter, är denna typen av kodningen bättre lämpad för vår uppsats (ibid). Analysen av materialet påbörjades genom följande steg:

1. Vi transkriberade båda filmerna enskilt, efter transkriberingen diskuterade vi med utgångspunkt av första frågeställningen vad vi kunde identifiera i spelfilmerna för att få en helhetsbild. För att uppnå en hög grad av interkodarreliabilitet, som innebär att bedömningarna som görs av de som kodar är motsvarande, valde vi att jämföra våra granskningar för att sedan kunna fatta beslut gemensamt om vad som ska presenteras i resultatet (Boréus & Bergström, 2018, s.61-62).

2. Texten från transkriberingen delades sedan i kodningsenheter, sådana enheter kan exempelvis bestå av ord, stycken, teman eller argument (Boréus & Bergström,

2018, s.59). Vi kodade på separata håll för att delvis öka trovärdigheten men även för att vi ville föra en diskussion om vi hade liknande eller skiljande

kodningsenheter. Efter denna diskussion kunde vi identifiera och sammanställa olika meningsenheter både visuellt och språkligt som besvarade vårt syfte och vår första frågeställning (Danielson, 2017, s.287).

3. Kodningsenheterna fick vi sedan komprimera, vilket som även kallas för kondensering för att vi ska kunna reducera all textmaterial till det som är mest väsentligt för uppsatsens resultat (Danielson, 2017, s.287).

4. Centrala teman utifrån det reducerade textmaterialet upptäcktes genom att jämföra kodningsenheterna utifrån vår frågeställning om likheter och skillnader gällande framställningarna i spelfilmerna. Dessa teman presenteras utifrån olika rubriker i resultatavsnittet med ett kodord för att presentera beskrivningen av vad dessa teman har för innebörd. På detta sätt kunde vi tolka utvalda teman i en djupare aspekt (Danielson, 2017, s.287).

4.3 Litteraturstudie

Till den frågeställning som ska besvaras med vetenskaplig litteratur har vi i detta arbete valt att använda oss av metoden scoping studies som är en systematisk litteraturstudie. Metoden används till syfte att med hjälp av vetenskapligt granskade och noggrant utvalda artiklar kunna besvara den frågeställning och syfte som uppsatsen efterfrågar. Med hjälp av tidigare forskning har det visat sig att frågeställningen och syftet är relevanta och att det finns befintlig kunskap om de frågor som rör denna uppsats. Då frågeställningen specifikt eftersträvar ett genusperspektiv startade sökningen med att inkludera begreppet “gender”. Tyvärr resulterade inte det i goda resultat där genus inte kunde kopplas direkt till

spelfilmernas framställning av män och kvinnor vilket ledde till exkludering av begreppet. Trots att begreppet “gender” uteblev som sökord kunde vi finna artiklar som inkluderade den specifika inriktningen. Metoden bygger på fem steg vilka kommer att presenteras nedan i fem olika rubriker för en tydlig förståelse av utformningen av denna metods process.

4.3.1 Att identifiera forskningsfrågan

Det första steget i scoping studies ‘’Identifying the research question’’ innebär att reflektera över frågeställningens omfång. En specificerad frågeställning underlättar sökandet av artiklar i den mening att artiklarnas relevans ökar för det specifika ämnet (Arksey & O’Malley, 2007, s.23). I och med att vi redan använt oss av en annan metod där vi analyserar spelfilmer till vår första frågeställning ville vi komplettera den andra

frågeställning med vetenskapliga artiklar som kunde besvara hur framställningarna av män och kvinnor med psykisk ohälsa i spelfilm såg ut enligt dessa.

4.3.2 Att identifiera relevanta studier

Andra steget “Identifying relevant studies” utförs genom att använda sig av databaser som innehåller vetenskapliga artiklar (Arksey & O’Malley, 2007, s.23). Databasen Psycinfo användes i denna undersökning där sökningarna utformades utifrån sökord som

mer specifikt urval vid sökning av artiklar. Sökorden var formulerade på engelska, då databasen Psycinfo är internationell, för att få ett så brett resultat som möjligt.

Sökfunktionen “AND” användes genomgående för att kombinera de utvalda sökorden. För en tydlig överblick av de sökord som användes producerade vi en tabell som visas nedan. Tabell 1 Engelska sökord:

Engelska sökord (PsycInfo) 

Mental illness, mental health, mental disorders, media portrayals, mass media attitudes, stigma, social workers, attitudes

Tabell 1 visar de sökord som vi sedan kombinderade i databasen Psycinfo.

4.3.3 Urval av artiklar

Tredje steget “Study selection” innebär att sortera och avgränsa de valda artiklarna för att få ett så vetenskapligt resultat som möjligt och där relevansen stämmer överens för undersökningen (Arksey & O’Malley, 2007, s.25). Som tillval för att sortera bort artiklar som inte blivit vetenskapligt granskade användes funktionen “peer reviewed”, vilket innebär att artiklarna som ger sökträffar är vetenskapligt granskade och därmed relevanta att använda sig av. Vi eftersträvade ett så relevant och tidsenligt resultat som möjligt genom att avgränsa oss ytterligare med artiklar som ingår i tidsramen april 2000- april 2021. Vi valde att selektera bort artiklar som var riktade till en specifik grupp eller land då vi ej ville avgränsa oss utan ha en bredare utgångspunkt för att få en helhetsförståelse av hur män och kvinnor med psykisk ohälsa framställs i spelfilm och massmedia.

4.3.4 Kartläggning av artiklar

Fjärde steget “Charting the data” innebär att sortera de samlade och utvalda artiklarna utifrån vilket tema av frågeställningen som dessa ska besvara detta för att förenkla strukturen då denna var uppdelad i flera delar (Arksey & O’Malley, 2007, s.26). Vår frågeställning kunde identifiera två teman vilka var kön och samhälle, därav blev dessa två teman grunden till hur vi skulle sortera bland artiklarna som visade sig i resultat på

databasen.

4.3.5 Sortera, sammanfatta och rapportera resultaten

Det avslutande femte steget “Collating, summarizing and reporting the results” innebär att utforma en sammanställning av de inhämtade resultaten från artiklarna som valdes ut för den aktuella studien och dess frågeställning samt hur resultaten har sammanfattats (Arksey & O’Malley, 2007, s.27). Studiens resultat av den tredje frågeställningen presenterades i utgångspunkt av vad forskningsfrågan efterfrågar. Då utvalda artiklar hade forskning om tillhörande ämnen som inte var relevant till forskningsfrågan var det resonemang som kunde besvara denna under särskilda stycken som sammanfattades under resultatavsnittet för att vi på vidare sätt skulle kunna diskutera och analysera frågeställningen i avslut och diskussionsavsnittet.

4.3.6 Resultat av databassökning PsycInfo

Med hjälp av identifierade sökord och noga strukturerade sökkombinationer kunde vi undvika att sökresultaten på databasen Psycinfo blev övermäktiga. Det gav oss ett

hanterbart urval av vetenskapliga artiklar där tydliga rubriker underlättade vid scanning av relevans. Sökningarna startade i början på april 2021 och avslutades i början på maj 2021. Med hjälp av nedanstående tabeller kan vi se i tabell 2 hur sökorden kombinerades och i tabell 3 vilka resultat de gav i form av sökträffar utan tillämpade funktioner som avgränsar men också resultat när dessa funktioner används. Totalt kan vi se att sex stycken artiklar valdes till arbetet.

Tabell 2 Sökkombinationer i databasen Psycinfo:

1. Mental health AND media portrayals AND stigma 2. Mental disorders AND mass media attitudes AND stigma 3. Mental illness AND social workers AND attitudes

Tabell 2 visar vilka sökkombinationer som användes i databasen Psycinfo. Sökningarna utformades på ovanstående sätt där sökorden inte omkombinerades då resultatet av vetenskapliga artiklar inte krävde det.

Tabell 3 Resultat av sökkombinationerna:

Sökkombination 1 2 3

Sökträffar 140 130 880

Peer review 113 120 682

Årsbegränsning 109 111 513

Valda artiklar 3 1 1

Tabell 3 visar resultat av sökträffar när de tre olika sökkombinationerna användes, därefter visar den hur många sökträffar som återstod efter att tilläggstjänsten “peer reviewed” användes, därefter resultat av sökträffar efter att vi även lagt till årsbegränsing. Slutligen visar tabellen att vi valde att använda oss av sex stycken vetenskapliga artiklar till analysen.

4.4 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet lyfter att en god forskningssed är när forskaren uppfyller krav på

samtycke samt övriga tre krav som benämns som informationskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002, s.6). Dessa krav handlar om att den

enskildes ska reflektera om sitt förhållningssätt till den eller de personer som deltar i studiens undersökning (ibid). Eftersom vår studies datainsamlingsmetoder består av filmanalys utifrån kvalitativ innehållsanalys samt en systematisk litteraturstudie där vi samlar in information om vetenskapliga artiklar på PsycInfo så berörs inte vår uppsats av dessa aspekter på samma sätt som om vi skulle utfört en kvalitativ metod där vi intervjuar människor. Eftersom utvalda artiklar på PsycInfo hade ett krav och urval på att de skulle vara vetenskapligt granskade innebär det att forskare har bedömt att informationen som berör människor är vetenskapligt korrekt, därmed har etiska aspekter granskats i dessa artiklar. Vi var medvetna om att Girl, Interrupted är baserad på Susanna Kaysens

självbiografi, men då filmernas karaktärer är fiktiva i båda filmerna lämnar vi inte ut personliga uppgifter som berör verkliga personer eller skådespelare i denna studien, därför blir dessa grundprinciper inte relevanta att beakta för våra forskningsfrågor. Vi har även reflekterat och varit insiktsfulla gällande filmsekvenser som berör tyngre ämnen såsom suicid, elchocker och särskilda framställningar mellan könen som kan upplevas vara stötande för läsare. Vi har därför varit noggranna med hur våra tolkningar av karaktärernas framställning har förmedlats i studien.

4.5 Arbetsfördelning

Avseende författarskapet har båda skribenterna varit delaktiga i uppsatsens

utformning, innehåll och diskuterat samtliga avsnitt. Sökandet av artiklarna gjordes gemensamt för att kunna bekräfta och diskutera de identifierade artiklarnas relevans till tredje frågeställningen. Hur arbetet fördelades gällande transkribering och utförande avseende filmanalysen har beskrivits under innehållsanalysens rubrik om bearbetning av datainsamling. För att uppnå en jämn arbetsfördelning har Erica Lantz tagit det skriftliga ansvaret för studiens inledning, tidigare forskning samt metodens del som handlar om systematisk litteraturstudie. Agnesa Syla har haft ett huvudfokus på det skriftliga innehållet vad gäller teori och metodens första del om kvalitativ innehållsanalys. Avsnitten om resultat samt avslut och diskussion har skrivits tillsammans för att analysera och besvara frågeställningarna, på så sätt uttrycker båda kunskaper om ämnena vi är intresserade av och för diskussioner om utvalda forskningsfrågor. Slutligen vill skribenterna av denna studien förmedla att båda la ner lika mycket tid och energi för att studien skulle bli akademisk och sammanhängande.

5. RESULTAT

Nedan kommer studiens resultat att presenteras. Inledningsvis under rubriken presentation av utvalda filmer kommer spelfilmernas handling och karaktärer beskrivas i syfte till att underlätta för läsarna att få helhetsuppfattning om dramaturgiernas centrala element, på så sätt kan läsaren bilda en självständig kontext av både filmerna och resterande resultat. Med hänvisning till studiens frågeställningar vilket besvaras i resultatdiskussion kommer

uppsatsens frågeställningar om identifierade likheter och skillnader mellan spelfilmernas framställning av kvinnor och män som har psykisk ohälsa att redovisas i detta avsnitt. Således presenteras även studiens frågeställning om massmedias skildringar av män och kvinnor efter filmernas utsläpp i detta avsnitt, som sedan kommer diskuteras och besvaras mer djupgående under resultatdiskussion.

5.1 Presentation av utvalda filmer 5.1.1 Girl, Interrupted (1999)

Girl, Interrupted, svensk översättning (Stulna år) är en amerikansk spelfilm som har inslag av drama och biografi som filmgenrér då filmen är baserad på en verklig historia när Susanna Kaysen var inskriven på ett behandlingshem. Filmen utspelar sig på 1960-talet och handlar om huvudrollen Susanna Kaysen spelad av Winona Ryder som efter ett självmordsförsök konstaterat av en psykolog, blir inskriven på Claymores mentalsjukhus, som är enbart för tjejer. Susanna diagnostiseras med borderline

personlighetsstörning där bedömningen baseras på hennes depression och

vanföreställningar. Senare i filmen får Susanna träffa de andra tjejerna som är inskrivna i mentalsjukhuset. Några av karaktärerna hon får träffa främst är Georgina Tuskin, hennes rumskompis som berättar att hon är en patologisk lögnare och har diagnosen schizofreni. Ytterligare karaktärer som dyker upp under filmens gång är Polly Clark som diagnostiserats med depression och schizofreni som efter att ha satt eld på sig själv har fått stora permanenta köldskador på hela kroppen, vilket har resulterat till en

försämrad självbild. Ytterligare huvudroll som Susanna träffar och bildar en vänskap med är Lisa Rowe spelad av Angelina Jolie, hon diagnostiseras som en sociopat och är observerad som regelbrytaren av personalen och sjuksköterskan Valerie Owens när hon inte får som hon vill och eftersom hon inte tar sin medicin. Lisa betraktas även som ledaren av tjejerna när hon får alla att bryta reglerna och lyckas manipulera dem. Under filmens gång får tittaren följa med i Susannas process till att bli friskförklarad samtidigt som hon utmanas av relationerna hon redan har till sina föräldrar, läkarna och hennes pojkvän till de nya vänskaperna hon bildar med Lisa och de andra tjejerna. Hon influeras av det rebelliska beteendet av Lisa gällande att inte ta mediciner, hur hon ska missleda psykologen till att bli friskförklarad och att bryta sig in på mentalsjukhusets kontorer under natten med Lisa och tjejerna (Girl, Interrupted, 1999).

5.1.2 One Flew Over the Cuckoo’s Nest (1975)

One Flew Over the Cuckoo’s Nest, svensk översättning (Gökboet) är en amerikansk dramafilm vars utspelning baseras på 1960-talet. Huvudrollen i filmen är Randall Patrick McMurphy, eller som i filmens gång kallas McMurphy spelas av Jack Nicholson.

McMurphy är en man som avtjänar sitt straff för ett flertal övergrepp samt våldtäkt mot yngre, istället för att fullgöra straffet de sista månaderna i arbetslägret han blev förd till lyckas McMurphy argumentera för att han är galen för att undvika arbeta, därmed beslutar Pendletons myndigheter att McMurphy ska avtjäna den resterande tiden av straffet i ett psykiatriskt sjukhus. Avdelningen som han placeras på består av en grupp män som har outtalade orsaker till varför de är placerade där, några av karaktärerna han träffar där är bland annat Martini, Bromden eller ‘’Chief’’, Billy Bibbit och Cheswick. Under tiden McMurphy är där träffar han sjuksköterskan Mildred Ratched som spelas av Louise

Fletcher. Deras relation bygger på ett maktspel där McMurphy ständigt under filmens gång försöker bryta ner sjukhusets rutiner och regler tillsammans med de andra patienterna för att ge de insikten om förtrycket som de utsätts av miss Ratched. Hennes auktoritet

påverkas av McMurphys närvaro när han försöker få så som han vill men hennes respons blir snabbt en kontrollerande maktutövning gentemot de andra patienterna för att kunna styra och bestämma över dem och McMurphy. Under filmens gång upptäcks det av doktorerna och myndigheterna att McMurphy inte har psykisk ohälsa men att han är farlig och därför förlängs hans vistelsetid också på mentalsjukhuset (One Flew Over the

Cuckoo’s Nest, 1975).

5.2 Identifierade likheter mellan filmernas framställningar av könen

Fyra centrala teman gällande likheter har upptäckts av framställningarna mellan männen och kvinnorna som har psykisk ohälsa i spelfilmerna. Dessa teman är socialt avvikande, barnslig, regelbrytare och kontrollerad. Dessa kommer presenteras med varsin rubrik, därefter kommer sekvenser från båda spelfilmerna redovisas och förklaras.

5.2.1 Socialt avvikande

Ett av de främsta teman av de framställningar som identifierades och som var

genomgående under filmerna var framställningen av ett socialt avvikande beteende. Ett sådant beteende tolkades utifrån båda spelfilmernas miljö i mentalsjukhusen där

patienterna har en lugnare närvaro tills en huvudroll i båda filmerna anländer med ett beteende som inte tillhör miljöns normaliteter som är lugn, tyst och.. Beteendet

kännetecknas utifrån en tolkning av olika personlighetsdrag som utåtagerande, hysterisk och oförutsägbar. Nedanför styckets avslut kommer en filmsekvens från Girl, Interrupted att presenteras. Susanna har precis anlänt till mentalsjukhuset Claymoore och gjort sig hemmastadd på sitt rum genom att småprata med sin rumskompis Georgina. Susanna hör ljud utifrån och tittar ut genom fönstret. Där ser hon patienten Lisa som kliver ut ur en polisbil och en polis som håller fast henne. Det är en lugn stämning på avdelningen och sedan anländer Lisa.

- ‘’Fucking pig. Get off me!’’ skriker Lisa.

Georgina tittar ut genom fönstret och får en allvarlig min. Lisa kommer upp på avdelningen tillsammans med polisen som håller henne i handbojor samt övrig personal. Lisa är högljudd och hälsar på de andra tjejerna på

avdelningen.

- ‘’Hey Dais, let anyone in your room yet? Hey girls, hey sexy’’ säger Lisa och gör morrande ljud samt pussar efter en av de manliga skötare. - ‘’It's good to be home’’, utbrister Lisa.

Lisa tittar sig omkring och upptäcker Susanna vid dörröppningen till hennes och Georginas rum, Georgina står bredvid Susanna och ser förskräckt ut.

- ‘’’Who’s that with Georgie-girl? Who is that, where is Jamie?’’ Fortsätter Lisa.

- ‘’I can’t deal with this’’ säger Georgina och går in till rummet.

Georgina smäller igen dörren om henne och Susanna medan Lisa fortsätter att skrika och rycker sig loss från skötaren. Lisa rycker upp dörren till Susanna och Georginas rum och smäller igen dörren om dem, sätter för en stol för dörren så att den ej går att öppna och går emot Susanna med hotfull blick och kroppsspråk. (00:17:25-00:18:38).

Lisas närvaro i denna sekvensen får henne att framstå som avvikande när hon anländer med handbojorna samt hennes karaktärsdrag som består av en hög ton, aggressivt kroppsspråk och provocerande talesätt jämfört med tjejerna i avdelningen som är knäppt tysta.

I filmen One Flew Over Cuckoo’s Nest var R.P eller McMurphy som han kallas, karaktären som tydligt framställdes som socialt avvikande. I denna sekvensen anländer McMurphy till mentalsjukhuset tillsammans med två vakter.

Han har handbojor som vakten tar av honom när de kommit in till

sjukhusets personal samtidigt som övriga patienter tittar. McMurphy har ett ansiktsuttryck i form av ett stort leende och börjar sedan att skratta och jubla så att det ekar i lokalen. Han hoppar sedan på en av vakterna och ger

denna en kyss på kinden. När McMurphy anländer till avdelningen som är knäpptyst ser han patienten Chief.

- Hi, god damn boy you are as big as a mountain. Looks like you’ve been playing some football. What’s your name?, frågar McMurphy.

- He can’t hear you, he’s deaf and indian, stammar Billy ur sig till McMurphy.

- Is that so? He can’t make a sound huh?, säger McMurphy fundersamt. Hans reaktion till att Chief har en nedsatt hörsel och är stum övergår snabbt till att han försöker provocera honom genom att imitera en stereotypisk ursprungsamerikan utifrån att han gör oförutsägbara handgester och ljud och stör de andra patienterna som spelar kort i avdelningen

(00:04.40-00:06.30).

Denna sekvensen får McMurphy att framstå som avvikande när han pussar på vakten, är högljudd samt att han inte kan anpassa sig till de sociala normer som råder i hans

omgivning och miljö när han provocerar Chief på samtliga sätt vilket kan av denna anledning uppfattas som ett socialt avvikande beteende.

5.2.2 Barnslig

I filmerna kunde även temat barnslig identifieras i karaktärernas beteenden från båda spelfilmerna. Termen barnslig tolkar vi utifrån personlighetsdrag såsom lättdistraherad, omogenhet samt har en svag emotionsreglering. Denna filmsekvensen som är tagen ur Girl, Interrupted visar när Susanna har besök på sjukhuset av Toby som är en kille som hon träffade innan hon blev inlagd. De går in på Susannas rum för att umgås. De andra tjejerna fnissar och ställer sig utanför Susannas rum för att tjuvlyssna. Lisa avbryter tjejernas fnissande med en överlägsen min.

- ‘’Hey Torch, what you doing?’’ frågar Lisa till Polly. - ‘’Nothing’’, svarar Polly,

- ‘’Why don't you go to your room doing nothing’’, fortsätter Lisa. Polly springer då gråtandes in till sitt rum och smäller igen dörren’’.

(00:59:54-01:00:03).

Tjejerna uppfattas i denna scen som barnsliga då de är nyfikna på vad som händer inne i Susannas rum i kontrast till Lisa som sätter sig längre bort och låter dem vara. När Polly sedan springer gråtandes till sitt rum uppfattas hon som ett barn som blivit tillsagd. Istället för att att svara eller försvara sig blir hon ynklig och skamfull.

I följande sekvens från One Flew Over the Cuckoo’s Nest har Billy har visat sitt intresse för en kvinna, Candy, som smugit sig in på sjukhuset under natten, McMurphy ser till så att Candy går in till ett av rummen för att ha samlag med Billy.

De andra killarna kör in Billy i rummet med en rullstol samtidigt som de slår trummor och skrattar. Killarna ställer sig för att kika in.

- ‘’Easy, easy back, back. I will show you some card tricks’’ säger McMurphy till killarna. Han ger dem sin kortlek som har bilder av nakna kvinnor.