Här är jag, jag ska också vara med

39  Download (0)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Här är jag, jag ska också vara med”

- En studie kring vägledning och meningsfullhet i

särskolan

“ Here I am, I will also be involved ”

Linnéa Gustafsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 HP

Datum för slutseminarium: 2013-12-17

Examinator: Niklas Gustafson

Handledare: Nils Andersson Fakulteten för

(2)
(3)

3

Sammanfattning

-

Här

är jag

,

jag ska

också

vara

med. (Stefansson, 2011, s.9)

Med detta arbete skall man få en djupare inblick i arbetet som studie- och yrkesvägledare i särskolan och med dess elever. Det har sedan formulerats till syftet att studera studie- och yrkesvägledare i särskolan och deras tankar om meningsfullhet i arbetet. Då de framtida prognoserna pekar på att eleverna i särskolan kommer att fortsätta att öka, kommer det också bli fler arbetstillfällen för studie- och yrkesvägledarna. Utifrån frågeställningarna hur man som studie- och yrkesvägledare i särskolan skapar meningsfullhet i sitt arbete, samt hur studie- och yrkesvägledare i särskolan arbetar för att få eleverna att känna meningsfullhet. Som förklarande i analysen finns begrepp som livsförståelsearbete, livsförståelsekomponenter, brytpunkter och handlingshorisont. Även den teoretiska termen KASAM- känsla av sammanhang, har använts för att klargöra arbetet i meningsfull tillvaro. I urvalet finns tre studie- och yrkesvägledare som intervjuats för att besvara syfte och frågeställningar utifrån deras tankar och åsikter. De utstickande faktorerna på meningsfullhet i arbetet har varit arbetet med eleverna, och att bygga en trygg relation till dem. De pekar på brister i kommunikationen med eleverna, och skulle vilja ha handledning och vidareutbildning. Tiden är också en bristande resurs då det är mycket administrativt arbete som behöver göras, och tar tid som istället kunde spenderas med eleverna. Respondenterna var överens om att det fanns många förbättringsmöjligheter i arbetet med särskoleeleverna.

(4)

4

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Riktlinjer för särskolan ... 7

1.2 Syfte och frågeställning ... 7

1.3 Disposition ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Sammanfattning ... 11

3 Teoretiska utgångspunkter ... 12

3.1 KASAM ... 12

3.2 Livsförståelsearbete och livsförståelsekomponenter ... 13

3.3 Brytpunkter, handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut och strukturella brytpunkter ... 14

3.4 Sammanfattning ... 14 4 Metod ... 16 4.1 Datainsamling ... 16 4.2 Analysmetod ... 17 4.3 Uppsatsens tillförlitlighet ... 17 4.4 Urval av respondenter ... 18

4.5 Vilka är de, och varför jobbar de i särskolan? ... 18

4.6 Etiska ställningstaganden ... 19

5 Resultat ... 20

5.1 Hur började ni arbeta på särskolan? ... 20

5.2 hur skapar ni meningsfullhet i arbetet på särskolan? ... 21

5.3 Hur arbetar ni med eleverna i deras arbete med meningsfullhet? ... 23

5.4 Sammanfattning ... 26

6 Analys ... 28

6.1 Den meningsfulla vardagen för studie- och yrkesvägledare i särskolan ... 29

6.2 Hur studie- och yrkesvägledaren bidrar till att skapa en meningsfullhet i vardagen för eleverna i särskolan ... 30

6.3 Förbättringsmöjligheter för meningsfullheten i arbetet ur en studie- och yrkesvägledares pers ... 31

6.4 Sammanfattning ... 32

(5)

5 7.1 Resultatdiskussion ... 33 7.2 Metoddiskussion ... 35 7.3 Teoridiskussion ... 35 Referenslista ... 37 Bilaga 1 ... 39

(6)

6

1 Inledning

Ett intresse för människor och sociala relationer ligger i fokus för studie- och yrkesvägledarens arbete. Att vägleda innebär att man skall hjälpa personer till självhjälp i deras val av framtida sysselsättning. Funderingar kring hur man som studie- och yrkesvägledare använder vägledning för särskoleelever väcktes, då man kanske måste använda sig av ett annat sätt och med andra verktyg i arbetet, än de vi studie- och yrkesvägledare fått med oss från utbildningen. Molin (2008) skriver i sin rapport om särskoleelevernas känsla av att ha ”en fot i båda världar”. Med det menar han att de elever som skall slussas ut i arbetslivet kämpar med känslan av att höra till, men ändå känna sig utanför. Varje dag för dem är förplanerad och inga överraskningar väntar under dagen, så de vet precis vad som komma skall. Då plötsliga moment lätt skapar oro för särskoleeleverna är deras varje minut planerad.

Särskoleeleverna kommer från en tillrättalagd skolmiljö där det finns personal av alla slag som hjälper och stöttar dem genom vardagen i särskolan. De skall sedan komma ut i arbetslivet utan att veta vad som förväntas av dem eller vad de kan förvänta dig av den. Som studie- och yrkesvägledare i särskolan har man ett stort ansvar i att göra denna övergång trygg för eleverna. Genom ett tätt samarbete med föräldrar, lärare och specialpedagoger på skolan utgör man trygghet för eleverna inför det okända arbetslivet. Stefanssons (2011) trycker hårt på vikten av vad man har för ansvar som personal i särskolan. Hon menar att man har ett övertag gentemot eleven, som skall hanteras varsamt och respektfullt.

Enligt en undersökning av skolinspektionen (2009) framkom det att antal barn som tas in i särskolan har fortsatt att öka under 2000: talet, och att de nu utgör nästan 1,5 % av antalet barn i grundskolan ca 12100 elever. Med denna ökning kommer det att behövas allt fler studie- och yrkesvägledare som är behöriga att jobba i särskolan, alltså ha rätt kunskap och utbildning för att jobba med funktionshinder. Meningen med arbetet är att ge en mer djupgående bild av hur det är att jobba i särskolan med elever som har olika funktionshinder, för de som läser till studie- och yrkesvägledare.

(7)

7

1.1 Riktlinjer för särskolan

 För att bli antagen till särskolan måste man på grund utav begåvningsmässigt funktionshinder inte kunna uppnå skolans kunskapsmål som är utsatta av skolverket (SFS 1985:1 100). I en undersökning av skolverket (2009) visades en stadig ökning av elever i särskolan.

 Enligt Skollagen (SKOLFS 2009:20) finns allmänna bestämmelser kring studie- och yrkesvägledning i svenska skolor, och utifrån denna skapar studie- och yrkesvägledning en betydelsefull grund för att eleverna skall kunna ta viktiga beslut om sin framtid. Den skall även anpassas individuellt efter varje elevs kunskaps och utvecklingsnivå.

 Personal och lärare på särskolan, gymnasiesärskolan och särvux bör få

kompetensutveckling så att de kan uppmärksamma elevernas möjligheter när det gäller fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Studie- och yrkesvägledare skall ge dem en bra grund för att kunna ta beslut och motverka att de begränsas av faktorer såsom kön och social eller kulturell bakgrund. (Skolverket, 2009)

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att studera studie- och yrkesvägledare i särskolan

och deras tankar om meningsfullhet i arbetet.

- Hur skapar studie- och yrkesvägledare i särskolan meningsfullhet i arbetet?

- Hur arbetar studie- och yrkesvägledare i särskolan för att eleverna ska känna meningsfullhet?

(8)

8

1.3 Disposition

Uppsatsen har disponerats i följande ordning kapitel för kapitel. I kapitel två presenteras tidigare rapporter och forskning kring arbetet i särskolan. Fokus ligger på elevernas känsla av delaktighet och deras förberedelser inför det kommande arbetslivet. I kapitel tre presenteras de teoretiska utgångspunkter som använts för att analysera det empiriska materialet. Kapitel fyra innehåller en beskrivning av de metoder som använts för att samla in material till resultatdelen. Det beskrivs hur urvalet av respondenter gjorts och vilka etiska ställningstaganden som ligger till grund för hur arbetet lagts upp, samt hur validitet och reabilitet stärkts. I kapitel fem redovisas resultatet av de genomförda intervjuerna. Kapitel ex är ett analyskapitel där det empiriska materialet ställts mot den teoretiska ramen för arbetet. I sista kapitlet, kapitlet sju finner man diskussion kring resultat, vald metod och teori.

(9)

9

2

Tidigare forskning

Det finns mycket tidigare forskning kring särskolan och dess elever, och följande rapporter har använts till grund för detta arbete.

Molin (2008) skriver i sin akademiska avhandling om övergången mellan särskola och arbetsliv. Syftet med studien är att lokalisera och analysera strategier som finns i dagens särskola för att senare kunna integrera personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. En central del i studien är känslan av att ”ha en fot i båda världar” alltså att eleverna ofta känner en oro inför att slussas ut i arbetslivet efter en tillrättalagda studietid. I dessa planlagda arbeten ingår även studie- och yrkesvägledaren, som under studietiden skall guida eleverna till meningsfulla framtidval. I slutsatsen i sitt arbete pekar Molin (2008) på att mycket kretsar runt att identifiera och förlika sig själv som särskoleelev, och för att få en bra skjuts ut i arbetslivet måste man ha en bra grund och ha kunskap om sina förmågor likaväl som sina begränsningar.

Molin (2004) skriver om hur det är att växa upp till vuxen funktionshindrad i Sverige. Han analyserar begreppet delaktighet som en term inom särskolan och dess mål. Avhandlingens syfte är att kunna användas som underlag för dem som jobbar i särskolan, och att ge en djupare insikt i begreppet delaktighet och dess betydelse för eleverna. Slutsatsen av arbetet blev att delaktighet kan ta olika former, i ett subjektivt slag hur man upplever sig delaktig och i ett objektivt slag hur den faktiska delaktigheten ser ut.

Stefanssons (2011) avhandling tar upp vad hon kallar livsförståelsearbetet i särskoleverksamheter.

I stora delar av vardagen har hem, familj, samhälle, lärare och omsorgspersonal makten. De har mandat att bestämma och välja strategier för hur tiden för den enskilde ska tas till vara och med vilket innehåll dagarna ska fyllas. Det förhållningssätt som möter eleven i skolan spelar roll. (Stefansson, 2011, s.13)

I denna pedagogiskt analyserande avhandling tar hon upp förhållningssätt i särskolan baserat på att eleverna är i personalens och lärarnas grepp samt i en beroendeställning vad gäller

(10)

10

livsförståelsearbete och meningsfullhet i vardagen. Hon beskriver sitt begrepp

livsförståelsearbete som ett för särskoleeleverna arbete i att komma till vetskapen om att jag finns, och en dag skall jag ut i verkligheten och säga: Här är jag, jag ska också var med. Alltså elevens förmåga att förstå sig själv och sitt liv och med det kunna skapa sig en meningsfull verklighet, att upptäcka meningen med livet. Hon förklarar att hitta meningen med livet efter följande citat

Att ge mening åt sin vardag kan vara att uttrycka önskemål om att bli sedd, bli lyssnad till och respekterad för den man är. Att ge mening åt sitt arbete kan vara att betrakta det på ett nytt sätt, bli delaktig och inse sin del, upptäcka att det går att påverka. Att få en mening genom att man ger någon utanför en mening. Att få ett värde för att man ger någon annan det. (Stefansson, 2011, s.16)

I Swärd och Florin (2011) skrivs det om hur särskolan fungerar i Sverige. De tar upp viktiga aspekter i bemötandet av eleverna, samt den pedagogik som bör användas för elevens utveckling. Författarna tar upp makt och rättvisefrågor som de anser är centrala i jobbet med funktionshindrade barn. Grunddragen i boken är vad som krävs av personalen i särskolan för att stimulera alla barns lärande och inte sänka deras självkänsla.

De diskuterar den nya skolformen ”en skola för alla” där de pekar på bristerna i att delas upp i vi och dem. Samhället tjänar på mångfald, och deras slutsats blir istället ”en skola som alla behöver”. Med det menar de att skolan skall vara flexibel och låta olikheter vara, och att alla de som verkar i särskolan skall ha ett helhetstänkande kring barnens liv.

Likaväl som att eleverna behöver en trygg och stimulerande skola, är det viktigt för personalen att känna sig trygga på arbetsplatsen och uppleva meningsfullhet i det de gör. De måste känna att de har tid att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt, och alltid kunna tillgodose varje elevs behov. Stefansson (2011) menar att vi måste vara goda förebilder för eleverna, och kan endast vara detta när vi visar att livet är underbart och gott genom att göra roliga saker och visa att livet är viktigt.

(11)

11

2.1 Sammanfattning

Gemensamt för tidigare forskningar är att studera olika infallsvinklar av att jobba med delaktighet, meningsfullhet och livsförståelse i särskolan. Molin (2008) skriver om övergången mellan skola och arbete för särskoleeleverna och dess problematik med oro inför framtiden. Han lägger tyngden i att kunna ge dem en bra förberedelse för att kunna komma ut och fungera i vuxenlivet. I hans tidigare studie Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan (2004) skriver han om vikten av delaktighet i särskolan utifrån hur termen

delaktighet används i arbetet och med dess mål. Tanken är att studien skall ligga till grund för de som jobbar i särskolan med att främja elevernas delaktighet och dess betydelse, och vidare lägga en grund för trygga framtidsval.

Stefansson (2011) skriver om begreppet livsförståelsearbetet i särskolan där personalen jobbar mot att eleven skall förstå sin livskontext. Men också om begreppet

livsförståelsekomponenter som i denna studie används för att förklara och tydliggöra personalens

”redskap” att hjälpa eleverna i sitt livsförståelsearbete. Det kopplas vidare i Swärd och Florin (2011) om hur all personal skall jobba mot ett helhetstänkande kring elevernas olikheter skall omhändertas. Mångfald behövs i samhället, och det är viktigt att man tar vara på de unika särskoleeleverna. Stefansson (2011) lägger också tyngd i att det som personal är viktigt att man trivs och känner meningsfullhet på arbetsplatsen.

(12)

12

3 Teoretiska utgångspunkter

3.1 KASAM

Antonovsky (2005) myntade begreppet KASAM som bygger på komponenterna: känslan av sammanhang genom begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Begreppen som växte fram genom en studie där levnadsbeskrivande intervjuer samt en mängd diskussioner mellan kollegor gjorts. Grunden ligger i den salutogenetiska modellen, som utformades av Antonovsky och publicerades i en tidskrift. Antonovsky (1979) skrev en studie som försöker utforska faktumet att man vid ohälsa ändå kan befinna sig i en positiv sinnesstämning.

Den första komponenten i KASAM är Begriplighet, Det står för att man upplever olika stimuli som förståbara, alltså att man lyckas handskas med de utmaningar som upplevs strukturerade och sammanhängande. Andra komponenten hanterbarhet, är att man bemöter de händelser som kommer i livet med en känsla av att man har verktygen att hantera dem. Det kan vara verktyg man har själv, men också av andra i ens liv t.ex. partner eller doktor. Tredje komponenten meningsfullhet, betraktas som motivationskomponenten och är utmaningar i livet som man anser vara värdiga ens känslomässiga investering eller engagemang. Antonovsky (2005) beskriver begreppet KASAM enligt följande:

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.

(13)

13

I det dagliga arbetet med särskoleelever handlar det väldigt mycket om att skapa en meningsfull tillvaro. KASAM har i detta arbete använts för att analysera hur man arbetar med detta som studie- och yrkesvägledare i särskolan. De begrepp som använts från KASAM är de tre grundkomponenterna i teorin begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Hur man som studie- och yrkesvägledare jobbar för att eleverna skall uppnå dessa tre komponenter för att uppnå KASAM? Exempel på KASAM kan vara att man är positivt inriktad trots att man kanske kommer ha svårare att uppnå sina mål och drömmar. De jobbar med att hjälpa dem att förstå deras val och möjligheter med hjälp av begriplighet, ger dem verktygen att hantera de svårigheter de stöter på i vägen mot arbete alltså hanterbarhet, och genom dessa två skapa tillsammans med de andra på skolan en meningsfull tillvaro för eleverna.

Swärd och Florin (2011) skriver i sin bok om KASAM som ett verktyg för att alla elever skall uppnå meningsfullhet och motivation. Att all personal i särskolan behöver handledning är enligt dem ett faktum för att kunna bidra till varje persons utvecklingspotential.

3.2 Livsförståelsearbete och livsförståelsekomponenter

Stefansson (2011) använder dessa begrepp i sin studie kring särskolan. Livsförståelsearbete syftar till vägledarens möjligheter att hjälpa eleven förstå sig själv och sin situation i världens opålitlighet. Med opålitlighet menas att det är svårt att förutse framtiden och kommande händelser i livet. Det är det studie- och yrkesvägledaren arbetar med eleverna under vägledningssamtalen, där man försöker få dem medvetna om situationen och hur de kan göra det bästa utav den. Livsförståelsearbetet pågår hela tiden för eleverna och innefattar allt som rör deras skolgång. Begreppet livsförståelsekomponenter kommer att användas som förklaring till de ”redskap” studie- och yrkesvägledarna har för att jobba med särskoleeleverna. Alltså kunskapen och utbildningen de har för att möta eleverna i deras livsförståelsearbete i särskolan, men även för att fungera i som personal i särskolan och kunna stötta eleverna i sitt dagliga livsförståelsearbete.

(14)

14

3.3 Brytpunkter, handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut

och strukturella brytpunkter

Hodkinson och Sparks (1997) skriver om karriärsteorin Careership som bygger på begreppet brytpunkter som står för de stora förändringarna som sker i livet. Kring dessa brytpunkter fattar man beslut och gör val gällande ens framtid som kommer att påverka en på olika sätt. De beslut som man tar bygger på den handlingshorisont man har med sig, som baseras på olika faktorer såsom kön, klass etnicitet och geografiskt läge. Vissa av dessa brytpunkter är strukturella

brytpunkter, och med det menas att det är resultat av samhälliga instutioner som skolan.

I skolan kommer så småningom övergångar mellan de olika graderna, t.ex. grundskola och gymnasium och dessa är brytpunkter. I dessa övergångar tar man olika beslut kring sin framtid och vissa av dessa beslut är pragmatiskt rationella. När man skall ta besluten baserar man dem på sin handlingshorisont och de möjligheter man ser för sig själv utefter den. När man tar beslut som är pragmatiskt rationella tar man det som är mest logiskt för sig själv att lyckas med, och kanske inte det man helst hade velat välja.

3.4 Sammanfattning

KASAM är kopplat till teorin utifrån dess begrepp begriplighet, meningsfullhet och

hanterbarhet. Genom att använda dessa kan den särskoleelevernas och studie- och

yrkesvägledarnas förhållningssätt i särskolan förstås. Då vägledaren jobbar med att få eleven förstå sina begränsningar likaväl som styrkor och hur de skall hantera dessa, måste vägledaren uppleva meningsfullhet i sitt arbeta för att kunna hantera uppdraget de ställts inför. Begreppet Livsförståelsearbete förklarar ytterligare det arbete som eleverna gör i skolan med att förstå sin egen kontext. Livsförståelsekomponenter står för de redskap studie- och yrkesvägledaren har med sig från utbildning och tidigare erfarenheter av att jobba i särskola. Som studie- och yrkesvägledare i särskolan jobbar man med att förbereda eleverna på kommande

(15)

15

handlingshorisont och få dem att förstå de pragmatiskt rationella beslut de tar och varför,

(16)

16

4 Metod

Detta är en kvalitativt genomförd studie som bygger på respondenternas uppfattningar och tankar kring meningsfullheten i sitt arbete som studie- och yrkesvägledare och hur de försöker skapa meningsfullhet för eleverna. Då det bygger på de olika studie- och yrkesvägledarnas tankar kring meningsfullhet i arbetet valdes en kvalitativ studie där man kan komma tillbaka och klargöra eventuella frågor i efterhand. Det behövdes dock inte då intervjusvaren var tydliga nog. Under intervjuerna spelas samtalen in och anteckningar gjordes efter hand. Detta för att senare kunna transkribera inspelningarna till skrift, och användas som empiri. Vid mötena med studie- och yrkesvägledarna har ett intervjuformulär upprättats för att ha som underlag till intervjuerna och samtalsämnet, se bilaga 1.

4.1 Datainsamling

I mötet med de tre respondenterna har en intervjuguide upprättats och mailats ut. Detta för att de alla tre bad att få tänka igenom vad meningsfullhet är för dem. Frågorna har sedan ställts i samma följd till samtliga respondenter. Intervjuguiden är uppbyggd efter en ostrukturerad intervju där breda frågor ställts, och möjligheten till följdfrågor finns vid senare kontakt. De tre respondenterna har fått tala fritt om ämnet som frågan berört, och följdfrågor har även tillkommit.

(17)

17

4.2 Analysmetod

Analysen av det empiriska materialet är en innehållsanalys där de olika respondenternas tankar har jämförts med varandra för att hitta mönster, samband och olikheter. Respondenterna jobbar med samma uppgifter, men uppfattningar och tankar kan skilja dem åt. Materialet har samlats in för att sedan göras om till en text som använts för att lokalisera mönster i tankar och uppfattningar. Texten är uppdelad efter de frågeställningar som arbetet bygger på, och respondenternas svar framkommer under varje rubrik.

4.3 Uppsatsens tillförlitlighet

I kvalitativa studier används begreppet validitet som innebär att forskaren säkerställer giltighet och relevans för arbetet. Detta görs enklare i en kvalitativstudie där man låter respondenterna själva utforma sitt svar. Enligt Larsen (2012) ökar en flexibel process validiteten då man kan ändra på frågorna i efterhand. För att säkerhetsställa högsta möjliga validitet i denna studie har möjliga felkällor lokaliserats. En av dessa kan vara att respondenterna är kvinnor, och jag inte fått någon helt genusbefriad jämförelse. Hade även män intervjuats kanske slutresultatet blivit annorlunda. Frågorna som ställts har varit öppna frågor för att undvika att vara ledande. Och respondenterna har fått tala fritt för att identifiera deras uppfattningar för att sedan kunna reda ut eventuella oklarheter i tolkning av intervjuerna har vidare kontakt har hållits med respondenterna för att ge en korrekt bild av deras åsikter. Vid intervjutillfällena bestämde vi oss för att hålla byta telefonnummer så om någon av oss hade frågor kunde vi kontakta varandra. Detta har dock inte vart nödvändigt, och vi har inte haft någon kontakt efter intervjuerna.

Reliabiliteten kan vara svårare att säkerställa i kvalitativa studier enligt Larsen (2012) då man som intervjuare kanske tolkar och upptäcker andra saker mot vad en annan skulle gjort, samt att respondenten kan låta sina svar påverkas beroende av intervjuaren. För att stärka reliabiliteten i arbetet har inspelningar och transkriberingar sparats för att kunna skilja och redovisa vem som sagt vad (Larsen, 2012).

(18)

18

4.4 Urval av respondenter

Med undersökningen vill jag få största möjliga kunskap om just de utvalda studie- och yrkesvägledarnas tankar och åsikter om meningsfullhet, och därför har ett icke-sannolikhetsurval gjort (Larsen 2012). Det har gjorts för att endast respondenternas åsikter berörs i studien, och inte någon annan studie- och yrkesvägledare i särskolan. Vid sökandet av respondenter har snöbollsmetoden använts för att de med rätt arbete och arbetsuppgifter har kunnat hittas och på så sätt valts ut. Snöbollsmetoden innebär att man tar en första kontakt, och sedan via denna får nya kontakter som i sin tur ger nya osv Larsen (2012). Första kontakten togs med enhetscheferna för studie- och yrkesvägledarna i de kommunala särskolorna, för att sedan lokalisera vilka som arbetade där. Kriterier för deltagandet var att de skulle jobba med vägledning för särskoleelever. Tre respondenter ville ställa upp på intervjuer, och bokade in tid för möte. Respondenterna jobbar som studie- och yrkesvägledare på olika särskolor, och de jobbar både inom grundsärskolan och på gymnasiesärskolan. Bakgrunden på respondenterna skiljer sig ifrån varandra, och det för intresset av att uppnå en helhetsförståelse för arbetet med särskoleeleverna. Larsen (2012) menar att genom variablerna kunna jämföra och identifiera skillnader.

4.5 Vilka är de, och varför jobbar de i särskolan?

Karin och Åsa hade gått studie- och yrkesvägledarutbildningen, medan Mimmi läst en annan utbildning. Karin hade gått den treåriga utbildningen på distans för några år sedan. Åsa gick en treårig utbildning på 80-talet, och Mimmi har i grunden en undersköterskeutbildning och har med tiden läst till diverse kurser och internutbildningar. Mimmi hade dock en lång erfarenhet av särskolan, då hon sedan 15 år tillbaka jobbat på en dagverksamhet för gravt funktionshindrade barn och ungdomar. Eftersom hon jobbar med samma arbetsuppgifter som en studie- och yrkesvägledare samt har lång erfarenhet av funktionshinder är hon kvalificerad som respondent. Som hon säger själv

(19)

19

I och med mina tidigare erfarenheter så visste jag vad jag skulle vänta mig, och visste hur jag skulle ta eleverna. Jag följer eleverna på samma sätt som tidigare, bara från en annan roll.” (Mimmi)

Då hon redan varit med eleverna och jobbat med deras framtidsmål kände hon att hon hade en bra grund till jobbet. Karin hade innan hon utbildade sig till studie- och yrkesvägledare utbildat sig och jobbat som habiliteringspersonal i 15 år, detta var en omvårdnadsutbildnings som inriktade sig på funktionshinder. Mimmi jobbar heltid medan Åsa och Karin jobbar halvtid på särskolan och halvtid på vanliga grundskolan.

4.6 Etiska ställningstaganden

För att ha uppfyllt de forskningsetiska ställningstaganden, har arbetet gjorts efter vetenskapsrådet fyra principer för hur humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning skall utföras (Vetenskapsrådet 2002).

.

 Informationskravet: Respondenterna har blivit informerade om syftet med

examensarbetet och deras delaktighet. De har också informerats om samtliga aspekter som kan påverka deras val av medverkan i undersökningen. De har informerats om att de närsomhelst kan dra tillbaka sitt deltagande i undersökningen.

 Samtyckeskravet: Informanterna har gett sitt samtycke till delaktighet i studien, och det innebär att informanterna själva fått bestämma över sin medverkan i undersökningen.

 Konfidentialitetskravet: informanterna har informerats om konfidentialitet, alltså inga personliga uppgifter avslöjas i arbetet så att de kan identifieras av obehöriga. Intervjuerna kommer bara användas i detta arbete, och det är endast handledaren och examinatorn som kommer har tillgång till materialet.

 Nyttjandekravet: Informationen som samlats in kommer endast att användas vid detta arbete, och får inte användas till något annat än forskningsändamål.

(20)

20

5 Resultat

De tre respondenterna jobbar som studie- och yrkesvägledare inom särskolan, och de jobbar både inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Jag har valt att kalla dem Karin, Åsa och Mimmi. Resultatet är uppbyggt på frågeställningarna:

- Hur skapar studie- och yrkesvägledare i särskolan meningsfullhet i arbetet?

- Hur arbetar studie- och yrkesvägledare i särskolan för att eleverna ska känna meningsfullhet?

5.1 Hur började ni arbeta på särskolan?

De tre respondenterna har alla hamnat i arbetet på särskolan av olika anledningar. Mimmi gled in på spåret funktionshinder genom att hon blev erbjuden ett jobb på en dagverksamhet. Med hennes tidigare arbete som undersköterska var hon kvalificerad för jobbet, då det ofta kräver mycket medicinsk övervakning. De andra fick förfrågan om jobbet som studie- och yrkesvägledare i särskolan och av olika anledningar tackade de ja. Karin hade jobbat tidigare på gruppboende med funktionshinder, och tyckte det var väldigt roligt. Att sedan kunna varva sina nya erfarenheter efter studie- och yrkesvägledarutbildningen med sina tidigare erfarenheter var perfekt.

(21)

21

Jag tyckte att det var väldigt roligt att jobba inom den kategorin, och med det nya yrket jag har så kändes det spännande att prova. Jag valde väl två saker av det bästa, haha, och två saker jag kan också. (Karin)

Gemensamt för de tre respondenterna var att samtliga verkade tycka att deras jobb var otroligt roligt och givande. Som Åsa menar var det så längesedan hon utbildade sig, och hade faktiskt inte hunnit jobba särskilt mycket emellan barn och annat. När tiden kom att börja jobba igen tyckte hon det skulle vara en utmaning ”Jag valde ju inte riktigt att börja jobba här, jag tyckte det lät spännande och roligt när jag fick valmöjligheten. Jag bara hoppade på när chansen kom och det har jag ju gjort nu i fem år.”(Åsa)

5.2 hur skapar ni meningsfullhet i arbetet på särskolan?

Respondenterna beskriver sina arbetsdagar ganska lika, men det är kanske för att arbetet i särskolan är ganska smalt.

Mimmi säger att hon upplever sina dagar väldigt olika, huvudfokus ligger ju på att hitta praktikplatser till eleverna samt att ha vägledning angående den med dem. Hennes arbetsuppgifter skiljer sig lite från de två andra respondenterna, och kan vara förklaringen till att hon upplever mer olikhet i dagarna. Hon säger att det är svårt att hitta bra praktikplatser som vill ta emot elever år efter år, så varje termin är det nya platser som behöver fixas. Hon försöker röra sig mycket ute i skolan under dagen så hon håller uppe sin kontakt med eleverna och så att de vet vem hon är, det skapar en trygghet för dem. Med varje terminsstart har jag en liten ”intervju” med varje elev där vi pratar om kommande praktik men även framtidsdrömmar osv.

Karin beskriver sina arbetsdagar som ganska lika. Hon börjar sina dagar utgående från hennes kontor, där det ofta finns administrativa arbetsuppgifter samt telefonkontakter att ta tag i. Vanligen brukar hon ha ett eller två inbokade elevmöten på eftermiddagen, och måste då även samla ihop allt de material hon skall ha med sig ut till skolorna. Föräldrar är alltid inbjudna att delta vid vägledningssamtalen om de vill, men oftast så är det bara läraren och eleven som är

(22)

22

med. Väl ute på skolan möter hon eleven som är inbokad och dennes lärare. Hon menar att man aldrig vet hur ett möte ser ut då alla elever är så unika. Vi pratar om allt mellan himmel och jord, men jag försöker inrikta samtalet på jobb i allmänhet. Vad de vet om jobb, vilka jobb som finns vad deras föräldrar gör osv. Sedan har de ju alltid intressen som man ofta kan koppla till något av de gymnasieprogrammen som finns.

Åsa menar att hennes arbetsdagar ser lite olika ut beroende på vad de är för termin, men precis som Karin har hon ett antal styrande arbetsuppgifter som återkommer varje dag.

På hösten åker de omkring i skolorna och träffar åttor och nior. Man presenterar sig i klasserna och försöker spendera tid med eleverna så de får ett hum om vem man är. Sedan har man ju under hösten samtal med eleverna om gymnasiesärskolorna det finns att välja på, samt om de vill göra besök på någon av dem.

Nästa varje år är det nya elever som flyttat in i kommunen och behöver placering också. På våren jobbar jag mer med antagningen till gymnasiesärskolorna, alltså överlämning för dem som slutar i grundsärskolan i början av sommaren. Man kanske även börjar visa sig lite hos sjundeklassarna för att ge dem gott om tid vid att vänja sig vid vem jag är och vad man gör.

Respondenter beskriver meningsfullheten i sitt arbete lite olika. Men grunddragen är de samma när de pekar på att arbetet med eleverna är det absolut viktigaste.

Hur förklarar du meningsfullhet i ditt arbete?

Mimmi tycker att meningsfullhet i sitt arbete är när allting fungerar. Det skall kännas bra att komma till skolan oavsett om man är elev eller personal. Men även när hon känner att jag gjort sitt jobb bra, gjort en lyckad överlämning eller fått bra kontakt med en elev. Åsa menar att hon inte tänker så mycket på det, så länge hon trivs med det hon gör och gör sitt bästa känner hon att arbetet är meningsfullt. Karin tycker att meningsfullhet i arbetet är när man får tillbaka, att någon elev säger att de förstår eller liknande. Alla tre tycker att det viktigaste är mötena med eleverna och att det ger dem meningsfullhet i arbetet. Att kunna hjälpa någon att få det så bra de kan med sina förutsättningar är otroligt viktigt, och det är en rättighet alla har. Det meningsfulla tycker

(23)

23

egentligen alla tre har och göra med att man förhoppningsvis gör någon skillnad för någon, och att man gör det på bästa möjliga sätt man kan.

”Jag upplever meningsfullhet i mitt jobb genom mötena med eleverna.”(Karin)

De nämner alla att det är viktigt att alla inom skolan strävar efter samma målsättningar. Att de jobbar som en enad grupp och vill nå samma mål, annars blir det lätt fel om man förväntar sig olika av varandra. Vi som jobbar där har ju otroligt mycket inflytande på eleverna i deras skoldag och därför måsta alla sträva mot samma mål.

Karin tycker att mötena med eleverna är oerhört viktiga, det är ju grundstommen i arbetet. Men relationen med kollegorna är också viktig. De har ofta arbetsplatsträffar där de kan diskutera och hjälpa varandra i svåra situationer. Karin säger att det är viktigt att man har dem med sig, och inte är ensam i yrkesrollen.

”Det är viktigt att vi kan stötta varandra, och man har arbetslagsträffar varje vecka där vi diskuterar med varandra. Det är jättebra!”. (Karin)

5.3 Hur arbetar ni med eleverna i deras arbete med

meningsfullhet?

Vad definierar en bra dag?

Enligt Karin är en lite sämre dag på jobbet när man känner att man inte hinner med det man ska. Sen säger hon att det alltid går att ta upp igen nästa dag. Hon tycker att jobbet är väldigt roligt

”det finns inga dåliga dagar på detta jobbet”(Karin).

En riktigt bra dag på jobbet är när man når fram till en elev, och får den känna sig motiverad även om det är jobbigt med stora förändringar.

En bra dag på jobbet är när man hinner spendera mycket tid med eleverna. När man hinner vara länge på skolorna och kanske bara sitta med barnen, äta lunch med dem osv. Sedan är det ju

(24)

24

alltid kul när man får positiv feedback från någon. En tjej som Åsa hade för några år sedan var ett sådant exempel. Tjejen var nog väldigt ängslig för att börja gymnasiet och kom inte på praktikdagarna osv. Hennes mamma var också osäker inför förändringen och spädde på sin dotters oro med det. Åsa lyckades i alla fall övertala dem att göra ett besök på en av gymnasiesärskolorna för att få se med egna ögon hur det var. Efteråt hade mamman ringt och varit jättenöjd, och tjejen såg nu istället jättemycket fram mot att börja i gymnasiet! Då kändes det riktigt bra.

För Mimmi är en bra dag när allt flyter på i skolan. När kommunikationen och samarbetet fungerar mellan lärare, elever och övrig personal. En sämre dag kan vara när man har en elev med frågor och problematik som jag inte kan hjälpa dem med, som vissa frågor är till för kuratorerna och det är viktigt att jag vet vart min kunskap slutar. Det känns alltid jobbigt när hon inte kan hjälpa dem, men hon påpekar också att det är väldigt viktigt att vara ärlig mot eleverna.

De anser allihop att det är viktigt att veta vart gränsen går för arbetet, och ha den insikt i vad man faktiskt kan hjälpa eleverna med.

Jag har alltid som mål att ha en bra relation till alla mina elever, och därför är det också viktigt att vara ärlig mot dem. När man pratar med dem om vad de vill göra längre fram och efter gymnasiet, är det vanligt att de börjar prata om andra grejer som orsaken till att saker är som det är, och då måste jag kunna dra gränsen om vad som är mitt jobb och vad som är kuratorns. (Mimmi)

Vilken problematik upplever ni i vägledningssamtalen?

Mimmi anser att detta kan medföra problem i vägledningen, att eleverna inte riktigt vet vem man skall prata om vad med, och tar upp känsliga saker med mig som exempel att de har problematik hemma som är det är grunden till varför de blivit placerade i särskolan. Eftersom hon jobbar på skolan tror hon att det ger bättre förutsättningar i mötena med eleven, då de ser henne dagligen. Karin pekar på att det finns svårigheter i kommunikationen med eleverna, som att många elever saknar tal när man vägleder dem, och tycker man skulle kunna försöka använda sig av metoder och verktyg som redan används i särskolorna. Åsa trycker också på att kommunikationen med eleverna kan vara ett hinder, att få dem att förstå vad man menar så det inte blir fel.

(25)

25

”Man vill ju att eleverna skall veta vad de väljer mellan, och det är inte alltid så lätt att få till flera möten med eleverna för att förtydliga. Jag har ju väldigt olika elever, och kommunikationen med dem skiljer sig stort.”(Åsa)

Hon menar att enklare namn och beskrivningar på utbildningarna skulle underlätta mycket, nu har de långa och krångliga namn. Det hade vart bättre om de bara hette djurprogrammet, fordon programmet osv. Åsa har målsättningarna att eleverna skall se vägledning och praktiken som något roligt och spännande. Att de förstår vad det handlar om och är medvetna om vilka val de gör. Då många har mycket oro och är ängsliga inför stora förändringar är det väldigt viktigt att jag försöker få dem att känna positivt mot denna förändring. Mimmi menar att målsättningen är att de skall känna sig trygga i övergången mellan skola och arbetsliv när den kommer. De ska känna att de vet vad som väntar dem, och det är ju min uppgift att förbereda dem på det. Precis som Åsa menar hon att den främsta uppgiften i arbetet med särskoleeleverna är att få dem trygga, och kunna se fram emot gymnasietiden eller arbetsliv. Karin tycker också att trygghet är enormt viktigt för dem, och att de förstår vad jag och dem tillsammans jobbar mot. Det är viktigt att de förstår vad de har för valmöjligheter så de kan välja något som intresserar dem.

Respondenterna är eniga om att vägledningssamtalen kanske inte ger dem så mycket i sig självt, utan det fungerar mer som en process för att få dem intresserade och alerta på vad som komma skall. Karin tycker att det viktigaste för eleven är att de får en klar bild över vad som skall hända. De blir medvetna om att förändringen kommer ske, och det ger dem trygghet för förändring. För en särskoleelev kan ibland dessa stora förändringar innebära mycket ångest och oro, vilket gör att det är viktigt att de vägleds i hur det kommer att gå till.

De tror att det har en stor betydelse för eleverna att det har en god kontakt med studie- och yrkesvägledaren genom gymnasietiden. Många av dem har kanske inte så mycket mer än skolan, och när de är slut känner de en oro över hur det skall bli i framtiden. De undrar vart de skall ta vägen när de inte längre har sina klasskompisar och personalen som alltid är med dem. De skall ju bli vuxna och etablera nya kontakter för framtiden, och nytt medför ofta oro.

(26)

26

Hur kan ni göra det bättre för eleverna?

Som förbättringsmöjlighet i arbetet ser Åsa gärna att man skulle fått någon typ av introduktion när man började som studie- och yrkesvägledare i särskolan. Som henne själv har inte alla tidigare erfarenhet av att jobba med funktionshinder eftersom det inte är ett krav. Ibland kan det vara svårt att veta hur man skall prata med eleverna och hur man bäst skall nå ut till dem. Hon kände frustration när hon kom ut i arbetet och inte kunde kommunicera tillräckligt med eleverna. När man kommer ifrån utbildningen har man med sig samtalsmetodik och metoder för hur man skall jobba, men med dessa elever går det inte riktigt att applicera på. Vissa dagar kanske eleven inte säger någonting utan sitter i ett hörn och pysslar, och vet man inte då hur de fungerar kanske man ger upp. Men då är det viktigt att veta att det är så vissa av eleverna jobbar, och även fast det för mig inte är synligt, så lyssnar de på vad jag säger. Karin håller med om att det skulle vara svårt att jobba med detta om man inte hade antingen tidigare erfarenhet eller någons slags utbildning i hur man skall ta eleverna. Då hon jobbat länge med funktionshinder och kommunikation, önskar hon att man kunde utveckla detta för allas skull.” Att lära sig hur man skall förenkla sitt språk så eleverna förstår. De pratar ju absolut inte mer av att jag gör det”(Karin). Det finns så mycket bra utvecklade sätt att kommunicera utan att tala med varandra, som är mycket lättare för dem att ta till sig. Man kan jobba med pictogram, bildscheman ja det är en värld av möjligheter. Men den viktigaste förbättringsmöjligheten skulle absolut vara att man får mer tid. Mer tid att lägga på eleverna och mötena med dem, det behövs!

5.4 Sammanfattning

I mötena med respondenterna var det tydligt att de gillade sitt jobb otroligt mycket, och gillade att de gjorde något bra för någon. De tycker att jobba med särskoleelever skiljer sig från att jobba i vanliga skolan på så sätt att rent vägledningsmässigt kan man inte jobba på samma sätt. Det mest centrala i meningsfullheten för eleverna var tryggheten i skolan. Att de var trygga med vägledaren som person och kände sig trygga i de förändringar som skall komma. Den största

(27)

27

utmaning var att få eleverna att känna en känsla av sammanhang, alltså förstå varför de gör de saker det gör i skolan och vad för nytta det skall ha i framtiden. Samtliga respondenter nämnde relationer som ett nyckelord i arbetet, och lade tyngd på att det krävs tid för att skapa denna dessa. Att skapa meningsfullhet som vägledare kom ut av jobbet att hjälpa och stötta eleverna i en viktig process i livet. Att man fick hjälpa dem att lotsas ut arbetslivet, och med grunden från skolan kunna skapa sig en meningsfull tillvaro. Som Åsa nämnde kanske det hade varit bra med någon slags förkunskap om hur det är att jobba med funktionshinder eller kanske få någon introduktion om man inte har tidigare erfarenhet. I målet att kunna jobba för att eleverna skall få en så meningsfull vardag som möjligt och för att själva känna meningsfullhet behövs en relation till varandra. Alla tre trycker på att man hade behövt mer tid för att vara på skolan, och mer tid för att samtala med eleverna.

(28)

28

6 Analys

Det empiriska materialet kommer att analyseras med hjälp utav teorin KASAM, med begrepp som: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utifrån begreppen livsförståelsearbete och livsförståelsekompetenser, och karriärsteorin Careership med begrepp som pragmatiskt rationella beslut och strukturella brytpunkter. De teoretiska begreppen förankras i målet med uppsatsen att väcka ett intresse av att jobba i särskolan för framtida studie- och yrkesvägledare, Samt syftet med uppsatsen att studera studie- och yrkesvägledare i särskolan och deras tankar om meningsfullhet i arbetet.

- Hur skapar man meningsfullhet i arbetet som studie- och yrkesvägledare i särskolan? - Hur kan man som studie- och yrkesvägledare jobba för att få eleverna att känna

meningsfullhet i särskolan?

Frågor som väcktes efter intervjuerna var varför studie- och yrkesvägledarna tyckte att det var så viktigt att lägga energi på elevernas nästkommande utmaningar, och inte de dem befinner sig i just nu. Deras arbete är för att lägga en grund för eleverna att själva kunna ta underbyggda beslut för sig själv i framtiden.

(29)

29

6.1 Den meningsfulla vardagen för studie- och yrkesvägledare i

särskolan

Faktorn till meningsfullhet i arbetet ligger i respondenternas känsla av att kunna hjälpa eleverna i en viktig del av livet. Under skoltiden lägger de grunden till sitt kommande yrkesliv och behöver stöd för att kunna ta viktiga beslut och se positivt på framtiden. Samtliga respondenter anser att meningsfullheten i arbetet grundar sig i kontakten med eleverna. Att de finner meningsfullhet genom att jobba med eleverna och se positiva framsteg i deras liv. Vägledarnas KASAM grundar sig i att de tror på att de har resurser nog att klara av uppgiften som kommer med arbetet. Deras främsta utmaning är att få eleverna att skapa en känsla av sammanhang. Genom erfarenheten som respondenterna Karin och Mimmi haft från tidigare arbeten, har deras känsla av hanterbarhet stärkts. De hade med sig de livsförståelsekomponenter som Stefansson (1997) säger krävs för att underlätta kontakten med eleverna, och vidare i skapandet av relationen och tryggheten. Åsa uttryckte tydlig frustration i att inte haft vissa verktyg från början, som exempel förmågan att kommunicera med eleverna. Dessa svårigheter låg i att hon inte hade de livsförståelsekomponenter som behövdes i arbetet med särskoleeleverna. Hon upplevde sig då inte kunna utföra uppgiften lika bra, och påpekade därför vikten av handledning i arbetet.

Antonovsky (2005) pekar också på vikten av att känna att man har de resurser som krävs. Om detta saknas avtar känslan av meningsfullhet och motivationen att hantera utmaningarna. För att känna meningsfullhet i sitt arbete som studie- och yrkesvägledare i särskolan måste alltså resurser och livsförståelsekomponenter vara primärt. Att ha tillgång till de rätta resurserna och ha verktygen för att kommunicera och skapa relationer med eleverna utgör grunden till meningsfullhet i arbetet på särskolan.

(30)

30

6.2 Hur studie- och yrkesvägledaren bidrar till att skapa en

meningsfullhet i vardagen för eleverna i särskolan

I samtalen med studie- och yrkesvägledarna stack en faktor ut i arbetet med att få eleverna känna meningsfullhet, trygghet. För att uppnå elementen av trygghet behöver deras KASAM stärkas, och få en känsla av sammanhang. För att hjälpa eleverna skapa en begriplig värld vill studie- och yrkesvägledarna få en god kontakt med eleverna tidigt i skolgången. De vill främst fokusera på att få eleven medveten om sina framtida förändringar, alltså de brytpunkter de kommer att gå igenom, och med samtal och förberedelse kunna göra förändringarna så strukturerade och ordnade som möjligt. Antonovsky (2005) menar att personer med stark KASAM kommer att vara mer motiverade att se uppgiften som en utmaning, och då även kunna föra in struktur och resurser. Med stark KASAM känner man tillit till att utkomsten av uppgiften kommer att få ett bra slutresultat. Studie- och yrkesvägledarens uppgift är att stärka elevens känsla av sammanhang, alltså deras KASAM och därmed skapa en känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet mot de kommande förändringarna.

Hodkinson och Sparks (1997) menar att man gör pragmatiskt rationella beslut gällande strukturella brytpunkter, och med dessa kan studie- och yrkesvägledaren hjälpa till. Dess strukturella brytpunkter som studie- och yrkesvägledaren hjälper eleverna med är främst övergången mellan grundskola och gymnasium, och sedan steget ut i arbetslivet. När eleverna står inför detta valet tar de pragmatiskt rationella beslut baserade på hur deras handlingshorisont ser ut. Som samtliga respondenter nämnt, tar de besluten baserat på det som känns tryggt, alltså det de har någon slags relation till och inte känns för främmande. Genom att vägleda eleverna till att göra underbyggda val för sig själva, kommer de att klara av de utmaningar de ställs inför. Antonovsky (2005) beskriver hanterbarhet som de resurser man har för att möta kommande förändringar. Resurser kan i detta fall vara den goda kontakten med studie- och yrkesvägledaren på skolan som bygger upp en trygghet och känslan av att med hjälp av dem kunna hantera kommande förändringar. Dessa resurser kan liknas med komponenterna i handlingshorisonten man har för att ta beslut enligt (Hodkinson, Sparks 1997). När de har upplever sammanhang som grundar sig i att de känner begriplighet och hanterbarhet av livssituationen samt motivation och

(31)

31

meningsfullhet har de ett starkt KASAM. Genom tryggheten som man kan ge eleven med bra kommunikation och relation skapar man meningsfullhet, denna skapar motivation till att investera möda i sina intressen och ta sig an utmaningar med självförtroende att klarar av dem.

6.3 Förbättringsmöjligheter för meningsfullheten i arbetet ur en

studie- och yrkesvägledares perspektiv

Karin nämnde i intervjun att förbättringsmöjligheterna är oändliga, hon tycker alltid det finns något som kan förbättras. Precis som Åsa tyckte hon speciellt att introduktionen till arbetet med funktionshindrade skulle vara något att satsa på. Mimmi däremot såg inte särskilt mycket som skulle behöva ändras på, och det kan bero på hennes mångåriga erfarenhet av att jobba med funktionshinder. Det kan bero på att hon i tidigare arbete med funktionshindrade byggt ut sina livsförståelsekomponenter och upplever därmed inte lika mycket förbättringsmöjligheter. Dock hade ju även Karin tidigare erfarenheter som hon hade bra användning för i arbetet, men kunde ändå se vikten av att handleda och vidareutbilda dem som inte hade det.

Stefansson (2011) skriver om begreppet livsförståelsekompetenser, och med dem syftar hon på personalens ”redskap” och kompetens att genomföra det arbete de skall utföra. De kan liknas med Antonovskys ”resurser” för att känna att man gör ett fullgott arbete. Och precis som Karin och Åsa nämnt tidigare är det just de som behöver förbättras. Stefansson (2011) skriver också om livsförståelsearbetet som eleverna går igenom under sin tid i skolan. Det är elevernas arbete med att förstå sig själv och sitt liv, men också sitt varande i världen i gemenskap med andra. Hur kan man då öka personalens livsförståelsekompetenser, för att hjälpa eleverna i deras livsförståelsearbete? Genom utbildning och introducering till arbetet i särskolan, skulle de få en stadigare grund att stå på och kunna förlita sig på sin kunskap.

(32)

32

6.4 Sammanfattning

I ovanstående analysdel har det skrivits om behovet av att både elev och vägledare har ett starkt

KASAM

.

För att kunna hjälpa elevens att på bästa sätt ta underbyggda beslut för sin framtid är det även viktigt att studie- och yrkesvägledaren har med sig de livsförståelsekomponenter hon behöver för att kunna stötta en särskoleelev. I arbetet med dessa frågor försöker man klargöra livsförståelsearbetet för eleverna.

De framtida brytpunkter de skall möta inom det närmsta är övergången mellan grundskola och gymnasium eller gymnasium och arbetsliv. Detta är strukturella brytpunkter som eleven måste gå igenom och de tenderar till att göra pragmatiskt rationella beslut om inte vägledaren hjälper dem att vidga sin handlingshorisont.

(33)

33

7 Diskussion

När chansen kom att skriva examensarbete om vägledning var det en självklarhet för mig att det skulle handla om vägledning i särskolan. Genom jobb under utbildningstiden har jag kommit i kontakt med ett stort antal elever som går i olika särskolor. Intresset av hur särskoleeleverna vägleds för att nå fram till deras framtidsdrömmar och behov för att skapa en meningsfull tillvaro, samt nyfikenheten vad jag i min framtida yrkesroll skulle kunna bidra med har växt fram under utbildningens gång. Då forskning pekar på ökat antal elever i särskolan, kan det komma att resultera i fler jobbmöjligheter för blivande studie- och yrkesvägledare

Diskussionen är uppbyggd utifrån tre kategorier där jag diskuterar och utvärderar de olika delarna resultat, metod och teori. En redogörelse för vad syftet varit med arbetet samt vilka slutsatser jag har kommit fram till. Hur går de att jämföra med tidigare gjord forskning kring ämnet? och hur kompatibla är våra slutsatser?

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med undersökningen var att studera studie- och yrkesvägledare i särskolan och deras tankar om meningsfullhet i arbetet, samt hur de arbetar för att göra sitt arbete meningsfullt för eleverna de jobbar med. Att man inte kan använda vägledningen på samma sätt som i vanliga skolan påverkar vad eleverna får ut av studie- och yrkesvägledaren. Vad är det egentligen som gör arbetet meningsfullt då? Och vad gör man för skillnad för eleverna? Respondenterna

(34)

34

upplevde sitt arbete som meningsfullt då de hade tid att lägga på relationen med eleverna, men pekade på en tydlig brist av tiden med eleverna då det var mycket administrativt som tog tid. En tanke som slog mig var då hur de kan uppnå meningsfullhet med sitt arbete, om de inte har tillräckligt mycket tid med eleverna? En vidare koppling till detta var att eleverna behövde tid för att bygga upp en relation med vägledarna för att känna meningsfullhet och för att känna sig trygga med dem och det de jobbar med. Problemet blev då att de inte hade tillräckligt med tid för att arbeta tillsammans med eleverna och bygga upp det förtroende som behövs för att de skall känna sig trygga. Hur kan eleverna då känna meningsfullhet och trygghet med studie- och yrkesvägledaren? Många elever känner stor oro inför vad som skall hända efter skoltiden, och de behöver det stödet en syv kan ge dem.

I Stefanssons (2011) avhandling lägger hon stor tyngd vid att särskoleeleverna behöver stöd för att orientera sig ut i vuxenlivet.

I arbetet med att förstå vår plats i livet och kunna leva i frimodighet och tillit måste vi hantera att ”världen är opålitlig”. Men vi har olika förmågor, kunskaper eller möjligheter som hjälper oss att leva i en opålitlig värld. ”De av oss som har otillräckliga fallenheter eller begåvningar får sätta vår lit till de andra, till dem som är bättre rustade. (Stefansson, 2011 s. 9)

Som Karin och Mimmi lade tyngd på var handledningen för att jobba med funktionshinder. Att man som studie- och yrkesvägledare i särskolan behövde introduceras och handledas i kommunikationen med eleverna, om denna kunskap inte finns sedan tidigare.

Även Swärd, Florin (2011) vill att man skall ha kontinuerlig handledning för att kunna arbeta så professionellt som möjligt. ”Kommunikation är som vi menar ett annat område som behöver kompetens höjas och utvecklas hos alla som arbetar med elever i behov av extra stöd, oavsett vad stödet handlar om.” (Swärd, Florin, 2011, s138)

Martin Molin dr i handikappvetenskap och Universitetslektor i socialt arbete vid högskolan i väst, har skrivit flera rapporter om arbetet i särskolan. I sin rapport Att vara i särklass – om

delaktighet och utanförskapi gymnasiesärskolan (2004) skriver han om vikten av att känna sig

delaktig i skapandet av sin egen tillvaro. Delaktighet kommer utav att känna sig medveten och trygg med de framtidval man gör med hjälp av studie- och yrkesvägledarens stöd.

(35)

35

spännande skolgrupp där det kommer att efterfrågas fler studie- och yrkesvägledare om antalet elever i särskolan fortsätter att öka som det gjort hittills.

7.2 Metoddiskussion

Arbetet är gjort efter en kvalitativ studie där tre studie- och yrkesvägledare intervjuats. Resultaten bygger på deras uppfattningar och tankar kring meningsfullheten av sitt arbete med särskoleelever samt hur de kan öka meningsfullheten för dem. Det fanns inte särskilt många studie och yrkesvägledare att välja på, vilket gjorde att det blev en icke-sannolikhets urval då de som hade rätt jobb och ville ställa upp fick bli respondenterna. Det var spelade inte så stor roll för min undersökning, då syftet var att undersöka hur de som jobbade i särskolan tyckte och tänkte. De som brister i validitet kan vara att samtliga respondenterna var kvinnor vilket gjorde det inte helt genusbefriat. Hade jag haft både män och kvinnor kanske slutsatsen hade blivit annorlunda. Svårigheter med reliabilitet i kvalitativa studier kan vara att respondenterna svarar det de tror att intervjuaren vill höra, och inte deras egentliga tanke. För att motarbeta detta var frågorna öppna och neutrala från värderingar och åsikter.

7.3 Teoridiskussion

Tanken med teorivalen som gjorts var att genom använda teorin KASAM där en av grundbultarna är meningsfullhet, för att kunna identifiera många likheter med syftet. Då KASAM handlar om att känna känslan av sammanhang tyckte jag den gick bra att sättas ihop med vägledaryrket. Det som kom ut av intervjuerna var att respondenterna tyckte att det viktigaste med deras jobb var kontakten med eleverna. Genom denna kontakt hjälpte de dem att

(36)

36

ta beslut angående sin framtida sysselsättning, och därmed förhoppningsvis stärka elevernas KASAM och sin egen. Careership teorin valdes eftersom vägledaren jobbar med elevernas brytpunkter och val kring dessa. För att förklara varför de gör vissa val, samt vad de bygger dem på användes begreppet handlingshorisont. Som funktionshindrad har man en begränsad handlinshorisont gentemot arbetslivet, och gör då pragmatiskt rationella beslut baserad på acceptans av sitt funktionshinder.

De andra begreppen jag använde mig utav var livsförståelsekompetens som användes för att förklara de resurser som behövs för att kunna kommunicera eleverna på ett rättfärdigat sätt. Det andra var livsförståelsearbete vilket är det som man hjälper eleverna med i sitt arbete som syv på särskolan. Man jobbar för att eleven skall första sitt liv och deras förutsättningar, för att sedan kunna göra det bästa av det i framtiden.

(37)

37

Referenslista

Aaron, Antonovsky, 1979. Health, Stress and Coping: New Perspectives on Mental and Physical Well-Being. Jossey Bass, San-Francisco.

Aaron, Antonovsky. 2005. Hälsans mysterium. Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm.

Hodkinson, Phil. Sparks C, Andrew. 1997. Careership: a sociological theory of career decision

making.British Journal of Sociology of Education, Vol. 18, s 29-44.

Larsen, Ann Kristin. 2012. Metod helt enkelt. Gleerups utbildning AB.

Molin, Martin (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Lic.-avh. Linköpings universitet. Linköping.

Molin, Martin (2008). Delaktighet i olika världar: Om övergången mellan gymnasiesärskola och

arbetsliv. Lic.-avh. Högskolan i väst. Trollhättan och Uddevalla.’

Regeringstryck 2011/01:Särskolan Granskning av handläggning och utredning inför beslut om

mottagande. Stockholm: Skolinspektionen. (Hämtad 2013-10-23)

http://www.skolinspektionen.se/documents/riktad-tillsyn/sarskola/sarskola-regeringsrapport.pdf

SFS 1985:1100. Skollagen. Skolverket.

Skolverket. 2009. Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering. Skolverket.

Stefansson, Ingalill (2011). Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i

(38)

38

Swärd, Ann-Katrin. Florin, Katarina. 2011. Särskolans verksamhet- uppdrag, pedagogik och

bemötande. Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

(39)

39

Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrund, ex utbildning, påbyggnad och kurser.

 Utbildning för syv-yrket?

 Tidigare erfarenhet/utbildning inom särskolan?

 Hur stor omfattning har din tjänst på särskolan?

 Hur länge har du arbetat som studie- och yrkesvägledare? Det dagliga arbetet.

 Varför har du valt att jobba i särskolan?

 Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

 Vad är en bra respektive dålig dag?

 Vilka hinder respektive möjligheter ser du med vägledning i särskolan?

 Vad har du för målsättningar på dina vägledningssamtal?

 Vad tror du vägledningssamtalen ger eleverna?

 Vad vill du att vägledningssamtalen skall ge eleverna?

 Vad innebär meningsfullhet i arbetet för dig?

 Hur påverkar du meningsfullheten i ditt arbete?

 Hur påverkar kollegor och elever meningsfullheten i ditt arbete?

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :